Podcasts about gapet

I avsnitt 235 av PåJobbetpodden gästas Maria och Tobias av Martina Berg, vd för Bright Learning. Avsnittet handlar om hur vi kan stänga gapet mellan teknik och förmåga i en pågående AI-revolution. Hur ska organisationer och team ta sig an förändringen? Varför känner sig många chefer vilsna – och hur kan vi använda AI till vår fördel? Vi pratar också om lärande i en AI-driven värld och vilka förmågor som krävs för att fortsätta utvecklas. Allt detta och mycket mer i veckans avsnitt av PåJobbetpodden! 

Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden gästas vi av Petter Andersson, strategisk rådgivare inom CRM och Marketing Automation. Tillsammans diskuterar vi varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sina digitala investeringar till faktiskt kundbeteende och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i den frustration många upplever kopplat till sin digitala kommunikation där resultatet ofta bara en hög volym av lågrelevant e-post som skadar varumärket snarare än att hjälpa kunden. Petter delar med sig av sin “utifrån-och-in”-metodik för att bryta igenom bruset och skapa en sömlös kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering. Lyssna om du vill få grepp om… Hur du går från E-mail marketing till Omnichannel: Hur du samordnar flera kanaler för att skapa en gemensam och agerbar kundbild. Gapet i kundresan: Varför det ofta är tyst när kunden behöver hjälp som mest, och hur du täpper till dessa hål med intelligent automatisering. VD-testet: Varför du som ledare måste börja ”uppleva” din egen kundresa för att identifiera de saker som bromsar er tillväxt. Upplever du att ditt bolag lägger mer energi på interna processer än på att faktiskt förstå kundens köpresa? Då är det här avsnittet för dig! Du når Petter Anders enklast via LinkedIn eller via hans bolag www.homerun.cx Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i poddstudion idag heter Lars Dahlberg. I det här avsnittet av Säljmarknadspodden gästas jag av Petter Andersson. Han är strategisk rådgivare inom CRM och marketing automation. Tillsammans pratar vi om varför så många B2B-bolag misslyckas med att omvandla sin digitala investeringar till faktiska kundbeteenden och hur man istället bygger en kommunikationsmotor som driver tillväxt på riktigt. Samtalet tar avstamp i en frustration som många upplever i att lyckas anpassa sina budskap och bli relevanta. Petter är med här och delar med sig av sitt utifrån och in-koncept eller utifrån och in-metodik för att bryta igenom det här bruset och skapa en kundresa där data, AI och mänsklig insikt samverkar för att öka både relevans och konvertering. Lars Dahlberg [00:01:18]: Jag tänker mig så här. Över till intervjun med Petter. Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden. Petter Andersson. Petter Andersson [00:01:27]: Hej. Stort tack för att jag fick vara med. Lars Dahlberg [00:01:30]: Ja, jättekul att du ville vara med. Du och jag träffades ju på LinkedIn och det visade sig ju efter lite chattande där på LinkedIn att vi hade rätt mycket gemensamma passioner kring det här ämnet som vi ska prata om idag som handlar om marketing automation. Petter Andersson [00:01:49]: Det stämmer. Lars Dahlberg [00:01:50]: Jag insåg ganska snabbt att det var ett tag sedan vi pratade om det här i Säljmarknadspodden. Det är kanske viktigare än någonsin och kanske också lite svårare än någonsin. Du känns som en riktig expert på det här ämnet så då tänkte jag att vi gör en podd. Petter Andersson [00:02:07]: Tack snälla, vi ska se vad jag kan bidra med. Lars Dahlberg [00:02:09]: Ja, men du innan du sätter igång och bidrar här så tänker jag att du har inte varit med i Säljmarknadspodden tidigare så du får nog berätta lite mer om vem är Petter Andersson? Petter Andersson [00:02:19]: Ja, man kanske hör på min dialekt att jag är uppväxt i entreprenöriella Småland. Hela släkt och vänner drev antingen butiker och de som inte gjorde det drev andra typer av småföretag. Så jag kommer från den miljön. och har jobbat som försäljnings- och marknadschef inom så kallad marketing tech och marketing automation med allt vad det innebär. Som kundklubbs och CRM-nerd så har jag också gått med i alla kundklubbar, tackat ja till alla nyhetsbrev i 25 år och mer eller mindre frivilligt reflekterat över vad man får och vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Och nu för tiden är jag konsult inom CRM och Marketing Automation driver en firma som heter Home Run med fokus på faktiskt Marketing Automation inom framförallt business to business eller komplexa produkter och tjänster, medlemsföretag, fackföreningar och medlemsorganisationer och liknande. Lars Dahlberg [00:03:20]: Fint, nu tror jag att lyssnarna kan ringa in dig lite grann här och inse att du är klockren för det här ämnet. Då är det ju så här att marketing automation, det var väl ett begrepp som började segla upp här när B2B-köparen blev digital. Och någon gång där i 2010, 2012, 2013 börjar ju de första systemen som kallar sig för marketing automation uppstå. Men jag tänker att vi kanske skulle ta och definiera in vad det här med marketing automation faktiskt handlar om mer utifrån dagens perspektiv. Petter Andersson [00:03:55]: Ja, och i alla fall ringa in vad vi menar med det i det här samtalet, eller vad jag själv menar med det. För att låta lite nästan akademiskt så skulle jag säga att det är företags automatiska kommunikation med kända kontakter. Det vill säga vi exkluderar den typen av marknadsföring som är betald annonsering ut mot marknaden, så att säga mot icke-kända kontakter. Oftast är det att man har någon form av kunddatabas eller register eller så där man vill kommunicera smartare och uppnå någon form av effekt. Och förr i tiden var det här ju då så kallad e-mail-marketing hette det då och nu för tiden pratar man eller sedan ett tag tillbaka pratar man mer om omni-channel-marketing, det vill säga att flera kanaler fungerar tillsammans med en gemensam kundbild och att vad kunden gör i den ena kanalen påverkar vad de får för typ av kommunikation i en annan kanal. Lars Dahlberg [00:04:48]: Mm, exakt. Så att det tycker jag är väl en superbra definition av vad det här handlar om egentligen. Och det är precis det här med omnichannel som är så viktig aspekt och vi kommer ju komma in på en massa saker som har med det här att göra och utmaningar och annat för att få det här verkligen att fungera. Men det är mycket det som skapar också komplexiteten kring det hela. När man nu ser på det på det sättet och inte bara emailmarketing med lite enklare typ av grunddata. Men du, Petter, nu valde vi att göra den här podden. Och när du och jag hade lite resonemang om det här insåg vi att det är nog faktiskt kanske viktigare än nånsin. Men vad är det som gör att det är det, skulle du säga? Petter Andersson [00:05:31]: Ja, så marketing automation kan man säga, för att låta lite alarmistisk, höll jag på att säga, så är ju det här lite i kris, höll jag på att säga det. Vi har ju å ena sidan en minskande andel av publiken som överhuvudtaget läser e-mail, samtidigt som väldigt många företag skickar väldigt mycket e-mail till exempel. Och om man då vill uppnå några slags mål med sin så kallade marketing automation, man vill ju driva beteende och det är väldigt många bolag som inte riktigt lyckas driva beteende eller uppnå sina affärsmässiga mål. Och man fortsätter med sina höga volymer, skickar allt till alla och har hyfsat låg relevans då. och kunderna bryr sig mindre och mindre. Samtidigt, om vi tittar på den positiva sidan, så blir möjligheterna till ett riktigt smart utförande större och större och billigare och billigare. Så möjligheterna med smarta system, möjligheterna med att städa upp och använda sin data och möjligheterna med nya AI-funktioner är större och billigare än någonsin. Så för den som tar kontroll över det här, och försöker göra om och göra lite rätt så är det väldigt stora möjligheter. Lars Dahlberg [00:06:49]: Ja, och konkurrensfördelar såklart. Att vinna här också då, för de som inte är på bollen och moderniseras i sätt att jobba med mer marketing automation som du är inne på. Petter Andersson [00:06:59]: Precis. Lars Dahlberg [00:07:00]: Och jag tänkte säga så här, alltså vad är grundorsaken skulle du säga till att de här problemen ofta uppstår då? Eftersom det är också väldigt vanligt, jag tror många känner igen sig i det här. Petter Andersson [00:07:12]: Det absolut vanligaste är att man inte har ordning på sin kunddata. Alternativt att man har någorlunda ordning men använder den inte. Man får inte till det. Man känner till exempel till att en kund har köpt en produkt. Oftast finns den ganska tillgänglig i den informationen. Men man väljer ändå att skicka information om den produkten till någon som nyss har köpt den. Flygbolag, vi ska inte nämna några här, men de skickar information till mig om att jag borde köpa en biljett till Spanien när jag sitter på ett flyg på väg hem från Spanien. Så de vet vem jag är, de vet att jag har köpt en biljett till Spanien, men man väljer att inte använda den datan. Petter Andersson [00:07:51]: Så det var bara ett exempel. Men man använder inte sin data alternativt, har inte ordning på den. Det skulle jag säga är det första skälet. Det andra är att det är, som vi brukar kalla det, gap i kundresorna. Det är lite tyst när det skulle behövas information. Man har ägnat så mycket tid åt att vräka ut information när den inte riktigt behövs. Det blir däremot tyst när kunden behöver nåt. Det finns tydliga signaler om att en kund eftersöker nåt– –eller har varit i kontakt med bolaget– –som indikerar att de är underinformerade. Petter Andersson [00:08:27]: Då är det tyst istället. Och sen tittar vi på hur bolagen är organiserade idag eller hur marknadsavdelningarna är ofta organiserade så anpassar de ofta sin kommunikation efter sina interna processer snarare än ett utifrån och intänk. Så om man säger att vi har ett nyhetsbrev som ska ut på fredagar. Det är typiskt inifrån och uttänkt där man trycker ut innehåll därför att det passar vårt sätt att arbeta internt så att säga. Det är ytterst få kunder som tycker att just på fredag gillar jag att läsa nyhetsbrevet från en kommersiell aktör. Lars Dahlberg [00:09:01]: Jag skulle också vilja lägga till här att just det här att man kanske lite grann inte orkar faktiskt bry sig om hur kunderna faktiskt vill ha kommunikationen och förstå det är väldigt mycket problem. Det du är inne på är det här med inifrån och ut och utifrån och in. Petter Andersson [00:09:19]: Ja, det har ju varit en diskussion länge om så kallad personalisering och jag har själv till och med varit på ytterkanten delaktig i en bok som skrevs om personalisering som heter Hello First Name. Jag ska säga att jag inte är medförfattare, jag var med i ett litet råd som var med och feedbackade på manus. Personalisering för många betyder att innehållet i ett mail ska vara personaliserat. Jag skulle säga att en viktigare personalisering är att jobba med tajmingen. Att när du får in en signal om att en kund letar efter någonting, loggar in sig någonstans, det är då den kanske är redo för någonting. som inte behöver vara speciellt personaliserat i övrigt, utan det är bara att du jobbar med tajmingen baserat på signaler som du kan faktiskt snappa upp. Lars Dahlberg [00:10:05]: Jag vill toucha litegrann på min nästa fråga här, som jag tror många är nyfikna på. Om man nu skulle vilja hantera det här bättre, det vi pratar om här, vad skulle du säga är kritiskt för att man ska klara av att hantera det här? Det är ju inte helt snyttigt i näsan för att få till något som verkligen blir riktigt, riktigt bra. Petter Andersson [00:10:25]: Vi brukar föreslå att man ska ha en plan för sin automatiska kommunikation. Den ska vara lite mer medvetet förankrad i företagens mål. Är du en företag eller en icke-kommersiell aktör, en medlemsorganisation– –så går vi tillbaka till vad ni har för mål. Antingen långsiktiga North Star– –eller årets mål. Vi ska minska kundavhoppen eller öka… konverteringen i en viss del av våra målgrupper. Det går att tratta ner det på hur liten nivå som helst eller på hög nivå. Men givet de målen så ska man bygga Marketing Automation som på något sätt stödjer de målen. Petter Andersson [00:11:10]: Det innebär inte att man viftar med en tolvstav och så fixar man målen. Men Marketing Automation ska stödja bolagets mål. Det andra är att man ska jobba mer än idag med så kallad kundinsikt, alltså ta reda på vad önskar kunderna, hur tar de beslut, i vilka tillfällen av en kunds så kallade kundresa är de benägna att ta någon slags beslut eller när vill de ha hjälp och så vidare. Så det är en grund som jag tycker att man ska se till att ha koll på. Lars Dahlberg [00:11:40]: Ja, och det här du touchar på här då, det är ju någonting som alla på något sätt gör, men man måste göra det mycket bättre. Det här med hur man faktiskt segmenterar dem. Eller hur? Petter Andersson [00:11:51]: Ja. Lars Dahlberg [00:11:51]: Och vilket data man faktiskt ska ha och behöver ha för att kunna segmentera dem. Petter Andersson [00:11:56]: Ja verkligen. Jag kan konstatera att om jag tittar på några av de mest stolta casen som brukar nämnas på de stora scenerna kring loyalty, CRM, marketing automation kundklubbar och liknande, så kan jag konstatera, efter att ha varit medlem i dem ibland ett decennium, att de har nog inte så mycket så kallad agerbar kundinsikt, utan när de gör en kundundersökning, vilket jag ju drabbas av ganska ofta, och jag gör alltid kundundersökningarna, jag tittar på dem, tittar exakt vad det är för frågor de ställer, och då är det inte agerbar kundinsikt, utan de frågar av typen hur bra var vi, betygssätt, saker från ett till tio, net promoter score och liknande. Så att de frågar inte, vad ska vi göra annorlunda? Vad saknar du för någonting? Och därmed så blir det inte då som vi brukar kalla det, agerbart då. Lars Dahlberg [00:12:53]: Ja, precis. Och sen touchar du lite grann på det här med tajming. Hur ska man ha koll på det då? Petter Andersson [00:13:02]: Om möjligt så kan man jobba med så kallad on digital body language, det vill säga hur en kund överhuvudtaget har öppnat, läst eller klickat i mejl. Det är en viktig sak att sådana som aldrig har rört ett mejl, aldrig öppnat det, kan vi lägga i en bucket då så att säga. Och så finns det de som faktiskt har klickat på någonting eller varit på webben, loggat in sig kanske i någon form av inloggat läge eller använt vår app, om vi är den typen av bolag som har en app. Och baserat på att man har klickat och rör sig på ett visst sätt så kan det ge en bra fingervisning om att här är det läge för någon form av automatisk kommunikation. Så att alla digitala spår som vi har tillåtelse att samla in och lagra, och det har vi oftast därför att Det är så det ser ut nu för tiden med medgivanden som man ger i samband med GDPR och liknande. Så digitala spår är ett väldigt bra sätt