Podcasts about himmelska

Vi pratar om att rättshaverism med misstänkt rasistiska förtecken, föreningen Flamman och kommunens uppdrag, klassmedvetenhet på Fridhem och sist men inte minst: Vad var det egentligen som hände på Himmelska fridens torg våren 1989? Stötta gärna oss på vår Patreon!Handla gärna i vår Webshop!Följ oss gärna på Twitter!

Predikan från Alla Helgona - 3/11

Kvällsmöte

WAO Church är en kyrka i hjärtat av Stockholm med flera olika locations runt om i Sverige. WAO Church podcast är till för dig som vill lyssna på våra gudstjänster i poddformat varje vecka! Luta dig tillbaka och njut av Guds ord som förvandlar liv! Har du frågor? Kontakta oss på info@waochurch.com eller skriv till oss på sociala medier @waochurch

Yngve Stenfelt i Radio Maranata.Sång av Christina Imsen: I tidens aftonskymning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har gått 34 år sedan massakern vid Himmelska fridens torg. Kommunistpartiet lägger stor kraft på att radera minnet av 1989. Censuren skärps ständigt och i helgen greps flera personer i Hongkong. Natten till den 4 juni 1989 öppnar militären eld mot obeväpnade folkmassor på Pekings gator. Demokratiprotesterna krossas brutalt och hur många som dödades har förblivit oklart. En vanlig uppskattning är att det rör sig om tusentals. Under flera veckor hade studentrevolten fått spridning i Kina. Fler och fler samhällsgrupper anslöt till protesterna och studenterna framförde krav på demokratiska reformer av kommunistpartiet.Förbjudet att uppmärksamma årsdagen – nu även i HongkongVarje år, sedan den 4 juni 1990, har en stor vaka med tända ljus arrangerats i Victoria Park i Hongkong. Minnesceremonin förbjöds 2020 och 2021 med covid-restriktionerna som förevändning. Men även den gångna helgen greps flera personer i Hongkong och i parken anordnades istället en kinesisk nationalistisk festival istället för den tidigare minnesceremonin. Hör om hur de styrande Peking kraftsamlar för att mörka massakern och varför det som hände bara tycks bli mer känsligt för kommunistpartiet för varje år.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Peter Kadhammar, journalist och författare. Programledare: Axel KronholmProducent: Therese Rosenvinge och Lena BejerotTekniker: Jakob Lalér

Välkommen till dagens avsnitt av universums hemligheter. Idag har jag äran att träffa Charlotte från Heart Diamond, en framstående Clairvoyant Medium, Healer och intuitiv coach. Vi kommer att dyka djupare in i hennes senaste bok "Hjärtats diamant", som är fylld med 25 övningar för att hitta din egen inre kraft. Under vårt samtal kommer vi även att utforska det fascinerande ämnet nattliga himmelska besök. Charlotte kommer att dela med sig av sina erfarenheter som hon har fått från sina klienter genom åren. Vi kommer att prata om de mystiska Drakarna som många människor ser vid sängkanten, och hur de kan påverka vår upplevelse av det övernaturliga. Dessutom kommer vi att upptäcka den den nattliga fjärilen, som barn ofta kan se på natten, och hur den kan vara en symbol för något större . Detta avsnitt kommer att ge dig en inblick i det spirituella och mystiska som omger oss. Så sätt dig till rätta, öppna ditt sinne och förbered dig på att dyka in i en värld full av magi och upptäckter tillsammans med Charlotte från Heart Diamond. Missa inte detta spännande avsnitt av vår podcast! Vill du veta mer om Charlotte eller kontakta henne klicka på länken nedan. https://heart-diamond.webnode.se/

