Podcasts about jemens

Jemens kühner Präventivschlag gegen die US-Marine geschah mit ausgeklügelten Geheimdienstmethoden und demonstriert seine neu entdeckte Bedeutung in der Achse des Widerstands. Der Jemen demonstrierte die einzigartige Fähigkeit, einen Abschreckungsschirm für das gesamte Bündnis aufzustellen.Ein Kommentar von Khalil Nasrallah.Das mit Ansarallah (auch Houthis genannt, Anm. d. Red.) verbündete jemenitische Militär ist ein wichtiger Eckpfeiler in der Achse des Widerstands. Es stärkt die Position der Achse des Widerstands im fortwährenden Krieg im Nahen Osten und erreicht mit der Demonstration seiner Macht ganz neue Ebenen. Eine beeindruckende Kraft.Einst als praktischer saudischer Prügelknabe angesehen, verändern heute Sanaas wachsender Einfluss und ihre operativen Fähigkeiten die Dynamik in der Region und schaffen neue Herausforderungen für regionale und internationale Akteure [1].Die Jemeniten haben gezeigt, dass sie in der Lage sind, unaufhörlich Militäroperationen auf See gegen Schiffe zu starten, die mit Israel, den USA und Großbritannien in Verbindung stehen. Raketen- und Drohnenoperationen nehmen die israelische Tiefe und sogar US-Flugzeugträger und Zerstörer, die im Roten Meer, im Arabischen Meer und im nördlichen Indischen Ozean stationiert sind, ins Visier [2].Diese US-Marine-Kräfte führen regelmäßig Luftoperationen gegen den kriegsgebeutelten Golfstaat durch und versuchen Ansarallahs Raketen abzufangen und ihre strategische Entscheidung, Palästina und Libanon zu unterstützen, zu beeinflussen. Die Kühnheit dieser Operationen zeigt Jemens unnachgiebige Entschlossenheit, die Achse des Widerstands zu unterstützen und das erste Mitglied der Achse zu werden, das sich den Weltmächten direkt stellt...hier weiterlesen: https://apolut.net/wie-der-jemen-die-regionale-macht-neu-gestaltet-von-khalil-nasrallah/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Osius, Anna www.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9

Ein Standpunkt von Jochen Mitschka.Der israelische Premierminister Benjamin Netanjahu war in den USA, und als er forderte, Bomben schneller zu bekommen, damit er den „Job“ schneller erledigen könne, erhielt er tosenden Beifall, wobei die Hälfte der im Kongress Anwesenden angeblich keine Abgeordneten waren, sondern nur die Hälfte der Abgeordneten zu seiner Rede erschienen waren. Weshalb es schwierig ist zu beurteilen, ob diese Rede wieder eines der theatralischen Schauspiele für den Pöbel war, der nichts mit der Realität zu tun hat, oder doch den Zustand der Beihilfe in den USA zum Völkermord richtig widerspiegelt. Bevor wir aber in die Frage weiterer Kriege, wie z.B. den gegen den Libanon einsteigen schauen wir uns an, was die scheinbaren Nadelstiche der Sandalenkämpfer des Jemen und der libanesischen Hisbollah in Israel erreicht haben.It's the economy, stupidDer berühmte Ausspruch eines Beraters von Bill Clinton während des Wahlkampfes in 1992 „Es ist die Wirtschaft, Schwachkopf“, hat einen tiefen Sinn. Denn alles hängt von der wirtschaftlichen Situation ab. Es gab keine Revolution, die nicht durch wirtschaftliche Gründe ausgelöst wurde. Und so stürzen wirtschaftliche Probleme Dynastien, nicht philosophische Diskurse.Nun gab es bereits Berichte, dass der Hafen von Haifa Konkurs anmelden musste, weil auf Grund der Blockadeversuche des Jemens als Antwort auf den Völkermord in Gaza, zu wenig Wirtschaftsaktivitäten realisiert werden konnten. Das wurde allgemein heruntergespielt, weil man über Jordanien und Ägypten Ausgleich geschaffen habe, konnte man in Medien lesen.Aber nun findet man im Newsletter des Bündnisses für Gerechtigkeit zwischen Israelis und Palästinensern (BIP) e.V. (1) einen hochinteressanten Artikel über den Zustand der Wirtschaft Israels. Es ist etwas marktschreierisch, wenn der Bericht schon in der Übersicht davon spricht, dass sich die Anzeichen für eine wirtschaftliche Katastrophe mehren.„Israelische Zeitungen, Wirtschaftswissenschaftler und Historiker sprechen von einem systematischen Zusammenbruch der israelischen Wirtschaft, der staatlichen Institutionen und des zionistischen Projekts selbst. Da ausländische Investitionen und der Tourismus zum Erliegen gekommen sind und Hunderttausende von Israelis nach Möglichkeiten suchen, das Land zu verlassen, hat die israelische Öffentlichkeit selbst aufgehört zu glauben, dass sich die israelische Wirtschaft jemals erholen könnte. Wichtige Wirtschaftszweige haben ihre Investitionen ins Ausland verlagert.“ (1)... hier weiterlesen: https://apolut.net/israels-kriege-fortsetzung-folgt-von-jochen-mitschka Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den vollständigen Standpunkte-Text (inkl. ggf. Quellenhinweisen und Links) finden Sie hier: https://apolut.net/jemens-ethische-aussenpolitik-von-jochen-mitschkaEin Standpunkt von Jochen Mitschka.Wir hören ja oft davon, dass die Bundesregierung, eine wertebasierte feministische Außenpolitik betreibe. Das scheint eine zu sein, welche immer mehr Waffen in Kriege schickt. In der Ukraine, an Stelle der Erfüllung des Friedensvertrages Minsk2 oder später im April 2022 an Stelle der Unterstützung eines bereits ausgearbeiteten Friedensvertrages. Im Fall von Israel als Beihilfe zu einem vermutlichen Völkermord … um Frieden zu erhalten? Wer in Wirklichkeit eine auf Ethik und Moral basierte Außenpolitik betreibt, ist für den Leser vielleicht unglaublicherweise,… der Jemen. Jenes Land, das uns in den Medien als „Terrorstaat“ mit den Huthis als Terroristen präsentiert wird. Mnar Adley ist eine Journalistin mit weiblicher Ethik und Moral, und nebenbei u.a. Mitgründerin von MintPress News. Sie veröffentlichte ein Video und ein Transkript, welches die jemenitische Sicht auf den Gaza-Konflikt und der durch den Jemen versuchten Blockade Israels erklärt (1). Eine Sicht, die im Globalen Süden weit verbreitet ist, wenn sie auch durch die Regierungen nicht in Aktionen umgesetzt wird, weil die Macht der Kolonialländer unter der Führung der USA noch zu groß ist.Adley erklärt am Beispiel der Beschlagnahme eines großen Frachtschiffes und mit einem Interview die Politik des Jemens, zumindest des größten Teils des Landes, der durch die Ansar Allah, im Westen Huthis genannt, in der Regierung dominiert wird. Es war ein gewagter Überfall, der die Welt in Atem hielt, als das jemenitische Militär das israelische Frachtschiff Galaxy Leader abfing und festsetzte. Nein, nicht beschlagnahmte, wie es durch die USA üblicherweise geschieht, sondern lediglich festhält.Galaxy LeaderWährend die arabischen Nachbarländer Palästinas nur hohle Worte der Solidarität von sich gaben, stellte sich die Ansar Allah in traditioneller jemenitischer Kleidung, mit dem charakteristischen Dolch bewaffnet, mutig Israel entgegen, um einen Völkermord zu beenden, schreibt die Autorin in ihrem Artikel. Seit November habe der Jemen, das ärmste Land des Nahen Ostens, eine Blockade gegen Schiffe verhängt, die ganz oder teilweise Israel gehören, um den Apartheidstaat zu zwingen, seine rechtswidrigen Angriffe auf den Gazastreifen einzustellen, die zum Tod von über 30 000 Menschen, vor allem Frauen und Kinder führten.Heute stehe das Schiff Galaxy Leader als Touristenattraktion an der Küste von Hodeida im Roten Meer. Dann kommt sie im Artikel zu einem Interview mit Brigadegeneral Mujib Shamsan, dem Leiter des militärischen Sprecherkomitees der jemenitischen Armee, um die Sicht des Jemens zu erfahren.Shamsan behauptete, dass das jemenitische Militär und der Widerstand der Ansar Allah mit der Verhängung einer Blockade im Roten Meer das Völkerrecht einhalte. Die Amerikaner hätten kein Recht, über internationales Recht zu sprechen, oder über internationale Sitten und Konventionen. Nicht nur, weil sie tausende von Meilen entfernt sind. Das Rote Meer sei im Grund kein offenes Meer, sondern unterliege dem Recht von Binnengewässern und geschlossenen Meeren. Weshalb der Standpunkt des Jemens sei, dass das Land das Völkerrecht nicht verletzt. Der Jemen habe schließlich offiziell erklärte, in einen Krieg mit Israel zu treten, bis der Völkermord in Gaza beendet wird...... hier weiterlesen: https://apolut.net/jemens-ethische-aussenpolitik-von-jochen-mitschka+++Bildquelle: Skyshark Media / shutterstock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Die Insel Sokotra liegt strategisch wichtig am Horn von Afrika, ist Weltnaturerbe und gehört zum Jemen. Doch weil dort seit 2015 Krieg herrscht, haben inzwischen die Vereinigten Arabischen Emirate auf der Insel das Sagen - vom Internet bis zur Schule. Von Susanne Lettenbauer, Guido Steinberg, Andre Zantow www.deutschlandfunkkultur.de, Weltzeit

