Podcasts about relationerna

Har jobbet enbart blivit ett medel till någonting annat? Eva-Lotta Hultén reflekterar över arbetets oväntade betydelse i ett liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mitt första arbete var som städerska på min pappas kontor sommaren när jag var sexton. Jag tömde papperskorgar, svabbade golv och försökte störa människorna vid skrivborden så lite som möjligt. De flesta var vänliga och flyttade på fötterna så jag skulle komma åt. Ett par gånger fick jag sliriga kommentarer av en man men jag sa inget om dem till min far. Varför gjorde jag inte det? Tänkte jag att det är sånt man får tåla som städerska? Var jag kanske på sätt och vis lika föraktfull som han som fällde de snaskiga kommentarerna?En ung tjej som just gått ut gymnasiet började i arbetslaget samtidigt som jag och jag utgick från att hon liksom jag bara skulle sommarjobba. En dag frågade jag vad hon skulle göra sedan. Hon såg oförstående på mig och sa att hon fått fast jobb. Min språngbräda till en skidresa var hennes alldeles vanliga golv och hon var glad över det och tyckte om att städa. Till skillnad från kontorsmannen hade jag vett på att skämmas över mina ogenomtänkta ord.Efter kontorsstädningen följde en lång rad extrajobb; inom hemtjänst, som hotellstäderska, servitris, vårdbiträde på demensboende, lärarvikarie och telemarketingoperatör. I hemtjänsten fick jag fick gå och handla med gamla damer, konversera åldringar som var övertygade om att Palmemordet skett utanför deras fönster och lämna mat till människor som aldrig gick utanför sina lägenheter. Jag lärde mig om misär, omsorg och åldrande kroppar; om värdighet och ensamhet och hur man tröstar någon som brutit lårbenshalsen och väntat på hjälp på sitt vardagsrumsgolv i ett helt dygn.Men under 90-talet kom neddragningarna. De gamla blev till tidsblock i tajta scheman. Det fanns inte längre utrymme för att baka eller gå och handla med någon. På demensboendet skulle allt mindre personal ta hand om allt mer skröpliga äldre. En natt fick en av mina kollegor ensam hantera att två av åtta åldringar dog.Det sägs ibland att det finns i ett ointresse för arbetarklassen i medie- och kultursfären, men inom litteraturen är ändå arbetartemat levande. Litteraturprofessorn Åsa Arping formulerar i boken ”Att göra klass” en intressant analys av några moderna romaner om tillfälliga jobb i typiska arbetaryrken. I Måns Wadensjös ”Monopolet” tar den högutbildade Alice i väntan på rätt erbjudande jobb på Systembolaget. Arping skriver att det finns något storögt över Alices möte med butiken och skriver: ”Hon noterar fascinerat hur kroppen förändras av arbetet och alltmer börjar likna en fantastisk maskin, en samling kroppsdelar som hon skulle kunna använda till nästan vad som helst.” Det är en alienation som jag kan känna igen från de jobb som jag tyckt varit tråkiga. Som städerska och telefonförsäljare blev jag en automat.I Jack Hildéns ”Vi, vi vaktmästare” vill Eskil spara ihop pengar till en långresa och i Sara Beischers ”Jag ska egentligen inte jobba här”; får den unga Moa som vill bli skådespelare, arbete i hemtjänsten. Åsa Arping konstaterar att karaktärerna i de tre romanerna delar en inledande distans till arbetet men vårdbiträdet Moa går från att betrakta de äldre som lite motbjudande och kollegorna som losers, till att känna stolthet över sitt arbete. Det är detta jag tycker så mycket om med Beischers bok; Moa lär sig se sitt arbete som viktigt. Berättelser om den här typen av erfarenheter filtreras inte sällan genom människor som egentligen vill göra något annat – som att skriva romaner. Äcklet inför jobbet, eller föraktet för dem som leder eller utför det, skiner igenom.Men Åsa Arping hittar också en gemensam lärdom för de tre huvudkaraktärerna: att arbetet är betydligt mer än själva uppgifterna. Det kräver en emotionell investering och en vilja att skapa fungerande relationer: till kunder, omsorgsmottagare och arbetskamrater.Mina vårdjobb är, tillsammans med lärarvikariaten, de som allra starkast gett mig en känsla av mening; någon behövde hjälp och jag hade förmånen att få ge den.Men stämmer det, som Mats Ekdahl hävdar i boken ”Jobbet” att unga människor inte längre ser arbete som en möjlig väg till självförverkligande och lycka? Jag vet inte, men konsumtionsforskaren Katarina Graffman menar att det är fel att prata om dagens unga som en generation Greta; alltså en generation av klimatengagerade samhällsförbättrare, och att vi snarare har en generation Bianca; unga vars drömmar handlar om konsumtion och om att genom entreprenörskap snabbt bli rika. Alltså mål som inte alls handlar om arbetet självt utan om vad det kan ge i form av pengar och status.Sådana drömmar riskerar att leda till många sorters krascher: för miljön med överkonsumtion; för samhället med låg status för viktiga yrken och för individen när orealistiska mål inte kan nås. Att låtsas att alla kan bli vad de vill är att ställa för höga krav på unga människor, menar Mats Ekdahl. Han föreslår att de i stället ska uppmuntras att pröva sig fram och se var de hamnar. Med självinsikt kan de se till att deras begåvning kommer till sin rätt, vilket skänker både en känsla av kompetens och av att bidra till det större system som den mänskliga gemenskapen utgör.Mina extrajobb inom vård och skola fick mig att förstå vad samhället gick ut på och gav mig stolthet och känsla av sammanhang och mening. Till och med det arbete jag tyckte allra sämst om, som telemarketingoperatör med uppdrag att boka in besök av transportsäljare på olika företag, gav mig kunskaper och insikter jag haft glädje av. Till exempel förstod jag hur destruktivt det kan vara för en grupp att försätta människor i tävling mot varandra; och hur själsdödande det är att utföra arbetsuppgifter som man upplever helt saknar värde, både för en själv och ur ett samhällsperspektiv. I valet mellan höga inkomster och sysselsättning som känns viktig har jag efter det jobbet alltid valt det senare och jag önskar att alla hade den möjligheten.Jag gjorde mina jobb som ung och jag tjänade pengarna jag längtade efter men jobben gjorde också mig. Relationer förändrar vår syn på oss själva och på världen; de ger oss nya normer och värderingar. Det var vad som hände mig som ung. Då tänkte jag att det var resorna som jag gjorde för pengarna som skulle ge mig minnen för livet. Jobben var bara ett nödvändigt ont. Det är först i efterhand som det blivit tydligt hur oerhört mycket dessa arbeten format mig och mina senare val i olika sammanhang. Relationerna de erbjöd fick mig att förstå att detta att vara mänsklig är att ha omsorg om varandra. För det är jag ytterst tacksam. Utan dem hade jag delvis blivit en annan och troligen sämre version av mig själv.Eva-Lotta Hulténförfattare och journalist

