Podcasts about vetenskapsradion klotet

Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Mattias Goldmann åkte tåg ända till Bangkok och sparade 800 kg koldioxidutsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med fler persontransporter på räls kan växthusgasutsläppen minska från transporterna men flera faktorer gör att tågtrafiken väljs bort trots att intresset för att resa med tåg är stort. Biljettpriset, bokningsförfarandet, brist på internetuppkoppling och risken för förseningar och därmed risken att också missa ett tågbyte är några exempel på vad som kan avskräcka potentiella resenärer. Kan extra semesterdagar vara en morot?Kan extra semesterdagar för den som tar tåget vara en väg till semesterresor med mindre utsläpp? Svenska myndigheter stod för nästan en tiondel av de svenska inrikespersontransportutsläppen (2019) och ska väga in klimathänsyn vid bokning av tjänsteresor. Vetenskapsradion Klotet möter svenska forskare som åkt till konferenser i Spanien respektive Irland med tåg. Och på nattåget till Hamburg möter vi unga konsulter på väg till konferens. Och det går till och med att ta tåget ända till Thailand när ens familj måste flytta eftersom jobbet är på ambassaden i Bangkok berättar den mest långväga tågresenären i programmet.Medverkande:Mattias Goldman, klimatdebattör och medföljande utsänd till ThailandJohan Olesund, Isak Jonsson och Jonathan Hedlund, konsultbolaget NetlightBengt och Birk Eriksson, lantbrukareSusanna Elfors, driver facebookgruppen TågsemesterJakop Dalunde, Europaparlamentariker, MiljöpartietJörgen Larsson, ChalmersKimberly Nicholas, Lunds universitet Linnéa Mills, MTRXJohanna Danielsson, Kairos futureEmma Kritzberg, Lunds universitetOlov Dahlin, Gävle högskolaJohan Enstedt, SJKjell-Ove Lindgren, Karolinska institutetBjörn Pettersson, NaturvårdsverketOskar Fröidh, KTHSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson, reporterAnders Wennersten, producent

Den 6-9:e juni kommer det att ske: medborgare i EU:s alla 27 nationer går till urnorna för att välja de politiker som t ska fatta viktiga beslut för allas vår framtid. Beslut som kommer att påverka klimatet och miljön såväl nu som för kommande generationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Klotet lyfter fram några av de stora frågorna som hamnar i knät på parlamentarikerna och kommissionärerna de närmaste fem åren. Det finns förslag om att drastiskt minska användningen av ”evighetskemikalierna” PFAS. Det finns en ambition att få till en grön omställning som blir rättvis och mycket krävs för att nå klimatmål såväl till 2030 som de föreslagna till 2040.Medverkande:Anders Wijkman - ordförande i ROM klubben, initiativtagare till klimatalliansen och tidigare europaparlamentariker för KD och generalsekreterare för NaturskyddsföreningenKarin Bäckstrand - professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.Åsa Weinholt - klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.Jenny Jewert - naturbiolog, verksam vid Världsnaturfonden.Jenny Ivarsson - strategisk rådgivare KemikalieinspektionenAnne-Sofie Bäckar - verksamhetschef miljöorganisationen ChemsecKristina Neimert - ansvarig för kemikaliefrågor IKEMMarie-Louise Kristola - programledareAnna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö - reportrarAnders Wennersten - producent

Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Världens länder uppmanas bidra till en omställning från fossila bränslen. Det nämns nu för första gången i ett klimatavtal. Och det klubbades på ett möte där en oljechef var ordförande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mer förnybart, ordentlig energieffektivisering och en rörelse bort ifrån det fossila. Det är mål som nämns i det nya klimatavtalet. Kommer de att bli verklighet? Vetenskapsradions medarbetare som varit på plats på klimatmötet serverar dig det viktigaste därifrån tillsammans med kolleger på hemmaplan. Medverkande: Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Anders Wennersten, producent på Vetenskapsradion Klotet, Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet. Poddledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Ett av världens rikaste länder, Förenade Arabemiraten, står som värd för FN:s stora klimatmöte i Dubai. Landets tidigare i stor utsträckning fattiga pärlfiskande medborgare kan idag skörda de ekonomiska frukterna av oljefynden som gjordes i mitten av förra seklet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samhällsutvecklingen har skett i rasande fart och Dubai är idag inte bara en världsstad, utan alltså även platsen för COP 28, vilket beskrivits som både det största och ett av de viktigaste klimatmötena hittills.Förenade Arabemiraten är en mix av olja och satsning på en grönare framtid.Vetenskapsradion Klotet berättar historien om den remarkabla utvecklingen i värdlandet som nu satsar stort på fossilfri energi, samtidigt som dess produktion av olja bara fortsätter att öka.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seMedverkande:Mikael Höök - forskare vid Uppsala universitet i global energiomställningKristian Åström - Ekots ekonomikommentatorMarie-Louise Kristola - Sveriges Radios klimatkorrespondentNiklas Zachrisson - reporter och programledareAnders Wennersten - producent

