POPULARITY
Lige nu bliver verdensmesterskabet i landevejscykling kørt. Men uanset hvem der vinder i de forskellige discipliner, er den største overraskelse for mange af os nok hvor løbet afvikles. For denne her gang er det altså i Rwanda, at vi kan se verdensstjerner som Tadej Pogacar, Marlen Reusser og Remco Evenepoel træde sig gennem landskabet. Det lille, centralafrikanske land, de færreste af os – hvis vi skal være ærlige - nok forbinder med ret meget andet end et af de største folkedrab i nyere tid. Men hvorfor er det egentlig der, den omrejsende verdenselite af cykelryttere nu kører om kap? Er det godt, at VM endelig kommer til Afrika, eller er det endnu et eksempel på politisk sportswashing? Og er der overhovedet nogen, der cykler i Rwanda? Det spørger 'Du lytter til Politiken' journalist Michael Tykier, som er rejst til Rwandas hovedstad Kigali, om.See omnystudio.com/listener for privacy information.
Der findes to sider af enhver mønt – og sådan er det også med Rwanda. På den ene side bliver det lille østafrikanske land kaldt en klimadarling, økonomien buldrer afsted, landet sammenlignes med Singapore – og efter en ihærdig indsats er Rwanda lige nu vært for VM i cykling som det første afrikanske land nogensinde. Men der er en skyggeside. Rwandas præsident, Paul Kagame, bliver kritiseret for at holde landet i et jerngreb, og rwanderne hvisker, når de taler om ham. Jyllands-Postens korrespondent for det globale syd, Thomas Foght, er rejst til landet for at trykteste diktatorens glansbillede. Gæst: Thomas Foght, Jyllands-Postens korrespondent for det globale sydVært: Jacob Grosen Tilrettelæggelse og produktion: Mathias BondeFoto: Jean Bizimana / Reuters Der er lånt klip fra TV 2, Africanews, CGTN Africa, BBC og Rwanda TelevisionSee omnystudio.com/listener for privacy information.
Vi hade mer politik att prata med Hasan Ramic så det fick bli ett En grej till-avsnitt med fokus på det utrikespolitiska. Vi pratar Trumps AI-genererade video om visionen för Gaza, rapporterna om USA och Israels plan att etniskt rensa Gaza genom att flytta den palestinska befolkningen till Östafrika, Rwandas destabilisering av Kongo samt gripandet och den stundande utvisningen av den propalestinska demonstranten Mahmoud Khalil. (OBS, det här avsnittet spelades in dagen innan Israel bröt mot vapenvilan i Gaza, därför tar vi inte upp det.) Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
I andre episode av sesong tre handler det om M23-opprøret. 23.mars-bevegelsen har de siste ukene tatt kontroll over store områder i østlige DR Kongo - deriblant provinshovedstedene Goma og Bukavu - med hjelp fra Rwandas hær. Opprøret, og Kongos konflikter mer generelt, reduseres svært ofte til enkle fortellinger om mineralrikdom og voldelig opportunisme, men dette er ikke en treffende analyse. I denne episoden ser vi på de lengre historiske linjene som utgjør bakteppet for konflikten, undersøker hva som foregår, hva opprørerne og Rwanda kjemper for, og hvor veien kan gå videre. Den mye omtalte (og alt i alt overdrevne) ressursdimensjonen blir tematikk for en egen episode senere denne sesongen. Tips til lesning er som vanlig tilgjengelig på www.bundu.no Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Vi är tillbaka i den öppna feeden! Vi summerar OS och tittar framåt mot Los Angeles 2028, Dr. Rachel Gunn, Basketfinalen, Beachvolleykillarna, Truls, Noah Lyles, Botswana och mycket annat. I eftersnacket på www.patreon.com/division9: Kamala Harris nya VP-kandidat, höstens valkampanj i USA, Andre 3000s flöjtkonsert på Way Out West, Rwandas nya ekonomi, och vad hände egentligen med Romarriket och det brittiska imperiet? Från och med nu släpper vi varannat avsnitt öppet i gratisfeeden, men om du är patreon får du varje avsnitt varje vecka PLUS Eftersnack varje måndag PLUS torsdagsavsnittet varje torsdag. Så istället för 45 min varannan vecka som ickepatron, får du istället 2 timmar varje vecka som patron. Att vara patron lönar sig alltså mer än nånsin. Gå in på www.patreon.com/division9, bli patron och ta del av den nära nog ändlösa källa av innehåll som vi skapat sedan starten 2016. Välkommen in i värmen!
Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den brittiska nya regeringen har skrotat migrationsavtalet mellan Rwanda och Storbritannien. Men Storbritannien kan inte räkna med att få tillbaka stålarna, eftersom Rwanda inte planerar att betala tillbaka.Sen pratar vi om att ligga i valtider. Enligt en urolog i CNN kan valstress göra att det blir lite vajsing i sovrummet. Hur ska man göra för att få bort valstressen ur sexlivet?