Lyrikens ställning i Kina är stark. Men explosionen av nätpoesi väcker kritik och statlig repression. Viola Bao reflekterar över utvecklingen och över poeten som överskrider alla gränser: Yu Xiu Hua. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2018-03-14.Redan innan de lärt sig läsa lär sig kinesiska dagisbarn att recitera landets klassiska dikter. Det fortlöper kontinuerligt genom hela skolgången och barnen har den kinesiska poesihistorien inpräntad i ryggraden när de går ut i livet. Poesin är en levande del av det historiska minnet och den nationella självbilden, med en dokumenterad poesitradition som sträcker sig över tvåtusen år tillbaka i tiden till Shijing, den äldsta kinesiska poesisamlingen. Poesikomponering var länge en del av det kejserliga examensväsendet. Till och med Mao själv, som med sin kulturrevolution på 60-talet inledde en kulturhistorisk utrensning av världshistoriska mått, var en flitig läsare av klassisk poesi, och själv en erkänd versmakare.Poesins upphöjda status i Kina är alltså långtifrån hotad. Men hur mår själva poesin? Å ena sidan befinner den sig i en guldålder – läst, skriven och delad av fler än någonsin på internet och sociala medier. Å andra sidan, säger vissa, befinner sig den kinesiska samtidspoesin i ett tillstånd av degenerering och förfall, underställd både en hårdnande statscensur och den estetiska utslätning och strömlinjeformning som nättillvaron fört med sig, där poesin i allt högre grad format sig efter idealet om klickbarhet, delbarhet och den lättsmälta underhållningen.1900-talets kinesiska poesi var till stor del formad av Kinas våldsamma historia, med många uppblommanden och avbrott. Växte man upp under den kommunistiska eran förknippar man kanske poesi framförallt med revolutionärt patos och teatraliska kampsånger, är man född senare inspirerades man kanske av de så kallade ”dunkla poeterna” – som Bei Dao, Mang Ke och Shu Ting – eller deltog i någon av de många hundratals poesiföreningar på universitetcampus som grundades runtom i landet under 80-talet, innan den nyväckta tilltron till kulturen och poesin nådde ett abrupt slut med massakern på Himmelska fridens torg 1989, som också markerade slutet på demokratirörelsen.Sedan dess har mycket hänt. Nya generationer poeter har dykt upp och internet har idag helt förändrat det sätt på vilket litteratur skrivs och distribueras. Kinas internetanvändare uppgår idag till 800 miljoner och nätet har blivit den utan tvivel främsta plattformen för skriven kinesisk poesi. Om detta skriver den brittiska litteraturvetaren Heather Inwood, som i boken ”Verse Going Viral” från 2014 beskriver den explosionsartade poetiska aktivitet som vuxit fram på nätet: i poesiforum, på webbsidor, bloggar, mikrobloggen Weibo – i form av subkulturer, communities, tidskriftskollektiv.Även om nätet ännu är det medium som är svårast för den kinesiska staten att överblicka och kontrollera, och där poeter därmed också funnit störst frihet, så har oförutsägbara stötar av censur drabbat den digitala poesisfären de gångna åren. Inför 2008 då de Olympiska spelen hölls i Beijing, liksom i juni 2010 kring årsdagen för massakern 1989, då den kommersiella internetdistributören NetEase plötsligt stängde ner nästan tvåhundra poesiforum, något som ledde till en litterär massmigration till bloggar, Weibo och andra sociala medier.Trots det har nätet försett många med möjligheten att samlas kring sammanhang som tidigare inte funnits – alltifrån queera poesicommunities till ekonomiskt underställda grupper som fattig landsbygdsbefolkning och migrantarbetare. Migrantarbetarpoesi är en genre som fått stor uppmärksamhet efter den 24-åriga poeten och Foxconn-fabriksarbetaren Xu Lizhis självmord 2014, inte minst efter hans hemsökande vackra dikt om att arbeta ”Jag sväljer en måne gjord av järn”.En annan poet som blivit en viral sensation under de senaste åren är Yu Xiu Hua, som 2014 blev berömd över en natt med onlinedikten ”Att korsa halva Kina för att ligga med dig”, som beskriver ett kvinnligt diktjags erotiska längtan: ”Jag pressar samman oräkneliga nätter till en enda gryning för att få ligga med dig / Jag genomkorsar många jag och många jag springer samman till ett för att få ligga med dig.” Yu Xiu Hua är född 1976 i en bondefamilj på landsbygden, bosatt i provinsen Hubei och var innan 2014 i princip okänd. Kort efter att hennes dikt skapat sensation på nätet gav hon ut två diktsamlingar; den senare blev den mest bästsäljande i Kina på trettio år. Hon föddes med en cp-skada, har kallats för ”Kinas Emily Dickinson” och i hennes dikter löper skildringar av erotiskt begär, disabilitet, kärlek, eufori och dödslängtan sida vid sida. På ett såväl tvetydigt som kraftfullt bildspråk skriver hon om ämnen som ofta är relaterbara, med en expressiv nyenkelhet som förmodligen banat väg för deras popularitet. Som i dikten ”Källan”: ”Jag blev förälskad vid mitt omskakande möte med världen. / Jag blev förälskad i den tryckande, vulgära, återkommande våren. / Jag blev förälskad i min beslutsamhet att stå ut med allt tills det upplöstes i stoft.”År 2017 gavs Yu Xiu Hua också ut på svenska i förlaget ellerströms lilla poesiserie, i översättning av Birgitta Lindqvist. Att hennes mest kända dikt, ”Att korsa halva Kina för att ligga med dig” inte finns med i urvalet är något märkligt, men här återfinns å andra sidan samma ensamma och utpräglade lyriska diktjag, som ömsom stilla, ömsom affekterat låter diktraderna vandra över tillvarons smuts, sin egen kroppslighet, sitt begär och ensamhet, som sammansmälter med vardagsnära scener från landsbygden, som – som hon skriver - ”detta fallfärdiga hus där jag vårdar mina gamla föräldrar och min son som växer lika långsamt som gästernas steg närmar sig”.Mycket kan sägas om Yu Xiu Huas enormt populära och virala poesi: den är å ena sidan enkel, delbar, relaterbar och appellerar till många. Tyvärr kan den svenska översättningen inte helt göra hennes enkla och genomsläppligt tvetydiga bilder rättvisa, som så ofta är fallet med översatt poesi från kinesiska. Men mycket hån och kritik har också riktats mot internetpoesin: den har kallats för banal, rättande sig efter det minsta motståndets lag och inte bara i maskopi med underhållningen och popkulturen, utan också med företag och politiska institutioner, som ofta finansierar och använder sig av poeter och poesi idag, medvetna om den upphöjda status lyriken fortfarande har samt de politiska och ekonomiska vinsterna med att använda den. ”Hur kommer det sig att modern poesi och poeter fortfarande existerar?”, frågade sig Kinas mest populäre bloggare Han Han i en hånfull attack mot samtidspoesin i en essä med samma namn från 2006.Svaret är väl att bilden är mer mångtydig och paradoxal än så. Att poesin flyttat ut på internet gör den inte automatiskt mer strömlinjeformad, mycket tyder trots allt på det motsatta. Censur och marknadsanvändning sätter sina spår på poesin, liksom de individuella utövare som trampar fram i ett heterogent fält av uttryck, ett fält som hela tiden omformas och förändras. Mitt i en sådan förändring kan man ibland få höra en både tvetydig och klingande klar, rättfram röst som Yu Xiu Huas:”Tvärsöver Kina händer allt: vulkaner får utbrott, floder förtorkas, politiska fångar och tvångsförflyttade släpps fria, hjortar och rödkronade tranor skjuts ner / Jag korsar ett kulhagel för att få ligga med dig. Jag pressar samman oräkneliga nätter till en enda gryning för att få ligga med dig”.Viola Bao, litteraturvetare och kritikerLitteraturXiu Hua Yu: Leva trots allt. Översättning: Birgitta Lindqvist. Ellerströms, 2017.Heather Inwood: Verse going viral – China's New Media Scenes, University of Washington Press, 2014.

Miljontals människor dog när Mao Zedongs Kina skulle ta "det stora språnget". Men trots politiska experiment, massvält och utrensningar, verkar den store ledarens gloria aldrig riktigt falla. Mellan 40 och 70 miljoner människor uppskattas ha dött under Mao Zedongs styre, vilket gör honom till en av förra seklets värsta diktatorer. Ändå fortsätter Mao att dyrkas av många i Kina. Som utropare av Folkrepubliken Kina 1949 har han fått rollen som befriare i historieskrivningen. Hans ansikte återfinns än i dag på landets sedlar och ett Mao-porträtt hängande från backspegeln anses, av vissa, medföra tur och beskydd.I det här specialavsnittet om Mao Zedong hör vi journalisten och författaren Göran Leijonhufvud berätta om hur han reste till Kina på 1960-talet och tvingades ompröva sina idéer om ett harmoniskt styre i Kina. Han återvände senare till Kina som Dagens Nyheters korrespondent.Sinologen Göran Sommardal har studerat Maos ideologiska tankegods. Hör honom berätta om Maos lilla röda den skrift som så starkt förknippas med kulturrevolutionen och som brukar sägas vara världens mest sålda bok.Hör också Sveriges Radios Hanna Sahlberg om hur 2000-talets och dagens Kina förhåller sig till Mao. Fortfarande är det Maos porträtt som hänger ovanför Himmelska fridens port i Peking. Kommer Mao för evigt att behålla denna upphöjda position?Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Adam Alvin

Peking spärras av när Kina rustar för sin tjugonde partikongress. Alla blickar riktas mot Xi Jinping som väntas befästa en roll som envåldshärskare. Hör om hur det påverkar Kina och världen. Det har blivit dags att offentliggöra vilka som ska styra Kina de kommande fem åren och peka ut den riktning som landet ska ta, i en partikongress som på alla sätt ser ut att bli historisk. Hör om hur korrespondent Björn Djurberg blev stoppad när han ville cykla förbi Himmelska fridens torg, i en avspärrad huvudstad som laddar för den tjugonde partikongressen i ordningen.Xi Jinping väntas sitta kvar och sneglar mot MaoXi Jinping väntas under kongressen utses till president och generalsekreterare för kommunistpartiet för en tredje mandatperiod, i strid med tidigare praxis. Därmed kommer han ha suttit vid rodret i över ett decennium. Hör om Xi:s maktambitioner och den pånyttfödda personkulten som för tankarna till Mao. Hör också i avsnittet om misslyckandet med att få till en FN-debatt om Kinas övergrepp mot minoriteter i Xianjang-regionen och vad Indiens nedlagda röst i frågan säger om relationen mellan de två asiatiska stormakterna.Medverkande:Björn Djurberg, Ekots KinakorrespondentHanna Sahlberg, Ekots KinakommentatorNaila Saleem, Ekots SydasienkorrespondentProgramledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Joachim Persson

