Podcasts about torill kornfeldt

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet är en repris från 13/1.Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar. Vetenskapspodden har nu ny längd, 30 minuter, och nya sändningstider i FM. Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Watch or listen to the full interview at AporiaMagazine.com. This interview was previously published at Aporia.

När Sovjetunionen sönderföll återfick ett antal länder den självständighet de haft under kortare eller längre perioder. Men Rysslands makt och inflytande över de här nya länderna är ofta starkt. Om detta och om ursprunget till de ryska stormaktsambitionerna berättar Johanna Melén. Hon är utrikesreporter på Ekot och har tidigare varit korrespondent i Östeuropa och Ryssland. Nu är hon aktuell med boken ”Imperiehunger : Putins storryska drömmar och ett nyvaknat motstånd”. Avsnittet som Johanna ville höra (om att återskapa mammutar) finns och heter 052: Om verklighetens Jurassic Park med Torill Kornfeldt.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastOrganisationer som hjälper Ukrainahttps://blagulabilen.se/http://www.humanbridge.se/https://www.rodakorset.se/https://lakareutangranser.se/nyheter/oro-over-situationen-i-ukrainaUkrainska statens egen lista (militär och civil hjälp)https://www.defendukraine.org/donate Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Recorded on-stage at Øredev 2023 just after her keynote, Fredrik chats to Monika Bielskyte about finding, building, and approaching better visions for the future. We discuss things such as: Disabilities for innovation and better design More inclusion in design for people on edges improves the world for precisely everyone Why does a concept like protopia feel so new? Why have we been stuck thinking about dystopias and exclusive utopias for so long? Informed hope. Everything has a context, and the context matters! No huge solution for everything Design with, not for We all create the future all the time. Propaganda and disinformation wants to overwhelm, to disengage. But we can all counteract this and improve the world by doing good things in our daily lives. Put more good information into the systems - and remember to make it cool as well! We never arrive at a perfect future, it's the steps we take and what we make here and now that builds it. All or nothing is the old utopia-dystopia thing again - the zero-sum game. Dystopian storytelling is way too easy. Thank you Cloudnet for sponsoring our VPS! Comments, questions or tips? We are @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund and @bjoreman on Twitter, have a page on Facebook and can be emailed at info@kodsnack.se if you want to write longer. We read everything we receive. If you enjoy Kodsnack we would love a review in iTunes! You can also support the podcast by buying us a coffee (or two!) through Ko-fi. Links Øredev The Øredev 2023 video playlist on Youtube Protopia principles - scroll down or search the page for “principles of protopia” Monika Monika's keynote - the video is not out yet Neurodivergence PTSD - post-traumatic stress disorder Sensory hypersensitivity The creator of email was hard of hearing and his wife was deaf? The military-industrial complex Marinetti - Filippo Tommaso Marinetti, co-author of the fascist manifesto in 1919 Marc Andreessen - a man who could be replaced by even a medium language model without anyone really noticing Torill Kornfeldt and Tim Urban at Øredev 2015(!) discussing AI and superintelligence versus the biologist view Titles From Los Angeles to Doha Subtitles aren't just for deaf people When your country gets invaded From a neurodivergent lens At the bleeding edge of harm Lack of curiousity Informed hope Written by a chatbot Look how the subduing worked out for us Open to be wrong Beyond just inflammatory headlines Create the best possible world We lift each other up

Recorded on-stage at Øredev 2023 just after her keynote, Fredrik chats to Monika Bielskyte about finding, building, and approaching better visions for the future. We discuss things such as: Disabilities for innovation and better design More inclusion in design for people on edges improves the world for precisely everyone Why does a concept like protopia feel so new? Why have we been stuck thinking about dystopias and exclusive utopias for so long? Informed hope. Everything has a context, and the context matters! No huge solution for everything Design with, not for We all create the future all the time. Propaganda and disinformation wants to overwhelm, to disengage. But we can all counteract this and improve the world by doing good things in our daily lives. Put more good information into the systems - and remember to make it cool as well! We never arrive at a perfect future, it’s the steps we take and what we make here and now that builds it. All or nothing is the old utopia-dystopia thing again - the zero-sum game. Dystopian storytelling is way too easy. Thank you Cloudnet for sponsoring our VPS! Comments, questions or tips? We are @kodsnack, @tobiashieta, @oferlund and @bjoreman on Twitter, have a page on Facebook and can be emailed at info@kodsnack.se if you want to write longer. We read everything we receive. If you enjoy Kodsnack we would love a review in iTunes! You can also support the podcast by buying us a coffee (or two!) through Ko-fi. Links Øredev The Øredev 2023 video playlist on Youtube Protopia principles - scroll down or search the page for “principles of protopia” Monika Monika’s keynote - the video is not out yet Neurodivergence PTSD - post-traumatic stress disorder Sensory hypersensitivity The creator of email was hard of hearing and his wife was deaf? The military-industrial complex Marinetti - Filippo Tommaso Marinetti, co-author of the fascist manifesto in 1919 Marc Andreessen - a man who could be replaced by even a medium language model without anyone really noticing Torill Kornfeldt and Tim Urban at Øredev 2015(!) discussing AI and superintelligence versus the biologist view Titles From Los Angeles to Doha Subtitles aren’t just for deaf people When your country gets invaded From a neurodivergent lens At the bleeding edge of harm Lack of curiousity Informed hope Written by a chatbot Look how the subduing worked out for us Open to be wrong Beyond just inflammatory headlines Create the best possible world We lift each other up

