Podcasts about maria persson l

Rysk strategisk fabrik i lågor. Ytterligare ryska stridsflygplan utslagna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan, Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Dramatiska attacker i Ryssland. Broar har attackerats och uppåt 40 ryska stridsflyg ska ha skadats eller förstörts. Nu stoppas alla lastbilar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En omfattande ukrainsk underrättelseoperation gömde ett hundratal drönare i taket på ryska långtradare. På en given signal lyfte allihop runt om i Ryssland och attackerade ryska flygbaser.Nu bildas extrema köer längst med motorvägarna av långtradare som måste kontrolleras.Hör Stig Fredrikson, journalist och författare med lång erfarenhet av Ryssland och Sovjetunionen. Jakob Hedenskog, analytiker på Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Manus programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Den belarusiska författaren och Nobelpristagaren i stor intervju med Fredrik Wadström om sina dokumentärromaner - som är mer aktuella än någonsin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Svetlana Aleksijevitj började arbeta som journalist i Brezjnevs Sovjetunionen. Hon debuterade som författare med ”Kriget har inget kvinnligt ansikte” i samband med reformerna under Gorbatjov, perestrojkan. Och hon slog igenom stort internationellt efter Sovjetunionens fall med ”Bön för Tjernobyl” när hennes hemland Belarus redan styrdes av diktatorn Lukasjenka. Numera lever hon i exil i Tyskland. P1 Kulturs Fredrik Wadström intervjuade Aleksijevitj första gången 1998 och har sedan dess träffat henne många gånger genom åren, både vid hennes köksbord i Minsk och under Sverigebesöken. Nu ses de igen för första gången efter det att Svetlana Aleksijevitj 2015 fick Nobelpriset i litteratur. Det blir ett samtal hur de krig och den diktatur som beskrivs i hennes böcker återkommit i vår tids verklighet. Dessutom handlar det om hur Sovjetmänniskan bär på ett genetiskt minne av förtryck som när som helst kan aktiveras, något vi ser hända idag i både Belarus och Ryssland. Övriga medverkande:Maria Persson Löfgren och Dmitri PlaxSvetlana Aleskijevitj böcker är översatta till svenska av dels Hans Björkegren, dels Kajsa Öberg Lindsten.

Kallade till pressträff mitt i natten. Vill ha samtal med Ukraina, samma vecka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mötet ska hållas i Istanbul under torsdagen. Ukrainas president kommer vara på plats. Det talas om att USA:s president också kan komma att närvara. Putin kommer ändå att vara där för att träffa Turkiets president. Nu riktas alla blickar mot Putin - kommer Ryssland förhandla med Ukraina?Hör Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent på plats i Kiev, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent och Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Putins militärdoktrin ligger dock fast, med fokus på att väst är den stora fienden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör podden live från scenen på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm: Magnus Christiansson, lektor på Försvarshögskolan. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Malcolm Dixelius, filmare och tidigare Moskvakorrespondent för både SVT och Sveriges Radio. Lubna El-Shanti, radions Ukrainakorrespondent.Manus programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Vi bjuder in Sveriges Radios utrikeskorrespondenter Ginna Lindberg, Andreas Liljeheden och Maria Persson Löfgren för att svara på lyssnarnas frågor om det spända världsläget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Lyssnaren Birgitta undrade hur Kina ställer sig till USA och lyssnaren Claudia ställde frågan: vad är viktigt att förstå just nu?

Putin syns allt oftare i nya utspel sen Trump svors in. Men han har ett nytt sätt att hantera USA:s president. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den ryska krigskassan kan få det fattigare när fler vänder sig bort från rysk energi. Samtidigt hotar Donald Trump att pressa Ryssland ytterligare om inte landet gör upp med USA om ett slut på kriget. Medverkande: Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde. Malcolm Dixelius, dokumentärfilmare om rysk gas och tidigare korrespondent i Moskva. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmPublicering: Podden släpps vanligtvis torsdag morgon.I P1:Torsdag kl. 18.35. Repris: Fredag kl. 02.35 samt söndag kl. 06.30.

Putin skickar toppgeneral till Kursk för att stoppa ukrainsk offensiv. Ryssland rycker fram mot strategiskt viktig stad i Donetsk i östra Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generalen som sägs ha förhandlat fram ett stopp för Wagnergruppens marsch mot Moskva är nu skickad till Kursk för att stoppa Ukraina ta mer av ryska regionen. Samtidigt trycker ryska styrkor på i östra Ukraina mot den militärstrategiskt viktiga staden Pokrovsk, där det finns tillgång till både järnväg och kol.Hör Lubna El Shanti Ukrainakorrespondent, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent & Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Frågespecial! Vad hände efter Viktor Orbáns fredsresa? Hur hårt biter EU:s sanktioner och hur lyckas EU-parlamentariker rösta fel? Dessutom tysk maktdelning och EU:s eviga flyttkarusell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, Tysklandskorrespondent. Göran von Sydow, chef för Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier). Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Varför har den efterlyste Vladimir Putin inte gripits ännu? Vad är Putins ledarstil? Hur kan FN tolerera att Ryssland blockerar alla försök att stärka Ukrainas förmåga att försvara sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Här är avsnittet som samlar era frågor till gästerna!Hör Joakim Paasikivi militärexpert, Jakob Hedenskog analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén Ekots tidigare Moskvakorrespondent.Programledare Fredrik WadströmProducent Marina Nilsson Malmström

Därför är lojalitet mot Moskva är ett krav från Putin även från de länder som en gång tillhörde Sovjetunionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det ryska perspektivet handlar om att ett stort land ska ha ett stort inflytande. När grannländerna nu visar tecken på att vilja röra sig mot väst riktas en rad anklagelser mot Ryssland om att tvingas dem till lydnad: Europa utmålas som både slitet och dekadent, människor betalas för hur de ska rösta och skrämselpropaganda.Hör Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot, just hemkommen från Moldavien. Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier och med på länk från Georgiens huvudstad Tbilisi har vi med vår korrespondent Maria Persson Löfgren.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Ett ryskt atomhot är redan på plats i Ukraina men kommer i skymundan för Putins utspel om att ändra Rysslands kärnvapendoktrin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I en officiell rysk Youtube kanal står en militärklädd meteorolog och pekar ut oktober som en vädermässigt gynnsam månad för kärnvapen.Hör Tomas Ries, docent i strategi och säkerhetspolitik vid Försvarshögskolan, Johanna Melén tidigare Moskvakorrespondent och Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent.Manus: Programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström.

Ryskt territorium har för första gången sen andra världskriget invaderats av utländsk militär. Ukrainas inbrytning i Ryssland är en helt ny fas i kriget. Med potential att ändra allt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 6 augusti kom överraskade nyheter från Kursk, ukrainska styrkor hade gått över gränsen, inte bara för en räd utan för att invadera. Kriget som pågått i två och ett halvt år fick plötsligt en oväntad vändning. Men vad händer nu?En ukrainsk förhoppning var att invasionen av Kursk skulle få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland, att den skulle försvaga Putins styre. Har man nu lyckats ta kriget till den ryska befolkningen och vad kan det i så fall leda till?Samtidigt som den ukrainska moralen höjts av framgången i Kursk så ser det fortfarande betydligt dystrare ut på fronten i öst. Ryssland går förvisso sakta, men ändå säkert, framåt och närmar sig nu den viktiga logistiska knutpunkten Pokrovsk. Har operationen i Kursk i själva verket försvagat det ukrainska försvaret?Vad innebär Kursk för stödet från Europa och USA? Kommer vapenrestriktionerna nu lyftas för att ge Ukraina en bättre chans att försvara sig mot de ryska bomber? Eller är man i väst fortfarande rädd för att överträda röda linjer och för Putins hot om kärnvapen?Medverkande: Illia Ponomarenko, ukrainsk krigsreporter, Jekaterina Duntsova, rysk journalist och oppositionspolitiker, Elena Koneva, psykolog och grundare av organisationen Extremescan, Lev Schlosberg, rysk oppositionspolitiker, Olga Rubtsova, mor till rysk värnpliktig, Aleksej Tabalov, ryska organisationen ”Värnpliktsskolan”, Tim Willasey-Wilsey, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, Oscar Jonsson, doktor i rysk krigföring vid försvarshögskolan, Nigel Gould Davies, Rysslandsexpert vid International Institute for Strategic Studies, Gordon “Skip” Davis, pensionerad generalmajor amerikanska armén mflProgramledare: Anja Sahlberganja.sahlberg@sverigesradio.seReportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson Löfgren, Johanna MelénTekniker: Tim KellermanProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sverigesradio.se

Nu ska frysta ryska tillgångar användas för att hjälpa Ukraina. Samtidigt förbereder EU nästa steg i sanktionerna mot Ryssland. Vi är också på plats i Georgien där en Kreml-inspirerad lag kan slå EU-drömmen i spillror. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU förbereder nu sitt fjortonde sanktionspaket för att pressa den ryska krigsekonomin. Klart är att sanktionerna har haft effekt på det ryska samhället, men samtidigt finns länder som hjälper Ryssland att kringgå sanktionerna och som kliver in på marknader där företag från väst lämnat. Hör om EU:s svårigheter att täppa till kryphålen och utmaningarna med att få sanktionerna att slå effektivt.På plats i Tbilisi: ”Slagsmål i parlamentet”Georgien slits mellan Ryssland och Europa och på plats i Tbilisi märks den dubbla inställningen till Ryssland. Samtidigt vill en majoritet av befolkningen se landet som en del av EU och de senaste veckorna har tiotusentals omringat parlamentet i protest mot en ny lag om utländska agenter, även kallad ”den ryska lagen”. EU-kommissionens ordförande har beskrivit det som att Georgien nu står vid ett vägskäl och den nya agentlagen kan riskera att bli ett hinder på landets väg mot EU.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Emil Wannheden, analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Rysk ekonomi växer samtidigt som väst försöker täppa till kryphålen i sanktionsnätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det pratas om en allt mer stabil rubel och goda tillväxtsiffror för den ryska ekonomin. Är siffrorna som landet rapporterar tillförlitliga? Hur går det här till efter drygt två år av internationella sanktioner?Hör om hur sanktionsbrytare ska stoppas, smuggling och var Ryssland skulle kunna vara ekonomiskt idag, utan sanktioner mot landet.Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Maria Persson Löfgren Sveriges Radios Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Malmström.

Utmanaren Boris Nadezjdin dömer ut invasionskriget i Ukraina som ett misstag och har redan samlat tillräckligt med röster för att delta i presidentvalet i mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över hela Ryssland har människor köat i sträng kyla för att ge politikern Boris Nadezjdin sin röst och därmed en plats i det kommande valet.Med Nadezjdin som utmanare får Putin problem. Valet skulle plötsligt förvandlas till en form av öppen opinionsmätning om invasionskriget.I ryska presidentval brukar det finnas kandidater som egentligen bara är med för att ge sken av att det finns en debatt i landet fast kandidaterna själva är extremt lojala med den sittande makten.Samtidigt ser Nadezjdin ut att överraska genom ett brett stöd över hela landet redan nu.Hör också om det nedskjutna transportplanet i Belgorodregionen och korruptionsskandalen inom det ukrainska försvarsministeriet. Tiotals miljoner dollar som skulle gått till inköp av vapen och ammunition till den ukrainska armén har stulits.Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot och radions tidigare Moskvakorrespondent. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslands korrespondent.Manus: programledare Fredrik Wadström och producent Marina Nilsson Malmström

Rysslands anfallskrig mot Ukraina fortsätter väcka frågor så också bland våra lyssnare och i det här avsnittet sätter vår expertpanel tänderna i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varifrån får ryska soldater sin stridsmoral? Hur vanligt är det med ukrainska desertörer? Varför sätter inte FN in fredsbevarande styrkor på gränsen mellan Ukraina och Belarus om nu president Lukasjenko är så orolig, och hur bra funkar de där sanktionerna mot Ryssland egentligen? Hör om lyxbilar med elfel, segerparader utan något att fira och säkerhetshot lika sannolika som en attack från mars.Dessutom tipsar lyssnaren Jörgen i Göteborg om spännande forskning från Totalförsvarets forskningsinstitut, om hur ett väderfenomen kan ha hjälpt ukrainarna att sänka robotkryssaren Moskva förra året. Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier på UI och Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Anna Roxvall

Presidenten avslöjar i direktsändning Rysslands stora förluster i invasionen av Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur dödstalen påverkar makten i Kreml och om oron som spridit sig efter uppgifter från den amerikanska tankesmedjan ISW (Institute for the Study of War) om att Ryssland kan vara på väg att förbereda för ett krig mot NATO.Dessutom hur Ukraina nu kan börja förhandla med EU om medlemskap.Magnus Christiansson, universitetslektor på Försvarshögskolan. Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina. Nu på Centrum för Östeuropastudier i Stockholm. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Inför världens ledare talar Putin om kriget som en tragedi, som någon borde stoppa. Samtidigt förbereder sig ukrainarna för en kall krigsvinter med ryska robotattacker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela poddens redaktion är i Kiev, Ukraina. Hör Anna-Lena Laurén, Dagens Nyheters korrespondent i Ukraina. Fredrik Wesslau, tidigare biträdande chef för EU-missionen i Ukraina och nu på Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, korrespondent på Sveriges Radio med flera årtiondens erfarenhet av att rapportera från Ukraina.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Hemsnickrade barrikader, brinnande bildäck och tältläger på Kievs största torg. Den politiska jordbävningen hade startat - och den pågår än idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om varför president Volodymyr Zelenskyj nu står här i Kiev, på torget och kallar just det här för Ukrainas första motoffensiv. Det här avsnittet görs från Kiev, Ukraina, Majdantorget. Hör Sveriges Radios korrespondent Maria Persson Löfgren, som gick runt bland barrikaderna på torget berätta om hur presidenten till slut flydde i helikopter till Ryssland. Hör också korrespondent Lubna El-Shanti om hur det plötsligt dök upp inbussade motdemonstranter och Volodymyr Senatovskyi som själv deltog i protesterna.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

EU står inför en ny historisk utvidgning. En big bang för att pressa undan Ryssland, men inte utan stora risker för unionen. Hör om hur Ukraina och Moldavien kan bli EU-medlemmar 2030. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU-kommissionen vill inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien och ge Georgien status som kandidatland. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har gjort att frågan hamnat högst upp på EU:s dagordning. Och om EU:s stats- och regeringschefer samtliga röstar för förslaget på nästa toppmöte i december innebär det början på ett historiskt nytt steg för unionen. Från EU-kommissionens sida ses utvidgningen som en säkerhetspolitisk nödvändighet, där man vill integrera nya länder i öst för att säkra och stabilisera sitt närområde och pressa undan Ryssland. Utvidgning av EU ses som provokation i MoskvaI bortre änden kan det handla om en framtida union med 35 medlemsländer. Jätteutvidgningen ställer stora krav på EU och kommer att kräva reformer. Svårigheterna och osäkerhetsfaktorerna är många. Vad händer om kriget i Ukraina drar ut på tiden? Hur kan EU hantera de utbrytarregioner som finns i såväl Moldavien som Georgien och där Moskva har direkt inflytande? Klart är att Ukraina och Moldavien nu gör stora ansträngningar för att snabbt leverera enligt EU:s kravlista. Vladimir Putin å sin sida har gjort klart att en utvidgning av EU är en provokation från väst och att Ryssland inte gör skillnad på EU och Nato. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Göran von Sydow, direktör på svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Den ukrainska motoffensiven skulle befria stora delar av landet ur Putins grepp. Men trots månader av blodiga strider har frontlinjen knappt rört sig. Vad innebär det för krigets och landets framtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikt återvänder till Ukraina. Ett Ukraina där optimismen som präglade sommaren känns som bortblåst. Då fanns stora förhoppningar om hur den stundande motoffensiven skulle bli avgörande för kriget. Att ukrainska styrkor, beväpnade med moderna vapen från väst, skulle lyckas bryta igenom de ryska försvarslinjerna. Det fanns de som pratade om att ukrainarna skulle nå Azovska sjön och skära av ryssarnas försörjningslinjer.Men än så länge har motoffensiven bara kommit ett par kilometer. En av de stora anledningarna är att ryssarna fick tid på sig att förskansa sig och minera stora delar av frontlinjen. Lubna El Shanti träffar minören med stridsnamnet Varan som berättar om det mödosamma och tidsödande arbetet där ryska och ukrainska styrkor spelar schack med varandra på de leriga fälten. Ett schackparti där pjäserna bytts ut mot minor.David Rasmusson ringer upp militära experter i USA och Storbritannien som i somras hoppades på ett ukrainskt genombrott. Nu konstaterar de att motoffensiven misslyckats.Även i Ukraina börjar man nu tala om en motoffensiv som inte gick som planerat. Lubna El Shanti träffar ukrainare som berättar att det inte gått som man hoppats, men att man samtidigt vet att man inte har något annat val än att fortsätta kämpa. Valet de står emellan är kamp eller underkastelse.Men Ukrainas framtid kanske inte avgörs i Kiev. USA har länge varit Ukrainas största supporter, men nu höjs allt fler röster där för att det är dags att börja förhandla. Edgar Mannheimer pratar med forskare som menar att Ukraina kan bli ett nytt Korea, ett delat land som aldrig fått fred, men väl ett permanent krig stillestånd.Även i Ryssland finns det de som nu talar om att det är dags att börja förhandla om fred, men de blir ofta utskrattade i rysk stats-tv och Putin har inte visat några tecken på att vilja förhandla rapporterar Maria Persson Löfgren.Men även om de territoriella vinsterna för Ukraina har varit mindre än man räknat med så betyder de allt för de människor som nu befriats. Vi får träffa Oksana som efter att ha levt under rysk ockupation nu återigen är fri.Medverkande: Gordon “Skip” Davis, pensionerad generalmajor amerikanska armén, Tim Willasey-Wilsey, professor i krigsvetenskap vid Kings collage, Oksana, invånare i byn Robotyne, Mykola Bielieskov , militärexpert vid organisationen ”Come back alive” i Kiev, Varan, minröjare, Charles Kupchan, professor i internationella relationer vid Georgetown University, John Tefft, före detta amerikansk ambassadör i Ryssland, Aleksandr Golts, rysk journalist och analytiker.Programledare: Edgar Mannheimeredgar.mannheimer@sr.seReportrar: Lubna El-Shanti, Maria Persson LöfgrenTekniker: Lisa AbrahamssonProducent: David Rasmussondavid.rasmusson@sr.se

I Godmorgon världen ägnar vi stora delar åt situationen i Israel och Gaza efter Hamas hänsynslösa angrepp på israeliska civila för en vecka sedan. Du hör också Panelen om Sverige bör dra tillbaka erkännandet av Palestina och krönikör Ulrika Knutson om litteraturens försök att trösta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme 1:Hör vår korrespondent Cecilia Uddén, Bitte Hammargren, Utrikespolitiska institutet och Karin Aggestam, statsvetare vid Lunds universitet.Drabbade civila i kriget mellan Hamas och Israel har hörts i radio under veckan.Parlamentsval i PolenUrsprungsbefolkningen i Australien föremål för folkomröstningKrönika av Ulrika KnutsonPanelenTimme 2:Hör Ginna Lindberg, USA-korrespondent och Maria Persson-Löfgren om omvärldens reaktioner på det som händer i Israel och GazaGisslan ska hem - så ser kontraktet ut mellan israeliska staten och dess befolkningPublic ServiceSå har Moderaterna förändrats under sitt samarbete med SverigedemokraternaHiphop 50 årKåsör Lotta EriksonProgramledare: Jesper LindauProducent: Katarina von Arndt

Europas sanktioner pressar rysk ekonomi. Men nya maktspelare kliver fram och drar nytta av kryphål. Hör om EU:s utmaning att täppa till gluggarna. Dessutom om EU:s handfallenhet inför Azerbajdzjan. I snart 600 dagar har EU:s sanktioner pressat den ryska krigsekonomin. Totalt har unionen enats om 11 sanktionspaket för att pressa Putin. Hör om vad som ännu inte omfattas av sanktionerna och vad EU skulle kunna tänkas göra i ett nästa steg. Samtidigt kommer regelbundna rapporter om att befintliga sanktioner kringgås och att kryphål utnyttjas. Det är inte olagligt i alla EU-länder att strunta i sanktionerna och en svår nöt för unionen nu är att öka efterlevnaden. Och kommer EU-länderna någonsin att kunna enas om ett 12:e sanktionspaket? Robert Ficos valvinst i Slovakien, med en linje om att stoppa stödet till Ukraina, reser frågan hur förutsättningarna ser ut framåt. EU:s svårigheter att agera i Nagorno-Karabach Som ett led i att slå sig fri från det ryska energiberoendet började EU under 2022 att se sig om efter nya partners på energiområdet. Ett val föll då på Azerbajdzjan, som EU-kommissionen beskrev som en pålitlig partner. Efter det korta kriget mot armenierna i Nagorno-Karabach häromveckan och de påföljande massflykten av näst intill alla etniska armenier i området är det nu påfallande tyst från EU:s sida. Hör om EU:s grusade förhoppningar och varför det är så svårt för Bryssel att agera nu, när enklaven är uträknad och i upplösning. Medverkande: Susanne Palme, EU-kommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Kinas handel med Ryssland slår nya rekord och Kina blir allt viktigare för den ryska krigsekonomin. Samtidigt har ett klipp med en kinesisk operasångare i Mariupol väckt stor ilska i Ukraina. Väst lägger sanktion på sanktion för att torrlägga den ryska krigskassan. Men där västvärlden lämnat har Kina klivit in och Kina handlar nu med sin krigande granne som aldrig förr. Den totala handeln mellan Ryssland och Kina har ökat med 36 procent under det här årets sju första månader jämfört med samma period 2022. Hör om Kinas sug efter rysk olja till reapris och om de tekniska komponenterna från Kina som kan användas i Rysslands krig.Xi som metallgubbe på gågata i MoskvaI Ryssland välkomnas nu kinesiska turistgrupper utan visum och på en gågata i Moskva står två stora metallfigurer föreställandes Xi Jinping och Vladimir Putin. Att Kina tagit flera stora kliv på den ryska marknaden efter den fullsakliga invasionen syns även i försäljningen av nya bilar. Kina har tagit över flera bilfabriker i Ryssland där det tidigare tillverkades europeiska modeller. Hör även i Kinapodden om Kinas försvarsminister Li Shangfu som inte synts till på två veckor. Efter att utrikesminister Qin Gang försvann i somras och sedan ersattes väcker den nya ministerfrånvaron frågor om vad det är som just nu pågår i kommunistpartiets toppskikt.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Tobias Karlsson

Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i ett år och 139 dagar. Hör Sveriges Radios korrespondenter i ett samtal från Kulturhusets stora scen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent, Samuel Larsson, Polenkorrespondent och Carina Holmberg, korrespondent i Baltikum.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Putin tycks ha lämnat sin isolering, nu syns han krama jublande folksamlingar. Samtidigt hägrar ett presidentval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den senaste tiden har omvärlden fått se en annan sida av Vladimir Putin. På bilderna sitter han inte längre långt ifrån sina gäster vid enorma mötesbord i storslagna salar. Nu ser vi honom istället i pussa, krama och ställa upp på selfies. Hör om vad det är för bild som han vill ge av sig själv och varför.Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent nyss hemkommen från Moskva. Överstelöjtnant Peter Lidén, som undervisar på Försvarshögskolan.Tekniker: Jakob GustavssonProgramledare: Eriks MårtenssonProducent: Marina Nilsson Malmström

I Radiokorrespondenterna Ryssland hör du Sveriges Radios Rysslandskorrespondenter Johanna Melén och Maria Persson Löfgren tillsammans med experter på Ryssland och Ukraina. Programledare: Fredrik Wadström Spannmålsavtalet mellan Ryssland och Ukraina förnyas inte, meddelade Kreml i veckan. Avtalet har gjort det möjligt för Ukraina att säkert frakta säd genom Svarta havet och nå bland annat länder i Afrika med livsviktigt spannmål. Och Turkiet, som var avgörande för att driva igenom avtalet verkar inte kunna medla efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogans vänskap med Rysslands president Vladimir Putin verkar ha tagit slut. Vad hände?Dessutom om Vatikanen som skickat en kardinal på medlingsresa till Moskva, Kiev och Washington för att förhandla om de bortrövade ukrainska barnhemsbarnen. Medverkar gör Maria Georgieva, journalist och under många år verksam i Ryssland, överstelöjtnant Johan Huovinen, lärare Försvarshögskolan, och Sveriges radios Trygve Ulriksen Skogseth, nyss hemkommen från Ukraina.Tekniker: Brady JuvierProgramledare: Edgar MannheimerProducent: Anna Pandolfi

Ryska soldater förhindrade ett inbördeskrig genom att stoppa Wagnergruppens marsch mot Moskva, hävdar Putin. Men kanske är Wagner bara ett av de monster som Putin själv har skapat. De dramatiska händelserna i helgen, då privatarmén Wagnergruppen föreföll inleda ett väpnat uppror mot Putinregimen, tolkas av många som att Vladimir Putin har börjat tappa kontrollen över sitt imperium. Wagnergruppen och dess ledare Jevgenij Prigozjin har varit viktiga verktyg för den ryska staten när det kommer till militäroperationer på platser där man själv inte kan agera, men nu verkar monstret alltså ha vänt sig mot sin skapare. Vilka andra krafter kan ha satts i rörelse?Lukasjenko största vinnarenUpproret fick en oväntad vändning då Belarus president Aleksander Lukasjenko klev in och erbjöd Prigozjin och Wagnersoldaterna en fristad i landet. Lukasjenko framställer sig nu som den som räddat både Putin och Ryssland från ett hotande inbördeskrig.Hör om Wagnergruppen, kriget och propagandan som har bidragit till Putins uppgång, men som också kan komma att bli hans fall.Medverkande denna vecka är Per Enerud, författare och tidigare pressråd vid Sveriges ambassad i Moskva, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent och Ekots Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent.Tekniker: Joachim PerssonProgramledare: Marie-Louise KristolaProducent: Anna Roxvall

Putin letar i historien i jakt på argument för invasionskriget i Ukraina. Hör om den uppmärksammade artikel som Vladimir Putin skrev, strax innan den fullskaliga invasionen, om det han kallar den historiska gemenskapen mellan ryssar och ukrainare. En artikel flera i efterhand har beklagat att de inte reagerade starkare på.Dessutom har en karta från 1600-talet dykt upp i rysk tv som sägs ge Putin argument för sin idé om att Ukraina inte skulle finnas.Hör också om de senaste dagarnas beskjutning av Ukrainska städer som ökat, efter att Ryssland i tisdags sköt ner åtta drönare över Moskva.Medverkande:Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti, på plats i Mykolajiv i södra Ukraina.Tekniker: Jakob LalérProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ring P1 från Göteborg med lyssnarnas frågor till Rysslandskorrespondent Maria Persson Löfgren. Programledare Emmy Rasper, ansvarig utgivare Sabina Schatzl.

Hör om Europas strategi för att hålla samman även på sikt. Invasionskriget i Ukraina påverkar hela Europa. På lång sikt blir läget allt mer ansträngt, något som Ryssland vet. Samtidigt arbetar Europa för att stå emot och fortsätta hålla samman.Medverkande: Jakob Hedenskog, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Lubna El-Shanti, Sveriges Radios Ukrainakorrespondent. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent.Tekniker: Johanna CarellProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Vladimir Putin tonar ned firandet av Segerdagen på Röda torget i Moskva medan Ryssland fortsätter att bomba Ukraina. Militärorkestern spelade, soldaterna marscherade och åtminstone en stridsvagn körde förbi hedersläktaren vid Kreml-muren vid årets 9 maj i Moskva. Men Segerdagens flyguppvisning var inställd, minnesmarscherna för släktingar dödade i strid borttagna och folkmassorna på Moskvas gator fanns bortanför avspärrningar.Hör om varför årets firande av den ryska Segerdagen var så avslaget, en dag när både minnet av andra världskriget högtidlighölls och nya fiender pekades ut.Medverkande:Gudrun Persson, forskningsledare på FOI, överstelöjtnant Joakim Paasikivi, lärare på Försvarshögskolan, Maria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Sofie Andersson

Hör om Vladimir Putins drag i jakten på resultat inför sin årliga militäruppvisning på Röda torget. Nästa vecka firar Ryssland segern över Nazityskland i andra världskriget genom en stor militäruppvisning på Röda torget. En tradition Vladimir Putin själv skapat. Hör om varför det blir viktigt för Rysslands ledare att kunna leverera resultat från invasionskriget i Ukraina när strålkastarna riktas mot honom.Hör också om de allt mer intensiva striderna och ifall det kan ses som starten på den väntade ukrainska offensiven – och hur den ryska segerdagen spelar roll även här.Medverkade:Överstelöjtnant Peter Lidén som undervisar på Försvarshögskolan. Lubna El-Shanti, korrespondent för Sveriges Radio i Ukraina. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Alma Segeholm

Läckta dokumenten från Pentagon blottar sårbarheter även för Ryssland och Vladimir Putin. Dokumenten avslöjar brister i Ukrainas luftförsvar och att nya avancerade system är på väg från USA. Men de visar också att ryska specialtrupper nästan helt utplånats i invasionen av Ukraina. Hör om hur stort problem läckan är för Ryssland.Medverkande: Överstelöjtnant Joakim Paasikivi, som undervisar på Försvarshögskolan. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Johanna Melén, utrikesreporter på Ekot.Programledare & manus: Fredrik WadströmProducent & manus: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Alma Segeholm

Rysk gas går genom ukrainska ledningar. Hör om varför har Zelenskyj inte stängt gaskranen. Europa är på väg att göra sig fritt från sitt ryska energiberoende. Sanktionerna äter sig in i den ryska ekonomin och viktiga näringsgrenar går ner, enligt forskning från Yale universitetet i USA.Hör om hur avgörande ekonomin är för Rysslands fortsatta invasion.Samtidigt låter Ukraina rysk gas flöda genom ledningar på Ukrainsk mark. Hör om vad Ukraina kan dra för nytta av det.Medverkande: Torbjörn Becker, ekonomie doktor vid Handelshögskolan i Stockholm med Östeuropa som specialområde. Malcolm Dixelius, dokumentärfilmare om rysk gas och tidigare korrespondent i Moskva. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios RysslandskorrespondentProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Joakim Carlsson

Medan Ukraina strider i skyttegravarna sätter landet press på omvärlden för att slå tillbaka den ryska invasionen. Det globala politiska spelet mellan länder är i full gång.Ukraina är beroende av Europas fortsatta stöd, och som landet påpekar är Europa beroende av att Ukraina får stopp på Rysslands fullskaliga invasion av landet.Kinas högsta ledare besöker Moskva samtidigt som man skickar stöd till Ukraina. Kina vill hålla sig väl med båda länderna och agera fredsmäklare. Ukraina har inte rakt av avfärdat Kinas ambitioner om fred trots att de är långt borta - för Ukraina vill hellre ha Kina på sin sida, än på Rysslands sida.Dessutom som stödet till Ukraina kan bli en valfråga i det annalkande valet i USA nästa år. Samtidigt uppvaktar Ryssland fler länder i Afrika.Medverkande: Lubna El-Shanti, korrespondent på plats i Ukraina. Inga Näslund från Olof Palmes Internationella Center. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Joakim Carlsson

Nu när Putin är efterlyst för krigsbrott, så förändrar det Rysslands roll i världen. Ingen väntar sig en rättegång inom överskådlig tid. Men Vladimir Putin kan inte längre resa internationellt som han vill och alla länder måste förhålla sig till en ny politisk spelplan.Hör också om varför det ses som en trotsig handling att Vladimir Putin dagen efter arresteringsordern, för första gången besöker ockuperade områden i Donbass sedan starten på den storskaliga ryska invasionen av Ukraina.Medverkande: Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier. Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent. Johanna Melén, tidigare Moskvakorrespondent. Fredrik Wadström, programledare.Tekniker: Heinz WenninProducent: Marina Nilsson Malmström

Vladimir Putin har rullat ut röda mattan för Xi Jinping. Besöket kan ses som ett bestämt långfinger åt väst, samtidigt som nya avtal undertecknades. Xi hade även med sig sin fredsplan för Ukraina. Det var Xi Jinpings första besök i Moskva sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Besöket mynnade ut i nya samarbetsavtal och därtill diskuterades bland annat en ny gasledning från Ryssland till Kina. För Putins del var besöket en viktig propagandauppvisning, men än en gång blev det tydligt hur Kina utnyttjar att handelspartnern Ryssland är internationellt isolerat. Tonen var ömsesidigt vänskaplig, men främst var det Putin som smickrade och berömde Kina i det gemensamma uttalandet.Putin välkomnar Kinas fredsplan för UkrainaKinapodden skärskådar det gemensamma uttalandet som kom ut från mötet. I uttalandet tas Kinas så kallade fredsplan för Ukraina upp, en plan som Putin framhöll ligger i linje med Rysslands synsätt. I övrigt befäster texten att Kina och Ryssland ska ha ett fortsatt brett och strategiskt samarbete inom såväl handel som militär. Kina beskrivs som blomstrande och Rysslands som stort och starkt. Hör även om den senaste tidens medieuppgifter om förtäckta vapenleveranser och om hur Kina ställer sig till ICC:s arresteringsorder mot Putin.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker Jacob Gustavsson

Trots det ryska anfallskriget i Ukraina visar Kina upp sig i gemensamma militärövningar med Ryssland och Kina har ökat sin import av rysk energi. Hör om vänskapspakten mellan Xi och Putin. Xi Jinping och Vladimir Putin har talat med varandra flera gånger under det gångna året och även träffats. Putin har uttryckt uppskattning över Kinas balanserade linje i fråga om Ukraina och Kina har bidragit till den ryska krigskassan genom att köpa ännu mer rysk olja och gas. Hör om varför Xi vägrar dumpa Putin och om vad Kina får i utbyte. Vill framträda som fredsmäklareBakåt i tiden har Kina och Sovjetunionen ofta stått varandra nära, men det finns även flera historiska kapitel av splittring och kyla mellan länderna. Kina har ett starkt strategiskt intresse av att hålla sig väl med Ryssland, vilket är en förklaring till Kinas balansgång när det kommer till Rysslands krig. Kina vill samtidigt värna sina viktiga handelsrelationer till EU och har hittills inte stöttat Ryssland med vapen. I dagarna besöker den kinesiske toppdiplomaten Wang Yi Moskva och Kina säger sig vilja lägga fram en fredsplan. Ukraina uppfattar dock knappast Kina neutral aktör i dagsläget givet de ryska banden. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent. Programledare: Axel Kronholm Producent: Therese Rosenvinge Tekniker: Monica Bergmark

Hundratals kyrkor har bombats sen Rysslands anfallskrig mot Ukraina inleddes för ett år sen. Vilken roll har kyrkan kommit att få för stridsmoralen? Hur påverkas människorna och tron av kriget? I veckan höll Rysslands president Vladimir Putin sitt årliga tal till nationen, ett tal som bland annat handlade om landets existentiella kamp mot väst.Hör Fredrik Wadström, Ekots utsände på plats i Kiev och Maria Persson Löfgren, Ekots korrespondent på plats i Moskva.Hör journalisten och författaren Lisa Bjurwald, som skrivit boken "Slava Ukarini!" där hon talat med kvinnor i Ukraina om deras motstånd under Rysslands krig.Även Agnes Hellström, f d ordförande för Svenska Freds medverkar och talar om hur deras motstånd mot svensk vapenexport till Ukraina har väckt rejäl kritik och om den svåra konsten att hålla tron på fred levande.Vi besöker även en pingstkyrka i Sollentuna dit några flyktingar från Ukraina kommer för att få vara med i en gemenskap, långt hemifrån.programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamant

Barn från Ukraina förs ut ur landet och adopteras bort till ryska familjer ibland utan att barnens familjer vet om det. Det kan handla om tusentals barn. En konsekvens av kriget är att barn från Ukraina förs till Ryssland och senare adopterats bort till ryska familjer. Det handlar både om krigsbarn från Ukraina som skiljts från sina föräldrar och evakuerats till ryska områden och om barn som tidigare levt på barnhem i Ukraina. Ryssland däremot kallar beskrivningen att barnen förts bort mot sin vilja för propaganda. Vad som hänt med de ukrainska barnen är en av många frågor som Radiokorrespondenterna Rysslands lyssnare skickat in och som vår expertpanel svarar på. Hör också om allt från hur länge det ryska krigsmaterialet räcker till hur fattiga folk är på landsbygden i Ryssland.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Adam Alvin

Överstelöjtnant Joakim Paasikivi och våra korrespondenter besvarar lyssnarnas frågor om Rysslands krig mot Ukraina hör om allt från luftförsvar till Zelenskyjs sommarhus. Den fullskaliga invasionen av Ukraina har pågått sen den 24 februari då Rysslands president deklarerade att han inlett det han kallar en militär specialoperation. Under året som gått har Radiokorrespondenterna Ryssland fått in en mängd frågor från våra lyssnare. För att svara på frågorna har vi samlat en expertpanel som ger svar på allt från vart vapnen tar vägen efter kriget till säkerhetspådraget runt Ukrainas president.Medverkande: Joakim Paasikivi, överstelöjtnant, Maria Persson Löfgren Rysslandskorrespondent och Johanna Melén tidigare korrespondent.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Adam Alvin

Efter att Vladimir Putin talat inför ryska soldater har många undrat om den ryske ledaren var onykter. Hör om de nya spekulationerna runt Putin. Rysslands president Vladimir Putin brukar inte posera med glas i handen så när han gjorde det vid ett tal inför ryska soldater som fått medaljer väcktes frågor om han möjligen var berusad. Vissa bedömare anser dock att det är helt felaktiga rykten. I talet pratade Putin om att attackerna mot ukrainsk infrastruktur kommer att fortsätta och påstod att Ukraina började "eftersom de slog till mot Krim-bron och sprängde elledningarna till kärnkraftverket Kursk". Hör om frågorna som ställs efter Putins tal och hur man ska förstå det Putin egentligen sa om kriget i Ukraina.Samtidigt har Kreml meddelat att Putins stora årliga presskonferens inte blir av i år, vilket väcker ytterligare spekulationer om att Putins stab skulle ha svårt att svara på de frågor som skulle kunna komma där.Bombningarna fortsätter mot UkrainaDe intensiva bombkampanjerna fortsätter mot det ukrainska elnätet och mot civila mål. Hör hur kriget intensifierats men också om de ukrainska framgångarna. Vår korrespondent Lubna El-Shanti har varit i staden Cherson som återtagits av Ukraina och berättar om sina intryck därifrån.Medverkande: Gudrun Persson, forskningschef FOI, Maria Persson Löfgren, Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti korrespondent i UkrainaProgramledare: Fredrik WadströmProducent: Katja MagnussonTekniker: Alma Segeholm

I Godmorgon världen dessutom krönika av Ulrika Knutson och kåseri av Helena von Zweigbergk, satir med Public Service och Panelen. Cherson är befriatMänniskor dansade på gatan och den ukrainska flaggan vajar i Cherson. Ryska armén har dragit sig tillbaka över floden Dnipro, under kaotiska former har det rapporterats. I Ryssland är stämningen deppig och människor är rädda. Samtal med korrespondent Maria Persson Löfgren som precis varit i Moskva och TV4s korrespondent Jona Källgren, som befinner sig på plats i Cherson, om vad denna befrielse betyder för den vidare utvecklingen.Spioner mitt ibland ossTvå bröder har åtalats för grovt spioneri. Under mer än tio år har den ena av de jobbat på olika svenska myndigheter, däribland Säpo. Det kan vara en av Sveriges största spionskandaler som är på väg att rullas upp. Hur vanligt är det med spioneri av dessa mått? Samtal med Michael Jonsson, forskningsledare på FOI, som har europeisk institutionell spioneri som specialitet.Alexandria på väg att gå underKlimattoppmötet COP 27 pågår i egyptiska Sharm el Sheik. Den egyptiska kuststaden Alexandria är ett prominent exempel för hur klimatförändringarna kan drabba en modern storstad. Vi hör också Ekot klimatreporter Annika Digréus på plats i Egypten.Timme 1:Cherson befriatDet moderna beredskapslagretSpioner, spionerSången som samlar protesterna i IranKrönika av Ulrika KnutsonPanelen med Helle Klein, Susanna Popova och Patrik KronqvistTimme 2:Ekots USA-kommentator Ginna Lindberg om konsekvenserna av mellanårsvaletKultur som glädjespridare i BaltimoreSatir med Public ServiceEkots klimatreporter Annika Digréus om vad som händer på COP 27 till veckanAlexandria går underSven-Bertil Taubes sista projektKåseri av Helena von Zweigbergk Producent: Luise Steinberger, Nina Benner och Katarina von ArndtProgramledare: Katarina von ArndtTekniker: Joakim Persson 

Det ryska mobiliseringsbeskedet har utlöst både protester och en flyktvåg ur landet. Blir trycket för stort för Kreml, eller kan det här vara draget som vänder Putins krigslycka i Ukraina? Tre gånger har Ryssland kallat in sin befolkning för att gå ut i krig: 1914, 1941 och så nu 2022.  I Konflikt undersöker vi reaktionerna på Vladimir Putins beslut att mobilisera. Ett beslut som lett till både protester och att hundratusentals har flytt Ryssland. Anja Sahlberg pratar med 24-årige Mikhail från St. Petersburg som inte ser Putin som sin president. Genom att låtsas vara turist lyckades  han fly in i Finland för att sedan ta sig vidare till Georgien. Där bor numera också 34-årige Oleg, som även han flydde mobiliseringen. Han fick hjälp av ett ukrainskt par att ta sig över gränsen.Men mobiliseringsbeskedet har inte bara lett till flykt utan också till protester, inte minst i delrepubliken Dagestan i södra Ryssland. Lotten Collin  ringer upp 24-årige Rustam som greps under dramatiska former i samband med en demonstration och som därefter omedelbart kallades in till armén. Med hjälp av förklädnader håller han sig nu undan myndigheterna.Just  protesterna i Dagestan och i angränsande Tjetjenien har en särskild politisk sprängkraft. I de här delarna av Ryssland har man sedan tidigare en konfliktfylld relation till Moskva, med en historia av separatistiska uppror och krav på självstyre. Grigorij Sjvedov, chefredaktör på tidningen Caucasian Knot intervjuas av Johanna Melén.Men trots missnöjet och de uppenbara politiska riskerna så valde Putin alltså trots allt att mobilisera. David Rasmusson pratar med  den Kremltrogne politiske analytikern Alexsej Muchin, som jublar över mobiliseringsbeslutet. Protesterna ser han som mer eller mindre oproblematiska, den enda oron han har är att mobiliseringen kan ha kommit för sent.Oscar Jonsson, doktor i rysk krigsvetenskap på försvarshögskolan i Stockholm tror att det kan ta tid innan mobiliseringen ger effekt på slagfältet. Men han varnar samtidigt för att skratta för mycket åt videoklipp på berusade ryska rekryter med ålderdomlig utrustning.  I Ryssland har man sedan Stalins dagar sagt att kvantitet också är en kvalitet.I Ukraina är det många som ser mobiliseringen som ett tecken på desperation från Putins sida. Men i byn Lukasjivka när gränsen till Belarus träffar Maria Persson Löfgren ukrainare som är rädda för att den ryska armén ska försöka ockupera området på nytt.Så hur ska vi i Europa då hantera frågan kring ryska män som flyr för att slippa ta till vapen? Det är något som EU just nu diskuterar. Samtidigt är det redan flera som har tagit sig hit. Robin Olin träffar 18-årige Andrej på ett kafé i Stockholm, som hoppas få stanna här i Sverige.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Anja Sahlberg, Lotten Collin, Johanna Melén, Maria Persson LöfgrenTekniker: Stina FagerbergProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Starka sanktioner från väst ska få Putin på knä. Men biter det ekonomiska vapnet verkligen på Ryssland? Kan sanktioner stoppa krig? Veckans konflikt börjar i Moskva där korrespondent Maria Persson Löfgren träffar det unga paret Julija och Alexander. Deras favoritrestaurang, McDonalds, är visserligen stängd, men annars känner de än så länge inte av de hårda sanktionerna mot Ryssland. Alexander som jobbar åt svenska H&M är hemma, men får fortfarande lön. Var skulden för kriget ligger är de osäkra på, men tycker det är fel att rysktalande i väst drabbas.EU, USA och flera andra västliga länder har lagt omfattande sanktioner mot Ryssland och Majeed Olerud Khoso gruppchef på UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien förklarar att man sedan den första sanktionsrundan 2014 byggt upp gedigen erfarenhet kring vilka sanktioner som fungerar och han anser att sanktionerna har en stor påverkan på Rysslands ekonomi och visar samtidigt visar att EU står enat.  Men den totalkollaps som det först såg ut att bli har inte kommit. För, efter att rubeln störtdykt och inflationen skjutit i höjden så verkar Putins ekonomi nu ha stabiliserats igen. Robin Olin pratar med Sergei Guriev en före detta kollega till den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina. Kvinnan som anses ha spelat en viktig roll i att rädda Putins krigsekonomi. En grupp som väst velat komma åt med sanktionerna är den ryska eliten i Putins Närmaste Krets. Men den Ryske statsvetaren Tatiana Stanovaja  berättar för reporter Maria Gregorieva hur oligarker och andra ur den ryska eliten blivit skickliga på att klara sig trots sanktionerna. Att de nu skulle vända sig mot Putin är rent önsketänkande menar hon.En annan grupp som drabbas av sanktionerna är alla de ryssar som från utlandet opponerat sig mot Kriget. Som  Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik .Efter att Stockholms universitet avslutat alla samarbeten med Ryssland, där Darias utbytesprogram och stipendium ingick får hon nu försöka få ihop pengar genom att gå ut med hundar. Så har då sanktioner någonsin fungerat? David Rasmusson intervjuar docent Benjamin Coates från Wake Forest University i North Carolina. Han har specialiserat sig på sanktionernas historia och får svara på frågan om sanktioner kan var ett effektivt alternativ till krig?Medverkande: Josefin Simonsson Brodén, sanktionssamordnare på UD, Majeed Olerud Khoso, gruppchef för UD:s enhet för Östeuropa och Centralasien, Sergei Guriev f.d. rektor New Economic School i Moskva, Tatiana Stanovaja, statsvetare vid analysfirman R. Politik, Daria Rudneva, doktorand i matematik och fysik, Benjamin Coates docent i historia vid Wake Forest University. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Maria Persson Löfgren, Maria Georgieva Tekniker: Brady JuvierProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

Skulle du plocka upp ett vapen eller skulle du fly? Kriget i Ukraina har ställt frågan på sin spets. Fler svenskar ska nu förberedas för att vilja försvara landet, men vad är det som egentligen avgör om människor vill gå i strid? Medverkande: Douglas Wise, underrättelseofficer och instruktör , Taras Borovok, kompositör ukrainska armén, Yurii Sheliazhenko, ukrainsk pacifist, Daniel Jonsson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, Henrik Landerholm, generaldirektör myndigheten för psykologiskt försvar, Thomas Persson, hemvärnssoldat.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Simon Moser, Maria Persson Löfgren Tekniker: Karl Björnsson, Tim KellermanProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se

En boxare, en oligark och en filmregissör. Hör experterna om president Zelenskyjs närmaste män och om deras makt och inflytande. Medverkande:  Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Susanne Palme, EU-kommentator, Fredrik Wadström, fd Rysslandskorrespondent.  Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se

Rysslands beslut att erkänna utbrytarområdena Donetsk och Luhansk i östra Ukraina väcker starka reaktioner. Hör röster från EU, Lviv i Ukraina och Moskva. (Avsnittet publicerades den 22 feb. 2022) Medverkande:  Johanna Melén, Sveriges Radios Moskvakorrespondent, Maria Persson Löfgren, Sveriges Radios Rysslandskorrespondent, Lubna El Shanti Östersjökorrespondent och Susanne Palme, EU-kommentator.   Programledare: Claes Aronsson claes.aronsson@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se