Lyssnaren Anna har en problematisk relation till sin syster och oroar sig över hur de ska kunna samarbeta när föräldrarna blir gamla. Psykolog Stina Hindström svarar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Relationerna är inte något vi ”har”, det är något vi ”gör”, säger Stina Hindström. En relation innebär en ömsesidighet och ett utbyte där man är intresserad av varandra. Lyssnaren Anna får rådet att hon inte behöver ”göra” relation med sin syster, och att hon då faktiskt kan ha kontakt om praktiska saker.Dessutom diskuterar vi relationen till ursprungsfamiljen och lyssnaren Evas påstående om att det aldrig tidigare varit så inne att skylla det mesta på sin barndom.– Det är ett sätt som vi förstår oss själva på. Men att man som barn få exakt det man behöver hela tiden är en fullständig mardröm. Det vore rakt av skadligt, säger Stina Hindström, psykolog.– Vi behöver under vår uppväxt få prova att inte få det vi vill, vi behöver få uppleva riktigt svåra känslor och vi behöver få komma i kontakt med fula sidor hos oss själva.Psykolog: Stina Hindström.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Erika Hedman.

Lyssnaren David är 41 år, singel och har inga barn. Han undrar om han har för höga krav och förväntningar på relationer eller varför han inte har lyckats träffa någon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi samtalar också om normen av tvåsamhet och önskan om kärlek vid första ögonkastet.– Det måste inte känns jätterätt från början. Och det man går igång på och blir attraherad av är tyvärr inte alltid det som har bäst förutsättningar att fungera i en relation, säger Per Naroskin, psykolog.– Jag tror i väldig begränsad utsträckning på den här typen av matchningstänkande. Jag tror att det innebär att vi tänker att ”det kanske finns någon bättre där ute”. Psykolog: Per Naroskin.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Erika Hedman.

Lyssnaren Klara har större behov av egentid än sin partner, men är rädd att han skulle bli för ensam om hon lämnade honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi pratar även om hur olika behov man kan ha i en kärleksrelation utan att förhållandet tar slut. – Det vanligaste är kommunikationsproblem, att man inte möts kring konflikter. Och att livsmålen inte riktigt matchar, säger Hana Jamali, psykolog.Hon menar också att ett vanligt problem är att man vill ha olika mycket egentid i ett förhållande - eller att man tror att det är det man behöver.– I längre relationer är det inte ovanligt att man har skapat en rutinmässig vardag ihop, och då är man kanske inte varandras källa till glädje och spontanitet längre. Så ibland är önskan om egentid bara ett uttryck för att man egentligen skulle vilja ha mer av det goa tillsammans. Psykolog Hana Jamali.Programledare: Emmy Rasper.Producent: Erika Hedman.

Tusentals svenskar följer troget sitt lag i vått och torrt, firar framgång och sörjer motgång. Tyvärr hör man mest om skandalscener från läktarna, därför lyfter Karlavagnen det goda supporterskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fotbollsmatchen mellan Stockholmslagen Djurgården och Hammarby avbröts när några i Djurgårdsklacken smällde knallskott och kastade brinnande bengaler, istället fick matchen spelas klart dagen efter och då utan publik. Merparten av fansen är minst sagt besvikna, de tycker inte att en liten del av klacken ska få störa och styra. Så hur är man en bra supporter och vad vinner man på det, utöver de fantastiska sportsliga upplevelserna?Relationerna, resorna, ramsorna eller ett helt rum inrett och dedikerat till just din klubb – vad har det gett dig att följa ett idrottslag?Supportrar i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

  Hej alla fina lyssnare!   Varmt välkomna till ett nytt poddavsnitt! Idag möter vi Christian Andersson som medverkat en gång tidigare. Idag fortsätter vi ta del av Christians resa och går lite närmare in på hur hans missbruk tog fart och vändpunkten som kom senare i livet.   Christian delar i dagens avsnitt med sig kring olika bakomliggande faktorer som kan leda till ett missbruk och vilka personerna i hans omgivning var som spelade en viktig roll för honom att inse allvaret. Relationerna och miljön runt omkring oss spelar en stor roll för hur ett missbruk kan ta fart. Vikten av att hantera känslor har betytt mycket för Christian i hans tillfrisknande.   Vi pratar också om hans hans väg tillbaka och vilka insikter hans resa gett honom. Hur ser det ut med hans kontakt med familjen idag? Det och mycket mer kommer vi att prata om idag.

