Podcasts about niklas zachrisson

  • 7PODCASTS
  • 69EPISODES
  • 34mAVG DURATION
  • 1MONTHLY NEW EPISODE
  • Feb 19, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about niklas zachrisson

Latest podcast episodes about niklas zachrisson

Klotet i Vetenskapsradion
Jättarnas återkomst – morgonluft för norsk valjakt (R)

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Feb 19, 2025 44:00


Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norge sätts kvoter för jakten på vikval som jägarna inte kan uppnå. På grund av förbudet att marknadsföra valköttet både i Norge och internationellt är efterfrågan låg. Det här vill jägarna få ändring på.Samtidigt finns ett fortsatt motstånd mot valjakt. Men håller det på att förändras?Programmet är en repris från 13 december 2024.I Klotet hörs: Niklas Zachrisson, reporter och Karin Gyllenklev från Naturmorgon.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Klotet i Vetenskapsradion
Jättarnas återkomst – morgonluft för norsk valjakt

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Dec 13, 2024 37:27


Stora valar som knölval och sillval har återhämtat sig ordentligt de senaste årtiondena. Håller också synen på valjakten att förändras? I Norge vill jägarna få marknadsföra köttet och jaga mer vikval. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Norge sätts kvoter för jakten på vikval som jägarna inte kan uppnå. På grund av förbudet att marknadsföra valköttet både i Norge och internationellt är efterfrågan låg. Det här vill jägarna få ändring på.Samtidigt finns ett fortsatt motstånd mot valjakt. Men håller det på att förändras?I Klotet hörs: Niklas Zachrisson, reporter och Karin Gyllenklev från Naturmorgon.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Klotet i Vetenskapsradion
Northvoltkrisen – skakar grön utveckling och talanger lämnar

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Nov 22, 2024 41:00


När det krisar för Northvolt, hur håller man liv i den gröna industrisatsningen i norr? Och hur behåller man talangerna som kommit hit? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dom lockades till Skellefteå med löftet om att vara med och rädda världen på tio år. Men nu krisar batteritillverkaren Northvolt och anställda har fått gå. Man talar om en begåvningsflykt.Det är en personlig tragedi för många som kommit hit med sina familjer, som blivit dubbel nu när många utlandsfödda också riskerar att tvingas lämna landet.I Klotet hörs: Niklas Zachrisson som träffat många involverade i Northvoltkrisen. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Klotet i Vetenskapsradion
Kritiska metaller till vapen – inte grön teknik

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Nov 15, 2024 41:00


Kan vi vara säkra på att mineraler och metaller som utvinns i klimatomställningens namn verkligen kommer att användas till just det? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskaren Julie Klinger, professor i geografi vid Delaware universitetet i USA, har sett att gruvplaner för sällsynta jordartsmetaller säljs in med argument för den gröna omställningen. Men när ny produktion sätts igång är stora köpare vapenindustrin. Klart är att världens hunger efter mineraler och metaller verkar omättlig, och att jakten på dem nu trissas upp. I Klotet hörs: Magdalena Martinsson, rikskorrespondent Ekot och Niklas Zachrisson, Klotet.Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Vetenskapspodden
Vinterns snökaos döljer ett smältande landskap

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Feb 8, 2024 44:00


Nog har det varit mycket snö i vinter på många håll, men trenden är tydlig. Snön drar sig bort från många landskap. Istället åker vi skidor allt oftare på konstsnö. Till och med inomhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men hur går det då med snöns magi? Och med kunskaper, kultur och levnadsvanor som byggts upp av att leva och arbeta i snö? I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Ylva Carlqvist Warnborg, frilansjournalist, och Elsa Östlund från Vetenskapsredaktionen. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Klotet i Vetenskapsradion
”The End game”. Avtalet är klart -det fossila ska bort! Följ med under det dramatiska spelet bakom kulisserna

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Dec 13, 2023 35:58


Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.Niklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Kinapodden i P1
Bov eller hjälte – Kinas dubbelspel i klimatfrågan

Kinapodden i P1

Play Episode Listen Later Dec 6, 2023 35:23


Kina bygger nya kolkraftverk, men förser också världen med batterier och solceller. Hör om Kinas paradoxala agerande på klimatområdet och varför Kina så gärna vill fortsätta ses som ett utvecklingsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Kinas paviljong på FN:s klimatmöte i Dubai och synar Kinas aktuella klimatpolitik. Hör om vilka löften Kina gett hittills och varför Kinas satsning på grön teknologi just nu beskrivs som häpnadsväckande. Samtidigt fortsätter Kina att vara den största utsläpparen av växthusgaser och Kina står ensamt för cirka en tredjedel av världens samlade utsläpp av växthusgaser. Pressen ökar nu på Kina att ta större ansvar och hur landet agerar framåt kommer att vara avgörande för världen. På klimatmötet Cop28 i Dubai just nu är det också tydligt hur Kina använder den globala klimatarenan för att bygga sin image som ledare för världens utvecklingsländer. Kina definieras fortfarande som ett utvecklingsland i sammanhanget, något som nu ifrågasätts allt mer. Därför tystnade Kinas Greta ThunbergHur klimatmötet i Dubai slutar återstår att se. Men vid sidan om de globala förhandlingarna på mötet har Kina och USA enats om att minska utsläppen av metan. Är överenskommelsen ytterligare ett tecken på islossning världens supermakter emellan? Hör även om Kinas motsvarighet till Greta Thunberg, Ou Hongyi. För några år sedan var en internationellt uppmärksammad tonåring, som skolstrejkade i södra Kina. Nu var det längesedan hon syntes till i offentligheten.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Niklas Zachrisson, vetenskapsreporter och programledare för Klotet i P1. Programledare: Hanna SahlbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Linus Sjöholm

Vetenskapspodden
COP28 i Dubai - kan oljejättars engagemang leda till oväntade klimatframgångar?

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Nov 30, 2023 44:01


Just nu pågår FN:s stora klimatmöte, COP28 i Dubai. Ett av världens rikaste oljeländer håller i ordförandeklubban. Kan en oljenationernas engagemang leda till oväntade klimatframgångar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordförande för mötet är Ahmed Al Jaber, chef för det Förenade Arabemiratens statliga oljebolag Abu Dhabi National Oil Company och landets industriminister. Kritiken av val av land och Al Jaber som ordförande har varit stor och flera av miljöorganisationer har valt att stanna hemma. Andra menar att trycket på Förenade Arabemiraten är så stort så att de kommer bli tvungna att leverera resultat.COP28 - FN:s största och viktigaste klimatmöteMed 70 000 deltagare beskrivs mötet som det viktigaste sedan Paris 2015, då målet sattes att sträva att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader. Vad är det som står på årets agenda och kan intressekonflikter uppstå när en oljenation står för värdskapet? I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson från SR:s vetenskapsredaktion och Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent.Poddledare: Gustaf KlarinProducent: Marie Liljedahl