att jobba med tajmingen. Lars Dahlberg [00:14:04]: Ja, det handlar väl mycket om att kunna förstå de här konverteringspunkter och sådana saker antar jag. Petter Andersson [00:14:10]: Det låter lite abstrakt, men när vi har gjort de här sakerna, gått tillbaka till bolagets mål, jobbat med segmenteringen, tittat på vilka som är de viktigaste punkterna när en kund tar beslut eller behöver hjälp. Konverteringspunkter kallas det lite akademiskt. Utifrån detta brukar vi se till att ta fram de två, tre viktigaste kundresorna som vi vill ha gjorda nu. Det kan vara en välkomstresa för en kund som precis har blivit kund. Det kan vara en korsförsäljningskundresa av nån som har köpt en grundprodukt men som vi gärna vill intressera för en ny tjänst eller produkt. Det kan vara en anti-churn-kundresa. Nån som vi vill reaktivera efter att kunden har blivit passiv. Det är tre klassiska typer av kundresor som vi vill få på plats. Lars Dahlberg [00:15:04]: Ja just det, nu kommer du in på något som jag tycker är väldigt intressant. Det här med att börja definiera upp olika scenarios kring det här med kundresor som man kan tänkas göra. För det är ju när man börjar göra det också som det blir lättare att förstå vad det är för data man behöver för att kunna hålla ordning på de här kundresorna. Och sedan är det mer då att kanske kunna använda det datat för att göra den relevanta kommunikationen såklart. Det varierar mycket vad man vill göra beroende på kundresan. Vem kunden är och vad den är på för resa. Precis som du tog upp exempel på här. Petter Andersson [00:15:38]: En sak som jag nästan är förvånad över att bolag gör så väldigt lite är att ställa en liten fråga till kunden. Inte ett helt formulär med en hel survey, utan ställa en enda fråga. Skulle du vilja bli kontaktad, till exempel? och de som klickar på det kan man då jobba vidare med på olika sätt och de som istället för att hålla på och kontakta alla till exempel om du nu håller på med någon personlig outreach Ja, visst. Lars Dahlberg [00:16:10]: Och jag tror att många som sitter och lyssnar på det här, de förstår ju det, att gör man det här mycket bättre, vad väldigt mycket trevligare det blir för kunderna. Och hur det stärker företagets upplevelse av företags varumärke och sitt sätt att jobba med kunder och värdet av det vi levererar och så på många olika sätt. Så att det får ju massa synergieffekter när man börjar göra det här bättre. Petter Andersson [00:16:35]: Ja, nu ska vi inte överdriva. De flesta tycker väl att det är fine att resebolag och e-handelsbolag och andra vräker på med sina e-mail till mig. De flesta brukar inte bli irriterade eller arga över det. Men däremot så… Engagemanget för de här mejlen som vräks in i inboxen sjunker ju. Så vill man ha effekt på dem, då behöver man gå tillbaka lite, backa bandet lite. Lars Dahlberg [00:17:04]: Hur ska man tänka kring innehåll för att det ska ha en förutsättning att kunna bli relevant? Petter Andersson [00:17:12]: Om man går tillbaka till kundinsikten, att man vet nånting som gäller i stort sett alla kunder, att de är indelade i två eller tre stora segment. Sen vill man gärna jobba datadrivet och AI-drivet. Men vi brukar förespråka att givet den här insikten som man har, så gör vi gärna en innehållsplan till kunden som är egentligen som en grid där man tittar från början till slut på en kundresa och så tittar du på andra ledden så tittar du på olika roller eller olika typer av målgrupper eller beslutsfattare om det är business to business. Och vid olika skeden i kundresan beroende på olika roller så har vi då guidelines egentligen vilken typ av innehåll skulle fungera här. och vilken typ av länkar till och med borde det finnas här eller besluts, call to action som det heter i branschen, länkar som man ska klicka på för att göra någonting, kanske fylla i något litet intresseanmälan eller formulär eller sådär. Så att baserat på den insikten som man har skaffat så vet man till exempel att en viss målgrupp i slutet på en kundresa eller i mitten eller i början önskar sig ungefär följande. Och då kan man ha det i den här innehållsplanen då. har det sig lite som en guidebok när man sen sätter upp kommande kundresor och automationer. Lars Dahlberg [00:18:37]: Intressant. Du har ju jobbat med det här mycket och länge. Har du några intressanta kundexempel som du skulle kunna, eller kundexempel, företagsexempel kanske som du skulle kunna ta upp som kan ge lite inspiration och fungera lite grann som exempel på det vi pratar om? Petter Andersson [00:18:56]: Som övergripande exempel skulle jag säga att Man bör vända ut och in på sig själv för att låna över branscher och gärna låna från de coolaste business-to-consumer branscherna. Om vi tar Spotify Wrapped till exempel. Finns det en motsvarighet hos ett industribolag som gör skruv och mutter till Spotify Wrapped? Det kanske det inte gör. Det kanske var ett dåligt exempel. Men den typen av tankesätt ska man alltid försöka ta med sig. Finns det nånting vi kan göra där man lånar från Business to Consumer hos dem som ligger längst fram och som är duktigast på att använda sin data för att kommunicera meningsfullt? Det är ett övergripande tips eller exempel. Det här är inte ett bolag som jag har jobbat med allihopa. Men tittar vi på… Petter Andersson [00:19:46]: kundklubbar och liknande så sägs det att trenden går mer och mer mot icke-monetära belöningar. Det vill säga någon slags ökad servicegrad eller en ökad service som du får i egenskap av kundklubbsmedlen. Och det är väl då, kan man gissa, det är väl lånat lite från flygbolagen hur de har jobbat länge, det vill säga fast track lounge är kanske mer intressant än den rent monetära belöningen för många då. Bauhaus, där får man låna släp för att köra hem sina prylar om man är kundklubbsmedlem. Ett utmärkt exempel. Det här har de haft länge. Jag tror att de har det fortfarande. Lars Dahlberg [00:20:29]: Det tror jag. Jag har åkt i Bauhaus med dem, men jag är rätt säker på att det funkar så där fortfarande. Det kanske är andra som har tagit efter dem, men så är det nog där. Petter Andersson [00:20:40]: Och andra exempel, tittar vi på amerikanska software as a service bolag, typ HubSpot. Där kan man låna idéer om hur de jobbar med att faktiskt omvandla gratis. Man får in kunder väldigt enkelt i någon form av gratis. tjänst och att sedan successivt mata på och omvandla de här gratiskunderna till någon form av betalande kund. Och där är de väldigt duktiga på att ha en systematik i det, skulle jag säga. Även om det kan vara lite annoying ibland så skulle jag säga att de är uppenbarligen framgångsrika. Lars Dahlberg [00:21:13]: Jag skulle verkligen vilja lyfta dem också. De utvecklar ju själva då liksom marketing, automation, CRM-system så att säga. Men det är ju, de är ju tycker jag också väldigt duktiga på att leva som de lär. Kopplat till inom den domän de befinner sig. Och man jobbar i många andra typer av system och grejer där kanske leverantörerna inte alls är lika duktiga på att leva som de lär. Men de är tycker jag väldigt bra exempel på det och just kanske specifikt det som vi är inne på här just nu då då. Att få det här att funka och verkligen tar data kopplat till den kundlivscykeln på allvar och tänker så. De är ju absolut duktiga. Lars Dahlberg [00:21:56]: Många har som förebild inom B2B på olika sätt. Petter Andersson [00:22:00]: Ja, jag tycker det är en viktig lärdom att låna därför att det är inte alltid man själv nödvändigtvis behöver komma med alla smarta och uppfinna hjulet så att säga. Sen tycker jag det finns om vi tittar på bolag som rimligen borde vara extremt duktiga. Om vi tar globalt bolag som Uber så är det för mig lite obegripligt hur de kan vräka på med så mycket information i emailkanalen som de gör. Jag har inte sett några metrics, jag har inte suttit bakom i Cockpiters Uber. Det kanske fungerar, det är mycket möjligt. Men jag misstänker starkt att de har en låg öppningsfrekvens och klickfrekvens och låg output på de här mailen. Men å andra sidan kostar det ju ingenting så att de kan ju fortsätta trycka på. Men där är jag skulle vara förvånad om det var hög effekt på de där, på den kommunikationen. Petter Andersson [00:22:53]: Där är det dessutom ett bolag som har en utmärkt kanal i och med sin app. Lars Dahlberg [00:22:58]: Ja, precis. Jo, den har man ju använt några gånger. Ja, något annat exempel du vill lyfta innan vi ger oss i kast på kanske några konkreta tips här som vi skulle kunna ge till lyssnarna om man Petter Andersson [00:23:14]: vill Det vore nästan olagligt att prata i en sån här podd utan att nämna de features som börjar komma i och med AI. Innehållsproduktion och individualiserat innehåll är ett sådant spår som kommer bli Väldigt häftigt att både bild och ljud och video och eller för den delen rent text kan vara individualiserad istället för att det bara är segment så att säga. Sen en feature som har funnits faktiskt några år men som man skulle kunna hävda är så kallad send time optimisation. Den tror jag den typen av feature kommer vara viktigare och viktigare det vill säga att På individuell nivå så skickas mejlet på en tidpunkt när du tenderar att agera på det. Lars Dahlberg [00:24:07]: Just det. Petter Andersson [00:24:08]: Så att om man säger att vi har någon form av kommersiellt e-mail som ska ut mellan måndag och onsdag så kan det gå när som helst på dygnet mellan måndag och onsdag till just mig baserat på att jag tidigare har agerat på ett visst sätt om mejlet går en viss tid. Business to business så har vi jobbat med bolag där vi har sett att de vill gärna kombinera köphistorik med så kallad marketing automation så att 18 månader efter leverans av en produkt så vill vi att det ska gå ut ett meddelande med erbjudande om en service eller en inspektion eller så Så där är det väldigt viktigt att få ordning på sin data kring köphistorik och att systematisera den datan så att den går att agera på automatiskt. Lars Dahlberg [00:24:55]: Vad tror du då, Petter? Ska vi se om du kan få till några så konkreta tips som möjligt här för hur man skulle kunna angripa det här om man vill lyfta sig? Petter Andersson [00:25:07]: Ja, när jag har, vid de tillfällen jag har stått på scenen eller hållit föreläsning så brukar jag medskicka att jag brukar säga att ni ska ha ett extremt utifrån och in perspektiv. Så gå bort om det där som klyschen om, vi ska prata om att vi har kundfokus och sådär. Så skulle jag säga, upplev kundresorna själv. Läs dina egna nyhetsbrev, gå in i kundresorna eller be någon extern göra det. och upplev dem så som de upplevs av slutkunden. Det vill säga om vi tittar i mejlverktyget så ser vi ju en, ett e-mail och läser igenom att det ser bra ut eller vi i vissa fall tittar på en kundresa men väldigt ofta så är det ju två eller tre olika så kallade kundresor som krockar med varandra och skickas ut samtidigt eller fyra eller fem. När jag till exempel bytte tv-paket hos Telia så tror jag jag fick åtta olika mejl som alla indikerade att jag skulle sluta som kund och börja som kund. Tack för att du har valt Telia. Petter Andersson [00:26:08]: Jag har varit Telia kund i tio år. Det var att byta TV-paket från Sport Medium till Sport Large eller vad det nu var för någonting. Och det var som att det här systemet då kräktes ur sig åtta olika mejl som indikerar att jag både slutar vakund och börjar vakund igen. Och det är uppenbart då att antingen har någon tittat på detta mer inifrån och ut istället för utifrån och in då att det här blir ju inte bra när den träffar slutanvändaren. Så att ett extremt utifrån och in perspektiv tycker jag är nyttigt att ha med. Har man det så har du direkt en konkurrensfördel. Nummer två, som jag har pratat om lite här idag, det är att skaffa användbara, alltså agerbara kundinsikter. Så gärna net promoter score och annat, det vill säga mäta nöjdhet, men ta även reda på vad ska vi göra annorlunda, vad saknade du som kund. Petter Andersson [00:27:03]: Och nu för tiden från kanske ett år sedan så finns det supercoola AI-verktyg för att göra surveys där du faktiskt också kan göra fritextsvar och göra det till strukturerad data. Så du kan få insikter av att någon skriver in fritextsvar som var fullständigt omöjligt tidigare. Lars Dahlberg [00:27:24]: Ja, jag har faktiskt kontakt med några sådana här företag som gör fantastiskt duktiga på att göra AI-baserade lösningar runt just det här. Så det är en riktigt spännande utveckling. Petter Andersson [00:27:34]: Ja, jag skulle tipsa alla om att kolla upp Listenlabs som är ett sådant verktyg som jag har provkört lite grann och är väldigt, väldigt, ska jag säga, imponerad har jag inte hunnit bli än, för jag har inte riktigt kört det fullt ut, men jag är hoppfull och det ser väldigt, väldigt smart ut. Apropå Listenlabs, smart användning av system, data och AI. Är man den typen av bolag som till och med håller på att köpa teknik och investera i det här så investera inte in er allt för mycket i något slags hemmabygge som kräver underhåll bara för att göra det som ni bestämde er för år ett, utan standardplattformar från de stora aktörerna som är del av någon form av ekosystem, det kommer tillåta att ni kan ta del av olika AI-features som numera släpps mer eller mindre en gång i veckan, så kommer det nya coola features från de stora, exempelvis Microsoft, HubSpot, Salesforce och plugins till de här systemen. Lars Dahlberg [00:28:40]: Ja, de ligger verkligen på hårt, de här stora aktörerna kring sin AI-innovation som underlättar det här vi pratar om idag. Det verkligen är så. Så förutsättningarna blir bara bättre och bättre. Verkligen för att man ska kunna åstadkomma mycket av det som du pratar om idag, Peter. Men du Petter, jag tänker så här att om någon skulle vilja komma i kontakt med dig och prata mer om marketing automation och kanske lite mer om hur de här stegen ska kunna tas för att göra någonting bättre. Var får man tag på dig enklast? Petter Andersson [00:29:13]: Man hittar mig på LinkedIn såklart. Petter Andersson och bolaget som jag driver heter Homerun och hittar man på homerun.cx Homerun Customer Experience heter vi och därmed har vi domänen homerun.cx som i baseball. Lars Dahlberg [00:29:33]: Där hittar man dig. Och som vanligt så lägger vi såklart länkar till dig på LinkedIn och homerun.cx i show notes för det här avsnittet så att ni lätt kan komma i kontakt med Petter om ni vill prata mera kring det här spännande ämnet. Och med det så skulle jag vilja säga jättestort tack till dig Petter för att du ville vara med och bidra kring det här i Säljmarknadspodden. Det Petter Andersson [00:29:56]: är jag som ska tacka. Jättekul. Lars Dahlberg [00:29:59]: Och för alla er som lyssnar där ute så ska jag bara säga det vi brukar säga som avslutning i Seriemarknadspodden att vad ni ens ska göra där ute så ska ni vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #248: Marketing Automation en kommunikationsmotor som driver tillväxt appeared first on Business Reflex.