Sveriges relation till Kina har alltid präglats av en asymmetri där det svenska intresset alltid varit större än det kinesiska. När det svenska intresset för Kina antog utopistiska mått på 1700-talet utmynnande det i det så kallade kineseriet med stort intresse för kinesiska varor och byggandet av kinesiska paviljonger. Relationerna med Kina har alltid varit grundade i handel. Och förståelsen har ofta varit bristfällig med roliga exempel som Nils Mattsson Kiöping som på 1650-talet skrev en bok som hävdade att den kinesiska muren var riven och att mongolerna störtat Mingdynastin. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Möten i monsunen – Sverige och Kina genom tiderna.Poltavafången Lorenz Lange blev i början av 1700-talet rysk resident i Kina och det första västerländska ackrediterade sändebudet dit. Han fick flera audienser öga mot öga med kejsaren och blev senare såväl tsarrysk konsul som underrättelseagent i Kina.Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 och gjordes 132 expeditioner fram till 1806, vilket skapade en ny svensk “köpmannaadel”. Denna period sammanfaller med det så kallade kineseriet i Sverige och delar av Europa i mitten av 1700-talet. Nu blev importerat porslin en ny statussymbol, liksom te och det kinesiska inflytande märktes även i allt från konst till musikalisk komposition.Bild: Faktorier i Kanton I Kina med dansk, spansk, amerikansk, svensk, brittisk och nederländsk flagga från 1820. Okänd konstnär, public domainMusik: China Spirit av Gushito; Soudblock Audio Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

01.30: Om sitt nya tränaruppdrag, 05.45: Daniel Kaléns dynamiska duo, 08.30: därför hamnade han i Norrbotten, 20.05: Om åren som sportchef i IFK Luleå, 27.20: Relationerna med agenterna, 35.30: Soppan när Kalén och Tomas Eriksson lämnade IFK Luleå, 38.35: Hermans höjdare: Bergnäsets damer rusar mot damettan, 52.15: Jippens jumbo: IFK Kalix lyckades tappa en given kvalplats, 56.40: Veckans match: "Den är sjukt viktig"Avsnittet är producerat av Jesper Sandberg, Herman Öberg och William Sjögren.

Denna vecka samtalar Linda El-Naggar och Andreas von der Heide om relationen mellan Sverige och Mellanöstern. 

PT-Podden kommer nu att komma ut varannan vecka! Välkomna till ett tankeväckande avsnitt av PT-Podden! Idag utforskar vi en ny dimension av personlig träning - relationerna som formar yrket. Tillsammans med vår fantastiska gäst, Andreas Hurtig, dyker vi in i den spännande utvecklingen av PT-rollen, där fokus inte enbart är träning utan också livsstilsförändringar och djupare kundförståelse. Hur ska vi Personliga Tränare förhålla oss till kraven som sätts på relationerna vi har med våra kunder? Det här avsnittet ger dig verktygen för en ännu mer givande PT-upplevelse!

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren.I den nymixade reprisen av avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408.Bild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia Musik: Soundblock Audio.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stämmer storyn att en svensk språkforskare 1928 gav bokstaven ö till turkarna? Hur är det att vara svenskt kulturråd i Istanbul? Och hur hjälpte skrivandet författaren Ahmet Altan genom fängelsetiden? "JAG VALDE MINA ORD"Det säger Suzi Ersahin, Sveriges tidigare kulturråd i Istanbul. Hör henne om uppdraget och åren som kulturell brobyggare i Turkiet, i en intervju av Emma Engström.BOKSTAVEN "Ö" - EN SVENSK GÅVA TILL TURKIET?I slutet av 1920-talet skulle den nya turkiska nationalstaten byggas. Ny huvudstad, nya lagar, och: ett nytt alfabet. På plats i kretsarna kring president Kemal Atatürk fanns det svenske språkforskaren Johannes Kolmodin, och ett seglivat rykte har spridit att Kolmodin var en viktig spelare för att få in bokstaven "ö" i det nya turkiska alfabetet. Vår reporter Emma Engström har med hjälp av vetenskapsjournalisten Thomas Wedérus undersökt legendens sanningshalt. "NÄR JAG SKRIVER ÄR JAG NÅGON ANNANSTANS ÄN I FÄNGELSET"Det säger den turkiske författaren Ahmet Altan, som greps 2016 av turkisk polis för att ha "spridit subliminala budskap till allmänheten" och stöttat det politiska kuppförsöket samma år. Han greps alltså inte för något han skrivit, utan för att ha skickat "undermedvetna och förbjudna budskap". Han satt i fängelse i fyra år och sju månader, och frigavs sedan men vet själv inte varför. Under fängelsetiden skrev han boken "Jag kommer aldrig mer se världen, som kommer som följetong i P1 våren 2023. Joseph Knevel och träffat och intervjuat Ahmet Altan.Programledare: Mårten Arndtzén Producent: Ulph Nyström

Handelskrig, blockader och vapenskrammel. Kan Xi Jinpings och Joe Bidens möte på Bali kyla ner konflikten mellan stormakterna? Relationerna mellan USA och Kina var sämre än på länge inför Xi Jinping och Joe Bidens möte, öga mot öga på G20-toppmötet på Bali i veckan. Indonesiens president Joko Widodo som står värd för G20-mötet varnade i en intervju med New York Times för att spänningarna mellan de båda stormakterna kan leda till öppen konflikt, till och med krig, om de inte hanteras.Till mångas lättnad ser det nu ut som att USA och Kina, i alla fall för stunden, valt att bejaka diplomatin och börjat samtala igen. Men hur ser egentligen konflikterna mellan dom ut, bakom toppmötets leenden? Axel Kronholm, ProgramledareHanna Sahlberg, KinakommentatorKristian Åström, Ekonomikommentator