Vetenskapspodden
Älgen och sillen – nationalklenoder med osäker framtid

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Oct 26, 2023 44:02


Att då och då kunna träffa på skogens konung, eller att ha sill och strömming på midsommarbordet, känns som svenska självklarheter. Men de här nationalklenoderna är illa ute. Hur illa och varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskare menar att bestånden av sill och strömmingen i Östersjön riskerar en kollaps, och att fisket därför borde stoppas helt så att de kan återhämta sig. Men veckans nya fiskekvoter från EU går emot forskarnas rekommendationer. Det är svårt att veta hur alla de arter som är beroende av sill skulle klara sig utan den. Samtidigt är det fortfarande den vanligaste fisken i Östersjön, hur kan den då vara så hotad? Sara Sällström förklarar.Och älgen riskerar att bli rödlistad efter en stark minskning det senaste decenniet, efter att ha legat på toppnivåer som ingen hade kunnat drömma om för ett par hundra år sedan. Minskningen nu kopplas till ökad jakt, där skogsbolagens önskan att få ha sina tallplantor ifred från mumsande älgar är en drivande faktor. Det är jägarna som skjuter älgarna, men paradoxalt som det kan verka så vill många jägare se minskad jakt. Niklas Zachrisson som varit med på älgjakt berättar om hur den moderna digitala tekniken nu gör att både jägare och jakthundar har mängder av mobilteknik på sig och antenner som spretar åt alla håll, och om vilka delvis drastiska förslag som nu kommer för att både skogsbruk och älgjakt ska kunna fortsätta i stor skala. Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Björn Gunér

Klotet i Vetenskapsradion
Klimatutredaren Hasslers förslag: ”omformulera klimatmålen”

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Oct 19, 2023 40:58


Den omdiskuterade utredningens underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, föreslår 46 åtgärder för att svensk klimatpolitik ska synka med EUs skärpta klimatmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. John Hassler har kallats klimatmålens bödel och kritiken mot utredningen var hård långt innan den presenterades. Nu finns hans 46 förslag till hur svensk klimatpolitik ska anpassas till EUs skärpta mål och krav på alla medlemsländer.Det som föreslås är bland annat att se över de svenska klimatmålen till 2030 för att baseras på EUs och att införa ett nytt svenskt utsläppshandelssystem. I ett sådant system ska koldioxidutsläppen inom transporter, jordbruk, mindre industrier och uppvärmning av bostäder och lokaler kosta mer. Det kan leda till högre bränslepriser.Utredningen är ett viktigt underlag till regeringens kommande klimathandlingsplan, där regeringen ska presentera åtgärder för hur klimatmålen ska nås, både EUs och de svenska. Som det är nu ökar regeringens politik utsläppen och klimatmålen nås inte.Medverkande:John Hassler - professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.Thomas Sterner - professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitetMikael Karlsson - docent i miljövetenskap Uppsala universitetRomina Pourmokhtari, klimat- och miljöminister.Daniel Värjö - reporter Niklas Zachrisson - programledare Anders Wennersten - producent

Vetenskapspodden
Tumult i riksdagen för återställandet av våtmarker

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Apr 20, 2023 44:00


Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet Återställ våtmarkerna? Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat. Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra. I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Klotet i Vetenskapsradion
Sveriges största vargjakt i modern tid (R)

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Feb 21, 2023 45:00


Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas. 75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Programmet sändes första gången 1:a februari.Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.Medverkande:Mattias, Johnny - Jägare Almhöjdens vargrevir.David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i RomHåkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.Niklas Zachrisson - ReporterOlle Sjöström - Musik Anders Wennersten - Producent -Musik som spelats i avsnittetStaatsorchester Stuttgart - Cantus In Memory Of Benjamin BrittenStaatsorchester StuttgartArvo Part Tabula RasaEtikett: ECM New SeriesNorrlåtar - Visa från ErkheikkiAlbum: Folkmusik från NorrbottenBolag: Universal Music Ireland Ltd.Sergio Cammariere - OggiAlbum: Sul SentieroBolag: Capitol Records

Vetenskapspodden
Rekordjakten på vår inavlade varg

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Feb 2, 2023 44:00


Vi är mitt uppe i en storjakt på varg: 53 vargar har skjutits hittills i Sverige. Den svenska vargstammen är genetiskt sett inte frisk. Åtgärder krävs för att få variation i arvsmassan, men hur ska det gå till? SR Klotets Niklas Zachrisson har varit med på vargjakten. Kritik har kommit från forskarhåll vad gäller att jaga en genetiskt svag djurstam. Och i ett europeiskt perspektiv ter sig den svenska och norska vargjakten unik. I Sverige vill en bred politisk majoritet minska vargstammen ytterligare, ned mot 170 individer från dagens 460. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, vetenskapskommentator SR, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark

Klotet i Vetenskapsradion
Sveriges största vargjakt i modern tid

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Feb 1, 2023 47:07


Följ med Niklas Zachrisson ut i Bergslagsskogarna under årets första dag för licensjakten på varg. Det är en kontroversiell och kritiserad jakt där ungefär var sjätte varg i landet skulle få skjutas: 75 stycken av den totala stammen på 460 djur. Licensjakten får kritik av forskare som menar att vargstammen är inavlad och istället borde öka i antal. Men svenska regeringen vill tvärt emot sänka riktmärket för hur många vargar vi ska ha i Sverige. Och jägaren Mattias – som jagar varg i Almhöjdens revir kring Riddarhyttan i Skinnskattebergs kommun, tror att vargjakten är här för att stanna.EU-kommissionen följer Sveriges agerande noggrant och överväger fortfarande att ställa Sverige inför rätta för brott mot Art- och habitatdirektivet och menar att Sverige är ett dåligt föredöme i vargförvaltningen.Hör också kritik från italiensk vargforskare kring vargjakten i Sverige och ambitionen att minska den svenska vargstammen. Lantbruksminister Peter Kullgren (Kd) som är ansvarig för svenska vargförvaltningen svarar på kritiken.Medverkande:Mattias, Johnny - Jägare Almhöjdens vargrevir.David Edéen - Jaktledare Almhöjdens vargrevir.Luigi Boitani - Vargforskarprofessor emeritus vid Sapienza-universitetet i RomHåkan Sand - vargforskare och docent i viltekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU, arbetar vid Grimsö viltforskningsstation.Peter Kullgren - Lantbruksminister (Kd).Gunnar Glörsen - Jaktvårdskonsulent vid Svenska jägarförbundet och jägareförbundets rovdjursexpert.Magnus Orrebrant - Ordförande Rovdjursföreningen.Niklas Zachrisson - ReporterMusik - Olle SjöströmProducent - Anders Wennersten

Vetenskapspodden
Dyr månresa – samtidigt kräver fattiga länder klimatskadestånd

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Nov 17, 2022 44:18


Artemisraketen kom äntligen iväg mot månen. Ett dyrt rymdprojekt som fått grönt ljus, samtidigt som diskussionen går het om att kompensera fattigare länder för klimatskador. Dessutom är det 40 år sedan det första fallet av HIV i Sverige. Lyckad behandling av HIV har lett till att viruset tycks ha fallit i glömska i västvärlden. Men några som aldrig glömmer är överlevarna från 1980-talets sjukdomsutbrott. Och i delar av Afrika är HIV ett stort problem. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Lena Nordlund, vetenskapsreporter, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet. Poddledare Björn Gunér Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Vetenskapspodden
Klostret dolde en hemlighet – världens äldsta stjärnkatalog