Linköpings universitet arrangerar rollspel för de miljövetenskapliga tredjeårsstudenterna. De läser på om ländernas ståndpunkter och förhandlar för en dag. Men hur ligger nationerna till på papperet när det gäller utsläpp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De globala utsläppen ökar. Skulle utsläppen minska om länderna gör det som de har som mål enligt klimatplanerna (NDC)? Vi hör med forskaren som läst alla NDCer minst två gånger, Maria Jernnäs i Linköping. Och på flygande fot inför det kommande COP-mötet är Sveriges chefsförhandlare, Mattias Frumerie; vi fångar honom i Singapore.Det fanns kompromissvilja och lösningsorientering när Linköpings universitet lajvade klimatmöte.Vetenskapsradion Klotet var med när Linköpings universitet lajvade klimatmöte och 19 studenter på en dag förhandlade fram ett dokument om finansieringsfonden för skador och förluster på grund av klimatförändringarna. Ett sätt att förstå trögheten i klimatarbetet är att själv sätta sig som förhandlande part, säger studenterna i Norrköping. Att medverka i rollspel är också något som de tunga förhandlarna gör inför de riktiga klimatmötena.COP28 startar 30 november. Då ska världens nationer mötas i Dubai för att förhandla klimatfrågor. Dubai ligger i Förenade Arabemiraten som lämnade in en uppdaterad klimatplan, en NDC, i somras. En NDC - Nationally Determined Contributions - är ett dokument som ska lämnas in till FN och uppdateras vart femte år enligt Parisavtalet. I en NDC beskriver ett land sin ambition för hur det ska bidra till att begränsa den globala temperaturökningen.Parisavtalet fastslår att den globala temperaturökningen ska hållas väl under två grader och att man ska sträva efter att begränsa den till max 1,5 grader. En annan del av avtalet handlar om att öka förmågan att anpassa sig till negativa effekter, och att hantera de skador och förluster som uppstår till följd av klimatförändringarna. Under COP26-mötet i Glasgow bestämdes det även att länder uppmuntras se över och skärpa sina utsläppsmål till 2030 och uppdatera sina mål inför COP27 i Sharm el-Sheikh i november 2022. Men inför COP27 hade endast 24 parter skickat in uppdaterade klimatplaner. Medverkande i rollspelet:Östtimor och de minst utvecklade länderna (LDC) : Melina Egelrud, David Karlsson och Lina Swartling.USA: Michelle Rosblad och Linnéa Åkesson.Kina plus G77: Carissa Luz Bolanos Lagu, Angelica Sandberg och Lea Ljungqvist.Saudiarabien plus övriga arabländer: John Nordberg och Matilda Svärdström.EU: Camille Wang, Jesper Halvarsson och Amanda Axelsson.Maldiverna och låglänta önationer: Moa Markus och Tuva Karhu.Ordförande: Marcus Eriksson, Kristian Lindblom och Josefine Asp.Lärare: Mathias Fridahl, docent och Mattias Hjerpe, docent, Linköpings universitet.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sedan nationen Sveriges födelse i samband med valet av Gustav Vasa som kung år 1523 har vårt förhållande till naturen varit i ständig förändring. Med allt från den skrämmande vilda urskogen till den tämjda, mer konstruerade naturen som ett berikande andaktsrum. Vetenskapsradion Klotet gör flera nedslag i historien; under 15-, 17- och 1900-tal, där religionshistorikern David Thurfjell och miljöhistorikern Sverker Sörlin beskriver hur vi under de senaste 500 åren ser på och förvaltar den miljö vi lever i.Dessutom reportage från fjällvärlden vid en trädgräns som nu hela tiden förflyttas till följd av klimatförändringarna och besök i en modern skog utanför Uppsala med planterade tallar på rad.Programmet är en del av att Sveriges Radio uppmärksammar firandet av Sverige 500 år.Medverkande:Lisa Öberg - fjällekologTomas Roslin - ekolog David Thurfjell - religionshistorikerSverker Sörlin - miljöhistorikerSara Sällström - reporterAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

