Podcasts about revolutionens

En tystlåten man som inte ledde med ord, utan med sina orubbliga ideal. Men hans kompromisslöshet gränsade stundtals till grymhet och hotade till slut också hans eget liv. Nya avsnitt från P3 Historia hittar du först i Sveriges Radio Play. Redaktionen för detta avsnitt består av:Elina Perdahl – programledare och manusMårten Andersson – manus, research och producentZardasht Rad – scenuppläsarePeter Jonason – ljuddesign och slutmixMedverkar gör också Magnus Lembke, statsvetare och docent i latinamerikastudier vid Stockholms Universitet.Vill du veta mer om Emiliano Zapata? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet:Zapata and the Mexican revolution av John WomackVilla and Zapata : a biography of the Mexican revolution av Frank McLynn

När Axel von Fersen anlände till Paris den 13 februari 1792 var staden i uppror. De franska revolutionärerna hade fängslat kungafamiljen, och den svenske greven satte sitt liv på spel för att rädda drottningen han älskade – Marie-Antoinette.Förklädd och med ett falskt pass smög han genom revolutionens epicentrum för att återigen få vara nära henne. Deras kärlek, som präglats av passionerade brev och hemliga möten, hade varat i nästan tjugo år. Men nu var de omgivna av hat, förräderi och en blodtörstig pöbel.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Kristina Ekero Eriksson, journalist och författare till boken Förbindelsen: Marie-Antoinette och Axel von Fersen.Den franska revolutionen (1789–1799) ledde till monarkins fall, införandet av en republik och stora samhällsförändringar. Den utlöstes av sociala, ekonomiska och politiska kriser, inklusive statsskuld, livsmedelsbrist och missnöje med det feodala systemet. Revolutionen inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli 1789 och kulminerade i avskaffandet av kungadömet samt avrättningen av kung Ludvig XVI och drottning Marie-Antoinette 1793.Marie-Antoinette hade en gång varit den strålande stjärnan i Versailles, där hon som ung brud från Österrike vigdes med den franske kronprinsen Ludvig XVI. Hon var omtalad för sin livliga personlighet, sin skönhet och sina utsvävningar, vilket skapade både beundran och avund. Hennes liv vid hovet präglades av prakt och nöjen men också av politiska intriger och strikta etikettsregler.Axel von Fersen, som tillhörde en av Sveriges mäktigaste adelsfamiljer, mötte henne redan i ung ålder och förblev en lojal vän och älskare. Den unge Axel besökte Europas hov för att fullända sin aristokratiska uppfostran innan han trädde i tjänst hos Gustav III.Axel von Fersen skulle komma att spela en direkt roll i en av den franska revolutionens mest dramatiska händelser – kungafamiljens misslyckade flykt från Paris i juni 1791. Han organiserade planen, skaffade falska dokument och körde personligen en del av den lyxiga vagnen som skulle föra dem till säkerhet i öst. Men flykten slutade i katastrof i Varennes, där kungafamiljen identifierades och arresterades.Den sista resten av kungens auktoritet krossades, och både Ludvig XVI och Marie-Antoinette kom att avrättas i giljotinen. Axel von Fersen, förkrossad över sin älskades öde, fortsatte sin politiska bana i Sverige men drabbades själv av en brutal död. År 1810 lynchades han av en uppretad folkmassa i Stockholm i en händelse som fortfarande är ett av de blodigaste och mest uppseendeväckande morden i svensk historia.Bildtext: Den kungliga familjen arresteras i Varennes den 21 juni 1791. Axel von Fersen organiserade flykten, men den slutade i katastrof och ledde till monarkins fall. Arresteringen av Louis Capet i Varennes den 22 juni 1791, gravyr av Jean-Louis Prieur (Museet för Franska Revolutionen). Wikipedia. Public Domain.Musik: Elegant Arguments av Boris Skalsky. Storyblock Audio.Lyssna också på Gustav III:s statsvälvning 1772 satte stopp för frihetstiden.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ryssland 1905.En tid av uppror och desperation. Folket, pressade till bristningsgränsen av hunger, fattigdom och Tsarens förtryck, reste sig i en våg av vrede. Den blodiga söndagen den 22 januari blev gnistan som tände revolutionens eld. Tusentals fredliga demonstranter marscherade mot Vinterpalatset i Sankt Petersburg, i hopp om att deras böner om rättvisa skulle nå Tsar Nikolaj II:s öron. Men istället möttes de av kulor. Blodet färgade snön röd och hopp förvandlades till hat. Upproren spred sig som en löpeld genom hela landet. Fabriker stod stilla, järnvägar blockerades, och strejker förlamade städerna. Revolutionens låga kunde inte släckas, och Ryssland skakade i sina grundvalar. Detta var början på slutet för det gamla riket och ett förspel till de ännu mörkare skuggor som skulle falla över landet.Följ oss på instagram: https://www.instagram.com/nublirdethistoria/Följ oss på facebook: Nu blir det historiaMaila oss på zimwaypodcast (at) gmail (punkt) comKlippning och ljud av Cornelia Boberg. Intro och outro musik av David Oscarsson. Musik skriven och komponerad av Fred Jay, George Reyam, Frank Farian. Artist och grupp är Boney M och låten heter Rasputin Stöd Nu blir det historia! och som tack slipper du alla annonser i podden! https://plus.acast.com/s/nublirdethistoria. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag, den 11 februari, är det på dagen 45 år sedan den iranska revolutionen och ayatolla Khomeinis grundande av en islamisk stat. I två fristående avsnitt belyser vi därför revolutionen. Föregående del tog upp den historiska bakgrunden. Dagens avsnitt handlar om den grupp som blev revolutionens stora förlorare: Irans kvinnor. Gäst är Sara Recabarren, journalist och tidigare mångårig medarbetare på TV4, och nu aktuell med den mycket intressanta boken ”Irans döttrar”. Sara är född i Iran och som 8-åring flydde hon tillsammans med sin familj till Sverige. Vi samtalar om hur revolutionen förändrade levnadsförhållandena för Irans kvinnor, om slöjtvång, ständiga trakasserier och förlorade mänskliga rättigheter. Vi samtalar också om det som hände i september 2022, när en ung kvinna misshandlades till döds av regimen på grund av sin klädsel och om den sociala revolution som följde.Sara Recabarrens bok "Irans döttrar": https://www.adlibris.com/se/bok/irans-dottrar-en-personlig-berattelse-om-kampen-for-frihet-i-iran-9789137508405 Boka biljetter till "Hur man botar en fanatiker", Bildningskomplexet live 7 mars kl. 18: https://jfst.se/om-oss/kalender/2024/mars/bildningskomplexet-live-hur-man-botar-en-fanatiker-med-natalie-lantz-7-mars/ Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Edith Södergrans (1892-1923) poesi inledde modernismen i Norden. Självmedveten om sin unika röst trotsade hon konventionerna och passade aldrig riktig in i den svenskspråkiga kulturvärlden i Finland. I Sverige uppmärksammades hon först efter sin tidiga död.Edith Södergran fick en elitutbildning i Sankt Petersburg, men hennes liv bröts itu av ryska revolutionen och den nya gränsen mellan Ryssland och Finland. Familjen, som var svenskspråkig från Finland, förlorade sin förmögenhet i den ryska revolutionen. Men ännu värre var att Edith Södergran blev sjuk i tuberkulos redan i ungdomen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som doktorerade på Edith Södergran. Agneta har skrivit flera böcker om Södergran och är aktuell med böckerna Edith Södergran – Stjärnfångerskan samt Edith Södergran – Världen är min.Hon föddes den 4 april 1892 i S:t Petersburg i Ryssland i en svenskspråkig familj. Hon studerade på den tyska högstatusskolan Petrischule i Sankt Petersburg, som vid den här tiden var Europas fjärde största stad. Hon skrev dikter tidigt i livet.Det var en kosmopolitisk miljö där det pratades franska, tyska, ryska, finska och svenska. Och en politiskt orolig tid som präglades av det tsariska enväldet och demonstrationerna, våldsamheterna. På sin skolväg kunde hon se blod på gatorna och lik som flöt i floden Neva.Den ryska revolutionen 1917 skulle inte bara skingra familjens förmögenhet utan också vänner och bekanta. Finlands självständighet revolutionsåret drog också en gräns mellan familjens hus i Raivola i finska Karelen och metropolen Sankt Petersburg.När Edith i unga år diagnostiserades med lungtuberkulos efter en utdragen förkylning 1909, drabbades hon av svår dödsångest: hon visste alltför väl hur nedbrytande sjukdomen är. Då reste modern med henne till ett sanatorium i Schweiz, känt för sina banbrytande behandlingsmetoder. Ediths hälsotillstånd förbättrades och hon och modern Helena reste lättade hem.Edith visste att hon hade en unik röst som diktare. Hennes dikter följde inte något traditionellt mönster. Till hennes ambitiösa, intellektuella stil hör den fria rytmen, samt suggestiva, liturgiska upprepningar.Bild: Foto i Edith Södergrans gränspass 1921. Svenska Litteratursällskapet i Finland, Finna.fi, CC BY 4.0Lyssna också på Klockbytare och tatarer – en föraning om masskonsumtions-samhälletMusik: Forlorn Melody av Boris Skalsky, Storyblocks AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gänget gästas av Lina Makboul, journalist och reporter på bland annat Uppdrag Granskning. Lina debuterade i år som författare med Revolutionens första offer. Boken skildrar hennes granskning av svenska mediers roll under #MeToo, förfallet av rättsliga och medieetiska principer och konsekvenserna av att granska en revolution som kräver obrottslig lojalitet. Den beskrivs som en “dissekering av drevets mekanismer och vad det innebär att känna sig jagad av precis alla”.Revolutionens första offer finns på Bokus med flera.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 35 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gänget gästas av Lina Makboul, journalist och reporter på bland annat Uppdrag Granskning. Lina debuterade i år som författare med Revolutionens första offer. Boken skildrar hennes granskning av svenska mediers roll under #MeToo, förfallet av rättsliga och medieetiska principer och konsekvenserna av att granska en revolution som kräver obrottslig lojalitet. Den beskrivs som en “dissekering av drevets mekanismer och vad det innebär att känna sig jagad av precis alla”.Revolutionens första offer finns på Bokus med flera.OBS. Hela avsnittet är 2 tim 35 min långt. Vill du få tillgång till alla hela avsnitt? Bli medlem på Sista Måltiden.Som medlem får du tillgång till alla nya och gamla avsnitt i sin helhet. Lyssna i valfri podcast-app, inklusive Spotify. Enkelt att komma igång. Ingen bindningstid. Inga avbrott eller reklam. Tryck här för att bli medlem eller gå in på https://sistamaltiden.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under sommaren har journalisten Lina Makbouls bok Revolutionens första offer fått spridning i mediekretsar och därför så pratar vi nu – faktiskt för första gången! – om Metoo och dess pressetiska övertramp och om det ändå var värt med övertramp? Det blir starka känslor åt två helt olika håll och Emanuel får berätta om faktafel i boken gällande honom själv. Dessutom pratar om vi Twitt...förlåt X och om Facebooks Threads och om Viaplay, Cmore, om Jan Helin som lunkar bort mot...elefantkyrkogården? från SVT och, tja, helt enkelt allt viktigt som hänt under sommaren. Med Emanuel Karlsten och Olle Lidbom Stötta på Patreon.com/mediepodden