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Nov 3, 2022 44:18


Ett utsuddat pergament från Katarinaklostret på Sinaihalvön har visat sig innehålla den förlorade stjärnkatalogen som den antika astronomen Hipparchos skapade. Med multispektral fotografi kunde forskare avläsa den dolda texten som ligger till grund för den västerländska astronomin. Dessutom förfasar sig många över ljudböckerna ökande dominans på bekostnad av läsandet. Men vad är det för skillnad på att läsa och lyssna egentligen? Och nu råder det brådska och möjligheter i klimatfrågan, menar klimatminister Romina Pourmokhtari. Frågan är vilken roll Sverige ska spela på det kommande klimatmötet i Egypten. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark

Vetenskapspodden
Vintergatans svarta hål – ny bild fångar galaxens största hemlighet

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later May 19, 2022 44:18


För första gången har en bild tagits av det svarta hålet i mitten Vintergatan, vår egen galax. Radioteleskop har tagit bilden och gjort om ljuset till synliga frekvenser så vad berättar bilden egentligen? Svarta hål är en utmärkt experimentverkstad för krocken mellan kvantmekaniken och Einsteins relativitetsteori. Fysikerna hoppas att mer kunskap om de svarta hålen - och dit hör den nya bilden av vårt eget svarta hål -  ska jämka samman de paradoxer som finns i fysiken och ge oss en överhängande teori som kan förklara allt i universum. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Vetenskapsredaktionen. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Klotet i Vetenskapsradion
Gruvkonflikten i Kallak – striden går vidare

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Apr 20, 2022 45:18


Regeringen har fattat ett avgörande beslut: brittiska gruvbolaget Beuwolf får fortsätta tillståndsprocessen med miljöprövning för att bryta malm i Kallak utanför Jokkmokk. Ifall planerna går i lås är det till glädje för många som därmed ser fler arbetstillfällen och ny livskraft till kommunen. Men inte minst bland renskötare fortsätter protesterna då en brytning i Kallak av järn  kommer att ske i renbetesland och därmed enligt dem dramatiskt kommer att försämra möjligheterna att bedriva sin näring i och omkring världsarvet Lapponia.Vetenskapsradion Klotet sänder en omarbetad version av programmet från i januari om Sveriges största gruvkonflikt.Programledare och reporter: Niklas Zachrisson

Eftermiddag i P3
Skoldådet i Malmö, gruvbrytningen i Kallak & Pusha T:s beef med McDonalds

Eftermiddag i P3

Play Episode Listen Later Mar 22, 2022 45:54


Garpen blir illa berörd av Soldoktorns sömnproblem och Emma Molins kortfilm fick honom att somna. En kränkt Emma där kanske? Seriösa ämnen tas upp under sändningen där vår inrikespolitiska reporter Erik Glaad berättar om måndagens skoldåd i Malmö, Niklas Zachrisson från Klotet pratar om gruvbrytningen i Kallak som fått grönt ljus. P3-korren Caroline Kernen ger en lägesrapport från Lviv, men det blir även lättsamma ämnen med Ahmet Yaraman som fördjupar sig in i Pusha T:s disstrack mot Donken. Programledare: Christopher Garplind och Emma Molin.

Vetenskapspodden
Fattiga mammor drivs till att köpa mjölkersättning

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Feb 24, 2022 43:29


Nästan alla gravida i Kina, Vietnam och Storbritannien exponeras för aggressiva marknadsmetoder från mjölkersättningsföretag ett brott mot reglerna efter de stora skandalerna kring mjölkersättning. Metoderna inkluderar gratisprover till nyblivna mammor, och till och med att marknadsförarna själva infiltrerat mammagrupper på sociala medier och försökt påverka dem att köpa produkten. Sjukvårdspersonal är också en måltavla. De får presenter, anslag till forskning, till och med provision på försäljning. Vilket också är brott mot hur kampanjer för mjölkersättningsprodukter får bedrivas. Detta från en industri som omsätter cirka 500 miljarder kronor årligen. Över 800 000 fall av spädbarndöd kan undvikas om barnet börjar ammas inom en timme efter födseln. Amning stärker också immunförsvaret, vanliga barnsjukdomar går ner. Mödrarna får dessutom bättre skydd mot bröstcancer. I podden hörs: Camilla Widebeck, Sara Heyman, SR:s Globala hälsokorrespondent, Niklas Zachrisson, programledare Klotet, Lena Nordlund, Forskarliv. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Eftermiddag i P3
Sveriges största gruvkonflikt, Johar Bendjellouls moraliska kompass och vem får man kindpussa när restriktionerna släpper?

Eftermiddag i P3

Play Episode Listen Later Feb 3, 2022 52:45


Just nu pågår Sveriges största gruvkonflikt i Kallak utanför Jokkmokk. Niklas Zachrisson från Vetenskapsradions KIotet summerar beefen. Vi gästas av Stina Vickhoff, vett och etikett-queen på tidningen Café. Hon reder ut hur tusan vi ska bete oss när restriktionerna släpper. Får man plötsligt kindpussas? Eller sitta jättenära folk man inte känner på bussen? Sen blir det Vardagsfilosofiska rummet där journalisten Johar Bendjellouls moral prövas. Är den så illa som ryktena på Radiohuset säger? Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Vetenskapspodden
2021 – så kraftsamlade vi för att möta hoten

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Dec 30, 2021 44:18


2021 var ett krisernas år då människor och forskning kraftsamlade. Vi har lyckats uträtta en hel del, men några har hamnat i skuggan när vi sökt akuta lösningar och börjat ställa om. Vi har upplevt ett andra år av en global pandemi, sett forskningen kraftsamla och ett nytt vaccin rullas ut i världens länder.  Samtidigt har klimatfrågan kommit upp på dagordningen på ett kanske tydligare sätt än tidigare - när forskningen ännu säkrare kunnat peka ut sambanden mellan koldioxidutsläppen och den globala uppvärmningen. I podden hörs: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson, Sara Heyman. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

att hoten ulrika bj niklas zachrisson
Vetenskapspodden
Smittan ökar – så skyddad är du som redan haft covid

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Dec 16, 2021 43:53


När omikron sprider sig explosionsartat i Norden, hur långvarigt skydd ger vaccinerna jämfört med en tidigare covidinfektion? Och nu vill företagen satsa på solkraft i Sverige. En stor solcellspark planeras i Skåne. Frågan är om anläggningar av den här typen kan samexistera med natur och jordbruk?I podden hörs: Camilla Widebeck, Lena Nordlund, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

covid-19 sverige norden redan smittan ulrika bj lena nordlund niklas zachrisson
Vetenskapspodden
Kycklingen rödlistad – därför slår branschen ifrån sig