Efter två år av fram och tillbaka har Storbritannien slutligen beslutat att skicka vidare de asylsökande som anländer till landet till Rwanda. Detta efter att politikerna kört över högsta domstolen som så sent som 2023 slog fast att Rwandas bristfälliga flyktingmottagande gjorde det till ett osäkert land för asylsökande. Britternas experiment följs noggrant av övriga Europa, däribland Sverige, som filar på egna sätt att bli av med flyktingar. Vi reder ut alla turer i veckans huvudavsnitt! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
30 år har gått siden folkemordet i Rwanda, da mellom 500 000 og 800 000 rwandere - den store majoriteten av dem tutsier, men også mange moderate hutuer - ble drept i løpet av 100 dager. Ukas episode er den første av tre i vår nye miniserie om folkemordet. I del 1 av serien tar vi for oss bakteppet og opptakten frem mot de skjebnesvangre månedene i 1994, for å etablere Rwandas unike utgangspunkt på veien mot folkemord. Abonner på podkasten for å få med deg del 2 og 3 de neste ukene! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Det tog lite tid den här gången. Men till slut var både Anders och Tomas på samma plats samtidigt och passande nog i cykelradions studio. I det här avsnittet pratar vi om cykling på olika platser i världen; Spanien, Tokyo och Rwandas huvudstad Kigali. Redan nu vet vi att nästa avsnitt kommer att sändas live … Fortsätt läsa ”110. Äntligen november!”
"Vi er samlet i dag for at ære det offer, som de overlevendes fortsat må yde, og for at mindes alle de, vi mistede." Sådan lød det for nylig, da Rwandas præsident Paul Kagame talte ved en mindehøjtidelighed i hovedstaden Kigali i anledning af årsdagen for starten på folkemordet i 1994. Tragedien i Rwanda har en kedelig verdensrekord: det er det hurtigste folkemord i historien. I løbet af 100 dage blev et sted mellem 800.000 og en million mennesker, overvejende medlemmer af landets minoritet, tutsierne, slået ihjel af militser fra flertalsbefolkningen, hutuerne. Hvordan blev dette afrikanske 'holocaust' organiseret? Hvilken rolle spiller tidligere europæiske kolonimagter som Frankrig og Belgien? Og hvordan bliver den blodige fortid bearbejdet historisk og politisk? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med journalist og fotograf Jørn Stjerneklar, der er aktuel med en bog om 40 års rejser i Afrika. Musik: Adi Zukanovic.
Nya undergrupper av covidviruset dyker upp våren 2023 som XBB, men verkar inte ge allvarligare sjukdom. Behövs det annat än vaccin för att bekämpa en pandemi framöver? Läkemedelsbolag efterfrågar politiskt ledarskap från Sverige. Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea. När forskare inte har överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det. Men den undergrupp av omikronvarianten som just nu dominerar i västvärlden tycks inte ge allvarligare sjukdom. Svårt att veta var viruset finnsMånga låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Under 2022 var det omkring 70 procent av invånarna i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar. I Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade. Små vaccinfabriker byggsNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin. Politiker behövs för att klara av en pandemiDe stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som under första halvåret 2023 har ordförandeklubban i EU. Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccination Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum. Programmet sändes första gången 9 december 2022.Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se
Podcast „Jalgrattapalavik“ on pärast mõnenädalast pausi uue episoodiga kuulajaid rõõmustamas ning külaliseks ei keegi muu, kui Eesti kõige pikema staažiga profijalgrattur Rein Taaramäe. Suurtuuride etapivõitjal on käsil 16nes profihooaeg. Tänavu sõidab Taaramäe suurtuuridest ainult Vueltat. Viimaste hooaegade Giro – Vuelta duubel mängiti ringi. „Sai kaarte vähe ümber mängitud. Aasta esimene pool läheb puhtalt nädalaste velotuuride peale ja neid on kavas ikka päris kõvasti. Enne Vueltat saan seitse velotuuri kindlasti sõita,“ kirjeldas Taaramäe käesoleva aasta kondikava. Järgmised etteasted tulevad õige pea, Kataloonia velotuuril ning Baskimaa velotuuril, mis mõlemad mahuvad World Touri kalendrisse ehk on väga esindusliku koosseisuga. Taaramäe kavatseb lühematel velotuuridel tavapärasest rohkem riske võtta, nii-öelda pokkerit mängida. „Hea oleks võita Baskimaa velotuuril etapp ja jõuda Vueltal kokkuvõttes esikümnesse. Olin eelmisel aastal Vueltal tegelikult imevormis ja ma loodan tänavu end samuti Hispaania velotuuriks imevormi viia. Siis ei teagi kuhu võib jõuda. Iseenesest oleks lahe esikümne peale sõita. Eelmisel aastal ma oleks selleks võimeline olnud.“ Räägime avatud kaartidega, nii nagu elu on. Paljud asjad saavad selgemaks. Puudutame Intermarche-Circus-Wanty profitiimi edukat hooaja algust ja kahe hooaja vahelist muutuste lainet. Karjääri jooksul kõike näinud Taaramäe sõnul tegutseb meeskond targalt. Igale poole minnakse tulemust tegema ja sõitjad teavad seda piisavalt pikalt ette. Kõik on planeerimise küsimus, juhusele ruumi ei jäeta. Teisiti lihtsalt ei saa, kui tahad olla edukas. Taaramäe analüüsib hooaja esimesi sõite Lähis-Idas, Omaani velotuuril ja Araabia Ühendemiraatide velotuuril. Räägib talvisest ettevalmistusest ja laagritest Rwandas. Hoopis teine maailm, aju puhkab. Jõuame ka aastasse 2025 kui Rwandas toimuvad maanteesõidu maailmameistrivõistlused. Tänavune MM leiab aset harjumatul ajal, augustis, Šotimaal. Taaramäe ei ole kindel, kas ta seal joonel on, aga lõpuni välistada ei saa. Õpetussõnu jagub ka noortele. „Ärge tehke sporti liiga noorelt liiga professionaalselt!“ Loomulikult tulevad sinna juurde selgitused. Taaramäe toob ka elulise näite Eesti meistrivõistlustelt. Mis muud, kui head kuulamist! Ühtlasi tuletame meelde, et podcast „Jalgrattapalavik“ on kättesaadav Delfi Tasku, Soundcloudi, Spotify ja Apple Podcasti keskkonnast. Saatesarja veab Ivar Jurtšenko.