Boken Revolutionens första offer handlar om Lina Makbouls erfarenheter av att granska den svenska #Metoo-rörelsen. I detta avsnitt pratar Jesper om 3 teman som framkommer i boken. Strategier för att förebygga granskningar har blivit allmän kännedom. Sociala medier har ändrat förutsättningarna för att bedriva journalistisk granskning. Nätverk har blivit viktigare. Både för att söka och sprida information, men också för att ifrågasätta andras opartiskhet.

Del 5 i serien handlar om den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters som blev känd under Majdanrevolten vintern 2013-14. Sedan dess har de etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna numera har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. I augusti 2022 möttes de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".Det här är den femte och sista delen i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Fullversionen av det här avsnittet är mer än en timme längre och finns på Patreon:https://www.patreon.com/posts/85472745Boken:https://www.bookbeat.se/bok/revolutionens-forsta-offer-1021692Bakgrund:https://www.svtplay.se/video/18177558/uppdrag-granskning/metoo-och-fredrik-virtanenhttps://www.svd.se/a/6rPRL/12-kvinnor-anklagar-aftonbladetprofil-for-sextrakasserier-och-overgrepphttps://www.svt.se/kultur/ug-falls-for-metoo-programhttps://www.youtube.com/watch?v=--gLF9Q_PJA&ab_channel=NyhetsmorgonKlippt av Magnus Esser Bengtsson.Länkar till allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lina Makboul är journalist på SVT och gjorde Uppdrag Granskning: #MeToo och Fredrik Virtanen. Hon är också aktuell med boken Revolutionens första offer. Hösten 2017 briserade MeToo i USA och nådde Sverige kort därefter genom förgrundsgestalten Cissi Wallin och, i förlängningen, de namnpubliceringar som Expressen och Svenska Dagbladet valde att göra av anklagade Fredrik Virtanen. 2018 fick Lina Makboul på Uppdrag Granskning i uppgift att göra ett program för att granska mediernas hantering av Metoo-vågen. Höll de sig inom de journalistiketiska ramarna eller gled det hela över till aktivism? Men innan Lina ens hunnit börja stötte hon på motstånd. Hon fann sig själv i en storm av drev och lögnspridning som pågick under hela granskningen. Varningsmeddelanden publicerades i Metoo-grupper om att Lina var på väg att ägna sig åt häxbränning och det hon skulle ha varit ute efter kvinnorna i Metoo-rörelsen. Grundlösa lögner, såsom att Lina hade en relation till Fredrik Virtanen, spreds som löpeld på nätet. Innan programmet, som nästan ställdes in, sändes hade en ihopklippt variant av hennes intervju med Cissi Wallin redan lagts ut på nätet och fått fler visningar än Uppdrag Granskning fick totalt. Och istället för den timmeslånga granskningen om medierna kom allt i den offentliga debatten att handla om Lina Makbouls åtta minuter korta intervju med Cissi Wallin. Lina gästar LoungePodden och pratar om hennes 2018, för- och efterspelet av programmet, besvikelsen på journalistikkåren, skillanden på amerikanska och svenska Metoo, medieetiska utmaningar, flockbeteende, reaktioner på boken, lärdomar längs vägen och PTSD-diagnosen som kom som ett brev på metoo-posten. Förutom att Revolutionens första offer är en väldigt välskriven bok om Linas erfarenheter är den också väldigt rolig, spännande och underhållande. Det var det även att prata med journalisten och författaren, Lina Makboul!   Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Del 5 i serien handlar om den ukrainska musikgruppen Dakh Daughters som blev känd under Majdanrevolten vintern 2013-14. Sedan dess har de etablerat sig som en av Europas mest originella ensembler. Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina 24 februari 2022 flydde Dakh Daughters till Frankrike där medlemmarna numera har sin bas. Men de är på ständiga turnéer för att med sina föreställningar väcka världens uppmärksamhet kring det som händer i Ukraina.Kulturredaktionens Fredrik Wadström har besökt Teater Dakh i Kyjiv sedan vårvintern 2014 och träffat Dakh Daughters regelbundet genom åren. I augusti 2022 möttes de i Oslo för att sammanfatta vad medlemmarna varit med om genom revolution, framgångsrika turnéer och ryskt anfallskrig mot hemlandet.Medverkande: Solomiia Melnyk, Natalka Bida Halanevytj, Vlad TroitskijMusik från Dakh Daughters tre album "If", "Air" och "Make up".Det här är den femte och sista delen i serien "Fokus Ukraina - röster om motstånd".