En utrotning är inte en vanlig död det är en större död. Arter som funnits på vår planet i miljoner år finns plötsligt inte alls. I del 1 följer vi mammutens, uroxens och vandringsduvans öde. Vi följer också med författaren Torill Kornfeldt till Sibirien, och funderar på varför det tar så lång tid att förstå att vi människor kan utplåna hela arter. MedverkandeTorill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författareProgramledare och producentTherese UddenfeldtTeknikerJens NielsenExekutiv producentTove Friman LefflerProduceras av PodLit för Sveriges Radio Ljudklippen kommer från:Jurassic ParkDokumentär: The Real Jurassic ParkSVT RapportLjud från det sibiriska landskapet, upptaget av Lars Edenius. Finns på SoundcloudNatural History Museum, LondonVärldens historia på tre minuter, SVTThe Long Now Foundation: DeExtinction, Resurrecting Dead SpeciesTED: Stewart Brand: The dawn of de-extinction. Are you ready?

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Programmet sändes första gången 29 november 2020. Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt. Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi HahnProducent Marie Liljedahl

Föredrag om hur man kan kombinera forskning och fantastik för att hjälpa människor att föreställa sig hur världen skulle kunna bli efter att vi tacklat klimatförändringarna. Läs mer på framtidsland.se Denna föreläsning spelades in på Swecon 2021 – Fantastika i Stockholm. Föreläsaren är: Torill Kornfeldt och Tobias Abrahamsson Musiken är från Sands Of Time (Psychadelik Pedestrian) … Fortsätt läsa Sweconpoddar 127 – Framtidsland →

Torill Kornfeldt is a Swedish science journalist, author and speaker focusing on biology and biotechnology. She is the author of two books. The first, The Re-Origin of Species, discusses the reconstruction of extinct animals using gene modifications. However, in this conversation we mostly speak about Torill's second book, The Unnatural Selection of Us. We talk about the power of CRISPR, why China is winning the tech race, designer babies, longevity, and the obligatory mention of Jurassic Park. My links: Substack: https://ideassleepfuriously.substack.com Patreon: https://www.patreon.com/Ideas_Sleep Twitter: https://twitter.com/Ideas_Sleep

AMARAS LAG ÄR TILLBAKA. Nu blir det crispr och mammutar!Trots att de inte vandrat på jorden på tusentals år är forskare inne på att av-utrota mammutar med hjälp av Crispr, och göra dem till ett vapen mot den globala uppvärmningen. Är det en så god idé? Ania Obminska, Viktor Krylmark och Simon Campanello undersöker saken. Till sin hjälp har de vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt och forskaren Nikita Zimov som driver Pleistocene Park tillsammans med sin pappa.Trevlig lyssning!Vill du säga oss något?ania.obminska@nyteknik.sesimon.campanello@nyteknik.seviktor.krylmark@nyteknik.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Torill Kornfeldt is a Swedish science journalist, author and speaker focusing on biology and biotechnology. Her first book, The re-origin of species, was launched in Sweden September 2016 (Mammutens återkomst). The Mammoth has been translated to other languages, see The re-origin of species . Her new book, Människan i provröret (”Human in a test tube”), see The unnatural selection of our species , was launched in March 2020 and translations are in progress. She also writes for several of Sweden's leading publishers, and co-host several radio-shows and podcasts, including the popular P3 Dystopia. In 2019 she participated in the Dutch Tv-program De Toren and she is a regular science commentator on Malmös main radio channel. During her first few years as a scientist, she tried to persuade bumble-bees to fly in tunnels and jelly-fishes to watch movies. This made her both deeply fascinated in biology and convinced her that her part in this was to report to others about science, instead of doing it herself. She enjoys telling about exciting animals and on how the ongoing revolution in biotechnology and gene modifications will change the world as much as that of the digital development.

Svampar som gör människor till zombies, parasiter som byter värddjur fyra gånger för att få ligga och djur som ändrar kön beroende på om de når havsbotten eller inte! Idag pratar vi om skruvade fenomen i djurvärlden och udda vetenskap tillsammans med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt.

Liberalerna har försökt flörta med Sverigedemokraterna, vilket verkar gå sådär. Vi hyllar den lilla grävmaskinen som ska skopa loss fartyget Ever Given i Suezkanalen och Katherine dissar Kodjo för bristande hårväxt. Komikern Christoffer Nyqvist är tillbaka och vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt lär oss om svampar som förvandlar människor till zombies och djur med snoppar på vift (bokstavligen).