I Sverige finns gammelskogar som EU vill förmå oss att bevara, men svenska skogsägare vill bestämma själva. I Amazonas och i de asiatiska regnskogarna avverkas rekordmycket trots försöka att stoppa skövlingen. Vem ska se till att världens lungor fortsätter funka? Den senaste tiden har det kommit en rad EUlagar och andra internationella regelverk som alla vill förmå Sverige att låta mer gammal skog stå kvar. Samtidigt vill Sverige låta skogsägarna fortsätta bestämma över sin egendom. Daniel Värjö från Vetenskapsradion Klotet reder ut begreppen.De asiatiska urskogarna innebär viktiga inkomstkällor för både fattiga invånare och stora företag. Samtidigt är länderna väl medvetna om hur viktiga skogarna är för mängder av unika arter. Asienkorrespondent Peder Gustafsson berättar om djungeln där gibbonaporna fortsätter ropa till varandra men där mängder av skog avverkas illegalt, något som möjliggörs genom omfattande korruption.Amazonas är känt som världens lunga och forskare har oroat sig i åratal över att avverkningen fortsätter fast det är känt hur viktigt området är för hela jordens klimat. Området sträcker sig över nio länder men den största delen ligger i Brasilien. President Lula da Silva har lovat stoppa skövlingen men hittills har han inte lyckats. Latinamerikakorrespondent Ivan Garcia förklarar varför.Programledare: Kajsa BoglindTekniker: Adam Alvin

Tyskland bromsar EU:s planer på att sätta stopp för förbränningsmotorer från 2035. En anledning är att sådana kan köras på bränslen tillverkade av grön el, till exempel så kallade elektrobränslen. Vad är elektrobränslen och hur bra skulle de vara i vanliga bilar? Det diskuterar vi med Maria Grahn, docent vid Chalmers som forskar om elektrobränslen, och Daniel Värjö vid Vetenskapsradion Klotet. Du hör och Erik Sandberg, analytiker på avdelningen för systemanalys på Energimyndigheten.Programledare: Camilla Widebeckcamila.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

PFAS-ämnen är smuts- och vattenavstötande som finns i bland annat stekpannor. Men de är också hälsoskadliga och bryts inte ner i naturen. Nu föreslås ett förbud mot hela gruppen av ämnen inom EU. Förslaget om att PFAS ska bort ur allt från brandskum och skidvalla till stekpannor och funktionskläder är framtaget av svenska Kemikalieinspektionen tillsammans med myndigheter i tre andra EU-länder. Medverkande: Daniel Borg, toxikolog på Kemikalieinspektionen, Tove Mallin, forskare på forskningsinstitutet Rise, och Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sverigesradio.se

Tre läckor har upptäckts på gasledningarna Nordstream 1 och Nordstream 2 i Östersjön. Seismologen Björn Lund kan konstatera att läckorna uppstått på grund av explosioner. Data från både det svenska nationella seismiska nätverket och utländska sådana nätverk visar hur vibrationerna i marken var beskaffade. De stämmer inte alls med en jordbävning, men däremot med sprängningar som militären ibland gör vid övningar.Naturgas består mest av den starkt klimatpåverkande gasen metan. Men hur mycket av det som läcker som faktiskt kan passera vattnet och ta sig upp i luften är oklart. I vattnet löses gasen och omvandlas av mikroorganismer till koldioxid.Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala Universitet och föreståndare för det Svenska nationella seismiska nätverket. Christian Stranne, docent i marin geologi vid Stockholms universitet. Daniel Värjö, miljöreporter på Vetenskapsradion Klotet. Björn Gunér, reporter. Rättelse: I programmet nämndes en felaktig siffra för det årliga utsläppet av metangas från Östersjön. Den korrekta siffran är 1,5 miljoner ton per år. Programledare: Camilla Widebeck  camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