Denna veckan gästas vi av journalisten Lina Makboul, just nu aktuell med boken "Revolutionens första offer, en berättelse om en granskning". Lina fick i uppdrag att granska mediernas roll under metoo, men precis i början av arbetet kommer hennes arbete att verka handla om specifika fall. Om att Lina försöker misskreditera och såga hela metoo-rörelsen. Drevet som kom i samband med granskningen gav Lina PTSD. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lina Makbouls bok Revolutionens första offer visar hur omvänd bevisbörda infördes genom metoo: en man kan betraktas som skyldig tills motsatsen är bevisad. Om svenska medier låtit norska journalister recensera den hade kanske deras läsare fått reda på det också, skriver Ola Wong. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens podd pratar jag med journalisten Lina Makboul. Hon har varit många år på SVT:s Uppdrag Granskning, och det är nog därifrån hon är mest känd. Rollerna brukar alltså vara omvända – det är Makboul som ställer frågorna, och den på andra sidan kameran som svarar. Men nu är hon i podden för att prata om boken hon just kommit ut med – Revolutionens första offer: en berättelse om en granskning (Mondial). Boken handlar om #metoo och utgår från den granskning hon gjorde av rörelsen i Sverige, för UG:s räkning. Vi pratar om vad hon hittade, och om vad som stämde i Cissi Wallins anklagelser mot Fredrik Virtanen, om teaterchefen Benny Fredriksson och drevet som ledde till hans självmord, om vanskligheten med anonyma vittnen, om chefredaktörer som vägrar svara på frågor, om journalister som inte kollar upp vad som faktiskt stämmer, och om hur hon själv blir så hårt åtgången av drevet mot henne att hon till slut får diagnosen PTSD. En diagnos hon först inte vill acceptera, eftersom hon främst förknippar det med krigsdrabbade barn på Gazaremsan. Jag måste säga att det är skrämmande läsning som påminner en om hur medieetiken sattes ur spel under #metoo. Frågan är om det kan hända igen. Jag är inte så säker på att medierna lärt sig något (vilket min nästa text handlar om).Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för oss på Rak höger att fortsätta vara en självständig röst.En intervju med Cissi WallinEn av de första intervjuerna jag gjorde här på Rak höger var med Cissi Wallin. Bakgrunden var att hon skrivit ett inlägg där hon gjorde ett slags avbön: “Under flera år var jag en stor del av en rörelse, en obehaglig mentalitet på nätet som drog fram vecka efter vecka. Det främsta syftet var att hitta saker och personer att känna sig illa berörd av. Allt och alla skulle problematiseras! Förtrycket fanns överallt!”Den som vill kan ta del av den intervjun nedan.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

SVT-journalisten Lina Makboul intervjuas av Staffan Dopping. Hon var reporter på Uppdrag granskning sedan tio år, men när hon började granska mediernas agerande under metoohösten fick hon möta sitt livs tuffaste motstånd. I boken "Revolutionens första offer" skildrar hon hur arbetet med att granska medierna gjorde henne sjuk. Enligt Lina Makboul fanns det inom public service en rad journalister som under metoo glömde bort vad de hade lärt sig på journalistutbildningen och valde att bli aktivister. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SVT-journalisten Lina Makboul intervjuas av Staffan Dopping. Hon var reporter på Uppdrag granskning sedan tio år, men när hon började granska mediernas agerande under metoohösten fick hon möta sitt livs tuffaste motstånd. I boken "Revolutionens första offer" skildrar hon hur arbetet med att granska medierna gjorde henne sjuk. Enligt Lina Makboul fanns det inom public service en rad journalister som under metoo glömde bort vad de hade lärt sig på journalistutbildningen och valde att bli aktivister. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andreas Ekström är journalist, författare och en internationell föreläsare engagerad i ämnen som rör den digitala revolutionen. Han jobbar sedan 1998 på Sydsvenska Dagbladet, har skrivit 9 böcker och vann 2019 priset Årets talare. Just nu är han aktuell med boken “Bekvämlighetens tyranni” där han beskriver hur techjättarna har tagit över och kontrollerar våra liv. Anmäl dig gärna till Arash nyhetsbrev och få koll på det senaste inom ledarskap, tech och marknadsföring: https://bit.ly/3BOS2CI