Det här är berättelsen om Grimes - indieartisten som hyllats för sina egenproducerade album och sina anti-kapitalistiska ideal, ända fram tills hon trädde fram som techmiljardären Elon Musks flickvän. I Metropolitan Museum of Art på Manhattan hörs det smattrande ljudet från kameror. Det är en majkväll år 2018 och det har blivit dags för ett av årets största evenemang - the Met Gala.Världskändisar, artister, skådespelare och modepersonligheter poserar på den utrullade beigea mattan. Temat för kvällen är Himmelska kroppar: Mode och den katolska fantasin.Men det är inte modet som kommer vara huvudnyheten den här kvällen.Bara timmar innan galan sprids rykten om att en av världens rikaste människor, mannen som skapat bilmärket Tesla, har börjat dejta en ny tjej. Ryktena är obekräftade, men så plötsligt står de där tillsammans framför kamerorna. Elon Musk och den 17 år yngre Claire Boucher, mer känd som indieartisten Grimes.Det har gått sex år sedan Grimes slog igenom med det kritikerrosade albumet Visions, ett album som hon gjorde själv i det enkla musikprogrammet Garageband, under tre veckor, hög på amfetamin.Då beskrevs hon som indievärldens nästa stora framtidslöfte - en nytänkande visionär.Långt ifrån alla vet vem Grimes är när hon nu står bredvid Musk. Ändå sprids nyheten om det udda paret som en löpeld. Men många är genuint besvikna på att Grimes - underground-artisten som kallat sig anti-imperialist - blivit tillsammans med en labil techmiljardär som vill kolonisera Mars. Kvällen på The Met blir en vändpunkt. Grimes går från att betraktas som ett musikaliskt geni till att ses som ett skämt. P3 Musikdokumentär om Grimes är berättelsen om det kanadensiska indielöftet som blev ett Twitterskämt.Dokumentären gjordes av Anna Lillkung i september 2022. Producent Siri Hill. Exekutiv producent Hanna Frelin. Tekniker Fredrik Nilsson. Programmet görs av produktionsbolaget Tredje Statsmakten Media.Medverkande: Effie Karabuda, Mia Arias Tsang och Joachim Voss Sundell.Som källor har använts artiklar om och intervjuer med Grimes i Sydney Morning Herald, Vanity Fair, The New Yorker, Chicago Tribune, Rolling Stone, The Independent, The Fader, ABC News, The Guardian, The New York Times, NPR, Billboard, Headliner, Dont Die Wondering, Entertainment Weekly, The Wall Street Journal, DIY Magazine, Medium, ABC Australia, The Independent, CBC och The Things.Ljudklipp i dokumentären kommer från: Lex Fridman Podcast, The Zane Lowe Interview Series, Entertainment Tonight Canada, Youtube-kanalen lok, The Interview Show with David Scott, POOF! The pop show och Youtube-kanalerna Intro Magazine, The Nomenklaturist, Pop Trigger, KEXP, Access Video TV och advancedfirefly,

Rasmus Troedsson är journalisten som blev folkkär skådespelare och är nykter alkoholist sedan mer än 25 år. Han pratar om den svenska alkoholpolitiken och dess effekt på missbrukare. Vi ringer in beroendeläkaren och psykiatrikern David Eberhard som ger sin syn på missbruksvården.   Programledare: Marie Söderqvist, folkhälsoansvarig på Enviroment and public health institute.

Mia har, lite från ingenstans blivit eventig och åkt stående upp ur en taklucka genom en folktom småstad med en partyfackla blossandes i handen utan att riktigt ha täckning på självförtroendekontot.  Hampus försöker hetsjobba och samtidigt djupandas på solig trappa smuttandes på kaffe. Detta får konsekvenser på rad 12 på en premiär. Mamma Gun ger antimingeltips och vi minns rikskupongerna med blandade känslor.

Mia har, lite från ingenstans blivit eventig och åkt stående upp ur en taklucka genom en folktom småstad med en partyfackla blossandes i handen utan att riktigt ha täckning på självförtroendekontot.  Hampus försöker hetsjobba och samtidigt djupandas på solig trappa smuttandes på kaffe. Detta får konsekvenser på rad 12 på en premiär. Mamma Gun ger antimingeltips och vi minns rikskupongerna med blandade känslor.

Sara Wennergrund

Vi börjar med att snacka fest. I år verkar nämligen juldagsfestandet och nyårsfirandet ha slagits ihop och ungdomarna på stan tog chansen till en sista partynatt innan de nya restriktionerna började gälla. Sedan pratar vi om att ytterligare två statyer, som rests till minne av händelserna vid Himmelska fridens torg år 1989, har avlägsnats från universitet i Hongkong. Kalle Berg och Babs Drougge, men idag Petrina Hinas, på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Kodjo Akolor och Margret Atladottir.

Predikan av Göran Stenberg

I 40 år har han lyssnat, frågat och skrivit om världen. Från Hörby kommunhus till Himmelska fridens torg och tillbaka. Alltid nyfiken och frågvis, och ofta ganska ettrig. Hans hemlighet: Han tror inte på smarta frågor. Frågorna ska vara raka, enkla, gärna naiva. Och man ska lyssna på svaren. För det belönades han 2021 med den svenska journalistikens finaste pris, Lukas Bonniers Stora Journalistpris.I Stora Journalistprispodden berättar han öppet och ärligt om ett liv i journalistikens tjänst. Från de tidiga åren på lokaltidningarna till åren som krigskorrespondent med granater vinande runt sig. Varför han ser det som hedrande att vara ettrig, vilken hans viktigaste lärdom under karriären varit och om hur hans journalistik förändrats, och blivit känsligare, med åren.Stora Journalistprispodden är en podcast från Stora Journalistpriset, där Sveriges bästa journalister berättar om Sveriges bästa journalistik. Läs mer på storajournalistpriset.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Predikan ifrån gudstjänst 7 november. Predikan: Chatrine Carlson.

1989 Åttiotalet går mot sitt slut och det gör det med den äran. Muren faller och Västtyskland och Östtyskland blir helt enkelt Tyskland. I Kina protesterar studenterna på Himmelska fridens torg och i Värsås sitter Jimmy och är förbannad för att Scorpions helt har tappat det. Lorry gör succe på TV och Det evigt Gröna Trädet vinner VM guld i Pingis.Fredrik har kollat på Varuhuset och lämnar en resumé över de 9 första avsnitten. Många intriger utlovasTrevlig Lyssning!instagram fredrikdarocha och slimjimkarlssonPatreon: patreon.com/hdtenmail: droppamicken@gmail.comhttps://feeds.acast.com/public/shows/hdten See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Första stationen är när du ser och upplever Jesus Kristus som din Frälsare; andra stationen är när du ser Jesus som din Herde, som vägleder dig i Guds vägar i ljusets väg; tredje station är när du upplever Jesus som din Herre och Kung, du blir Hans lärjunge i Kristi Kropp.

Gertrud Johansson undervisar i Radio Maranata 21 april 2021 kl 8. Musik: Maranataförsamlingen "Vilken Gud vi har", "Min själ den väntar". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

19 april 2020

Natten till den 4 juni 1989 förvandlas Peking till ett blodbad. I en massaker mot den egna befolkningen krossar det styrande kommunistpartiet en spirande dröm om demokrati i Kina. Stridsvagnar forcerar varje hinder och med skarpladdade vapen skjuter sig armén genom folkmassor, fram till Himmelska fridens torg. Där befinner sig tusentals studenter. Dessförinnan har proteserna kommit att engagera folk över hela Kina. Bara i Peking får demonstrationerna miljontals människor att bege sig ut på gatorna. Hur många som dödades när revolten slogs ner har i alla år förblivit okänt. Men en vanlig uppskattning är att det rör sig om tusentals. Över trettio år senare är massakern nedtystad i Kina. Censuren sätter stopp för all diskussion om händelsen. Medverkande: Lei Wang ögonvittne. Lärare i Peking 1989 och granne med torget. Zhou Fengsuo ögonvittne. En av de sista studenterna att lämna torget den 4 juni. Peter Kadhammar journalist på Aftonbladet, då Expressen. Var på plats och blev ögonvittne. Staffan Sonning journalist Sveriges Radio. Var på plats. En dokumentär av: Therese Rosenvinge. Producent: Lars Truedson / Tredje Statsmakten Media. Exekutiv producent: Erik Hedtjärn. År: 2020

Natten till den 4 juni 1989 mejas studenter och demonstranter ner av militären i Peking. Demokratirörelsen krossas hänsynslöst inför världens ögon. Dagen efter ställer sig en ensam man med en plastpåse i handen öga mot öga med en pansarvagn. Bilden kablas snabbt ut över världen och blir ikonisk. Vem var han och vad hände med honom? Och vad var det egentligen som hände på Himmelska fridens torg våren och sommaren 1989?