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Nov 18, 2021 37:15


Svenska kycklingen har rödlistats i Världsnaturfondens köttguide och branschen reagerade med skarp kritik. Båda sidor lutar sig mot egen forskning om hur djuren mår, men vem ska man tro på? Dessutom säger miljöprofessorn Johan Rockström sitt om det avslutade Klimatmötet och blickar framåt. Nu finns möjligheten att kontrollera ländernas nationella utsläppsplaner varje år. Och nettonollmålen för koldioxidutsläpp som stora industriländer kommit med kan ändå tolkas som att vi är på rätt väg.Och covidsmittan i Europa oroar nu tas covidtestningen upp i Sverige igen och vaccinationsbevis ska införas. Frågan är hur julen blir i år.  I programmet hörs: Sara Heyman, Sveriges radios globala hälsokorrespondent, och Gustaf Klarin, Björn Gunér och Niklas Zachrisson från Sveriges radios vetenskapsredaktion.  Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se 

Vetenskapspodden
"Ät en fladdermus och dö" – därför vågar forskare inte uttala sig

Vetenskapspodden

Play Episode Listen Later Oct 21, 2021 44:18


Virologen Danielle Anderson fick hotfulla email när hon faktagranskade en artikel om coronavirusets ursprung. Trakasserier har gjort många forskare ovilliga att ställa upp i debatten. Mailkorgar fulla med hat och elakheter, och mer koordinerade drev på nätet har gjort flera forskare osäkra på om de ska medverka i media. Något som går på tvärs med deras tredje uppgift: att informera allmänheten. Var hamnar vi om de som står för faktabaserad forskning inte längre vågar vara med i samtalet? Vi pratar också om i fall klimatoron är överdriven från miljöorganisationernas håll. Och om EU-förslaget att förbjuda djurförsök - hur kan man göra vetenskapliga experiment utan att använda djur? Rättelse: Ett uttalande i podden tillskrivs felaktigt Gunnar Cedersund vid Linköpings universitet. I själva verket är det Mattias Öberg, toxikolog vid Karolinska Institutet som hörs. Båda medverkar i Vetenskapsradions nyhetsfördjupning om alternativ till djurförsök. I programmet hörs: Camilla Widebeck, Ulrika Björkstén, Niklas Zachrisson och Björn Gunér. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Klotet i Vetenskapsradion
Klotets julspecial - med glimtar från året som gått

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Dec 18, 2019 44:40


2019 går mot sitt slut och Vetenskapsradions miljöprogram Klotet bjuder därför på utvalda miljöhändelser från året. Det blir hagelstormar, smältande isar, och Greta Thunbergs genombrott bland annat. Vi diskuterar FN:s stora klimatmöte i Madrid som många beskriver som en besvikelse. Vi hör om en av årets mest betydelsefulla personer för vetenskapen enligt tidskriften Nature, Greta Thunberg. Den unga klimataktivisten som blivit världskändis och symbol för klimatproteströrelsen som vuxit explosionsartat i år. Det bjuds också på inslag om vårt begär efter nya kläder, om extrema regn och hagelstormar och om det nya Arktis när isen smälter. Vi dricker glögg och äter pepparkakor, julmyser helt enkelt under säsongens sista program. Medverkar gör Klotets reportrar Niklas Zachrisson, Björn Gunér och Mona Hambreus. Vi sänder från en musikstudio i Uppsala tillsammans med musiker Staffan Lindberg som också kallar sig för koldioxidbantare. Programledare: Marie-Louise Kristola

Vetenskapsradions veckomagasin
Avfärd för världens största Arktisexpedition

Vetenskapsradions veckomagasin

Play Episode Listen Later Sep 20, 2019 46:02


Bara några timmar innan isbrytaren Polarstern skulle åka iväg från nordnorska Tromsö med med en massa förväntansfulla forskare fick vår reporter Niklas Zachrisson följa med ombord. Under expeditionen ska skeppet frysas fast i ett stort isflak och sedan driva med isen under ett år. Marinekologen Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet är en av de forskare som finns med ombord. Hon ska undersöka om det finns fisk på djupt vatten kring Nordpolen. En resa till Arktis är säkert en oförglömlig upplevelse. Men hur går det till när hjärnan ser till att glömma onödiga minnen? I programmet hör vi också om en ny studie som ger svar på det. Vi hänger också med sjundeklassare på tekniska museet i Stockholm för att få reda på vad en ingenjör gör. Och så har norska marinbiologer lyckats ta reda på vad det är för mystiska gelébollar som har flutit omkring i svenska och norska hav. Programledare: Lena Nordlund

Klotet i Vetenskapsradion
Molnet slukar el - går det att lagra hållbart? (R)

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Mar 3, 2019 41:41


Facebook, Snapchat, Instagram  dina selfies och andra bilder lagras i molnet. Men datalagringen orsakar lika stora klimatutsläpp som flyget. Flygets påverkan på klimatet har blivit en snackis och att minska sitt flygande är ett sätt för enskilda personer att minska sina koldioxidutsläpp. Mindre omdebatterat är att vårt behov av internet och kommunikationstjänster ständigt ökar och nu är lika stora som utsläppen från flygindustrin. Med andra ord drygt två procent av de globala koldioxidutsläppen. Då har inte flygets extra påverkan genom att utsläppen sker på hög höjd räknats in. Samtidigt växer molnet snabbt och alltmer av den information vi använder på nätet lagras i gigantiska datalagringscentraler, så kallade hyperscale center, runt om i världen. De här datacentralerna kan beskrivas som enorma lagerlokaler för dataservrar. Definitionen är att de har över 5 000 dataservrar. I dag finns det drygt 400 sådana centraler, och i och med att molntjänsterna bara växer, så väntas en slags datacenterrevolution. Många av de gigantiska datacentralerna ligger i länder som saknar förnybar energi, och i flera fall drivs de med dieselbränsle, vilket orsakar stora utsläpp av koldioxid. Men det pågår ett intensivt arbete för att hålla nere elförbrukningen i de energikrävande jättarna. Att kyla ner dem kräver drygt 50 procent av den totala energianvändningen. Hur kan datacenter bli mer hållbara? Klotet besöker den nedlagda norska gruvan i Målöy där man använder fjordvatten för att kyla ner dataservrarna och tar reda på hur energikrävande den 120000 kvadratmeter stora anläggningen är. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från 27 februari.

Klotet i Vetenskapsradion
Minskat skydd för arter i skog och kring strand

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Jan 30, 2019 44:45


Med den nya miljöpolitiken kan hotet mot känslig natur och skyddsvärda arter öka. Skogen och stränderna är områden som kan få sämre skydd under mandatperioden.   Ett stopp för en kartläggning av de mest skyddsvärda arterna i skogen finns med bland de 73 punkterna i det nya budgetsamarbetet mellan Liberalerna, Centern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det är Skogsstyrelsens så kallade nyckelbiotops-inventering som har stoppats. Miljöorganisationer är kritiska till stoppet eftersom de anser kartläggningen handlar om utökad kunskap om vilka områden som har högst skyddsvärde. Men en del skogsägare har fått problem med när dessa biologiskt värdefulla arter hittas på markerna eftersom virket då blir nästan omöjligt att sälja. I regeringssamarbetet ingår också nya utredningar som ska stärka skogsnäringen och ha fokus på goda villkor för företagande i skogssektorn. En annan punkt på listan över budgetsamarbetet är att strandskyddslagstiftningen ska göras om i grunden. Det ska bli lättare att bygga nära stränder på landsbygden, och det lokala inflytandet ska öka. Grunda vikar och stränder är ofta viktiga för ekosystemet, bland annat för att fiskar ska hitta mat och bli många och välvuxna Klotet är ute i skogen med professor Lena Gustafsson som forskar om nyckelbiotoper vid Sveriges lantbruksuniversitet. I programmet medverkar också riksdagsledamöter från Miljöpartiet och Centerpartiet.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Biodrivmedel på väg