Idag gästar Nisse Edwall Lyckopodden. Han är en känd skribent, programledare och poddare som tillsammans med psykologen Anna Bennich (gäst i avsnitt 108) svarar på relationsfrågor varje vecka i Nyhetsmorgons fredagspanel, och därtill driver den populära podcasten Pappapodden. Efter att själv nyligen gått igenom både utmattningssymtom och en 40 årskris bestämde sig Nisse för att skriva boken “Livet efter 40 - En guide för män”, vilket också är den bok vi diskuterar i dagens avsnitt. Boken berör sex viktiga kapitel, och i dagens avsnitt berör vi två av dom: Relationerna efter 40 och sexlivet efter 40. Stämmer det att män är kåtare än kvinnor? Varför löper män större risk för social isolering som äldre, och hur motverkar du det? Hur undviker du otrohet i relationen efter 40? Avsnittet riktas såklart till män, men är minst sagt lika lärorikt för kvinnor som vill lära sig förstå sig på sin partner, sina kollegor, eller vänner. Varsågoda! Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Acast: http://bit.ly/LyckopoddenAcast ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se

Försäljning är grunden i all business men hur bygger man förtroende och långsiktiga relationer som konsultsäljare? Gästar gör Therese Nordstrand som är affärsledare på Berotec. Hon delar sina erfarenheter från konsultbranschen, hur man utvecklas tillsammans med både sin kund och sitt team och varför kombinationen konsultuppdrag och försäljning passar så bra. Hon ger också många tips till både dig som är ny säljare och dig som är etablerad. Konsultresan fortsätter också, vi får följa Veronika Bakulinas utmaningar och möjligheter som ny i branschen. Poddvärdar är Mattias Loxi, Håkan Mildh Svensson och Helena Torhage.

Relationerna med syskon är ofta de längsta vi har i livet. Svens bror gick bort, plötsligt och oväntat. En händelse som väckte frågor om vad sorg egentligen är. Om Sven Teglund:Sven Teglund är konstnär och pensionerad socionom bosatt i Luleå. Utställningar av hans akvarellmåleri visas återkommande runt om i landet. Sven har gett ut boken  "Ensamheten värst" med sin mors dagboksanteckningar och medverkar även i podcasten "Hemmafru".Producent: Camilla Blomqvist tankar@sverigesradio.se

Enligt den amerikanske katolske teologen David Tracy (född 1939) kan man analysera olika teologiska ramverk som uttryck för olika typer av "horisonter", "paradigm", "tankesätt" eller "imaginations". Tracy kontrasterar främst "analoga" respektive "dialektiska" tankesätt (Tracy använder främst ordet "imagination" vilket inte har någon bra översättning på svenska.) Kristen tro får olika karaktär beroende på i vilket paradigm den gestaltas. Analoga och dialektiska paradigm är "idealtyper". Men på ett generellt plan är det analoga mer typiskt, menar Tracy, för katolska traditioner och det dialektiska mer typiskt för protestantiska traditioner. Den grundläggande skillnaden mellan dessa paradigm är hur man tänker på - inte vad som existerar, utan hur det som existerar relaterar till varandra. I det analoga sättet att tänka är dessa relationer av typen del-helhet: det finns en affinitet, en resonans mellan exempelvis tro och förnuft, Gud och världen. Detta uttrycks i det medeltida mottot att "Nåden bygger på naturen och fullkomnar den, men förstör den inte". Dessutom är skapelsen sakramental, en mötesplats med Guds nåd. "God lurks everywhere" som sociologen Andrew Greeley uttrycker det. I den dialektiska föreställningsvärlden är Gud ganska frånvarande från skapelsen och egentligen bara närvarande i sina handlingar av specifik uppenbarelse. Relationerna här präglas snarare av kontrast och ett antingen/eller-förhållande. Gud eller världen, tro eller förnuft. Ibland kan detta utvecklas till en dikotomi, en motsatsrelation.  Filosofihistorikern Peter Adamson menar till exempel att första gången han upptäcker synsättet att tron och förnuftet konkurrerar med, och inte kompletterar, varandra är när han läser Jean Calvin (1509-1564).  Det dialektiska sättet att tänka tycks resultera i antingen dualism eller monism - på ett sätt som motsvarar de två andra sätten som man har förstått religiöst språk, vid sidan om det analoga sättet: via negativa - orden om Gud har helt annan innebörd än orden om ting i skapelsen, respektive via positiva - orden om Gud har exakt samma innebörd som orden om ting i skapelsen.  Det dialektiska sättet att tänka tycks pendla mellan dualism och monism, eftersom det bygger på tanken att något antingen är a eller b. (Att kontrastera mot möjligheten att a är på väg mot och realiserat delar av b.) Denna pendling mellan dualism och monism kan möjligen illustreras av hur den protestantiska tanken om att vi inte kan veta något alls om Gud oberoende av uppenbarelsen (dualism mellan tro och förnuft) övergår i den liberalteologiska tanken att uppenbarelsen inte tillför något alls till vår kunskap om Gud (monism mellan tro och förnuft). Eller för den delen den starka betoningen av världens fallenhet (dualism mellan världen och Guds rike) som övergår i en idé om att det inte finns någon skillnad alls mellan mänsklig hygglighet och Guds rike. Länkar till saker vi pratar om i programmet: Katolska universitetet i Lviv som Newmaninstitutet samarbetar med. En av deras lärare har en serie sammanfattningar på Youtube av hur det militära läget i Ukraina utvecklar sig.  Alexander Dugin, en fascistisk filosof som utövat inflytande på det ryska geopolitiska tänkandet. Hans bok The Foundations of Geopolitics har använts inom den ryska militärutbildningen.  Wikipediaartikel om "Catholic imagination".