Time 2: Vi snakker om strategier til at gøre hvile til et kollektivt ansvar og taler om, hvordan man kan finde værdien i sin eksistens, som ikke er betinget af de ting, man producerer og udretter. Laura annoncerer Revolutionens lukning og taler om, hvordan programmets drømme om en anden verden, står i skarp kontrast til de præmisser, som programmet laves på. Vi laver også et punkt til en kollektiv “care rider” med behov, man har, som man kan give til arbejdsgivere og samarbejdspartnere https://www.idoart.dk/blog/carerider Gæster: Sidsel Ana Welden Gajardo, kunstner og forfatter og Rikke Collin podcast-producentVærter: Laura Na Blankholm

Revolutioner är i de flesta fall blodiga tilldragelser, men också fyllda av symbolik och handlingar som kräver tolkning. Det menar författaren Dan Jönsson i denna essä om revolutionens bilder. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.En av de märkligaste episoderna under ryska revolutionen inträffade i Moskva i vintern 1918, när en enhet från de röda styrkorna, mitt under de intensiva striderna om staden, tog paus för att avhålla en regelrätt juridisk process mot ingen mindre än Gud Fader själv. Åklagare var bolsjevikernas blivande utbildningsminister Anatolij Lunatjarskij, en bibel placerades på den åtalades stol, en försvarare utsågs som försökte få sin klient frikänd genom att åberopa psykisk otillräknelighet, men efter att Gud under ett par timmar fått stå till svars för sina förbrytelser mot mänskligheten föll dödsdomen till slut. En exekutionspluton utsågs, som på given order i god ordning avlossade fem salvor mot himlen med sina maskingevär.Man får tänka sig hur de därefter sänkte sina vapen, kanske såg sig omkring lite smått förvirrat och lystrade till tystnaden som omgav dem. Vad nu? Historien har i efterhand berättats med viss ironisk distans, men är ju egentligen ganska fantastisk och har flera paralleller från andra revolutionära ögonblick i historien. Exempelvis lär upprorsmännen under julirevolten i Paris 1830 ha avfyrat sina gevär mot stadens klocktorn. Urtavlornas mekanik var del av den förtryckande regimen. Och revolutionen början på en ny, befriad tid.En revolutionär samhällsomvandling är aldrig helt och hållet bara det. Den är också något annat, större men ogripbart, ett gränsöverskridande ögonblick där tiden och historien vänder, börjar om. Samtidigt är denna vändning omöjlig att beskriva annat än i symbolisk, metaforisk gestalt, och denna symbolik är i sin tur bunden till sin tid och geografi. Karl Marx beskrev revolutionerna som historiens lokomotiv en bild som då, i järnvägarnas barndom, stod för övermänsklig kraft och optimistisk framåtrörelse men som hundra år senare, för den långt mer civilisationspessimistiske marxisten Walter Benjamin, under det färska intrycket av nazisternas industriella fångtransporter, tycktes betyda raka motsatsen. Om historiens tåg, som det såg ut, hade sin slutstation i Auschwitz, så var revolutionärernas roll, menade Benjamin, att dra i nödbromsen. Revolutionen var alltså inte den mekaniska projektil som med ödesbunden nödvändighet drev historien mot sitt mål, tvärtom, den var brottet på rälsen, det sabotage som såg till att hejda denna rusning mot förintelsen. Katastrofen, skrev han, är att allting fortsätter som vanligt.Om denna motsägelsefulla revolutionära metaforik och mytologi handlar den italienske idéhistorikern Enzo Traversos bok Revolution. Jakobinernas införande av en ny revolutionär kalender, balsameringen av Lenins kropp efter hans död 1924, kommunardernas barrikadering av Paris boulevarder 1871, och så vidare handlingar som de här var inte bara en del av de revolutionära händelserna utan på samma gång, och kanske än mer symboler för dem, uttryck för en närmast metafysisk essens i de här processerna. Uppgörelsen med det bestående, början på det nya, våldet och hänförelsen har inspirerat till konst och ritualer, myter och historietolkningar som ibland har tagit formen av radikala experiment men lika ofta lutat sig mot uråldriga sedvänjor och traditioner för att göra allt det nya begripligt. Som Traverso beskriver det: under de dramatiska, ofta våldsamma processer som revolutioner är får livet en sällsynt intensitet som dessutom blir en kollektiv erfarenhet. Energier, passioner, känslor och affekter skruvas upp till en nivå långt över det vardagliga en förhöjning som förklarar att alla revolutioner också brukar inbegripa vad Traverso kallar en estetisk vändning.Denna estetiska vändning ser förstås lite olika ut från fall till fall och tid till tid. Vi talar alltså här om revolutionen definierad som en fullständig omvälvning av maktförhållandena