Mentimeters Johnny Warström på besök! Vad händer med mjukvarubolagen när kostnaden för att bygga mjukvara går mot noll, och vad skapar värde i en AI-värld? Vi diskuterar också Klarna, Jack Dorsey och om SaaS-bolag som Mentimeter kan säga upp stora delar av personal för att öka sina marginaler. Plus: Hormussundet i praktiken stängt, och Petter Hjertstedt förklarar vad det egentligen betyder för olja, gas och Europa. I veckans avsnitt medverkar: Jacob Bursell – Monopol MediaJohan Isaksson – InvesterarePetter Hjertstedt – F.d. CFO, Tethys OilJohnny Warström – Medgrundare & VD, Mentimeter TIDSSTÄMPLAR 00:00:00 – Intro: Börsen ner 2,5% och ett stökigt marknadsläge 00:02:00 – SaaS-bolagen på börsen: Bred nedgång – säljer man allt över en kam? 00:04:00 – Hormussundet i praktiken stängt: Oljepriset mot 118 dollar 00:07:00 – LNG och Qatar: Ras Laffan stänger – långvariga effekter på Europas gasförsörjning 00:10:00 – Backwardation 00:13:00 – Johnny Warström om Mentimeter och börsnotering: Tajming och vad som krävs 00:15:00 – Vad är Mentimeter? Operativsystem för ledare 00:22:00 – Datan på baksidan: Aggregerade insikter och personifierade rekommendationer till ledare 00:26:00 – AI och ledarskapet: Gapet som växer när medarbetare är 10x produktivare men ledarna inte är det. 00:31:00 – Kostnaden för mjukvara går mot noll: Vad skapar värde när vem som helst kan bygga ett CRM på åtta timmar? 00:37:00 – Specialisering vinner ändå: Adam Smiths grundteori håller – även i en AI-värld. 00:42:00 – SaaS-döden som förenkling: Varför de flesta AI-bolag också är SaaS-bolag. 00:44:00 – Moats i en AI-värld: Proprietär kunskap om ett specifikt problem – inte tekniken i sig. 00:47:00 – Jack Dorsey och Block: Massuppsägningar som AI-revolutionens startskott – eller ett upprepat mönster? 00:48:00 – Kan Mentimeter säga upp 40%? Johnny om produktivitetsökning vs värdeskapande för kunden. 00:51:00 – Klarna och automatiserad kundtjänst: Var ska human touch faktiskt finnas kvar? 00:56:00 – Mentimeters historia: Bootstrap, fyra änglar och lönsam tillväxt utan VC. 01:00:00 – Ägarstruktur och gråhandel: Bure, Creades och vägen mot börsen. 01:02:00 – Dual-class shares och bolagsstyrning: Zuckerberg-modellen och checks and balances. 01:06:00 – Toronto och Sydney: Principiella val och varför inte USA. 01:07:00 – GDPR och EU-reglering: En ovanligt positiv röst bland techgrundarna. 01:12:00 – Rule of 40: Tillväxt på 20% räcker inte – varför strategin har rebootats. 01:13:00 – Stockholm vs USA-börsen: Principiella och praktiska skäl att stanna i Sverige. OM PODDEN Marknaden består av Jacob Bursell, Hampus Brodén, Viktor Fritzén, Johan Isaksson, Lars Jörnow och Petter Hjertstedt. Twitter/X: https://x.com/Marknaden_podd Kommentera och ge feedback – vi vill höra vad ni tycker! Mejla: jacob [a ] monopolmedia.se #ai #saas #mjukvarubolag #mentimeter #johnnywarström #ledarskap #techbolag #börsnotering #jackdorsey #block #klarna #rule40 #hormussundet #olja #lng #energi #stockholmsbörsen #marknaden #podcast #svenska