Klimatet och andra miljöfrågor anses av många ha fått för litet utrymme i den svenska valrörelsen. Det trots att klimatförändringarnas konsekvenser märks allt tydligare med omfattande torka, sinande floder, matbrist och samtidigt översvämningar och skyfall. Och forskningen visar att omfattande utsläppsminskningar behöver göras nu. Vetenskapsradion Klotet har i enkätform frågat samtliga riksdagspartier hur de vill möta klimatkrisen.Här är några av svaren:Vi är teknikoptimister och vi tror väldigt mycket på att vi med teknik kommer kunna lösa klimatet. Här och nu så har vi ju större problem med gängkriminalitet än vad vi har med väder och vind.Det som vi vill komma åt det är utsläpp, det är inte resandetVi kan inte utesluta någonting, vi måste göra allt.Hör de klimat- och miljöpolitiska talespersonerna från partierna  och hur deras svar kommenteras av Naghmeh Nasiritousi som forskar om klimat- och energipolitik på Stockholms universitet och av Filip Johnsson, professor i energisystem på Chalmers tekniska högskola.Medverkande klimat- och miljöpolitiska talespersoner från riksdagspartierna:Helena Gellerman, LJessica Rosenkrantz, MKjell-Arne Ottosson, KDMartin Kinnunen, SDLorentz Tovatt, MPRickard Nordin, CElin Segerlind, Voch Annika Strandhäll, S miljö- och klimatministerReporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Gotländska Filehajdar är en hotspot för den rödlistade nipsippan. Vi gör som Gävleborna - kollar på mörtleken i Verkmyraån. Hällmarkerna i Filehajdar på Gotland färgas blålila när Europas största förekomst av den rödlistade nipsippan blommar i början av maj. Kalkhällarna som sett likadana ut sedan istiden är en kärv livsmiljö där små tallar och enar draperas av den sällsynta ringlaven. I källorna i närheten finns blodkula - en cyanobakterie som bildar kuddlika kolonier. Kanske hittar morgonens fältreporter Lisa Henkow och Länsstyrelsens Magnus Martinsson också rosettheppian, en lav som troddes vara utdöd i Sverige, men finns här!Området är också ett av dem där det bryts kalk. Daniel Värjö, reporter på Vetenskapsradion Klotet, ger en inblick i den långdragna konflikten mellan kalkbrytning och unik natur.Och så tar vi del av ett sant folknöje - vi skådar lekande mört i Verkmyraån norr om Gävle. En gång om året går nämligen Gävleborna man ur huse för att titta på de tusentals silverglänsande karpfiskarna.Vi reder ut flera mysterier som Naturmorgons lyssnare hört av sig om: vad är det för flygfä som sjuksköterskan Lina möter i sitt jobb på akuten, vad var det för fågel med rejäla klor och näbb som flög rakt in i vardagsrummet hemma hos Mohammed i Borås, och var i allsin dar kom den ensamma tjädertuppen ifrån som nu spelar för fullt på ett kalhygge i Västergötland, undrar Elisabeth.I veckans kråkvinkel längtar Mats Ottosson efter att bli accepterad av naturen. Att sova ute är en bra bit på väg.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk. Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn  kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.Programledare och reporter: Niklas Zachrisson

Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn. Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitik Men även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt. Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i energiomställningen kan påverkas.Medverkande: Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Björn Ola Linnér, professor i klimatpolitisk forskning, Britta Sjöstedt, Universitetslektor i miljörätt i Lund, Artem Romaniukov, grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat, Natalia Gozaks, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson   Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Fler och fler svenska företag lanserar nu planer på att fånga in och lagra sina koldioxidutsläpp.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Programledare: Marie-Louise Kristola.

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programmet är en repris från 10/3. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus Producent: Daniel Värjö

En stor vindkraftspark i Härjedalen påverkar rennäringen negativt, visar ny forskning från SLU. Klotets granskning visar brister i underlaget som låg till grund för tillståndet i domstolen. Efter en flera år lång rättstvist blev vindkraftsparken i Glötesvålen i Härjedalen verklighet. 30 vindsnurror försörjer nu Ikea med förnybar el. Men rennäringen har påverkats negativt, visar ny forskning på SLU, Sveriges Lantbruksuniversitet. Vindkraftsparken har inneburit att både betesmark och reservbete för dåliga betesvintrar försvunnit. Utbyggnaden av vindkraften är omfattande och tillsammans med ett förändrat klimat och andra exploateringar som skogsbruk och gruvor gör det allt svårare för rennäringen. Samtidigt bidrar vindkraftverken till klimatsmart och förnybar el som behövs i energiomställningen. Vetenskapsradion Klotet har granskat hur det gick till när vindkraftsparken i Glötesvålen fick tillstånd. Det visar sig att vindkraftsföretagets egen studie, som kom fram till att rennäringen inte skulle påverkas och som delvis låg till grund för domstolens beslut, gjordes av personer som saknade tidigare erfarenhet av liknande studier och har ekonomiska intressen i parken. Vilket både Länsstyrelsen och domstolen missade. Eftersom konsekvensen är att det står en park där idag så är det väldigt, väldigt olyckligt. För det är skada som redan är skedd och som har fått stor betydelse för samebyn. Det som kommer fram pekar på stora brister, säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist och verksamhetschef på Svenska samernas riksförbund. Vi kom fram till att rennäringen och vindkraften kunde samexistera på det här området, säger Hillevi Priscar är ansvarig för projektutveckling i Sverige på Ox2, som byggde vindkraftsparken (då företaget hette Vindkompaniet) och som Ikea sen köpte. Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Daniel Värjö

Möjligheten att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader blir allt mindre eftersom utsläppen av växthusgaser inte minskar och att världens länder inte gör tillräckligt. Konsekvenserna och riskerna med klimatförändringarna blir större ju högre uppvärmningen blir. Parisavtalets mål är att begränsa uppvärmningen långt under 2 grader, helst till 1,5 grader. Och någonstans där riskerar vi också oåterkalleliga tröskeleffekter i ekosystem och klimatet med smältande isar och tinande permafrost till exempel. Vetenskapsradion Klotet ställer frågan vi själva undrar mest just nu: Är 1,5-gradersmålet kört? Och vad blir konsekvenserna? Tre av Sveriges ledande klimatexperter svarar på våra frågor: Markku Rummukainen, professor i klimatologi Lunds universitet, klimatrådgivare SMHI, Sveriges representant i FNs klimatpanel IPCC och ledamot i Klimatpolitiska rådet, Line Gordon, professor i Hållbar utveckling Stockholms Universitet och chef Stockholm Resilience Centre och Johan Kuylenstierna, ordförande Klimatpolitiska rådet och adjungerad professor och hedersdoktor vid Stockholms Universitet. Programledare: Niklas Zachrisson Reportrar: Sara Sällström, Mona Hambraeus Producent: Daniel Värjö