Natten till den 4 juni 1989 mejas studenter och demonstranter ner av militären i Peking. Demokratirörelsen krossas hänsynslöst inför världens ögon. Dagen efter ställer sig en ensam man med en plastpåse i handen öga mot öga med en pansarvagn. Bilden kablas snabbt ut över världen och blir ikonisk. Vem var han och vad hände med honom? Och vad var det egentligen som hände på Himmelska fridens torg våren och sommaren 1989?

När den kinesiska regimen bestämmer sig för att skingra demonstranterna på Himmelska fridens torg sker det hårt. Omvärlden chockas av våldet som man ännu idag inte vet hur många det drabbade. Men mitt i kaoset står en man ensam kvar mot maktens brutalitet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Flygande spårvagnar, aeroplan och en trådlös telegrafapparat som bärs i västfickan. Ylva och Håkan åker tillbaka till det förflutna och framtidsspanar i det senaste avsnittet av En kvart om Göteborg.

För tre decennier sedan föll murar och gamla sanningar. Vi startar en serie om ett av de mest händelserika åren under efterkrigstiden. Dessutom om likheten mellan de nya Zlatan- och Metoo-statyerna. I P1 Kultur kommer vi den närmaste veckan att ha ett antal inslag om de kulturella och mentala skiften som ägde rum 1989 - i skuggan av Berlin-murens fall och massakern på Himmelska fridens torg i Peking. Det kommer bland annat att kretsa kring den brittiske författaren Salman Rushdie, som med sin roman "Satansverserna" drog på sig en dödsdom från Iran och fick Svenska Akademien att skälva. Om Seinfelds och Simpsons första steg upp mot den populärkulturella parnassen, om Stasi och musiken, liksom den så kallade "skräckellitteraturen". I dag inleder Fredrik Wadström serien med att liksom spola historien baklänges. Se hur man kan spåra murens fall, i november, redan från inledningen av 1989 - och ur det ännu existerande sovjetiska imperiets perspektiv. Vi får även höra Kulturredaktionens konstkritiker Mårten Arndtzén kommentera de nya monumenten över Zlatan Ibrahimovic och Metoo-rörelsen. Det blir också tredje delen av diskussionerna som ska leda fram till vinnaren av Barnradions. I dag kring Carin Gerhardsens och Petter Lidbecks bok "Ett annat jag: Projekt Gemini". Dagens OBS-essä, av litteraturvetaren och författaren Sven Anders Johansson, handlar om hur det kvasireligiösa språket har fått en renässans i och med klimatdebatten. "Flygskam" är ett exempel - bland många. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

Janni konstaterar att naveln inte poppat än men att magen äntligen är stor. Michaela ska vaccinera Livia som har sprutskräck och hjälper Janni med vad som ska packas i babyväskan.

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Ulrika Knutson, kåseri av Pamela Jaskoviak, satir med Utkantssverige och Panelen. Timme 1: *Stök i Europapolitiken efter EU-valet, flera partiledare lämnar *Konflikten mellan fotbollssupportrar och polisen - vad handlar det om? *30 år efter massakern på Himmelska fridens torg *Månlandningen 50 år *Krönika av Ulrika Knutsson *Panelen Timme 2: *Hopp eller panik - vad funkar bäst för miljöaktivisterna? *Utkantssverige *Svensksyriers frustration *Samtal med vår Mellanösterkorrespondent Cecilia Uddén om läget i Syrien *Kongressledamoten Ilhan Omar - både omstridd och älskad *Kåseri av Pamela Jaskoviak Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Maggie Strömberg Tekniker: Sandra Pettersson

I Kina förtigs minnet av massakern på Himmelska fridens torg även i år, 30 år efter att den inträffade. I Slaget efter tolv minns vi årsdagen den 4 juni. Yles medarbetare i Asien Björn Ådahl, statsvetaren Emma Mustala och Frank Johansson, verksamhetsledare på Amnesty i Finland diskuterar hur händelserna präglat vår bild av det som skett och hur vi ska förhålla oss till dagens Kina. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

För trettio år sen kulminerade protesterna på Himmelska Fridens Torg i Peking till en massaker där ett stort antal människor dödades av pansarförsedda arméstyrkor. Aftonbladets krönikör Pernilla Ericsson har skrivit en ledare om detta och reder ut vad det var som egentligen hände för trettio år sen.

I dagens avsnitt bland annat: Elev mobbad och utfryst av lärare och andra elever efter vägran att delta i skolstrejk för klimatet, Trump överlämnar pokal till vinnaren av maj månads Sumo Grand Basho i Tokyo, kinesisk censur inför årsdagen av massakern på Himmelska fridens torg, Facebook raderar tre miljarder falska profiler, nationalistiska partier starkt framåt i EU-valet och dödsstraff i Irak till tre franska medborgare som anslöt till IS-terroristerna https://radio.bubb.la/tisdag-28-maj-2019/

En himmelsk diskussion om Himmelska Dagar.