Catalina har tvångtankar om hur hennes relationer är. Är hon ens kär på riktigt. Det kan även bli att tankarna säger saker som man absolut inte tycker, då blir det en krock i huvud och känslor. Catalina driver det internationella Instagram-kontot @ocdfriends - https://www.instagram.com/ocdfriends/ Välkommen in att lyssna! Här hittar du familjebalans.se där kan du lämna ditt namn och mejladress för att få information om bland annat "OCDhjälpen för anhöriga" och få ta del av lärdomar inom ocd/tvång. Berätta gärna för mig vad du vill lyssna på för ämnen och vad du tycker om #Tvångspodden! info@familjebalans.se Jag är så glad för att kunna berätta att i slutet av mars 2022 kommer boken "TVÅNG - en guide för dig som anhörig"

Sveriges relation till Kina har alltid präglats av en asymmetri där det svenska intresset alltid varit större än det kinesiska. När det svenska intresset för Kina antog utopistiska mått på 1700-talet utmynnande det i det så kallade kineseriet med stort intresse för kinesiska varor och byggandet av kinesiska paviljonger. Relationerna med Kina har alltid varit grundade i handel. Och förståelsen har ofta varit bristfällig med roliga exempel som Nils Mattsson Kiöping som på 1650-talet skrev en bok som hävdade att den kinesiska muren var riven och att mongolerna störtat Mingdynastin. I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson som är docent i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Möten i monsunen – Sverige och Kina genom tiderna.Poltavafången Lorenz Lange blev i början av 1700-talet rysk resident i Kina och det första västerländska ackrediterade sändebudet dit. Han fick flera audienser öga mot öga med kejsaren och blev senare såväl tsarrysk konsul som underrättelseagent i Kina.Det svenska ostindiska kompaniet bildades 1731 och gjordes 132 expeditioner fram till 1806, vilket skapade en ny svensk “köpmannaadel”. Denna period sammanfaller med det så kallade kineseriet i Sverige och delar av Europa i mitten av 1700-talet. Nu blev importerat porslin en ny statussymbol, liksom te och det kinesiska inflytande märktes även i allt från konst till musikalisk komposition.Bild: Faktorier i Kanton I Kina med dansk, spansk, amerikansk, svensk, brittisk och nederländsk flagga från 1820. Okänd konstnär, public domainMusik: China Spirit av Gushito; Soudblock Audio  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Vi pratar alltid om relationer på något sätt eftersom utan relationen kan inte vi relatera till oss själva och vår utveckling. Vi granskar, observerar, reflekterar, utmanar, konfronterar, flyr, är rädda för, älskar och gläds av relationer våra mönster i dom. Pandemin gav oss en möjlighet att pausa våra mönster samt vad tar jag med mig till mina relationer, är det något genuint eller är det något jag har i mitt bagage. Vi väljer vilka vi umgås med, vad vi pratar om, vad vi tänker om relationen, den andra och om oss själva samt vad vi gör tillsammans något med. Hur känner jag innan jag träffar den här personen (vad tänker jag om hen), hur känner jag under tiden och hur känns det efteråt för mig. Dom yttre relationerna är vägen till att lära känna vårt sanna jag, vårt högre jag, som är den viktigaste relationen vi någonsin har. Observera varför du umgås med andra, är det för att du måste, du ska, att du alltid har gjort det så det går på rutin? Relationerna är vägen till att ifrågasätta vårt beteende, mönster, vanor och handlingar. Tar du ansvar för dina relationer eller någon av dom? Tar du ansvar för den andra personen, vad dom tänker, tycker, känner och vill? Är du den som underhåller en relation utan ömsesidig givande och tagande? Vad händer om du backar, slutar underhålla? Är du dränerad efter att ha träffat någon, så fråga dig själv, vad är det som hindrar dig att vara ärlig i relationen? Hos dig. Hur kommer det sig att du inte är trygg att vara dig själv? Trygghet och känsla av den ligger i våra övertygelser och tankar (mönster). Rannsaka dina relationer samt din inställning i dom. Är du sann i dina relationer? Om inte, vilka mönster, tankar, övertygelser har du som hindrar dig att vara genuin? Hjärtat står för närvaro, är genuin och alltid sann. När vi går in i huvudet så distanserar vi oss från vår högre jag och den vi umgås med. Vart är du i dina relationer? Jämförelse i en relation utgår alltid från den andra, att jag är något i relation den andra, sämre eller bättre. Vår fokus ligger hos den andra och då kan inte vi vara närvarande varken med oss själva eller den andra. En bra signal är: hur tänker jag (pratar jag) om den personen efter vi har umgåtts? Min mamma, syskon, chef, vänner, barn, grannar mm. Vad vi än säger om dom andra säger inget om dom, bara om oss. Desto mer klagande, beskyllande, dömande och kritiserande, desto mer utmaningar har jag med min relation och förmodligen ”behöver” ha dom kvar för att någon dag vända fokus i mig och det som pågår i mig. Vilka krav har du på din partner, dina barn, vänner och föräldrar? Alla krav berättar om ditt fokus på andra, utanför dig själv. Vad lockar andra fram hos dig, för att du ska se det, omfamna och acceptera det? Bestäm dig att du låter dina relationer visa dig vägen, till dig själv. Vill du lära dig hur du kan tycka om dig själv mer och få ett ännu bättre liv? Kika in på hemsidan för de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Vill du boka en coaching-session enskild eller i grupp? Kolla på mina erbjudanden på sidan. Effortlessliving-podden finns på Spotify, Itunes, Acast eller på Soundcloud. Facebook: Super Soul. Instagram: effortlesslivingpodcast. Du kan också läsa min bok Only Good – bara det bästa. Det är en bra dag att ha en fin dag!