Marie-Louise Kristola har länge bevakat miljö och klimat för Sveriges Radio och är nu SR:s första klimatkorrespondent. Ett uppdrag hon har fått starta hemifrån på grund av pandemin. Det var redan 1994, då hon fick sitt första barn, som Marie-Louise Kristola fastnade för miljö- och klimatfrågorna. Sedan dess har hon bevakat dem ibland annat Vetenskapsradion Klotet. Sveriges Radios första klimatkorrespondent grips av farorna med även en liten uppvärmning av klimatet, men ser samtidigt att mer och mer händer för att vända utvecklingen. marie-louise.kristola@sverigesradio.se Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Misstron mot vetenskap tycks öka, samtidigt som antalet vetenskapsjournalister minskar. Hur ska gedigen forskning nå ut till allmänheten? Sveriges Radio arrangerade den 7 mars ett seminarium om forskningskommunikation och vetenskapsjournalistik, som vi sänder i kortad version i Vetandets värld.  Här kan du höra hela seminariet. Medverkande: Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet. Anders Mildner, föreläsare och debattör med bakgrund som journalist. Robert Östling, docent i nationalekonomi, forskare vid Handelshögskolan. Susanna Baltscheffsky, producent och reporter på Vetenskapsradion Klotet. Moderator är journalisten Erik Blix. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget.

Vetenskapsradions internationella miljöprogram.

I ett unikt projekt på Borneo har nästan all illegal skogsavverkning i ett naturreservat kunnat stoppas. Lokalbefolkningen får billig sjukvård mot att de slutar såga ner träd.   Den indonesiska ideella organisationen ASRI kan ha hittat en metod att få stopp på olaglig avverkning av regnskog, och därmed också skydda orangutanger som har drabbats hårt av decennier av skogsskövling på Borneo.   ASRI har byggt ett sjukhus där alla som slutar att hugga får kraftigt rabatterad vård och kan betala med sticklingar från regnskogsträd. Organisationen ser till att sticklingarna planteras så att de ersätter nedtagna träd. Förutom att avverkningarna har stoppats nästan helt, så har barnadödligheten i området sjunkit dramatiskt. Problem med hotad hälsa och biologisk mångfald hänger ofta ihop på grund av fattigdom. Här kan de lösas på samma gång.  Dessutom köper ASRI som driver projektet bybornas motorsågar och hjälper dem att ordna en hållbar försörjning. (ASRI står för Alam Sehat Lestari, vilket betyder ungefär frisk natur för evigt.) Programledare är Marie-Louise Kristola.

Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare. Under paraplyet Paris-Lima action agenda samlas företag, organisationer och regioner runt om i världen för att själva bidra till utsläppsminskningar av växthusgaser. Dessa initiativ kan bli en viktig pusselbit för att nå de nivåer på utsläpp som forskarna menar behövs. Men hur ska de privata klimatlöftena kontrolleras och följas upp, och vet vi hur långt de räcker? Vetenskapsradion Klotet sänder direkt ifrån klimatmötet i Paris. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten

Nästa vecka drar det stora klimatmötet i Paris igång. Mötet är extra viktigt eftersom det är här världens politiker ska försöka komma överens om ett nytt klimatavtal efter Kyotoprotokollet. Men hur började det egentligen? Hur kom klimatkonventionen som styr förhandlingarna till. Och hur har diskussionen om att hejda utsläppen av växthusgaser förändrats genom åren? Vetenskapsradion Klotet gör en historisk tillbakablick på klimatförhandlingarnas utveckling. Och visste ni förresten att den första IPCC-rapporten, som är det vetenskapliga underlaget för förhandlarna, lades fram 1990 i Sundsvall?Programledare: Björn Gunér

Den svenska processindustrin, framförallt cementindustrin och stålverken, står för en femtedel av landets koldioxidutsläpp. Det spelar ingen roll om de skulle använda 100 procent förnybar energi, koldioxiden finns bundet i råvarorna, kolet i stålet och kalkstenen i cementen, och släpps ut under tillverkningsfasen. Nu börjar industrin sakta vakna till och tittar på möjligheterna att fånga in koldioxid och lagra den under jord eller under havsbotten, innan den släpps ut i atmosfären. Vetenskapsradion Klotet synar planerna på koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid i jordskorpan, så kallad CCS-teknik, i Sverige. Vi besöker också en forskningsanläggning i Tyskland där man studerar hur väl det fungerar att stoppa ner koldioxid under jord eller om det finns risk för läckage?Programledare Marie-Louise Kristola.