Den vollständigen Standpunkte-Text (inkl. ggf. Quellenhinweisen und Links) finden Sie hier: https://apolut.net/die-spirale-zum-grossen-krieg-von-jochen-mitschkaEin Standpunkt von Jochen Mitschka.Man muss die verschiedenen Szenarien der Weltpolitik zu einem Puzzle zusammenfügen, um zu erkennen, welche Gefahr sich derzeit zusammenbraut. Zunächst mag man sich fragen, warum der Internationale Strafgerichtshof zwar einen Haftbefehl gegen Putin ausgestellt hat, aber auch Monate nach den unvorstellbaren Verbrechen gegen die Menschlichkeit in Gaza durch Israel, keinen gegen Netanjahu. Dann ist da der Abschuss eines russischen Transportflugzeuges mit ukrainischen Kriegsgefangenen über dem Gebiet der Russischen Föderation mit vom Westen gelieferten Patriot-Raketen und wahrscheinlich der Hilfe westlicher „Berater“. Da ist die Bombardierung Israels von Hisbollah-Stellungen im Libanon, von Zielen in Syrien und im Irak, und die Bombardierung des Jemens durch die USA, und nicht zuletzt der vermutliche Völkermord in Gaza durch Israel. Und auf der anderen Seite das Zusammenrücken von Ländern in Asien, zum Beispiel die Anerkennung Afghanistans durch China mit Erklärungen zur regionalen Sicherheitsarchitektur. Zeichen einer neuen Blockbildung und eines bevorstehenden großen Krieges, falls nicht irgendjemand die Kriegstreiber zur Ordnung ruft. Wird der große Krieg der letzte Versuch des Imperiums werden, zu verhindern, auf eine Rolle als Gleicher unter Gleichen reduziert zu werden, ein Krieg als Werkzeug, um die unmöglich zurückzahlbaren Schulden (15) im Ausland „abschreiben“ zu können?Warum hört man wenig vom IStGH zu Gaza?Dass der IStGH längst den Ruf hat, ein Gericht zu sein, das die Feinde des Westens aburteilen soll, um die Kriege der NATO-Länder zu rechtfertigen, dürfte bekannt sein. Aber wenige kennen die Hintergründe. Und da kommt ein Artikel von Tom Coburg gerade recht, der fragt, ob der Chefankläger des IStGH evt. kompromittiert sein könnte (1).Er schreibt, dass, nachdem der Internationale Gerichtshof entschieden hatte, dass „glaubhaft“ ist, dass Israel zum Völkermord in Gaza aufruft, es zu erwarten war, dass der Internationale Strafgerichtshof die strafrechtliche Verfolgung der verantwortlichen Personen beschleunigen wird. Schließlich werden Israels Kriegsverbrechen und Anstiftung zum Völkermord in Gaza von unabhängigen juristischen Gruppen umfangreich dokumentiert. Aber … es gebe keine Ergebnisse, und der IStGH habe erklärt, dass seine Ermittlungen zur Lage im Staat Palästina angesichts der anhaltenden Angriffe Israels auf den Gazastreifen "noch andauern".So sind fast vier Monate nach dieser Erklärung im November letzten Jahres weder Haftbefehle ausgestellt noch andere Maßnahmen durch den IStGH ergriffen worden. Erst nach Beginn der Bombardierung von Rafah, erklärte Karim Khan am 12. Februar, dass sein Büro „gezwungen sei“, Ermittlungen aufzunehmen (15).Nominierung durch GroßbritannienKhan, ist ein britischer Anwalt, war der Kandidat Großbritanniens für das Amt des IStGH-Anklägers. Als bekannt wurde, dass er der nächste IStGH-Ankläger werden sollte, kommentierte der Economist, Khans Wahl "war sicherlich ein Zeichen dafür, dass Großbritannien immer noch diplomatisches Gewicht hat“.... hier weiterlesen: https://apolut.net/die-spirale-zum-grossen-krieg-von-jochen-mitschka Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Houtierna i Jemen attackerar fartyg till stöd för palestinierna. Nu hotar kaos i världshandeln om ingen hittar en lösning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Ett vanligt handelsfartyg kan inte skydda sig mot missiler och drönare”, säger Öystein Elgan uppgivet. Han sitter i styrelsen för två av de norska fraktbolag som den senaste tiden har fått se flera av sina skepp attackeras när de seglat genom Röda havet.Den jemenitiska houti-milisen har hittat den perfekta platsen för politiska påtryckningar: Sundet som förbinder Europa med Indiska Oceanen och Asien.Att en relativt okänd milisgrupp i ett av världens fattigaste länder vänt vapnen mot världshandeln möts med fasa bland sjöfararna men applåderas av andra.Fler krigsfartyg till Röda havetNu flockas krigsfartygen utanför Jemens kust. USA och Storbritannien har beskjutit milisens fästen i ett försök att få dom att ge upp men än fortsätter raket-attackerna åt båda håll.Och det enda som på riktigt skulle kunna lösa knutarna och skapa lugn i Röda havet verkar vare en verklig vapenvila i Gaza.Medverkande: Öystein Elgan, vd för Inventor Chemical Tankers som drabbats av fartygsattackerna i Röda havet, Rouzbeh Parsi, chef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet på Utrikespolitiska Institutet, Aron Lund, Mellanösternexpert vid Totalförsvarets forskningsinstitut, Hind Al-Eryani, journalist och aktivist från Jemen, Dhaifullah al-Shami, informationsminister i houtiernas toppskikt, Jakob P Larsen, säkerhetsrådgivare vid den internationella organisationen Bimco, Burak Sakir Seker, som forskar kring marin säkerhet och internationella relationer vid Ankara Haci Bayram Veli universitetet.Programledare: Lotten Collinlotten.collin@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.seReportrar: Anja Sahlberg och Ahmed Baider, frilansare i Jemen.

Spanhel, Tilowww.deutschlandfunk.de, Das war der Tag

Spanhel, Tilowww.deutschlandfunk.de, Informationen am Abend

Spanhel, Tilowww.deutschlandfunk.de, Informationen am Mittag

Spanhel, Tilowww.deutschlandfunk.de, Das war der Tag

Die Themen der Sendung: Jemens friedliches Hadramaut | Seltene Einblicke in den Jemen | Kolumbiens FARC-Kämpfer ohne Perspektive? | Südafrikas Schlagloch-Patrouille | Kolkattas Straßenbahn vor dem Aus Ein Podcast von Udo Schmidt

Seit Jahren verrottet ein Tanker mit rund einer Million Barrel Öl an Bord vor Jemens Küste. Nun hat ein UN-Einsatz zum Abpumpen der FSO Safer begonnen - um ein Umweltkatastrophe zu verhindern. Der Tanker kann laut Experten jederzeit zerbrechen.Steiner, Achimwww.deutschlandfunkkultur.de, Studio 9Direkter Link zur Audiodatei

Die Vereinten Nationen haben mit einer Mission zur Bergung von über einer Million Barrel Rohöl aus dem schrottreifen Tanker „Safer“ vor der Küste des Jemen begonnen. Das Öl soll in ein anderes Schiff gepumpt werden. Die „Safer“ liegt seit Jahren im Roten Meer und droht auseinanderzubrechen.

Babywindeln im Beton - Warum sie Mangelrohstoff Sand ersetzen könnten / 40 Jahre Gentechnik - Vom ersten Tabakpflanzenversuch bis zu Crispr/CAS / Schwimmende Zeitbombe - Maroder Tanker für Jemens Küste soll leergepumpt werden.

Wegerhoff, Corneliawww.deutschlandfunk.de, Eine WeltDirekter Link zur Audiodatei

Vor der Küste Jemens rostet seit Jahren der marode Öltanker Safer vor sich hin. Die Anrainerstaaten des Roten Meeres wie auch die Vereinten Nationen halten das Schiff für eine tickende Zeitbombe. Doch eine Lösung läuft nur schleppend an. Von Claudia Wegerhoff  

Jemen har en lång och komplicerad historia som kantas av inbördeskrig, brutna allianser och utländska krafter. Idag är Jemen det fattigaste landet i Mellanöstern och just nu pågår en av världens värsta hungerkatastrofer där? Vad var det som hände?Gäst: Wilhelm Jaresand, frilansjournalist och medarbetare på Vad Vi Vet.Fördjupning: Läs mer om Jemens våldsamma historia på https://www.vadvivet.se/jemen/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ein Öltanker droht auseinanderzubrechen. Eine Spendenaktion soll eine Ölpest verhindern (Autor: Christian Buttkereit)

Osius, Annawww.deutschlandfunk.de, Das war der TagDirekter Link zur Audiodatei

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Vendela Lundberg Forskare varnar för att en oljetanker utanför Jemens kust när som helst kan orsaka den värsta oljekatastrofen någonsin. Det handlar om ett gammalt fartyg som kontrolleras av huthirebellerna i Jemen och som är på väg att rosta söndag samtidigt som lättantändliga gaser bildas för fullt. Smäller det riskerar nio miljoner människors dricksvatten att förstöras. Sen snackar vi om ett genombrott i forskarvärlden där en pacemaker i hjärnan visat sig kunna hjälpa personer som lider av depression. Vi förklarar hur elektriska impulser i ett finkänsligt nätverk upptäcker och "bryter ner" depressionsimpulserna.