Intro: Glöm inte förlåta dig själv! Del 1: Hur hanterar vi de relationer man inte valt själv, det vill säga släkten? Kan man stå ut för den goda stämningens skull? När ska man sätta punkt och tacka nej till släktkalasen? Passus: Är män inte intresserade av relationsfrågor? Del 2: Den slutgiltiga separationen. Vad har vi för relation till döden och de som inte finns längre? Och hur får man balans mellan tankarna på livets ändlighet och att leva i nuet?* *TV-serien som nämns i del 2 heter Surviving Death och finns på Netflix. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/relationsskepp1/message

Det inget som är rätt eller fel. Bara olika sätt att se på saker och ting. Olika utgångspunkter och åsikter. Tror vi på att det finns rätt och fel, så tänker vi fortfarande genom ett svart-vit filter. Att det är antigen-elller, att någon måste ha rätt och då betyder det att någon annan måste ha fel. Så destruktivt sätt att leva och vara, och så icke-närvarande. Det finns så många mer nyanser i allt. I alla sammanhang finns det ett mentalt krig över vem som har mest rätt, vem är skyldig och vem bär ansvaret. Det nyanserade bemötandet är att vad kan jag lära mig av det här? Hur kan jag se det här på ett annat sätt? Det är en attityd som kommer från nyfikenhet, kärleksfullhet, från en själslig mognad, från en medvetenhet och mer sann samskapande. Tror du att din åsikt är rätt (viktig, viktigare) eller att du måste säga din åsikt när du hör någon annans åsikt? Det är bara åsikter inte sanningar. Vi tror på att alla har rätt utifrån deras ståndpunkt, erfarenhet och historia. Gillar du att argumentera eller älskar du att samtala? Det är en skillnad i dom två sätten att kommunicera. Att vilja argumentera är ego-baserat och har en tyngdpunkt i att få den andra att förstå att jag har rätt, att dom har fel och att dom måste ändra sitt sätt att se på saker och se det på mitt sätt. Ett samtal utgår ifrån ett genuint lyssnande och intresse av att förstå. Det baseras på empati och kärlek, inte för att jag måste få säga och uttrycka min åsikt och övertygelse, utan utifrån en nyfikenhet att förstå och se från andra synvinklar. Kan du säga till någon: ”det finns någonting i det du säger”. Det är destruktivt att ha en övertygelse om att jag har rätt, att jag måste säga det och alla andra måste höra, lyssna och förstå mig. Det finns i alla sammanhang, i alla relationer (par-relation, vänner emellan, föräldrar-barn relation). Du behöver inte övertyga någon och om någon vill övertyga dig så va nyfiken på var den andra kommer ifrån i ämnet. Relationerna är viktigare än åsikter, tankar och övertygelser. Relationen är viktigare än att ha rätt eller att den andra ska förstå mig. Låt andra tro vad dom tror på och låt dig själv stanna i din energi utan behov att påverka andra, ändra andras sätt att tänka och tro att dom måste förstå dig (erkänna att du har rätt eller godkänna det du tycker). Ett givande samtal är det bästa vi vet, ett samtal som baseras i genuint lyssnande och intresse att förstå. Känn efter vilken energi du har när du går in i samtal och vad det väcker i dig. För när du sänker din energi, som vi gör när vi måste uttrycka vår åsikt eller ha rätt, då är det dags att lämna samtal och höja energin. Du kan ha ett givande samtal med vem som helst när du är trygg i dig själv, när du håller dig i din egen energi, när du inte behöver hävda dig, få bekräftelse utan står i en plats inom dig som är fylld av kärlek, empati och glädje av att få lära dig något nytt, att få se saker från en ny synvinkel. Att ha rätt resulterar sällan i något bra, tvärtom så skapar det mer konflikter och motstånd. Tänk att ha ett samtal genom att vara närvarande, att lyssna och att samskapa något mer värdefullt tillsammans med andra. Vill du lära dig hur du kan tycka om dig själv mer och få ett ännu bättre liv? Kika in på hemsidan för de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Vill du boka en coaching-session enskild eller i grupp? Kolla på mina erbjudanden på sidan. Effortlessliving-podden finns på Spotify, Itunes, Acast eller på Soundcloud. Facebook: Super Soul. Instagram: effortlesslivingpodcast. Du kan också läsa min bok Only Good – bara det bästa. Tack min underbara syster Kristina Knuutti för en ny hemsida där www.effortlessliving.se och www.jaanas.se har slagits ihop på ett fins sätt. Behöver du en fantastisk ny hemsida, logga mm så se till att kolla upp med min syster på vanjos.se och även hennes webbshop www.sagablue.se som säljer massa vackra kläder, accessoarer mm.

I detta avsnitt samtalar Erica och jag om relations-ocd och när samvetet kräver ständiga bekännelser. Relations-ocd är problematisk då det kan ge besvärliga tankar kring om man är tillräckligt kär i sin partner, tänk om jag älskar nån annan och en mängd andra tankar som kan ge svår ångest. Och så blir det massor av frågor till sin partner. Erica driver en mycket uppskattat Instagram-konto #EnAnnanTypAvTvång Om du tycker Tvångspodden! är en schysst kunskapskälla och du känner att du vill bidra till vårt arbete, får du gärna Swisha ett litet eller stort belopp till: 123 526 58 55 Här finns mer information om mig, OCDhjälpen och Familjebalans. Berätta gärna för mig vad du vill lyssna på för ämnen och vad du tycker om #Tvångspodden!