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Jan 16, 2019 44:45


Trafikens klimatutsläpp ska minska med hjälp av nya slags drivmedel med råvara från skogs- och jordbruk. Men hittills importeras nästan alla biodrivmedel i Sverige. Nu kan en ändring vara på gång.   Biodrivmedel är ett huvudspår för att ersätta bensin och diesel när Sveriges fordon ska bli fossiloberoende till år 2030. Men idag importerar vi uppåt 90 procent av de förnybara bränslen som används. Trots decennier av forskning och flera pilotprojekt finns det bara några få stora anläggningar som tillverkar biodrivmedel i Sverige. Klotets reporter Niklas Zachrisson besöker en av de få anläggningar som tillverkar biodrivmedel i kommersiell skala.  Utvecklingen hittills har gått trögt. Men nu verkar en förändring vara på gång. Den så kallade reduktionsplikten, en lag som började gälla förra året, innebär att drivmedelsleverantörerna måste se till att utsläppen av koldioxid från bränslet successivt minskar fram till år 2030. Och de leverantörer som inte lyckas reducera utsläppen tillräckligt mycket måste betala en straffavgift, enligt lagen. Med de nya och mer långsiktiga kraven på renare bensin och diesel ökar nu intresset från företag och investerare för att satsa på nya produktionsanläggningar. Klotet tar reda på vad som krävs för att produktionen i Sverige ska ta fart. Gäster i veckans Klotet är Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringens initiativ Fossilfritt Sverige och Per-Arne Karlsson, ansvar för förnybar energi på drivmedelsbolaget St1. Programledare är Marie-Louise Kristola.

men med sverige sveriges trots programledare utvecklingen st1 vetenskapsradion svante axelsson klotet marie louise kristola niklas zachrisson
Klotet i Vetenskapsradion
Här blir den ena fabrikens avfall den andras resurs

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Jan 9, 2019 44:27


Att ta vara på restprodukter lyfts allt oftare fram som centralt för att nå miljömålen. Men då måste hanteringen också vara smidig och resurseffektiv.   I danska Kalundborg har fabrikerna i ett halvt sekel kopplat in sig på varandras avloppsrör och skorstenar och sett varandras avfall som resurser. Ett exempel är enzymtillverkaren Novozymes jästankar som innehåller både biomassa och fosfor som restprodukter när processen är klar. I nästa fabrik blir biomassan till biogas och fosforn görs om till gödningsmedel. Genom handfast infrastruktur och skrivna avtal försäkrar företagen sig om att den så kallade industriella symbiosen kan fortsätta även i framtiden. (Symbios betyder att samarbetet är mer gynnsamt för bägge parter än om de skulle verka var för sig.) Kommunen är en aktiv del i det hela och även inkopplad med sitt kraftverk och med vattenreningsverket, som är ett av Danmarks mest avancerade, och symbiosen här har nyligen belönats med flera priser. Hur bra är vi hemma i Sverige på att utnyttja avlopp, avfall och avgaser för ny produktion? Och vad står i vägen för mer industriell symbios? I programmet medverkar Michael Martin, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Maria Sunér Fleming, miljöansvarig vid Svenskt Näringsliv. Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Klotets årskrönika: Vargskogen, regnskogen och skogen där det brann

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Dec 31, 2018 44:36


När Klotet sammanfattar året som gick, så hamnar vi i olika skogar. Och så spanar redaktionen framåt - vad händer i miljön 2019?   I de tyska miljöaktivisternas skog, Hambacherskogen, hettade det till när polisen tvingade bort de drygt hundratal ockupanter som hade bosatt sig i trädkojor i protest mot fortsatt brytning av brunkol. Skogen var också i centrum under den torra sommaren i fjol, när skogsbränder rasade i Mellansverige. Klotet besökte då ett skogsområde i Västmanland som brann 2014, för att se hur naturen återhämtat sig. I de rovdjurstäta Dalaskogarna radiomärktes en varghanne, som en start på ett nytt projekt där vargforskarna ska undersöka hur rovdjuren påverkar varandra. Och en befarad rovdrift av Brasiliens regnskog var ämnet för Klotets program om presidentvalet i Brasilien i november, då Sveriges Radios latinamerikakorrespondent Lotten Collin besökte sojaodlare och urfolk i Mato Grosso. I programmet spanar också Klotets redaktion framåt - vad bär år 2019 med sig för miljön? Det handlar om den hittills största Arktisexpeditionen, gräsrötterna, miljöteknik och användbart avloppsslam. Programledare är Niklas Zachrisson och Susanna Baltscheffsky.

Klotet i Vetenskapsradion
Den svenska solcellsboomen (R)

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Dec 29, 2018 44:24


Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson. Programmet är en repris från den 21 november 2018.

Vetandets värld
I vargens spår – rovdjurens återkomst (R)

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Dec 25, 2018 19:37


I vintras märktes den första vuxna vargen i vargforskningsprojektet Grensevilt, som ska pågå i tre år. Vetenskapsradion var med när vargen sövdes och försågs med GPS-sändare. Vi följer vargforskare Håkan Sand, fältteknikern David Ahlqvist och deras kolleger i projektet Grensevilt i deras arbete med att spåra, söva och märka vargen. Vi är också med vid den första fältstudien av vargens bytesdjur. Studien avslöjar att vargens matmeny är bredare än vad forskarna tidigare trott. Programmet är en repris från den 12 september 2018. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se

Klotet i Vetenskapsradion
Jul, jul, natursmarta jul!

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Dec 19, 2018 44:28


Klotets gäster har med miljö- och klimatsmarta bidrag till julbordet. Dessutom knackar vi på hos några av årets miljöhjältar. I årets julprogram har Klotets gäster med sig tips på goda och naturvänliga rätter till julbordet. De avslöjar också vad de önskar sig i julklapp - önskningar som snudd på är omöjliga att gissa. Det är inte tre vise män som är inbjudna till studion, utan tre visa forskare: Elin Röös som är expert på mat och klimat, Mora Aronsson som kan det mesta om växternas ekologi och hydrologiprofessor Gia Destouni som har koll på hur klimatförändringarna påverkar det livsnödvändiga vattnet. I programmet uppmärksammas också några av de många människor runt om i Sverige som engagerar sig och arbetar för en bättre miljö. Klotets reporter Gustaf Klarin knackar på hos tre miljöhjältar som jobbar med allt från lokala miljön till det globala resandet. Vilka dessa miljöhjältar är avslöjas i programmet. Programledare är Niklas Zachrisson.   Medverkande: MORA ARONSSON, forskare i biologisk mångfald vid Artdatabanken, Sveriges Lantbruksuniversitet. GIA DESTOUNI, professor i hydrologi vid Stockholms universitet.  ELIN RÖÖS, forskare i hållbar matproduktion vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Klotet i Vetenskapsradion
Läckande vrak ett nytt hot mot havsmiljön