Marta Piigli, Mihkel Jürimaa, Ivo Tšetõrkin
Nya virusvarianter dyker upp som BQ1 i pandemin. Men räcker det med vaccin eller piller? Behövs det annat för att bekämpa en pandemi nu och framöver? Läkemedelsbolag som Pfizer och AstraZeneca vill vara med och tänka om. Många låg- och medelinkomstländer har inte fått tillgång till vaccin, och heller inte sett nödvändigheten i att vaccinera sin befolkning. Fortfarande är omkring 70 procent av invånarna i i dessa länder ovaccinerade mot covid19, enligt vissa beräkningar. I Kenya missade man nästan smittanI Kenya trodde man att det var 0.02 promille av befolkningen som var smittad av covid19-viruset, men när blodbanker undersöktes visade det sig att 78 procent bildat antikroppar och alltså redan varit smittade. Om det inte sker diagnostik är det svår att veta vem, var och när fienden i form av ett virus dyker upp, påpekar Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea. Och när forskare inte ha överblick över virusets utveckling kan förändringar, mutationer, ske utan att man känner till det. Rwanda satsar på läkemedelsproduktionNu byggs containrar i modulform för att ett land som Rwanda i Afrika ska kunna producera egna mRNAvaccin mot covid19, och andra framtida vaccin. De stora läkemedelsbolagen som Pfizer och AstraZeneca är intresserade av att skapa ett bättre hälsosystem och läkemedelsindustri i fattiga länder, för att klara en framtida pandemi bättre. Men de efterlyser politiskt ledarskap, bland annat från Sverige som från nyår får ordförande klubban i EU. Medverkar gör Mikael Dolsten, ansvarig för forskning, medicin och utveckling på läkemedelsbolaget Pfizer, Leif Johansson, som är ordförande i läkemedelsbolaget AstraZeneca, Jerome Kim, chef för International Vaccine Institute i Sydkorea som jobbar med vaccin för låg- och medelinkomstländer samt Noella Bigirimana, chef på Rwandas biomedicinska centrum. De besökte alla en konferens på Karolinska institutet i slutet av november 2022.Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se
Nya statsministern, tidigare borgerliga partiledare, hur mår EU:s utrikeschef Josep Borell?, Rwandas roll i norra Moçambique, matpriser upp - hur påverkas hälsan?, spaningar om den nya regeringen, A-traktorer, kulturkanon - hur fungerar det i andra länder?, mer pengar från EU till vapen och World Health Summit.
Tyskland förlänger livslängden på tre kärnkraftverk. Nya styret i Södertälje stoppas efter drama. Den nya statsministern. Hur mår EU:s utrikeschef Josep Borell? Nya statsministern. Kulturkanon i andra länder. Rwandas roll i norra Moçambique. World Health Summit.
På overfladen ligner Rwanda et stabil, roligt og velfungerende land. Og det er her, den danske regering drømmer om at sende asylansøgere fra Danmark hen. Men man skal ikke skrabe ret meget i den pæne overflade, før styret viser sit grimme ansigt. Regimet i det lille afrikanske land slår hårdt ned på politiske modstandere - og gør alt for at lukke munden på dem. Og det er ikke kun inden for landets egne grænser at kritikerne bliver overvåget, forfulgt og dræbt. I dagens Genstart fortæller DR's korrespondent i Afrika, Søren Bendixen, om Rwandas lange fangarme, der når helt til Europa. Vært: Anna Ingrisch.
Människor som vill söka asyl i Storbritannien ska göra det ifrån Rwanda – oavsett vilket land de kommer ifrån. Det säger ett avtal mellan länderna. Men vad får Rwanda ut av det? DN:s Katrine Marçal, medarbetare i London, och Erik Esbjörnsson, DN:s Afrikakorrespondent, om varför Storbritannien vill skicka asylsökande till Rwanda och om det första planet som skulle åka från Storbritannien till Rwandas huvudstad Kigali – men som stoppades. Avsnittet spelades in innan Boris Johnson meddelade att han avgår som Storbritanniens premiärminister. På en presskonferens under torsdagen sade Boris Johnson att han sitter kvar "tills en ny ledare är på plats". Programledare: Palmira Koukkari Mbenga. Producent: Sabina Marmullakaj. Tekniker: Oliver Bergman, Bauer Media.