Elcykelförsäljningen ökar stort i Sverige. Vi ligger ganska långt efter de stora cykelländerna som Holland, Tyskland och Schweiz, men... elcykeln blir alltmer populär även här. Kan elektrifierade cyklar ersätta bilen till arbetet, eller handlar det istället om att cyklisterna blivit lata och inte vill komma svettiga till jobbet? Vetenskapsradion Klotet kollar in det senaste om elcyklar och provar själva att susa fram utan större ansträngning. Programledare Marie-Louise Kristola.

I sin första nya rapport från i höstas säger FN:s klimatpanel IPCC att den globala uppvärmningen pga mänskliga utsläpp fortsätter och att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder för att klara att hålla temperaturhöjningen under 2 grader. Klotet undersöker vad som krävs, till exempel minusutsläpp när vi plockar tillbaka koldioxid ur luften. IPCC säger också att vi kan väntas oss fler extrema värmeböljor och skyfall och stigande havsnivåer som ökar risken för översvämningar framöver. Hur förbereder sig samhället på det? Vad gör svenska företag tex? En återutsändning från 2/10 2013. Programledare: Marie-Louise Kristola.

-- Floden är förorenad med en massa tungmetaller på grund av gruvdriften. Barnen får utslag när de badar och att köpa vatten under torrperioden är väldigt dyrt för byborna. Därför installerar vi system som samlar upp regnvatten, berättar Hiram García från organisationen Isla Urbana i Mexico. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar att klimatförändringarna sannolikt kommer att minska tillgången till färskvatten och öka riskerna för torka i framtiden. Klotet besöker Mexiko, ett land där klimatförändringarna väntas öka fattigdomen om inte kraftfulla anpassningsåtgärder sätts in. Dessutom är vi i Venedig i Italien som hotas av stigande havsnivåer, liksom många andra kustnära platser på jorden. Vad kan skydda mot havsvågorna? Forskaren Åse Johannessen från Stockholm Environment Institute medverkar. Programledare: Johan Bergendorff.

Världens fossila energibolag sitter idag på fem gånger mer kol, olja och gas än vi någonsin kan använda om vi ska ha en chans att klara målet på två graders global temperaturhöjning, enligt klimatforskarna. Nu finns en växande global rörelse för att pensionsfonder och offentliga institutioner ska sälja sina aktier i olja- gas och kolindustrin. Både för att minska klimatutsläppen och risken att investeringarna tappar i värde om fossilbubblan spricker. I Norge har regeringen bestämt att oljefonden, världens största pensionsfond ska styra bort från fossila aktier mot mer förnybar energi. Programledare: Marie-Louise Kristola

Sverige har lovat i en FN-deklaration att skydda minst 17 % av landytan för att stoppa utrotningen av arter. Regeringens vill att det i huvudsak ska ske på frivillig väg där skogsbolagen lovar att inte hugga sina mest värdefulla naturskogar. Men forskare som tittat på de frivilliga avsättningarna varnar för att det är ett osäkert skydd. Bolagen kan välja att hugga ned träden imorgon. -- Om man bara ska skydda ytterligare 150 000 hektar i naturreservat till år 2020 så kommer den största delen av de skogar som har höga naturvärden hinna avverkas och det blir en förlust av biologisk mångfald som det tar 100 tals år att restaurera, om det ens går, säger Viktor Säfve på miljöorganisationen Skydda Skogen. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hur går det med klimatet om inte dagens ekonomstudenter, framtidens företagsledare, lär sig om planetens gränser? - Om företag återvinner istället för att använda nya råvaror så spar man pengar. Det är en idé från cirkulär ekonomi, säger masterstudenten Karin Bratt - Är det något ni lärt er på Handelshögskolan i Stockholm, undrar Klotet? - Nej och det är synd om handelsstudenter som inte fått med sig den här informationen härifrån, svarar Karin Bratt. Vetenskapsradion Klotet har pratat med studenter, lärare, forskare och ekonomer om vilken kunskap i hållbarhet och miljö som ekonomutbildningarna innehåller. Programledare: Marie-Louise Kristola och Johan Bergendorff.