Lyrikens ställning i Kina är stark. Men explosionen av nätpoesi väcker kritik och statlig repression. Viola Bao reflekterar över utvecklingen och över poeten som överskrider alla gränser: Yu Xiu Hua. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Redan innan de lärt sig läsa lär sig kinesiska dagisbarn att recitera landets klassiska dikter. Det fortlöper kontinuerligt genom hela skolgången och barnen har den kinesiska poesihistorien inpräntad i ryggraden när de går ut i livet. Poesin är en levande del av det historiska minnet och den nationella självbilden, med en dokumenterad poesitradition som sträcker sig över tvåtusen år tillbaka i tiden till Shijing, den äldsta kinesiska poesisamlingen. Poesikomponering var länge en del av det kejserliga examensväsendet. Till och med Mao själv, som med sin kulturrevolution på 60-talet inledde en kulturhistorisk utrensning av världshistoriska mått, var en flitig läsare av klassisk poesi, och själv en erkänd versmakare. Poesins upphöjda status i Kina är alltså långtifrån hotad. Men hur mår själva poesin? Å ena sidan befinner den sig i en guldålder läst, skriven och delad av fler än någonsin på internet och sociala medier. Å andra sidan, säger vissa, befinner sig den kinesiska samtidspoesin i ett tillstånd av degenerering och förfall, underställd både en hårdnande statscensur och den estetiska utslätning och strömlinjeformning som nättillvaron fört med sig, där poesin i allt högre grad format sig efter idealet om klickbarhet, delbarhet och den lättsmälta underhållningen. Även om nätet ännu är det medium som är svårast för den kinesiska staten att överblicka och kontrollera [...] så har oförutsägbara stötar av censur drabbat den digitala poesisfären 1900-talets kinesiska poesi var till stor del formad av Kinas våldsamma historia, med många uppblommanden och avbrott. Växte man upp under den kommunistiska eran förknippar man kanske poesi framförallt med revolutionärt patos och teatraliska kampsånger, är man född senare inspirerades man kanske av de så kallade dunkla poeterna som Bei Dao, Mang Ke och Shu Ting eller deltog i någon av de många hundratals poesiföreningar på universitetcampus som grundades runtom i landet under 80-talet, innan den nyväckta tilltron till kulturen och poesin nådde ett abrupt slut med massakern på Himmelska fridens torg 1989, som också markerade slutet på demokratirörelsen. Sedan dess har mycket hänt. Nya generationer poeter har dykt upp och internet har idag helt förändrat det sätt på vilket litteratur skrivs och distribueras. Kinas internetanvändare uppgår idag till 800 miljoner och nätet har blivit den utan tvivel främsta plattformen för skriven kinesisk poesi. Om detta skriver den brittiska litteraturvetaren Heather Inwood, som i boken Verse Going Viral från 2014 beskriver den explosionsartade poetiska aktivitet som vuxit fram på nätet: i poesiforum, på webbsidor, bloggar, mikrobloggen Weibo i form av subkulturer, communities, tidskriftskollektiv. Även om nätet ännu är det medium som är svårast för den kinesiska staten att överblicka och kontrollera, och där poeter därmed också funnit störst frihet, så har oförutsägbara stötar av censur drabbat den digitala poesisfären de gångna åren. Inför 2008 då de Olympiska spelen hölls i Beijing, liksom i juni 2010 kring årsdagen för massakern 1989, då den kommersiella internetdistributören NetEase plötsligt stängde ner nästan tvåhundra poesiforum, något som ledde till en litterär massmigration till bloggar, Weibo och andra sociala medier. Trots det har nätet försett många med möjligheten att samlas kring sammanhang som tidigare inte funnits alltifrån queera poesicommunities till ekonomiskt underställda grupper som fattig landsbygdsbefolkning och migrantarbetare. Migrantarbetarpoesi är en genre som fått stor uppmärksamhet efter den 24-åriga poeten och Foxconn-fabriksarbetaren Xu Lizhis självmord 2014, inte minst efter hans hemsökande vackra dikt om att arbeta Jag sväljer en måne gjord av järn. Jag korsar ett kulhagel för att få ligga med dig. Jag pressar samman oräkneliga nätter till en enda gryning för att få ligga med dig En annan poet som blivit en viral sensation under de senaste åren är Yu Xiu Hua, som 2014 blev berömd över en natt med onlinedikten Att korsa halva Kina för att ligga med dig, som beskriver ett kvinnligt diktjags erotiska längtan: Jag pressar samman oräkneliga nätter till en enda gryning för att få ligga med dig / Jag genomkorsar många jag och många jag springer samman till ett för att få ligga med dig.  Yu Xiu Hua är född 1976 i en bondefamilj på landsbygden, bosatt i provinsen Hubei och var innan 2014 i princip okänd. Kort efter att hennes dikt skapat sensation på nätet gav hon ut två diktsamlingar; den senare blev den mest bästsäljande i Kina på trettio år. Hon föddes med en cp-skada, har kallats för Kinas Emily Dickinson och i hennes dikter löper skildringar av erotiskt begär, disabilitet, kärlek, eufori och dödslängtan sida vid sida. På ett såväl tvetydigt som kraftfullt bildspråk skriver hon om ämnen som ofta är relaterbara, med en expressiv nyenkelhet som förmodligen banat väg för deras popularitet. Som i dikten Källan: Jag blev förälskad vid mitt omskakande möte med världen. / Jag blev förälskad i den tryckande, vulgära, återkommande våren. / Jag blev förälskad i min beslutsamhet att stå ut med allt tills det upplöstes i stoft. År 2017 gavs Yu Xiu Hua också ut på svenska i förlaget ellerströms lilla poesiserie, i översättning av Birgitta Lindqvist. Att hennes mest kända dikt, Att korsa halva Kina för att ligga med dig inte finns med i urvalet är något märkligt, men här återfinns å andra sidan samma ensamma och utpräglade lyriska diktjag, som ömsom stilla, ömsom affekterat låter diktraderna vandra över tillvarons smuts, sin egen kroppslighet, sitt begär och ensamhet, som sammansmälter med vardagsnära scener från landsbygden, som som hon skriver - detta fallfärdiga hus där jag vårdar mina gamla föräldrar och min son som växer lika långsamt som gästernas steg närmar sig. Censur och marknadsanvändning sätter sina spår på poesin, liksom de individuella utövare som trampar fram i ett heterogent fält av uttryck Mycket kan sägas om Yu Xiu Huas enormt populära och virala poesi: den är å ena sidan enkel, delbar, relaterbar och appellerar till många. Tyvärr kan den svenska översättningen inte helt göra hennes enkla och genomsläppligt tvetydiga bilder rättvisa, som så ofta är fallet med översatt poesi från kinesiska. Men mycket hån och kritik har också riktats mot internetpoesin: den har kallats för banal, rättande sig efter det minsta motståndets lag och inte bara i maskopi med underhållningen och popkulturen, utan också med företag och politiska institutioner, som ofta finansierar och använder sig av poeter och poesi idag, medvetna om den upphöjda status lyriken fortfarande har samt de politiska och ekonomiska vinsterna med att använda den. Hur kommer det sig att modern poesi och poeter fortfarande existerar?, frågade sig Kinas mest populäre bloggare Han Han i en hånfull attack mot samtidspoesin i en essä med samma namn från 2006. Svaret är väl att bilden är mer mångtydig och paradoxal än så. Att poesin flyttat ut på internet gör den inte automatiskt mer strömlinjeformad, mycket tyder trots allt på det motsatta. Censur och marknadsanvändning sätter sina spår på poesin, liksom de individuella utövare som trampar fram i ett heterogent fält av uttryck, ett fält som hela tiden omformas och förändras. Mitt i en sådan förändring kan man ibland få höra en både tvetydig och klingande klar, rättfram röst som Yu Xiu Huas: Tvärsöver Kina händer allt: vulkaner får utbrott, floder förtorkas, politiska fångar och tvångsförflyttade släpps fria, hjortar och rödkronade tranor skjuts ner / Jag korsar ett kulhagel för att få ligga med dig. Jag pressar samman oräkneliga nätter till en enda gryning för att få ligga med dig. Viola Bao Litteratur Xiu Hua Yu: Leva trots allt. Översättning: Birgitta Lindqvist. Ellerströms, 2017. Heather Inwood: Verse going viral  Chinas New Media Scenes, University of Washington Press, 2014.

