Podcasts about arabv

Vad var egentligen Mora stenar och valdes faktiskt urgamla sveakungar där? Och hur kommer det sig att Arabvärlden förlorade sin världsledande position inom kultur och vetenskap i slutet av medeltiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hon är känd för sin kamp på gatorna för kvinnors rättigheter och för ett självständigt Irak. Trots ständiga dödshot och trakasserier höll hon fast vid sin dröm om ett mer jämställt och jämlikt samhälle. 1958 lyckades Naziha al-Dulaimi som första kvinna någonsin ta plats i Iraks regering.

Mariam Mohammedamin blev årets Årets byggkvinna i Sverige! Till Malmö kommer nu i maj Naseer Shamma, en av arabvärldens bästa oudspelare, berättar arrangörern Yousef Albader. När prisutdelningen för årets Byggkvinna 2023 skedde i Stockholm satt Mariam Mohammedamin i publiken och var nervös. Hon var en av tre nominerade till priset.-När dom läste motiveringen förstod jag direkt att jag vunnit, säger en mycket glad Mariam i veckans avsnitt av arabisk talkshow.Mariam Mohammedamin arbetar idag som arbetsledare på ett stort byggföretag i Göteborg och berättar i programmet hur det är att var ung kvinna och leda i huvudsak manliga byggnadsarbetare.Yousef Albader och föreningen Orientaliska kultur- och musikhuset bjuder malmöborna på en konsertfest den 20 maj i år när Naseer Shamma kommer till Malmö live konserthus. Det är tanken ska bli startskottet inför satsningen mot en större oudfestival som planeras till april 2024.

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Rättelse: I den första version av programmet nämndes en felaktig uppgift om att Egypten är Afrikas folkrikaste land något som inte stämmer. Uppgiften är rättad. Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se

Matpriserna skenar i stora delar av världen till följd av Putins krig i Ukraina. Detta kan leda till nya konflikter, krig och oro i andra delar av världen. Putins anfallskrig har vänt världens blickar mot Ukraina, men det har också fått konsekvenser för andra delar av världen. För ett resultat av Rysslands blockad mot ukrainska hamnar i Odessa i Svarta havet är att priset på spannmål och annan mat stiger kraftigt.Varför är det så? Ryssland och Ukraina är bland de största spannmålsproducenterna i världen och när deras spannmål inte når marknaden riskerar stora delar av världen att hamna i svält. Andra orsaker till matkrisen som vi ser just nu är torka och ökade priser för bränsle och andra produktionskostnader. Ekonomen Fredrik Wilhelmsson vid Lunds Universitet berättar att priser på spannmål redan var på väg upp innan kriget i Ukraina och att det också finns andra faktorer som gör att priset på mat nu stiger.Allt detta leder till vad David Beasley, chefen för FN:s livsmedelsprogram, kallat "en perfekt storm". I en intervju med Konflikt varnar David Beasley att i jämförelse med dagens situation kan Syrienkriget komma att framstå som en "picknick" och han berättar hur han försökt sätta press på Rysslands president Vladimir Putin att häva blockaden av hamnarna i Odessa i Ukraina.För nu tror många att matkrisen också kan leda till andra konflikter i världen. Svält och hunger är viktiga faktorer när det kommer till krig och oroligheter. Caroline Delgado på SIPRI berättar mer om det.I programmet hör vi röster från Jakobsberg utanför Stockholm där de höga livsmedelspriserna lett till konflikter i familjer där pengarna inte räcker till mat. Vi hör röster från Somalia dit svälten redan har kommit och vi hör om Mali där läget just nu är kritiskt.I Egypten, en av världens största importörer av spannmål, arbetar regimen för att försöka stävja att de höjda matpriserna ska leda till nya oroligheter. Höga priser på bröd har historiskt lett till våldsamma protester i Egypten och ilska mot höga matpriser var också ett slagord i revolterna över stora delar av Arabvärlden under den Arabiska våren 2011. Oroligheter som sen också ledde fram till blodiga krig i länder som Libyen, Jemen och Syrien. Vår korrespondent Cecilia Uddén rapporterar från Egypten.Niklas Granholm på FOI berättar om hur världens handel med mat idag sitter ihop som i ett blodomlopp och där kriget i Ukraina nu har orsakat en propp i systemet vilket gör att priserna skenar. Han beskriver också planerna på att göra en militär operation för att stoppa Putins blockad av hamnarna i Odessa i Ukraina och eskortera transportfartygen med spannmål genom Svarta havet.Så vad kan vi göra för att stävja utvecklingen och skapa mer stabilitet eller är det redan försent och är det en värld med massflykt som nu väntar oss?Programledare: Robin Olinrobin.olin@sverigesradio.seProducent och reporter.Simon Moser och Anja Sahlbergsimon.moser@sverigeradio.seanja.sahlberg@sverigesradio.se

Berättelsen om den egyptiske anfallsstjärnans krokiga väg till toppen. Från den arabiska våren till Champions League och kultstatus i Liverpool. Som 20-åring lämnar den egyptiske fotbollsspelaren Mohamed Salah (född 1992) sitt turbulenta hemland bakom sig för att följa sina proffsdrömmar i Europa. Knappt ett decennium senare har den ödmjuke målsprutan vunnit såväl Premier League som Champions League med sitt klubblag Liverpool, och på kuppen blivit en nationalikon i Egypten.Det här är berättelsen om hur han tog sig från de dammiga grusplanerna i hembyn till den moderna fotbollens absoluta toppskikt. Det handlar också om att komma ihåg sina rötter, den omöjliga kravbilden som uppstår när man börjar betraktas som ambassadör för en hel religion och vad det innebär att vara en inspirationskälla för sin generations post-revolutionära drömmar.I avsnittet medverkar Gilda Hamidi-Nia, utrikesreporter på SVT, och Rami Shaaban, före detta fotbollsproffs.Klippen i programmet är hämtade från BeIN Sports, CNN, Modern Sport, Chelsea TV, Sky Sports, Napoleon Hill, On Time Sports, LFCTV, BBC, Redmen TV, GQ, BT Sport, Amazon Prime Sport och Sveriges Radio.Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022 och publicerades 11 april 2022.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Hateff MousaviyanLjudmix: Fredrik Nilsson