Paul Kagame har skabt en politisk ideologi på ryggen af det blodigste folkemord siden holocaust. Det har givet ham magten som Rwandas leder gennem tre årtier. Han har bragt velstand og stabilitet til et krigshærget land og vinder altid sine valg med over 90 procent af stemmerne. Men kritikere beskylder ham for at være et monster, der fængsler eller likviderer enhver, der siger ham imod. Men det forhindrer ham ikke i at sole sig i anerkendelse fra den ene vestlige leder efter den anden. Lige nu forsøger både Danmark og Storbritannien at etablere et asylsamarbejde med Rwanda. Men hvem er den afrikanske præsident, Danmark er ved at blive venner med? Gæster: Johanne Højbjerg Møller, journalist. Holger Bernt Hansen, professor emeritus på Center for Afrikastudier. Søren Bendixen, Afrikakorrespondent. Vært: Mathias Bay Lynggaard.
* DR Kongo och Rwandas allt mer frostiga relation * Ramaphosa anklagas för ekonomiska oegentligheter * Intervju med Karolinska institutets professor Susanne Guidetti och docent Gunilla Eriksson om institutionssamarbetet med Makerere University * Kortnotiser
Vi kan ikke komme uden om, at hele Danmarks mediedarling Sidney Lee er gået bort. Vi laver en hyldestblok til manden. Fra én darling til en anden. Rwandas præsident Paul Kagame vandt valget i 2017 med 98,8% af stemmerne. Vi spørger, om dette er et tegn på, at han er diktator eller bare en vaskeægte darling? Kan Anders Bondo forveksles med en mindreårig? Han blev i hvert fald spurgt om billed-ID, da han den anden dag ville købe en flaske vin i Netto. Vi spørger ekspert i nonverbale indtryk og ansigtsudtryk, Pernille Slot. "Alt, der er købt, er solgt" sådan lyder dagens lytterpåstand, som vi skal undersøge! Værter: Sebastian Johan Lund og Martin Plauborg. Producerende redaktør: Simon De Assis. Praktikant: Sarah Sabir. Journalist: Nicholas Schrøder.
Regeringen er lige nu i gang med at forhandle med det afrikanske land Rwanda om at etablere asylbehandling i landet. Det er både blevet bekræftet af Rwandas præsident og den danske udlændingeminister Mattias Tesfaye. Torsdag eftermiddag blev folketingets partier orienteret om status på planen af udlændingeminister Matias Tesfaye. Men der er ikke sluppet meget information ud i offentligheden. Værter: Cecilie Lange & Alexander Wils Lorenzen_______________00.00: Hvordan vil et liv se ud i en flygtningelejr i Rwanda? Med Jino Victoria Doabi, flygtning fra Iran og kandidat for R i København13.11: Kan vi overhovedet acceptere Rwanda? Med Simon Turner, migrationsforsker ved Københavns universitet20.30: Rasmus Stoklund beskriver processen i de nye asylplaner. Med Rasmus Stoklund, Udlændingeordfører, Socialdemokratiet 36.05: Hvordan gik det, da Israel samarbejdede med Rwanda? Med Hans Lucht, Seniorforsker ved DIIS - Dansk Institut for Internationale studier44.55: Hvorfor er der ingen pølser uden svinekød på Ceres Park? 53.45: Socialdemokratiet-medlem reagerer på Jesper Nielsen fra Nyborg. Med Hans Brønfeld, Hovedbestyrelsesmedlem, Socialdemokratiet01.00.47: Missilangreb i Kyiv. Hvad foregår der? Stefan Weichert, dansk journalist i Kyiv
EU og Den Afrikanske Union har rettet en skarp kritik af regeringens plan om at etablere modtagecentre for asylansøgere i et tredjeland. Men Danmark fortsætter ufortrødent. Altingets udviklingsredaktør forklarer mere om sagen.Da FN's årlige generalforsamling løb af stablen, fandt både den danske udenrigsminister og udviklingsminister tid til at mødes privat med Rwandas udenrigsminister.Efter det har danske embedsmænd pakket kufferten og rejst til Rwanda for at fortsætte samtalerne med det afrikanske land.Møderne handler om det modtagecenter, som regeringen har planer om at etablere i et tredjeland, hvor flygtninge og migranter skal bo, mens deres asylsager bliver behandlet – også hvis de får asyl.Løsningen har allerede mødt kritik fra EU – og unionen fortsætter med at bore i sagen – og senest har Den Afrikanske Union også langet ud efter Danmark for løsningen, som de mener er fremmedfjendsk og uacceptabel.Altingets udviklingsredaktør, Maja Hagedorn Hansen, forklarer udviklingen i den sag i dagens udgave af Altinget Ajour. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I Hollywood-filmen 'Hotel Rwanda' bliver han fremstillet som en helt. Paul Rusesabagina, som beskyttede tutsi-minoriteten fra macheter under folkemordet i 1994 i Rwanda. Men glansbilledet falmer, da flere efter filmens udgivelse betvivler den renskurede beretning, herunder Rwandas kontroversielle præsident Kagame. De to indleder en årtier lang fejde - med den eksilerede Rusesabagina som leder af en oppositionsgruppe. Efter en række terrorangreb i landet peger pilen mod Hollywood-helten. Og sidste år ender han under falske forudsætninger på et fly til Rwanda, hvor han kommer på anklagebænken for mord og terrorisme. I mandags faldt dommen mod ham. Så hvad er han - helt eller morder? Fotograf og dokumentarist Jørn Stjerneklar, der besøgte hotellet under folkemordet, udlægger Rusesabaginas fald. Vært: Simon Stefanski.