Äntligen Söndag! 13 januari 2019 kl 1030. Församlingen Arken, predikan: Linda Bergling

Om Kinas syn på vad som är fakta - och hur den ska korrigeras över världen. Kinas ambassadör får frågor om den fängslade förläggaren Gui Minhai, om kinesiskt spioneri och pekpinnar kring Taiwan. En delegation med fyra kostymklädda män dyker upp för en intervju i Konflikt. Kinas ambassadör Mr. Gui Congyou, ambassadens svensktalande tolk, tredje sekreteraren och chefen för den politiska sektionen på ambassaden. De hälsar artigt. Men de är här för att de har ett uppdrag. De vill faktakorrigera vår rapportering kring Kina, man kan se det som ett tecken på vänlighet, säger ambassadören. I ett brev till redaktionen, som utgår från en sändning Konflikt gjorde i april i år, Kina och underkastelsen, hävdar den kinesiska ambassaden att programmet var fullt av faktafel och helt oacceptabelt. I Kina och underkastelsen berättar den tidigare fängslade svenske människorättsaktivisten Peter Dahlin hur han tvingades erkänna brott i kinesisk tv, regisserad av kinesisk säkerhetstjänst. Vi besöker en gymnasieskola i Luleå som har ett samarbetsavtal med det kontroversiella kinesiska Konfucius-institutet, vi hör om den pågående rättegången kring kinesiskt spioneri mot exil-tibetaner här i Sverige, och om hur Kina vill sprida sin mjuka makt bland annat genom investeringar i filmindustrin, som köpet av svenska biografkedjan SF ifjol.  Ambassadör Gui Congyou svarar på frågor om den fängslade bokförläggaren Gui Minhai. Han ger sin syn på vad en kinesisk lärare i Sverige bör förklara vad som hände på Himmelska fridens torg, och svarar på varför Taiwans status är så känslig att Kina vill kontrollera vad som står på flygbolagens hemsidor när du bokar en biljett. Och det visar sig att vår syn på vad som är fakta - och Kinas syn på fakta - inte alltid helt stämmer överens. Sist i programmet hör vi också Jerker Hellström, forskningsledare vid Asien- och Mellanösternprogrammet vid FOI. Längre ner finns en längre version av intervjun med ambassadören inklusive svaren på kinesiska. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se Podden har ändrats sedan den först publicerades. Vi har förtydligat en beskrivning av Kinas statsskick.

Lyrikens ställning i Kina är stark. Men explosionen av nätpoesi väcker kritik och statlig repression. Viola Bao reflekterar över utvecklingen och över poeten som överskrider alla gränser: Yu Xiu Hua. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Redan innan de lärt sig läsa lär sig kinesiska dagisbarn att recitera landets klassiska dikter. Det fortlöper kontinuerligt genom hela skolgången och barnen har den kinesiska poesihistorien inpräntad i ryggraden när de går ut i livet. Poesin är en levande del av det historiska minnet och den nationella självbilden, med en dokumenterad poesitradition som sträcker sig över tvåtusen år tillbaka i tiden till Shijing, den äldsta kinesiska poesisamlingen. Poesikomponering var länge en del av det kejserliga examensväsendet. Till och med Mao själv, som med sin kulturrevolution på 60-talet inledde en kulturhistorisk utrensning av världshistoriska mått, var en flitig läsare av klassisk poesi, och själv en erkänd versmakare. Poesins upphöjda status i Kina är alltså långtifrån hotad. Men hur mår själva poesin? Å ena sidan befinner den sig i en guldålder läst, skriven och delad av fler än någonsin på internet och sociala medier. Å andra sidan, säger vissa, befinner sig den kinesiska samtidspoesin i ett tillstånd av degenerering och förfall, underställd både en hårdnande statscensur och den estetiska utslätning och strömlinjeformning som nättillvaron fört med sig, där poesin i allt högre grad format sig efter idealet om klickbarhet, delbarhet och den lättsmälta underhållningen. Även om nätet ännu är det medium som är svårast för den kinesiska staten att överblicka och kontrollera [...] så har oförutsägbara stötar av censur drabbat den digitala poesisfären 1900-talets kinesiska poesi var till stor del formad av Kinas våldsamma historia, med många uppblommanden och avbrott. Växte man upp under den kommunistiska eran förknippar man kanske poesi framförallt med revolutionärt patos och teatraliska kampsånger, är man född senare inspirerades man kanske av de så kallade dunkla poeterna som Bei Dao, Mang Ke och Shu Ting eller deltog i någon av de många hundratals poesiföreningar på universitetcampus som grundades runtom i landet under 80-talet, innan den nyväckta tilltron till kulturen och poesin nådde ett abrupt slut med massakern på Himmelska fridens torg 1989, som också markerade slutet på demokratirörelsen. Sedan dess har mycket hänt. Nya generationer poeter har dykt upp och internet har idag helt förändrat det sätt på vilket litteratur skrivs och distribueras. Kinas internetanvändare uppgår idag till 800 miljoner och nätet har blivit den utan tvivel främsta plattformen för skriven kinesisk poesi. Om detta skriver den brittiska litteraturvetaren Heather Inwood, som i boken Verse Going Viral från 2014 beskriver den explosionsartade poetiska aktivitet som vuxit fram på nätet: i poesiforum, på webbsidor, bloggar, mikrobloggen Weibo i form av subkulturer, communities, tidskriftskollektiv. Även om nätet ännu är det medium som är svårast för den kinesiska staten att överblicka och kontrollera, och där poeter därmed också funnit störst frihet, så har oförutsägbara stötar av censur drabbat den digitala poesisfären de gångna åren. Inför 2008 då de Olympiska spelen hölls i Beijing, liksom i juni 2010 kring årsdagen för massakern 1989, då den kommersiella internetdistributören NetEase plötsligt stängde ner nästan tvåhundra poesiforum, något som ledde till en litterär massmigration till bloggar, Weibo och andra sociala medier. Trots det har nätet försett många med möjligheten att samlas kring sammanhang som tidigare inte funnits alltifrån queera poesicommunities till ekonomiskt underställda grupper som fattig landsbygdsbefolkning och migrantarbetare. Migrantarbetarpoesi är en genre som fått stor uppmärksamhet efter den 24-åriga poeten och Foxconn-fabriksarbetaren Xu Lizhis självmord 2014, inte minst efter hans hemsökande vackra dikt om att arbeta Jag sväljer en måne gjord av järn. Jag korsar ett kulhagel för att få ligga med dig. Jag pressar samman oräkneliga nätter till en enda gryning för att få ligga med dig En annan poet som blivit en viral sensation under de senaste åren är Yu Xiu Hua, som 2014 blev berömd över en natt med onlinedikten Att korsa halva Kina för att ligga med dig, som beskriver ett kvinnligt diktjags erotiska längtan: Jag pressar samman oräkneliga nätter till en enda gryning för att få ligga med dig / Jag genomkorsar många jag och många jag springer samman till ett för att få ligga med dig.  Yu Xiu Hua är född 1976 i en bondefamilj på landsbygden, bosatt i provinsen Hubei och var innan 2014 i princip okänd. Kort efter att hennes dikt skapat sensation på nätet gav hon ut två diktsamlingar; den senare blev den mest bästsäljande i Kina på trettio år. Hon föddes med en cp-skada, har kallats för Kinas Emily Dickinson och i hennes dikter löper skildringar av erotiskt begär, disabilitet, kärlek, eufori och dödslängtan sida vid sida. På ett såväl tvetydigt som kraftfullt bildspråk skriver hon om ämnen som ofta är relaterbara, med en expressiv nyenkelhet som förmodligen banat väg för deras popularitet. Som i dikten Källan: Jag blev förälskad vid mitt omskakande möte med världen. / Jag blev förälskad i den tryckande, vulgära, återkommande våren. / Jag blev förälskad i min beslutsamhet att stå ut med allt tills det upplöstes i stoft. År 2017 gavs Yu Xiu Hua också ut på svenska i förlaget ellerströms lilla poesiserie, i översättning av Birgitta Lindqvist. Att hennes mest kända dikt, Att korsa halva Kina för att ligga med dig inte finns med i urvalet är något märkligt, men här återfinns å andra sidan samma ensamma och utpräglade lyriska diktjag, som ömsom stilla, ömsom affekterat låter diktraderna vandra över tillvarons smuts, sin egen kroppslighet, sitt begär och ensamhet, som sammansmälter med vardagsnära scener från landsbygden, som som hon skriver - detta fallfärdiga hus där jag vårdar mina gamla föräldrar och min son som växer lika långsamt som gästernas steg närmar sig. Censur och marknadsanvändning sätter sina spår på poesin, liksom de individuella utövare som trampar fram i ett heterogent fält av uttryck Mycket kan sägas om Yu Xiu Huas enormt populära och virala poesi: den är å ena sidan enkel, delbar, relaterbar och appellerar till många. Tyvärr kan den svenska översättningen inte helt göra hennes enkla och genomsläppligt tvetydiga bilder rättvisa, som så ofta är fallet med översatt poesi från kinesiska. Men mycket hån och kritik har också riktats mot internetpoesin: den har kallats för banal, rättande sig efter det minsta motståndets lag och inte bara i maskopi med underhållningen och popkulturen, utan också med företag och politiska institutioner, som ofta finansierar och använder sig av poeter och poesi idag, medvetna om den upphöjda status lyriken fortfarande har samt de politiska och ekonomiska vinsterna med att använda den. Hur kommer det sig att modern poesi och poeter fortfarande existerar?, frågade sig Kinas mest populäre bloggare Han Han i en hånfull attack mot samtidspoesin i en essä med samma namn från 2006. Svaret är väl att bilden är mer mångtydig och paradoxal än så. Att poesin flyttat ut på internet gör den inte automatiskt mer strömlinjeformad, mycket tyder trots allt på det motsatta. Censur och marknadsanvändning sätter sina spår på poesin, liksom de individuella utövare som trampar fram i ett heterogent fält av uttryck, ett fält som hela tiden omformas och förändras. Mitt i en sådan förändring kan man ibland få höra en både tvetydig och klingande klar, rättfram röst som Yu Xiu Huas: Tvärsöver Kina händer allt: vulkaner får utbrott, floder förtorkas, politiska fångar och tvångsförflyttade släpps fria, hjortar och rödkronade tranor skjuts ner / Jag korsar ett kulhagel för att få ligga med dig. Jag pressar samman oräkneliga nätter till en enda gryning för att få ligga med dig. Viola Bao Litteratur Xiu Hua Yu: Leva trots allt. Översättning: Birgitta Lindqvist. Ellerströms, 2017. Heather Inwood: Verse going viral  Chinas New Media Scenes, University of Washington Press, 2014.