I takt med den snabba tekniska utvecklingen så blir det också möjligt att förändra förutsättningarna för att vara människa. Vad skapar det för möjligheter och vilka faror kan det medföra? Enligt transhumanisterna befinner sig den mänskliga arten idag i en relativt tidig fas. Med hjälp av tekniken vill de förbättra människans natur så att vi kan begränsa åldrandet, förbättra vårt intellekt och våra fysiska förmågor. Transhumanismen sätter också det individuella självbestämmandet högt.  Men hur sätter vi i så fall upp de moralistiska måttstockarna för hur långt vi kan driva den mänskliga utvecklingen? Vad händer med de som inte vill förbättra sig själva med vetenskapens hjälp och när slutar människan vara människa? Filosofiska rummet gästas av filosofen Karim Jebari, författaren Lyra Koli och vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt. Programledare: Tithi Hahn Producent Marie Liljedahl

Den 4 november 2020 anordnade Studentafton en kväll om gensaxen CRISPR/Cas9. Karin Broberg, professor i arbets- och miljömedicin, Anna Tunlid, docent i idé och lärdomshistoria och Marcus Järås, docent i experimentell klinisk genetik, tog med hjälp av vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt, ett brett grepp om teknikens möjligheter, tillämpningsområden och etiska dilemman.    Kvällen inleddes med ett anförande där Marcus Järås förklarade bakgrunden till CRISPR/Cas9.   Aftonen ägde rum på Grand Hotel i Lund.   Tack till denna studentaftons sponsor – Broder Jakobs Stenugnsbageri.

Att klona eller inte klona, det är frågan. Sedan Nobelpristagarna Watson och Crick hittade DNA-molekylens form på 1950-talet har genetiken utvecklats i rekordfart. Idag finns genteknik som låter oss klippa och klistra i generna – inte minst med hjälp av årets kemipris, gensaxen CRISPR/Cas9. Vad kan vi göra – och bör vi göra allt vi kan? Medverkar gör Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken "Människan i provröret". See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Årets nobelpristagare i kemi har hittat en mekanism i bakterieceller, som bakterierna använder för att klippa sönder angripande DNA-molekyler. En mekanism som vi människor kan utnyttja för att göra precisa ändringar i generna hos i stort sett vilken art som helst. I det här avsnittet pratar vi med Emmanuelle Charpentier, som tillsammans med Jennifer Doudna får ta emot Nobelpriset i Kemi 2020. Vi får veta hur gensaxen CRISPR/Cas9 fungerar och hur det kommer sig att någonting som finns hos bakterier kan bli ett verktyg för forskare. Varför vill man klippa i gener? Det finns användningsområden både inom det medicinska området, inom växtförädling och djuravel och inom grundforskningen om vilken roll olika gener spelar. I slutet av avsnittet ringer vi upp författaren Torill Kornfeldt som skrivit om tänkbara tillämpningar av CRISPR/Cas9, i boken Människan i provröret, och frågar vad hon tycker om årets val av Nobelpristagare i kemi.

I den rådande globala andhämtningen borde kunna finnas utrymme för nya framtidsvisioner. Bengt Brülde, Torill Kornfeldt och Dan Jönsson diskuterar värdet - och den eventuella frånvaron - av sådana. Framtidsvisioner kan te sig olika mycket realistiska eller utopiska, och olika mycket optimistiska eller dystopiska. Behöver vi skapa sådana berättelser om framtiden för att ingjuta oss hopp och en känsla av mening och riktning, och är det i själva verket berättelserna, eller kanske snarare den slumpvisa politiska och teknologiska utvecklingen, som skapar framtiden? Filosofen Bengt Brülde samtalar med vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt och kulturditon Dan Jönsson, inför publik på berättarresidenset Hedlandet i Torna Hällestad. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

Boken heter “Människan i provröret – Reportage från genetikens frontlinjer” och gäst är författaren Torill Kornfeldt.I boken får vi följa med på en resa i vad som just nu sker i världen inom forskningsfältet för genteknik. Vi står inför både fantastiska såväl som “skrämmande” möjligheter för vad som går att göra genom justeringar i vår arvsmassa. Om 1900-talet var fysikens århundrade så ser många 2000-talet som biologins århundrade för vad som kommer ske inom forskningen. Det mesta är inriktat på att förhindra sjukdomar, men vi närmar oss också en situation där blivande föräldrar kommer kunna göra val och förändringar på sina kommande barn. I programmet pratar vi bl.a. om vilken forskning som just nu pågår runt om i världen. Vi pratar om vilka framsteg som skett de senaste åren och vilka möjligheter det skapat. Och vi gläntar på dörren för vad som är på gång de närmaste åren inom detta fält. Lyssna och få en kortversion av boken! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

