Podcasts about i egypten

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

I Egypten er forhandlinger om våbenhvile mellem Hamas og Israel i gang. Men Israel og Hamas taler ikke direkte sammen. Og forhandlingerne er i det hele taget et vildt og indviklet spil, der handler om langt mere end nogle få ugers våbenhvile. Hvad skal Netanyahu have til gengæld for at standse kampene? Hvilke indrømmelser kan han ikke give? Og hvad gælder det om for Hamas' leder i Gaza, Yahya Sinwar, som nu i et halvt år har skjult sig i Gazas tunneler?I dagens afsnit af ‘Du lytter til Politiken' fortæller Anders Jerichow om, hvad det er for en kabale, Israel og Hamas med USA, Egypten, Saudi Arabien og resten af verden på nakken prøver at få til at falde på plads.

I dagens avsnitt blir det ett dyk ned i historien, på flera sätt. Allt ifrån Netflix nedsvärtande av Kleopatra, till betänkandet om att förbjuda “förnekande av förintelsen”. Men vi hittar också påstående om svenskar i Sudan och så har Strandhäll återigen haft otur när hon tänkte.

I Egypten växer den mycket unga standup-scenen. Komedi, satir och skämtkulturen är djupt förankrad i den arabiska och egyptiska världen. Men 2022 års Egypten styrs av en militärdiktatur. Vad får man egentligen skämta om? P1 Kultur möter egyptiska komikerna Bernadette och Safy, som försöker kringgå den hårda censuren. Frilansreporter: Edgar Mannheimer Producent: Eskil Krogh Larsson

(01:45) I Egypten afholder de klimatopmøde - COP 27 - hvor de endnu engang skal forsøge at blive enige om konkrete tiltag til at redde klimaet. Kræs dykker ned i litteraturen for at sende gode råd til at håndtere klimakrisen både fysisk og psykisk til Egypten og ud i æteren. Gæster: Solveig Roepstorff, psykolog. Signe Kierkegaard Cain, forfatter. (16:53) I denne uge lancerer TV2 deres nye nyheds- og aktualitetspodcast, Dato, der ifølge dem selv "zoomer ind på de allerstørste, vigtigste og mest opsigtsvækkende nyhedshistorier", hvilket lyder som om de har skrevet af efter flere af de eksisterende podcasts i samme genre på det danske marked. Vi spørger en livsstilsekspert og rådgiver i strategisk kommunikation og PR om der overhovedet er plads til flere af denne type podcasts på et tætpakket marked. Gæst: Henrik Byager, livsstilsekspert. (26:07) Tragedien omkring prinsesse Dianas død spøger stadig som et nationalt traume i den engelske befolkning. Blandt andet derfor – og fordi Dronning Elizabeth er gået bort – har femte sæson af The Crown mødt kritik allerede inden premieren i denne uge. Og den har desværre tendens til at dykke ned i sladderen. Gæster: Carina Nørgaard Schou, redaktør på Vielskerserier.dk og Lone Theils, forfatter og tidligere Englands-korrespondent. (37:48) 19. sæson af Vild med dans ruller over skærmen fredag aften og er fortsat et af danskernes foretrukne fredagsunderholdningsprogrammer. Men når programmer som Vild med dans en dag drejer nøglen om er det sandsynligvis slut med de her fyrtårne på flow-tv. Det nye mediebillede med streamingtjenester har nemlig skabt et overmættet marked, hvor det er umuligt at opbygge et lignende bredt program med seertal der nogensinde kommer bare i nærheden af X-factor, Vild med dans og de andre - som alle har det til fælles, at de stammer fra en TV-æra før Netflix og de andre giganter lagde billet ind på vores TV-vaner. Gæst: Keld Reinicke, medieanalytiker Værter: Mathias Wissing og Maja Hald. Tilrettelæggere: Lene Grønborg, Søren Berggreen Toft, Joakim Vestergård og Sarah Birch Bekker.See omnystudio.com/listener for privacy information.

