Podcasts about sommarserie

Hör berättelsen om fem kvinnor som i 1800-talets London drabbades av både gatans misär och en ansiktslös seriemördares vässade blad. Alla tre avsnitt finns redan att lyssna på – endast i Sveriges Radio Play

Nio personer synskadade av ögonläkarbrist i Västernorrland. Dans, musik och teater bland det syntolkade på Malmöfestivalen. Motorsport, memoarer och märklig katt väntar i talbokstipsen. Sommarserie: veckans skånska personlighet är Lars Vilks.

Guds Frid!  Kevin och Lennart pratar om den sjätte bönen “inled oss inte i frestelse”, sjunde bönen “utan fräls oss ifrån ondo” och avslutningsdelen i Fader vår-bönen. De diskuterar om det onda och frestelse, som finns både utanför och inuti oss. I poddavsnittet diskuteras hur Gud bevarar oss från allt ont. De funderar också över avslutningen, att Gud har all makt och vill oss allt gott!  God lyssning! 

Ur innehållet: Socialstyrelsen vill ha ny ledsagningslag. Hundplågare har slagit till i Helsingborg. Synskadad man körde på fotgängare. Ålahue! Mög! Sommarserie om skånska.

I avsnittet som hör till sommarserien pratar Kevin och Lennart om den femte bönen i bönen Fader vår: "Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro". Behöver vi Guds förlåtelse? Hör Guds förlåtelse ihop med vår förlåtelse? De diskuterar också om att det ibland är lätt att förlåta, men att det också finns saker som gör att vi kan ha svårt att förlåta. God lyssning!

I avsnittet behandlar Kevin och Lennart tredje och fjärde bönen i Fader vår. Om tredje bönen: "Ske din vilja såsom i himmelen, så och på jorden" funderar de bland annat på vad Guds vilja är med oss människor, och om motsträviga viljor som sätter sig upp mot Gud. I den fjärde bönen "Vårt dagliga bröd giv oss idag" funderar de över vad dagligt bröd betyder, men också hur Gud ger alla människor av sitt goda. På vilket sätt får vi och andra del av det dagliga brödet? God lyssning!

Det här är det andra avsnittet i sommarserien om bönen Fader vår. I avsnittet talar Kevin och Lennart om första bönen, "Helgat varde ditt namn", och andra bönen "Tillkomme ditt rike". Vad innebär det att vi helgar Guds namn? Vad betyder det att Guds rike kommer till oss? God lyssning!

I avsnitten som följer är det sommarserie på GF podden. I det första avsnittet behandlar Kevin och Lennart inledningen av Herrens bön: "Fader vår som är i himmelen". Vad berättar Fader vår-bönen om vad människan behöver? Hur och varför ska vi be bönen? Vad betyder det att vi får kalla Gud för vår Fader? Vad betyder det att vi säger att vår Fader är "i himmelen"? God lyssning!

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcksfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I den sista delen besöker vi den mest tätbefolkade delen av kontinenten - Västafrika. I den stora mångfalden av människor, kulturer och språk som lever här finns ledtrådar till varför Afrika blev förslavat och kuvat. Men hur gick det till, och varifrån kommer den så länge dominerande rasismen som lever kvar än, som sprang ur synen på Afrika och de afrikanska folken som vildar utan rättigheter? Afrikas postkoloniala revansch låter vänta på sig, men i modern tid har just Västafrika blivit en plats för verkställandet av den panafrikanism som många tror kommer bereda väg för Afrikas återkomst.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. Kontrasterna i den region vi nu ska besöka - det södra Afrika - är som vitt mot svart. Så har också de samhällsbärande strukturerna varit formerade här ända fram till modern tid, i det område på kontinenten där avkolonialiseringen dröjt allra längst. Som en konsekvens av det hittar vi idag världens minst jämlika länder i södra Afrika, och trots att flera av dem idag är medelinkomstländer så är vägen ut från apartheid fortfarande lång, mödosam och osäker innan framtiden kan kallas tryggad, så länge faror som hyperinflation och korrupt vanstyre ständigt håller ekonomier och samhällen på vakt.