24 april. I dagens avsnitt av Ledarredaktionen diskuteras coronaveckan som gått.Med Lydia Wålsten. Som gäster deltar Anders Sundell, Torill Kornfeldt och Per Snaprud. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt berättar om DNA-teknikens landvinningar och vår strävan att designa morgondagens människa. Var går gränsen för hur vi kan klippa och klistra i våra arvsanlag?Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden presenteras i samarbete med AcastFoto: Erik Ardelius See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Torill Kornfeldt är biologen som blev vetenskapsjournalist och författare. Hon har bland annat gjort framtidsoptimistisk radio i P1:s Hopp! samt mer domedagsosande programledarinsatser i populära P3 Dystopia. Vi träffade Torill inför utgivningen av "Människan i provröret", en reportagebok där hon besöker labb i bland annat Kina och USA för att förstå vart den nya gentekniken tar oss i framtiden. Det här är ett avsnitt för dig som är nyfiken på Crispr, genmodifiering, immunterapi och biohacking, samt de etiska diskussionerna som i allt högre utsträckning omgärdar denna banbrytande utveckling. Inspelat fredag 13 mars 2020 på Helio/GT30 i Stockholm. Programledare: Christian von Essen // Läs mer på http://www.hejaframtiden.se

Avsnitt #6 av Nördnästet avhandlar genteknik tillsammans med Torill Kornfeldt!

I dagens Aftonbladet Daily pratar vi om ett omdebatterat vetenskapligt verktyg - gensaxen CRISPR och dess förlängning Prime Editing.Gäst i avsnittet är vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt.Reporter: Marcus Ulvsand See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag har vi med oss en ny eminent gäst! Tillsammans med vetenskapsjournalisten och författaren Torill Kornfeldt, som bland annat skrivit den uppmärksammade boken Mammutens återkomst, pratar vi om hur cool verkligheten är för tillfället. Visste ni exempelvis att det sitter forskare i detta nu och försöker återskapa en ny variant av mammutar som ska placeras ut i […]

I vår sjätte livesändning möter vi Torill Kornfeldt som brinner för forskning och för att berätta hur spännande det är med allt från slemsvampar till genteknik. Hon arbetar som vetenskapsjournalist, författare och föreläsare och kommer alltid att kunna berätta om något väldigt märkligt forskningsresultat som du aldrig hört talas om innan. Hennes första bok handlar om att återuppväcka utdöda djur, nästa blir om genteknik på människor. Avsnittet görs i samarbete med fb.com/SlutaRattsurfaNu

Who can forget the classic 1993 movie Jurassic Park? In that film, scientists extracted dino DNA from mosquitoes trapped in amber fossils and used it to bring back all kinds terrifying creatures--from the mighty T-rex to overgrown velociraptors. Fast forward to 2019 and we’ve yet to create dinosaurs, or any other creatures, by extracting ancient DNA. It turns out DNA molecules degrade pretty quickly, leaving us without the necessary blueprints to reconstruct extinct animals. But that doesn’t mean scientists have given up on de-extinction. There are a number of projects underway to bring back the woolly mammoth, the passenger pigeon, the auroch (an ancestor of modern cows), and, yes, even dinosaurs. And there are other projects trying to resuscitate more recently extinct animals like the Pyrenean Ibex and animals teetering on the edge of extinction such as the Northern White Rhino. These pioneering experiments are the subject of the book “The Re-Origin of Species” by Swedish journalist Torill Kornfeldt. I spoke to Torill about what motivates the scientists behind de-extinction, how cutting edge genetic techniques are being used to mold living species into extinct ones and why many conservationists are critical of the whole enterprise. Help support this podcast: http://sciencentric.com/support Check out our reading room for great science books: http://sciencentric.com/reading Links: The Re-Origin of Species: a second chance for extinct animals https://www.amazon.com/Re-Origin-Species-second-extinct-animals/dp/194753436X/ref=tmm_pap_swatch_0?_encoding=UTF8&qid=1552596437&sr=8-1-spell -- Tell us what you think of this episode: Instagram http://instagram.com/sciencentric Facebook http://facebook.com/sciencentric Twitter http://twitter.com/sciencentric Email sciencentric@gmail.com

Den 20 februari gästades Studentafton av transhumanisten och biohackern Hannes Sjöblad. Aftonen bestod av ett inledande föredrag följt av ett samtal med biologen och vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt.   Det huvudsakliga temat för aftonen kretsade kring människans biotekniska utveckling. Detta demonstrerades av en rad åhörare som chippade sig i samband med aftonen, varav ett ingrepp ägde rum under föredraget. Vidare diskuterades även etiska dilemman som kommer av biologiska kroppsmodifikationer och de framtida möjligheter som DNA-teknik erbjuder.   Aftonen ägde rum i Lilla Salen, AF-Borgen och avslutades med en traditionsenlig frågestund.