(02:31) I dag går amerikanerne til midtvejsvalg til Kongressen, og yderfløjene i de to partier er historisk polariserede. Derfor tager Kræs temperaturen på det, der bliver kaldt kulturkrigen, hvor hele 1600 bøger er blevet forsøgt forbudt i år alene. Den yderste højrefløj skælder nemlig ud på, hvad de mener er et identitetspolitisk overdrev, mens venstrefløjen kæmper imod, hvad de selv mener er bøger der repræsenterer en racistisk diskurs. Midt i det hele står ytringsfriheden, som begge fløje river og flår i fra hver sin side. Gæst: Thomas Ærvold Bjerre, lektor i amerikanske studier, SDU. (15:25) I denne uge lancerer TV2 deres nye nyheds- og aktualitetspodcast, Dato, der ifølge dem selv "zoomer ind på de allerstørste, vigtigste og mest opsigtsvækkende nyhedshistorier", hvilket lyder som om de har skrevet af efter flere af de eksisterende podcasts i samme genre på det danske marked. Vi spørger en livsstilsekspert og rådgiver i strategisk kommunikation og PR om der overhovedet er plads til flere af denne type podcasts på et tætpakket marked. Gæst: Henrik Byager, livsstilsekspert. (26:38) I Egypten afholder de klimatopmøde - COP 27 - hvor de endnu engang skal forsøge at blive enige om konkrete tiltag til at redde klimaet. Kræs dykker ned i litteraturen for at sende gode råd til at håndtere klimakrisen både fysisk og psykisk til Egypten og ud i æteren. Gæster: Solveig Roepstorff, psykolog. Signe Kierkegaard Cain, forfatter. (42:44) Aarhus Kommune har for nyligt sendt et sparekatalog ud, som blandt andet betyder, at dansescenen Bora Bora skal flytte ind i Teater Katapults lokaler på Godsbanen, når de efter forventningen lukker som følge af at miste deres tilskud. Men det er Bora Boras teaterchef ikke tilfreds med: de kommende ledige lokaler på Godsbanen er nemlig for små og decideret uegnede til at producere og præsentere danseteater. For Aarhus Kommune er det et ærgerligt resultat af et sparekrav, hvor man hellere vil handle en gang for alle end at køre en grønthøster. Gæster: Lars Davidsen, kulturchef Aarhus Kommune. Lone Kofod Ludvigsen, teaterchef Bora Bora.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I Saudiarabien förstörs leksaker i regnbågens färger och homosexualitet kan straffas med fängelse, spöstraff eller stening. Hör varför det kan vara livsfarligt för hbtq-personer i Mellanöstern. I en rad länder i Mellanöstern är homosexualitet straffbart och i flera länder i regionen kan homosexualitet till och med straffas med döden. Samtidigt som hbtq-personer i Mellanöstern strider för ett erkännande och ökade rättigheter så svarar myndigheter med straff och hot. I Egypten till exempel dömdes två studenter till fängelse efter att de hade viftat med regnbågsflaggor vid en konsert. De lyckades fly till Kanada där lesbiska Sarah Hegazi senare begick självmord. I Irak har det varit flera uppmärksammade mord på homosexuella, dessutom har hbtq-aktivister kidnappats och torterats av väpnade miliser. Bland de grövsta exemplen finns då terrorgruppen IS knuffade homosexuella från hustak i Irak och i Syrien för att sen stena dem till döds. Terrorgruppen spred avskräckande bilder på männen i sina propagandakanaler.Räder för att förhindra homosexualitetI Saudiarabien och Qatar har myndigheterna gjort räder där de samlat in barnleksaker i regnbågens färger eftersom leksakerna anses uppmuntra till homosexualitet. Israel är ett positivt undantag i regionen där hbtq-personer har rättigheter och prideparader hålls, men flera andra länder har förbjudit prideparader och andra manifestationer för hbtq-personers rättigheter. Men det finns också en kulturell motrörelse som till exempel de libanesiska sångdivorna som klär sig i regnbågsfärger och gör musik med queer-referenser. Hör om hot och förföljelser som en del av vardagen för hbtq-personer i Mellanöstern.Medverkande: Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström Mellanösternkorrespondenter, Trifa Shakely förbundsordförande RFSLProgramledare: Olle WibergIntroduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Tim Kellerman

I Egypten är brödet livsviktigt för miljontals människor. Brödet bakas av vetemjöl från ryska och ukrainska åkrar, och sedan kriget i Ukraina strypt tillgången spannmål och höjt matpriserna, ökar oron för instabilitet. DN:s reporter Erik Ohlsson berättar om brödets betydelse i landet som är världens största veteimportör. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se

