Podcasts about Decennier

Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.Programmet sändes första gången den 19 juni.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

USApodden Historia om det anmärkningsvärda valåret 1992. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här är ett val som ska innebära ett generationskifte i amerikansk politik. Det innebär också att den republikanska dominansen som varit nästan obruten sen slutet av 60-talet bryts.Men det är också ett val där politikreportrar ställer mer intima frågor till kandidaterna än nånsin tidigare.Och det är nu som begreppet kulturkrig gör entré på lite bredare front.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent, Roger Wilson, USA-korrespondent och Britt-Marie Mattsson, journalist och författareProgramledare: Kajsa BoglindTekniker: Linus Sjöholm

Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer.Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.Programmet är en repris från 3 juni 2024.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Andrew Evens är bara en pojke när hans mamma berättar att han inte har långt kvar att leva. Andrews blod har smittats med hiv, och han är bara en tiotusentals drabbade i en skandal som brittiska myndigheter mörkat i decennier. Under 70-talet och fram till 90-talet importerades blod smittat med hiv och hepatit C till Storbritannien. Hur kunde Andrew och 30 000 andra britter få farligt blod? Programledare: Emma Lukins. Med Erik de la Reguera, DN:s utrikeskorrespondent. Medverkande: Andrew Evens. Producent: Linnéa Hjortstam.

Förhoppningarna har varit stora kring självkörande bilar, men att få dem att fungera i hela den komplicerade verkligheten har visat sig svårare än kanske någon hade trott. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. År 2004 hölls en tävling för självkörande bilar i Mojaveöknen, arrangerad av den amerikanska försvarsforskningsmyndigheten DARPA. Trots höga förhoppningar misslyckades alla bilar fatalt. Media hånade projektet, men nu två decennier senare är självkörande bilar verklighet i form av robottaxibilar i fyra amerikanska storstäder och även i Kina.Felix Andlauer, mobilitetsforskare, pekar på att den största potentialen för autonoma fordon ligger i delade mobilitetstjänster. Genom att erbjuda ”mobility as a service” kan det totala antalet bilar på vägarna minska drastiskt. I Oslo testas redan små självkörande bussar i hög hastighet, vilket kan bli ett alternativ till privatbilismen.Erik Coelingh från företaget Zenseact menar idag att utvecklingen av självkörande funktioner i personbilar kommer att ske i små steg över årtionden. Trots optimismen kring projekt som DriveMe i Göteborg har framgångarna varit begränsade. Endast fem familjer deltog i testerna, och självkörande funktioner testades bara på särskilda banor.Anna Anund som är forskningschef på VTI konstaterar att utmaningarna för självkörande bilar är stora inte minst på grund av komplexiteten i verkliga trafikmiljöer. Oförutsägbara händelser, så kallade ”edge cases”, är svåra för artificiell intelligens att hantera. Lösningen kan ligga i massiv datainsamling från verklig körning, vilket kan hjälpa till att förbättra och anpassa systemen över tid.Medverkande: Anna Anund, forskningschef VTI; Erik Coelingh, produktansvarig på Volvo Cars-ägda mjukvaruföretaget Zenseact; Felix Andlauer, fordonsingenjör som nyligen skrivit en rapport om utvecklingen av självkörande fordon för det statligt finansierade innovationsprogrammet Drive Sweden.Reporter: Marcus HanssonProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Skjutvapenvåldet bland gängkriminella riskerar att förändra Sverige för all framtid. Decennier av relativisering och oförmåga att ta in verkligheten så som den ser ut har lett till dagens situation. Nu lanserar Kvartal Sveriges bästa faktabank för statistik i realtid och fördjupning om skjutvapenvåldet – så som det sker i verklighetens Sverige, skriver Kvartals chefredaktör Jörgen Huitfeldt. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Avsnitt 86 av Hälsoveckan by Tyngre handlar om en ny studie från Danmark där man visat att bland barn och unga vuxna så verkar vikten i befolkningen öka redan under 40-talet och sedan fortsatte den ökningen över 20 år. Ökningen skedde endast hos personerna som redan vägde som mest men studien väcker ändå lite frågor kring när det vi kallar för fetmaepidemin faktiskt började. På Hälsoveckan by Tyngres instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack occh uppföljning kring gymnastik i grundskolan (00:05:09) När Jacob blev arg och gick hem från skolan när han var typ 10 år (00:14:57) Började fetmaepidemin betydligt tidigare än man tidigare trott?