I det här avsnittet pratar Christer Sturmark med Torill Kornfeldt. Torill är vetenskapsjournalist med en bakgrund inom biologi och har särskilt intresserat sig för det snabbt växande fältet bioteknik. Hennes debutbok ”Mammutens återkomst” är en reportagebok som handlar om försöken att återskapa utdöda djur. Torill och Christer pratar om hur gentekniken börjar närma sig en punkt då vi faktiskt kan återskapa utdöda arter. De pratar om vad som är sanning och fiktion i filmen Jurassic Park och huruvida man kan få fram dinosauriernas egenskaper ur dna hämtad från fåglar. De pratar också om vilken roll CRISPR/Cas9 kan spela när det kommer till att ta fram syntetiska kopior av gener. Torill berättar även om vilka steg vi behöver ta för att kunna föda fram en levande mammut och om hennes speciella resa till Sibirien på jakt efter mammutens ursprung.

Gentekniken går framåt med stora kliv. Snart kan vår natur befolkas av nygamla arter som inte skådats på jorden sen urminnes tider. Ett Europa med vidsträckta landskap och med vilda flockar av utdöda djur som återskapats eller räddats från utrotning: mammutar, ullhåriga noshörningar, uroxar En artrikedom lika stor som i afrikanska nationalparker. En utopi eller något som faktiskt är fullt möjligt? I boken Mammutens återkomst beskriver vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt försöken att återskapa djur som varit utdöda med hjälp av banbrytande genteknologi. En vetenskaplig dröm som går i uppfyllelse eller ett skräckscenario där människan gjort sig själv till en Gud, som skapar en monstruös natur? Medverkande: Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och biolog, Love Dalén, professor i genetik vid Naturhistoriska Riksmuseet och Karim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudier. Programledare och producent Peter Sandberg. Lästips: Mammutens återkomst av Torill Kornfeldt.

96% av världens befolkning har tillgång till mobiltelefon en infrastruktur som förbättrar människors livsvillkor, hälsa och medborgerliga rättigheter. Hopp i P1 är ett vetenskapsprogram med Torill Kornfeldt om allt som blivit bättre. Veckans solskenshistoria handlar om mobiltelefonernas genombrott i världen.I Sverige var de första mobiltelefonerna för trettio år sedan en kul grej, och internet betraktades som en fluga. Men i länder som inte hade vår trygga infrastruktur innebar teknologin en revolution. Kommunikationerna har blivit ett sätt för vanliga människor att bli en del av ekonomin och samhället.Idag har 96% av alla människor i världen tillgång till en mobiltelefon  även om de kanske inte äger en själv. Av världens allra fattigaste, de som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen, har 90% procent tillgång till en mobil, enligt en undersökning från Världsbanken. På den afrikanska kontinenten finns det idag ungefär lika många mobilabonnemang som det finns människor.Med hjälp av funktioner som SMS har man byggt upp en enorm flora livsviktiga tjänster. Medborgare får hälsoupplysning, barnmorskor kan beställa födelseattest till barn som tidigare skulle ha fallit helt utanför alla samhälleliga system; myndigheter blir lättare att kommunicera med och så vidare. Den kenyanska jordbrukaren Catherine Mimona, berättar för det amerikanska nyhetsprogrammet PBS News Hour om appen som håller henne underrättad om marknadspriserna i Nairobi utan att hon själv behöver resa dit.Kerstin Borglin är föreståndare för Spider, ett samarbete mellan SIDA och KTH som arbetar med informationsteknologi i utvecklingsländer. Hon berättar om teknologioptimismen i östafrikanska länder som Kenya.Den riktigt stora framgångssagan är mobile banking - att kunna ladda in pengar i telefonen och skicka dem vart som helst. Den Kenyanska mobilvalutan M-pesa, som lanserades 2007, är bland de mest kända. Mer än hälften av befolkningen i Kenya använder den regelbundet och bland dem som lever på mindre än 1,25 dollar om dagen är den siffran omkring 70 procent. I slutet av programmet tipsar vi om utställningen "I'm alive mobil teknik på liv och död" som pågår till och med april 2017 på Tekniska Museet i Stockholm. Mer att läsa och lyssna påI Vetandets värld gjorde Märta Myrstener ett spännande program om mobile banking i Ghana. Marcus Hansson besökte ett svensktalande call-center i Senegal i ett program om Internet som en ekonomisk språngbräda för Afrika.När mobilbetalningar introducerades börajde korrupta kenyanska poliser ta emot mutor i m-pesa istället för i sedlar. Eftersom alla överföringar går att spåra blev ett stort antal poliser sedan fällda för mutbrott i en serie uppmärksammade rättsprocesser. Hör mer om fallen i BBCs radioprogram The Inquiry. (På engelska, liksom alla länkar nedan).SIDA driver bland annat projekt som arbetar för kvinnohälsa med hjälp av mobilen i till exempel Tanzania Brittiska The Guardian har nyligen skrivit om mobiltelefonernas betydelse för demokratiutveckling. Sajten Mentalfloss har en lättsmält lista på sex samhällsförbättringar som mobiltelefoner skapar  med ytterligare länkar att fördjupa sig i.