Et billede og en video med to danske ministre dukker op på Twitter. Afsenderen er Rwandas udenrigsministerium og mediet Rwanda Today. I videoen roser de danske ministre Rwanda. Ingen har kendt til mødet, men da ministrene har sat fusserne på dansk jord, offentliggøres en diffus og ukonkret aftale med Rwanda. Regeringen har længe haft et ønske om at oprette et modtagecenter for asylansøgere i et tredjeland. Kan det være Rwanda? Spekulationen går i gang. Hvad ved vi egentlig om aftalen med Rwanda? Og hvad er det for et land, Danmark samarbejder med? Journalist Johanne Højberg Møller, der har boet i landets hovedstad, fortæller. Vært: Knud Brix.
Hvordan vil danske regioner nedbringe brugen af tvang i psykiatrien? Hvordan er lov om seksuelle forbrydelser et tilbageskridt for LGBTQ-personer i Uganda? Hvem er Paul Kagame, Rwandas præsident, som Danmark gerne vil samarbejde med om asylansøgere? Værter: Ole Brink & Anders Bech-Jessen. www.dr.dk/p1morgen
* Intervju med Åsa Karén Persson som precis kommit ner från ett besök hos Rwandas gorillor * Valkampanjen i Uganda * Koalitionsregeringen i DR Kongo och kortnotiser
Den 6. april 1994 blev Rwandas præsident Juvénal Habyarimanas fly skudt ned af to missiler. Under en time senere startede et af historiens mest frygtindgydende folkedrab. En tragedie, der har rødder i kolonitidens kapløb om Afrika.
I ukas episode starter vi med nok et parodisk innslag fra internasjonal politikk, nemlig de nye medlemmene av menneskerettighetsrådet. Deretter tar vi en betimelig og nødvendig faktasjekk av noen av de verste poplåtene om Afrika...Ukas rundtur i nyhetsbildet tar oss fra Øst-Asia til Mellom-Amerika, via Kirgisistan, Kaukasus og Midtøsten. Vi skal dessuten høre om IS' take på nyhetsbildet, Rwandas cannabis-planer og mye mer i denne ukas episode av Hva skjer med verden.
On this episode Laolu, Furo, Nosa discuss Monos fund raising, Patricia, Prospa's business banking proposition and Rwandas move away from ATMs to Agency Banking See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Medgrundare till betaltjänstföretaget Klarna. Om hur han gick från skuldsatt till ekonomiskt oberoende men satt och grät på ett hotellrum i Las Vegas. Tomheten som sällskap - Jag har sett fram emot den här dagen i nästan hela mitt liv. 85 miljoner kronor. Det har kostat. Jag har i sju år inte gjort annat än jobbat, dagar, kvällar och helger. Det säger entreprenören Niklas Adalberth i sitt Sommar. Niklas Adalberth var medgrundare av betaltjänstföretaget Klarna och den här dagen har han sålt några procent av sitt ägande i företaget. - Nu hade min dröm att bli ekonomiskt oberoende gått i uppfyllelse. Jag var någon. Men priset hade varit högt: - Arbetstempot ledde till att jag tappade kontakten med dom flesta av mina gamla kompisar och den viktigaste av allt, min flickvän Linnea, lämnade mig för att jag hela tiden var frånvarande och stressad. Niklas Adalberth blickar i programmet bakåt och säger att det är mycket man inte vet om sig själv när man är liten: - Jag visste inte att jag skulle förfalska id-kort och ljuga. Jag anade inte att jag skulle resa jorden runt utan att flyga, sitta i ett häkte i New York eller att jag arbetsmässigt bara skulle gasa och gasa tills jag blev ekonomiskt oberoende. Jag kunde heller inte räkna ut att jag i slutänden skulle bryta ihop och inse att jag inte var lycklig. Han minns när han sitter i köket och ser att han har 85 miljoner på kontot. Han bestämmer sig för att fira: - Jag har alltid älskat att spela poker. När jag kommer fram till Las Vegas checkar jag in i en överdådig svit på ett lyxhotell, en sån där svit med löjliga mängder blank marmor och med utsikt över stadens alla kasinon. Jag spelar poker, kryssar mellan pokerbord och blinkande spelmaskiner. Plötsligt får jag sällskap. Av tomheten. I programmet berättar Niklas Adalberth sedan om hur han lämnar Klarna och istället startar den icke vinstdrivande välgörenhetsstiftelsen Norrsken. Om Niklas Adalberth Företagsledare, entreprenör, 38 år. Född i Uppsala, bosatt