i ett samhälle, alltså ett tillfälle när de maktlösa griper makten det är också så man ska förstå försöken att beskriva det revolutionära ögonblicket som ett avbrott i historiens kontinuum, en bräsch mot framtiden. Som i Marx framsprängande lokomotiv, där den spirande världshandelns kommunikationsteknik framställdes som just det verktyg som fick kapitalismen att överskrida sig själv. Eller de franska jakobinernas införande av en förnuftets tideräkning där åren, månaderna och veckorna inte längre härleddes till religiösa myter utan baserades på rationella system. Men bilden är motsägelsefull: som Traverso påpekar är själva begreppet revolution ursprungligen en astronomisk term som på 1600-talet började användas för att beskriva planeternas kretsande rörelser. Latinets revolutio betyder helt enkelt återvändande, i detta fall planetens återvändande till omloppsbanans utgångsläge efter fullbordat varv och när de franska revolutionärerna övertog uttrycket var det alltså som ett sätt att markera den revolutionära omvälvningen som just ett återvändande, eller mer exakt ett återupprättande av en ursprunglig, mer rättfärdig samhällsordning. Revolutionen är alltså inte bara, eller främst ett brott i tiden, den är ett återtagande, ett återställande av den tid som korrumperats av historien.Den här sortens föreställningar kan också, åtminstone delvis, vara en nyckel för att förstå det revolutionära våldet. Och då inte bara det symboliska våld som tar sig uttryck i kullvräkta monument, raserade palats och utbrända kyrkor störtas skall det gamla uti gruset, som det heter i Internationalen utan också det brutala, systematiska våldet mot de människor som ansetts förkroppsliga det gamla.När bolsjevikerna avrättade tsarfamiljen i Jekaterinburg var det med andra ord inte bara ett avsiktligt, planerat mord utan också en symbolisk aktion lika mycket, om inte mer, som när man sköt mot himlen i Moskva. På ett motsvarande sätt blev Lenins begravning, och den påföljande balsameringen, ett sätt att manifestera den nya ordningen, för evigt bevarad i denna odödliga revolutionära kropp. Som Traverso noterar förekom det i idéströmningarna bakom den ryska revolutionen en rad halvvetenskapliga, mystiskt färgade föreställningar om odödlighetens förverkligande som en av de främsta revolutionära uppgifterna. Den intensiva revolutionära erfarenheten tycks i alla tider ha skapat och gett uttryck åt radikala idéer om kroppens befrielse inte bara från döden, utan också från sexuellt förtryck och sociala konventioner.Revolutioner är alltså lika mycket existentiella som politiska omvälvningar. Som Walter Benjamin uttryckte det med en typisk nittonhundratalsmetafor fungerar de som explosioner i historien: utopiska idéer som annars ligger under ytan briserar i maktens ansikte och tar plötsligt levande gestalt. Därav behovet av estetisk tolkning eller översättning, bilder som gör detta överskridande gripbart. Därav också benägenheten att i konservativa tider som vår egen se sådana bilder och metaforiska aktioner som med all rätt hotfulla, eller i bästa fall löjliga och världsfrånvända. Historien är ett minfält, man går aldrig säker. Som Traverso konstaterar: inte ens revolutionärer kan planera för revolutionen. Den kommer alltid oväntat.Dan Jönsson, författare och essäist

1979 skickar Sveriges Radio en ung Agneta Ramberg till Teheran. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Sveriges Radio skickar en ung Agneta Ramberg till Teheran när Irans framtid avgörs. Hör hennes egna radioinspelningar och berättelser från Iran i den här helt nya dokumentären. 1979 är ett omvälvande år i Iran. Shahen störtas och flyr, ayatolla Ruhollah Khomeini kommer i triumf tillbaka från exilen i Paris, och så småningom inträffar också ockupationen av den amerikanska ambassaden. Året därpå inleds det långa kriget mot Saddam Husseins Irak.Konsekvenserna av de här händelserna märks i världspolitiken än idag.Agneta Ramberg bevakade den här historiska perioden på plats. I dokumentären berättar hon om sina minnen därifrån och om hur arbetet som korrespondent i krig såg ut för 40 år sen. Du får också höra mer om den blodiga maktkamp som pågick medan Agneta Ramberg var på plats, där tusentals demonstranter avrättades och stora delar av prästerskapets republikanska maktparti IRP utplånades i bombattentat.Agneta Ramberg är en av Sveriges mest namnkunniga utrikeskorrespondenter. Under flera decennier bevakade hon världen för SR. När hon gick i pension 2018 var hon Ekots utrikeskommentator.Ett program från 2022. Reporter: Sara StenholmProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elvira Björnfot