Hvad har man snakket om i muslimske miljøer den sidste uges tid? Danske myndigheder mener fortsat, at Syrien er sikkert nok at sende syriske flygtninge tilbage til, på trods af, at det er samme regime på magten. Israa Al Balhas udvisningstruede forældre har fået at vide, at de skal sendes tilbage på trods af, at hendes far er blevet tortureret i et syrisk fængsel under Assads regime. I Egypten har Quran recitator Mishary Al-Afasy fået modstand efter at have rost Egyptens præsident, Abdel Fattah Al Sisi, som gæstede den kendte recitator til et større Eid event. Og hvad har så rørt sig mere lokalt herhjemme i Danmark?D. 2. maj 2022, til Eid, fik pædagogstuderende Emma Schandorph medhold i sin sag om, at en arbejdsplads havde indirekte diskrimineret hende på baggrund af hendes religiøse overbevisning. Emma var nemlig blevet fyret efter hun fortalte arbejdsgiver, at hun er praktiserende muslim. Vi har Emma med os i studiet, som fortæller sin historie for første gang live. Hun håber, at hendes historie giver danske muslimer håb og mod til ikke at gemme sin tro. Gæst: pædagogstuderende, Emma Lindegård Schandorph, og freelancejournalist og hebraiskstuderende, Masih Sadat.Værter: Elias Ramadan og Zainab NasratiProgramredaktør: Omar AlkhatibTilrettelægger: Asiya AhmedProducer: Filiz Yasar

President Putin har godkänt att tusentals frivilliga från Mellanöstern kan kriga på Rysslands sida i Ukraina. Syriska milismän hävdar att de är redo för strid. Men är det mest ett propagandaspel? Rysk TV har visat klipp med syriska stridande med kamouflagekläder och vapen. De står framför banderoller med bilder av Rysslands president Vladimir Putin och Syriens president Bashar al-Assad. Den ryska försvarsministern har hävdat att 16 000 volontärer från Mellanöstern redan har anmält sig. Källor P1:s Mellanösternpodd intervjuat hävdar att milismän är beredda och enligt NY Times har runt 300 syriska soldater redan anlänt till Ryssland för att få militär träning. Vissa bedömare säger att stridande också rekryteras från Mellanöstern via den ökända Wagnergruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att Ryssland hyrt syriska huliganer för att delta i invasionen av Ukraina. Samtidigt finns syriska rebeller som hävdar att de vill strida på Ukrainas sida. Men uppgifterna är osäkra, det är svårt att bekräfta hur många legosoldater som verkligen rekryterats eller om det framför allt är en del av propagandakriget.Mellanösterns länder går balansgångFlera länder försöker balansera mellan Ryssland och Ukraina. Förenade Arabemiraten tillhör de länder som lade ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och flera oljerika Gulfstater har vacklat mellan stormakterna Ryssland och USA. I Egypten hyllas Putin som en stark ledare på statlig TV. I Israel finns pro-ryska grupper inom befolkningen samtidigt som många judiska flyktingar från Ukraina nu söker skydd i Israel. Dessutom har oligarker från både Ryssland och Ukraina israeliskt medborgarskap. När president Zelenskyj talade inför det israeliska parlamentet och jämförde situationen i Ukraina med Förintelsen så blev reaktionerna starka i Israel. Hör hur länder i regionen försöker manövrera mellan Ryssland och USA i Ukrainafrågan.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Samar Hadrous, reporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Olle Wiberg,Introduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Jocke Persson

En gatuförsäljare i Tunisien tänder eld på sig själv i protest mot arbetslöshet, maktmissbruk, usla levnadsvillkor och korruption. Människor i flera andra arabländer gör samma sak. Våren 2011 utbryter flera folkliga uppror för yttrandefrihet, demokrati och mänskliga rättigheter i Mellanöstern och Nordafrika. I Egypten stänger diktatorn Mubarak ner internet för att kväsa revolten. Men i en källare i Göteborg kommer internetaktivisten Christopher Kullenberg på en idé. Tillsammans med några vänner ska han fixa internet åt egyptierna med hjälp av gamla modem, så att folket kan fortsätta att sprida information om revolten. På Tahrirtorget i centrala Kairo samlas hundratusentals demonstranter från olika samhällsgrupper. Våldsamma sammandrabbningar mellan polis och demonstranter uppstår och flera hundra egyptier dödas. Efter 18 dagar lyckas folket störta diktatorn som suttit vid makten i 30 år. Hoppet om demokrati sprider sig till andra länder i området och den arabiska våren gryr. Medverkande: Mina Naguib: Bloggare och egyptisk demokratiaktivist. Sarah Elbanna: Egyptisk demokratiaktivist, som flytt till Sverige. Ramy Essam: Musiker och egyptisk demokratiaktivist. Cecilia Uddén: Sveriges Radios korrespondent i Mellanöstern. Christopher Kullenberg: Lektor i vetenskapsteori och grundare av den krypterade chattkanalen Telecomix. Moaz Abdelkarim: Fd företrädare för Muslimska brödraskapets ungdomsfalang i Egypten. Av: Rosa Fernandez. Producent: Ida Lundqvist. Ansvarig utgivare: Hanna Toll. År: 2021.