Berättelsen om den egyptiske anfallsstjärnans krokiga väg till toppen. Från den arabiska våren till Champions League och kultstatus i Liverpool. Som 20-åring lämnar den egyptiske fotbollsspelaren Mohamed Salah (född 1992) sitt turbulenta hemland bakom sig för att följa sina proffsdrömmar i Europa. Knappt ett decennium senare har den ödmjuke målsprutan vunnit såväl Premier League som Champions League med sitt klubblag Liverpool, och på kuppen blivit en nationalikon i Egypten.Det här är berättelsen om hur han tog sig från de dammiga grusplanerna i hembyn till den moderna fotbollens absoluta toppskikt. Det handlar också om att komma ihåg sina rötter, den omöjliga kravbilden som uppstår när man börjar betraktas som ambassadör för en hel religion och vad det innebär att vara en inspirationskälla för sin generations post-revolutionära drömmar.I avsnittet medverkar Gilda Hamidi-Nia, utrikesreporter på SVT, och Rami Shaaban, före detta fotbollsproffs.Klippen i programmet är hämtade från BeIN Sports, CNN, Modern Sport, Chelsea TV, Sky Sports, Napoleon Hill, On Time Sports, LFCTV, BBC, Redmen TV, GQ, BT Sport, Amazon Prime Sport och Sveriges Radio.Avsnittet gjordes av Studio Olga våren 2022 och publicerades 11 april 2022.Programledare: Vendela LundbergAvsnittsmakare och reporter: Hateff MousaviyanLjudmix: Fredrik Nilsson

Tjugo år har gått sedan 9/11 vad har händelsen gjort för avtryck i musik, film, litteratur och tv? Blir det självklart god konst när man gestaltar ett trauma eller får man ens tala i termer av kvalitet? Dagens P1 Kultur är en radioessä. Vi ställer alltså fler frågor än ger svar. Det blir ett sökande samtal om vad 11:e september 2001 egentligen gjorde med kulturen? Vilka spår ser vi i musik, böcker, filmer, TV-serier av terrorattackerna och krigen som följde? Vad håller de olika uttrycken för konstnärlig kvalitet? I samtalet medverkar författaren Ola Larsmo, SRs Mellanöstern-korrespondent Cecilia Uddén och SRs New York-korrespondent Roger Wilson som också sett Spike Lees nya dokumentärserie "NYC Epicenters" på HBO Nordic. Fyra avsnitt som beskriver tiden från 9/11 fram till dagens Covid 19-katastrof. Är det möjligen dokumentären som skildrar traumatiska händelser bäst? I arabvärlden är avtrycken efter 11:e september i kulturen få, det menar den egyptiske författaren Ezzedine Choukri Fishere. Han berättar att inga litterära verk i Arabvärlden har tagit upp skuldfrågan efter 9/11, där finns inget självkritiskt granskande av arabvärlden roll i att uppfostra dessa terrorister. Inte heller i mina egna romaner, medger han. Cecilia Uddén har pratat med honom. Vi hör också den svenska författaren Pooneh Rohi som debuterade med boken "Araben" 2014 om vad händelserna gjorde med hennes identitet och författarskap. När hennes iranska bakgrund över en natt gjorde henne till främling och ordet "muslim" inte längre bara var en beteckning för en religiös tillhörighet. Pooneh Rohis senaste bok heter "Hölje" och handlar om en graviditet och förlossning. De böcker som nämndes i programmet var bl.a.: "Lördag" av Ian McEwan i översättning av Maria Ekman "Frankenstein i Bagdad" av Ahmed Saadawi i översättning av Jonathan Morén "Extremt högt och otroligt nära" av Jonathan Safran Foer i översättning av Hans-Jacob Nilsson "Falling Man" av Don DeLillo i översättning av Rebecca Alsberg. Programledare: Lisa Bergström Producent: Nina Asarnoj

Med anledning av att den egyptiska författaren, feministen och psykiatrikern Nawal el Saadawi gått bort återvänder vi till ett reportage av Karine Mannerfelt från 2011 mitt under den arabiska våren. Möt en då 80-årig rebell på hemmaplan i Kairo. Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna. Nawal el Saadawi är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon i februari 2011 gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffade henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Vi samtalar med Sarah Feuer om Marocko, som nyligen normaliserade relationen till Israel, som inom sig rymmer två små spanska enklaver, en märklig kvarleva från kolonialismen, som har en kung som vill fjärma landet från Arabvärlden (som bara ger honom huvudvärk), och som istället önskar satsa mer på förhållandet till Afrika. Stöd gärna podden genom en insättning via: Swish: 123-6790943 Bg-nummer: 5528-2834

Med anledning av att den egyptiska författaren, feministen och psykiatrikern Nawal el Saadawi gått bort återvänder vi till ett reportage av Karine Mannerfelt från 2011 mitt under den arabiska våren. Möt en då 80-årig rebell på hemmaplan i Kairo. Farmor gav mig min första viktiga lektion i livet, den om rättvisa. Hon ställde borgmästaren mot väggen för att han stal bybornas bomull och gav den till kungen och de engelska kolonisatörerna. Nawal el Saadawi är arabvärldens kvinnliga rebell som i decennier stridit mot maktmisbruk och för kvinnors rättigheter. Redan när hon var tio år drömde hon att Egypten skulle bli fritt. När hon var knappt 20 år protesterade hon på Tahrirtorget för första gången. När hon i februari 2011 gjorde detsamma och diktatorn Mubarak tvingades avgå var det en dröm som gick i uppfyllelse. Karine Mannerfelt träffade henne i Kairo våren 2011, i hennes lägenhet med milsvid utsikt mot Nilen.