Njörður Sigurðsson, sviðsstjóri skjala- og upplýsingasviðs Þjóðskjalasafns, fór yfir skjalageymslu en í nýlegri skýrslu Þjóðskjalasafns Íslands um skjalageymslur ríkisins kemur fram að umfang pappírsskjala hjá ríkinu hefur aukist gífurlega á undanförnum árum og að ríkisstofnanir noti um 17.000 fermetra til að geyma pappírsskjöl. Þörf er á því að ríkisstofnanir taki upp rafræna skjalavörslu svo hægt sé að stöðva þessa þróun en pappírsskjölin eru oft útprent af stafrænu efni. Að öðrum kosti er óvíst hversu mikið þarf af skjalageymslum til að rúma allt þetta magn skjala. Vera Illugadóttir fjallaði um olíuskipið F.S.O. Safer sem liggur úti fyrir ströndu hins stríðshrjáða Jemens með fullar lestar af olíu. Skipið er tifandi tímasprengja og eftir því sem dagarnir líða eykst hættan á að það sökkvi og olían leki út í Rauðahaf eða það hreinlega spryngi með skelfilegum afleiðingum fyrir lífríki sjávar. Það myndi jafnframt þýða að þessi fjölfarna siglingaleið myndi lokast í talsverðan tíma.. Arna Björg Bjarnadóttir nýr verkefnastjóri Glæðum Grímsey var gestur Önnu Þorbjargar Jónasdóttur í hljóðstofu RÚV á Akureyri. Glæðum Grímsey er hluti af áætluninni Brothættar byggðir og hefur verkefniuð verið framlengt til loka næsta árs. Ekkert skólastarf er í Grímsey og segir Arna Björg að hugsa verði málið upp á nýtt og ýmsar hugmyndir uppi um hvernig hægt verður að taka á þessu og auka líkur á að ungt fólk setjist að í Grímsey. Verið er að opna fyrir umsóknir í frumkvæðissjóð og geta allir sótt um fyrir framtíðarverkefni í Grímsey. Tónlist: Dagný í flutningi Sinfóníuhljómsveitar Íslands, Syneta með Bubbi Morthens og Autumn Leaves með hljómsveit Ingimars Eydals. Umsjón: Björn Þór Sigbjörnsson og Guðrún Hálfdánardóttir.

Njörður Sigurðsson, sviðsstjóri skjala- og upplýsingasviðs Þjóðskjalasafns, fór yfir skjalageymslu en í nýlegri skýrslu Þjóðskjalasafns Íslands um skjalageymslur ríkisins kemur fram að umfang pappírsskjala hjá ríkinu hefur aukist gífurlega á undanförnum árum og að ríkisstofnanir noti um 17.000 fermetra til að geyma pappírsskjöl. Þörf er á því að ríkisstofnanir taki upp rafræna skjalavörslu svo hægt sé að stöðva þessa þróun en pappírsskjölin eru oft útprent af stafrænu efni. Að öðrum kosti er óvíst hversu mikið þarf af skjalageymslum til að rúma allt þetta magn skjala. Vera Illugadóttir fjallaði um olíuskipið F.S.O. Safer sem liggur úti fyrir ströndu hins stríðshrjáða Jemens með fullar lestar af olíu. Skipið er tifandi tímasprengja og eftir því sem dagarnir líða eykst hættan á að það sökkvi og olían leki út í Rauðahaf eða það hreinlega spryngi með skelfilegum afleiðingum fyrir lífríki sjávar. Það myndi jafnframt þýða að þessi fjölfarna siglingaleið myndi lokast í talsverðan tíma.. Arna Björg Bjarnadóttir nýr verkefnastjóri Glæðum Grímsey var gestur Önnu Þorbjargar Jónasdóttur í hljóðstofu RÚV á Akureyri. Glæðum Grímsey er hluti af áætluninni Brothættar byggðir og hefur verkefniuð verið framlengt til loka næsta árs. Ekkert skólastarf er í Grímsey og segir Arna Björg að hugsa verði málið upp á nýtt og ýmsar hugmyndir uppi um hvernig hægt verður að taka á þessu og auka líkur á að ungt fólk setjist að í Grímsey. Verið er að opna fyrir umsóknir í frumkvæðissjóð og geta allir sótt um fyrir framtíðarverkefni í Grímsey. Tónlist: Dagný í flutningi Sinfóníuhljómsveitar Íslands, Syneta með Bubbi Morthens og Autumn Leaves með hljómsveit Ingimars Eydals. Umsjón: Björn Þór Sigbjörnsson og Guðrún Hálfdánardóttir.

“Es gibt kein Wasser.” “Wasser ist schwer". In dieser Folge beleuchten wir die Herausforderungen, mit denen die jemenitischen Bürger*innen konfrontiert sind, wenn sie versuchen, Zugang zu den knappen Wasserreserven zu bekommen. Dafür haben wir einen Umweltexperten zu Gast, der die Ursachen und Zukunftsszenarien erklärt. Moderation & Produktion: Linna Shannak, Firyal Majdi Interviewpartner: Dr. Abdulqader Mohammed Al-Kharraz ehemaliger Vorsitzender der jemenitischen Behörde für Umweltschutz Übersetzung des Skripts: Linna Shannak (Arabisch- Englisch) Cosmo König (Englisch-Deutsch) Synchronsprecher*innen: Max Zettelmann, Katrin Sarah Schäfer Der Aswatona Podcast ist im Rahmen des Projektes “Unsere Stimmen” entstanden. Dieses Projekt wird von Nahostcast e.V. und MitOst e.V. durchgeführt und vom Auswärtigen Amt unterstützt. Mehr Information findet ihr unter www.nahostcast.de und www.mitost.org

Det största hotet mot barnen i Jemen är undernäringen och svälten. Vår korrespondent Johan-Mathias Sommarström, reste ut på den jemenitiska landsbygden, och möttes av chockerande syner. Hör också Måns Molander, Nordenchef på Human Rights Watch. Drygt 400 000 barn i Jemen är så svårt undernärda att de riskerar att dö. Lille Abdo är bara tre månader, skinnet hänger slappt från skelettet. Revbenen sticker ut. Huvudet ser onaturligt stor ut på den lilla kroppen. Han andas ojämnt, de små benen ser ut som benen på en fågelunge. Flugor surrar elakt runt hans kropp. Han skulle kunna ha hela livet framför sig, men han är född i Jemen och kan istället dö när som helst. Läget är kritiskt. Han har varit trött sedan han föddes och eftersom hans mamma inte kan ge honom bröstet då hon inte har någon mjölk, har jag gett honom getmjölk ibland. Men vi har inga pengar, kan inte köpa riktig mjölk. Jag har försökt ge honom bröd när vi haft men han blir bara svagare och svagare säger mormor Zahra. Mamma Rahda blinkar för att hålla tillbaka tårarna, hon är så orolig säger hon. Jag är väldigt orolig, jätteorolig, han är ju så svag. Det är klart att jag oroar mig för mitt barn. Det är svårt, ibland har vi råd att köpa lite mat, ibland inte. Ibland kan vi äta men inte alltid, det är ett svårt liv säger mormor Zahra. Rahda berättar att hennes andra små barn måste arbeta för att få in några pengar, men det räcker inte för att mätta alla munnar eller för att ens äta varje dag. Nu väntar de på ett mirakel och att lilla Abdo ska återhämta sig, men det ser kritiskt ut. Och om han skulle bli bättre är ju ändå problemet kvar- när ska de kunna köpa mat till nästa måltid. I en säng bredvid ligger Isa Ibrahim. Han är nio månader och väger fyra kilo. Hans mage är uppsvullen som en ballong men ansiktet onaturligt avmagrat och blöjan i den minsta spädbarnsstorleken hänger alldeles för stor från midjan. Benen och armarna som små stickor. Han hostar och flämtar. På en brits sitter en kvinna med benen i kors, framför henne ligger ett foliepaket. En sjuksköterska frigör innehållet och där ligger en flicka. Hon heter Samah, är 50 dagar gammal och väger 1,5 kilo. 1,5 kilo, mindre än hälften av det nyfödda väger i Sverige och då är hon ändå nästan två månader. Hon har svåra missfärgningar, får syrgas för problem med lungorna också hennes liv är i akut fara. Farmodern som vakar över henne ber till gud att lilla Samah inte ska behöva gå samma öde till mötes som sin tvilling. Hon dog. Farmodern Hamadia Mohammed säger att de har det svårt eftersom de är så fattiga. Vi har ingen inkomst, det är riktigt illa. Vi har inte riktig mat eller grönsaker. När vi äter blir det ris eller vete. Men ibland blir det ingen mat alls. När vi inte har mat måste vi bara ha tålamod, vad kan vi göra säger Hamadia Mohammed. Det är omtumlande att röra sig bland alla dessa livsöden. Barn som kämpar för att överleva men där varje timme, varje minut är kritisk. När vi är där kommer ytterligare ett barn av skinn och ben till mottagningen. Doktor Osama Noman förklarar inskrivningsprocessen, barnet vägs och mäts. 1,9 kilo, det är väldigt lite. Den lilla pojken diagnostiseras direkt med SAM, allvarlig akut undernäring. Varje dag ökar antalet allvarligt undernärda, vi får in 8-9 patienter om dagen. Barn vars tillstånd är livshotande. Dödligheten ökar, de kommer in försent och många har också andra komplikationer som tex luftvägsinfektioner. Att dödligheten ökar just nu beror på säsongen och vädret. Det är inte ovanligt med en ökning i början av åren. Hälften av Jemens befolkning är undernärda, två miljoner barn så allvarligt att de behöver behandling. Det är en ond cirkel i Jemen. Den Saudiledda koalitionens blockad av luftrum och hamnar har lett till att varor inte kan komma in i den omfattning som behövs. Framförallt olja och bensin. Det för i sin tur med sig att förnödenheter inte kan transporteras, sjukhusens generatorer står stilla och människor blir utan jobb och pengar. Och för att ta reda på hur det slår mot de allra fattigaste beger jag mig ännu längre ut på landsbygden. Där folk bor i enkla hyddor utan varken el eller rinnande vatten. Vi har tagit oss från kliniken för undernärda barn och åker just nu på extremt, nästan overkligt skumpiga landsvägar på den jemenitiska landsbygden. Inte långt från fronten, ganska nära Saudiarabien. Vi ska träffa en familj där vi vet att åtminstone ett av barnen ska vara svårt undernärd. Vi skrev ut den här flickan från kliniken för fyra dagar sedan, men hon har ett hjärtfel och borde transporteras till Sanaa för vård. Men det går inte. Det finns inga pengar till transport och vård, och det finns ingen som hjälper till. Det berättar doktor Makia Mahdi, som driver undernäringskliniken i Aslam. Det närmast samhället från byn. Flickan, Rahab, gråter i sin mammas famn. Den lilla taniga bröstkorgen dras ihop häftigt när hon andas sina andfådda andetag. Hon behöver egentligen syrgas. Hon har varit väldigt sjuk, mitt andra barn har mått bra men den här är alltid sjuk säger mamman. Förra veckan dog ett barn i den här lilla byn. Undernärd och uttorkad. Då och då passerar barn, släpandes på vattendunkar från byns enda brunn. De mer lyckligt lottade familjerna låter en åsna göra jobbet. Nu är pappa Khaled livrädd att också han dotter ska dö. Han har inte pengar till transporten till Sanaa, han får ingen hjälp av några hjälporganisationer, de finns inte här och han har inte ens råd med mat till familjen. Jag jobbade i Saudiarabien men de skickade ut mig och när jag kom tillbaka hit hittade inget annat jobb än att kriga. Jag har ju ingenting, så vad skulle jag göra, jag åkte för att kriga i fronten. Han krigade för att få pengar till mat, men nu strider han inte längre och har därför inte pengar. Och oron för den svältande, sjuka dottern är stor. Jag är väldigt orolig, väldigt rädd. Hon har varit sjuk sedan hon föddes och jag hoppas verkligen att vi kan göra något. Mamman instämmer, med barnet kippandes efter andan i hennes famn. Jag är rädd och skrämd. Jag önskar jag visste vad jag kan göra. Jag vet inte vad jag ska ta mig till, hur vi ska kunna behandla henne. Jag önskar bara att hon blir frisk. Och när hon tänker på framtiden går ett mörkt stråk över hennes ögon. Jag tror att framtiden är mycket mörk. Vi önskar så klart för en bättre, ljus framtid men jag tror aldrig att vi kommer att få uppleva den framtiden.