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Dec 5, 2018 44:27


Flera hundra fartygsvrak längs den svenska kusten läcker miljöfarliga kemikalier. Senapsgasen är ett nytt hot som sprids över bottnarna, visar en ny studie.   17 000 fartygsvrak ligger utspridda längs den svenska kusten. Många av dem är harmlösa, och har blivit populära både för havsdjur, fiskare och sportdykare - konstgjorda rev, med en spännande historia. Men det finns undantag. Av vraken som vi känner till bedöms runt 300 vara miljöfarliga, och ett trettiotal innebär en akut miljöfara, enligt Sjöfartsverket. Det handlar i många fall om vrak  som sänktes i slutet av andra världskriget så att fienden inte skulle kunna ta dem. Flera av fartygen hade stora mängder bunkerolja och kemiska stridsmedel ombord när de begravdes i havet. Allt sedan dess har de legat på havsbotten och långsamt rostat sönder, vilket ökar risken för att deras farliga last ska läcka ut i havsmiljön. Tidigare undersökningar har funnit spår av arsenik i nordhavsräkor och havskräftor, som bedöms komma från vrak som läckt kemiska stridsmedel. Nu visar preliminära resultat i en ny studie från Chalmers Tekniska högskola att senapsgas har spridit sig längs havsbotten i ett område med många  vrak. Frågan är nu om det går att hantera dessa gamla synder och om det ens är möjligt att sanera.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Hur ska vi leva för att klara klimatkrisen?

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Nov 28, 2018 44:29


Hur ser ett samhälle ut där våra utsläpp inte orsakar klimatförändringar? Ett forskningsprogram visar fyra hållbara framtidsscenarier. Familjen Lundin Dahl har skaffat en gård och delvis lämnat sina arbeten i Alingsås. Deras mål är att bli självförsörjande. Och de konstaterar att när de nu inte har lika mycket pengar att röra sig med så konsumerar de inte heller prylar eller flygresor. - Får man sämre ekonomi så kan man inte förstöra miljön så mycket, säger Ylva Lundin. Familjens val av livsstil stämmer delvis in som exempel på ett av fyra framtidsscenarier som är resultatet av ett forskningsprojekt vid KTH, Kungliga Tekniska Högskolan. Syftet med projektet är att visa hur ett hållbart samhälle kan gestalta sig till år 2050. De fyra scenarierna utgår bland annat från att samhällena erbjuder ett bra liv för alla, och att konsumtionen får orsaka max 0,8 ton koldioxid per person och år. En annan grundprincip för framtidsscenarierna är att de inte bygger på ekonomisk tillväxt. Forskningsprogrammet heter "Bortom BNP-tillväxt: Scenarier för hållbart samhällsbyggande." Klotet besöker också Cafée Llama Lloyd i Göteborg, där caféägaren  Robin Olsson utvecklar delningsekonomi genom att inom en förening utveckla hur det blir möjligt att dela på så mycket som möjligt, så kallad kollaborativ ekonomi. Frukt från fruktträden som ägs av staden, mat från matsvinn och cyklar är några exempel. - Det är bra för miljön, men det är inte det viktigaste säger Jonathan Mattebo Persson. Det är att ha roligt. Det är roligt att dela. Klotet ställer frågan vad som krävs för att ekonomisk tillväxt ska vara hållbar. Och om en hållbar ekonomisk tillväxt är möjlig att uppnå. I programmet medverkar de två projektledarna för KTH-projektet: Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys och Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier och John Hassler, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet som studerar global ekonomi och klimat. Programledare är Niklas Zachrisson. Här hittar du slutrapporten för "Bortom BNP-tillväxt"

Klotet i Vetenskapsradion
Den svenska solcellsboomen

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Nov 21, 2018 44:28


Nya solceller anläggs i snabb takt i Sverige, från norr till söder. Klotet besöker solelsforskare i Piteå och Sveriges största solcellspark utanför Göteborg. Andelen el som kommer från solceller har hundrafaldigats på tio år i Sverige. Och mellan 2017 och 2019 räknar Energimyndigheten med en tredubbling av den installerade solenergin. Klotet är den här veckan i Piteå där solelsforskning pågår för fullt, och där både det kommunala energibolaget, Piteenergi, och privatpersoner satsar på solceller. Vintermörkret i Norrbotten är inget hinder för nya installationer av solceller. Klotet är också utanför Göteborg, där Sveriges största solcellspark snart kommer att invigas, med en total effekt på 5,5 megawatt, motsvarande elbehovet till 1100 hushåll.  Men trots det står solen fortfarande bara för någon tiondels procent av den totala mängd el som vi använder i Sverige. I Danmark har utvecklingen kommit längre, där 2,9 procent av elanvändningen kommer från solen, och i Tyskland är motsvarande siffra hela 6,4 procent. En förklaring till den snabba ökningen av solceller i Sverige är statliga subventioner. I år delar svenska staten ut över en miljard kronor i solcellsstöd till privatpersoner och företag. När kommer solcellerna att bli en lönsam investering utan bidrag? Det är en av de frågor som Klotets gäster kommer att diskutera, på plats vid solcellsparken i Göteborg. Medverkande experter är Björn Sandén, professor i innovation och hållbarhet vid Chalmers, Maria Abrahamsson, docent och solcellsforskare vid Chalmers och Rebecca Palmgren, Göteborgs energi. Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Mangrovens återkomst

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Nov 14, 2018 44:32


Räkodlingar, hotellbyggen och vägar har gått hårt åt tropikernas viktiga mangroveskogar. Men på Sri Lanka vänder utvecklingen och ny mangrove planteras.   Mangroveskogen skyddar de tropiska kusterna mot stormar, fungerar som yngelkammare åt många korallrevsfiskar och är rik på fisk och skaldjur. Och för många människor längs kusterna är mangrove nödvändig för att fånga mat och plocka ved till bränsle. Vid tsunamikatastrofen 2004 visade det sig otäckt tydligt vilken skillnad en intakt mangrovevegetation kunde göra i form av skydd mot jättevågen. Men trycket på kusterna i tropiska områden är hårt. Hälften av mangroven har försvunnit på grund av storskaliga räkodlingar, bebyggelse, hotell och annan turism, vägar och liknande exploatering. Sri Lanka är det första landet i världen som har antagit en nationell räddningsplan för mangroven. Mangroveplanen kommer att få pris vid FN:s klimatmöte i Polen i december. Klotets reporter Björn Gunér har besökt planteringar tillsammans med Sunandha Kodikara som har doktorerat på mangroverestaurering. Han konstaterar att det behövs vetenskaplig expertis för att planteringarna ska ge resultat. I programmet medverkar Madelene Ostwalds, som forskar om skog- och markanvändning vid Chalmers, och Max Troell, systemekolog vid Beijerinstitutet och Stockholm resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson. Popvideo om att rädda mangroven på Sri Lanka