Säsongsavslutning! I detta avsnitt hamnar vi (äntligen?) i revolutionens kaotiska mittpunkt. Revolutionens yttre och intre fiender dränks, skjuts och giljotineras när jakobinernas republik kämpar för sin överlevnad. Marat, Danton och Robespierre kommer samtliga på ett eller annat sätt möta sitt slutliga öde.Tusen tack till alla som lyssnat på denna sommars följetong. Det har varit ett nöje från vår sida. Vi syns snart igen!Robin och Daniel See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Gäst i veckans podd är författaren och idéhistorikern Svante Nordin. I det tredje bandet av Filosoferna som nyligen utkommit på Fri Tanke, presenterar Nordin de filosofer som under 1600-talet ställde naturfilosofin på ny grund. Dessutom de upplysningsfilosofer som nästföljande sekel skapade ett nytt begreppssystem för samhället, moralen och religionen, och därmed öppnade dörren till den moderna världen. Vad markerar startskottet för den vetenskapliga revolutionen? Hur förändras filosofibegreppet under den nya tiden? Och hur förhåller sig egentligen upplysningens omstöpning av samhället till den vetenskapliga utvecklingen?  

I dag taler vi om overklassen og eliten, som er revolutionens politiske modstandere. Vi tegner et billede af, hvem de er, hvor de bor, og om vi kan vinde noget ved at gøre dem til skurke og udstille absurditeten i den magt og rigdom, de besidder. Værter: Eskil Halberg og Laura Na BlankholmGæster: Christoph Ellersgaard Redaktør: Rebekka Nørum

  Kan vi ställa krav på att evolutionen ska vara rättvis? I dagens Fontänbubbel diskuterar vi den eviga frågan om vad som är rättvist eller orättvist. Med utgångspunkt i Franska Revolutionen och filosofihistoria försöker vi reda och dra i begreppen. Vem bestämmer vad som är rättvist?  Var Robespierre en pragmatiker

Efter den industriella revolutionen blev medaljens baksida för många allt tydligare. Med tiden kommer, som vi vet, arbetarrörelsen organisera sig efter Karl Marx idéer. Men innan den breda arbetarrörelsens genomslag, under det tidiga 1800-talet, fanns härliga världsförbättrare som Robert Owen. Han var en industrialist som förvandlade sitt spinneri i Skottland, New Lanark, till ett idealsamhälle med skola och riktiga bostäder. I detta avsnitt följer vi honom i med- och motvind.Läslista:"Om utopier. En vänbok till Nils Eriksson" Karlsson, David i Johan Kärnfelt och Sven-Eric Liedman (red) Göteborg 2002.”Revolutionens tidsålder” Hobsbawm, Eric 1979Encyklopedia Britannica See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

SOMMARREPRIS: Vi tar oss femtio år tillbaka i tiden och återbesöker 1968: Revolutionens och salongsberusningens år. Marcus frågar sig om Mexiko OS inte var Hylands bästa mästerskap någonsin och spelar upp nästan alla Hylands referat – bland annat extended version av Bob Beamon-referatet – för att stärka sitt case. Dessutom ger vi er den svenska idrottsman med mest skam i kroppen, den unge Marcus Leifbys skenäktenskap med en tjeckisk kvinna och en hetsk debatt som aldrig blir av. Bilden utgör grund för #motorblocket - Starkt mött... alla! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi hyllar och pressar Emma på skvaller från P3 Guld. Linnea riktar kritik mot skaparna bakom Hitta Nemo och Christopher får stå till svars för sitt norska arv. Mamma Garplinds favorit, Linus Fremin berättar om nya serien Generation och Cecilia Düringer lär oss om franska revolutionens påstådda skurk Maximilien Robespierre.

Den övertygade idealisten som brann för upplysningens frihetstankar, men som dränkte Paris i blod under revolutionens mest mörkaste tid skräckväldet. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare och manus Elina Perdahl manus och research Mårten Andersson producent Pablo Leiva Wenger scenuppläsare Elias Klenell ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Magnus Jernkrok, historiker vid Göteborgs Universitet. Vill du veta mer om Robespierre? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: "Fatal Purity - Robespierre and the French revolution" av Ruth Scurr Robespierre - a revolutionary life av Peter McPhee Franska revolutionen av Dick Harrison Frihet, jämlikhet, broderskap - ett försök att förstå franska revolutionen av Carl-Göran Ekerwald