I den här undervisningen så talar vi om Guds rike, vad det betyder att vi är medborgare i Guds rike och vad en Guds rikes-kultur innebär. Det är en viktig och grundläggande undervisning för att förstå vem Gud är, vilka vi är och vad det kristna livet går ut på.

Predikan kring ämnet "Den himmelska gudstjänsten och vår" av Ulrik Josefsson (från Pingst Jkpg 171126)

Änglarna och det himmelska - Ingemar Karlsson - Predikan - 20171001 10:00

Änglarna och det himmelska - Ingemar Karlsson - Predikan - 20171001 10:00

I programmet diskuteras Violinsonater av Brahms med Tetzlaff och Vogt, ovanliga rekvier av Cherubini och Plantade samt Job och den nionde symfonin av Vaughan Williams. Hanna väljer 4 countertenorer. I panelen Alexander Freudenthal, Bengt Forsberg och Måns Tengnér som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: RALPH VAUGHAN WILLIAMS Job och Symfoni nr 9 Bergens filharmoniker Andrew Davis, dirigent Chandos CHSA 5180 JOHANNES BRAHMS Violinsonaterna Christian Tetzlaff, violin Lars Vogt, piano Ondine ODE 1284-2 REKVIER Musik av Cherubini och C-H Plantade Le Concert Spirituel Hervé Niquet, dirigent Alpha ALPHA 251 Referensen Johan jämför med och refererar till en inspelning av Vaughan Williams nionde symfoni med Londons symfoniorkester under ledning av André Previn, inspelad år 1968 på RCA.  Hannas val Hanna Höglund väljer ur fyra nya countertenor-album: Iestyn Davies sjunger Bach, Mikael Bellini sjunger ur Kent Olofssons kammarverk "Champs detoile" utgiven på dB Productions; Philippe Jarousskys med tema Orfeus på Erato samt ur svenskboende venezuelanen Rodrigo Sosas Dal Pozzos "Pure haute-contre på egen utgåva. Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Brahms violinsonater med Christian Tetzlaff och Lars Vogt i live-version på EMI; Itzhak Perlman och Vladimir Ashkenazy på EMI; Nils-Erik Sparf och Elisabeth Westenholz på Bis; Viktoria Mullova och Piotr Anderszewski på Philips; David Ojstrach och Frieda Bauer på märket Praga; Josef Suk och Julius Katchen på Decca samt med Henryk Szeryng och Artur Rubinstein på RCA. Cherubinis Requiem c-moll med Ambrosian Singers och Philharmonia Orchestra, London under ledning av Riccardo Muti på EMI. Vaughan Williams balett Job med både Londons filharmoniker och Londons symfoniorkester under Adrian Boult på bl.a. EMI samt med Londons filharmoniker ledd av Vernon Handley på EMI. Vaughan Williams nionde symfoni med Sovjetiska kulturministeriets symfoniorkester, Moskva ledd av Gennadij Rozjdestvenskij på Melodija; Londons filharmoniker ledda av Adrian Boult på Decca; Leopold Stokowski med egna orkestern från en radioupptagning i New York 1958 samt med BBCs symfoniorkester under ledning av Andrew Davis på Warner Classics.  Svepet Den här veckan sveper Johan över två album. På det ena spelar pianisten Alexander Melnikov Prokofjevs pianosonater nr 2, 6 och 8 i en utgåva på Harmonia Mundi. På det andra betitlad 4 x Anders Eliasson, framför Norrbotten Neo fyra verk av Anders Eliasson, utgiven på Bis.

Lena Forsberg berättar om ett möte med den uppståndne Jesus och vad det fick betyda för resten av livet.

Predikan från Henrik Korslind on 2016-08-21

Staffan Sonning, utrikeskorrespondent som bevakar London berättar om hur han på sitt första utrikesuppdrag hamnade mitt i massakern på Himmelska fridens torg och hur det påverkat honom senare i livet. Moderator: Robin Olin, P4 Världen Det här är en podd från Radiokorrespondenternas turnépremiär på Södra teatern i Stockholm 2015.

Det blåser i universum! De gamla filosoferna tänkte sig att skön musik uppstod i universum när himmelssfärerna vreds runt och gneds mot varandra. De genomskinliga sfärerna bestod av det okända femte elementet, kvintessensen, etern, det som gudarna andades. Idag vet vi att materien i rymden inte i princip skiljer sig från den jordiska materian, utom att den är mycket tunnare förstås. Men precis som i den luft som vi andas så blåser det, och väldigt mycket.Det första vi möter när vi reser ut i universum är den kraftiga solvinden som strömmar ut från solen och sveper kring jorden.Solvinden skyddar oss rätt väl från vad som sen kommer när vi är ute ur vårt solsystem, för där möter oss en galaktisk motvind av helt annan styrka. För vi och vårt solsystem rör sig i förhållande till stjärnor och gas i solens omgivning i vintergatan, och stoftkornen och partiklarna där ute slår emot oss med en hastighet kring 30 km per sekund. Förfärliga glesa hagelbyar!Vi besöker också Mira, en härlig, pulserande röd jättestjärna som drar ihop sig och sen andas ut igen och skapar en chockvåg genom det väldiga halvgenomskinliga stjärnhöljet. Det bildas stoft som sen trycks ut av stjärnans strålning, och släpar med sig gas. Här blåser därför en vind i årslånga pustar, och ett stort skimrande skal av gas och stoft lämnar stjärnan vartannat år. Stjärnvindarna strömmar ut i det djupa mörkret mellan stjärnorna för att lång senare samlas igen, till mörka gasmoln som kan bilda nya stjärnor.I spellistan bla Intermezzo ur expeditionen av Klas Torstensson, Darkness med Fink och Crepusculo med basblockflöjtisten Anna Petrini, Vivaldi, Alma Mahler, Puccini och elektroniskt med den legendariska tyska gruppen Tangerine Dream

Vissa blev hjältar, andra inte. Anhöriga till de som dödades under Majdanprotesterna i Ukraina kämpar nu för upprättelse. Vi ska också till Japan där vulkanen Ontakes utbrott lämnat närliggande orters ekonomier i spillror. Och vad hände med den syriska revolutionen? Sveriges Radios mellanösternkorrespondent Katja Magnusson pratar med besvikna regimmotståndare vid den turkiska gränsen. Redaktör är Martin Gens.