I Syrien kämpar oberoende medier i skuggan av pandemin, I Egypten förväntar sig kvinnor en plats vid bordet när krisen är över och i Italien får människor äntligen komma ut i solen. Vågar vi hoppas på en förändring? Och vad krävs av oss framöver? Vi pratar Mellanöstern, yttrandefrihet och italienska bad i årets nionde avsnitt av Global Podd. Dessutom: Radiohjälpens generalsekreterare Kristina Henschen om givarvilja och yttrandefrihet.    Medverkande: Diego Pani, restaurangchef i Ventimiglia, Italien. Lina Chawaf, chef ör Radio Rozana som sänder över Syrien från Turkiet och Frankrike. Hibaaq Osman, grundare och chef för kvinnoorganisationen Karama i Mellanöstern. Kristina Henschen, generalsekreterare för Radiohjälpen.  Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman.

Demonstranter i Nordafrika och Mellanöstern kräver maktskifte. Vissa talar om en ny våg av den arabiska våren, andra om en global rörelse där demonstranter inspireras av varandra. Mellanöstern och Nordafrika skakas åter av utbrott av folkligt missnöje. Demonstranter har fyllt torgen i Irak och Libanon och krävt att korrumperade politiker lämnar makten. I Egypten spreds oväntade protester i september, och i Sudan och Algeriet har ledare tvingats bort från makten efter massprotester. Katja Magnusson katja.magnusson@sverigesradio.se