I Jemen är åttio procent av befolkningen nu i behov av hjälp för att klara vardagen. Och för ungdomar, speciellt för unga kvinnor, är livet ofta mycket svårt. Vår korrespondent har bland annat träffat 23-åriga studenten Wafa, som inte vill säga sitt efternamn av rädsla för sin familj. Det är som ett helvete att leva i Aden. Jag önskar att jag kunde resa utomlands, det är kriget och allt säger hon. När vi träffas i den södra kuststaden Aden steker solen behagligt. Hon har tagit av sin slöja som hon annars förväntas ha på sig hela tiden. Men vi möts på ett område fritt från insyn från föräldrar, bröder och grannar. Flera andra unga kvinnor som jag träffar har också tagit av sig sina slöjor som i en tyst protest och låter bara håret vara dolt. När jag sedan ska ta bilder åker slöjan på. Förutom kriget och den extrema fattigdomen är det synen på kvinnor som Wafa inte står ut med. För mina vänner och alla kvinnor som lever i Jemen är det ett helvete. Du känner dig som en fågel eller ett djur som inte har några rättigheter. Som en fågel i en bur. Jag har många drömmar men min största dröm är att flytta utomlands och leva mitt liv som jag vill. Inte leva mitt liv som mina föräldrar vill eller som min bror eller mina grannar vill. Du vet deras tankar om kvinnor, det är inte särskilt upplyftande säger hon. Kvinnorna i mitt land ska gifta sig, ha hus, städa, laga mat. Nej, jag vill inte ha det så, jag vill ha frihet. Hon pratar med en intensiv blick. Det syns att hon menar varje ord hon säger. Hon kommer från vad som skulle kunna kallas för medelklassen. De har till skillnad från många miljoner i Jemen inga problem med att äta sig mätta, de har en bostad, kan studera. Men efter 23 år är hon vansinnigt trött på hur kvinnor behandlas. Plötsligt börjar hon imitera sin familj. Du ska gifta dig och ha barn. Du vill resa, varför tänker du så. Du tittar för mycket på tv, varför gör du det du får en felaktig syn på livet och världen. Jasså, du vill studera. OK, studera men se till att gifta dig sedan. Hon blir mer och mer upprörd ju längre hon pratar. Och säger hon, om man ska gifta sig får man ju inte ens göra det av kärlek, inte gifta sig med någon man älskar. Om man blir kär i någon så dödar de en. Om jag skulle berätta för min mamma att jag är kär skulle hon tvinga hem mig till köket för att göra vardagssysslor och inte släppa mig utanför huset. Det är farligt med kärlek. Wafa studerar, men har inte själv valt ämnet. Varje dag tränar hon på sin engelska för att kunna flytta utomlands en dag. Helst till USA eller London, USA är ett häftigt land men den brittiska engelskan är så mycket vackrare, säger hon och imiterar dialekten. Jag hoppas att kunna förändra vår kultur. Det är stor skillnad på hur olika familjer ser på det här. Vi försöker förändra och kunna studera och resa utan att ha med vår bror eller mor. Vi försöker. Jag försöker att förändra min mamma. Jag säger att livet är annorlunda nu, det är modernt men hon säger att vi måste tänka på familjen och på grannarna och att jag inte får resa utomlands utan att ha med mig någon i familjen. Hon ler ofta när hon pratar. Tittar mig djupt i ögonen som om hon vill övertyga sig om att jag verkligen förstår. Men trots leendet ligger det något sorgligt över henne. En sorg i hennes ögon. Många tjejer här har drömmar, många drömmar. Men i vår kultur ska man gifta sig, inte älska vem man vill men gifta sig för att sen dyrka sin man. Hon vet inte om hennes drömmar någon gång kommer att kunna gå i uppfyllelse men hon säger att många av hennes vänner tänker på samma sätt och har samma drömmar. Aggressiva flugor svärmar runt oss där vi träffas. Fåglar hörs från den klarblåa himlen. Det är Jemen, landet i katastrof. Aden känns tryggt men ändå hopplöst, som att livet aldrig kommer att kunna blomma ut. 21-årige Israa ser också många bekymmer och problem. Vi har det väldigt svår. Vi Adenbor har många problem och stora bekymmer och många här vill helst flytta utomlands. Bara de mörka ögonen syns bakom springan i slöjan. När jag ska ta en bild beklagar hon sig för att hon inte sminkade sig i morse, jag kunde ju inte veta att jag skulle träffa dig, säger hon. Och när jag frågar om hennes drömmar låter hon lika hopplöst uppgiven som Wafa. Jag hade drömmar. Att resa och att ha ett jobb men verkligen är emot mig och det känns som att alla dörrar stängs framför mig. Trots att hon känns rätt uppgiven tänds ändå en kämpaglöd, som ett lite hopp, när hon pratar om sina drömmar. Det är en tragedi. Men jag ska försöka för att nå någon av mina drömmar. Jag ska försöka och kämpa tills den dagen någon av mina drömmar besannas. Aram Mahmood utnämndes förra året till årets unga kvinna i Sydjemen. Hon arbetar som reseacher för en internationell människorättsorganisation, men är också engagerad i flera lokala organisationer, och hon är övertygad i sin kamp om att män och kvinnor ska ha lika villkor. Så är det ju inte nu säger hon, istället håller hon med Wafa när hon säger att kvinnor förväntas städa, laga mat och föda barn. Ja, det är ovanligt. När en tjej eller kvinna inte lagar mat eller städar är det väldigt ovanligt. Och även om Aram familjeförhållanden inte är lika stränga som Wafas, håller hon med om att det är svårt som ung kvinna att känna frihet. Det stora problemet är att jag kan känna frihet i andra länder, inte här. För när jag kommer tillbaka hit kan jag inte känna friheten längre. Hon säger att det är stor skillnad mellan unga kvinnor och män. Förutom hemmet och förväntningarna kan kvinnor till exempel inte röra sig ute för sent på kvällarna. Många talar om kulturen, men Aram menar att det egentligen inte handlar om det. Aden har nämligen varit helt annorlunda, nästan som i Europa. På 1980- och 90-talen var det bättre. Det var mycket frihet här i söder. Kvinnor behövde varken täcka håret eller ha abaya, man kunde om man ville men förväntningarna fanns inte. Hon tror att förändringen kom med den stora inflyttningen av internflyktingar från landsortsamhällen och byar. När internflyktingarna kom till Aden tog de med sin kultur och bakgrund. De anpassade sig inte till kulturen här i Aden utan vi adeneser anpassade istället oss till dem. Och även om det är en lång och extrem brant uppförsbacke för kvinnors lika rättigheter i Jemen, en uppförsbacke som får Sisyfos att känna sig pigg i jämförelse, vägrar de här unga kvinnorna att ge upp. Johan-Mathias Sommarström, Aden johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se

Die 300 Reichsten der Schweiz werden auch im Corona-Jahr 2020 reicher. Sie kommen auf ein Gesamtvermögen von 707 Milliarden Franken – das sind 5 Milliarden mehr als vor einem Jahr. Die weiteren Themen: * Vor der Küste Jemens liegt mit dem Tanker «Safer» eine tickende ökologische Zeitbombe. Nun zeichnet sich eine mögliche Lösung ab. * Der verstorbene Fussballer Diego Maradona hatte auch kulturelle Bedeutung. Gedanken dazu von Mundartschriftsteller Pedro Lenz. * Was auf Suchmaschinen zu sehen bekommen und was nicht – das steuern Algorithmen. Und diese sorgen zeitweilen für grosse Ungleichheit.