Stöd gärna podden genom en insättning via: Swish: 1236790943 Bg-nummer: 5528-2834Vi samtalar med journalisten och författaren Tina Thunander, som har gett ut "De bokstavstrogna - ett reportage om radikal islam", en bok om hennes modiga möten med oppositionella i Saudiarabien, Egypten och Turkiet, inklusive feminister och människorättsaktivister.

Var och hur de odlas. Myten om "äkta" kanel. Hur farligt är kanel? Och skillnader mellan olika kardemumma. - Det finns ingen äkta kanel, säger Branka Veljovic. Det råkar bara vara så att en kanel heter verum på latin. Branka är inköpare av kryddor på Santa Maria. I vanliga fall reser hon ut och träffar kryddodlare i världen nästan en gång i månaden. I år har hon inte rest sedan i mars. Branka berättar om kanel och kardemumma, två kryddor som är mycket populära i Sverige. - Den mesta kanelen i Sverige kommer från Indonesien. Det är en cassia-kanel som innehåller mer eteriska oljor än Ceylon-kanelen, den som heter verum. Cassia passar väldigt bra till bakverk och efterrätter. Cassia består av tjockare bitar av kanelträdets bark och rullar ihop sig från två håll. Ceylon-kanelen från Sri Lanka är mycket tunnare och rullas ihop från ett håll. Den är mildare i smaken. Världens största producent av kardemumma är Guatemala, där odlingen började först på 1920-talet. Arabvärlden är den största marknaden, men sedan kommer vi i Norden. - Både kanel och kardemumma odlas främst av småbönder, berättar Branka. Precis som med många andra kryddor. Branka förklarar också vad som gäller angående kumarin, det ämne i kanel som kan bli farligt för oss.

Avsnitt nr 6 gästas av Anna Block Mazoyer, vår ambassadör i Tunisien. Vi pratar om varför landet klarade sig så bra under den våldsamma arabiska våren, varför kvinnorna där har det bättre än i övriga Arabvärlden, och varför så många frivilliga IS-soldater kom från just Tunisien. Stöd gärna podden genom en insättning via: Swish: 1236790943 Bg-nummer: 5528-2834

I intervjun får du bland annat lära känna Bengt Knutsson och om hans mödosamma väg för att lära sig arabiska. Det blir också en hel del diskussioner om mötet mellan Väst och den muslimska världen.Bengt Knutsson är docent, orientalist, kulturadministratör och diplomat. Han har med full professorslegitimation i semitiska språk verkat vid universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg. Han har varit direktor för Svenska Teologiska Institutet i Jerusalem, föreståndare för Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och vice direktor för Svenska Institutet i Alexandria, Egypten. Han ansvarade för Arabvärldslinjen och Programmet för Mellanöstern- och Nordafrikastudier i Lund m.m. Knutsson är bosatt i Bjärred utanför Lund. Han har på Carlsson utgivit Arabiska visdomsord och Jag minns mitt Jerusalem.Besök gärna vår hemsida: www.koranpodden.se.Följ vårt arbetefacebook.com/koranpoddeninstagram.com/koranpodden/Stöd KoranpoddenOm du finner någon glädje eller värde i vad jag gör, snälla överväg att donera ett valfritt belopp. Alla donationer går till att utveckla och marknadsföra Koranpodden. Swisha ett frivilligt belopp till swish 123 669 10 18 (Support Koranpodden) eller via bankgiro 5271-8053.Bli månadsgivare! Klicka här.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Hur kommer det sig att just Olof Palme blev den person som överbryggade motsättningen mellan Arabvärlden och väst? En del av svaret handlar om vem Yassir Arafat var. Packa lätt! Det är varmt i helvetet. Hemsidan: http://bit.ly/SVENSKTIGERdel5_2 (för länkar och löpande text!) paypal.me/ARONFLAM DKs Patreon: bit.ly/ARONFLAMDK SWISHA på 0768943737 Bitcoin: 3EPQMEMVh6MtG3bTbGc71Yz8NrMAMF4kSH

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi besöker en skola i Spanien som får EU-bidrag för att utbilda unga spanjorer till fåraherdar. Och i Bryssel är mjölkbönderna så arga att vår korrespondent måste bära skyddsutsrustning. Dessutom pratar vi i P4 Världen idag om Nobelprisen som kommit i veckan. Kan de göra någon skillnad? Maria Persson Löfgren berättar från diktaturen Vitryssland, dit litteraturpriset gått. Cecilia Uddén berättar om vad fredspriset till Tunisien betyder för den krigshärjade Arabvärlden.