De dödas bok fornegyptiernas guide till livet efter detta är en manual för hur man ska bete sig både i det här livet och på tröskeln till nästa. Niklas Qvarnström följer med ner i underjorden. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Min första resa utanför Europa gick till Egypten. Jag var tjugo och läste inte en enda guidebok. Däremot en rätt så rejäl stack med böcker om de gamle egyptierna. De som låtit bygga pyramiderna. De som upprätthållit dynasti efter dynasti i en förhistoria då vi andra famlade i oskrivet mörker. En period i mitt unga liv ville jag bli egyptolog. Vem ville inte det? frågade jag mig. Jag reste, med andra ord, lika mycket i tiden som i rummet. Lika mycket bland levande som döda. Jag reste med turistvisum i ett slags Duat, som de dödas rike kallas hos de gamla egyptierna. I Kairo köpte jag ett exemplar av Den Egyptiska Dödsboken. Den brukade kallas så på svenska, efter titeln på den tyska översättningen. Själv köpte jag den engelska, av E.A. Wallis Budge: The Egyptian Book of the Dead. Den kom och kommer fortfarande i nytryck i billiga utgåvor, och lär vara lika full av felaktigheter som av enastående Shakespeare- eller Blake-klingande poesi. I Egypten reste vi, jag och min dåvarande flickvän, bland de levande, men i de dödas spår. Som så många andra. När vi klev ner i underjordiska gravar i Konungarnas Dal, eller tog oss svettiga in i kryptan i Keopspyramiden i Giza, var vi vägledda av De Dödas Bok, som den skulle komma att heta på svenska. I framtiden, från vårt perspektiv. 2016 inföll den framtiden. Då kom den första svenska översättningen direkt från hieroglyfer, gjord av Nils Billing en som verkligen blev egyptolog. Arbetet med att knäcka den hieroglyfiska koden är välkänt. Det skedde efter att Napoleon låtit släpa hem den så kallade Rosettastenen från sina egyptiska fälttåg 1799. En sten med, skulle det visa sig, samma text i tre versioner: hieroglyfer, koptiska och, turligt nog, fullt läsbara grekiska bokstäver. Ett tjugotal år senare hade den franske egyptologen JeanFrançois Champollion sammanställt ett slags facit, och lät snart meddela att han kunde tyda de mystiska tecknen. En välkänd historia, men inte i alla detaljer: När jag tar en paus i arbetet med den här texten knäpper jag på radion och hör en utmärkt essä här i OBS, av biologen, författaren och numera IG nobelpristagaren Fredrik Sjöberg. Han slår ett slag för den för mig tidigare okände svenske språkmannen och hedonisten Johan David Åkerblad. Han var, hör jag, faktiskt först med att tyda delar av den koptiska texten på stenen och bidrog till den yngre franska kollegans genombrott. Sedan den hieroglyfiska koden hade knäckts var det möjligt för Europas lärde att också tyda gravinskrifter. Och, framförallt: de kunde sedermera läsa och översätta den ditintills gäckande papyrusskrift som på tyska kom att heta Ägyptisches Totenbuch och på engelska, som sagt, The Egyptian Book of the Dead när den översattes under 1800-talet. Nils Billing har alltså döpt sin översättning till De Dödas Bok. Det är nästan svårt att läsa den utan att ana ekon av en annan läsare: Gunnar Ekelöf, som bland annat i Vägvisare till underjorden lät sig ledsagas av de 3500 år gamla besvärjelserna. Som den här formeln, för att få vara vid guden Thots sida. Skrivkonstens beskyddare, med ibishuvud: Jag är den fruktade i stormen, som skyddar den stora gudinnan i striden. Jag slog dem som högg, jag kylde ned han som brann efter att ha trätt in för den stora gudinnan i striden. Jag skall göra kniven skarp, den som är i Thots hand under stormen. Boken är en sorts manual för hur man ska bete sig, både i livet och på den avgörande tröskeln till det hinsides, för att få komma in Dödsriket. Den avlidnes hjärta placeras, representerat av en skarabé, i en vågskål. Hjärtat är tungt eller lätt, beroende på hur onda eller goda gärningar som begåtts under vandringen på Jorden. I den andra placeras en fjäder, som representerar Sanningen. Vägar hjärtat tyngre än fjädern väger de dåliga gärningarna över och den avlidne har förverkat sin rätt att komma in och beträda den eviga sällhetens rike. Då blir han eller hon istället uppslukad av en krokodil. Scenen går senare igen i antika gestalter som Justitia med sina vågskålar. Men också i senare religioners föreställningar om att individens handlingar i jordelivet får konsekvenser för hennes liv efter detta. Vår föreställning om de gamla egyptierna är att de trodde på ett sådant liv efter detta. Livet är kort, och döden lång. Evigheten varar längst, som Kurt Schwitters en gång skrev. Varför skulle de annars göra sina magnifika gravmonument, mest berömda i form av de stora Pyramiderna, så beständiga? Varför skulle de annars författa De Dödas Bok, med instruktioner om hur man ska leva och bete sig för att kvala in till Duat, deras underjordiska himmelrike? Jag leker med annan tanke. Jag leker med tanken på att de gamla egyptierna kanske var utopister. Att de fäste sin tilltro till ett sällsamt rike i form av Framtiden. Det är ett ganska vanligt tema i gamla skräckfilmer att mumier går igen. Egyptierna var som bekant duktiga på att balsamera och mumifiera sina dignitärer, och det brukar förklaras med att de ska ta sig hela och rena in i dödsriket ungefär på samma sätt som skandinaviska vikingar begravdes med sina käraste ägodelar som de kunde ha användning för i Valhall. I Don deLillos senaste roman, Noll K, skildras ett så kallat kryoniskt laboratorium. Förmögna människor planerar att låta nedfrysa sina döda kroppar, i hopp om att kunna tinas upp i en framtid då de föreställer sig att läkarvetenskapen har hunnit ikapp och ska kunna återföra dem till livet. Sådana anläggningar finns i verkligheten. Bland annat Alcor Life Extension Foundation i Arizona, där nedfrysta kroppar ligger i detta nu och väntar på att återuppstå i Framtiden som i ett löfte om ett kommande Tusenårsrike. Kanske var det så det tänkte, de noggranna gamla egyptierna. Kanske tänkte de sig en framtid då mumierna, precis som i de klassiska skräckfilmerna, skulle resa sig och gå fast utan att vara ute efter hämnd. De skulle återges livet när läkarvetenskapen kommit så långt att den kunde blåsa liv i de balsamerade organen. Nyfikna och prövande skulle de gå omkring och förundras över att Pyramiderna och Sfinxen i Giza fortfarande står. De skulle berätta historier från förr och lära sig köra bil och hantera en dator. För det är något med testerna för att få komma in i dödsriket som inte stämmer. Den fjäder, som ska representera Sanningen, kommer ju alltid att väga lättare än hjärtat. Kanske föreställde de sig ett dödsrike som det inte gick att komma in i, men som det skulle vara svårt att leva utan att ha i åtanke. Livet är kort; döden är lång, men det är också konsten, som det brukar sägas. De Dödas Bok är ett stycke enastående litteratur som för oss närmare människor som levde för 3500 år sedan. Och döden blir på så sätt besegrad ändå. För, som Horatius skriver, med tanke på att hans verser ska överleva honom: Icke helt och hållet skall jag dö. Niklas Qvarnström, författare och kritiker Litteratur De dödas bok  den fornegyptiska dödsboken. Översättning och kommentar Nils Billing, Carlsson bokförlag, 2016.