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. Avsnitt fyra tar oss inte helt ut ur Östafrika, som alltmer flätas samman med det Centralafrika som detta avsnitt ska avhandla. Allt här handlar om Kongo och de resurstillgångar som borde göra det utfattiga Centralafrika till motsatsen. Etniska motsättningar har präglat regionen sedan kolonialtiden, där slumrat, väckts och slagit utvecklingsarbetet i spillror. Men vad är det som ligger bakom krigen i det moderna Kongo, och hur reagerar förhåller sig regionala och internationella stormakter till den för modern teknik allt viktigare resurskällan som finns mitt i Afrika, och vad har bitcoin med saken att göra?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I avsnitt tre beger vi oss till Östafrika. under 2000-talet har vissa länder i den här regionen utmärkt sig för en märkbart stark ekonomisk utveckling, som nu hindras av en ny våg av de ständigt hotande krigen och svältkatastroferna. Hemma hos oss i Norden har dock ett antal fängslade svenskar stått i centrum för vår verklighetsuppfattning om länderna här, där Etiopien är den största och mäktigaste ekonomin. Trots torkan sitter regionen på en faktisk guldgruva: den så kallade nubiska skölden som är en av världens rikaste depåer av så väl ädel- som industrimetaller. Men århundraden av fattigdom har omöjliggjort för stater att berika sig och respektive befolkningar på dom dyrbara resurserna. Finns det något som talar för att den saken kommer att ändra på sig och att den folkrika landsänden på Afrikas horn till slut kan bryta sig loss från fattigdomen, eller ska alla tänkbara lösningar för evigt utlösa nya problem i det konflikttyngda och etniskt uppblandade östra Afrika?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I avsnitt två av denna sommarserie tar vi oss in i norra Afrika, den sammantaget rikaste delen av kontinenten som också har en lika mystisk och kulturell historia som lovande framtid. Kan det faktum att de kraftigt råvaruberoende ekonomierna nu njuter frukterna av de höga oljepriserna bli startskottet på en ny vår för regionen? Och är det så att det i nuläget lilla råvarulandet Marocko är på väg att bli jordens viktigaste land genom den livsmedelsförsörjning som måste fortsätta för att inte hela världen drabbas av en svältkatastrof som sprider sig från Afrika och ut i hela världen?

Världens näst största kontinent, mänsklighetens vagga och snart den viktigaste motorn för hela jordklotets tillväxt. Det finns många sätt och bakomliggande skäl till att prata om det vi ska prata om i årets sommarserie. Det ska handla om Afrika: Kontinenten som bär på en framtid som inte bara är dess egen, utan också hela världens. Lika sant som det är att hela världen under långa perioder gjort Afrika till det utarmade offer som förvandlat henne till den fattigaste världsdelen, är det också sant att nyckeln till framgång för hela mänskligheten ligger gömd här. Det är en nyckel som vi nämligen måste använda för att låsa upp framtidens ekonomi, som ska möjliggöra fortsatt teknisk landvinning, automatisering och grön energi som kräver resurser som bara finns i tillräcklig omfattning i detta Afrika. I en flerdelad serie bjuder därför vi, som är programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, in er lyssnare till en upptäcktsfärd genom denna väldiga, gigantiska kontinent. Det blir en resa som tar sin början i de första människorna, via Nordafrikas urgamla civilisationer och egyptiska faraoner, via den arabiska expansionismen, in i det koloniala mörkret i Kongos djungler och ut igen i frihetskampen, slaget mellan demokratiförkämpar och militärdiktatorer och vidare mot den nutid som snart ska bli till den framtid som bara måste bli Afrikas. I avsnitt ett av denna sommarserie börjar vi från början med en grundlig genomgång av denna kontinents och mänsklighetens historia, och blickar in i framtiden mot hur en pågående explosion är på väg att skapa världens största megastäder.

Här är ett smakprov från Ossians ovanliga nanny av Ylva Karlsson. Olle Sarri läser det fantasifulla äventyret i 24 delar. En magisk serie från 6 år och uppåt. Premiär 27 juni! Vi släpper tre avsnitt den 27 juni, och sen ett avsnitt om dagen från 30 juni och fem veckor framåt.