i Stockholm. Debuterar som Sommarvärd. Medgrundare till betaltjänstföretaget Klarna som han lämnade efter drygt ett decennium för att starta välgörenhetsstiftelsen Norrsken Foundation, som investerar i företag med ambition att förbättra världen. Sedan i våras kan de få stöd som har idéer och initiativ som kan förbättra situationen i världen angående coronaviruset. Stiftelsen finns förutom i Stockholm även i Rwandas huvudstad Kigali. Har examen från Handelshögskolan i Stockholm. Sålde som mycket ung falska legitimationer på internet, åkte fast som 15-åring och klarade sig från fängelsestraff men fick dryga böter. Mitt Sommarprat kommer att handla om hur jag trixade mig igenom min uppväxt, satt i häktet i New York och hur jag gick från skuldsatt till ekonomiskt oberoende, men ändå satt och grät på ett hotellrum i Las Vegas. Producent: Karin af Klintberg
* Östafrikas ekonomi * Rwandas nästa president, kanske en kvinna? * Bekymmersamt läge i Burundi, intervju med Stefanie Walters från ISS * Väsensskilda presidentkandidater i Uganda * Protester i Eswatini * Al-shababs våldsdåd slår hårt mot Kenyas turism * Tanzania går i bräschen för källsortering
*Förvärrat MR-läge i Tanzania *val i Namibia *expertintervju om DR Kongos Tshisekedi *ros till Kenya *Angolas oppositionsparti och en rättelse om kvinnlig representation i Rwandas parlament
Et fly over Rwandas hovedstads lufthavn, kommer til at ændre landets skæbne. Det starter et 100 dages folkemord. Men historien ender ikke dér, for der er sket overraskende ting i Rwanda siden da."Mens vi venter på, verden går under" er undervisningsmateriale om FNs Verdensmål støttet af Udenrigsministeriets Oplysningspulje, DJ og LB-Fonden: https://www.verdensmaalene.dk/materialesamling
I del 26 av Podden om Afrika funderar Liselott och Hanna kring att det snart är en överraskning om Abiy Ahmed i Etiopien inte kommer med en överraskning. Det kommer också fram hur Ugandas och Rwandas bråk förstört ett bröllop, och så kommer det både bildgooglings- och dokumentärtips!
I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat Rwandas sponsring av Arsenal FC med 350 miljoner SEK i syfte att främja turism, riksdagsledamot hotas med vräkning från bostadsrätt i centrala Stockholm på grund av vanvård samt bagare i Colorado slipper baka gay-tårta efter dom i USA:s högsta domstol. http://radio.bubb.la/2018-06-05/
Möt en ung fotograf, en dansare, en klubbarrangör och en musiker som berättar om skapande, kulturlivet i Kigali och vikten av att berätta sin egen historia. Intill ett litet vitt hus som fungerar som konstcenter står en skara barn och dansar till takten av två stora trummor. Dom skrattar och busar, så som barn gör när dom dansar tillsammans. Vänder man bort blicken från barnen ser man Kigalis stadssiluett. Kigali är Rwandas huvudstad. En stad som för drygt 20 år sedan var spelrum för inbördeskrig och ett massivt folkmord. Idag lever människorna tillsammans, utan att göra skillnad mellan de olika stammarna. Barnen dansar sida vid sida, oberörda av platsens blodiga historia. Hur ser kulturlivet ut i Kigali idag? Har landet hunnit repa sig tillräckligt för att kunna skapa plats åt konstnärliga uttryck? Möt en ung fotograf, en dansare, en klubbarrangör och en musiker som berättar om skapande, kulturlivet i Kigali och vikten av att berätta sin egen historia. Medverkande: Fotografen Jack Yakubu Nkinzingabo, dansaren Hirwa Chris Ashton, musikern Ibrahim Tamfum, rapparen Gael Faye, klubbarrangören Erik Soul, dj:n Andre och klubbesökaren Louise. Reporter: Amie Bramme Sey Producent: Fredrik Wadström
Tomas Härenstam möter palestinsk milis, som är på sin vakt sen terrorguppen IS tagit sikte mot Gazaremsan. Ett år har gått sedan det malaysiska planet MH17 sköts ner över östra ukraina. Sten sjöström besöker byn Grabovo där vrakdelarna regnade ner då. Dessutom söker Richard Myrenberg förklaringen till Rwandas jämställdhetsframgångar. Och Inger Arenander ger en bild av den republikanske presidentkandidaten Donald Trumps kontroversiella framfart.