Klotet i Vetenskapsradion
Naturen som verktyg i kampen mot klimatförändringar

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Nov 7, 2018 44:30


Ju mer intensivt en skog brukas, desto mer koldioxid kan den suga ut ur luften. Är det en lösning för att hejda uppvärmningen?   En skog som består av snabbväxande trädslag, gödslas och sköts för att ge så stor avkastning som möjligt, tar också upp mycket koldioxid ur luften. Idag fångar den svenska skogen upp ungefär 50 miljoner ton koldioxid om året. Det är lika mycket som Sveriges samlade utsläpp från transporter, industri, energi och jordbruk. Koldioxiden binds in i trädet när det växer. Om den brukade skogen till exempel används i byggnader i stället för stål och betong, så är den upptagna koldioxiden fastbunden under husets hela livslängd. Även jordbruket kan brukas med grödor och brukningsmetoder som gör att mer koldioxid fångas in under växtperioden. Klotet är ute i skogen och på ett jordbruk med forskare för att ta reda på vad forskningen vet om hur koldioxidupptaget kan bli så stort som möjligt. För att klara att hejda den globala uppvärmningen vid 1,5 grader behövs det olika metoder för att suga ut koldioxid ur luften. Det räcker inte med att få ner utsläppen till nära noll, enligt FN:s klimatpanel IPCC.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Brasiliens nya president och miljön

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Oct 31, 2018 44:27


Brasiliens nye president har lovat att bedriva en expansiv politik i landet. Ökad skövling av regnskog och exploatering av naturen verkar vara att vänta. Hur ser hoten mot Brasiliens natur och miljö ut?   Sveriges Radios Latinamerika-korrepsondent Lotten Collin besöker delstaten Mato Grosso där konflikten är särskilt tydlig mellan att bevara skogen eller att hugga ner den för att göra sojaodling i stället. En stark jordbrukslobby i delstaten stödjer Bolsonaro.  Brasilien är världens största sojaexportör. Samtidigt finns här världens största sammanhållna regnskog - som står kvar mycket tack vare urfolksgrupperna. I många delstater, som Mato Grosso, är urfolksreservaten de enda som fortfarande har skog. Resten av träden har blivit sojaplantager eller boskapsmark.  Brasiliens nye president Jair Bolsonaro har lovat att "inte ge urfolken en centimeter land till" och han anser att miljömyndigheterna "lägger krokben för jordbruksproducenterna". Han har också sagt att landets miljöministerium ska läggas under jordbruksdepartementet. Över hälften av Amazonas regnskog ligger i Brasilien, arealen är sju gånger större än Sveriges. Hittills har Brasiliens utsläpp av koldioxid kompenserats av den mängd kol som regnskogen binder. Men den förmågan har avtagit i takt med att stora skogsområden har avverkats. I Brasiliens regnskogar finns också en ofattbar biologisk mångfald - som vi till stora delar inte har kunskap om än. I Klotet medverkar professor Alexandre Antonelli, vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård, och Mikael Román, docent i miljöutveckling vid Linköpings universitet och till nyligen verksam vid Sveriges ambassad i Brasilien.   Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Det hållbara företaget – en utopi?

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Oct 24, 2018 44:27


Kan företagen ta täten i omställningen till ett förnybart samhälle? Och hur vet man om de vackert formulerade miljömålen faktiskt leder till minskade utsläpp?   Frossa i senaste nytt och de trendigaste prylarna bland möbler och inredning. Med den texten lockar IKEA just nu kunder som är sugna på att köpa något nytt för säsongen till hemmet. Det finns 355 varuhus i 29 länder. Konceptet är masskonsumtion. Samtidigt lovar företaget i sin hållbarhetsstrategi att alla produkter till år 2030 ska tillverkas av enbart förnybara och återvunna material, och att till år 2020 producera mer energi än vad företaget konsumerar, bland annat genom egna vindkraftsanläggningar. Hur går det ihop? Preem är Sveriges största drivmedelsbolag, med egna raffinaderier och 570 tankställen. Men företaget säljer också grön bensin som till viss del har tillverkats av förnybara råvaror. Och trots att den största delen av de drivmedel som säljs är fossila, så deklarerar bolaget att omvandlingen mot ett hållbart samhälle är deras viktigaste fråga. Klotet besöker ett raffinaderi och ett möbelvaruhus och intervjuar respektive företags hållbarhetschef. Varför är klimat- och miljö strategiskt viktiga frågor för dem? Minskar företagens utsläpp och påverkan på naturen?  I studion intervjuas Svenne Juncker, företagsekonom vid Handelshögskolan i Stockholm, Nina Ekelund, företagsrådgivare och grundare till Hagainitiativet och Lisen Schultz hållbarhetsforskare, Stockholm Resilience center. Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Kan Östersjövatten rädda bondens grödor?

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Oct 17, 2018 44:26


Höstvete som har vattnats med Östersjövatten i sommar har en normal skörd, trots den svåra torkan. Kan bräckt vatten vara en lösning när extremtorkan slår till?   Utanför Västervik är det dags för lantbrukaren Mattias Jonsson att skörda åkerbönorna. Och nyligen kunde han konstatera att årets skörd av höstvete blev normal, samtidigt som skördarna i resten av landet är mellan 30 och 40 procent mindre än normalt. Mattias Jonssons gård är med i ett forskningsprojekt som går ut på att undersöka om bräckt vatten från Östersjön går att använda till bevattning. Men inte enbart det. Vattnet hämtas från en övergödd vik som har mycket av både fosfor och kväve i bottenvattnet. I projektet undersöks också om det går att minska övergödningen i viken genom att ta upp det näringsrika bottenvattnet och vattna åkrarna med det. Mätningar under sommaren pekar på att syrehalten i bottenvattnet ökar vilket leder till att övergödningen minskar. Går det att vattna grödor med Östersjövatten och samtidigt minska övergödningen i närmaste vik? Projektet är i ett tidigt stadium, så det går ännu inte att säga något om resultatet. Men det verkar lovande tycker forskarna. Klotet är på plats när åkerbönorna ska skördas. Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
En 1,5 grader varmare värld

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Oct 10, 2018 44:29


En av de viktigaste klimatrapporterna har publicerats den här veckan. Den handlar om vad som krävs för att begränsa jordens uppvärmning till 1,5 grader. Och att det går att klara målet.   Hur stora blir klimatförändringarna om den globala medeltemperaturen inte ökar mer än 1,5 grader? Det är den springande frågan i rapporten som nu har sammanställts av FN:s klimatpanel IPCC. 6 000 vetenskapliga artiklar är grunden till den 250-sidors rapport som publicerades i måndags morse, och som är politisk dynamit. Rapporten visar att koldioxidutsläppen från kol och olja måste minska snabbt om 1,5-gradersmålet ska nås med 45 procent fram till år 2030 och för att sedan bli netto noll till 2050, vilket innebär slutet för bensindrivna bilar och kolkraftverk. Utöver det måste även koldioxid sugas ur atmosfären och lagras i marken, med teknik som inte är särskilt beprövad. Mer skog är också en lösning, men det kan innebära mindre mark för matproduktion. En sådan radikal utsläppsminskning skulle också medföra stora förbättringar jämfört med en temperaturökning på två grader fortfarande kan 30 procent av världens korallrev räddas och hundra miljontals färre människor drabbas av vattenbrist, värmeböljor och andra svårhanterliga klimateffekter, Dessutom fortsätter en stor areal av tundran att förbli frusen. Klotet undersöker vad 1,5-gradersrapporten innebär, bland annat för Sverige. Medverkar gör Johan Kuylenstierna, vice ordförande i Sveriges klimatpolitiska råd och expert på klimatpolicy samt Åsa Sjöström verksamhetsledare vid Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Klotet besöker också forskningsstationen Hyltemossa i norra Skåne, som ingår i ett nätverk av master som byggs upp i Europa, för att mäta växthusgaserna direkt ur luften. Dessa behöver byggas ut i ett global nätverk för att veta om utsläppen faktiskt minskar, anser forskaren Alex Vermeulen. Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Hårdare miljökrav på sjöfarten