  Ulliga mammutar dog ut för ungefär 10 000 år sedan. Tänk om dessa elefantliknande djur skulle traska över stäppen i Sibirien igen? Skulle det vara som i Jurassic Park, en djurpark där mammutar och andra utdöda djur som har skapats av mer eller mindre galna forskare springer omkring? Inte riktigt så. Det säger i alla fall Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist och författare till boken ”Mammutens återkomst”.  Häng med när RadioScience träffar Torill Kornfeldt på Naturhistoriska riksmuseet för att titta på djur som inte längre finns och för att prata om hur dessa urgamla och utdöda varelser kan väckas till liv igen. Den moderna gentekniken, och speciellt en metod som heter CRISPR, kan göra detta möjligt och snart är det kanske inte längre tekniken som begränsar forskarna utan andra problem. Var ska de nygamla djuren ta vägen till exempel? De ska finnas ute i naturen, inte i en djurpark. Vi pratar om konsekvenserna för ekosystemet och varför det skulle kunna vara bra för jorden och klimatet att mammutar välter träd i Sibirien och att vandringsduvor ruskar om träd i Nordamerika. Det handlar också  om nostalgi, att återställa någonting som vi människor har förstörd, och att göra världen bättre.   

Vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt berättar om forskares försök att återskapa utdöda djur. Vi får möta både mammutar, vandringsduvor och kanske något som kan klassas som dinosaurie. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

This episode is a little special. It is kind of bonus material for the Øredev conference of 2015. In it, you will hear Tim Urban and Torill Kornfeldt discuss artificial intelligence, life extension and the differing mindsets of technology and biology. Tim Urban is the writer of Wait but whyy, a fantastic website of deep dives into topics like artificial intelligence, Tesla and SpaceX but also softer topics like procrastination and the fear of what other people think. Torill Kornfeldt is a biologist and science journalist who is currently working on a book about de-extinction - the bringing back of extinct species. We call this bonus material because you probably want some background in order to enjoy their conversation to its fullest. We highly recommend watching both their Øredev keynotes, and Tim’s ideas are of course well covered on Wait but why as well. The conversation was recorded on stage at the conference and is also available in video form. Unfortunately there is some buzzing in the audio which I’ve done my best to filter out in this version. That’s why it sounds pretty processed. Special thanks to Stephen Chin of nighthacking.com for providing all the tech and expertise which made this recording possible! We are so happy this conversation came together and how it turned out, pure audio quality aside, and we hope you will enjoy it too! Links Tim’s keynote - The AI revolution: the road to superintelligence Torill’s keynote - The real Jurassic park - rebirth of extinct species Wait but why Torill on Twitter The Øredev conference Neural networks in biology Calculations per second of the brain The human brain is “the most complex object in the known universe” Bees killing their queen by heating All-nighter Ray Kurzweil Communicating with octopus Billions of dollars spent on AI research Future of life institute and AI safety research The oldest organisms in the world are trees Every animal gets the same number of heartbeats Cryonics and cryopreservation Titles You can do all of this with the brain of a sesame seed People both overestimate and underestimate the brain Kill the queen in a hot ball of fire That is so annoying for her Can we just talk about bees? I don’t talk to enough biologists Lacking a good definition of intelligence From the drive to get a Nobel price to the drive to go to the toilet We’re going to have a huge problem communicating with it The constantly changing hardwarex Every single want is a chemical That good enough-level A completely different take on aging

This episode is a little special. It is kind of bonus material for the Øredev conference of 2015. In it, you will hear Tim Urban and Torill Kornfeldt discuss artificial intelligence, life extension and the differing mindsets of technology and biology. Tim Urban is the writer of Wait but why, a fantastic website of deep dives into topics like artificial intelligence, Tesla and SpaceX but also softer topics like procrastination and the fear of what other people think. Torill Kornfeldt is a biologist and science journalist who is currently working on a book about de-extinction - the bringing back of extinct species. We call this bonus material because you probably want some background in order to enjoy their conversation to its fullest. We highly recommend watching both their Øredev keynotes, and Tim’s ideas are of course well covered on Wait but why as well. The conversation was recorded on stage at the conference and is also available in video form. Unfortunately there is some buzzing in the audio which I’ve done my best to filter out in this version. That’s why it sounds pretty processed. Special thanks to Stephen Chin of nighthacking.com for providing all the tech and expertise which made this recording possible! We are so happy this conversation came together and how it turned out, pure audio quality aside, and we hope you will enjoy it too! Links Tim’s keynote - The AI revolution: the road to superintelligence Torill’s keynote - The real Jurassic park - rebirth of extinct species Wait but why Torill on Twitter The Øredev conference Neural networks in biology Calculations per second of the brain The human brain is “the most complex object in the known universe” Bees killing their queen by heating All-nighter Ray Kurzweil Communicating with octopus Billions of dollars spent on AI research Future of life institute and AI safety research The oldest organisms in the world are trees Every animal gets the same number of heartbeats Cryonics and cryopreservation Titles You can do all of this with the brain of a sesame seed People both overestimate and underestimate the brain Kill the queen in a hot ball of fire That is so annoying for her Can we just talk about bees? I don’t talk to enough biologists Lacking a good definition of intelligence From the drive to get a Nobel price to the drive to go to the toilet We’re going to have a huge problem communicating with it The constantly changing hardwarex Every single want is a chemical That good enough-level A completely different take on aging