.. .   .. . : . . .. .. .     SVENSK TEXT  Förbjuden att måla Målning är Peter Yossefs liv. Han är konstutbildad i Egypten och har jobbat som konstlärare i Kuwait. Men Peter lämnade det landet när han förbjöds att måla vissa motiv En del saker är förbjudna att avbilda i Kuwait, som till exempel människor. Peter stod inte ut med att bli begränsad och flydde till Sverige    Jag kände inte att jag hade friheten att uttrycka vad jag vill genom min konst, säger han   Här i Sverige är det just människor som han målar. Men det är inte alltid figurativa bilder på människor utan de kan även vara abstrakta. Det han vill skildra är situationer, starka känslor, passion   I Egypten drev han även ett konstgalleri. Här i Sverige gör han som de allra flesta konstnärer, musiker, poeter och så vidare, det vill säga arbetar med något annat för att tjäna pengar så att han på fritiden kan ägna sig åt måleri. För Peter är det ett jobb inom hemtjänsten som ger honom en inkomst som i sin tur ger honom en möjlighet att måla

Människan har alltid rest ända från urhemmet i Afrika till jordens alla bebodda hörn. Men turisten som reser för sitt höga nöjes skull är av ett senare datum. Och redan i slutet på 1700-talet klagade Goethe på souvenirförsäljarna.I Egypten kan vi hitta en 3200 år gammal semesterhälsning i en av pyramider:”Visirens skrivare gjorde en utflykt till västra sidan av Memphis för att förnöja sig”.Under romartiden åkte romarna på semester i det klassiska Grekland både för att se på antika ruiner och äta goda musslor.De nordbor som besökte Rom på 500-talet var knappast turister i dagens mening. Men redan på 1780-talet reste 40 000 engelska turister om året till Rom som var det första stora moderna turistmålet. Den engelska överklassen lockades både av sevärdheterna och de låga priserna i jämförelse med London. Det var en del i utbildningen för unga engelska adelsmän.Redan tidigt upprörde turismen – Goethe irriterade sig på 1786 på souvenirförsäljarna i Venedig.På 1800-talet blir turismens allt mer bekväm med sov- och restaurangvagnar, kryssningsfartyg och möjligheten att boka rum per telegraf. 1883 kom den ikoniska Orientexpressen från Paris till Istanbul som blev världskänd med Agatha Christies deckare Mordet på OrientexpressenMen det är först på 1950-talet som allt högre löner i den rikare delen av världen gör det möjligt med massturism. En massturism som när lågprisflyget blev möjlig, i och med flygets avreglering 1997, exploderade. I podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Per J Andersson författare som bland annat skrivit För den som reser är världen vacker.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi ska till Tyskland där EU-debatten är ovanligt het. +Och därefter till Frankrike där Front National stormar fram i opinionen +Å så får vi möta Daniel Cohn Bendit, en EU-parlamentariker som slutar, efter att ha lagt ner sin själ i europaarbetet under flera decennier. +I Egypten stundar också ett viktigt val, vår korrespondent har tagit pulsen på valtemperaturen i t-banan. + Vi ska till Cannes, där vår kulturkorrespondent fick träffa en av sina idoler. Vi ska till Tyskland där EU-debatten är ovanligt het. Och därefter till Frankrike där Front National stormar fram i opinionen Å så får vi möta Daniel Cohn Bendit, en EU-parlamentariker som slutar, efter att ha lagt ner sin själ i europaarbetet under flera decennier. I Egypten stundar också ett viktigt val, vår korrespondent har tagit pulsen på valtemperaturen i t-banan. Vi ska till Cannes, där vår kulturkorrespondent fick träffa en av sina idoler.