I det här avsnittet diskuterar Richard och Jonas om begär, och om nionde och tionde budet. Vad är skillnaden mellan nionde och tionde budet, och varför ska vi akta oss för begär?

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomier Taiwan, Singapore och Hongkong. I detta fjärde avslutande avsnitt möter vi en region som reser sig från århundraden kuvade av inre och yttre fiender och i flera fall utvecklas från bondesamhällen till hypermoderna stater i rekordfart.

Benjamin och Lennart diskuterar åttonde budet. Vad handlar budet om? och vilken kraft har våra ord? är några saker som tas upp.

I Tyskland utmanar de Gröna makten. Och dom verkar ha vunnit över näringslivet. Med en växande tilltro till grön teknologi och hotet från klimatförändringarna sätts miljöpartierna på prov. Medverkande: PM Nilsson, ledarskribent på Dagens Industri, Jakop Dalunde, Europaparlamentariker för miljöpartiet, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

I Tyskland utmanar de Gröna makten. Och dom verkar ha vunnit över näringslivet. Med en växande tilltro till grön teknologi och hotet från klimatförändringarna sätts miljöpartierna på prov. Medverkande: PM Nilsson, ledarskribent på Dagens Industri, Jakop Dalunde, Europaparlamentariker för miljöpartiet, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. I detta tredje avsnitt tar vi tu med den blodigaste perioden i regionens moderna tid. För första gången vill vi varna känsliga lyssnare. Och det är inte bara de japanska generalernas fel, utan också något män som Ho Chi Min, Robert McNamara och Pol Pot är högst bidragande till.

I det här avsnittet funderar Anton och Josefin på det sjunde budet. Vad betyder det att stjäla och vad har Gud tänkt att jag ska göra med mina saker?

Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå? Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken En by i Champange, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Högerpopulismen i Europa ömsar skinn I Frankrike har Marine Le Pen gjort allvar sin avdemonisering av partiet Nationell Samling. Men i Tyskland går man i helt motsatt riktning. Hur långt kan de gå? Medverkande: Fanny Härgestam, författare till boken En by i Champange, Daniela Marquardt utsänd i Tyskland, Susanne Palme, EU-kommentator. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist

Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och tillåta sig att bli en västerländsk Marco Polisk drömmare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömmande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in till moderna tiders handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasiens tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong. I avsnitt två beger vi oss söderut i regionen, men olikt historiens europeiska kolonialister i en jakt på förförståelse för just de vågor av imperialism som européerna sköljde över regionen mellan 1500- och 1800-talen - vågor som faktiskt ledde till skapandet av moderna aktiebolag.

I avsnittet funderar Richard och Jonas på bud 6. De diskuterar bl.a. på vilka sätt vi kan bryta budet, och vad Gud ger i sitt bud.

Vad är framgångsreceptet för socialdemokratin i Europa? En hård invandringspolitik som i Danmark eller tillbaka till klasskampen? Första avsnittet i vår sommarserie om den politiska kartan i Europa. Medverkande: Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Caroline Salzinger, Tysklands-korresondent.Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

Vad är framgångsreceptet för socialdemokratin i Europa? En hård invandringspolitik som i Danmark eller tillbaka till klasskampen? Första avsnittet i vår sommarserie om den politiska kartan i Europa. Medverkande: Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, David Rasmusson, Danmarks-korrespondent, Caroline Salzinger, Tysklands-korresondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Ulrika Bergqvist.

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och bli en västerländsk Marco Polisk drömare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in i den moderna tidens handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasien, tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong.

I dagens avsnitt diskuterar Lennart och Benjamin om femte budet. Kan en kristen vara soldat? och hur ska vi uppfylla budet? - är två av de frågor som vi funderar på!

I det här avsnittet diskuterar Anton och Josefin om det fjärde budet och Guds ordning i världen. Hur ska vi förhålla oss till våra föräldrar och andra auktoriteter, hur ändras det här budet med tiden och varför vill Gud ha ordning?

I dagens avsnitt fortsätter Richard och Jonas poddens sommarserie, och diskuterar bud 3. Vad vill Gud skydda oss från och ge oss i det här budet?