Tredje dagen med Johan-Mathias Sommarström som programledare för Sommartalkshow! Idag om det vackra Jemen och fotbollens kraft i Mellanöstern. Bisittare är Negar Josephi. FN har klassat situationen i landet som världens värsta pågående katastrof med krig, svält och fattigdom. Men i programmet idag vill vi lyfta fram det vackra och unika Jemen tillsammans med journalisten Tanja Holm som bland annat skrivit boken "Jemen är bra!". Vi får även besök av Karin Petterson som är förlossningsläkare vid Karolinska Institutet och för Läkare Utan Gränser. Det blir fotboll! Vi dyker ned i fotbollskulturen i Mellanöstern som är en av världens mest fotbollstokiga regioner. Varför har landslagen och klubblagen i området så svårt att slå sig in i toppfotbollen? Pezhman Pars, skribent på Svenska Fans och radiosportens fotbollsexpert Richard Henriksson medverkar för att hjälpa oss svara på det. Sedan levererar Johan-Mathias vikarie Sanna Drysén "Dagens Sanna". Denna gång om Istanbuls omskrivna fyrbenta invånare som till och med får statyer tillägnade sig - nämligen katten. Programledare: Johan-Mathias Sommarström Bisittare: Negar Josephi Producent: Minna Grönfors Redaktör: Julius Bäckman

Themen: Wie schnell lassen sich Reiserückkehrer testen?; Die worterklärende Deutschlandreise - heute: "Ostsee"; Immer mehr Nationen starten Marsmissionen; Maroder Öltanker vor der Küste Jemens; Corona und der Mund-Nasenschutz - was weiß man wirklich?; Die Plastiktüte der Zukunft könnte aus CO2 gewonnen werden; Was Klarträume(r) können und was die Schlafforschung daraus lernt; Warum man mit Pflanzen sprechen sollte, sie aber trotzdem essen kann. Moderation: Franz-Josef Hansel

Dessutom i Godmorgon världen: Krönika av Göran Rosenberg, kåseri av Helena von Zweigbergk och Public Service. Timme ett: Samtal med Jan Albert, professor i smittskydd Blir vi mer patriotiska under coronakrisen? Kramars betydelse Kvinnorna på Jemens frontlinje mot corona Krönika av Göran Rosenberg Panelen Timme två: Reportage från demonstrationerna i USA Den amerikanska politiken Satir med Public Service Sprider skolungdomar coronasmitta? SciFi-författare drömmer om framtiden Kåseri med Helena von Zweigbergk Programledare: Sara Stenholm Producent: Stephanie Zakrisson

I Jemen har gatukonsten fått en särskild plats. De målar på Jemens husväggar väggar i hopp om att deras målningar ska bidra till ett slut på kriget. De tar sig an ämnen som den saudiledda koalitionens bomber, houthimilisernas minor och de tusentals som försvunnit i jemenitiska fängelser. Frilansjournalisten Lina Malers har träffat målaren Dheyazen al-Alawi som under flera år skildrat livet genom graffiti. PORTRÄTT AV KONSTNÄREN ULLA WIGGEN: TILLBAKA TILL KONSTEN På 1960-talet gjorde målaren Ulla Wiggen elektroniska komponenter till ett motiv i konsten, med sina på en gång sakliga och hemlighetsfulla bilder från insidan av de där apparaterna som redan då var en del av vår vardag. De målningarna gav Ulla Wiggen, redan som ung, en plats i konsthistorien. Ändå har det skrivits ganska lite om hennes konst, och efter 70-talet var hon länge frånvarande från konstscenen. Men hennes senaste verk har visats i så väl Sverige som Tyskland, Norge och USA. Kulturredaktionens Mårten Arndtzén har träffat Ulla Wiggen och fördjupat sig i hennes konstnärskap från 1960-talet fram till idag. Här ska du få kliva in i Ulla Wiggens värld: ESSÄ: MAKT PRÄGLAR VÅR RELATION TILL DJUREN Många människor älskar sina djur. Men älskar djuren oss? Och har de i så fall något val? Författaren Helena Granström funderar över maktrelationer medan hon matar sina killingar. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Dubbelmordet som inträffade i Norrköping igår misstänks ha kopplingar till den kriminella MC-miljön, Ekots Mellanösternkorrespondent har fått en exklusiv intervju med Jemens utrikesminister, Ekots Storbritannienkorrespondent avslutar sin valturné som pågått runt om i landet, och brädspelandet är en växande miljardindustri. Efter misstroendehotet mot arbetsmarknadsministern: vad händer nu? Efter flera år av sjunkande siffror ökar nu antalet mässlingsfall igen, transparadiset Irans mörka baksida och stora klimatdemonstrationer i Madrid.

Vor dem Krieg war das Museum in der Hauptstadt Sanaa eine Besucherattraktion. Die Schätze wurden evakuiert, um sie zu vor Bomben zu retten, aber sie sind nun doch erneut in Gefahr. Cornelia Wegerhoff berichtet. Von Cornelia Wegerhoff.

Om oljan som vapen i cyberrymden och på marken. Hör om beslagtagna fartyg, bombade oljefält och ett pressat Iran där sanktionerna får oväntade konsekvenser som försäljningen av en njure. De senaste månaderna har pressen runt Persiska viken ökat. När två viktiga oljeanläggningar i Saudiarabien attackeras och delvis slås ut i mitten av september är det kulmen för en sommar med fartygskapningar och nedskjutna drönare där USA pekat ut Iran som de skyldiga. Ett svenskägt fartyg, Stena Impero, hamnar mitt i maktspelet kring oljan när iransk militär tar över fartyget den 19 juli. Vi följer företagets Stena Bulks vd, Erik Hånell, de sista veckorna innan fartygets till sist släpps, efter 2,5 månad i en iransk hamn. De ökande spänningarna som Stena Impero blev indraget i, har sin upprinnelse i USA och Donald Trumps beslut att riva upp det avtal hans föregångare slutit med Iran för att förhindra att landet utvecklar kärnvapen. USA har infört hårda sanktioner som i praktiken gjort det omöjligt för Iran att exportera sin olja i större skala nu. Det här är bakgrunden till en ny mer djärv strategi från iranskt håll, menar många. Så hur hårt pressat ekonomiskt är då Iran? Vår reporter Babak Parham ringer till en iransk företagsledare, akademiker och en snickare. Det är här vi stöter på en lite annorlunda historia om sanktionernas Iran den handlar om försäljningen av en njure. Samtidigt som ett pressat Iran tar järva strategiska kliv sätts ärkerivalen Saudiarabiens relation till USA på prov. Oljenalalytikern Samuel Ciszuk på konsultbolaget ELS analysis, specialiserad på geopolitik och olja i Mellanöstern, menar att attackerna mot oljan runt persiska viken lär fortsätta. Och sedan tidigare pågår redan ett krig i cyberrymden. Iran har ökat sin kapacitet på nätet på senare tid, det säger James Andrew Lewis, expert på cybersäkerhet på Center för Strategic and International Studies i Washington. Allison Wikoff på säkerhetsföretaget Securworks i London berättar hur en kvinnlig fotograf fick huvudrollen i ett intrång på ett saudiskt oljeföretag. Jemens blodiga inbördeskrig som pågått i fem år ses ofta som ett proxykrig mellan regionens jättar. Är Jemenkriget bara en föraning av det som komma skall? Eller är det som pågår nu en öppning mot fred? Hör 8-årige Muneeb som bor i Jemens huvudstad Sanaa om oljan som gåva eller förbannelse. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Uppgivenheten är stor i Jemen, som ständigt ser eländet vinna över diplomatin. Johan-Mathias Sommarström har mött förtvivlan i flyktingläger och diplomater som ser ett omöjligt uppdrag framför sig.. -Ett krig som ingen bett om, och som ingen vet vad det har för syfte.Uppgivenheten är stor bland Jemens befolkning, som ständigt ser eländet vinnma över diplomatin.Mellanösternkorrespondenten Johan-Mathias Sommarström har rest runt i Jemen, bland förtvivlan i flyktingläger där hundra barn dör varje dag av undernäring och kolera, och mött ledare och diplomater som ser ett omöjligt uppdrag framför sig. Som FN:s sändebud Martin Griffith, medan Sveriges förra utrikesminister Margot Wallström ser ett glimt av hopp, och manar till fortsatt arbete, som Jemens premiärminister Maeen Abdulmalik Saeed uppskattar.

Det beskrivs som världens värsta nu pågående katastrof - inbördeskriget i Jemen. Som enda internationella journalist besökte Johan-Mathias Sommarström nyligen landet. Svält, barnsoldater, flykt och fattigdom - Jemen beskrivs nu som helvetet på jorden. Få journalister släpps in och det är svårt att få visum och alla tillstånd. Och utan journalister på plats lyser ofta Jemens vidrigheter med sin frånvaro i internationella medier. I dagens Radiokorrespondenterna berättar Johan-Mathias Sommarström om bland annat barnen som får betala det yttersta priset för de vuxnas konflikter.