Den övertygade idealisten som brann för upplysningens frihetstankar, men som dränkte Paris i blod under revolutionens mest mörkaste tid skräckväldet. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer programledare och manus Elina Perdahl manus och research Mårten Andersson producent Pablo Leiva Wenger scenuppläsare Elias Klenell ljuddesign och slutmix Medverkar gör också Magnus Jernkrok, historiker vid Göteborgs Universitet. Vill du veta mer om Robespierre? Här är några av de böcker som ligger till grund för avsnittet: "Fatal Purity - Robespierre and the French revolution" av Ruth Scurr Robespierre - a revolutionary life av Peter McPhee Franska revolutionen av Dick Harrison Frihet, jämlikhet, broderskap - ett försök att förstå franska revolutionen av Carl-Göran Ekerwald

Frihetssångerskan som med musiken som vapen bekämpade ett samhälle byggt på orättvisor och som blev rösten för en hel revolution. Redaktionen för detta avsnitt består av: Cecilia Düringer - programledare och manus Sofia Pappa - producent, manus, och research Navid Bavey - scenuppläsare Samuel Lindberg -  ljuddesign och slutmix David Rune - exekutiv producent Medverkar gör också Håkan Thörn, professor i sociologi vid Göteborgs Universitet och författare till boken 1968: Revolutionens rytmer. Vill du veta mer om Nina Simone? Här är några av de böcker som legat till grund för avsnittet: I Put a Spell on You, av Nina Simone Are you ready to burn buildings? The Guardian What Happened, Miss Simone? av Liz Garbus Nina Simone - The Biography, av David Brun-Lambert Better Day Coming: Blacks and Equality, 1890-2000, av Adam Fairclough

(På engelska) Presentation in English further down. ----- Vi fortsätter samtalet med John Dyer, författare till "From Garden to the City", om den digitala revolutionen. Andra delen handlar om hur den digitala tekniken påverkar oss som individer och kyrka. Och så pratar vi en hel del om en spade. ----- A rare episode of the Scripture Union Sweden podcast in English. We are honored to have a second visit from author John Dyer to discuss technology and theology. In this first part we have the focus on the redeeming and corupting power of technology.

Inför presidentvalet i USA får du Gil Scott Heron, en av Amerikas mest träffsäkra samhällskritiker. Satirikern med den sylvassa tungan och romantiska poesin som lyckades tränga in kampens innersta väsen. Hans ord förebådade bland annat hiphoprevolutionen.

Berättelsen om en av Amerikas mest träffsäkra samhällskritiker - satirikern med den sylvassa tungan och romantiska poesin som lyckades tränga in i kampens innersta väsen.

Midsommarkransen - ett tvärsnitt av Sverige. Punkens Rågsved. Revolutionens Östermalm. Och den dyrköpta läxans plats - Hornstull. Av och med Björn Alverfeldt, Louise Becker, Håkan Iwar och Erik Rosendahl.

Kino analyserar fenomenet revolutionsromantik, och utforskar gränsen mellan att vara revolutionär och terrorist - frihetskämpe eller folkfiende. Kino har sett den senaste i en rad filmer om den västtyska revolutionära rörelsen RAF, eller Baader-Meinhof-ligan som de kallades i media. "Wer wenn nicht wir", eller "If not us, who" heter filmen regisserad av Andres Veiel som tidigare gjort dokumentären "Black Box" på samma tema. Lisa Bergström ringde upp honom för att ta reda på vad det är med RAF som fascinerar så. Handlar det om unken revolutionsromantik eller fascinationen för välmenande intentioner som spårar ur? Kan vem som helst bli hjälte i en blockbuster-rulle på bio? Hur många år tar det innan en diktator kan bli en modeikon? Therese Uddenfeldt spånade lite över ur en Hollywood-tappning av dagens konflikt i Libyen skulle se ut, och det slutade med en högst oväntad huvudperson. När man pratar om vårens revolutioner i arabvärlden så är det svårt att inte nämna Al Jazira, den arabiska nyhetskanalen vars bilder av den brinnande gatuförsäljaren i Tunisien många menar var det som på allvar drog igång protesterna mot landets styre. Kino gästas av Alexa Robertson, forskare på JMK i Stockholm, frilansjournalisten Yasmine El Rafie samt Duraid Al-Khamisi på P3 Nyheter som diskuterar Al Jaziras arbetssätt och trovärdighet. Trogna Kinolyssnare kanske minns att vi under Berlins filmfestival träffade den egyptiske filmaren Tamer Ezzat, som då fortfarande var umtumlad av händelserna i Egypten - bara dagar efter att president Mubarak avgått. Vi ringde upp Tamer för att få en lägesrapport, och det visar sig att han just nu håller på att spela in en film om...revolutionen i Egypten. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om franska revolutionens orsaker. Vad är en revolution? Vilka orsaker låg bakom franska revolutionen? Här berättas bland annat om upplysningens idéer, franska krig och höjda skatter, om ståndssamhället och hur tredje ståndet krävde rättigheter.