Jung Chang, författaren till den bästsäljande succén Vilda svanar, är nu tillbaka med en fascinerande bild av tre systrar som kom att forma det moderna Kina. Det sades att en älskade pengar, en älskade makt och en älskade sitt land. Men historien om systrarna Soong är så mycket mer än dessa schabloner. När Kina kämpade sig igenom hundra år av krig och revolutioner spelade de var och en en viktig roll. Relationerna mellan systrarna var mycket ansträngd, inte minst för att en av dem gjorde allt för att förstöra för de andra. Det är en gripande berättelse om kärlek, krig, intriger och förräderi. Den tar oss med på en storslagen resa från Kanton i Kina till Hawaii och New York, från Japan till hemliga mötesrum i Moskva och maktens korridorer i det demokratiska Taiwan. Jung Chang skildrar med varsam hand dessa tre extraordinära kvinnor, som var med och formade 1900-talets Kina. Jung Chang har tidigare skrivit Vilda svanar: tre döttrar av Kina, Mao: den sanna historien och Den sista kejsarinnan av Kina. Hennes böcker har översatts till över 40 språk och sålt över 15 miljoner exemplar utanför Folkrepubliken Kina, där hennes böcker är förbjudna.

Relationerna, med vänner, nära och kära - hur påverkas den när cancern slår till? Vissa relationer förändras, några fördjupas och andra kanske rent av rinner ut i sanden. Svårigheter påverkas oss och man blir kanske aldrig densamma igen. Därmed påverkas även relationerna när man drabbas av cancer.  Relationships, with friends, loved ones - how is it affected when the cancer strikes? Some relationships change, some deepen and others may even come to nothing. Difficulties affect us and you may never be the same again. Thus, relationships are also affected when you are affected by cancer.  

Kvinnor låtsas vara män och män låtsas vara kvinnor och det är allmänt rörigt mellan könen. Men vem ska vi lägga ansvaret på? Mannen eller kvinnan? Det är inte en helt lätt fråga att reda ut...

Anna Michalski, associerad forskare vid UI och docent vid Uppsala universitet redogör för hur coronakrisen har hanterats i Hongkong. Hon talar också om hur EU och Kinas relation påverkats i coronatider, och EU:s roll i propagandakampen mellan USA och Kina.

När en bondehär mötte den danske kungen Valdemar Atterdags tyska knektar utanför Visbys ringmur den 27 juli år 1361 dödades 1800 gotländska bönder eller närmare hälften av öns manliga vuxna befolkning på landsbygden.Valdemar Atterdag hade med egen kraft byggt upp kungariket Danmarks styrka. Bönderna fruktade skattehöjningar och räknade säkert med stöd från Visbyborgarna. Istället blev det en ren slakt vid ringmuren. I avsnitt 97 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison som är professor i historia vid Lunds universitet. Han brukar kommentera återskapandet av slaget vid Visby under Medeltidsveckan och är aktuell med boken Sveriges medeltid.I Visbyfranciskanernas årsbok läser vi följande: ”I Herrens år 1361 intog kung Valdemar av Danmark Gotland och Visby, där han dödade omkring ettusen åttahundra bönder i en strid dagen före den helige Jakobs dag.” Massgravarna efter slaget avslöjar att det slaktades allt från småpojkar, vuxna män, gamla män och krymplingar. Varför Visbys borgare bara såg på när bönderna slaktades utanför ringmuren är höljt i ett historiskt dunkel. Relationerna mellan befolkningen på landsbygden och i Visby hade varit ansträngd sedan inbördeskriget år 1288.Efter Valdemars härjningståg fortsatte Gotland att vara ett omstritt område. Ön erövrades år 1394 av vitaliebröderna från Mecklenburg, som gjorde den till bas för sjöröveri. Fyra år senare intogs Gotland av Tyska orden, som i sin tur överlämnade ön till unionsdrottningen Margareta 1408. Stöd Historia Nu via vårt Swish-nummer 123 610 76 68 - skänk en valfri summa. Eller stöd oss månadsvis via tjänsten Patreon, med en mindre summa varje månad. Lyssnare som stödjer oss via Patreon får dessutom bonusmaterial från poddarna och direkttillgång till teamet bakom. https://www.patreon.com/historiaNUBild: Fornsalen på Visby museum, wikipedia Musik: Soundblock Audio.See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lyssnarfråga: hur kan jag ta ett beslut i relationen så att det gynnar alla samt hur kan jag förändra den andra, få någon att prata när dom inte vill prata? Relationerna är alltid utmanande, då det är relationerna som får oss att utvecklas, växa och släppa gamla övertygelser, beteendemönster och tankar. Så länge något i en relation gör ont eller är smärtsamt, finns det något vi ska se på, älska och omfamna. Så ha tålamod, förståelse och acceptans gentemot dina reaktioner i en relation. För du kan må bra oavsett, i alla relationer. Sen betyder det inte att det är enkelt, men du kan välja hur du mår, vad du tänker på samt vad du gör för att må bra. Ingen gör något mot oss, utan alla har sina egna bagage som dom lever efter. Det är bara vi som håller kvar någon annans beteende, med vårt fokus på det vi ogillar och tänker på hos den andra. Vi slutar att se på det fina och vackra i den andra när vår fokus är i det som vi vill förändra. Bara vilja att förändra någon annan har en motsatt effekt. Vi måste träna på vårt eget fokus. Vad jag än säger (tänker) om någon annan handlar mer om mig själv. Om jag säger att min partner inte är kommunikativ, är det jag som inte är kommunikativ på något sätt. Så se när du är så, i dina relationer med andra eller dig själv. Som Byron Katie säger: vad den andra borde/borde inte göra (vara, säga) handlar om oss själva, till 100 %. Du förlorar aldrig i en relation, inte någon annan heller. Du vinner alltid (genom din egen utveckling), det är en win-win situation. Säger du något hundrade gången, så handlar det om dig, alltid. Sluta slösa din energi för att få den andra att göra, vara och bete sig på ett sätt som gör dig lycklig. Fråga dig själv: vill jag ha rätt eller vill jag vara lycklig? Låt inte den andras sätt att vara, leva och bete sig påverka din känsla av att vara lycklig. Behöver du prata om ett ämne som du tycker är problematisk, ta upp det när du är högre upp i energin, känsloskalan (vilket kanske får dig att inte ens se problematiken nåmer).  Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och lär dig hur du kan tycka om dig själv och få ett ännu bättre liv. Besök vår hemsida Effortlessliving.se, där du hittar de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Läs boken Only good – bara det bästa av Jaana Suorsa. Du kan även lyssna på Leva Livet podden på Spotify, Itunes, Acast, Podbean eller på Soundcloud.  