Fredrik och Johan Öbrink - technical creative director på Iteam - snackar om att skaffa sig erfarenhet och växa som utvecklare. Från att det saknas bra konferensinnehåll för de som är nya på ett område till behovet och kanske nästan ansvaret bland de med mycket erfarenhet att se till att den förs vidare till de med mindre. Upplevs det inte som “fint” nog att ha presentationer som är introduktioner eller grundläggande? Det är lätt att tänka att man kan hitta introduktioner på nätet, men det kanske finns aspekter som man inte kan fånga via nätet. Personlig utveckling får också stort utrymme, och vi får veta varför Johan vill lägga ner hela konceptet med resurskonsulter. Och så ett poddtips och lite hantering av entusiasm och stress. Avsnittet sponsras av Jetbrains och Webstorm, Jetbrains IDE för webbutveckling. Vi har ett fåtal t-shirts kvar! Kontakta oss om du vill köpa en av dem för 250 riksdaler inklusive frakt. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @isallmaroon och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Johan Öbrink Iteam Jetbrains Øredev 2015 Nighthacking Vårt snack med Pete Hunt Vårt snack med James Turnbull Vårt snack med Aaron Gustafson Tim Urban och Torill Kornfeldt snackar AI Nerdist Chris Hardwick (?) En podd om teknik Nerdists första intervju med Tom Hanks Letters of note Tom Hanks svar på att få en skrivmaskin som inbjudan till en podd Continuous delivery Continuous deployment sthlm.js Reactjs Göteborg Øredev DRY Docker SQL server Heuristik Stockholmssyndromet Jetbrains Webstorm Intellij IDEA jetbrains.com/kodsnack-webstorm TDD - testdriven utveckling Integrationstester Finansiell ekonomi Kreativ förstörelse Tim Urbans keynote kvällen innan DPU - Die progress unit - den mängd förändring som tar död på en tidsresenär genom ren chock. (Länken går till artikeln Tims tal till stor del byggde på) Titlar Det är jag som har roligast här Alla mittemellan Evangelismdel av det Varje senior som programmerar istället för att mentorera är en katastrof Fler möten på konferenser Konferensdeltagarrytmen Alla i talarcirkusen De slumpmässiga mötena försvinner Inte snabbt på det sättet du tror Folk tror fortfarande att hastighet är hastighet Känna ett branschansvar En junior som inte får mentorering är bara underbetald Då man inser att man faktiskt kan någonting Inte lika fast i dina förväntningar Hur kan du inte använda git Kär i din kidnappare Vem borde jobba med vem, kring vad? Kunskapsspridning och ögat på fingret En prompt, det är vad jag har Alldeles för bekväm i min lilla nisch Jag har data här till dig, kan du ge mig information? Personen som håller ihop kontoret Det sociala kittet Helt fel personer att prata med De andra som man gnällt tillsammans med Att optimera sig själv genom andra Min smak får en bättre utdelning när hon väljer Jag är över 40, jag får ge upp Framför allt så är folk räddare idag Kommer tillbaka efter helgen och avlider Euforisk kreativitet

I Jankell i P4 samtalar Annika med sina gäster om intelligensen - den logiska, den emotionella och den artificiella. Du hör författaren och mensanen Linda Leopold, som skrivit om IQ-sällskapen från insidan, civilingenjören och ledarskapsutbildaren Sofia Norberg som skrivit böcker om emotionell intelligens och vetenskapsjournalisten Torill Kornfeldt berättar om den artificiella intelligensen vi använder i vardagen och vad som ligger i framtiden. ANNIKA JANKELL:  - Låt hjärtat och hjärnan samarbeta så kommer ni klara er bra i livet, så avslutade alltid min gamla matematiklärare tillika mensamedlem, Mr Walker under min tid i USA, sina lektioner. Hjärta och hjärna. Förnuft och känsla. Det låter ju logiskt att sträva efter balans i livet oavsett det handlar om det mänskliga inre eller om hälsobringande nödvändigheter som balansen mellan sömn och vakenhet, hunger och mättnad, träning och vila, jobb och semester.