Kosmo har varit i Lettland där ryskans status har blivit ett politiskt slagträ, sett Belarus Free Theatre spela Shakespeare på vitryska i London och varit i Rwanda där kineserna exploaterar språk och kultur. När sovjetunionen föll uppstod 15 nya länder och språkfrågan kom snabbt att bli politiskt laddad när de nya nationerna skulle byggas upp. Ryskan status som maktspråkt har ifrågasatts på de flesta håll - men med ett tydligt undantag - Vitryssland. I Belarus, eller Vitryssland som landet kallas på svenska, är ryskan fortfarande förknippat med makten och vitryskan med den oppositionen som motsätters sig Lukasjenkos diktatur. När den numera världskända vitryska teatern Belarus Free Theatre uppträdde på den pågående internationella teaterfestivalen Globe To Globe i London så var det en stor sak att just vitryskan, som kommit att förknippas med oppositionen, hördes från scenen på the Globe Theatre. Sedan ett och ett halvt år tillbaka lever den konstnärliga ledningsgruppen, som består av Nikolaj Chalezin och Nalia Koliada, i exil och hotas av fängelse om de återvänder till Vitryssland. Men de flesta av skådespelarna bor fortfarande kvar i den vitryska huvudstaden Minsk och åker därifrån ut på gästspel i världen. Fredrik Wadström har mött dem i London. I februari i år var det folkomröstning i Lettland där man röstade om huruvida ryskan skulle bli ett officiellt språk eller ej. Svaret blev ett rungande nej och har förstås sin historiska förklaring. Lettland ingick i Sovjetunionen mellan 1944 och 1991 och ryskans ses av månnga som "ockupantspråket". Idag är över 30 procent av befolkningen ryskspråkiga. Den lettiske TV-profilen och komikerna Viesturs Dulle, som initierade en bojkott av folkomröstningen, säger att det uppstått två parallella informationssamhällen, med separata tidningar, tv-program och andra medier, där man pratar om varandra men inte med varandra. Lite som ett dysfunktionellt äktenskap. Frilansjournalisten Per Shapiro som har lång erfarenhet från landet har varit i Lettland för att ta reda på varför språkfrågan dök upp just nu. Och så har Kosmo varit Rwanda. I Afrika har kinesiskan blir ett vanligare inslag i många länder i takt med att kinesiska företag etablerar sig på kontinenten. Men det är inte bara inom näringslivet som Kina försöker slå sig fram utan man vill även exportera den kinesiska kulturen. Idag har man öppnat 25 Konfuciusinstitut öppnas runt om i Afrika. Där får man lära sig allt från Kung Fu, kinesisk historia och till det kinesiska språket. Marcus Hansson och Peter Bjurbo besökte ett Konfuciusinstitut i Rwandas huvudstad Kigali. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Marie Liljedahl
Lördag 13 decemberVärldens största FN-insats och EU-betalda val hjälper inte. Krigsherrar skapar kaos och rövar bort Kongos kapital; kobolt, koppar, coltan och diamanter. Stora intressen i väst har dubbla agendor; bistånd till fred, men vinster i krig. Reportage om de som betalar; barn blir soldater, och kvinnor blir krigsbyte. Kongolesiska röster från Goma, Bryssel, Stockholm och Kinhasa. Och samtal om en lösning som ligger hos väst- och grannländerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hopp blir förtvivlan. Det har varit den demokratiska republiken Kongos lott länge. Verkligheten i Kongo har dykt upp i flera av våra program de senaste tre åren. Ofta med olika exempel på akut nöd och grymheter som för tankarna till författaren Joseph Conrads nu mer än hundra år gamla porträtt av landets utsatthet i romanen Mörkrets Hjärta. Efter 10 år av strider, med de högsta dödstalen sedan andra världskriget, väcktes för två år sedan nytt hopp när FN och EU proklamerade de första fria valen i Kongo på mer än 40 år. De demokratiska valen skulle bli garanten för långsiktig fred, hävdade FN:s och EU:s talesmän.Ett drygt år efter valet av president Joseph Kabila ägnade Konflikt (11 nov-07) hela programmet åt dragkampen om Kongos naturrikedomar. Och då fanns hos flera av intervjupersonerna en försiktig optimism. Nu, ytterligare ett år senare, är allt hopp borta. Internationella och nationella organisationer för rättvisa kritiserar Kongos valda regering för att löften om omförhandlingar av alla dåliga koncessionsavtal ser ut att rinna ut i sanden. Förhoppningen om stabilitet har blivit till förtvivlan över de senaste månadernas intensifierade strider i östra Kongo som har drivit ytterligare en kvarts miljon människor på flykt. Igår (12/12) kom så rapporten som bekräftade vad många bedömare hävdat; att de två mest kraftfulla rebellgrupperna hämtar sitt stöd från Rwandas armé och regering respektive den militära och civila ledningen i Kongo. Efter många läckor den senaste veckan beslöt FN:s säkerhetsråds expertpanel i frågan om vapenembargot mot stridande grupper i Kongo att hålla presskonferens sent fredag kväll. Panelens chef och koordinator Jason Stearns (intervjuad i Konflikt 11 nov-07) berättade att panelen samlat en mängd bevis under lång tid och nu anser det säkerställt att den ledande kraften i offensiven mot Kongos regeringsstyrkor i höst, Laurent Nkundas CNDP, (Congrès National pour la Défense du Peuple) fått vapen, underhåll, baser och artilleriunderstöd av grannlandet Rwanda. Men företrädare för Kongos reguljära styrkor anklagas också av FN:s expertpanel