Om protester och parlament - snart tre år efter revolterna mot arabvärldens mest långlivade diktaturer. Vilken väg väljer de trevande demokratierna? Kaos i Egypten, kris i Tunisien - har politisk islam fastnat i en återvändsgränd? Och vad händer med Turkiet, som ville vara förebild, när ilskan växer mot premiärminister Erdogans smygande islamisering? Reportage från Istanbul, Tunis och Kairo och samtal med gäster från universiteten i Edinburgh och Trondheim. I veckan var det precis två år sedan Tunisien höll de första demokratiska valen i landets historia. Men istället för att fira, brottas Tunisien sedan flera månader med att hitta en lösning på den politiska kris som lamslagit landet efter morden på oppositionspolitikerna Mohamed Brahmi och Chokri Belaïd. Regeringskoalitionen med islamistpartiet Ennahda möter allt hårdare kritik. Oppositionen anklagar regeringen för att inte ta itu med de militanta islamistgrupper som misstänks ligga bakom morden. Sedan månader tillbaka kräver oppositionen regeringens avgång - krav som återigen hördes på Avenue Bourgiba under onsdagens demonstrationer, där också frilansreportern Fanny Härgestam fanns på plats. I Egypten har det snart gått fyra månader sedan landets folkvalde president Mohamed Mursi avsattes av en folkligt uppbackad militärkupp. Brödraskapet lyckas samla till mindre demonstrationer över hela landet i stort sett varje fredag - det pågår även demonstrationer på universiteten, men de flesta undersökningar tyder på att en majoritet av det egyptiska folket stödjer den så kallade militärkuppen. Brödraskapet, som möjligen hade räknat med ökad sympati efter den blodiga stormingen av protestlägret på Rabaa al adawiya i somras, och gripandet av nästan hela ledarskapet, har enligt de flesta bedömare kalkylerat helt fel, de avläste inte den opinionssvängning som skett det senaste året och insåg inte hur impopulära de blivit. Reportage av Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén. Med oss i Konflikt för tala om utsikterna för politisk islam efter de arabiska revolterna är sociologen Emin Poljarevic, expert på sociala rörelser i Mellanöstern och Nordafrika, forskare vid universitetet i Edinburgh och Ulrika Mårtensson, professor i religionshistoria vid universitetet i Trondheim, som bland annat forskar om islamistideologier. Det turkiska partiet AKP kallar sig ett konservativt parti, medan kritiker hävdar att partiet försöker smygislamisera Turkiet. AKP och dess ledare Erdogan har setts som förebilder i den muslimska världen, genom att kombinera marknadsekonomi och muslimska värderingar. Efter de arabiska upproren har Turkiet försökt bli en storspelare i regionen. Turkiet är numera en av Syriens hårdaste kritiker, och har öppet stöttat det muslimska brödraskapet i Egypten, men analytiker varnar för att Turkiet gått från att ha goda relationer i regionen, till att skapa fiender. Sveriges Radios korrespondent Katja Magnusson rapporterar från Istanbul. I Algeriet är det  islamistiska partiet FIS fortfarande förbjudet efter det avbrutna valet 1992 och det blodiga inbördeskrig som sedan följde. Men en artikel i tidskriften Jeune Afrique pekar på att islamister åter börjar få vind i seglen inför presidentvalet om ett halvår. Det sker samtidigt som landets president, 76-årige Abdelaziz Bouteflika - lider av en bräcklig hälsa. Muslimska Brödraskapets gren i Algeriet, Mouvement de la Société pour la Paix, MSP, har fått en ny karismatisk ledare; Abderrezak Makri, i sammanhanget ung med sina 53 år. När Konflikts Anja Sahlberg ringde upp honom försäkrade han att de inte har någonting med det förbjudna FIS att göra. Producent: Anja Sahlberg Programledare: Daniela Marquardt