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Margit Silberstein, kåseri av Helena von Zweigbergk, Panelen och Public Service. Timme 1: *Österrikes regeringskris *Unikt reportage från Jemens flyktingläger *Åker Liberalerna ur Europaparlamentet? *Kampen om EU:s toppost *Krönikör Margit Silberstein *Panelen med PM Nilsson från Dagens Industri, Heidi Avellan från HD-Sydsvenskan och Tor Gasslander från Flamman. Timme 2: *Joe Bidens valmöte igår kväll *Om ersättning till slavättlingar i USA *Public Service *TV-serien Chernobyl *Anhöriga utestängs från psykiatrin *Kåseri av Helena von Zweigbergk

Trumps nya migrationsplan. Mindre nattarbete för sjuksköterskor. Misstroende mot Strandhäll. Rapport inifrån Jemens krig. EU och klimatet, lantbruket och migrationen. John Lundvik vidare i Eurovision. Programledare: Jesper Henricson Producent: Stephanie Zakrisson Reporter: Jonas Löfvenberg

Om priset för att bli mätt. För en jemenit är en enkel portion mat lika dyr som en trerätters på lyxkrog för en svensk. Hur blev det så? Om världens största humanitära katastrof och vad som orsakat den. För inte alltför länge sedan producerade Jemen mango, hirs och kaffe och landet var känt för sin lammgryta. Idag är 22 miljoner jemeniter i behov av nödhjälp och 10 miljoner riskerar att svälta, enligt FN. I Kista i norra Stockholm tillagar de jemenitiska systrarna Reem och Ranim Alsaidi en måltid så som den en gång kunde se ut en fredagseftermiddag i ett jemenitiskt medelklasshem. Konflikts producent Ulrika Bergqvist får smaka lamm, ockragryta, ris, bröd och en efterrätt med en av Jemens alla 40 olika sorters honung. Men systrarna äter inte längre med samma aptit som tidigare. De hör dagliga rapporter från släktingar och vänner som kämpar inte bara mot kriget utan mot hungern - i hemlandet. När vår reporter Abdelaziz Maaloum ringer en lärarinna i hamnstaden Hodeidah serverar hon en slags klimp till middag, soppa på mjöl och vatten Och det är inte längre bara de fattiga som drabbas. Konflikts Robin Olin besöker Riksbankschef Stefan Ingves som ger en ledtråd till varför Jemens många statsanställda inte fått sina löner utbetalda och nu tvingas jobba dygnet runt för att ställa mat på bordet. Martha Mundy, professor i antropologi vid London School of Economics, har följt jordbrukets utveckling i Jemen sedan 70-talet. Men hon trodde inte att hennes forskarkarriär skulle sluta med att hon nu studerar kartor över bombningar istället för grödor. Hon menar att hungern är en utstuderad taktik i krigföringen. Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Johan-Mathias Sommarström mötte både hungrande och soldater under en resa i Jemen ifjol. Så vilken roll spelar omvärlden i att transportleder, men också kycklingfarmer och vattenpumpar bombas? Ibland med vapen och vapensystem importerade från länder som USA och Storbritannien och kanske också från Sverige? Vi hör kabinettsekreterare Annika Söder som varit med i de senaste FN-förhandlingarna om att underlätta införseln av mat och bistånd i landet och i förlängningen få ett slut på kriget. Pieter Wezeman, expert på internationell vapenhandel på fredsforskningsinstitutet SIPRI i Stockholm, tycker att Sverige borde följa upp leveranser av vapensystem från exempelvis Saab lika noggrant som vi följer upp det svenska biståndet. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Ernst Kirchsteiger bjuder på ett smakprov från årets jultips. Idag börjar fredssamtalen mellan Jemens stridande grupper i Rimbo och SJ sätten in fler tåg. Dessutom gästar Björn Runge, Tove Alexandersson och Carl Jan Granqvist.

Al twee dagen woedt er een hevige strijd om de belangrijke havenstad van het land, Hodeida. De Verenigde Naties maken zich ernstige zorgen om de verregaande gevolgen voor de Jemenieten, nu de haven is afgesloten. Te gast arabist Leo Kwarten.

Etter at det brøt ut krig i 2015, er Jemen rammet av en prekær matvarekrise som har skapt en av de verste sultkatastrofene i moderne tid. Hva slags land var Jemen opprinnelig? Og hvorfor får krigen i Jemen stadig mer preg av å være en konflikt mellom sunni og sjiamuslimer? Stig Jarle Hansen er professor ved Institutt for internasjonale miljø- og utviklingsstudier ved NMBU på Ås og gir oss dypere innblikk i Jemens situasjon. Foredraget fant sted 27. januar 2018, og inngår i Litteraturhusets serie «Glemte konflikter for dummies», som er innføringsforedrag om konflikter som får liten plass i den norske offentlige debatten.   Litteraturhusets podkast presenterer bearbeidede versjoner av samtaler og foredrag i regi av Stiftelsen Litteraturhuset. Musikk av Apothek.

Om Mohammed bin Salman, mannen bakom den palatsledda saudiska revolutionen och risken för att resultatet blir kaos. Hör om gyllene fängelser, hemliga möten och en allt hårdare kamp med Iran . De första dagarna i november var dramatiska för Saudiarabien. Två hundra prinsar, ministrar och miljardärer spärrades in på lyxhotellet Ritz Carlton. Den libanesiske premiärministern Saad Hariri avgick under ett besök i Riyadh samtidigt som Jemens flygplatser och hamnar sattes i blockad av den saudiska militären. Bakom allt detta låg den saudiske kronprinsen Mohammed bin Salman, den person som verkar hålla så gott som all verklig makt i Saudiarabien i sina händer. Dagens Konflikt ställer sig frågan vem han är, och varför han gör som han gör? Är han en kuppmakare? Revolutionär? Krigshetsare? Eller precis den hårdhänta reformatör som Saudiarabien behöver? Vi besöker en investeringskonferens på ett lyxhotell i Riyadh som en vecka efter konferensen förvandlas till ett gyllene fängelse. Vi pratar med den unge saudiske entreprenören och serietecknaren Malik Nejr, reder i managementkonsulternas roll, besöker Beirut och ringer Washington. Och vi kontaktar jemenitiska civila de som kanske lider mest av Mohammed bin Salmans dramatiska beslut. Med oss för att tolka det som händer har vi radions Mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén och utrikeskommentator Agneta Ramberg. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

I de mytomspunna lokalerna där det teologiska biblioteket Theofil inhyses, går vår tionde utgåva av Låt Höra av stapeln en sen torsdagkväll i mars. Vi gästas av Martin Jönsson. Vi pratar om hur Christian beter sig vid köp av bil en mörk kväll i Oxie. Sofia menar på att beteendet är ett ”förvärvat trauma”. Sofia har som standard att kolla om ramnumret är bortfilat vid cykelköp. Vi försöker reda ut vilken kung som finns på femhundralappen, och därefter tar vi upp de gamla klassiska kungavitsarna! Martin 4 år skapade en egen! I övrigt pratar vi om Martins gamla Volvo 940, regeringen, om att podda, Frankrike, Jemens cricketlag, orientering, Saint-Barthélemy, Anna-Greta Leijon, skatt på reparationer, första och andra sömnen mm.

Vi fortsätter temat om arabiska våren, den här gången om Jemens roll i det hela och hur Jemen mår idag. Alexander Atorodi, mellanösternkännare, berättar. Även: Människohandel i Norge, Putin och FARC

Flyganfall av Saudiarabien över Jemens huvudstad Sanaa. Vad innebär den senaste veckans upptrappning av konflikten och maktspelet mellan Saudiarabien och Iran och mellan shia- och sunniislam Cecilia Uddén,SRs Mellanösternkorrespondent om det uppkomna läget och samtal med svenskjemeiter om hur de ser på utvecklingen. Reporter Simon Sarnecki. Den diplomatiska krisen mellan Saudiarabien och Sverige får en allt större religiös dimension. Hur ska det tolkas? Reportage av Alexandra Sandels och samtal med Christer Hedin, religionshistoriker. Nyheter i korthet med Alexandra Sandels. Reportage från Rio de Janeiro i Brasilien av SRs Latinamerikakorrespondent Lotten Collin, om en pingstkyrka där bänkraderna fylls av homosexuella par. Krönika från Kajta Magnusson, SRs Mellanösternkorrespondent. Samtal med Ann Heberlein, etiker och författare, med utgångspunkt från hennes senaste bok: Gud ,om vi ska talas vid du och jag, måste jag vara helt ärlig.

** Med løfter om lavere bensinpriser har shiaopprørere inntatt Jemens hovedstad - ny politisk uro i Midtøstens fattige land: (lydkutt) ** USA kritiserer andre land for ikke å gjøre nok i kampen mot ebola - det arbeides på spreng med en vaksine mot epidemien ** De vil melde Storbritannia ut av EU. Høyrepopulistene i UKIP legger slagplanen denne helga ** Og Urix på lørdag skal ut i rommet (lydkutt) ---- God formiddag - dette er Urix på lørdag - som også har korrespondentbrev fra vår nyutsendte i Moskva. Jeg heter Anders Tvegård - og vår emneknagg på sosiale medier er #nrkurix

Om drönarkriget där gränsen mellan civila och stridande suddats ut. Vem är skyldig och vem är oskyldig när dödsdomen kommer från ett obemannat flygplan? Hör om Al-Qaidaflaggor och bilvrak, om 16-åringen som blev ett misstag, och om journalisten som USA vill hålla kvar i fängelset. Usas president Barak Obama fick mycket internationell uppskattning när han förbjöd tortyr och förbjöds de CIAs hemliga fängelser som använts kampen mot terrorismen. Men på en punkt har han inte bara fortsatt utan också kraftigt trappat upp en mycket kontroversiell del av terrorbekämpningen. Antalet drönarattacker mångdubblades under Obamas första mandatperiod och fortsätter att öka. Ett av de länder som drabbats av flest drönarattacker är Jemen. Landet hamnade i världens blickfång 2009 då flera terrorattacker spårades dit - ett exempel var den så kallade kalsongbombaren som nästan lyckades spränga ett amerikanskt passagerarplan i luften med hjälp av en bomb i underkläderna efter att ha blivit tränad av Al-Qaida i Jemen. För att handskas med vad den amerikanska administrationen såg som Al Qaidas nya fäste träffade Barak Obamas dåvarande säkerhetsrådgivare John Brennan och Jemens president Ali Abdullah Saleh samma år en hemlig överenskommelse. Enligt protokoll som läckt ut via Wikilieaks lämnade Jemens president helt över eller, som det står - outsourcade - ansvaret för terrorkriget i Jemen till USA. USA fick bland annat obegränsat tillträde till Jemens luftrum. Sedan dess har Obama-administrationen utfört ett stort antal drönarattacker mot Jemen, attacker som på hemmaplan ofta hyllats som framgångsrikt oskadliggörande av Al-Qaidaledare. Men i Jemen växer missnöjet i takt med att också civila dödas - och ibland också regimmotståndare. Kan det vara så att den jemenitiska regeringen ibland samarbetar med USA för att göra sig av med misshagliga medborgare? Och vem bär ansvar när civila dödas i det som på amerikanskt militärspråk kallas collateral damage - icke avsedd skada? Sveriges Radios reportrar Lotten Collin och Daniel Öhman gav sig ut på en resa mellan missilhål i jeminitiska bergsbyar där invånarna kräver svar på sina frågor om varför deras anhöriga fallit offer för drönardöden. Tidigare Konflikt-sändningar om USA:s drönarkrig:

Om ett möjligt slut i sikte efter 11 och ett halvt års krig. Vad händer med Guantanamofångarna, drönarattackerna och CIA om USA deklarerar seger i kriget mot terrorismen? Samtidigt pekas Mali ut som det nya Afghanistan och Afrika som ny front i den globala kampen. Hör röster från Jemen, USA och Storbritannien om huruvida kriget mot terrorismen går att avsluta. När USA:s president Barack Obama i veckan höll sitt installationstal slog han fast att USA inte kan vara i krig för evigt och att ett decennium av krig nu går mot sitt slut. Samtidigt har hans senaste ministerutnämningar väckt spekulationer om vilken bana han egentligen kommer att slå in på under sin sista tid i Vita huset - krigets eller fredens väg.  På flera sätt har de amerikanska förutsättningarna förändrats på senare tid. Al-qaidaledaren Usama Bin Laden är död och organisationen sägs ha försvagats så pass att den inte skulle kunna utföra några större attacker. USA är på väg att kalla hem den absoluta majoriteten av sina trupper från Afghanistan. Men samtidigt hör vi helt andra tongångar på den här sidan Atlanten - om al-qaida-lierade grupper som tagit över stora delar av Mali och etablerar sig runt om i västra Afrika, Frankrikes militärintervention och det våldsamma gisslandramat i Algeriet. Så vad finns det egentligen för anledning att tala om ett slut på terrorkriget - nu? Det som satte igång diskussionen var Pentagons avgående chefsjurist som i november väckte stor uppmärksamhet när han sa att det var dags att börja tala om hur det här kriget skulle sluta. Jeh Johnson är omtalad som möjlig nästa justitieminister. Inför åhörare på Oxforduniversitetet talade han om en förestående vändpunkt - en dag när vi inte längre utkämpar ett krig. Konflikts Kajsa Boglind ringde upp Robert Chesney, professor i juridik vid Texas Universitet och tidigare rådgivare åt Justitiedepartementet och CIA, för att fråga hur man ska tolka Jeh Johnssons tal: En av de tydligaste symbolerna för kriget mot terrorn är Guantanamo-fängelset på Kubas östra spets. Å för fångarna som sitter där skulle allt förändras om kriget mot terrorismen skulle förklaras vara över eftersom det då skulle saknas laglig grund att hålla fångar på obestämd framtid. Idag sitter 166 fångar fortfarande kvar i väntan på att friges eller ställas inför rätta. Över hälften av dom kommer från Jemen - och en av dom är 45-årige Abdul Salaam al-Hejla. Han greps av amerikaner på en affärsresa i Egypten 2002, skickades till CIA:s hemliga fängelser i Azerbaijan och Afghanistan, å hamnade till slut på Guantanamo. Lotten Collin träffade hans familj i Jemens huvudstad Sanaa i januari 2010: Ett av USA:s viktigaste vapen i kriget mot terrorismen är underrättelsetjänsten CIA. Men det är inte bara CIA som påverkat världen med sin intensiva terroristjakt de senaste åren. Kriget har också förändrat CIA i grunden. Det berättade Tim Weiner när Konflikts Ivar Ekman ringde honom i New York. Weiner var tidigare korrespondent åt New York Times, men är nu historiker och författare till en bok om CIA.s historia: Legacy of Ashes. Han berättar att CIA den 10 september 2001 var en helt annan organisation än den är idag. I kriget mot terrorismen har också orden har blivit till ett slags vapen i striden. Beskyllningar om krigshets å ena sidan och förräderi å den andra, slungas ivrigt mellan de olika lägren. En hel kader av experter kommentatorer och analytiker har haft högkonjunktur i flera år på grund av den ständiga efterfrågan på kommentarer om kriget. Konflikts Daniela Marquardt ringde upp några av dessa: Glenn Greenwald - jurist och krönikör på the Guardian och känd för sin kritik mot det amerikanska kriget mot terrorismen, Peter Pham som är chef för Afrika-centret vid  konservativa tankesmedjan Atlantic Council och Daveed Gartenstein-Ross vid den konservativa stiftelsen för Demokratins försvar i Washington. Och även om deras uppfattningar om krigets orsaker och konsekvenser går starkt isär så är de rörande överens om en sak och det är att kriget inte är på väg att slut - oavsett president Obamas tal om att det inte kan vara för evigt och den förre pentagonjuristen Jeh Johnssons ord om en förestående vändpunkt: Tidigare Konflikt om ämnet: Programledare:Daniela Marquardt Producent:Kajsa Boglind

Om islamismen som den arabiska vårens stora segrare. I Tunisien bildar de regering. I Egypten talar sekulära politiker om en kamp på liv och död mot politisk islam. Men har den demokratiska vågen också demokratiserat det vi kallar islamism? Intervjuer med Muslimska brödraskapet, Hamas och ett unikt reportage inifrån Jemen där regimen använder islamistspöket som slagträ. Hör president Ali Abdullah Salehs närmaste män och ledaren för en islamistisk opposition på frammarsch. Islamistiska Ennadha blev nyligen det största partiet i valet i Tunisien, de fick över 40 procent av rösterna och 90 av drygt 200 platser i den konstitutionella församlingen. Därmed kommer Ennadha vara dominerande och tongivande i utformandet av ett nytt demokratiskt politiskt system i Tunisien, det första i landets historia. Konflikts Mikael Olsson ringde upp en av partiets frontfigurer, Souad Abdel Ibrahim, som väckt uppmärksamhet både i Tunisien och utomlands. Det land där den arabiska våren har varat längst är Jemen. Demonstrationerna mot president Ali Abdullah Saleh har pågått i 10 månader nu, i flera städer i landet protesterar hundratusentals människor. Upproret har lett till framgångar för det islamistiska partiet al-Islah, i dagsläget den viktigaste oppositionella aktören i landet. Men om de är moderata eller konservativa vill ingen, inte heller partiets ledare, svara på när Lotten Collin ställer frågan. Hon intervjuade också president Ali Abdullah Salehs närmaste rådgivare, som varnade för att Jemen kommer bli ett nytt Afghanistan om al-Islah kommer till makten. Att islam som kommer att dominera politiken i de postrevolutionära arabiska länderna råder det knappast någon tvekan om - vägen till demokrati kommer inte att ta en omväg runt moskén utan måste gå igenom, som det brukar heta. I Libyen blir islamister alltmer tongivande i övergångsfasen och det tunisiska Ennahda-partiets har vunnit stora framgångar i valet i Tunisien nyligen. Det kommer troligen följas av en seger för det Muslimska Brödraskapet vid valet i Egypten senare i november. Men exakt i vilken rikting politisk islam utvecklas beror på många olika faktorer: Medan det egyptiska brödraskapet är pressat av radikala bokstavstrogna salafister, utkristalliserar sig samtidigt traditionell höger/vänsterpolitik inom rörelsen. En av politisk islams skarpaste unga tänkare, Ibrahim El Houdaiby, hoppas på en framtid då just sakpolitik blir viktigare än frågor om religiösa identitet. Vår korrespondent Cecilia Uddén har träffade El Houdaiby i Kairo. En av de återkommande rösterna under den arabiska våren i Konflikt har varit chefredaktören för Yemen Times, Nadia al-Sakkaf. Hon vittnade på telefon i mars om hur krypskyttar, antagligen från regeringsstyrkorna, skjutit ihjäl 52 civila demonstranter ute vid universitet i Jemens huvudstad Sanaa. Då var Nadia övertygad om att det bara var en tidsfråga innan president Ali Abdullah Saleh skulle tvingas avgå. När Lotten Collin nu träffar henne i Sanaa är hon inte längre lika säker.