Lyssnarfråga: hur kan jag ta ett beslut i relationen så att det gynnar alla samt hur kan jag förändra den andra, få någon att prata när dom inte vill prata? Relationerna är alltid utmanande, då det är relationerna som får oss att utvecklas, växa och släppa gamla övertygelser, beteendemönster och tankar. Så länge något i en relation gör ont eller är smärtsamt, finns det något vi ska se på, älska och omfamna. Så ha tålamod, förståelse och acceptans gentemot dina reaktioner i en relation. För du kan må bra oavsett, i alla relationer. Sen betyder det inte att det är enkelt, men du kan välja hur du mår, vad du tänker på samt vad du gör för att må bra. Ingen gör något mot oss, utan alla har sina egna bagage som dom lever efter. Det är bara vi som håller kvar någon annans beteende, med vårt fokus på det vi ogillar och tänker på hos den andra. Vi slutar att se på det fina och vackra i den andra när vår fokus är i det som vi vill förändra. Bara vilja att förändra någon annan har en motsatt effekt. Vi måste träna på vårt eget fokus. Vad jag än säger (tänker) om någon annan handlar mer om mig själv. Om jag säger att min partner inte är kommunikativ, är det jag som inte är kommunikativ på något sätt. Så se när du är så, i dina relationer med andra eller dig själv. Som Byron Katie säger: vad den andra borde/borde inte göra (vara, säga) handlar om oss själva, till 100 %. Du förlorar aldrig i en relation, inte någon annan heller. Du vinner alltid (genom din egen utveckling), det är en win-win situation. Säger du något hundrade gången, så handlar det om dig, alltid. Sluta slösa din energi för att få den andra att göra, vara och bete sig på ett sätt som gör dig lycklig. Fråga dig själv: vill jag ha rätt eller vill jag vara lycklig? Låt inte den andras sätt att vara, leva och bete sig påverka din känsla av att vara lycklig. Behöver du prata om ett ämne som du tycker är problematisk, ta upp det när du är högre upp i energin, känsloskalan (vilket kanske får dig att inte ens se problematiken nåmer). Delta i vår workshop och lär dig mer om attraktionslagen och lär dig hur du kan tycka om dig själv och få ett ännu bättre liv. Besök vår hemsida Effortlessliving.se, där du hittar de senaste pod-avsnitten samt datum för nästa workshop. Läs boken Only good – bara det bästa av Jaana Suorsa. Du kan även lyssna på Leva Livet podden på Spotify, Itunes, Acast, Podbean eller på Soundcloud.

Det började som en kollega men slutade med en bästa vän. Relationerna på jobbet kan växa sig starka! Vad gör man när arbetslivet gör att du och den roligaste kollegan måste välja olika vägar i livet?

Varför fortsätter man tråna efter fuckboys? Känns det som att du antar att relationen kommer fucka upp, innan den knappt hunnit börja? Sociologen Emma berättar om deppiga kärleksideal som blir självuppfyllande fuck up´s!

Predikan av Gunnar Bergling, Församlingen Arken - Upprättelse i relationerna 24 Mars 2019 kl 10.30

Relationerna mellan USA och Europa är på bottennivåer men kan Trumps retorik i själva verket leda till ett djupare transatlantiskt samarbete? Klyftan mellan USA och Europa syntes tydligt på den stora säkerhetskonferensen i München som precis har avslutats. Tysklands förbundskansler Angela Merkel fick stående ovationer och USA:s vicepresident Mike Pence möttes av isande tystnad. Men vad innebär de frostiga relationerna för säkerhetsläget i Europa? Och är vi på väg mot ett nytt kallt krig när både INF-avtalet och icke-spridningsfördraget hänger löst? Tillsammans med Mike Winnerstig från FOI och Gunilla Herolf från UI funderar vi på om det är läge att börja bunkra mat och vatten eller om Donald Trumps hårda linje faktiskt fördjupar samarbetet. Medverkande: Daniella Marquardt, Susanne Palme, Mike Winnerstig, Gunilla Herolf Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

I det fjärde avsnittet av Lyckopodden snackar vi om hur vi kan granska vår partner, våra vänner och våra kollegor. Men inte för att förändra dem. Utan för att lära känna oss själva.Vad säger egentligen dina tankar och utlåtanden om andra människor - om vem DU är?

Idag ska det handla om två storpolitiska konflikter. Den första, mellan USA och Nordkorea. Efter nordkoreanska försök att stoppa Hollywoodkomedin "The Interview" så verkar filmen nu ostoppbar. Och Nordkorea vapenskramlar. Men på Kuba låter det annorlunda nu. Relationerna mellan ärkefienden USA och Kuba tinar upp - länderna har börjat prata med varandra för första gången på över femtio år. Så vad händer när kapitalistism och prylar ska möta socialistiska ideal och brödransoner? Medverkar gör Roger Wilson, kulturkorrespondent som följer vändorna kring filmen "The Interview". David Carlqvist, Kinakorrespondent, är med från Peking och berättar om hur filmen tagits emot i Kina. Och Lotten Collin, vår Latinamerikakorrespondent, är nyss hemkommen från Kuba och berättar om den historiska utvecklingen där.