Mångsidig, modig och karismatisk: så skulle man kunna sammanfatta den amerikanska konstnären, musikern och berättaren Laurie Anderson. Just nu är hon aktuell med en stor utställning i Stockholm, men det är långt ifrån första besöket i Sverige - ett land Laurie Anderson också har egna rötter i. I det här programmet av kulturredaktionens Mårten Arndtzén möter vi Laurie Anderson vid några olika tidpunkter i karriären, men får också höra om hennes uppväxt, buddhistiska tro och syn på mänsklighetens framtid.

Mångsidig, modig och karismatisk: så skulle man kunna sammanfatta den amerikanska konstnären, musikern och berättaren Laurie Anderson. Laurie Anderson är aktuell med en stor utställning i Stockholm, men det är långt ifrån första besöket i Sverige - ett land hon också har egna rötter i. I det här programmet av kulturredaktionens Mårten Arndtzén möter vi Laurie Anderson vid några olika tidpunkter i karriären, men får också höra om hennes uppväxt, buddhistiska tro och syn på mänsklighetens framtid.

Nyheterna Radio 17.00

Markus Heilig är professor, hjärnforskare, psykiater och internationellt framstående beroendeforskare. Han har under ett tiotal år varit forskningschef på amerikanska National Institute on Alcohol Abuse and Alcoholism. Sedan 2015 är han chef för Centrum för Social och Affektiv Neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet. Markus har också skrivit flera böcker om beroenden, biologi och psykologi. Missbruksproblem är mycket vanliga, och nästan varje familj har erfarenhet av någon som drabbats. Svenskars användningsmönster av alkohol har förändrats. After Work-ölen och mitt-i-veckan-drinken är förhållandevis nya i svensk dryckeskultur, samtidigt som traditionen av tungt helgdrickande finns kvar. Dessa dryckesbeteenden aktualiserar behovet av fördjupad kunskap och vetenskapligt grundade behandlingsmetoder. För att nå dit behöver forskningens resultat nå ut utanför akademiska kretsar. Dessutom har folkhälsan och beroendeproblematiken förvärrats under pandemin och lågkonjunkturen. Markus senaste bok, Alkohol, droger och hjärnan, beskriver framsteg inom hjärnforskningen som gjort det möjligt att bättre förstå alkohol- och drogproblem. Boken är skriven från hans perspektiv som läkare och forskare och visar hur vetenskapens framsteg pekar ut vägar mot empatisk, rationell behandling som alternativ till moraliserande attityder och vårdideologiska strider. Boken och vårt samtal handlar om människor, deras känslor och handlingar, och det forskningen vet om processer i hjärnan som ligger bakom. Decennier av patientarbete och forskning har övertygat Markus om att dessa fenomen är universella - även om den sociala inramningen kan skifta. Vi pratar om beroendesjukdomar på ett filosofiskt, kulturellt och medicinskt plan. Marckus berättar om samhällets syn på beroendesjukdomar, myter som leder till stigmatisering, genetiska och sociala faktorer, trauma och stress, cannabis, socker, spel, sex, alkohol, Systembolaget och svensk alkohol- och drogpolitik. Vi snackar också om hypen runt psykedelisk forskning samt människans tusenåriga fäbless för rusmedel. Inte minst min. Roligt, utbildande och härligt samtal med en av världens främsta på ämnet beroendesjukdomar – Markus Heilig! Det här är inte hela avsnittet. Vill du få tillgång till hela avsnittet, före alla andra och helt reklamfritt, behöver du bli betalande prenumerant på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Du kan också ge stöd på Swish: 0761 401 401 Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A  

”När man väl förstört någonting i naturen så tar det att det lång tid att återställa, och det är inte alltid det går att få tillbaka läget som var innan”, det säger Lena Viktorsson, oceanograf på SMHI när hon gästar podden. Decennier av hög tillförsel av näringsämnen från källor som jordbruk och avloppsvatten har gjort att Östersjöns syrefria bottnar har brett ut sig - områden där djur och växter inte längre kan leva. Experterna i avsnittet svarar på frågor som: varför är just Östersjön så drabbat av syrefria bottnar?, hur påverkar klimatförändringen utbredningen av syrefria bottnarna?, och hur kan havsmiljön i Östersjön förbättras? Bonus i avsnittet är när vi besöker forskningsfartyget Svea, och där får lära oss om hur SMHI samlar in information om haven runt Sverige! Vill du lära dig mer? Via länkarna nedan hittar du artiklar i SMHIs kunskapsbank om:Källor till övergödningInflöden till ÖstersjönSyreförhållanden i havetÖvergödningens effekterSMHI-podden produceras av SMHI – Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. SMHI-podden på smhi.se | E-post till redaktionen: smhi-podden@smhi.seVad tycker du om SMHI-podden? Hjälp oss att förbättra podden genom att besvara en enkät med 10 frågor. Gå till enkäten... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur förändras relationen mellan Sverige och Norge när Sverige går med i Nato? Börjar det bli dags för Norge att gå med i EU? Och hur länge ska Norge pumpa upp ny olja och gas? Jonas Gahr Støre har varit statsminister i Norge sedan 2021. Han är partiledare för Arbeiderpartiet och leder en regering tillsammans med Senterpartiet. Tidigare har han bland annat varit utrikesminister i Jens Stoltenbergs regering. I Ekots lördagsintervju välkomnar Jonas Gahr Støre att Finland nu blir medlem i Nato efter Turkiets ratificering under torsdagen, och han tror att Sverige kommer att bli medlem till Nato-mötet i Vilnius i juli, eftersom Sverige uppfyller alla krav. ”Sverige och Finland uppfyller kriterierna, det är färdigpratat”, säger Jonas Gahr Støre.Ökat samarbete med Sverige När både Finland och Sverige gått med i Nato hoppas Jonas Gahr Støre att det militära, ekonomiska och politiska samarbetet mellan länderna kommer att öka, exempelvis när det gäller industrierna som ingår i den gröna omställningen i norr. "När Norge nu ser att vår grannrelation till Ryssland har kylts ned och kommer att ha låg aktivitet de närmsta åren så har min signal som statsminister varit att vi ska öka intensiteten i samarbetet med Sverige och Finland i norr", säger Jonas Gahr Støre. Europas största gasleverantör Under det senaste året har Norge fått en viktigare roll som gasleverantör till Europa, när de flesta länder stoppar eller begränsat sin gasimport från Ryssland. Norge gjorde enorma vinster på sin gas under 2022 eftersom priset steg kraftigt som följd av Rysslands krig i Ukraina. Nyligen kom FN:s senaste klimatrapport som visar att utsläppen av växthusgaser måste minska mycket drastiskt om världen ska ha möjlighet att nå klimatmålen i Parisavtalet. Hur länge tänker då Norge fortsätta att pumpa upp olja och gas? Ett par decennier till, är statsministerns svar, och det är inte aktuellt att sätta något slutdatum. Gäst: Jonas Gahr Støre, Norges statsminister och partiledare för ArbeiderpartietProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Carina Holmberg, Sveriges Radios korrespondent i Norge Producent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på Jonas Gahr Støres statsministerkontor i Oslo fredag den 31 mars 2023.

Fack och arbetsgivare inom handeln har idag växlat lönekrav och de har helt olik syn på förutsättningarna för högre löner. Hör också om ny riksbankschefen som frågades ut av finansutskottet Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter och Kristian Åström, ekonomikommentator

Fack och arbetsgivare inom handeln har idag växlat lönekrav och de har helt olik syn på förutsättningarna för högre löner. Hör också om ny riksbankschefen som frågades ut av finansutskottet Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter och Kristian Åström, ekonomikommentator

Han vill inte kallas gitarrhjälte ("det finns inget hjältemodigt i mitt liv över huvud taget") men hans karriär måste beskrivas som ett äventyr som spänner över sju decennier. Hemma hos Strage pratar Janne Schaffer om hur han byggde sin första gitarr i slöjden, om hur han spelade med Bob Marley när den blivande reggaekungen sov på en madrass i ett pannrum i Bromma, om hur han lånade ut en förstärkare till Syd Barrett, om hur han blev besviken och gick från Bruce Springsteens spelning på Konserthuset 1975, om hur han samplades av KRS-One och lät sina strängar ljuda bakom stjärnor som ABBA, Ted Gärdestad, Lee Hazlewoood, Toto och Astrid Lindgren. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. En P2 Dokumentär. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En P2 dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

Povel Ramel och hans revyer var under lång tid det största som fanns i svenskt nöjesliv. För mig var han den störste har Hasse Alfredson sagt och Gösta Ekman menade att vi har alla krupit fram genom gluggen mellan Povels framtänder. I år 2022 är det hundra år sedan Povel Ramel föddes. I det här programmet rör vi oss kring hans person, stil och karriär. Vi får träffa Povel Ramel själv, hans barn Mikael och Lotta, musikvetaren Johanna Broman Åkesson, entusiasten Lennart Andreasson och nöjesmångsysslaren Henrik Dorsin. Alla med sitt förhållande till Povel Ramel.En dokumentär från 2022 av Eva och Staffan Schöier.

Filmen från 1971 var ingen succé när den kom. Trots det har den kommit att påverka en hel genre. Den franska kontakten syftar på en knarkkleverans från Marseille. Filmen blev stilbildande för polisgenren decennier framåt med sina broar, viadukter, gator och en urban metropolisskildring filmad på plats. William Friedkin har regisserat, Gene Hackman spelar huvudrollen och Don Ellis har komponerat musiken. Men The french connection blev ingen publiksuccé vid premiären i Sverige och gick på ödsliga bakgator. Maria Edström har sett om en film från 1971 i en klassiker från programmets barndom 2008.

Dikt: Blott en dikt Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, Lider. Nästan nittio år senare finns den på svenska, Detta är natten, tolkad av Beila Engelhardt Titelman. Lider, dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi.  Lider blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms, 2018) MUSIK Benjamin Britten: Andra satsen ur Variationer över ett tema av Frank Bridge EXEKUTÖR Bournemouths sinfonietta, Ronald Thomas, dirigent

Dikt: Höst Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, "Lider". Nästan nittio år senare har den tolkats på svenska av Beila Engelhardt Titelman, "Detta är natten". "Lider", dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi. "Lider" blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms förlag, 2018) MUSIK Arvo Pärt: Vater unser EXEKUTÖR Jörgen van Rijen, trombon, Camerata RCO.

Dikt: Natten kom in i mitt hus Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, "Lider". Nästan nittio år senare har den tolkats på svenska av Beila Engelhardt Titelman, "Detta är natten". "Lider", dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi. "Lider" blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms förlag, 2018) MUSIK David Darling: Darkwood 3 EXEKUTÖR David Darling, cello

Dikt: Kära monster Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, "Lider". Nästan nittio år senare har den tolkats på svenska av Beila Engelhardt Titelman, "Detta är natten". "Lider", dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi. "Lider" blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms förlag, 2018) MUSIK Arve Henriksen: Stones should never be placed carelessly EXEKUTÖR Arve Henriksen, trumpet

Dikt: Jag ditt lugn och jag ditt svärd Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, "Lider". Nästan nittio år senare har den tolkats på svenska av Beila Engelhardt Titelman, "Detta är natten". "Lider", dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi. "Lider" blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms förlag, 2018) MUSIK Robert Schumann: Abendlied EXEKUTÖR Daniel Müller-Schott, cello, Robert Kulek, piano

Dikt: Detta är natten Översättning: Beila Engelhardt Titelman Uppläsning: Sofia Berg-Böhm När Anna Margolin, idag ett av jiddishpoesins största namn, publicerade sina första dikter i New York för hundra år sedan, trodde många att det en man som skrivit dikterna. Ingen kvinna kunde skriva så bra. Anna Margolin var en pseudonym, men för en kvinna: Rosa Lebensboym. Hon föddes 1887 i Brest i dagens Belarus men flyttade redan som ung till New York där hon försörjde sig som journalist. Under hela tjugotalet publicerade hon sina dikter i olika tidskrifter och 1929 kom hennes första bok, Lider. Nästan nittio år senare finns den på svenska, Detta är natten, tolkad av Beila Engelhardt Titelman. Lider, dikter på jiddisch skrivna av vad då alla visste var en kvinna, fick ett blandat mottagande av New Yorks manliga recensenter. Mer hyllad blev den  i Europa, men även där recenserades dikterna som kvinnopoesi.  Lider blev tragiskt nog Anna Margolins enda diktsamling. Hon hamnade i en livslång depression på trettiotalet och dog 1952. Decennier senare återupptäcktes hennes dikter och har nu översatts av etablerade poeter som Adrienne Rich. Diktsamling: Detta är natten  (Ellerströms, 2018) MUSIK Dmitrij Sjostakovitj: Lento ur Stråkkvartett nr 7 fiss-moll EXEKUTÖR Borodinkvartetten

Marcela Sandvik är från Slovakien där hon spelade handboll för att sedan börja med styrkelyft. Hon började tävla 1999 och flyttade sen till Åland i mitten av 2000-talet efter att ha träffat sin nuvarande man Kenta Sandvik. Marcela har tävlat internationellt sen 2004 och stått högst på pallen vid både EM och VM. Hör henne berätta om sin karriär i avsnittet och vad hon tror är viktigt för en långvarig karriär. 00:15:43 - Marcela in 01:07:57 - Marcela ut Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar på vår podcast får gärna betygsätta den på Apple Podcasts – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

Good Morning, This is Louise. Episode 82 - Constantinfeaturing music by Soichi Terada, Enrico Rava Quartet, Eric Dolphy, Lucky Dragons, Oneohtrix Point Never, Lau Nau, Serena Isioma, Kali Uchis, OOIOO, Fever Ray, and Reckonwrongwith the voices of Lisa Cairns, Swami Swahananda, and Larissa Bailiff programmed and produced by @small_ernst Namo Guan Shi Yin Pusa Thank you for listening

Bortvända flickor i hotfulla landskap. Sjuksköterskor i kol. I snart fyra decennier har Helene Billgren varit en av våra mest framgångsrika konstnärer men hur hittar man tillbaka till att inte kunna? På Konstakademin på Fredsgatan i Stockholm har Helene Billgren sin ateljé, sitt andra hem. Mot väggen står många målningar med baksidan fram och på väggarna sitter mängder med urklipp ur tidningar, post-it-lappar med noteringar, en gammal vinylskiva med wienervalser står på en hylla. Golvet är fullt med papperstussar i blågrönt. Många förknippar henne med kolteckningarna av hästar och sjuksköterskor och bebisar på nittiotalet men för ett antal år sen återvände hon till måleriet och separatutställningen på Liljevalchs hösten 2019 hette "Faran är över." Vad är det för fara som är över? Som ung drömde hon om att bli dekoratör på Tempo eller kontorist. På åttiotalet gick hon på Valand i Göteborg. "Det kändes bra att vara en person som gick till en konstskola med skissblocket under armen", säger hon. Hur är det nu när hon ska göra en målning? "Jag får ta ett djupt andetag", säger hon, "ibland vill jag hellre sitta här vid mitt skrivbord och göra ljusstakar och kedjor". Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

Reformeringen av Arbetsförmedlingens är den största förvaltningspolitiska reformen i Sverige på decennier. Tidsplanen är tight och pengarna blir mindre för varje år. Hur tänker sig regeringen att det här ska fixas på utsatt tid, till 2021? Samhällsvetarpodden pratar med Roger Mörtvik, som är statssekreterare till arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Ursula Berge ställer frågorna. Vad gör regeringen just nu när den precis tagit emot Arbetsförmedlingens återrapportering om hur den här stora reformen ska gå till? - Vi håller nu på med en analys och gör vägval. Inget i LOV-reformen är sjösatt än. Men under senvåren 2020 kommer vi att återkomma med alla lagförslag, men där finns inte den exakta modellen beskriven. Den arbetar vi vidare med, inleder Roger Mörtvik. - 2021 är en tight tidsplan, utifrån ett lagstiftningsperspektiv. Men jag är övertygad om att den fungerar. Men deadlinen kan också, ur ett annat perspektiv, vara ganska långt borta. Det är nästan två år framåt, vilket kan vara långt borta för de som jobbar med det här. De behöver få tydliga besked. Men, man ska inte förstå 2021 som januari 2021. Mycket talar för att införandet sker senare på året, än tidigare. - Vi måste sjösätta en reform som vi vet fungerar. Men under tid kommer det att krävas korrigeringar och förändringar av ersättningssystemen till exempel. Vi har inte provat sådana här system tidigare. Därför måste systemet slipas i kanterna för att det ska fungera. Vad handlar egentligen reformeringen av Arbetsförmedlingen om? Är det en privatisering eller handlar det om att mer ska LOVas som redan ligger på privata aktörer? - Huvuddelen av de matchande och rustande tjänsterna ska erbjudas av LOV-aktörer, men reformeringen innebär ju inte att alla arbetsmarknadspolitiska program ska utföras av LOV-aktörer. - Det är rimligt att anta att Arbetsförmedlingen ska kunna anvisa till program som ligger utanför LOV-systemet som arbetsmarknadsutbildning, insatser i folkbildning eller subventionerade anställningar. Vi ställer också frågor till Roger om anslagen, finansieringsmodellen, hur vi ska matcha till rätt jobb och inte bara ett jobb och mycket annat.

Bortvända flickor i hotfulla landskap. Sjuksköterskor i kol. I snart fyra decennier har Helene Billgren varit en av våra mest framgångsrika konstnärer men hur hittar man tillbaka till att inte kunna? På Konstakademin på Fredsgatan i Stockholm har Helene Billgren sin ateljé, sitt andra hem. Mot väggen står många målningar med baksidan fram och på väggarna sitter mängder med urklipp ur tidningar, post-it-lappar med noteringar, en gammal vinylskiva med wienervalser står på en hylla. Golvet är fullt med papperstussar i blågrönt. Många förknippar henne med kolteckningarna av hästar och sjuksköterskor och bebisar på nittiotalet men för ett antal år sen återvände hon till måleriet och separatutställningen på Liljevalchs hösten 2019 hette "Faran är över." Vad är det för fara som är över? Som ung drömde hon om att bli dekoratör på Tempo eller kontorist. På åttiotalet gick hon på Valand i Göteborg. "Det kändes bra att vara en person som gick till en konstskola med skissblocket under armen", säger hon. Hur är det nu när hon ska göra en målning? "Jag får ta ett djupt andetag", säger hon, "ibland vill jag hellre sitta här vid mitt skrivbord och göra ljusstakar och kedjor". Katarina Wikars katarina.wikars@sverigesradio.se

För första gången på länge minskar flygresandet. Är det konjunkturen som vänder eller är det på grund av flygskam och tågskryt? Och kan den som vill göra miljön en tjänst egentligen kvitta flyget mot sopsorteringen? Programledare: Hanna Malmodin Medverkande och röster i programmet: Maria Wolrath Söderberg, forskare i klimatargumentation Södertörns Högskola Pär Ivarsson, ekonomireporter Ekot Anna Dahlqvist, miljöekonomisk forskare Konjunkturinstitutet Hans Remvig, reseanalytiker Resurs Magdalena Andersson (S), finansminister Christian Jansson, ordförande Postnord Producent: Mark Malmström Tekniker: Lisa Abrahamsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Anders Wykman berättar om sin karriär, om höftproteser och Karl XII:s femurfraktur, och vi får svar på frågan om man kan bli allergisk mot sin höftprotes. I slutet får ni också höra vad Anders Wykman tycker att rotatorcuffen egentligen borde heta...

Det är dags att sluta tala om olika, tydligt avgränsade språk, säger vissa forskare. Elin Grelsson Almestad funderar på hur nationalspråksideologin fungerar i ett modernt land. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla som lever i Sverige ska kunna svenska. Så löd rubriken till de förslag som Socialdemokraterna la fram i april 2018. Samtliga förslag som rörde behovet av att stärka svenskkunskaper, och avkräva dem, hos nyanlända till Sverige. Under sommaren 2018 la Moderaterna liknande förslag om språkkrav och Socialdemokraterna tillsatte en i raden av alla utredningar kring SFI-utbildningen som gjorts de senaste decennierna. Decennier då språkkunskaper och medborgarskap diskuterats flitigt. Kunskaper i svenska är centralt för deltagandet i det svenska samhället och för att komma ut i arbetslivet. Det är samtliga inblandade i diskussionen ense om. Men är det verkligen självklart att alla i ett land måste kunna majoritetsspråket? Stämmer det med dagens verklighet? Vad spelar egentligen, det tidigare så kallade, nationalspråket för roll idag? I sin bok "Språkpolitik" från 2018 berättar Olle Josephson om hur idén om ett nationalspråk växte fram. Tanken på ett gemensamt språk för alla medborgare inom en stat, den så kallade nationalspråksideologin, genomsyrar Europas historia sedan renässansen, som innebar ett genombrott för folkspråken då de protestantiska reformatorerna översatte Bibeln till folkspråk och Dante lyfte fram italienskan framför latinet. Men det var genom Franska revolutionen och upplysningen som den demokratiska tanken om ett gemensamt medborgarspråk verkligen fick genomslag. Upplysningsfilosoferna argumenterade för det rationella i ett gemensamt och precist språk att använda för att styra staten. Nationalspråksideologin har sedan dess framhållits av såväl John Stuart Mill som Marx och Engels och i grunden finns en demokratisk idé; landet ska styras av folket och för att genomföra den uppgiften behöver folket ett gemensamt språk. I praktiken har nationalspråksideologin varit betydligt svårare att genomföra. Det vi kallar svenska eller för den delen italienska, tjeckiska eller nygrekiska är ju i själva verket resultatet av århundraden av standardiseringsarbete, korrekthetsdebatt, dialektstrider och språkvårdande institutioner där folkspråk, talspråk, dialekter och språkliga varieteter kompromissats, blandats eller strukit på foten för att skapa ett standardiserat skriftspråk. om vi inte längre kan tala om en språklig gemenskap byggd på nationalspråket, vad återstår då? Nationalspråket har med andra ord alltid haft en dubbel natur; å ena sidan ett demokratiskt medborgarspråk för att alla ska kunna ta del av samhällsinformation och göra sin röst hörd, å andra sidan ett disciplineringsinstrument gentemot dialekt- och minoritetsspråkstalare. Arbetet med att skapa nationalspråk har inneburit att språkliga och kulturella minoriteter osynliggjorts och förtryckts, både i Sverige och andra delar av Europa. Under 1900-talet växte därför kampen för språkliga rättigheter och idén om rätten till sitt modersmål och minoritetsspråk fick fäste i språkpolitiken. Inte minst i Sverige, som bland annat tidigt var ute med modersmålsundervisning, med en forskningsunderstödd övertygelse om att flerspråkighet är bra för den kognitiva utvecklingen och underlättar inlärningen även i andra ämnen. Såväl forskare som politiker är alltså ense om att flerspråkighet är positivt, inte bara i Sverige utan numera på många håll i världen. Men själva tanken om ett gemensamt nationalspråk utmanas ändå sällan, trots att världen förändrats och våra möjligheter med omvärlden ser helt annorlunda ut idag än när idén om och behovet av nationalspråk uppkom. Så kallad diglossi är vanligt, det vill säga där olika former av ett språk eller olika språk används i skilda situationer. Exempelvis är engelskan idag det dominerande språket inom viss forskning och vissa yrkesgrupper. Likaså är parallellspråklighet, att flera språk kan användas inom samma domän, vanligt förekommande på till exempel arbetsplatser där både svenska, engelska och kanske även fler språk såsom tyska används. En enkät från 2010 med närmare 100 svenska ingenjörer vid nio stora företag rapporterade att 75 procent uppgav sig skriva på engelska ett par gånger i veckan eller mer. Vi lever idag, ofrånkomligen, i ett mångspråkigt samhälle. Lägg därtill de modersmål och språk som talas i Sverige genom migration och myllan av språk växer rejält. Det enda legitima studieobjektet är den språkande människans bruk av språkliga resurser i specifika situationer Den danske språkforskaren Jens Normann Jørgensen studerade under tjugo års tid danskar med turkiskfödda föräldrar. När projektet inleddes refererade de inblandade forskarna till olika språk i sina analyser, men fann det föga fruktbart tillslut. Det var helt enkelt omöjligt att säga om informanterna skrev och talade med varandra på danska, turkiska eller engelska. Huvudsaken var att de gjorde sig förstådda. Utifrån detta drog Normann Jørgensen slutsatsen att vi i stället för att tala om olika språk borde tala om språkliga element; element som får sin betydelse beroende på vilka värden, platser och talare som de associeras med. Han menade att begrepp som danska och svenska är en abstraktion, det går inte att dra en exakt gräns för var språket börjar och slutar. Även den belgiska språksociologen Jan Blommaert argumenterar för att det är dags att sluta tala om olika, tydligt avgränsade språk. Genom globalisering och inte minst nya medier och kommunikationsvägar har den språkliga förändringen accelererat och språken börjat influera varandra i en takt som gör att vi måste börja se på språk på ett annat sätt. Det enda legitima studieobjektet är den språkande människans bruk av språkliga resurser i specifika situationer. Hur vi ser på dessa resurser skiljer sig åt i tid och rum. Användningen av arabiska signalerade på 1950-talet lärdom, medan det idag snarare signalerar eller indexerar, som är det begrepp som Blommaert använder flykting. Användningen av engelska indexerar olika saker beroende på om det exempelvis används av en forskare som håller en föreläsning eller en charterresenär som beställer drinkar. Men om vi inte längre kan tala om en språklig gemenskap byggd på nationalspråket, vad återstår då? Christopher Stroud, professor i transnationell flerspråkighet vid Stockholms universitet, har lanserat begreppet språkligt medborgarskap. Byggt på erfarenheter från Sydafrika och Moçambique, föreslår han att de som bor i ett land ska ges tillgång till sådana språkliga resurser att de kan hävda sig som medborgare och inte marginaliseras av språkliga skäl. Det kan betyda både nationalspråk, modersmål och/eller engelska. Poängen är att enskilda individer inte längre ska förknippas med ett särskilt språk utan ges tillgång till de språkliga resurser som krävs för dem. Strouds begrepp ligger långt ifrån den realpolitiska retoriken, men desto mindre långt ifrån verkligheten där språkgemenskaper uppstår på andra språk än nationalspråk, samhällsinformation finns tillgänglig på flera språk och tolkar används inom de områden där det behövs. Frågan inför den framtida språkpolitiken rör därför kanske snarare hur vi ska hitta ett sätt att organisera utbildningsväsende, stat och myndigheter utan ett självklart nationalspråk, än hur vi ska få alla att tala det. Elin Grelsson Almestad, författare   Litteratur Jan Blommaert: The Sociolinguistics of Globalization. Cambridge University Press, 2010. Fatima Grönblad: Gott och blandat. Språktidningen, augusti 2012. Olle Josephson: Språkpolitik. Morfem, 2018. Jens Normann Jørgensen : Polylingual Languaging Around and Among Children and Adolescents i International Journal of Multilingualism. Volym 5, 2008. Christopher Stroud: Linguistic Messianism: Multilingualism in Mozambique i Sociolinguistics in African Context: Perspectives and Challenges (red.AugustinEmmanuel Ebongue,Ellen Hurst,Springer). Springer, 2017.

Dessutom om Ryssland efter fotbolls-VM. Reportage om USA:s vita evangelikaner som stödjer Trump. Varför måste vi ut bara för att vädret är fint? Decennier av osämja mellan Etiopien och Eritrea är kanske slut. Reportage om LAS i serien "Besluten som förändrade Sverige". TIMME 1 * Ryssland efter fotbolls-VM * Mötet Trump/Putin * Om varför USA:s vita evangelikaner stödjer Trump * Varför måste vi ut bara för att solen skiner? * Krönika Göran Rosenberg * Panelen TIMME 2 * Torkan ett nytt hot för Sverige att hantera * Satir med Utkantssverige * Etiopien och Eritrea möts efter decennier av osämja * Pensionärerna största väljargruppen i höst, vad betyder det? * LAS, lagen om anställningsskydd i serien Besluten som förändrade Sverige

Finansminister Magdalena Andersson om sitt ansvar för S-raset och vad ett regeringsskifte skulle påverka Sverige. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det är Almedalsveckan! Eller kanske Palmedalsveckan? Lyssna och hör. Den här veckan försöker vi oss även på att förklara antibiotikaresistens för er. Och så har Ugandas president gjort bort sig. HEJ HALLÅ! Har ni hört att Ugandas president Yoweri Museveni gjort bort sig framför Israel? När Benjamin Netanyahu rest hela vägen dit för att hålla minnescermoni, som den första israeliska premiärministern som rört sig söder om Sahara på tre _DECENNIER_. Det har väl inte heller kunnat undgå någon att det är Almedalsveckan? Och ni vet säkert allt om antibiotikaresistens också. Jaja, det är i alla fall de ämnena vi pratar om i det här avsnittet av P3 Om. Vet ni ingenting om det så är det HÄR ni hittar infon! YÄ. PUSS! 

I det här avsnittet möter du Olle Björk, generalsekreterare på Barncancerfonden och barncancerläkare sedan nästan fyrtio år. Olle berättar om sitt liv i barnonkologens tjänst och om den utveckling som han har sett - och varit delaktig i - inom barncancervården.

När Bosse Skoglund var 5 år hörde han Gene Krupa och bestämde sig för att bli trumslagare. Vid 15 stack han hemifrån och inledde en bana som har fört honom tvärs igenom svensk musikliv. Bosse Skoglund har nu spelat under 6 decennier och på otaliga skivor och konserter med artister som Lars Gullin, Hasse & Tage, Monica Zetterlund, Arbete & Fritid och Peps Persson. För att inte tala om alla låtbakgrunder han spelade in som studiomusiker på 60-talet. Idag är Bosse Skoglund 77 år och fortfarande aktiv trots perioder av vacklande hälsa. P2 Dokumentär träffar en groove-arbetare och levande legend, full av minnen, insikter, kosmiskt sväng och en osläcklig passion för den musik han kallar universums helande kraft. Bosse Skoglund berättar bland mycket annat varför han inte tycker om att bli imponerad av musik – utan berörd av den. (Repris från aug-11) En P2 Dokumentär av Johannes Cornell och Tomas Tornefjell  

Hon har kallats popålderns trotjänare och har träffat och intervjuat många av världsartisterna så som Stevie Wonder och The Beatles. John Lennon hade en liten filmkamera. Så vi jönsade runt och lekte, vi hade hemskt kul. Ändå föredrar hon tystnad framför musik. I Elfving möter på söndag berättar hon om mötena, om kritiken hon fått och om de där fräknarna i rösten, ett påstående som förföljt henne sen hon som 17-åring började på Sveriges Radio. Jag har aldrig haft några fräknar, hur har man förresten fräknar i rösten? På söndag berättar hon också om hur leklusten vaknade igen när hon fick barnbarn, hur stolt hon är över sin brorson och hur hennes engagemang i hjälporganisationen AMREF, African Medical Research Foundation, väcktes.