Efter en omvälvande vår av revolter, står vi nu inför en lång het sommar? Den mentala kartan i Arabvärlden har ritats om, rädslan för repressiva regimer släppt och en återvunnen värdighet väcker förhoppingar om en ny verklighet. Konflikt blickar tillbaka på stapplande reformprocesser, inbördeskrig och flyktingströmmar i spåren av nyväckta drömmar om demokrati. Hör reportage från Syrien, Libyen och Irak och berättelser om hur vardagslivet förändrats i Jemen, Tunisien och Egypten Det var strax före jul förra året som den tunisiske grönsakshandlaren Mohammed Bouaziz tände eld på sig själv efter att ännu en gång ha blivit trakasserad av polisen och fått sina varor beslagtagna. En händelse som nätt och jämt trängde sig in i nyhetsflödet med en liten notis när människor som kände igen sig i hans frustration börjdade samlas till sporadiska demonstrationer runtom i Tunisien. På sjukhuset där Mohammed Bouaziz vårdades för sina svåra brännskador fick han besök av president Zine El Abidine Ben Ali. Men istället för att dämpa de ilskna stämningarna bidrog hans besök - som tunisierna uppfattade som höjden av hyckleri - snarare till att hälla ännu mer bränsle på brasan. Och utan att någon kunde ana det då, satte det också igång nedräkningen för Ben Ali. När Mohammed Bouaziz dog den 4 januari accelererade protesterna bara ännu mer och nu började de också ta allt större plats i internationella medier. Från Tunisien spred sig de folkliga resningarna som en löpeld över Nordafrika och Mellanöstern. Protester hördes snart från Jordanien, Oman, Algeriet, Egypten, Mauretanien för att nämna några platser. Men gång på gång kom förutsägelserna på skam om var nästa uppror skulle äga rum - eller var en revolt var helt utesluten. "Det är alldeles för tidigt att tala om en dominoeffekt" förklarade en analytiker efter Ben Alis fall i Tunisien. "Händelserna i Tunisien kommer att inspirera andra men de kommer inte att smitta av sig", deklarerade en annan. Men trots att verkligheten flera gånger överbevisade analytikerna så verkade alla överens om en sak: Det totalitära Syrien skulle inte få se några demonstrationer. Landet där varje försök till interna protestyttringar mötts med kallsinnig brutalitet och som trots omvärldens pariastämpel värnats som en stabiliserande faktor, där fanns inget att vänta i fråga om folkliga resningar, var den allmänna uppfattningen. Innan Konflikt ser tillbaka på våren som gått börjar vi med ett nedslag i just Syrien: Från gränsen mellan Turkiet och Syrien ger Ekots utsända Katja Magnusson sin bild av ett land i sönderfall, där tusentals människor flyr den syriska militärens attacker. Det land där den arabiska våren tog sin början var, som alla numera vet, Tunisien. En av de ledande krafterna i den tunisiska reformrörelsen är journalisten Sihem Bensedrine. Hon driver radiostationen Kalima som länge var bannlyst under den gamla regimen och hon leder Tunisiens nationella råd för frihet, CNLT. När Konflikts Daniela Marquardt ringde upp henne i januari, en vecka efter Ben Alis fall, var de gamla strukturerna fortfarande intakta. Och det var först efter en del förhinder som Daniela lyckades få kontakt med Sihem Bensedrine. Efter revolten i Tunisien spekulerades det genast i vilken annan regim som skulle kunna tänkas falla. Ett land som alla avfärdade direkt var Egypten, där Hosni Mubarak enligt de flesta bedömare satt säkert på sin post. Men bara tre veckor senare var också tiden ute för honom. När en askgrå vice president på kvällen den 11 februari meddelade att Mubarak avgick steg jublet till skyarna över Tahrir-torget. Men hur mår Egypten idag? Sedan Mubaraks fall pågår, precis som i Tunisien, ett mödosamt arbete för att förverkliga demokratisträvandena. Oenigheten om hur valen ska gå till är en av många brännande frågor. För Egyptens många fattiga och för de många arbetslösa ungdomarna har revolutionen knappast inneburit några lättnader i vardagen. Snarare har det blivit sämre när efterfrågan på egyptiska varor sjunkit och många fabriker fått slå igen. Särskilt hårt har alla de drabbats som jobbar i turistnäringen. En av dem är Romany Shohdi, som vi hörde i Konflikt den 26 februari, som handlade om EU:s ekonomiska förbindelser med Nordafrika. Ira Mallik ringde då upp Romany Shohdi, som arbetar på en restaurang i den exklusiva turistorten El Ghouna, dit vintertrötta européer brukar vallfärda i februari men där gatorna i år låg ödsligt tomma. Det av länderna i arabvärlden som genomlevt de längsta och mest intensiva protesterna är Jemen, på den arabiska halvön. Redan i februari, inspirerade av revolterna i Egypten och Tunisien, började jemeniter i huvudstaden Sanaa belägra en stor gatukorsning i stan, där de satte upp tält och arrangerade stora sitt-demonstrationer. Protesterna spred sig till flera städer under månaderna som följde, och hundratusentals personer krävde president Ali Abdullah Salehs avgång. I programmet den 19 mars intervjuade Konflikts Lotten Collin Nadia al-Sakkaf, chefredaktör för landets största engelskspråkiga tidning Yemen Times. Då var hon skärrad efter att några timmar tidigare ha bevittnat ett blodbad vid den stora gatukorsningen i stan, där fredliga demonstranter blivit nerskjutna av krypskyttar på taken runt omkring. Vi har också under våren i Konflikt uppmärksammat de länder dit den arabiska våren inte spridit sig, eller där skoningslösa makthavare varit snabba med att kväsa revolten i sin linda. Ett sånt fall är Jemens granne i norr, Saudiarabien, som programmet den 16 april handlade om. För samtidigt som många exilsaudier väntar med spänning på om deras landsmän i en av världens rikaste stater ska våga resa sig mot kungahuset, så fruktar många i Europa och USA för detsamma. Konsekvenserna för oss i väst, om regimen i Saudiarabien skulle falla, är helt enkelt alltför oförutsägbara. Att vi är beroende av saudisk olja för att köra våra bilar och värma våra hus är redan känt,  men hur är det med universitet, våra banker och fastighetsmarknaderna? Konflikts Lotten Collin begav sig i april till London och träffade där bland annat den saudiske dissidenten Fouad Ibrahim, som tillsammans med brorsonen Hani nu desperat försöker få igång en revolt i hemlandet. Medan missnöjet kokade runt om i arabvärlden var det ovanligt tyst från den plats som sedan decennier står i centrum för uppmärksamheten i Mellanöstern: Israel och Palestina. I mars sände vi ett program om den israelisk-palestinska fredsprocessen som hamnat i skuggan av de arabiska upproren. Avslöjandet av de så kallade Palestine Papers, som visade hur de palestinska ledarna under år av förhandlingar med Israel varit beredda att sälja ut grundläggande palestinska intressen och hur nära de samarbetade med den israeliska säkerhetstjänsten - möttes inte av motsvarande proteststormar som rasade runt korrupta ledare i andra länder. Men för många ungdomar blev det ändå en väckarklocka efter år av uppgivenhet och resignation. Frilansjournalisten Andreas Hedfors träffade en av dem på Bir Zeit-universitetet. Vi pratade också med chefen för Palestine Networks, Ramzi Khoury, och Aluf Benn, kommentator på den israeliska tidningen Ha'aretz. Något som varit påtagligt under våren när protesterna spridits från land till land är den förvåning som präglat reaktionerna i Israel, USA och Europa. Vi har alla häpna tittat på när de arabiska folken revolterat på ett sätt som ingen trodde var möjligt, i länder som många av oss inte visste mycket om innan demonstrationerna började, och ibland också på platser där vi inte trodde att missnöjet var så utbrett. Som i Irakiska Kurdistan, som vanligtvis brukar beskrivas som framgångsexemplet i regionen, där företagsamheten blomstrar, demokratin sakta men säkert förankras och dit utrikesdepartementet inte längre avråder svenskar från att resa. Men när Konflikts reporter besökte Irakiska Kurdistan i april var lugnet långt borta. Protester skakade universitetsstaden Sulaymaniyah, där studenterna demonstrerade mot korruption, valfusk och oljepengar som går till fel saker. Minst 10 personer dödades och 500 skadades under några intensiva veckor som delade det kurdiska folket. Lotten Collin hamnade på ett möte där besvikna och uppretade studenter samlats i aulan på universitetsområdet. För några veckor sen, den 21 maj, sände vi här i Konflikt ett unikt reportage inifrån Libyen, från Nafusabergen i den oåtkomliga västra delen av landet. Där har befolkningen sedan 3 månader envist hållit Gaddafi-trupperna stången, trots blockader, belägringar och ständig beskjutning. Media har hittills mest fokuserat på upproret i öster, i staden Bengazi, men området vid Nafusabergen är av lika stor, om inte större, vikt för regimen. Här finns oljeledningar, här fraktas nödproviant, vapen och även flyktingar över gränsen till Tunisien. Frilansjournalisten Urban Hamid reste till Nafusabergen och bevittnade krigets obarmhärtighet på nära håll. Han träffade läkare som tvingas operera med rostiga instrument, tonårspojkar som strider med gamla italienska gevär och såg hangaren vars ständigt minskade matreserver ska räcka till flera tusen människor. Han besökte också fängelset, där rebellerna precis tagit två gadaffi-soldater tillfånga när Urban klev in i den unkna, illaluktande cellen. Lotten Collin intervjuade också libyern Muhammed Habeish, som tillsammans med 9 andra svensk-libyer bestämt sig för att åka ner till Libyen för att ansluta sig till de oppositionella trupperna. Ordinarie Konflikt gör nu sommaruppehåll. Men lyssna på Konflikts reporter Randi Mossige-Norhems reportageserie Vredens blåbär, måndagar kl 14.30 i P1. En skön sommar önskar vi på Konfliktredaktionen och på återhörande den 27 augusti! Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin

I Konflikt den 16 mars i år pratade vi med Nadia al-Sakkaf, chefredaktör på Yemen Times i Jemens huvudstad Sanaa. Då, den där blodiga fredagen när Konflikts Lotten Collin ringde var hon skärrad efter att krypskyttar helt plötsligt börjat skjuta mot fredliga demonstranter som slagit upp tältläger i en stor gatukorsning i huvudstan. Sen dess har mycket hänt: Jemens president Ali Abdullah Saleh flydde landet efter ett mordförsök och får nu vård i Saudiarabien. Det kommer bli omöjligt för honom att återvända, säger Nadia al-Sakkaf när Lotten ringer upp henen igen. Intervjun är på engelska och gjordes den 22 juni.

Jemens president har lämnat landet - vi ställer frågan: Har de goda vunnit nu? /// Det är snart 10 år sedan EU-toppmötet och kravallerna i Göteborg. I efterspelet handlade mycket av debatten om de relativt hårda straff som utdömdes. Radioprogrammet Kaliber har följt upp: Vad hände med de dömda efter fängelset? /// Nyhetsanalys i kortformat: Parisa Amiri och Viktor Barth Kron kommer hit för att i endast 5 ord analysera dagens viktigaste nyheter!