AI är inte längre en "IT-fråga" som kan delegeras bort. Det är en strategisk överlevnadsfråga. Men trots att 83% av alla VD:ar ser AI som den viktigaste tekniken de kommande åren, råder det en alarmerande brist på förtroende för den egna ledningsgruppens förmåga.I dagens avsnitt dyker vi ner i en rapport från Gartner som blottlägger det stora kompetensgapet i toppen av företagen. Vi tittar på varför inte ens IT-cheferna anses vara redo, och vad som krävs för att gå från osäkerhet till affärsvärde.I avsnittet diskuterar vi:

Vi börjar närma oss slutet på ett stökigt 2025 och blickar därför framåt mot nästa år. Vad avgör hur ekonomin utvecklas nästa år och vilka bolag blir de stora vinnarna? Med oss för att diskutera detta har vi Helen Groth, förvaltare på Case Fonder och Erik Lundkvist, investeringschef på Coeli. Programledare är Noel Hermansson och Gabriel Mellqvist.

Pierre Gapet, dentiste à Béziers entre 1920 et 1930, est un séducteur notoire, connu pour ses nombreuses maîtresses et ses dettes. Issu d'une famille qui attend un héritage important, il utilise l'argent de sa sœur Marie-Louise pour financer son cabinet. Marié deux fois à des femmes issues de familles riches, Sarah puis Suzanne, toutes deux meurent dans des circonstances suspectes. Malgré les crises conjugales et financières, Pierre poursuit ses aventures amoureuses sans scrupules. Quand sa sœur Marie-Louise réclame son argent, elle tombe gravement malade. Pierre s'occupe d'elle, mais elle découvre qu'il tente de l'empoisonner. Après une hospitalisation, Marie-Louise accuse son frère d'avoir empoisonné aussi ses épouses et sa tante, déclenchant une longue enquête. Pierre Bellemare raconte cette extraordinaire histoire dans cet épisode du podcast "Les récits extraordinaires de Pierre Bellemare", issu des archives d'Europe 1.   Crédits :    Réalisation et composition musicale : Julien Tharaud  Rédaction et production : Estelle Lafont Patrimoine sonore : Sylvaine Denis, Laetitia Casanova, Antoine Reclus  Création du visuel : Sidonie Mangin   Remerciements à Roselyne Bellemare et Mariapia Bracchi-Bellemare     Hébergé par Audiomeans. Visitez audiomeans.fr/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Den sirkulære økonomien snakker vi mye om i denne podcastserien, men kan man noensinne snakke nok om den? I alle fall dykker vi rett ned i det sirkulære gapet i denne episoden, da vi får besøk av Alexander Christiansen, daglig leder i Circular Norway, som nylig publiserte 2025-rapporten om "the Circularity Gap" i Norge. Alexander trekker opp bakteppet, slik det vokste ut av forskningen til Willi Haas og arbeidet med sirkulære gap i Nederland. Vi tar et globalt blikk på temaet og snakker om sirkularitet rundt i verden, hvilke forskjeller som finnes mellom land og hvorfor det kan være vanskelig å sammenligne. Vi minner om vår gode venn Nancy Bockens forklaring på hvorfor Nederland har kommet langt, snakker slanke, bremse og lukke, og hopper ut i den norske fossilavhengigheten og hva det betyr for sirkularitet. Vi skiller mellom innenlands og utenlands-sirkularitet, snakker hus og hjem, mobilitet og andre kilder til forbruk. Vi setter halen på overforbruks-grisen, diskuterer de største barrierene til sirkularitet i Norge, utnevner Alexander til sirkulærminister og utfordrer ham på hvilke grep han ville tatt om han fikk nøkkelen til ministeriet. Sveinung utfordrer Alexander på hva som overrasker mest i dataene de sitter på, Lars Jacob gleder seg over verdien av data og Alexander understreker viktigheten av økonomiske insentiver. Lars Jacob spør om dataene som ikke finnes, Sveinung undrer seg om man blir skuffet av resultatene man finner og snakker om "Norge i grønt, blått og rødt". Plutselig faller Lars Jacob ut av opptaket etter teknisk krøll - og ikke bare litt, han fikk "the sad face emoji of death" på laptopen sin. Men Sveinung og Alexander lander samtalen uten ham og Sveinung konkluderer med at det er verdt å stå opp om morgenen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina:”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar.”, säger Jessica Rosencrantz.Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier?”Vi utesluter ingenting i detta skede, men den här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt.”, säger Jessica Rosencrantz.Försvar och konkurrenskraft vs klimat?På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning?”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa.”, säger Jessica Rosencrantz.På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Dragirapporten förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden.Lättade klimatkravEn del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven:”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk”Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år.”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt.”, säger Jessica Rosencrantz.Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-ministerProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Ci HolmgrenTeknik: Mikael SarabiProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.

VEM: Lisa Widén, Henrik Summanen, Amir Noghabai EPISOD: 42 (Säsong 3 avsnitt 7) EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle PRODUCERAS AV: Simon Kölle & Amir Noghabai SÄSONG 3 GÖRS I SAMARBETE MED: FrameSage, med hjälp utav FrameSage kan du finansiera ditt filmprojekt eller investera i film.  Besök www.framesage.com  SÄSONG 3 SPONSRAS AV: Story Academy och Film Crew. Drömmer du om att jobba med film och TV? På Gotlands folkhögskola finns Story Academy och Film Crew – två utbildningar för dig som vill in i branschen. Ladda ner studien gratis på www.framesage.com/research Om Episoden:  Är svensk film en bra affär? Paneldiskussion om Simon Kölles studie "Financial Viability and Investment Potential of Swedish Cinema (1965–2024)" I det här specialavsnittet av Filmbranschpodden tar vi ett djupt andetag och ställer en rak fråga:

Skaper Generasjon Z (født ca 1997–2012) virkelig hodebry for dagens ledere? Og er de vel sarte, eller tar de bare tak i tidligere generasjoners rot? Vi inviterte Kristin Ruud, CEO i Agcy, med tung erfaring innen HR, transformasjon og ledelse fra Kongsberg Digital, Atea, Nordea, Microsoft og mer, for å høre hvordan det egentlig er å få inn neste generasjon på jobb. Podkasten Knepp ledes av Ann-Kristin Hansen, daglig leder i Kvesst, og Fredrik Matheson, Head of Design i det nordiske fornybarkonsernet Aneo, og leder av IxDA Oslo. Knepp produseres av IxDA Oslo i samarbeid med Kampanje. Denne episoden er sponset av Yggdrasilkonferansen.

Kvinnor tjänar 80 procent av männens inkomster. Gapet har minskat, men det går långsamt. I nuvarande takt skulle det ta 800 år att uppnå jämställdhet. Framförallt är det arbetarkvinnor som halkar efter. Värst är det för arbetarkvinnor med utländsk bakgrund, där gapet till och med har ökat. I veckans avsnitt av Starta pressarna gästas vi av Lina Stenberg och Agneta Stark för att prata om könsskillnader på arbetsmarknaden, och hur de hänger ihop med klass och etnicitet.

Programledare: Fabian NorlundExperter: Leonard Jägerskiöld Velander & Adam Pinthorp Kontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Inför seriens avslutande match mot Varberg passar ARAR på att prematurt utvärdera vad 2024 års chokladask visade sig innehålla i form av Toppen, Botten, Gapet, Svepet och Tappet. Redaktionen har sedan 2019 utsett säsongens MVP vilket kan vara en trip down memory lane i sig självt: 2019 Rasmus Lindgren (Sjöberg) och Yannick Mukunzi (Åberg) 2020 Tobias Johansson, Emil Bellander och Leo Englund (Under det första coronaåret utseddes tre bärande spelare gemensamt, oklart varför) 2021 Gustav Thörn (Åberg) och John jr Igbarumah (Sjöberg) 2022 John jr Igbarumah (ARAR överens) 2023 John jr Igbarumah (Börjar vi se ett mönster?) I detta avsnitt redovisas vem (eller vilka) som gör denna meriterade skara sällskap! Alltid Rött, Alltid Rätt med Anders Sjöberg och Mathias Åberg

Pekings säkrade kontrakt”Förstår att man velat se mer KFF-desperation””Gapet mellan MFF och Bajen är mindre än folk tänker”Halmstads fullträff”Saknar tydlighet i Djurgården” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Live podcast fra Energibransjens IT-konferanse 2024.PaneldeltakereCatherine Janson, IT-direktør, Politiets IT-enhetJon Andreas Pretorius, Direktør IT og utvikling, Hafslund KraftSven Lunøe Pihl, Leder Forretningsutvikling, BouvetPål Vemund Knudsen, Sjefsarkitekt og rådgiver, ComputasMalin Örnberg, Kundeleder og Enterprise Agile coach, DevoteamDebattleder: Chul Christian Aamodt, Teknologioptimist, Europower Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Igjen spurte han: "Hvem leter dere etter?" "Jesus fra Nasaret," sa de. "Jeg har sagt at det er meg," sa Jesus. "Leter dere etter meg, så la disse andre gå!" (Joh. 18, 7-8 ) Jesus stod der foran flokken sin, som beskyttelse og som den som tilbød seg å ta både støyten og skylda. Han viste seg virkelig som den gode hyrde! Han hadde fortalt om leiekaren som ikke eier sauene og flykter når trusselen kommer (Joh. 10, 12). Til sammenligning, sa Jesus, er Han Hyrden som ikke viker tilbake, men som står i gapet for at sauene skal gå fri!   Den gode hyrden har omsorg for sauene som er Hans, Han kjenner dem, står det (v. 14; Jes. 43, 1). Han vet hvem som kommer til å svikte, Han vet når vi sitter og står, Han vet også hvordan vi skal dø (1, 48; 13, 38; 21, 19). Men sauene kjenner også Hyrden! Kjenner du Jesus som den som står i gapet for deg? Når skumle ting skjer, når noe truer, kan du gjemme deg bak Ham og vite at Han står der! Han ER den gode hyrde! Så kan det være en god påminnelse for oss i dag. Når vi står i kamper som både er skremmende og truende, så har vi denne påminnelsen om at Jesus er den gode hyrden. Han stiller seg fram, og så sier Han: "Ta Meg, og la de andre gå!" Det skal vi få hvile i, i dag. Skrevet og lest av Eli Fuglestad for Norea Håpets Kvinner.