I det här avsnittet talar Benjamin och Lennart om andra budet. Vad betyder det att missbruka Guds namn? Hur gjorde israels folk för att inte missbruka Namnet? Hur använder vi Guds namn rätt?

I det här avsnittet funderar Anton och Richard på första budet. Vad betyder det att ha en Gud, vad vill Gud med detta bud och vem är din Gud?

Det här avsnittet inleder GF-poddens sommarserie om buden. I avsnittet funderar Richard och Lennart om hur vi kristna ska förhålla oss till Guds bud.

Det är allhelgonahelg och vi återutsänder tre reportage från vår sommarserie om journalister som mördats i tjänsten. Hör om mordet på Anna Politkovskaja, Nils Horner och Javier Valdez. Mordet på ryska journalisten Anna Politkovskaja Det har gått 14 år sedan den ryska journalisten Anna Politkovskaja sköts ihjäl med fyra skott i huvudet i sitt bostadshus i Moskva. Hennes rapportering om krigets fasor i den ryska delrepubliken Tjetjenien gjorde henne kontroversiell för makteliten i Ryssland och hon var ofta utsatt för hot och trakasserier. Och hon var och är inte den enda journalisten på sin tidning Novaja Gazeta, eller i Ryssland, som blivit mördad eller hotats på grund av granskningar och rapportering. Reporter: Evalisa Wallin. Mordet på Nils Horner påverkar fortfarande SR:s Afghanistanbevakning Den 11 mars 2014 sköts Sveriges Radios Asienkorrespondent Nils Horner ihjäl i Afghanistans huvudstad Kabul. Mitt på dagen, i ett bevakat område som ansågs säkert. Mordet är fortfarande ouppklarat och ett levande trauma för Sveriges Radio. Men berättelsen om mordet på Nils Horner är också en berättelse om svåra säkerhetsbedömningar som redaktioner måste göra; att väga risk och fara mot vikten av rapportering och journalistisk närvaro. Sveriges Radio har bara varit på plats i Afghanistan två gånger sen mordet. Reporter: Hannah Engberg. Journalisthoten i Mexiko och mordet på Javier Valdez Mexiko är ett av världens farligaste länder för journalister. Över 100 journalister har dött eller försvunnit de senaste 20 åren. Bara i år har 5 mördats. Bakgrunden är det krigsliknande tillstånd Mexiko befunnit sig i under flera år där drogkarteller men också armén utkämpar regelrätta gatustrider. Och det är just journalister som försökt granska kartellernas och statens övergrepp som drabbats värst. En av dem hette Javier Valdez, en prisbelönt journalist som mördades 2017 nära sin redaktion i staden Culiacán. Reporter: Victor Löfgren.

Det har beskrivits som en rysk människorättshjältes död, när Sergej Magnitskij mördades i Butyrkafängelset i Moskva i november 2009. Dödsfallet har väckt stor uppmärksamhet internationellt och Bill Browders kampanj för Magnitskij fått en helt egen lag uppkallad efter sig i bland annat USA, i dag ofta nyttjad mot diktatorer och allehanda människorättsförbrytare runtom i världen. Bill Browders framgångar med att straffa de förbrytare som först låg bakom förskingring av hans 230 miljoner skattedollar och därefter mördade revisorn och visselblåsaren Sergej Magnitskij när han på egen hand ertappat och just skulle avslöja personerna bakom har dock lyst med sin frånvaro, och nu ska vi rikta blicken mot fallet i sig. Hur ligger det egentligen till med Bill Browders bakgrund, och vem är det egentligen som smutskastar vem? Det här är FollowTheMoney, en podcast om makt, storpolitik och finans av och med programledaren Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning, som i det tredje och sista avsnittet av sommarserien gräver djupare i fallet Magnitskij och ställer sig frågan: Är Bill Browder egentligen en skojare?