Den arabiska våren tillhörde till stor del kvinnorna. Men hur är läget idag? Hur ser vägen till jämlikhet ut? Marwa Sharafeldin, aktivist och jurist från Kairo gästar Cecilia Uddén. - There are many islams out there, säger Marwa. Och framhåller också att Saudiska oljepengar gärna cementerar konservativa krafter i Nordafrika. Något som borde mana till eftetanke när Sverige håller högtidstal om demokrati, vill exportera demokrati, samtidigt som vi exporterar vapen till Saudiarabien. Marwa Sharafeldin menar också att den viktigaste konflikten i regionen inte står mellan sekulära och religiösa krafter, utan mellan de som tror på jämlikhet och social rättvisa å ena sidan, och Patriarkatets och de sociala hierakiernas förespråkare å andra sidan. Gäst är också Susan Glasser, chefredaktör för Foreign Policy Magazine, som bl a publicerade Mona Eltahays artikel "why do the hate us so much", ett frontalangrepp på Arabvärldens förtryck av kvinnor. Hur ser Susan Glasser på situationen i Egypten idag, och USA:s roll i demokratiutvecklingen? Med på almedalsscenen är också Magnus Norell, forskningsledare på Utrikespolitiska Institutet och författare till boken "Islamismens seger". Vad tror han om Egyptens politiska framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hård kamp i Frankrike mellan Francois Hollande och Nicolas Sarkozy inför den avgörande omgången av presidentvalet. Alice Petren om de största skillnaderna och likheterna mellan de båda jämnåriga kandidaterna. I Egypten tävlar 13 män om att få leda Arabvärldens folkrikaste nation, Cecilia Udden har träffat en av dom. David Carlqvist om Bo Xilais uppgång och fall, det rasar den värsta politiska stormen i Kina sen massakern på Himmelska fridens torg 1989. Vår afrikakorrespondent Maria Sjökvist har besökt en fattig liten by, vid foten av en av världens största metallfyndigheter i Kongo-Kinshasa, där kontroversiella Lundin mining är inblandad. Och så ska ni få träffa den hyllade italienska författaren Silvia Avallone, Sverigeaktuell med romanen STÅL. -Festen är över. Nu måste italienarna ta sig igenom det här STÅLBADET med högre skatter och urholkade pensioner - säger den 28-åriga författaren. Towe Cho Matre har intervjuat henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Efter en omvälvande vår av revolter, står vi nu inför en lång het sommar? Den mentala kartan i Arabvärlden har ritats om, rädslan för repressiva regimer släppt och en återvunnen värdighet väcker förhoppingar om en ny verklighet. Konflikt blickar tillbaka på stapplande reformprocesser, inbördeskrig och flyktingströmmar i spåren av nyväckta drömmar om demokrati. Hör reportage från Syrien, Libyen och Irak och berättelser om hur vardagslivet förändrats i Jemen, Tunisien och Egypten Det var strax före jul förra året som den tunisiske grönsakshandlaren Mohammed Bouaziz tände eld på sig själv efter att ännu en gång ha blivit trakasserad av polisen och fått sina varor beslagtagna. En händelse som nätt och jämt trängde sig in i nyhetsflödet med en liten notis när människor som kände igen sig i hans frustration börjdade samlas till sporadiska demonstrationer runtom i Tunisien. På sjukhuset där Mohammed Bouaziz vårdades för sina svåra brännskador fick han besök av president Zine El Abidine Ben Ali. Men istället för att dämpa de ilskna stämningarna bidrog hans besök - som tunisierna uppfattade som höjden av hyckleri - snarare till att hälla ännu mer bränsle på brasan. Och utan att någon kunde ana det då, satte det också igång nedräkningen för Ben Ali. När Mohammed Bouaziz dog den 4 januari accelererade protesterna bara ännu mer och nu började de också ta allt större plats i internationella medier. Från Tunisien spred sig de folkliga resningarna som en löpeld över Nordafrika och Mellanöstern. Protester hördes snart från Jordanien, Oman, Algeriet, Egypten, Mauretanien för att nämna några platser. Men gång på gång kom förutsägelserna på skam om var nästa uppror skulle äga rum - eller var en revolt var helt utesluten. "Det är alldeles för tidigt att tala om en dominoeffekt" förklarade en analytiker efter Ben Alis fall i Tunisien. "Händelserna i Tunisien kommer att inspirera andra men de kommer inte att smitta av sig", deklarerade en annan. Men trots att verkligheten flera gånger överbevisade analytikerna så verkade alla överens om en sak: Det totalitära Syrien skulle inte få se några demonstrationer. Landet där varje försök till interna protestyttringar mötts med kallsinnig brutalitet och som trots omvärldens pariastämpel värnats som en stabiliserande faktor, där fanns inget att vänta i fråga om folkliga resningar, var den allmänna uppfattningen. Innan Konflikt ser tillbaka på våren som gått börjar vi med ett nedslag i just Syrien: Från gränsen mellan Turkiet och Syrien ger Ekots utsända Katja Magnusson sin bild av ett land i sönderfall, där tusentals människor flyr den syriska militärens attacker. Det land där den arabiska våren tog sin början var, som alla numera vet, Tunisien. En av de ledande krafterna i den tunisiska reformrörelsen är journalisten Sihem Bensedrine. Hon driver radiostationen Kalima som länge var bannlyst under den gamla regimen och hon leder Tunisiens nationella råd för frihet, CNLT. När Konflikts Daniela Marquardt ringde upp henne i januari, en vecka efter Ben Alis fall, var de gamla strukturerna fortfarande intakta. Och det var först efter en del förhinder som Daniela lyckades få kontakt med Sihem Bensedrine. Efter revolten i Tunisien spekulerades det genast i vilken annan regim som skulle kunna tänkas falla. Ett land som alla avfärdade direkt var Egypten, där Hosni Mubarak enligt de flesta bedömare satt säkert på sin post. Men bara tre veckor senare var också tiden ute för honom. När en askgrå vice president på kvällen den 11 februari meddelade att Mubarak avgick steg jublet till skyarna över Tahrir-torget. Men hur mår Egypten idag? Sedan Mubaraks fall pågår, precis som i Tunisien, ett mödosamt arbete för att förverkliga demokratisträvandena. Oenigheten