-- Vi kan inte överleva utan att andas. Jag är så orolig, säger den sydkoreanska tvåbarnsmamman Jung Hyun Sun till Sveriges Radios asienkorrespondent Nils Horner när den täta smoggen från grannlandet Kina flugit in även över den sydkoreanska huvudstaden. I veckan kom nya larmrapporter om extremt höga luftföroreningshalter i Kina. I Klotet hör vi oroliga blivande kinesiska föräldrar, miljöaktivister som arbetat för att myndigheterna ska börja tala sanning om landets miljöproblem och forskaren som tror att den kinesiska situationen kan påverka hela världsekonomin, när utländska företag inte längre vill skicka sina anställda till Kina. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Fyrbarnsmamman Lotta Lestander ville slippa stressen och statusjakten i Luleå. Familjen sålde den nya villan och flyttade till hennes barndomshem utanför Arjeplog i Lappland. Eva Elke: "Därför gjorde jag dokumentären om Lotta på Arjeplogar'n" Efter två månader i nybyggda äppelgröna villan i nya fina villaområdet i Luleå, började den kännas som ett fängelse för Lotta. Men livet på landet var inte alltid så enkelt och även det stressigt ibland. Så i stället för att pendla fem mil enkel väg till olika lärarvikariat i grannbyarna, köpte Lotta gratistidningen Arjeplogar'n tillsammans med sin bästa vän Jenny Rankvist. Den lilla tidningsredaktionen med den stora gula soffan har blivit en samlingspunkt i Arjeplog. Utan tidigare erfarenhet av att göra tidning blev första tiden som egna företagare svajig, innan rollerna som reporter och formgivare satt sig för Lotta och Jenny. Eva Elke arbetar på lokala nyhetsredaktionen i P4 Norrbotten, som reporter och nyhetspresentatör. Hon har också erfarenhet från  bland annat Boktornet, Vid dagens slut, Sommar och Vetenskapsradion Klotet i P1. I många år var Eva ständig producent och inhoppande programledare för Karlavagnen i P4, hon har också gjort barnradioteater och många musikprogram i P3. "Lotta på Arjepolgar'n är Evas första radiodokumentär.

Förra året såldes det för första gången fler smarta mobiler än vanliga mobiler i världen. I Afrika är det fortfarande mycket dyrt att surfa med mobilen, men Wikipedias sidor är ofta gratis att läsa. Nu vill Wikipedia och Världsnaturfonden se till att kunskapen om hållbar utveckling finns på internetlexikonets artiklar. Två unga svenska tjejer Caroline Gunnarsson och Paulina Bäckström har rest till Uganda för att sätta igång jobbet med att skriva hållbarhetsartiklar på det lokala språket luganda. En utmaning i ett land där många är analfabeter och inte vet hur en dator funkar. Programledare: Marie-Louise Kristola.

- De här går fort, det här är dramatiska förändringar, även om vi inte kan säga precis vad som kommer att hända, säger professor Angela Wulff. De ökande koldioxidutsläppen har hittills gjort haven knappt en grad varmare och 26 % surare. Till det kommer ett enormt överfiske och övergödning med mer än 400 döda bottnar som följd globalt. Nu sjunker dessutom syrenivåerna längre ned i havsdjupen så att fiskarna tvingas tränga ihop sig. Vetenskapsradion Klotet tar tempen på oceanerna - från Östersjön till Stilla havet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Hittills har mänskliga koldioxidutsläpp gjort världshaven 26 % surare och till nästa sekelskifte kan det ha ökat till 170 %. Alla skalbildande arter får det tufft att leva då. De flesta koraller försvinner och det kan påverka fisk negativt eftersom de trivs i havens "regnskogar". På amerikanska västkusten drabbades ostronodlarna när nästan alla larver dog av försurat havsvatten. 80 % av omsättningen försvann och tusentals jobb var i fara. -- Folk måste förstå att varje km de kör med sin bil ger koldioxidutsläpp som sugs upp av haven och gör de surare, säger forskaren Christian Pansch när han mäter pH i havet utanför Tjärnö. Programledare: Marie-Louise Kristola.

-Potentialen är enorm. Lika mycket el som produceras idag globalt skulle kunna komma från vågor, strömmar och tidvatten, säger professor Mats Leijon vid Uppsala Universitet. Klotet har besökt den franska atlantkusten med världens första och största tidvattenkraftverk. Men prestigeprojektet fick inga uppföljare när Frankrike istället valde kärnkraft. Nu har forskningen kring den "blå energin" tagit fart igen. Även Storbritannien satsar stort och i Lysekil står snart världens största vågkraftsanläggning klar. Programledare: Johan Bergendorff

Mer än 1 miljon amerikaner har laddat ned appen GoodGuide i mobilen och skannar streckkoden på varor i butikshyllan för att inte gå på några nitar. Forskare vid Berkeley i Kalifornien startade ett företag och dammsög nätet på information om 145 000 varor. De har poängsatts i hur miljövänliga och hälsosamma de är och på arbetsvillkoren i fabriken. Miljömärkningar finns på ett fåtal produkter, här får man information om nästan alla schampon, blöjor, krossade tomater, kakor osv på marknaden. Än finns inget liknande i Europa, men EU har inlett ett arbete för att alla konsumentvaror på sikt ska vara miljödeklarerade. Klotet kollar vad som är på gång i världen för att vi ska veta vad det är vi köper och kunna driva på tillverkare att bli mer miljövänliga. Programledare: Pelle Zettersten