Vi avslutade avsnitt ett i FollowTheMoneys sommarserie med att berätta om hur ryska oligarker sedan slutet på 90-talet tagit sin tillflykt till London, och hur samma stad de senaste 20 åren blivit en kuliss för ett flertal uppmärksammade spionmord och oförklarliga försvinnanden. En som i stället helt och hållet för egen maskin har tvingats att försvinna är Bill Browder. Den jagade finansmannen reste i motsatt riktning från London till Moskva för snart 30 år sedan i hopp om att finna guld när Ryssland öppnades upp efter Sovjets fall - och han fann det. Men vad som nästan lät för bra för att vara sant skulle också visa sig vara just det, och när allt kraschade samman fördes Bill Browder ut på en äventyrlig kamp mot Putins Ryssland. Vad var det egentligen som hände, och hur kom en hoper självutnämnt renhåriga nordiska banker att falla pladask från sina höga moralhästar och dras i smutsen? Det här är avsnitt två i FollowTheMoneys sommarserie om Bill Browder och de nordiska storbankerna, av och med programledare Martin Nilsson och utrikesredaktör Joakim Rönning. Dagens avsnitt är en berättelse om kommunistiska genier, girighet och om den största penningtvättshärvan i Europas historia.

Nu tar Bildningspodden och Anekdotredaktionen sommarlov. Vi är tillbaka igen den 2 september med nya poddar, essäer och filmer. Under tiden kan du lyssna på vår sommarserie BANBRYTARE: 10 repriserade bildningspoddar om historiska personer som tänkte nytt och bröt ny mark på olika sätt. Varje vecka, hela sommaren. - Bildningspodden är en del av ANEKDOT – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se. - Samtalsledare och redaktör: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren.

Michelles acne blev sämre istället för bättre efter besöken hos hudvårdssalongen. Hur påverkas pensionerna när ekonomin bromsar in i coronans spår? Sommarserie del 1 om hur våra kök förändrats historiskt.

Gråkoltarna var ett religiöst sällskap med framförallt kvinnor i Stockholm på 1730 talet som drabbades hårt av dåtidens intoleranta kyrka. Gråkoltarna, som fått sina namn efter sina spartanska klädesplagg, vägrade gå i kyrkan och samlades istället hemma i stugorna på det fattiga Södermalm där de bad och sjöng intensivt i flera timmar. Men snart fick de myndigheterna emot sig och flera av kvinnorna sattes på Spinnhuset på fängelseön Långholmen. Där arbetsvägrade Gråkoltarna och fortsatta hävda sin rätt att tro fritt, utan att lyda prästerna. I det här avsnittet möter vi bland annat soldatänkan Anna Gustafsdotter som satt sju år på Spinnhuset och hennes fiende Michael Hermonius, kyrkoherde i Maria Magdalena församling. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Kalle Holmqvist, författare, Kettil Mannerheim från Stockholms Stadsarkiv och Ola Nyman marknadschef på Långholmens hotell och restaurang. Boktips:  Kristendomens historia i Sverige av Christer Hedin Gråkoltarna - en historia om klasskamp av Kalle Holmqvist Gud i Sverige av Göran Hägg Gråkoltarna- en bild av den pietistiska väckelsen av Nathan Odenvik Ett program av: Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.

Främlingarna var en religiös grupp som grundades på 1720-talet. Ledarna var bröderna Eriksson från Åbo som varit soldater i det stora Nordiska kriget. Främlingarnas andliga idéer, där de bland annat tog helt avstånd från kyrkan, ledde till att de blev landsförvisade med en skara av trogna anhängare. Under elva år irrade de runt i Europa, på jakt efter en religiös fristad. Till slut fick de återvända till Sverige och slog sig ner på Skeviks gård utanför Stockholm. Där levde de i ett kollektiv, klädde sig i vadmal och delade på alla ägodelar. De fortsatte jämföra statskyrkan med en sköka, men hade trots sin avvikande teologi stöd av förmögna personer både från adeln och hovet. Så småningom uppstod alltmer konflikter i sekten och den upplöstes. Men på Johannes kyrkogård i centrala Stockholm finns en mytomspunnen begravningsplats där Främlingarna vilar. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Erland Ros präst i Johannes församling, Katarina Schoerner Carr kulturhistoriker och Kettil Mannerheim från Stadsarkivet i Stockholm. Boktips: Kristendomens historia i Sverige av Christer Hedin Gud i Sverige av Göran Hägg Främlingarna på Skevik av Alfred Kämpe Ett program av Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.