Om kraven på demokrati i Hongkong och om demonstrationerna kommer att spridas till Kinas fastland. Konflikt är på plats och hänger med studenter som ockuperat gatorna i centrala Hongkong. Hör röster från det stora tältlägret kring stadsdelen Admiralty, Peking och Stockholm. Om kampen för rösträtt och om hur man klarar studierna och revolutionen samtidigt. Vad kommer den kinesiska ledningen att göra? Slå ner det som kallats paraply-rörelsen, gå med på kraven eller som det ser ut just nu, bara vänta på att de tältande studenterna ska tröttna? Morgonrutinerna pågår för fullt på den fyrfiliga motorvägen som sedan en månad är förvandlad till ett gigantiskt tältläger. Timothy städar runt sitt tält. Det är viktigt att hålla ordning här i det som har blivit som ett eget litet samhälle. Timothy har varit här sedan den dramatiska kvällen för över en månad sedan. Då hade protesterna mot regeringen i Peking egentligen börjat ebba ut. Det som irriterade Hongkong-borna var beslutet att bara kandidater som först godkänts av kommunistpartiet skulle få ställa upp i valet av Hongkongs lokala ledare, kallad ”Chief executive”.  Men när polisen den 28:e september satte in tårgas och pepparsprej mot demonstranterna, då vällde ilskan fram igen. Tiotusentals människor tog gatan i besittning och har stannat där sedan dess. Konflikts Daniela Marquardt begav sig till Hongkong och mötte studenter som kämpar för en bättre framtid, kineser som avfärdar deras krav och aktivister från Himmelska fridens torg, som tror på det kinesiska kommunistpartiets förmåga att kompromissa. Följ med studenten Dylis från morgon till kväll i stadsdelen Admiralty. Möt Emily Lau som är Demokratiska partiets ordförande, Benny Tai som leder en av organisationerna som driver ockupationen och träffa många fler på Hongkongs gator, även de som är emot protesterna. För att diskutera det som händer i Hongkong och hur den kinesiska ledningen agerar finns Malin Oud som under många år har arbetat med frågor om mänskliga rättigheter i Kina och nu driver ett företag som jobbar med hållbarhet och ansvarsfullt företagande i Kina. ”Det är Kina som bestämmer”, säger Emily Lau och Sveriges Radios Kina-korrespondent David Carlqvist samtalar med kineser på Pekings gator om hur de ser på protesterna i Hongkong. Frågan är mycket känslig i Peking och informationen om vad som händer i Hongkong är hårt kontrollerad. Annie som har läst ekonomi i Stockholm och jobbar på börsen intervjuas av Gilda Hamidi-Nia. Hon är uppvuxen i Kina och tycker att demonstrationerna handlar om något annat än demokrati. Det är enbart missnöje över en allt sämre levnadsstandard. Det är dags att Peking visar vem som bestämmer, säger Annie. Hon är inspirerad av den kinesiske riskkapitalisten Eric X. Li som tycker att demokrati, det har fungerat bra i Europa och USA, men det är inte den enda vägen. Det kinesiska kommunistpartiet har visat att deras modell också fungerar genom att lyfta landet ur fattigdom sedan de tog över 1949. I Konflikt hör ni också aktivister som 1989 ledde protesterna på Himmelska fridens torg, som sedan slutade i en massaker då kinesiska trupper grep in. En av dem är Han Dongfang och han tycker att det stora problemet är den kinesiska oviljan att kompromissa. Men mycket är annorlunda idag, berättar Han Dongfang, bland annat pågår det tusentals strejker i Kina utan att den kinesiska ledningen skickar in trupper eller polis för att slå ned protesterna. En annan av de som ledde proteserna på Himmelska fridens torg 1989 är Wang Chaouhua. Hon blir rörd när hon ser alla de som protesterar i Hongkong och minns hur folket kom ut i maj 1989. De var så många att de kinesiska soldaterna hade svårt att röra sig. Wang Chaouhua berättar om att grunden för protesterna i Hongkong handlar om en protest mot kolonialism. Hongkong var brittiskt i 150 år, helt utan demokratiska system, nu ses Kina som den nya kolonisatören. Möt också advokaten Stephanie Leung som jobbar med medling i privata tvister. Hon betonar att paraplyrörelsen har åstadkommit något mycket värdefullt bara i och med att den ökat den politiska medvetenheten i Hongkong. Två intervjuer som inte fick plats i detta Konflikt finns här nedanför att lyssna på i sin helhet. Den ena är med den taiwanesiska sociologen Tunghung Ho som 1990 var en av de som ledde studentprotesterna i Taiwan som kallades Wild Lily rörelsen. De gjorde att landet valde att utvecklas i demokratisk riktning. Protesterna i Hongkong har haft politiska effekter även i Taiwan, berättar han. Den andra intervjun som finns nedan är med den amerikanske professorn i historia vid University of California, Jeffrey Wasserstrom. Han har skrivit boken ”China in the 21st Century: What Everyone Needs to Know” och berättar bland annat om hur studenterna genom den kinesiska historien varit avgörande för den politiska utvecklingen, även för det kinesiska kommunistpartiet. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Människokroppen är en levande organism vars sinnen är vår källa till kunskap om omvärlden. Kroppen är hem för vårt medvetande och dessutom tvingas kroppen kånka runt medvetandet i världen. Kroppen är stoftet vi identifierar oss med och vår fysiska representant i det sociala livet. Trots allt detta spelar kroppen en ganska blygsam roll inom filosofins moderna historia. Inom den kristna teologin är kroppen däremot ett fundament. Gud tog sig gestalt i en människokropp Jesus Kristus och vandrade på Jorden. Gäster: Ola Sigurdsson teolog och författare till boken Himmelska kroppar, inkarnation blick och kroppslighet, Magnus Zetterholm, docent i Nya Testamentets exegetik vid Linköpings universitet och Jonna Bornemark, doktorand i filosofi. Programledare och producent: Peter Sandberg

Människokroppen är en levande organism vars sinnen är vår källa till kunskap om omvärlden. Kroppen är hem för vårt medvetande och dessutom tvingas kroppen kånka runt medvetandet i världen. Kroppen är stoftet vi identifierar oss med och vår fysiska representant i det sociala livet. Trots allt detta spelar kroppen en ganska blygsam roll inom filosofins moderna historia. Inom den kristna teologin är kroppen däremot ett fundament. Gud tog sig gestalt i en människokropp Jesus Kristus och vandrade på Jorden. Gäster: Ola Sigurdsson teolog och författare till boken Himmelska kroppar, inkarnation blick och kroppslighet, Magnus Zetterholm, docent i Nya Testamentets exegetik vid Linköpings universitet och Jonna Bornemark, doktorand i filosofi. Programledare och producent: Peter Sandberg