Ny Champions League-uke på gang, og ny runde med Europakommisjonen. Jon Børrestad har med seg Morten Langli og Simen Stamsø-Møller om det siste rundt lagene.

Karoline Hoffslett Kopperud er førsteamanuesis ved Institutt for ledelse og organisasjon ved BI. Hun er medforfatter på boken Produktiv Motivasjon i Arbeidslivet, hvor hun har vært med å skrive kapittelet om motiverende ledelse.Hva sier forskningen om hva som er motiverende ledelse? Tema: 0:04:10 Hva motiverer noen til å ville lede?0:07:04 God ledelse handler om toveis samspill og dynamikk.0:09:56 Ledelse og motivasjon - to enorme fagfelt0:12:38 Sosial tilknytning og ensomhetens konsekvenser0:16:56 Motiverende ledelse og autonomi for ansatte0:20:51 Rekruttering etter holdninger vs. spesifik kompetanse0:23:47 Faktorer som påvirker effekten av ledelse0:26:53 Utfordringer med å motivere ansatte til å følge rutiner0:30:48 Kreative løsninger for å kompensere for svakheter0:34:02 Balansen mellom individets styrker og organisasjonens behov0:38:15 Gapet mellom selvoppfatning og andres vurdering av ledere0:40:46 Selvinnsikt viktig for ledere, men gap kan være negativt0:42:59 Aktivt be om tilbakemeldinger0:46:01 Positive tilbakemeldinger skaper en positiv spiral0:48:50 Problematisk med ros i mellommenneskelig kommunikasjon0:52:18 Primærjobben som leder er å skape gode relasjoner0:55:16 Fokus på motiverte medarbeidere og karismatisk ledelseProgramleder: Lucas Weldeghebriel, daglig leder og ansvarlig redaktør i Shifter. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna veckan bjuder Bio-trion på ett fartfylld diskussion om den svenska komediklassikern Kopps (2003). En sak görs klar tidigt: Benny the Cop är allt man kan önska i en karaktär. Hans fantasi må var lik en 13-årig pojke men det är den absoluta höjdpunkten när han får fritt spelrum. Inte för att det övriga är särskilt svagt heller. Edvin och Olivia ställer till med ett good-old munhugg och blir därför liknade med det maka paret Lasse och Agneta, (obs inte för att Olivia också har hängpattar). Utöver Edvin, är Olivia även fly förbannad på kommunkärringen (Eva Röse) som kommer in och härjar i filmen och Edvin berättar hur han som ung pojke brukade köra Viking. Sexualisering sker givetvis! Fares Fares är riktigt sexig trots det något problematiska förhållningssättet till sin dotter, men polishunden Dicken faller inte under sexighetsradarn. Och om Benny the Cop älskar pre-crime? Visst gör han det, mathafackas.

Esekiel 22. 30 2.kor 5. 18-20 1.Tim 2. 5-7 Markus 2. 5

Dr Lenas hörna handlar om covidvaccination, påminner om demensdagen och sysslar mest med funktionen Min sida hos www.1177.se Lena Hjelmérus lär Leif Bratt och alla lyssnare hur man hittar en mottagning som man vill lägga till. Datasystemet visar sig vara näst intill ogenomträngligt och Ginnungagapet öppnar sig på vid gavel.

Dr Lenas hörna handlar om covidvaccination, påminner om demensdagen och sysslar mest med funktionen Min sida hos www.1177.se Lena Hjelmérus lär Leif Bratt och alla lyssnare hur man hittar en mottagning som man vill lägga till. Datasystemet visar sig vara näst intill ogenomträngligt och Ginnungagapet öppnar sig på vid gavel.

Gapet mellom folk og stat, et globalitært, overstyrende statsapparat vel å merke, blir større og større. Både i positiv og negativ forstand. Mens Norges klimaminister Espen Barth Eide jubler over at amerikanske myndigheter ødelegger landet, og svenske politikere legger seg på rygg for islam, har en føderal amerikansk dommer i en knusende dom over Biden-administrasjonen gitt det amerikanske folket en seier over sensur-sammensvergelsen mellom Big Tech, Big Pharma, etterretningstjenester og myndigheter. Statsminister i Alberta, Canada, Danielle Smith, viser dessuten mot, ryggrad og vilje til å snu den totalitære trenden i et av Vestens mest rammede land: Diskrimineringen av såkalte uvaksinerte settes på agendaen, og hun forsøker å rydde opp. Det er blant temaene Erling Marthinsen, Christian Skaug og Rebecca Mistereggen tar opp i kveldens sending, før Hans Rustad og Geir Furuseth tar tak i norske politikeres skyggesider og skjulte nettverk. Vi kan vel mildt sagt si at det er mye «shady» atferd blant vår egen elite, pun intendend. Velkommen til kveldens Dagsorden. Abonner på vår Doc-TV News kanal – det er helt gratis og det hjelper oss å stige i algoritmene og nå et større internasjonalt publikum! Hvis du setter pris på sendingene: Vipps oss på 638941. Alle bidrag hjelper. Hva med å møte likesinnede ved å bli med i et av våre lokallag? Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Document Forlag utgir Mattias Desmet. Kjøp boken her! Ny bok fra Alf. R. Jacobsen. Kjøp boken her!

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

28. mai 2023 - Den Hellige Ånd fyller gapet - Pastor Ruben Meyer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fredrik snackar med Lars Albertsson om data engineering - att hitta och agera på möjligheter i sin data, att förändra processer och arbetssätt, och vara med på att man kanske behöver ändra mycket fler saker för att få full effekt av en förändring. Lars går på djupet både i nyttan av att använda sin data på bra sätt, och i varför det är så svårt och så många projekt inte ger värst stor utdelning. Tidningars förhållningssätt är värdefullt i sammanhanget - gör något som är nyttigt för någon nu. Få ut värde tidigt. Gör inte som Lego. Drivs av use case. Följ värdeströmmarna och organisera längs med dem istället för att hamna på tvären och dämma upp dem. Lars tar också upp hur man sprider tillgången på data på ett bra sätt, och inte minst vikten av att ta ansvar för sin data och hur man hanterar den. Alla sätt att sprida data är definitivt inte bra. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund, och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Lars Albertsson och hans företag Scling Øredev Lars presentationer på Øredev 2022 The 7 habits of data effective companies (pdf av presentationsbilder) Data engineering in 10 years (pdf av presentationsbilder) Lars andra presentationer och framträdanden Data engineering Data divide Eli Goldratt The goal Beyond the goal - introducerar teorin om begränsningar och de fyra frågorna Bra presentation av Dan North där han dyker ned i Goldratts fyra frågor Material resource planning Vattenfall Rational unified process Hadoop Data lake GDPR Rabobank - holländsk bank öppna med sitt arbete Bonnier news Peter Frey Joel Abrahamsson Henrik Kniberg Mojang Lego universe Henrik Kniberg om Lego vs Minecraft Palantir Peter Thiel Silicon Valley Blackwater Lean manufacturing Dataops och boktips Data swamp Data contracts Data products Extreme programming Accelerate - bok State of devops report Bonusboktips: Fundamentals of data engineering Titlar Titta på folk och prata med dem samtidigt Vad man gör med den data man har Förmågan att få ut värde av sin data Informationen finns därute Gapet i förmåga Ett optimeringsproblem Goldratts glasögon Man häller ner all sin data på ett och samma ställe och sedan så händer det bra saker Konsultbolag har ingen data Nej är det snabba svaret Något som är värdefullt för någon nu Ta sig data över huvudet Tvärs emot värdeströmmen

Kajsa hittade fel på bilen hon nyss köpt från en bilhandlare, men när hon ville häva affären fick hon nej. Vad har du för rättigheter när du byter bil? Dessutom har vi pratat med Lena, som blev spärrad från en klädbutik på nätet efter att hon skickat tillbaka för många av plaggen hon hade beställt. Med hjälp av ny teknik ska det bli lättare att hitta rätt storlek från början.När DN-journalisten Carl-Johan von Seth fick sitt första barn insåg han att hans fru, statistiskt sett, stod inför ett ekonomiskt stup. Gapet mellan mäns och kvinnors inkomster kan idag till stor del förklaras som ett resultat av familjebildning.Programledare: Pia FridénProducent: Linda Aktén och Ellinor Eriksson

Spurs-fan Thomas Aune og Kasper Wikestad spår en svært spennende sesong for Tottenham og mener Conte og klubben har gjort gode signeringer i sommer. Men er det nok til å true forrige sesongs to suverene klubber? Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Milyen lehetőségeink vannak gyorsuló világunkban a pénzügyi ismereteink bővítésére? Egyáltalán szükségünk van-e élethosszig tartó tanulásra? Mi az az m-learning, és mi a közös az ingatlanérték-becslésben, valamint a blokklánc-technológiában? Egyebek mellett ezekről a kérdésekről is beszéltünk Fábián Gergellyel, a digitális tananyagokat fejlesztő MNB-EduLab Kompetencia Központ Kft. ügyvezetőjével a Portfolio Business Podcast új adásában. A műsorban szó lesz még arról, mik lehetnek a jövő sikerkurzusai, miben más a beconomist módszertana más online oktatási platformokhoz képest, hogy miképpen válhat valaki a beconomist oktatójává és arról is, hogy kapcsolódik mindehhez a Pénzmúzeum és az Aranyvonat legendája.