om hur valen ska gå till är en av många brännande frågor. För Egyptens många fattiga och för de många arbetslösa ungdomarna har revolutionen knappast inneburit några lättnader i vardagen. Snarare har det blivit sämre när efterfrågan på egyptiska varor sjunkit och många fabriker fått slå igen. Särskilt hårt har alla de drabbats som jobbar i turistnäringen. En av dem är Romany Shohdi, som vi hörde i Konflikt den 26 februari, som handlade om EU:s ekonomiska förbindelser med Nordafrika. Ira Mallik ringde då upp Romany Shohdi, som arbetar på en restaurang i den exklusiva turistorten El Ghouna, dit vintertrötta européer brukar vallfärda i februari men där gatorna i år låg ödsligt tomma. Det av länderna i arabvärlden som genomlevt de längsta och mest intensiva protesterna är Jemen, på den arabiska halvön. Redan i februari, inspirerade av revolterna i Egypten och Tunisien, började jemeniter i huvudstaden Sanaa belägra en stor gatukorsning i stan, där de satte upp tält och arrangerade stora sitt-demonstrationer. Protesterna spred sig till flera städer under månaderna som följde, och hundratusentals personer krävde president Ali Abdullah Salehs avgång. I programmet den 19 mars intervjuade Konflikts Lotten Collin Nadia al-Sakkaf, chefredaktör för landets största engelskspråkiga tidning Yemen Times. Då var hon skärrad efter att några timmar tidigare ha bevittnat ett blodbad vid den stora gatukorsningen i stan, där fredliga demonstranter blivit nerskjutna av krypskyttar på taken runt omkring. Vi har också under våren i Konflikt uppmärksammat de länder dit den arabiska våren inte spridit sig, eller där skoningslösa makthavare varit snabba med att kväsa revolten i sin linda. Ett sånt fall är Jemens granne i norr, Saudiarabien, som programmet den 16 april handlade om. För samtidigt som många exilsaudier väntar med spänning på om deras landsmän i en av världens rikaste stater ska våga resa sig mot kungahuset, så fruktar många i Europa och USA för detsamma. Konsekvenserna för oss i väst, om regimen i Saudiarabien skulle falla, är helt enkelt alltför oförutsägbara. Att vi är beroende av saudisk olja för att köra våra bilar och värma våra hus är redan känt,  men hur är det med universitet, våra banker och fastighetsmarknaderna? Konflikts Lotten Collin begav sig i april till London och träffade där bland annat den saudiske dissidenten Fouad Ibrahim, som tillsammans med brorsonen Hani nu desperat försöker få igång en revolt i hemlandet. Medan missnöjet kokade runt om i arabvärlden var det ovanligt tyst från den plats som sedan decennier står i centrum för uppmärksamheten i Mellanöstern: Israel och Palestina. I mars sände vi ett program om den israelisk-palestinska fredsprocessen som hamnat i skuggan av de arabiska upproren. Avslöjandet av de så kallade Palestine Papers, som visade hur de palestinska ledarna under år av förhandlingar med Israel varit beredda att sälja ut grundläggande palestinska intressen och hur nära de samarbetade med den israeliska säkerhetstjänsten - möttes inte av motsvarande proteststormar som rasade runt korrupta ledare i andra länder. Men för många ungdomar blev det ändå en väckarklocka efter år av uppgivenhet och resignation. Frilansjournalisten Andreas Hedfors träffade en av dem på Bir Zeit-universitetet. Vi pratade också med chefen för Palestine Networks, Ramzi Khoury, och Aluf Benn, kommentator på den israeliska tidningen Ha'aretz. Något som varit påtagligt under våren när protesterna spridits från land till land är den förvåning som präglat reaktionerna i Israel, USA och Europa. Vi har alla häpna tittat på när de arabiska folken revolterat på ett sätt som ingen trodde var möjligt, i länder som många av oss inte visste mycket om innan demonstrationerna började, och ibland också på platser där vi inte trodde att missnöjet var så utbrett. Som i Irakiska Kurdistan, som vanligtvis brukar beskrivas som framgångsexemplet i regionen, där företagsamheten blomstrar, demokratin sakta men säkert förankras och dit utrikesdepartementet inte längre avråder svenskar från att resa. Men när Konflikts reporter besökte Irakiska Kurdistan i april var lugnet långt borta. Protester skakade universitetsstaden Sulaymaniyah, där studenterna demonstrerade mot korruption, valfusk och oljepengar som går till fel saker. Minst 10 personer dödades och 500 skadades under några intensiva veckor som delade det kurdiska folket. Lotten Collin hamnade på ett möte där besvikna och uppretade studenter samlats i aulan på universitetsområdet. För några veckor sen, den 21 maj, sände vi här i Konflikt ett unikt reportage inifrån Libyen, från Nafusabergen i den oåtkomliga västra delen av landet. Där har befolkningen sedan 3 månader envist hållit Gaddafi-trupperna stången, trots blockader, belägringar och ständig beskjutning. Media har hittills mest fokuserat på upproret i öster, i staden Bengazi, men området vid Nafusabergen är av lika stor, om inte större, vikt för regimen. Här finns oljeledningar, här fraktas nödproviant, vapen och även flyktingar över gränsen till Tunisien. Frilansjournalisten Urban Hamid reste till Nafusabergen och bevittnade krigets obarmhärtighet på nära håll. Han träffade läkare som tvingas operera med rostiga instrument, tonårspojkar som strider med gamla italienska gevär och såg hangaren vars ständigt minskade matreserver ska räcka till flera tusen människor. Han besökte också fängelset, där rebellerna precis tagit två gadaffi-soldater tillfånga när Urban klev in i den unkna, illaluktande cellen. Lotten Collin intervjuade också libyern Muhammed Habeish, som tillsammans med 9 andra svensk-libyer bestämt sig för att åka ner till Libyen för att ansluta sig till de oppositionella trupperna. Ordinarie Konflikt gör nu sommaruppehåll. Men lyssna på Konflikts reporter Randi Mossige-Norhems reportageserie Vredens blåbär, måndagar kl 14.30 i P1. En skön sommar önskar vi på Konfliktredaktionen och på återhörande den 27 augusti! Programledare: Daniela Marquardt Producent: Lotten Collin