Godmorgon, världen! Söndagen 6 oktober Följ med när svensk-eretrianen Samir letar efter sin bror som var med på flyktingbåten som förliste utanför Italiens kust. Maktfördelningen i USA är förklaringen till landets nedstängning. Vad menas med Skånska traditioner? Det går en röd tråd från den grekiska militärjuntan till det saristiska Gyllene Gryning. Krönikör Ulf Wickbom. I Egypten är både islamister och kristna förlorare. Satir med Public Service. Vad är en värdegrund? Fan Fiction påverkar litteraturen. Atombomben, hur rädda bör vi vara. Kåseri Ludvig Rasmusson. Programledare Nina Benner

Om islamismen som den arabiska vårens stora segrare. I Tunisien bildar de regering. I Egypten talar sekulära politiker om en kamp på liv och död mot politisk islam. Men har den demokratiska vågen också demokratiserat det vi kallar islamism? Intervjuer med Muslimska brödraskapet, Hamas och ett unikt reportage inifrån Jemen där regimen använder islamistspöket som slagträ. Hör president Ali Abdullah Salehs närmaste män och ledaren för en islamistisk opposition på frammarsch. Islamistiska Ennadha blev nyligen det största partiet i valet i Tunisien, de fick över 40 procent av rösterna och 90 av drygt 200 platser i den konstitutionella församlingen. Därmed kommer Ennadha vara dominerande och tongivande i utformandet av ett nytt demokratiskt politiskt system i Tunisien, det första i landets historia. Konflikts Mikael Olsson ringde upp en av partiets frontfigurer, Souad Abdel Ibrahim, som väckt uppmärksamhet både i Tunisien och utomlands. Det land där den arabiska våren har varat längst är Jemen. Demonstrationerna mot president Ali Abdullah Saleh har pågått i 10 månader nu, i flera städer i landet protesterar hundratusentals människor. Upproret har lett till framgångar för det islamistiska partiet al-Islah, i dagsläget den viktigaste oppositionella aktören i landet. Men om de är moderata eller konservativa vill ingen, inte heller partiets ledare, svara på när Lotten Collin ställer frågan. Hon intervjuade också president Ali Abdullah Salehs närmaste rådgivare, som varnade för att Jemen kommer bli ett nytt Afghanistan om al-Islah kommer till makten. Att islam som kommer att dominera politiken i de postrevolutionära arabiska länderna råder det knappast någon tvekan om - vägen till demokrati kommer inte att ta en omväg runt moskén utan måste gå igenom, som det brukar heta. I Libyen blir islamister alltmer tongivande i övergångsfasen och det tunisiska Ennahda-partiets har vunnit stora framgångar i valet i Tunisien nyligen. Det kommer troligen följas av en seger för det Muslimska Brödraskapet vid valet i Egypten senare i november. Men exakt i vilken rikting politisk islam utvecklas beror på många olika faktorer: Medan det egyptiska brödraskapet är pressat av radikala bokstavstrogna salafister, utkristalliserar sig samtidigt traditionell höger/vänsterpolitik inom rörelsen. En av politisk islams skarpaste unga tänkare, Ibrahim El Houdaiby, hoppas på en framtid då just sakpolitik blir viktigare än frågor om religiösa identitet. Vår korrespondent Cecilia Uddén har träffade El Houdaiby i Kairo. En av de återkommande rösterna under den arabiska våren i Konflikt har varit chefredaktören för Yemen Times, Nadia al-Sakkaf. Hon vittnade på telefon i mars om hur krypskyttar, antagligen från regeringsstyrkorna, skjutit ihjäl 52 civila demonstranter ute vid universitet i Jemens huvudstad Sanaa. Då var Nadia övertygad om att det bara var en tidsfråga innan president Ali Abdullah Saleh skulle tvingas avgå. När Lotten Collin nu träffar henne i Sanaa är hon inte längre lika säker.

I Egypten står slaget mellan demonstranter och motdemonstranter om Tahrirtorget - vilken symbolisk betydelse har torget i revolutionen? Och vad är det egentligen för torg från början - ett paradtorg, grönsakstorg eller ett knarktorg? /// Aftonbladets schlager-krönikör hotar att byta ut svenska folket om de röstar fel i Melodifestivalen på lördag - vår oberoende valobservatör Sonja Leister hittar en hel rad dåliga val svenska folket borde bytas ut för innan det. /// Carl Bildt kallar befolkningstillväxten i Egypten för en "demografisk tsunami". Och vi som alltid associerat tsunami till när människor blir färre. Språkvetaren förklarar modeordet tsunamis uppgång och kommande fall.