Populismen har tagit sig in i det politiska vardagsrummet. Vad är det populismen utmanar och är den ett hot mot demokratin? Filosofiska rummet byter skepnad till Politiska rummet i åtta program inför valet. Gapet mellan folket och eliten, stad och land används allt oftare i den politiska retoriken. Folkets inflytande kontra elitens styre har varit en fråga sedan antiken. De klassiska politiska ideologierna har på olika sätt närmat sig frågan om folket och eliten och hur makten ska fördelas i samhället. I alla partier hittar vi mer eller mindre drag av populism, men vi talar oftast om vänster- och högerpopulism. Hur utmärker sig populismen och är den en egen ideologi?Populismens och demokratins historia och plats i svensk politikDet som kännetecknar populismen är att den pekar på en klyfta mellan folket och eliten, där den politiska eliten inte representerar folkets intressen. Populistiska ledare påstår att de talar med folkets röst. Populism har olika betydelser. En är att populismen är en rörelse som strävar efter ett homogent samhälle där det inte finns plats för oenigheter. En annan betydelse av populismen är att den är ett retoriskt grepp som innehåller förenklade budskap. Hotar populismen demokratin? Hur märks den i svensk politik? Och vilka är då folket och vem tillhör eliten?  Medverkande: Katarina Barrling, docent i statsvetenskap, Folke Tersman, professor i praktisk filosofi och Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl 

Vad finns det för olika syn på vad som är en nyhet och hur den presenteras? Gapet mellan forskare och journalister leder till att relevant forskning inte når ut till en bredare allmänhet. Alice Petrén, utrikeskorrespondent för Sveriges Radio med uppdrag att bevaka migration- och flyktingfrågor, pratar om skillnaden i hur forskare och journalister vill kommunicera forskningsresultat. Göran Rosenberg, författare och journalist, lyfter forskares ökade behov att synas medialt för att få externt medel samt det höga klickvärdet med sensationsnyheter. Johan Eklund, professor i nationalekonomi och VD för Entreprenörskapsforum, uppmärksammar forskarens försiktighet att synas på grund av risk för misstolkning eller att resultatet utnyttjas politiskt. Det är det första utav tre lösningsinriktade samtal av Delmi-podden special om att få forskare att höras i samhällsdebatten.

Fast vi vet vad som är bra för oss, som att undvika fikabröd och ta pauser, gör vi ofta tvärtom. Vi äter bullen och sitter kvar vid datorn. Beteendedesign kan ändra på det. Vi fattar varje dag massvis med beslut. Vissa är vi nöjda med och andra ångrar vi. Ibland vore det bra om vi blev påminda om att stanna upp och tänka till innan vi fattade beslut. Veckans gäst i vår podd är Niklas Laninge, psykolog, beteendespecialist och författare till boken Beteendedesign. Att jobba med beteendesign handlar om att sänka trösklarna för beteenden man vill se mer av: göra det lättare att välja rätt, helt enkelt. Många arbetsgivare funderar just nu på hur de kan få medarbetarna att oftare komma in till kontoret. Hur kan vi använda beteendedesign i en sån situation? Gapet mellan intention och beteende Som så ofta, säger Niklas, behöver vi börja med syftet. Varför ska vi ses? I fallet med att ses på kontoret kan det vara att stärka samarbeten och den sociala gemenskapen. Men även om syftet är tydligt för alla räcker det inte alltid. Det uppstår ofta ett gap mellan våra intentioner och vad vi faktiskt gör. Att ta sig in till kontoret innebär en del friktion om man är van att jobba hemma. Skapa en direkt belöning Det känns i stunden skönt att slippa ta bilen eller bussen till jobbet även om man uppskattar de långsiktigt goda effekterna med att träffa kollegorna på plats. Precis som att det är lättare att falla för den omedelbara belöningen med att äta en bulle nu (det är gott) än att tänka på den långsiktiga belöningen med att låta bli (hålla sig i form). Kanske kan man hitta en direkt belöning för den som tar sig till kontoret, som att bjuda på frukost? Knuffa i rätt riktning I den hybrida arbetsmiljön kan vi också använda beteendedesign för att förekomma problem. Vi vet till exempel att långa digitala möten kan bli både tröttande och oengagerande. Att föreslå pauser i långa möten och fråga om den som har pratat minst vill säga något är två saker som en mötesledare kan göra. I framtiden kanske vi har AI-lösningar för såna "knuffar" i rätt beteenderiktning. Niklas berättar om ett företag som såg till att kalenderbokningssystemet föreslog promenadmöten för vissa mötesbokningar. Det är också beteendedesign. Använd förhandsval Ett annat verktyg inom beteendedesign är att låta det beteende man vill se mer bli ett förhandsval. Alltså inte en ruta man behöver bocka i utan tvärtom, en ruta man aktivt behöver bocka ur för att välja bort. Ett försök att få fler medborgare i Tyskland att köpa grön el nådde stora framgångar med den metoden. Trots att prisskillnaden bara var 100 kr per år valde knappt 7 procent den gröna elen när de aktivt behövde välja det. Men när det var ifyllt på förhand och behövde väljas bort aktivt valde närmare 70 procent att behålla den gröna elen. Med andra ord kan små tröskelsänkningar få stor effekt på våra beteenden. Det som krävs är att vi riktar in oss på ett specifikt beteende och eftersträvar små förändringar, ett steg i taget. Bilden på Niklas Laninge är fotograferad av Niklas Nyman. Vår samarbetspartner motivation.se har alltid en mängd artiklar om ledarskap och idag har vi valt en som handlar om hur du kan bryta en dålig vana. Läs mer här om varför vanans makt är stor och hur den går att överlista.

Geirr Standal taler om å stå i gapet.

Unge som bevisst unngår nyheter gjør forskere urolige. Gapet mellom de som kan mye og de som kan lite, øker. Reporter: Ingvill Bjorland Egon Hagen har jobbet som både klinisk psykolog og nevropsykolog i spesialisthelsetjenesten og privat praksis. Han har vært forsker ved IRIS i Stavanger og ansvarlig for FOU-oppdrag både i oljesektoren og kommunal/fylkeskommunal sektor. Han har også drevet konsulentvirksomhet innen ledelse og organisasjon, og har i mange år vært studentpsykolog ved UIB og UIS.

Christian Gustafsson och Jesper Hallberg slog sig ner med IKO-klubbchefen Martin Åkerberg för ett långt samtal om: • Ekonomin • Spelarbudget • Blir det publik i höst? • Gapet till konkurrenterna • Och framför allt – allt om arenafrågan Håll till godo!

Jan Ernst Gabrielsen taler over 2. Krønikebok 7:13-14 hvor det står "Nå kan det hende at jeg lukker himmelen så det ikke kommer regn, og befaler gresshoppene å fortære landet eller sender pest iblant folket mitt. Hvis da dette folket som mitt navn er nevnt over, ydmyker seg og ber, søker meg og vender seg bort fra sine onde veier, skal jeg høre dem fra himmelen, tilgi dem syndene og lege landet.".

Tre raka derbyförluster, en sviktande Rögleform och konkurrenter som närmat sig är tre av veckans ämnen i Röglepodden. Onsdag betyder nytt avsnitt av Röglepodden. Linus Ahlin, Mattias Hjälm och Daniel Rooth bjuder på en färsk träningsrapport och går igenom läget i Röglelaget. Dessutom blir det en återblick på fredagen, då Rögle förlorade sitt tredje raka Skånederby. Poddgänget fastande framför allt för retoriken efteråt, hur Ängelholmslagets tränare och spelare pratade. Trion tar även ett grepp om det faktum att Rögles andra halva av säsongen är svagare än den första och funderar på olika förklaringar till att flera andra konkurrenter närmat sig på olika plan. Det bjuds även på spaningar och en intervju med forwarden Anton Bengtsson, som ger sin syn på läget i Rögle. Dessutom sticker Mattias Hjälm ut sin i podden berömda haka och utser redan nu vilket lag han tror tar SM-guld. Välkomna att lyssna.

Epost: Laernorsknaa@gmail.com Teksten til episoden: https://laernorsknaa.com/54-norron-mytologi-skapinga/ Patreon: https://www.patreon.com/laernorsknaa Twitter: https://twitter.com/MariusStangela1 YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCxdRJ5lW2QlUNRfff-ZoE-A/videos I følgje norrøn mytologi var det berre eit stort gap i byrjinga. Dette gapet var ei djup kløft, altså ein stad der det går nedover. Gapet heiter Ginnungagap. Det var fullt av kraft som var viktig for skapinga. Skapinga av verda skjedde ved at varm og kald luft møtte kvarandre i Ginnungagap. Når den kalde og den varme lufta møtte kvarandre, blei det første vesenet skapt. Eit vesen er ein levande skaping. Den første skapinga i verda var urjotunen Yme. Jotnane er motsettinga til gudane i norrøn mytologi; dei er på ein måte fiendane til gudane. Likevel ser vi her at jotnane vart skapt før gudane. Yme, den første jotunen, er tvikjønna. Tvikjønna tyder at hen er båe dame og mann på same tid. Yme var dermed båe forfaren og formora til alle jotnane. «Hen» er eit nytt pronomen på norsk som ein kan bruka når det refererer til båe menn og kvinner. Det var ikkje berre jotunen Yme som oppstod i Ginnungagap då varm og kald luft møtte kvarandre. Då den varme og kalde lufta trefte kvarandre i Ginnungagap, blei kua Audhumbla skapt. Kua Audhumbla gjer mjølk til Yme, den første jotunen, slik at hen får nok næring. Ei slik ur-ku, eller skaparku, finn ein også i babylonsk og indiske mytologiar. Audhumbla er viktig ettersom ho sleikar på ein salt stein. Frå denne steinen oppstår Bure. Bure er den første guden i norrøn mytologi. Bure fekk sonen Bore. Bore fekk tre søner med jotunkvinna Bestla. Sønene heiter Odin, Vilje og Ve. Dei første æsene var altså ei blanding av ein jotun og ein gud. Slik oppstod æsene. Odin, Vilje og Ve, dei første æsene, gjekk saman om å drepa Yme, den første jotunen. Dei bar Yme sin kropp til Ginnungagap, gapet som førte til dei første skapingane i verda. Odin, Vilje og Ve brukte den døde kroppen til Yme, i Ginnungagap, til å laga jorda. Jorda blei laga av kjøtet til Yme. Frå knoklane til Yme, det er det same som beina, vart fjella laga. Blodet til Yme blei til hava. Hovudet blei til himmelen, medan hjernen blei til skyene. Verda vart laga ved eit drap. Jotnane tilgav aldri æsene, Odin, Vilje og Ve og deira etterkommarar, dette drapet. Æsene drap den første jotunen for å skapa verda, men dermed blei dei også fiendar. Det er kanskje ikkje så rart at jotnane kjempa mot æsene. Det var ikkje alle områder på den nye jorda ein kunne leva på. I norrøn mytologi er det berre delen på midten at menneskje kan leva på. Heilt i nord og heilt i sør kan ikkje menneskje leva. I desse utkantane fantes det farlege kaoskrefter. Skapinga av verda førte også til at tida byrja. Før skapinga av jorda fantes det ikkje tid. No byrja også tida. Etter skapinga av verda byrja gudane å skapa orden i den nye verda. Sola og månen blei sett i faste banar, lovar blei laga og gudane laga Åsgard, som var der dei no skulle bu. Denne første tida var ein gullalder for gudane. Dei hadde det bra i den nye verda; dei leika med kvarandre, det var gull overalt og dei var glade. Denne gullalderen braut saman då tre jotunkvinner kom til dei. Gudane var forferda over å sjå desse jotunkvinnene. Forferda tyder sjokkert. Gudane samla seg saman og laga dvergane som eit svar på dette. Likevel var dette slutten på gullalderen.