Jordanfloden rinner som en livgivande fåra mellan Syrien, Jordanien, Israel och Palestina. Men kampen om vattnet i den heliga floden är hård. Alla länderna tar så mycket vatten de kan, och när floden når palestinsk område återstår bara en rännil av förorenat vatten för miljontals människor att använda. Miljöorganisationen Jordens Vänner har visat att det är möjligt att samarbeta om vattnet i mellanöstern och hoppas att det även kan bli en väg mot fred. Och internationell forskning ger dem rätt: att tvingas dela på vattenresurser kan främja kommunikation och samarbete i spända områden. Programledare: Marie-Louise Kristola.

2013 blev året då Kinas luftföroreningar slog alla rekord och landets politiker började tala öppet om de enorma miljöproblem man tampas med. I USA fortsatte den snabba utvinningen av skiffergas, med följden att billigt kol flödade in i Europa samtidigt som priset på solenergi sjunkit så snabbt att den började kunna klara sig utan subventioner. FNs klimatpanel slog i sin nya rapport fast att den globala uppvärmningen fortsätter och att jordens medeltemperatur riskerar att öka med upp till fem grader fram till år 2100 om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser som idag. I Sverige väcktes en debatt kring de många planerna på att öppna nya gruvor och bidragen till att bevara den biologiska mångfalden skars ned. Klotet uppmärksammade också att alltfler är beredda att dela på bilar, prylar och kunskap för att minska resursanvändningen och hur forskare och datahackare kan arbeta tillsammans för att lösa miljöproblem. Programledare: Johan Bergendorff, Marie-Louise Kristola och Pelle Zetter

I USA borras vilt efter fossil naturgas i skifferlager för att sänka klimatutsläppen och göra landet energioberoende. Sådan skiffergas finns även i Sverige. I Skåne blev protesterna starka och Shell skrinlade sina planer, men i Östergötland och på Öland och Gotland provborras fortfarande av andra bolag. Vi hör hur det går och vilka riskerna är. Dessutom spanar vi på miljövänliga plattskärmar. Programledare Marie-Louise Kristola

För att snabbt kunna stoppa den globala uppvärmningen vid två grader så kommer fossila kraftverk behöva ta bort koldioxiden vid skorsten och pumpa ned under jord med sk CCS-teknik. Det anser IEA och får medhåll av FNs klimatpanel. Klotet synar hur det går för världen att ta bort och gömma CO2 och besöker bland annat Norge och Storbritannien. Programledare: Marie-Louise Kristola.

"Bilreklamen ljuger, det är inte frihet att ha en bil, frihet är att ha tillgång till hundra bilar som man delar med andra". Det säger småbarnspappan Jürgen Mumme i Hamburg som är en av många tyskar som använder en bilpool. Ett system som bygger på att många personer delar på ett antal bilar i stället för att ha en egen. Och i framtiden kanske vi har förarlösa bilar som vi delar på och som kommer genom ett knapptryckning på telefonen. Programledare: Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten. Från 2013.

En tredjedel av Sveriges koldioxidutsläpp kommer från vägtrafiken. I veckan presenterades en statlig utredning om hur bilar, lastbilar och bussar om 16 år ska gå på el eller förnybara bränslen istället för bensin eller diesel. Utredaren, Thomas B. Johansson som är professor i energisystemanalys vid Lunds Universitet, tror inte att man kan hinna få bort alla klimatutsläpp från trafiken redan till år 2030, men att åtminstone 80 % försvinner med hans förslag. I Klotet förklarar han hur det ska gå till. Mattias Goldmann, VD på den gröna tankesmedkan Fores och Åsa Burman, projektchef på Gobigas som ska göra andra generationens biogas från skogsrester medverkar också. Dessutom har Klotet gett sig ut på landsväg och stadsgator för att höra vad trafikanterna tycker. Programledare: Johan Bergendorff

Övervaka och vattna din egen grönsaksodling i lägenheten via mobiltelefonen, kolla om tröjan du tänker köpa innehåller allergiframkallade färgrester, eller mät halterna av luftföroreningar i området dit du funderar på att flytta. Mängden datorprogram, mobilappar och sensorer som kan hjälpa oss att förstå och få koll på vår egen omgivning ökar. Men kan den snabba tekniska utvecklingen också hjälpa oss att lösa mänsklighetens stora utmaningar som klimatförändringar, ökande miljöförstöring och matproduktion för en växande befolkning? Programledare: Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten.