Podcasts about mumier

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har var så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Detta är en nymixad repris.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statutetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kom med ned til den ægyptiske samling på Glyptoteket, hvor vi blandt andet taler med Vibe Nielsen, forsker ved Glyptoteket, om hvorfor det er anderledes at udstille et menneske end en dolk. Alt sammen foran Glyptotekets egen mumie. Trump sløjfer organer der fremmer diversitet, fyrer diverse kultur-chefer og gider grundlæggende ikke mere woke-ness. Det kan nu også mærkes hos streamingtjenesterne, komikere der før var yt og utænkelige på skærmen, får nu sendetid - og politisk korrekte forklarende skilte før potentielt stødende indhold fjernes. Vi taler med digital medieanalytiker og uafhængig rådgiver, Claus Bülow Christensen om streamingtjenesterne i en Trump-tid. Vært: Casper Dyrholm.

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt diskuterar David och Noa bland annat om rymden, havet och klimatet. Noa har fått höra i ryktesvägar om att det existerar en mumie munk. Och David berättar en sjuk historia som inleds med en trekant. Njut av mellanmjölk i nöjesform!Instagram: https://www.instagram.com/tafpodcast_/Hemsida: https://tafpodcast.se/

I det här avsnittet från våren 2023 dyker vi in i mumiernas värld. Det är få saker som är så ikoniska som de fornegyptiska mumierna med sina lindor, amuletter och (guld)masker. Men vad vet vi egentligen om hur det gick till när balsamerarna tog hand om en kropp? Vi tar dig igenom balsameringsprocessen där vi förklarar hur man faktiskt blev en mumie, och vi pratar även om hur så pass många mumier hamnade på museer, i apotek och på tavlor här i Europa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få saker är så ikoniska som de fornegyptiska mumierna med sina lindor, amuletter och (guld)masker. Men vad vet vi egentligen om hur det gick till när balsamerarna tog hand om en kropp? I det här avsnittet går vi igenom balsameringsprocessen men även hur så pass många mumier hamnade på museer, i apotek och på tavlor här i Europa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

See omnystudio.com/listener for privacy information.

Mumier har fascinerat mänskligheten sedan antiken. Under tre tusen år balsamerade egypterna sina döda, prydde dem med hundratals amuletter och statyetter och lade dem i konstfullt utsmyckade kistor för att förbereda sina anhöriga för livet efter döden.Vår fascination har varit så stor att vi glömde bort att det handlade om mänskliga kvarlevor. Under flera århundraden var handeln med mumier varit omfattande. Vi använde malna mumier som en universalmedicin ända fram till 1900-talet. Och mumier har länge varit de största dragplåstren till muséer världen över. Förståelsen för att mumier handlar om mänskliga kvarlevor och att de bör behandlas med respekt är ganska ny.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sofia Häggman, egyptolog och intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm. Hon är aktuell med boken Mumier – Fakta, forskning, Fiktion.Mumifiering utvecklades under årtusenden till ett hantverk och skön konst. Den grekiska historikern Herodotos beskrev detaljerat hur processen gick till som innehöll både eteriska oljor, kåda, saltbad, uttag av inälvor samt lindning med linnetyger. Här ingick också otal amuletter och statyetter för att hjälpa den anhöriga till evigheten. Dödsböcker och inskriptioner var också viktiga för att hjälpa den döde vidare i dödsriket.De omsorgsfullt balsamerade mumierna har felaktigt fått oss att tro att de forntida egyptierna var besatta av döden. Avståndet i tid har avidentifierat mumierna och fått oss att glömma bort att mumier en gång var människor som även i döden bör visas respekt.Trots årtusenden av gravplundringar har välbevarade gravkamrar med mumier kunnat grävas ut och ställas ut på världens muséer. Missförstånd vid översättningar av arabiska medicinska handböcker fick européerna att ordinera nermalda mumier som medicin mot en rad sjukdomar.Tidiga europeiska resenärer i Egypten köpte gärna med sig en mumie hem och handeln med mumier var big business i Europa där mumier sålts som medicin från medeltiden fram till 1700-talet. Efterfrågan på mumier fortsatte, även efter att den medicinska effekten började ifrågasättas, till kuriosakabinett och som diplomatiska gåvor.Under 1800-talet dök mumierna upp i skönlitteratur och senare i spelfilmer. Fascinationen inför mumier har fått oss att glömma att det är kvarlevor från människor.Lyssna också på Karl XII:s intresse för mumier.Bild: Hunefers dödabok. Mittpunkten i den övre scenen är mumien av Hunefer, visad med stöd av guden Anubis (eller en präst som bär en schakalmask). Hunefers fru och dotter sörjer, och tre präster utför ritualer. De två prästerna med vita skärp genomför ritualen för att öppna munnen. British Museum. Wikipedia, Public Domain.Musik: Egypt Winds - Middle Eastern Cinematic Trailer Background av Saowakhon, Storyblocks Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Glimrande hovliv, smarriga kolbullar, kloka korpar och fjälliga sjömänniskor samsas i Vetenskapsradion Historias julklappsboktips! Och så testar vi brädspelet i Jane Austens herrgårds-England! Missa inte Vetenskapsradion Historias julklappstips där Kristina Ekero Eriksson, Urban Björstadius och Tobias Svanelid tipsar om böcker om glimrande hovliv och kungligheter, om kolning, saffran, korpar och mycket, mycket annat. Och så testar Spelpanelen att navigera i Englands Downton Abbey-miljö i spelet Obsession och att överleva Första världskriget i The Grizzled.Böckerna och spelen som nämnts i programmet:Sagan om Saffran av Gunnel CarlssonKarl XV av Thorsten SandbergFrån Savolaxbrigden till Särskilda skyddsgruppen av Fredrik Eriksson, Lars Ericson Wolke och Gunnar ÅseliusAnfallskrigens argument av Ove BringTill eftervärlden av Marianne Molander BeyerDödens idéhistoria av Karin Dirke, Andreas Hellerstedt och Martin Wiklund (red)Mumier av Sofia HäggmanDe utomordentliga av Maja BondestamHovet av Björn AskerKolning av Gunnar NygrenKorpen av Bengt-Erik Engholm och Lina BlixtEuropas mödrar av Karin BojsJärnålderns symboler och dolda budskap av Kent AnderssonObsession av Dan HallagenThe Grizzled av Fabien Riffaud och Juan Rodriguez

Egyptens mumier slutar aldrig att fascinera. Vi djupdyker i mumiernas historia -från den avlägsna tid då egyptierna började experimentera med att förvandla förgängliga kroppar till något beständigt och gudomligt, till mumiernas ofrivilliga färd från hemlandet och ut i världen. Med oss har vi Sofia Häggman, egyptolog från Statens museer för världskultur, Staffan Lundén, arkeolog från Göteborgs Universitet.Programledare: Björn Lindgren Ljudproducent: Niklas Sjösvärd. Producenter: Jenny Högström Berntson och Rebecka Bergström. Klipp: Viktor Lenken Inside the Box produceras av Världskulturmuseet och Centrum för kritiska kulturarvsstudier (Göteborgs universitet) i samarbete med Folkuniversitetet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För exakt hundra år sen, i november 1922, var fyndet av Tutankhamons grav en sensation. Det skapa en Egypten-vurm, som prägla arkitektur, inredning, frisyrer, sminkningar och mode ända in i vår tid. Det som hände den 4 november 1922 har kallats den största arkeologiska upptäckten i världen. Det var då som ingången till Tutankhamons grav skönjades i Konungarnas dal i Luxor. Det arkeologerna fann var mumien av en 19-årig farao, omgiven av tusentals föremål, de flesta i guld. Men det var också en kung som varit klen och sjuklig, och som snabbt blivit bortglömd efter sin bortgång. Tutankhamon har beskrivits som en liten pojke som var: den minst aktade av alla faraoner under sin livstid, men den mest hyllade efter sin död. För upptäckten av hans grav, tusentals år efter han begravdes, blev en världssensation.I veckans Stil berättar vi om de 1920-tals formgivare, arkitekter och musiker från Europa och USA som fick Egypten-feber. Med lika delar entusiasm och koloniala blickar sög de i sig av fornegyptiska mönster och motiv. Ut kom en vacker fantasivärld av guld och gudomlighet filtrerad genom den europeiske mannens blick. Dessa motiv återfinns även i Sverige, förklarar Nationalmuseets enhetschef för samlingarna Cilla Robach. Vi berättar även historien om den klänningsmodell som mumien agerat inspiration för. Det var på 1980-talet den fransk-tunisiska modeskaparen Azzadine Alaïa genom bilder på just mumier kom på idén att skapa en bandageliknande dress. Vi träffar Plaza Magazines modechef Robert Nordberg, som berättar om plagget som kom att gå under namnet bandageklänningen. Men som först på 1990-talet fick sitt stora genomslag, och då med en helt annan modeskapare.Ett av de mest ikoniska föremålen i Tutankhamons grav var hans begravningsmask i elva kilo guld. Att avbilda en döds persons ansikte genom att gjuta en mask, är besläktat men inte samma sak. Vi pratar med konstnären Anders Krisárs som när hans mamma avled valde att använda arvet för att i just guld avgjuta hennes ansikte i en så kallad dödsmask.Veckans gäst är Sofia Häggman, Egyptolog, Intendent på Medelhavsmuseet i Stockholm och författare till boken Mumier: fakta, forskning och fiktion.

För 200 år sedan knäcktes hieroglyfernas gåta med hjälp av texterna på den uråldriga Rosettastenen. Vi berättar hur det gick till, men också om Egyptens mumier som nu föräras en egen bok. För 200 år sedan rusade språkvetaren Champollion till sin bror och utropade att han knäckt hieroglyfernas gåta. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Rosettastenen som hittades i slutet av 1700-talet och som fungerade som en nyckel för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Och om att en av nyckelpersonerna i pusslet faktiskt var svensk, Johan David Åkerblad, berättar historikern Fredrik Thomasson.Dessutom berättas de egyptiska mumiernas historia med anledning av aktuella boken Mumier. Egyptologen Sofia Häggman menar att det tog lång tid för de gamla egyptierna att bemästra den svåra konsten, som delvis påminner om ett PCR-test, och vi idag ofta glömmer att mumierna faktiskt är mänskliga kvarlevor och inte bara ett mytiskt väsen tillsammans med varulvar och vampyrer.Programledare är Tobias Svanelid.

Helsingborgs bottenlösa mörker efter Antonsson-show!  Sigurdssons dominans och Hammarbys tveksamma pannben! Blåvit hybris och överpriser på Kamratgården! Hareides riskfria återkomst och Elfsborgs efterlängtade reaktion!

Nya mumiefynd har gjorts i Saqqara, Egypten. Med sig tros de döda ha fått en instruktion om hur man tar sig fram i dödsriket. De dödas bok. Samtidigt tycks något ha gått fel i vår nutida, västerländska inställning till döden, anser Lancetkommissionen. Döden måste tas tillbaka in i livet, menar de.   Och tanken på barnbarnen eller Kebnekaises smältande topp vad får oss att vakna i klimatfrågan? Miljömötet 50+ har inletts i Stockholm. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Lena Nordlund från SR:s Vetenskapsredaktion, Sara Heyman, Global Hälsokorrespondent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se    

Mumierna har hittats i ett gravområde utanför Kairo. Vilka var de här människorna och hur skulle de ta sig fram i livet efter detta? De 250 mumierna ligger i målade sarkofager. Till fynden hör också en papyrusrulle som tros innehålla instruktioner om hur man ska lyckas i dödsriket, och ett stort antal bronsstatyer. Medverkande: Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent.  Nils Billing, religionshistoriker vid Uppsala universitet. Sofia Häggman, egyptolog på Medelhavsmuséet i Stockholm. Programledare: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Jonna Westin jonna.westin@sverigesradio.se

När Karl XII befann sig i Bender i nuvarande Moldavien skickade han iväg tre forskningsexpeditioner som skulle undersöka fornfynd i de bibliska länderna där Egypten och pyramiderna ingick.Orientalisten och prästen Michael Eneman, som varit med Karl XII vid Poltava, ingick i den andra karolinska egyptiska expedition under åren 1711-12. Eneman närmade sig pyramiderna i Giza som en praktisk vetenskapsman som mätte stenar och kröp in i pyramiderna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Joachim Östlund, docent i historia vid Lunds universitet.För svenska bönder på 1600-talet var Egypten och historierna om Josef och Moses i allra högsta grad levande. I bibeln nämns aldrig pyramiderna uttryckligen, även om det talas om stora byggnader. Svenska vetenskapsmän började att intressera sig för pyramiderna redan på 1600-talet, men de utformades mer som stora ladugårdar än pyramider – ingen hade ju sett dem. Senare avbildas de både som spetsigare och ibland flackare än de är i verkligheten.Michael Enemans resa 1711-12 gick till Grekland, Konstantinopel, Israel, Arabien och Egypten där kanske Jerusalem var höjdpunkten för Eneman som skrivit två avhandlar om Kristi grav. När senare Michel Eneman återvände till Moldavien var Karl XII så intresserad att Eneman fick berätta om sin resa och sina upptäcker en timme per dag under två månader.Intresset för Egypten utmynnade också en omfattande internationell handel med mumier. Varav flera också hamnade i Sverige. Malda mumier såldes som ett universalläkemedel som kunde bota det mesta.Bild: Pyramider i Giza från 1735 av J Clark.Musik: Pyramids med Marcus Bressler, Soundblock Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Lørdag, altså påskeaften, blir en stor dag i Kairo. Da skal 22 mumier reise fra det gamle museet på El Tahir Squaretil det nye egyptiske nasjonalmuseet ute ved Pyramidene i Giza i en parade.

Teaterdirektør Jon Stephensen er kommet i vælten, efter han anklagede sine teaterkolleger for at svigte ungdommen som målgruppe og samtidig foreslog, at hans eget teater skal være nationalscene for de unge. Vi diskuterer om dansk teater henvender sig nok til de unge eller halter bagud. Det gamle Egypten er berømt for sine monumentale gravkamre og begravelsesritualer. Nu er der gjort endnu et enestående fund: Mumier med forgyldte tunger. I selskab med en egyptolog ser vi nærmere på egypternes livslange forberedelse til døden. Vi får også 13 gode råd til at genstarte kulturlivet, diskuterer designet af en kunstig ø og meget mere. Værter: Adam Holm, Ane Cortzen og Poul Nesgaard.

Det er 220 år siden Napoleon først plyndret Egypt og egyptologien ble til. Utrolig nok gjøres det oppsiktsvekkende funn der fremdeles. Du har kanskje hørt om gullstruper, nå snakker vi om gull-tunger!

Hör om den magstarka traditionen att mala ner mumier till medicin - medicinsk kannibalism som frodades i Sverige på 1700-talet. Och om Gustav Vasas äventyr i Isala på hans flykt undan dansken! På 1700-talet hämtade en svensk Indiana Jones-expedition hem en mumie från Egypten. En av anledningarna var att man ville använda mumien för att tillverka universalmedicin som då var högsta mode i Europa en sorts medicinsk kannibalism som vi helst vill glömma idag. Och så fortsätter vi att följa Gustav Vasa i fotspåren på hans flykt i Dalarna för 500 år sedan, och diskuterar vad vi egentligen vet om medetidsslagen som odödliggjordes av Jan Guillou. Programledare är Tobias Svanelid.

”Stormkök och konservburk eller enkel biljett till Mars?” Eller om hur förberedda vi är om krisen kommer. Ett samtal med: Forskaren: Per Karsten, museichef för Historiska museet i Lund. Komikern: Fritte Fritzson, mannen bakom podden ”Allt du velat veta”.

I denne ukas episode starter vi med nyheter fra Egypts siste utgravinger og rykter om Nord-Koreas nyeste missil.Ukas roundup plukker opp tråden fra sist uke, med nyheter fra ambassadedramaet i Irak og en rekke flere eksempler på fremskritt på menneskerettighetsfeltet. Fremskritt til tross må vi også snakke om flere negative utviklinger, deriblant en humanitær skandale i Øst-Kongo.Ukas tema er det samme som forrige uke, nemlig det som nå utvikler seg til en reell krig mellom Armenia og Aserbajdsjan om Nagorno-Karabakh.Dette og mer i ukas episode av Hva skjer med verden.

David forteller oss om mumifiserte blåseinstrument, Karl ønsker flere amerikanske presidenter til Hustadvika og vil bygge Burj Khalifa i Oslo. Vi snakker om staten som ble saksøkt av IBM. Vi spekulerer også på om Fredrik lider av psykose når han snakker med seg selv. Forumet er en podcast fra Diskusjon, besøk oss på diskusjon.no Musikk av Rasterizer Logo og grafisk design av Destillert Reklame   Har du innspill til en fremtidig episode, eller har du noe spennende du har lyst til å gjeste med? Snakk med oss på diskusjon.no.   Deltakere i denne episoden: Krozmar Gavekort Larzen_91

Den danske geolog Karin Frei har åbnet nye veje for arkæologien med sine nyskabende strontium-målinger. Hør hendes fortælling om, hvordan tænder, negle og hår splintrede vores billede af bronzealderen, da de afslørede, at både Egtvedpigen og Skrydstrupkvinden var indvandret langvejs fra. Og hvad med Tollundmanden? Var han og de andre moselig stakkels ofre eller havde de faktisk høj status? See omnystudio.com/listener for privacy information.See omnystudio.com/listener for privacy information.

I detta avsnitt sticker Marcus iväg till Kina medan Chrsitoffer utforskar historien om Elmer McCurdy (banditen som vägrade ge upp)Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod ( https://www.instagram.com/oknyttpod/ ) Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

Under Egyptens storhetsdagar utvecklades en dödskult där prästerskapet såg till att anden skulle hitta sin kropp i nästa liv. Vi pratar om mumifiering. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Visst lockar det fantasin och skapar filmiska bilder i ditt inre? Men hur är det att gräva upp mänskliga kvarlevor? Vi pratar Indiana Jones, etik och vördnad med Maria Nilsson, svensk arkeolog känd från National Geographic Channel, Sofia Häggman, egyptolog och intendent på medelhavsmuseet samt Monica Gustafsson från Kulturarvsakademin.Podden produceras av Världskulturmuseet, Centrum för kritiska kulturarvsstudier (Göteborgs Universitet) och Folkuniversitetet.Programledare är kulturskribenten Johanna Lundin.

Hör historien om hur mumierna färdades från Egypten till museer över Europa. Och om hur en av dem tappade huvudet, som nu återfunnits! Historikern Joachim Östlund berättar.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Gustav WulffSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzson See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ett kärlekspar, en försvunnen pappa och en resa till civilisationens vagga! En berättelse om två blivande föräldrar i panisk jakt på sin identitet. Men också om kärlek, svek, brott mot griftefridslagen och om att vara ensamma - tillsammans. Längs vägen blir det en del kinky sex och turistdiarré. Av Lola Zackow och Nils Poletti Medverkande: Lola Zackow, Nils Poletti, Sven Björklund, Camilo Ge Bresky, Christopher Lehmann, Nanna Olasdotter Hallberg, Furat Jari, Hanna Dawit, Maia Hansson Bergqvist, Isa Aouifia, Lova Karlsson Lindblad, Elisabeth Lagerstedt, Dmitri Plax, Magnus Lindman, Johan-Mathias Sommarström, Katarina Helmerson, Carl-Michael Edenborg och Kristian Luuk. Dramaturg: Magnus Lindman Ljud: Michael Johansson, Frida Englund och Carolina Jinde Producent: Dmitri Plax Manus och regi: Lola Zackow och Nils Poletti

Selv de døde kan fortælle en historie, og den historie er professor i retsantropologi Niels Lynnerup god til at finde. Han er til daglig institutchef på Retsmedicinsk Institut ved Københavns Universitet, og igennem årene har han været med til at finde spor i mange kriminalsager. Udfra små og store spor i knogler, kranier eller sammenligning af, hvordan en mistænkt gerningsmand går eller står, hjælper han politiet med at lægge puslespillet i en drabssag eller andre alvorlige forbrydelser. Blandt andet har Lynnerup været med til at udvikle analyser af gerningsmænd, som de ses på overvågningsvideo, fx ved bankrøveri. Lyt til virkelighedens kriminalhistorie hos True Crime Podcast - fortalt af dem, der har været helt tæt på.  Efterforskning, sporsikring, opklaring, rettergang og domfældelse.  Se også mere på truecrime.dk

Godisquiz lagom till påsk och fantastiska imitationer av Dani M och Mona Sahlin. Vi kickar igång morgonen trots långfredag!

Vi gläntar på kistlocket till skräckkulturens äldsta (?) monster. Tomas tecknar en urscen för den mänskliga erfarenheten med utgångspunkt i Christopher Lees gångstil och Lars fiskar efter filmtips för den som passar småbarn. Vi pratar också om: Det, Scooby Doo, Universal, Frankenstein, Bockstensmannen, Niklas Tafra, Howard Carter, George Herbert, Tutankhamon, Sir Arthur Conan Doyle, Sherlock Holmes, orientalism, Jane C. Loudon, The Mummy! Or a Tale of the Twenty-Second Century, Keops, Mary Shelley, Edgar Allan Poe, Some Words with a Mummy, Lot no 249, Bram Stoker, The Jewel of Seven Stars, The Awakening, Charlston Heston, H.P. Lovecraft, Out of the Aeons, Call of Cthulu, Georges Méliès, Cleopatra's Tomb, John Carpenter, The Mummy, Mumien vaknar, pre-code, Hays Code, Freaks, Dracula, Ra, Boris Karloff, Alex & Sigge, The Return of Godzilla, postkolonialism, The Mummy's Hand, The Mummy's Tomb, Lon Chaney Jr., Wolfman, Hammer Films, Peter Cushing, Christopher Lee, Terence Fisher, zombies, The Curse of the Mummy's Tomb, The Mummy's Shroud, Blood from the Mummy's Tomb, Wolves in the Throne Room, The Monster Squad, Fred Decker, Shane Black, Night of the Creeps, Stan Winston, Stranger Things, Swamp Thing, Willard, Witches, Mästerdetektiven Basil Mus, Agnes Cecilia, Castlevania, Anne Rice, Interview with the Vampire, Twilight, The Mummy or Ramses the Damned, Tales from the Darkside: The Movie, Creepshow, Book of the Dead, Clive Barker, George Romero, Stephen Sommers, Jurassic Park, Brendan Fraser, The Forbidden, Candyman, Hellraiser, James Bond, Tom Cruise, Bubba Ho-Tep, Bruce Campbell, Don Coscarelli, Evil Dead, Color out of Space, Funny Games, Fredagen den trettonde, The Stepfather och, givetvis, den supersnygga Vargtimmen-merchen. Nostalgi, löst tyckande och akademisk analys i en salig röra.

Elin Jonsson är tecknare och illustratör och älskar det forna Egypten. Vi diskuterar pyramider och mammutar - samt äktenskapets heliga stånd och varför Robinson är ett större åtagande än Gift vid första ögonkastet.

Monsterpodden är tillbaka efter ett litet sommaruppehåll! I veckans avsnitt pratar vi om de tyginrullade zombiemonstrena från Egypten, nämligen mumier. Vi pratar om mumiefieringsprocessen, The Mummy-filmerna och mycket mer. Mycket nöje! Monsterpodden är en populärkulturell podcast som handlar om monster, helt enkelt. Varje vecka tar vi upp ett nytt monster som kan vara allt från … Fortsätt läsa #17 Mumier →

Kackorlackor kan göra nya ben om de blir av med sina, vädret kan påverka hur lång dagen är (litegrann i alla fall! och mumier begravdes med sin favoritmat) allt detta i veckans Helt sant!

Mumier, lönnmördarsläkter och plastfigurer har huvudrollen när Vetenskapsradion Historia tipsar om historiska böcker och spel inför sommaren. I säsongens sista program läser Urban Björstadius och Tobias Svanelid vårens böcker och plockar russinen ur kakan. Här finns till exempel den vetenskapliga avhandlingen från 1700-talet som menar att troll bor kvar i dagens Finland, och guideboken som lotsar dig till runstenarna i Gamla Stan. Dessutom drabbar spelpanelen samman i Första Världskrigets fältslag - en kamp som vittnar om krigets ohyggligheter, gestaltad av plastfigurer och tärningar. Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Jourhavande historiker, Dick Harrison Tutankhamens förbannelse, Joyce Tyldesley Om människans historia, Jacob Fredrik Neikter Det medeltida Stockholm, Elisabeth Regner Jakten på Edvard, Pontus Brandstedt An Early Meal, Daniel Serra och Hanna Tunberg Borgia, Christopher Hibbert Axis & Allies: WWI 1914, Larry Harris Clash of Cultures, Christian Marcussen

Ett 60-tal mumier berättar helt nya historier efter att ha röntgats på Karolinska sjukhuset i Solna utanför Stockholm bland dem en gam, en katt och en 10-årig flicka. Vi hör också om en språk- och en sömnkonferens i veckan och om att Kinesiska forskare klonar på löpande band med ny enkel metod. I flera av våra program i Vetenskapsradion har vi uppmärksammat länder som forskningsmässigt är på frammarsch. Ett av dom är Kina, där de nu jobbar på ett helt nytt sätt att skapa försöksdjur. Det handlar om produktion av diabetesgrisar, som läkemedelsindustrin kan ha nytta av. Det sker i stor skala där djuren är genetiskt likadana, alltså klonade, och det speciella här är att de gör kloningen för hand, helt utan dyra maskiner. Annika Östman träffar Professor Du Yutao, som är teknisk chef för forskningsföretaget i södra Kina. Nu har Camilla Widebeck har varit på Språkforum nu i veckan och hört om nya ord som väckt debatt. Det är ett möte för språkfolk, mest för de som jobbar med språk. En av deltagarna är Språkrådets Birgitta Lindgren, ansvarig för nyordslistan varje år där årets har en nyhet i en ordgrupp som sällan uppdateras, nämligen personliga pronomen och ordet hen. Det har dykt upp en del nyheter om sömn i veckan. Anledningen till det är en sömnkonferens i Tällberg i Dalarna. En sak som lyfts fram är vikten av att sprida kunskapen om sömnproblem och Lennart Myrsell, som är sömnforskare i Avesta menar att det är läkarna som behöver mer kunskap eftersom de nästan dagligen träffar patienter med besvär som är kopplade till störd sömn. Veckans övriga nyheter på vetenskapsfronten i korthet är bl a om att gamla nervceller kan förklara människans dåliga luktsinne, hur mitokondrierna, djurccellernas kraftverk, får sitt bränsle, hur havsörnarna utmed södra Norrlandskusten lägger rötägg utan att forskarna förstår varför och att i kväll, halv tolv natten mot lördag, väntas den första privatbyggda rymdkapseln docka med den internationella rymdstationen ISS.