Gapet mellan fakta och föreställning är klurigt. Ett samtal om Gapminder och Annas arbete för ett faktabaserat förhållningssätt till världen.

”Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det” (Hes 22.30). Gud söker förebedjare för att rädda våra länder. ”Mycket mäktig och verksam är en rättfärdig människas bön” (Jak 5.16). Vi är kallade att bli som Davids hjältar som inte gav upp och flydde som de andra utan ställde sig på stridsfältet till dess att segern var vunnen. Vår kamp är inte mot kött och blod utan mot ondskans andemakter. Vi ska inte förtrösta på oss själva utan bli starka i Herrens och i hans väldiga kraft. NORDENS KALLELSE - FINLAND 6-8 NOV Info & anmälan: http://norden714.com *** STÖD OSS: SWISH 070-551 6965 BG 609-2316 TWI Skandinavien Mer bankinfo på http://norden714.com *** GÅ MED I #Norden714, en bedjande gräsrotsrörelse, fristående från SKR och påvens inflytande, som ropar till Gud för våra länders räddning utifrån löftet i 2 Krönikeboken 7.14. *** 1. ÖVERLÅT dig till att be minst 7 minuter om dagen för ditt land. Alla kan ta 7 minuter till att be. Du kan sedan utöka den tiden allteftersom ditt böneliv växer. *** 2. ANMÄL dig på http://norden714.com Du kommer då att få aktuella böneämnen, uppmuntrande rapporter, undervisning, mm. *** 3. GÅ IGENOM en böneskola på fyra lektioner ”Hur du kan få ett starkt personligt böneliv”. Ladda ner böneskolan gratis som ljudfil samt studiebok på http://norden714.com *** PRENUMERERA YOUTUBE: https://www.youtube.com/c/LarsEnarson?sub_confirmation=1 *** ITUNES PODD: https://itunes.apple.com/se/podcast/lars-enarson-podcast/id1351844371?

Joe Biden har just nu ledningen i de flesta opinionsmätningarna inför presidentvalet – även om Donald Trump har knappat in en del de senaste veckorna. Gapet mellan Biden och Trump är cirka sju procentenheter, och därmed har Biden en ännu större ledning än vad Hillary Clinton hade vid samma tidpunkt 2016. Men 2016 förlorade Clinton valet trots att i princip varenda opinionsmätning och valprognos pekade ut henne som trolig segrare. Så hur troligt är det att historien kommer att upprepa sig i år och att Donald Trump återigen kommer att vinna valet – tvärtemot vad prognosmakarna förutspår? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Joe Biden har just nu ledningen i de flesta opinionsmätningarna inför presidentvalet – även om Donald Trump har knappat in en del de senaste veckorna. Gapet mellan Biden och Trump är cirka sju procentenheter, och därmed har Biden en ännu större ledning än vad Hillary Clinton hade vid samma tidpunkt 2016. Men 2016 förlorade Clinton valet trots att i princip varenda opinionsmätning och valprognos pekade ut henne som trolig segrare. Så hur troligt är det att historien kommer att upprepa sig i år och att Donald Trump återigen kommer att vinna valet – tvärtemot vad prognosmakarna förutspår? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gud söker bedjare som kan stå i gapet och be om omvändelse så att inte Guds domar utplånar landet (Hes 22:30-31). Bönen förändrar oss först innan landet vänder om. Vi ska inte ge upp i bönen förrän den utlovade väckelsen kommer oavsett vad det kostar. Vårt uppdrag är att bereda vägen för Herren och be till dess nådens sol börjar lysa över våra länder (Luk 1:76-79). Hemligheten till bön är bön i hemlighet, när vi går in i vår bönekammare och kämpar i ensamhet med Gud. (Matt 6:6) Då händer också mäktiga saker när vi samlas till bön med andra. *** STÖD OSS SWISH 070-551 6965 BG 609-2316 TWI Skandinavien Norge: På Jerusalems Murar, 1506.22.63269 Övriga Norden: Konto number: 635 378 388 Lars Enarson IBAN: SE75 6000 0000 0006 3537 8388 SWIFT/BIC: HANDSESS Bank: Handelsbanken Konstmästaregatan 5A, 714 30 Kopparberg, Sweden Tel: +46 580 290 90 Bli en del av #Sverige714, en bedjande gräsrotsrörelse, fristående från SKR och påvens inflytande, som ropar till Gud för Sveriges räddning utifrån löftet i 2 Krönikeboken 7.14. 1. ÖVERLÅT dig till att be minst 7 minuter om dagen för Sverige. Alla kan ta 7 minuter till att be. Du kan sedan utöka den tiden allteftersom ditt böneliv växer. 2. ANMÄL dig på http://sverige714.se Du kommer då att få aktuella böneämnen, uppmuntrande rapporter, undervisning, mm. 3. GÅ IGENOM en böneskola på fyra lektioner ”Hur du kan få ett starkt personligt böneliv”. Ladda ner böneskolan gratis som ljudfil samt studiebok på http://sverige714.se *** PRENUMERERA YOUTUBE: https://www.youtube.com/c/LarsEnarson?sub_confirmation=1 *** ITUNES PODD: https://itunes.apple.com/se/podcast/lars-enarson-podcast/id1351844371? *** GÅ MED I SVERIGE 7:14 http://sverige714.se *** GRATIS BÖNESKOLA: https://sverige714.se/boneskola

Ny teknologi, digitalisering og kunstig intelligens kan dramatisk endre norsk helsetjeneste slik vi kjenner den. Samtidig henger helsetjenesten digitalt langt etter resten av samfunnet på flere områder. Gapet mellom glansbilder av fremtiden og den praktiske hverdagen er stort. Når kommer de store skiftene, og hva vil de bety for sykepleiere og pasienter? I denne episoden prater Silje og Lill med Camilla Tepfers om fremtidens sykepleie, radikal innovasjon og digitale dilemmaer.Camilla Tepfers er partner i InFuture, der hun bl.a. har gjort en fremtidsstudie om sykepleierrollen fremover for Norsk Sykepleieforbund. Det prosjektet prater de mer om i episoden. Andre temaer som dukker opp i samtalen er hvorfor sykepleiere ikke er brems for teknologi, risiko ved store IT-prosjekter, hvordan koronautbruddet kan bidra til rask digitalisering, hvilken kompetanse vi trenger fremover og hvordan teknologi endrer privates rolle i helsetjenesten. Og, når kan og bør egentlig en robot erstatte sykepleieren?FØLG OSS I SOSIALE MEDIER:Sykepleierpodden på FacebookNSF på FacebookNSF på InstagramNSF på TwitterNETTSIDEN VÅR:www.nsf.noPRODUKSJON:Sykepleierpodden produseres av Shaw Media. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Claes-Göran Bergstrand har stått i en förbönstjänst för Sverige sedan mitten av 70-talet och var en av talarna på Nordiska Bönekonferensen i Solnahallen i mars 2020. Här undervisar han om Jesus som medlaren mellan oss och Gud. Han står mitt ibland oss. Vi är kallade att stå i gapet inför Gud som förebedjare genom honom. Väckelse har alltid föregåtts av bön och rannsakan inför Guds Ord till omvändelse. Nu är det tid för en ny pingst och en samhällsväckelse i våra nordiska länder. Välkommen till “Azusa Street 2020” tio dagar av bön på Gärdebygården i Dalarna! Se https://www.sverige714.se/post/gardebyg%C3%A5rden Vi uppmanar församlingar och bönegrupper att samlas till bön varje kväll 21-30 maj och en bönenatt på Pingstaftonen. Läs mer om #50dagarsbön här: https://bit.ly/2XtSP8y Du kan läsa Frank Bartlemans bok "Huru pingstelden föll i Los Angeles" på svenska här http://bibeltemplet.net/pingstelden.html Du kan också skaffa den på norska här https://webshop.kristenforsamling.no/ Bli en del av #Sverige714, en bedjande gräsrotsrörelse, fristående från SKR och påvens inflytande, som ropar till Gud för Sveriges räddning utifrån löftet i 2 Krönikeboken 7.14. 1. ÖVERLÅT dig till att be minst 7 minuter om dagen för Sverige. Alla kan ta 7 minuter till att be. Du kan sedan utöka den tiden allteftersom ditt böneliv växer. 2. ANMÄL dig på http://sverige714.se Du kommer då att få aktuella böneämnen, uppmuntrande rapporter, undervisning, mm. 3. GÅ IGENOM en böneskola på fyra lektioner ”Hur du kan få ett starkt personligt böneliv”. Ladda ner böneskolan gratis som ljudfil samt studiebok på http://sverige714.se *** PRENUMERERA YOUTUBE: https://www.youtube.com/c/LarsEnarson?sub_confirmation=1 *** ITUNES PODD: https://itunes.apple.com/se/podcast/lars-enarson-podcast/id1351844371? *** GÅ MED I SVERIGE 7:14 http://sverige714.se *** GRATIS BÖNESKOLA: https://sverige714.se/boneskola *** STÖD OSS SWISH 070-551 6965 BG 609-2316 TWI Skandinavien __ #50dagarsbönVi uppmanar var och en att varje dag använda minst 7 minuter på knä inför Gud i ivrig, hängiven bön för vårt land utifrån Fader Vår! Många har gett upp när det gäller Sverige. Men med Gud är allting möjligt! #Sverige714 *** Lars hemsida: http://larsenarson.com *** Börja be! Gå med i SVERIGE 714: https://mailchi.mp/larsenarson.com/sverige714 *** Prenumerera YouTube: https://www.youtube.com/c/LarsEnarson?sub_confirmation=1 *** iTunes Podcast: https://itunes.apple.com/se/podcast/lars-enarson-podcast/id1351844371? *** STÖD OSS: https://thewatchman.se/stod/gavor *** SWISH: 070-551-6965 *** Beställ Lars Böneskola! Hur du kan få ett starkt personligt böneliv. https://sellfy.com/p/IloM/ *** Böneskola studiepaket (Mp3 + Pdf) https://sellfy.com/p/2Bl8/

Her kommer nok et gullkorn fra sesong 1 og mer relevant enn noen gang❗️ Vårt intervju med Jimmy Westerheim, personen bak verdens første livserfaringsbibliotek - www.thehumanaspect.com. Hvordan kan man bruke sin bakgrunn og historie som leder? Vi tar en prat om hvordan Jimmy de siste årene har hatt over 300 intervjuer på tvers av landegrensene, over hele verden. Hva er det han har lært og hvordan mennesker er mer like enn man skulle tro. Hør hvordan Jimmy har brukt sin egen historie og erfaring til å bygge opp multikulturelle team, både innenfor shipping, Leger Uten Grenser og The Human Aspect. Vi tar også en prat om hvordan om dagens influensere spiller en større rolle enn man skulle tro og at alle har et ansvar - uansett om man har 500 følgere eller 2 millioner. Hva kan være konsekvensene for de som kommer etter og hvordan kan vi sørge for at vi alle klarer å være bedre forbilder for de rundt oss? Gapet mellom sosiale medier og virkelighet blir bare større og større. Dette er EXPresso sesong 1 episode 2. The Human Aspect på sosiale medier

Denne søndagen er det kvinnedagen 2020! Og derfor tar vi opp et problem som påvirker kvinner overalt. Nemlig orgasme-gapet!  Statistikken og artiklene vi snakker om finner du her:Medium.comCBSNews.comCupido.no

Launch Sermon PlayerDel 2 i predikoserien En tro för livet Jakobsbrevet kapitel 2:1-13 Talare: Pierre Nordling

Predikan från Pingstkyrkan Eskilstuna

Placera-trion Pär, Jesper och Fredrik summerar veckan som varit. Jesper är som vanligt dysterkvist. Han har uppmärksammat ett antal vinstvarningar (SSAB, Fedex, Wärtsilä) och lyfter ett varningens finger inför Q3. Recessionsoron har nått tech-sektorn. Belackarna ser risker i kursraketen Shopify. Fredrik berättar varför. Gapet mellan fastigheter och bank har stängts. Det verkar inte bli så mycket med förra veckans sektorrotation. Det menar Pär som tittat på ny data från Bofa. Som gubben i lådan dyker investeraren Nicklas Andersson upp. Han rabblar datum och aktiekurser med fyra decimaler.

Podden gästas idag av AIK:s sportchef Björn Wesström. Vi pratar om AIK:s identitet och vikten av att ha lokal förankring i spelartruppen, derbyt mot Djurgården, uttåget i Europaspelet och vad behöver man göra för att ta sig till ett gruppspel i Europa League och varför klarade man inte av det i år. Dessutom blir det snack om arbetstimmar, bluetooth, förlängningssituationen på Tarik, Goitom, Obasi. Som om det inte vore nog snackar vi också om Linnér, förebilder, John Guidetti, 1-0 segrar och sedan avslöjar han att han tackat nej till ett jobberbjudande i Holland. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gapet ökar mellan behoven i världen och den finansiering som finns. För att minska gapet måste biståndet göras effektivare. För det behövs en radikal förändring, en revolution, av hur biståndet fungerar, menar Henrik Fröjmark, humanitär policyrådgivare på Act Svenska kyrkan. Reporter: Axel Kronholm

https://pod.mittmedia.se/pod/filer/podd_72-53_O__B_-_2019-02-06_09.23.mp3 Podden finns att lyssna på iTunes, Acast och Spotify! Traditionsenligt har Podd72 träffat ÖB Micael Bydén för ett samtal under Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. Samtalet handlade om gapet som innebär ökad risktagning för Sverige, var Försvarsmakten befinner sig, året 2018 med Trident Juncture och skogsbränder, försvarssamarbeten, julafton och mycket annat. Läs mer på Hela Hälsingland.  Inlägget #53 ÖB om gapet som innebär ökad risktagning för Sverige dök först upp på Podd72.

Dette er VG nyhetene 21. januar 2019. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Varför är det så svårt för humanitärt och långsiktigt bistånd att samverka? Gäster: Margareta Wahlström, ordf Röda korset, Göran Holmqvist, chef för Asien, Mellanöstern och humanitärt på Sida och Mats Hårsmar fd biståndsråd i Burkina Faso, nu på EBA-kansliet. Programledare: Nina Solomin

Fortsättning följer i vår nya podcast Stacken - citynetwork.se/stackenVi gästas av Karen Lawrence Öqvist, VD och grundare av Privasee och diskuterar hur man bryggar gapet mellan teknik och juridik i sitt arbete med GDPR. Avsnittet är på engelska.  Om GDPR poddenGDPR podden är ett forum där vi lär oss mer om och diskuterar den nya dataskyddsförordningen som ersätter den Svenska personuppgiftslagen. Tillsammans med våra gäster lär vi oss mer om lagens konsekvenser och får handfasta tips och idéer på hur vi ska förbereda oss.Följ med oss på en spännande resa och lyssna på intressanta diskussioner i vår jakt på mer information om lagen och hur den påverkar både företag och privatpersoner.  Dagens gäst – Karen Lawrence Öqvist / PrivaseeKaren Lawrence Öqvist har 20 + års erfarenhet inom informationssäkerhet, compliance och privacy på Fortune 500-företag som Novell, Hewlett-Packard och Cern. I bagaget har hon en MBA, masters i Informationssäkerhet och integritets certifieringar med lAPP (www.iapp.org). Karen är grundare och vd för företaget Privasee, ett start-up med fokus på data- och integritetsskydd, GDPR. I vår kommer hennes handbok för GDPR-genomförande.Linkedin | Twitter Om PrivaseeWe were born in June 2015 from an idea. Our founder Karen Lawrence Öqvist, a privacy advocate since 2007 read the draft General Data Protection Regulation (GDPR) in 2014. In the document she realised that in 2018 the market would be missing core tools and competences.She started by researching for a standard Privacy Impact Assessment, and there were none. So over the following two years she built one – a unique 7-step Agile PIA which will in 2017 be available as a cloud service.This PIA whilst in prototype has been tested on extensively on our clients, and thus was born our expert consulting services. In parallel was born privacy training and awareness services/products in efforts to empower our clients by creating a bridge between IT, business and legal.Privasee.eu Prenumerera Diskutera och kommentera@citynetwork | gdprpodden@citynetwork.se #gdprpodden Tweets See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fortsättning följer i vår nya podcast Stacken - citynetwork.se/stacken Vi gästas av Karen Lawrence Öqvist, VD och grundare av Privasee och diskuterar hur man bryggar gapet mellan teknik och juridik i sitt arbete med GDPR. Avsnittet är på engelska.     Om GDPR podden GDPR podden är ett forum där vi lär oss mer om och diskuterar den nya dataskyddsförordningen som ersätter den Svenska personuppgiftslagen. Tillsammans med våra gäster lär vi oss mer om lagens konsekvenser och får handfasta tips och idéer på hur vi ska förbereda oss. Följ med oss på en spännande resa och lyssna på intressanta diskussioner i vår jakt på mer information om lagen och hur den påverkar både företag och privatpersoner.     Dagens gäst – Karen Lawrence Öqvist / Privasee Karen Lawrence Öqvist har 20 + års erfarenhet inom informationssäkerhet, compliance och privacy på Fortune 500-företag som Novell, Hewlett-Packard och Cern. I bagaget har hon en MBA, masters i Informationssäkerhet och integritets certifieringar med lAPP (www.iapp.org). Karen är grundare och vd för företaget Privasee, ett start-up med fokus på data- och integritetsskydd, GDPR. I vår kommer hennes handbok för GDPR-genomförande. Linkedin | Twitter   Om Privasee We were born in June 2015 from an idea. Our founder Karen Lawrence Öqvist, a privacy advocate since 2007 read the draft General Data Protection Regulation (GDPR) in 2014. In the document she realised that in 2018 the market would be missing core tools and competences. She started by researching for a standard Privacy Impact Assessment, and there were none. So over the following two years she built one – a unique 7-step Agile PIA which will in 2017 be available as a cloud service. This PIA whilst in prototype has been tested on extensively on our clients, and thus was born our expert consulting services. In parallel was born privacy training and awareness services/products in efforts to empower our clients by creating a bridge between IT, business and legal. Privasee.eu   Prenumerera   Diskutera och kommentera @citynetwork | gdprpodden@citynetwork.se   #gdprpodden Tweets

Gapet mellom de som har - og de som ikke har- økte i 2016: De rike blir rikere, og de fattige blir fattigere – også i Norge. NÅR er det forskjellene blir så store at folk ikke finner seg i det lengre? mv; Marius Doksheim, fagsjef og politisk økonom i den liberalkonservative tankesmia Civita, Aslak Sira Myhre, tidligere RV- leder og nå direktør for Nasjonalbiblioteket, og Morten Nordhagen Ottosen, historiker ved Syddansk Universitet i Odense. Programleder: Ellen Wesche Guttormsen.

Även om de politiska förhandlingarna i Paris leder fram till ett lyckat avtal så vet vi att det inte räcker. Vad som sker utanför förhandlingarna har därför blivit allt viktigare. Under paraplyet Paris-Lima action agenda samlas företag, organisationer och regioner runt om i världen för att själva bidra till utsläppsminskningar av växthusgaser. Dessa initiativ kan bli en viktig pusselbit för att nå de nivåer på utsläpp som forskarna menar behövs. Men hur ska de privata klimatlöftena kontrolleras och följas upp, och vet vi hur långt de räcker? Vetenskapsradion Klotet sänder direkt ifrån klimatmötet i Paris. Programledare Marie-Louise Kristola och Pelle Zettersten

2015-03-29 - 10:00 Korskyrkan Sankt Persgatan 32A Norrköping

2015-03-29 - 10:00 Korskyrkan Sankt Persgatan 32A Norrköping

2015-03-29 - 10:00 Korskyrkan Sankt Persgatan 32A Norrköping

* Folkehelseinstituttet stanser all forskning på organene fra døde barn etter avsløringer om manglende informasjon til pårørende. - Dette vitner om at det har vært en ukultur i forskningen mener Kjetil Kjenseth fra Venstre. * Gode rykter forteller at First House er betalt av kinesere som vil sverte Nobelkomitéen, skriver Harald Stanghelle i dag. Det er ikke sånn vi bør drive journalistikk, sier Ander Giæver som kritiserer ryktespredningen. * Gapet mellom fattige og rike blir større og større. Løsningen på problemet er å skattlegge de rike mye hardere hevder fransk økonom. * Vi skal også høre at det vekker skarpe protester når en kirke gir kollektpengene til Vålerenga Fotball.

- Gapet mellom lønninger og produktivitet økte under de rødgrønne, sier finansminister Siv Jensen (FrP) i debatt med APs finanspolitiske talsmann, Jonas Gahr Støre.