Den uppländske bondsonen och predikanten Erik Jansson hade en karismatisk talang utöver det vanliga. Runt 1840 började Erik Jansson kalla sig för Guds ofelbare profet. Profeten från Biskops Kulla flyttade till Hälsingland och grundade en egen församling:  Erik Jansarna. Han krävde att anhängarna bara skulle följa hans ord och anordnade bland annat bokbål av religiösa skrifter som han inte godkände. Efter att ledaren fängslats flera gånger beslöt Erik Jansarna att utvandra till Amerika. Efter mycket umbäranden byggde man upp ett nytt samhälle i Illinois som döptes till Bishop Hill, efter Erik Janssons hemby i Uppland. Flera hundra medlemmar tillkom från Sverige där det rådde missväxt. Bishop Hill räknas som den första organiserade utvandringen från Sverige till USA. Själv fick Erik Jansson fick inte uppleva hur Biskop Hill utvecklades. Han sköts av en avhoppad sektmedlem 1850. Medverkande: Christer Hedin religionshistoriker, Alfta hembygdsförening ordförande Gun Marie Swessar, konstnären Erik Olof Wiklund och Shelly Warner, släkting till Erik Jansson. Boktips: Gud i Sverige av Göran Hägg Kristendomens historia av Christer Hedin Historien om Bishop Hill av Olov Isaksson Ett program av Åsa Furuhagen, programledare och producent samt Elias Krantz, reporter.

I sommar kan du höra tre spännande mysterier med Lasse och Maja i Barnradion. Sofia Ledarp läser Brandkårsmysteriet, Fotbollsmysteriet och Galoppmysteriet, totalt 15 delar. Premiär 22 juli!

Åke Ortmark gick nyligen bort, 89 år gammal. På 60-talet var han med och tog skjutjärnsjournalistiken till Sverige. Hör reportage om detta och om TV-debatten 1976 och dataintrångsskandalen 2006. Det är allhelgonahelg och vi passar på att återutsända tre reportage från våra sommarserier om journalistik som förändrat val. När skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige Vi ska börja långt bak i tiden, år 1966. Med ett reportage som fått förnyad aktualitet. Före 60-talet hade den politiska journalistiken präglats av hovsamhet. Men i och med att den så kallade skjutjärnsjournalistiken kom till Sverige blev tonen en helt annan. Som frontfigur stod journalisten Åke Ortmark. Tillsammans med Lars Orup och Gustaf Olivecrona bildade han den fruktade utfrågartrion De tre O:na. Åke Ortmark, han avled i oktober i år, men hans förändring av svensk politisk journalistik kommer att leva kvar länge. Vi träffade honom i samband med det här reportaget som sändes första gången sommaren 2014. Reporter: Arvid Hallberg När TV-debatten intog Scandinavium När vi idag tänker på en valrörelses TV-debatter är det välproducerade, välregisserade och kvicka tillställningar vi ser framför oss. Kameror i alla vinklar, glansiga kulisser och blankt golv. Annat var det minst sagt 1976, när valets stora TV-debatt tog plats inför en kokande publik på Scandinavium i Göteborg. På scenen stod Olof Palme och Thorbjörn Fälldin. Publiken verkade tycka att Palme gick vinnande ur bataljen, men TV-publiken upplevde någonting annat. Hör om när TV förändrade politiken i ett reportage som sändes för första gången nu i somras. Reporter: Tove Palén.  Dataintrångsskandalen två veckor innan valet 2006 En händelse som fick stort medialt utrymme i valrörelsen 2006 var den så kallade dataintrångsskandalen. Den handlade om hur företrädare för dåvarande Folkpartiet och Expressen-journalisten Niklas Svensson haft tillgång till Socialdemokraternas interna nät, SAP-net. Hör ett reportage om mardrömmen att få en stor skandal på löpen bara två veckor innan en valdag.   Reporter: Tove Palén.

TV-kriget hårdnar. SVT tappar medan TV4 tar allt större andel av tittartiden. PR-stunts och miniubåtar i Thailand. Sommarserie om journalistiken som spelat en avgörande roll i valrörelser. Om "Helin-effekten" och Aftonbladets annonseringsbråk med Sverigedemokraterna 2010. TV-kriget hårdnar  Trots att tv-tittandet minskar så har TV4 aldrig haft så bra halvår som den här vintern och våren. TV-cheferna pratar om historisk bra siffror. Vad innebär då att det går historisk bra för TV4? Är det ett tronskifte vi ser hända? PR-stunts och miniubåtar  När nästan alla pojkar som suttit fast i grottan i Thailand var ute dök Tesla-grundaren och kändisentreprenören Elon Musk upp med en miniubåt för att hjälpa till i räddningsarbetet. I efterspelet har han fått kritik för att försöka plocka PR-poäng med en ubåt som aldrig behövdes. Den här typen av PR-stunts är inte ovanliga, men när fungerar de och när riskerar de att slå tillbaka?   Sommarserie: Om "Helin-effekten"  Sverigedemokraternas stora mediala genombrottet kom 2009 ett år innan valet och då handlade det om annonsbojkott och en omsusad debattartikel publicerad i Aftonbladet, samma tidning som bojkottade SD:s annonsering. Det hela resulterade i ett påtagligt väljaruppsving och en i efterhand omtalad Helin-effekt.

Både hemma i huset och i sommarstugan pågår renoveringsprojekt, och i garaget är ett kajakbygge i trä på gång. Centerpartisten Joakim Storck är den sista av fyra kommunalråd som porträtteras i Falupodden av Jon Norberg. Här berättar han både om uppväxten och drömmarna hemma i Värmland, där han växte upp, och varför han började engagera sig politiskt.

Medierna 5 augusti. Om pappan som pekades ut som skyldig till mord på förhand, en spaning om djuret som fyller spalter i sommartorkan och om kaffeflickor som symbol för sexklubbsgranskning. Pappan i Gårdsten - utpekad för mord i pressen men avskriven i rätten Det har gått två veckor sedan tre barn och deras mamma dog i Gårdsten i Göteborg. Dagen innan pappan i familjen häktades som sannolikt misstänkt för morden, publicerade GT en intervju med en anonym vän som spekulerar i att mannen är skyldig. Senare släpptes pappan eftersom det enligt åklagaren inte längre fanns något som talade för att han utfört dåden. Hur gick det egentligen till när tidningarna pekade ut en bedrövad pappa som mördare? Igelkottarna som fyller spalterna i sommartorkan I Valborgstider är vi vana att läsa om de små igelkottarna som riskerar att brinna inne när majbrasorna sätts i lågor.  Men trots att majbrasorna nu slocknat för länge sedan, verkar igelkotten ha klamrat sig fast i den mediala värmen. Frågan är om det någonsin skrivits så mycket om igelkottarnas väl och ve som den här sommaren. Varför har just igelkotten blivit alla redaktörers tolvtaggare? Sommarserie om symbolerna som drev dreven: Kaffeflickor Nu har det blivit ett begrepp med kaffeflickor och vad det nu innebär. Jag vet inte heller. Men det är något som har roat pressen att laborera runt omkring, eller hur? Så sa vår kung i vad som i efterhand måste ses som en av de mest bisarra hovintervjuerna som genomförts. Året är 2010 och i en ny bok har åter igen uppgifter om att kungen besökt strippklubbar och deltagit på privata sexfester publicerats.  Del fyra i vår sommarserie handlar om Kungen och kaffeflickorna.

Susanne Norberg vilar sig vid ”skrutthuset” i sommar. Häng med till Sundborn och träffa kommunalrådet Susanne Norberg som i sommar helst kopplar av och läser en deckare vid poolen. Den ligger bakom ”skrutthuset” som villan kallades innan Susanne och hennes man byggde om och ut. Hur har hennes sommar sett ut, och vilka intressen har hon utöver politiken? Idag inleder Jon Norberg en serie intervjuer i Falupodden där han gör sommarporträtt av våra fyra kommunalråd.  