Hur gör man en faktakoll på partikelfysik, klimatmodeller och DNA-analyser? Och kan man verkligen lita på vad forskare säger om sina egna, eller andras, resultat? Torill Kornfeldt är en vetenskapsjournalist som fascineras av märkliga djur, spännande teknik och nästan allt som andra tycker är äckligt. Hon har arbetet för Dagens nyheter och Forskning & Framsteg och finns nu på Vetenskapsradion på Sveriges Radio, där hon bland annat gjort programmet Tekniksafari. På knytkonferensen Fajkon, som ägde rum på JMG i Göteborg 30 nov 2013, berättade hon hur hon gör för att försöka undvika de värsta, källkritiska fallgroparna. Föreläsningen går även att se här via Bambuser

Reportage och debatt om screening för olika sjukdomar och tillstånd. Lundaforskare belönas med IgNobelpris för forskning om dyngbaggars orientering med hjälp av vintergatan, Ulrika Björkstén sågar testikelforksning och veckans klimatrapportering om arktisis. Torill Kornfeldt om Vetenskapsradions lyssnarnätverk.

Ett 20-tal guldsmedsaffärer i landet har varit med i ett pilotprojektet för ett nytt sorts rånskydd där ett sprinklersystem med så kallat "märk-DNA" "duschar" över rånarna. Nu ska alla landets polisdistrikt börja använda tekniken med specialkomponerat DNA från växter. Vetenskapsradions Hanna Westerlund begav sig till polishuset på Kungsholmen i Stockholm för att ta reda på hur det funkar. Mikael Andersson som utbildar kriminaltekniker DNA-duschar sig själv och en skyltdocka. Danska forskare har hittat 86 miljioner år gamla, levande, bakterier under havsbotten i Stilla havet. Ännu äldre fynd har gjorts tidigare av bakterier i underjordiska saltavlagringar. Danskarna beräknar att de 86 miljoner år gamla bakterierna är vid liv och geomikrobiologen Karsten Pedersen vid Chalmers tekniska högskola, som har läst den danska studien, säger att bakterierna under alla dessa år har ätit lite, lite, lite. Utanför London utspelade sig i veckan en tävling för chattprogram. En jury bedömer om chattsvaren kommer från en maskin eller en människa, enligt Alan Turings riktlinjer. Torill Kornfeldt frågade Hugh Loebner, som har anordnat tävlingen sen 1990, om han tyckte att ett program som klarar testet faktiskt kan sägas tänka, som Turing föreslog. --Alltså, vi antar att människor tänker, och om vi inte kan skilja på en människa och en maskin så måste vi ju anta att maskinen gör det också. Ingen maskin vann i år heller.   Den första privatägda rymdfarkosten, inhyrd av NASA, lyfter mot den internationella rymdstationen, lördag 13 maj. Björn Gunér berättar om utvecklingen med privat rymdfart.

Smittskyddsläkaren i Uppsala Staffan Sylwan har i en, ännu inte publicerad, studie jämfört situationen i Uppsala län med den som var i Nya Zeeland och Australien, där man inte hade tillgång till vaccin när influensan kom 2009. Och enligt Staffan Sylwans studie blev det ingen skillnad oavsett om man vaccinerade eller inte. Med tanke på de svåra biverkningar som drabbat åtminstone 160 svenskar är detta en medicinsk tragedi, enligt Sylwan. Vi hör också Göran Stiernstedt, chef för avdelningen för vård och omsorg vid Sveriges kommuner och landsting och Johan Giesecke som är vetenskaplig chef för europeiska smittskyddsinstitutet. På Riksantikvarieämbetet arbetar man inte bara med gammalt arkeologiskt material. Konservator Magnus Mårtensson i Visby berättar att en utmaning är att bevara plastföremål av olika slag. Hur ska man till exempel förvara en legofigur eller en figur från Stjärnornas krig till eftervärlden? Filmvärlden har sin festivaler, det finns massor! Göteborg, Stockholm, Berlin, Sundance, Venedig, Cannesfestivalen. Men även vetenskapens värld har sina festivaler. Den största är den amerikanska vetenskapskonferensen AAAS. Vår reporter Per Helgesson är nu på plats i Vancouver och arbetar sig igenom det digra programmet. I veckan kunde Göteborgarna konstatera att en centralt levande gräsandshona hade kläckt fram sina ungar. Hur kan man förklara denna ovanligt tidiga kläckningen, mitt i smällkalla februari. Är det klimatförändringarna som lurat henne? - Nej, det är det nog inte, säger Lars-Åke Janzon som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. En bättre teori är att hon har lurats av någon starkt lysande gatlykta. Ljuset styr horproduktionen och kan ha fått henne att värpa lite för tidigt. Forskare som gått en krokig väg har, efter uppmaning från redaktör Torill Kornfeldt, hört av sig till redaktionen. Ulla Ekström von Essen som är docent i idéhistoria vid Södertörns högskola, berättar att hon var en värsting under tonårstiden. Två gånger misslyckades hon med att läsa upp sina betyg på komvux, men tredje gången gick det bra och hon började på universitetet. Kort om Nobelpriset