för att å sin sida ha allierat sig med och beväpnat FDLR-milisen (Forces Democratiques de Liberation du Rwanda). Uppgörelserna efter folkmordet i Rwanda har därmed sin fortsättning på Kongos mark. Kongo och Rwandas regeringagar förnekar båda, kategoriskt, alla FN-anklagelser. Till de två större, stridande milisgrupperna, CNDP och FDLR, kommer ytterligare ett stort antal större och mindre, mer eller mindre välorganiserade, väpnade grupper; militära, kriminella eller både och. Resultatet är ett jättelikt land, stort som väst-europa till ytan, med en oerhört svag centralmakt och massor med beväpnade lokala feodalliknande krigsherrar, kryddat med nomadiserande rövare, delvis av olika nationalitet. Kongos drygt 60 miljoner invånare betalar priset; ökad fattigdom, extremt lidande och sjukdom. Bara sedan i augusti har de som tvingats fly inom landet ökat med en kvarts miljon till nu totalt dryga en miljon flyktingar. Bland dem är tusentals fd barnsoldater. Frilansjournalisten Magnus Bellander besökte i veckan östra Kongo för att träffa några av dem som bor och omskolas på FN:s barnfond UNICEF:s hem för barnsoldater i Goma. Bellander åkte också till FN:s tältläger Kibati utanför Goma där omkring 60.000 kongolesiska internflyktingar vistas. På grund av en attack i lägret igår, fredag, då en femårig flicka dödades och en annan, sjuårig flicka, nu kämpar för sitt liv pga skador, evakueras nu lägret till annan ort. En kvinna våldtogs också av attackerande milis och 60.000 flyktingar flyttas alltså av FN.Kommenterar gör Beatrice Kindembe, talesperson för nätverket ”Svensk Kongolesisk Diaspora”, som i samband med den nu aktuella utvecklingen i Kongo vädjat till regering, riksdag och organisationer i Sverige att agera kraftfullt. Och Magnus Jörgel, forskare vid Försvarshögskolan, är med på telefon från Monrovia i Liberia, dit han är utsänd av UD och försvaret som rådgivare till Liberias försvarsdepartement. Trots den enorma humanitära krisen och det geopolitiskt viktiga spelet i Kongo under det senaste decenniet har bevakning och debatt varit mycket liten. Men i början av hösten riktades medieljuset för några få veckor mot Kongo. Och rapporterna därifrån betonar ofta de komplicerade förhållandena och oöverskådliga motsättningarna. När den nybildade tankesmedjan Fores, som kallar sig grönliberal, bjöd in till ett seminarium i syfte att göra konflikten lite mer begriplig var en av gästerna den kongolesiske politikern Bruno Kasonga. Han är en av många kongoleser, som lever i förskingringen i den forna kolonialmakten Belgien. Där är han Europarepresentant för oppositionspartiet UREC, (Union Pour La Reconstruction Du Congo - Unionen för Kongos återuppbyggnad). Det är ett litet parti som inte har något reellt inflytande i Kongo. Konflikts Daniela Marquardt besökte seminariet, där Bruno Kasonga försökte åskådliggöra situationen i Kongo. Med olika, mer eller mindre trovärdiga, ursäkter försöker EU slingra sig ur FN:s vädjan om att skicka en tillfällig styrka till Kongo för att överbrygga tiden tills FN:s egna förstärkningar kommer på plats till våren. - Det är inte det att vi inte bryr oss om Kongo, sa Frankrikes president Nicolas Sarkozy igår. Men vi kan ju inte vara överallt hela tiden.Under tiden fortsätter våldsverkarna att härja fritt i östra Kongo. Två tredjedelar av alla kvinnor mellan 10 och 80 år har blivit utsatta för sexuellt våld, många av dem upprepade gånger. I samband med utdelningen av Right Livelihood-priset besökte den kongolesiska kvinnorättsaktivisten Immaculée Birhaheka Sverige. Det som pågår i Kongo är ett krig mot kvinnor, sa hon när Konflikts Daniela Marquardt träffade henne. Också Right Livelihood-pristagaren, tyska Monica Hauser, intervjuas. Läs mer om krisen och den humanitära katastrofen i Kongo: - - - - - - - - - Lyssna på tidigare Konflikt-program om Kongo: - - - För ett drygt år berättade Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim om människor i Sverige som tog hand om bland annat bortkastade vitvaror. De reparerade hjälpligt och hyrde containrar för utskeppning till Afrika. Det uppstod en konflikt med svenska myndigheter om de begagnade kylskåpen skulle klassas som varor eller avfall och två förundersökningar om miljöbrott inleddes. En av undersökningarna har lagts ned. Den andra pågår fortfarande. En av dom som var med i det urprungliga reportaget heter Sasa, som vi av hänsyn till hennes vilja bara kallar vid förnamn, Hon skickade då ett kylskåp till sin syster i Kongo. Rosa Fernandez åkte hem till henne för att höra hur släkten i Kongo har det nu.RadioteaterpremiärOch apropå dagens Kongo: missa inte Radioteaterns iscensättning av den klassiker som för alltid placerat Kongo i, åtminstone, världslitteraturens fokus - Mörkrets Hjärta av Joseph Conrad. Boken hade enorm politisk sprängkraft när den kom ut 1902, världen fick upp ögonen för vad som försiggick i belgiske kung Leopold II privata koloni. Och i den koloniale handelsagenten Kurtz grymhet kan också dagens krigsherrars små kungariken anas. Kurtz spelas av Lars Norén och kapten Marlow av Reine Brynolfsson.Radioteaterns uppsättning av Mörkrets Hjärta. Premiär på annandagen, fredagen 26 december kl 19.03. Dramatisering och regi: Magnus Berg.Programledare: Mikael OlssonProducent: Daniela Marquardt