Transportstyrelsens säkerhetsskandal har varit i fokus. Hur är det med mediernas IT-säkerhet? Samtal om bevakningen av transportgate. Sommarserie: Milly Dowler och den brittiska avlyssningskandalen.

Ur innehållet: LSS-utredning behöver nystart. Trollsländor till hjälp med konstgjorda ögon. Sommarserie: snapphanar lockar skådespelarelit. Blindhet inget hinder för att starta skola.

GT publicerade bild på påstådd fotoliga: Utan att veta om bilden hade med ligan att göra. Vi reder i Pippibråket efter Janne Josefssons sommarprogram. Så vår sommarserie, om knäckebrödsdagiset. GT spekulerar om fotoliga Expressens västsvenska upplaga GT publicerade i veckan en bild på sin förstasida med rubriken: Polisen varnar, Ligorna smygfotar ditt hem. Så skyddar du dig mot sommarinbrott.   På bilden ser man tre män, fotade på avstånd, som står och kikar in och ser ut att fota en butikslokal. Men frågan är om GT faktiskt vet vad som händer på bilden man publicerat?  Reporter: Erik Petersson   Brände Botkyrka Pippi-böckerna? Visste ni att det bränns böcker i Sverige idag? Så lät det i journalisten Janne Josefssons sommar i P1 nyligen. Han påstod att barnboken Pippi i Söderhavet rensats ut och bränts upp. Ett påstående som lett till ett intensivt Pippi-bråk och i veckan till och med fått internationell spridning.  I det här sommarprogrammet berättar Janne Josefsson också om något hans chef en gång sagt om honom: Han ska ha sagt att Janne, han har aldrig har fel, men heller aldrig helt rätt. Vi kan inte låta bli att ställa oss frågan: Vad stämmer i fallet med Pippi-boken? Reporter: Jonna Westin    Sommarserie om symbolerna som drev dreven  Nu ska vi fortsätta med vår sommarserie om symbolerna som drev dreven: Den här veckan handlar det om dagisbarnen som blev serverade knäckebröd och vatten på Hälsans förskola. Reporter är Tove Palén.

Godmorgon, världen 21 augusti, programledare Sara Stenholm. Vad händer med Brasilien efter OS? Studenter tvingas bo på vandrarhem på grund av bostadsbrist. Reportage om flyktingkvinnor i Egyptiska fängelser. Följ med på turistguidning till dom hemlösas sovplatser. Krönikör Johan Norberg. Problemet med exploateringen av Anne Franks öde. Satir med Utkantssverige, Heroes of Hortträsk. Sommarserie om besluten som förändrade Sverige, hör om friskolereformen. I Thailand har taxiförarna stor betydelse politiken. Kåseri Mark Levengood. Producent Lena Bejerot Tekniker Jonathan Magnussen

På knä inför livet... -så titulerar Sune Eriksson dagens avsnitt av sin serie betraktelser om livet. Sune ,som numera är pensionerad från präst -och kyrkoherdejobbet i Dals Långed, använder minnen och erfarenheter från sina många möten med människor under livet. Med dem som exempel använder han reflektioner och livsklokhet för att dra slutsatser och finna en väg vidare. Programmen kan du också lyssna på via högerspalten. Nästa vecka hörs ett nytt avsnitt med Sune Eriksson.

Gränslös kärlek -så titulerar Sune Eriksson dagens avsnitt av sin serie betraktelser om livet. Sune ,som numera är pensionerad från präst -och kyrkoherdejobbet i Dals Långed, använder minnen och erfarenheter från sina många möten med människor under livet. Med dem som exempel använder han reflektioner och livsklokhet för att dra slutsatser och finna en väg vidare. Vi ber om ursäkt att förra veckans avsnitt inte fanns med här på hemsidan. Det handlade då om att använda livet som insats. Programmet kan du lyssna på via högerspalten. Nästa vecka hörs ett nytt avsnitt med Sune eriksson.

I Barnens sommarserie första programmet lagar Lina och hennes morfar mat tillsammans. Hur smakar din mat, morfar? är rubriken. Reproter Johan Lindahl.