Upprorsstämningen i Nordafrika och Arabvärlden sprider sig nu till ungdomarna i de svenska förorterna. De är trötta på segregation och nedmonterad välfärd. Följ med på demonstration mot nedläggningen av Husby vårdcentral. - Jag blev ledsen när jag hörde vad som hänt, säger 14-åriga Fatima Khalaf Bouazizi som var med på demonstrationen i Husby. Hennes kusin Muhammed Bouazizi, var gnistan till revolutionselden som blåstes upp först i Nordafrika och nu till andra världsdelar. Producent: Amra Heco

Hur har upproren i Mellanöstern och Nordafrika förändrat vår syn på arabvärlden? Hur påverkas kulturen av revolutionsyra och störtade diktaturer? Och är detta början till slutet för uppdelningen i vi och dom? I studion Mattias Gardell, Sigrid Kahle och Mohammad Fazlhashemi. Och så ska det handla om tecknade serier och politik. Vilken potential har serierna som opinionsbildare, och hur påverkas skapandet av en kvinnoseparatistisk miljö? Nya vågen har bjudit in serietecknarna Anneli Furmark och Sara Granér samt Johannes Klenell, förläggare på Galago Vår kulturpanel består den här veckan av Pierre Martin, Kaarina Honkanen och Nancy Bladfält. Programledare är Viktor Hariz Hur har upproren i Mellanöstern och Nordafrika förändrat vår syn på arabvärlden? Hur påverkas kulturen av revolutionsyra och störtade diktaturer? Och är detta början till slutet för uppdelningen i "vi" och "dom"? I studion Mattias Gardell, Sigrid Kahle och Mohammad Fazlhashemi. Och så ska det handla om tecknade serier och politik. Vilken potential har serierna som opinionsbildare och vilka strömningar finns i den svenska serievärlden? Nya vågen har bjudit in serietecknarna Anneli Furmark och Sara Granér samt Johannes Klenell, förläggare på Galago.  Vår kulturpanel består den här veckan av Pierre Martin, Kaarina Honkanen och Nancy Bladfält. Programledare är Viktor Hariz

Till veckans program om Bakslaget för de arabiska upproren intervjuade vi Bruce Jones som leder Center on International Cooperation vid New York University. Den fick inte plats i programmet, men här är hela intervjun som Ira Mallik gjorde med honom i torsdags - ett par timmar innan omröstningen om FN-resolutionen om flygförbud, antogs i FN:s säkerhetsråd. I intervjun beskriver Bruce Jones bakgrunden till USA:s tidigare motvilliga inställning till ett militärt ingripande och vilka strategiska överväganden som ligger till grund för USA:s hållning gentemot arabvärlden nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om möjliga konsekvenser i konflikten mellan Irael och Palestina när den politiska kartan i regionen ritas om. Medan marken rämnar under Arabvärldens skenbart orubbliga regimer tycks det område, som i decennier sökt en förändring, ha kört fast i gamla spår. Men vad händer om missnöjets tryckvågor också välter pjäserna i spelet om en framtida palestinsk stat? Följ med till Ramallah, Tel Aviv, Washington och Doha! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om europeisk ambivalens och ansvar - hur rimmar Sveriges demokratihyllningar med samarbete med regimen som torterar sina motståndare? Hör hustrun till en av egyptierna som avvisades från Sverige till tortyr och fångenskap i Kairo. Hör också om USA:s intressen och inflytande i Arabvärlden - vad står på spel när balansen rubbas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har varit en minst sagt dramatisk vecka i Egypten - där stämningen har kastats mellan eufori och skräck dag för dag. Livebilder från Befrielsetorget i Kairo har sänts ut över hela världen och vi har kunna följa minut för minut hur festliga manifestationer förvandlats till vilda gatustrider när huliganer stormar in på torget på kameler och hästar, attackerar demonstranter med påkar och stenar och så igår var lugnet plötsligt tillbaka om än ett bedrägligt lugn. Utanför torget höll regimens anhängare ställningarna och fortsatte att angripa journalister, människorättsaktivister och demokratianhängare.Utvecklingen i Egypten har också satt västvärldens ambivalens i blixtbelysning. Veckan har bjudit på en uppvisning i retorisk ekvilibrism - när världens ledare har ansträngt sig för att inskärpa allvaret i sin kritik utan att vara allt för tydliga. Demokrati framställs som det självklart goda, det rätta att sträva efter. Samtidigt öppnar det upp för en skrämmande och oförutsägbar utveckling - som riskerar att undergräva västvärldens intressen. Eller är det den gångna politiken - där stabilitet går före allt annat - som i själva verket har motverkat sitt syfte? Gäst: Inga Brandell, statsvetare vid Södertörns högskola, expert på Nordafrika Men vi börjar med att påminna om ett kapitel i Sveriges relationer till Egypten som också hamnar i nytt ljus mot bakgrund av dagens händelser. En av alla dom som nu oroligt följer utvecklingen i Egypten är Hanan Attia. Hennes man sitter i fängelse i Kairo sen nio år tillbaka. Och den svenska regeringen har en särskild anledning att följa vad som händer Hanan Attias man. För det var svenska myndigheter som lämnade ut hennes man till Mubaraks diktaturregim för drygt nio år sen. Den svenska regeringen lämnade Hanan Attias man Ahmed Agiza och Mohamed Alzery till den amerikanska underrättelsetjänsten för vidare transport till egyptisk fångenskap - och där har de båda männen bevisligen torterats. Anna Wigenmark, juridisktombud för Ahmed Agiza, ifrågasätter hur Sverige begärde diplomatiska försäkringar från Egypten om att de två männen inte skulle torteras. När Konflikts Randi Mossige-Norheim härom dagen träffade Hanan Attia är det två månader sen hon senaste hörde av sin man Ahmed Agiza. Hanan Attias önskan att hennes man ska få återförena sig med sin familj var också ett krav som ställdes av FN. Kritiken mot Sverige innebar, enligt FN:s dåvarande specielle sändebud i tortyrfrågor Manfred Nowak, att Sverige måste ge de båda egyptierna Agiza och Alzery full upprättelse - inte bara ekonomisk kompensation, utan också rätt att återvända till Sverige för att återuppta det liv de levde innan de avvisades. Men så blev det inte. Maajid Nawaz, Quilliam Foundation, tankesmedja för att motverka extremism, satt fängslad i Egypten samtidigt som Agiza och Alzery, och ombads bekräfta uppgifterna om tortyr. Manfred Nowak är mycket kritisk till att svenska regeringen, med hänvisning till att Ahmed Aghiza har blivit dömd i egyptisk domstol, hävdar att Sverige inte längre har någon möjlighet eller skyldighet att agera. Nu hoppas Manfred Nowak att protesterna i Egypten ska leda till en ny öppning. Det sa han när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom i Köpenhamn där han är gästprofessor vid institutet för mänskliga rättigheter. Under veckan har tonläget från Obama-administrationen visserligen skruvats upp. Men både utifrån och inifrån hörs kritik mot USA:s senfärdighet med att ta ställning för de protesterandes krav på demokrati och rättvisa i Egypten. Republikanen Richard Williamson, med bred utrikepolitisk erfarenhet som bland annat USA:s FN-ambassadör under George Bush och biträdande utrikesminister under presidenterna Reagan och Bush den äldre, började redan i september, långt innan demonstrationerna i Egypten, skriva kritiska artiklar med rubriker som "Turning a blind eye to Egypt" . - Vi behöver idealism för att se vart vi är på väg. Och vi får inte vara rädda för att ta ställning, inte ens när vi på grund av realpolitiska överväganden samarbetar med auktoritära regimer, säger den tidigare amerikanske FN-ambassadören Richard Williamson till Konflikts Mikael Olsson. Men den kanske hårdaste kritiken mot USA:s agerande i förhållande till Mubarak har hörts i Israel. "En kula i ryggen från Onkel Sam", skrev en dagstidning härom dagen. USA anklagas för att bedriva en naiv och ryggradslös utrikespolitik, som innebär en risk för Israels säkerhet. Aluf Benn, är kolumnist och redaktör på den liberala israeliska dagstidningen Haaretz, och skrev i veckan att om Jimmi Carter gick till historien för att han förlorade Iran så är Obama presidenten som kommer att gå till historien för att han förlorade Egypten. Konflikts Ira Mallik ringde upp Aluf Benn för att få höra mer om Israels relation till Mubaraks Egypten. Extramaterial på webben:Efter gårdagens väldiga och i stort sett lugna manifestationer har demokratianhängare också inatt fortsatt att vaka över Befrielsetorget. Vilka förväntningar och förhoppningar ställer dom till västvärlden nu? Moataz är konstnär och driver ett kulturcenter i Kairo. Han har deltagit i demonstrationerna under veckan. I torsdags greps han men släpptes efter några timmar. När Ira Mallik sent igår kväll fick tag på honom var han på torget igen. Porgramledare: Daniela MarquardtProducent: Ira Mallik

I över ett halvår har Belgien varit utan regering. Men alltså... Vi som trodde att det var viktigt för ett land att ha ett styre. Statsvetarn förklarar hur det funkar! /// Det ryktas om att sossarna vill Pär Nuder som ledare - inte känd som den mest karismatiska. Sonja hittar de tre roligaste sakerna med Per Nuder. Ja, vi vet, vi ställer höga krav på Sonja. /// Senaste veckorna har trenden att sätter eld på sig själva i protest spridit sig i Arabvärlden. Vi går till botten med det och ställer tre frågor vi alltid undrat över om självbränning men aldrig vågat fråga. /// Och så kommer journalisterna Julia Skott och Barbro Hedvall hit och berättar om varför Miljöpariet kan eller inte kan bli ett nytt liberalt parti och om Nicole Kidman gör rätt eller fel som använder en surrogatmamma.

Om bomber i Nordstan, BBC-bekymmer och besegrade terrorister. Vad händer egentligen i kriget mot terrorismen? Terrorvarningarna duggar tätt, men samtidigt säger många att al-Qaida är knäckt och kriget över. Vem ska man tro på? I en värld där sanningen alltid är hemligstämplad finns inga tydliga svar att ge. Däremot kan man ge glimtar. Hör rapporter från krigets fronter - från Washington, Göteborg och den eviga arabiska gatan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På senare tid har vi hört USA:s justitieminister Eric Holder mana amerikanska medborgare på resa i Europa att vara på sin vakt och undvika stora folksamlingar. Vi har hört Frankrikes inrikesminister säga att ”hotet är på riktigt och vår vaksamhet total”. Och vi har hört den vanligtvis återhållsamme tyske inrikesministern Thomas de Maizière försöka klargöra hotbilden: ”Det finns grund för oro men ingen grund till hysteri”. Vad är det egentligen som pågår? Under hösten har varningarna om förestående islamistiska terrorattacker avlöst varandra. Är det terroristhotet som ökar eller är det här resultatet av ett effektivare spanings- och polissamarbete över gränserna som kom till stånd efter terrorattackerna den 11 september 2001? Och lever vi fortfarande i något slags övergående undantagstillstånd – det gäller bara att hitta rätt metod att undanröja hotet – eller är det här en ny vardag som vi kommer att behöva vänja oss vid och som håller på att institutionaliseras inte minst genom alla de lagar som har kommit till sedan 2001. Det är mycket vi inte kan och inte får veta i frågor om terrorhot. Förundersökningar pågår. Källor får inte avslöjas. Men tittar man på information som är tillgänglig kan man till exempel läsa Europols sammanställning av terrorläget de senaste åren. Där kan man läsa att antalet terrorattacker under förra året fortsatte att minska. Och när det gäller vem som är förövare ger Europols statistik också en annan bild än den gängse som förmedlas i mycket av medierapporteringen. Av 294 genomförda eller misslyckade försök till terrorattentat låg islamister bakom ett – medan separatister i Spanien och Frankrike stod för den överväldigande merparten – 237 attacker. Och vänster- och anarkistgrupper stod för resterande 56 händelser. Vad händer då här i Sverige? Sen ett par år har den svenska Säkerhetspolisen en femgradig hotbildsskala, inte helt olik den amerikanska, där 1 står för den lägsta nivån – ”Inget hot” – och fem står för den högsta – "Mycket högt hot". För första gången sedan skalan infördes höjdes den 1 oktober i år bedömningen från en tvåa – ”Lågt hot” – till en trea – ”Förhöjt hot”. Vad det innebär konkret kan Säpo inte säga – eftersom informationen som bedömningen bygger på är sekretessbelagd. Men kanske var ingripandet vid det misstänkta bombhotet mot Göteborg den 30 oktober en konsekvens av det förhöjda hotläget. På några få dagar utspelade sig ett drama som höll befolkning och media på halster: fyra personer greps, misstänkta för att ligga bakom det värsta hot som Sverige utsatts för sedan kriget mot terrorismen började. Stämpling till terrorbrott lydde brottsrubriceringen. Men efter all uppståndelse då blev det märkligt tyst. Så vad var det som hände, när varningarna om bomber i Nordstan började spridas en fredag för fyra veckor sen. Konflikts Lotten Collin åkte till Göteborg för att försöka hitta ett svar. Sedan terrorattentaten den 11 september 2001 har det flätats allt tätare nätverk av kontakter, övervakning och informationsutbyte över världen för att snabbt kunna sprida uppgifter som kan förhindra nya attentat. Och på motsvarande sätt har också de myndigheter som verkar inom rättsväsende, säkerhet och gränsbevakning på nationell nivå fått mer resurser och knutits närmare varandra i syfte att skapa så finmaskiga nät att inga terrorister ska kunna slinka igenom. Men nio år efter de förödande attentaten ställs allt oftare frågan hur effektiv den här verksamheten egentligen är? De varningar om terrorhot som har duggat så tätt under hösten – är de ett utslag av underrättelsetjänsternas misslyckande eller snarare resultat av noggrant spaningsarbete? Eller är de produkter av en apparat som producerar oceaner av information som ingen har möjlighet att granska eller värdera? ”I USA har den topphemliga värld som regeringen skapade efter 11-septemberattentaten vuxit sig så stor, så otymplig och så hemlighetsfull att ingen vet hur mycket pengar den kostar, hur många människor den försörjer, hur många projekt den omfattar eller hur många organisationer som gör samma jobb.” Med de orden inleds tidningen Washington Posts mest omfattande granskning som har dokumenterat ”en alternativ geografi över USA”, som de själva kallar det. Reportagen och en omfattande webbplats som publicerades i somras ger för första gången en överblick över det myller av myndigheter och privata företag med uppgift att garantera USA:s nationella säkerhet - en överblick som inte ens regeringen har. Den flerfaldigt prisbelönade och högt respekterade Washington Post-reportern Dana Priest, ledde tillsammans med sin kollega William Arkin kartläggningen av USA:s mest hemliga verksamhet. Det går inte att vinna kriget mot al-Qaida genom att döda dem. Det sa flera av de höga militära ledare som Dana Priest intervjuade för sin omfattande granskning av det topphemliga USA. Politisk dialog, ekonomisk utveckling – sådana saker är förmodligen viktigare än militär styrka och underrättelseverksamhet. Men där har vi inte alls gjort tillräckligt, sa Washington Posts flerfaldigt prisbelönade reporter Dana Priest till Konflikts Daniela Marquardt. På andra sidan Atlanten kan hennes journalistkollega och Mellanösternanalytikern vid BBC World Service, Magdi Abdelahadi se konsekvenserna av den försummelsen när han reser i Arabvärlden. Och just nu upplever han också för egen del hur en onyanserad rädsla för terrorhot kan slå över i vad han upplever som överdriven paranoia, som riskerar att göra mer skada än nytta. Magdi Abdelhadi kommer ursprungligen från Egypten. Han lämnade sitt hemland för mer än 30 år sedan och lever sedan dess i västvärlden. Sedan över 15 år arbetar han vid BBC i London. Och dessförinnan levde han i Sverige och är sedan dess svensk medborgare. Många svenska lyssnare minns säkert hans uppskattade sommarprogram för några år sedan. I juni ansökte han om visum till USA. Han behövde åka dit för att göra intervjuer till sin dokumentärserie om det Muslimska Brödraskapet. Men än idag, efter mer än fem månader, väntar han på besked. Han har ringt. Han har skrivit. Hans chefer på BBC har kontaktat den amerikanska ambassaden. Men inga besked ges. Inte varför det dröjer eller hur länge det kommer att dröja, berättade han för Daniela Marquardt. Men hur går det då för den rörelse som – åtminstone i västvärldens ögon intar en särställning bland radikala islamistiska krafter i Mellanöstern? Al-Qaida var organisationen som en gång attackerade USA, och fortfarande refereras så gott som alltid till al-Qaida när islamistiskt inspirerad terrorism är aktuell – om en komplott inte al Qaida-styrd, så är den åtminstone al-Qaida-inspirerad, eller al-Qaida-influerad, eller al-Qaida-lik. Dessutom finns numera flera al-Qaida-franchiseorganisationer, som i Nordafrika och i Jemen, och med dom en hel förkortningsdjungel, som AQIM, AQAP och AQ central. Men hur starkt är egentligen al-Qaida idag? Är rörelsen en ledande kraft i den konservativa, religiösa våg som bedömare som Magdi Abdelhadi menar drar över Mellanöstern? Konflikts Ivar Ekman ringde en av världens främsta experter på islamism, den amerikansk-libanesiske professorn Fawaz Gerges, för att få reda på hur al-Qaida mår idag. Svaret blev en överraskning. Programledare: Daniela MarquardtProdcuent: Ivar Ekman