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Oct 3, 2018 44:30


För världens fartyg börjar krav på minskade svavelutsläpp att gälla först år 2020. Och de samlade koldioxidutsläppen är lika stora som Tysklands. Ändå anses sjötransporter vara klimatsmarta. Hur går det ihop?   För sjöfartsbranschen är den globala övergången till ett renare bränsle en stor omställning. Precis som flyget betalar sjöfarten inga skatter på sitt bränsle. I skandinaviska kustvatten och i delar av Nordsjön, samt Nordamerika, gäller redan nu hårdare krav på minskade svavelutsläpp, men snart kommer de att omfatta hela världens sjöfart. Nästan alla fartyg drivs idag med bunkerolja, som är en restprodukt från oljeindustrin. Men när de nya reglerna träder i kraft den 1 januari år 2020 så är det slut med det. Då sänks gränsen för svavelutsläpp från dagens 3,5 procent till 0,5 procent. Enligt en studie kommer det under en femårsperiod att rädda 570 000 personer från att dö i förtid på grund av luftföroreningar. Svavel försurar dessutom hav och sjöar. De nya kraven sätter press på branschen att ta fram nya lösningar. Klotet har varit på den stora fartygsmässan SMM i Hamburg, där suget efter innovationer och ny teknik är större än någonsin. Klotet besöker också bygget av Norviks hamn, som ska erästta Frihamnen och hantera omlastning av 500 000 containrar per år när den är färdig.   Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Vad kan jag göra åt klimatet?

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Sep 19, 2018 44:31


Ät mindre nötkött. Köp en miljöbil. Börja cykla. Sluta flyga. Konsumera mindre. Klotet tar reda på vad som är rätt och fel för att minska våra klimatutsläpp. Och hur stort vårt ansvar egentligen är. Allt fler blir medvetna om hur vår livsstil orsakar utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser. Men hur mycket påverkar just de utsläpp som JAG orsakar, jämfört med till exempel kolkraftverken i Kina eller USA? Spelar min andel någon roll? Allt som oftast är det krångligare och dyrare att välja koldioxidsnåla alternativ för mat och resor. Och den som har hittat bra alternativ privat kanske i stället blir en koldioxid-bov på jobbet om inte arbetsplatsen försöker dra ner på utsläppen. Är det klimatsmarta livet en utopi som ständigt krockar med verkligheten? Klotet har besökt familjen Larsson Berg i Katrineholm som har försökt leva mer klimatvänligt under ett år. Och även en arbetsplats som har en medveten strategi för att medarbetarnas utsläpp ska minimeras. Miljöpsykolog och docent Maria Ojala, vid Örebro universitet, medverkar också i programmet, och Göran Finnveden, professor i strategisk miljöanalys vid Kungliga Tekniska Högskolan. Programledare är Niklas Zachrisson.

Vetandets värld
I vargens spår - rovdjurens återkomst

Vetandets värld

Play Episode Listen Later Sep 11, 2018 19:37


I vintras märktes den första vuxna vargen i vargforskningsprojektet Grensevilt, som ska pågå i tre år. Vetenskapsradion var med när vargen sövdes och försågs med GPS-sändare. Vi följer vargforskare Håkan Sand, fältteknikern David Ahlqvist och deras kolleger i projektet Grensevilt i deras arbete med att spåra, söva och märka vargen. Vi är också med vid den första fältstudien av vargens bytesdjur. Studien avslöjar att vargens matmeny är bredare än vad forskarna tidigare trott. Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sr.se

Klotet i Vetenskapsradion
När vattnet tar slut

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Sep 5, 2018 44:29


Australien är drabbat av svår torka och missväxt. Samtidigt är kontinenten redan anpassad till ett torrt klimat med hårda regler för vattenanvändningen. Vad kan Sverige lära av Australien?   Vattnet är en nyckelspelare i dramat med klimatförändringarna. Bilden av klimatförändringar visar ofta slagregn, översvämningar och hårda stormar som drar in över oförberedda storstäder. Men för oss i Sverige har sommarens långvariga torka och värme visat en annan sida av vad den globala uppvärmningen kan leda till. Behovet av nya metoder för att till exempel bevattna spannmål och även på andra sätt hålla kvar vatten i jordbrukslandskapet har blivit tydligt. I programmet besöker Klotet gården Ekeby Smide på Gotland, där Sveriges lantbruksuniversitet bedriver försök med att bevattna spannmål. Och det är inte bara lantbruket som behöver klimatanpassa tillgången till vattnet, utan samhället i stort. Ett sätt att gå tillväga är att ta hjälp av naturens förmåga att lagra och rena vatten, ett ganska nytt forskningsområde. I veckans Klotet intervjuas bland annat Donald Blackmore, hjärnan bakom Australiens vattenförvaltning och ordförande för International Water Management Institute, och Stefan Uhlenbrook, chef för FNs World Water Assessment Programme. Experter i studion är Jens Berggren vid Swedish International Water Institute och Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU.  Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Här är partiernas viktigaste klimatförslag

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Aug 29, 2018 44:35


Klotet gör en snabbguide för dig som tycker att klimatfrågan är viktig inför valet. Samtliga åtta riksdagspartier intervjuas om partiets viktigaste politiska åtgärd för klimatet.   Genom att de bara får välja ett enda förslag visar det varje partis viktigaste prioritering. Vi möter partiernass klimatpolitiska talespersoner på en plats som hen själv har valt och som illustrerar partiets klimatpolitik. Varje förslag diskuteras av två klimatforskare, Anna Rutgersson, professor i meteorologi vid Uppsala universitet och Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet. Experterna kommer också att ge klimatpoäng från 1 till 5, efter hur stor effekt förslaget har på klimatet. De miljöpolitiska talespersonerna som intervjuas i programmet är: Maria Malmer Stenergard - Moderaterna. Lars Tysklind - Liberalerna, Rickard Nordin -Centerpartiet, Lars Thunberg - Kristdemokraterna, Isabella Lövin - Miljöpartiet, Åsa Westlund - Socialdemokraterna, Jens Holm Vänsterpartiet, Martin Kinnunen - Sverigedemokraterna.   Programledare är Niklas Zachrisson.

Klotet i Vetenskapsradion
Hetta, bränder och klimatångest

Klotet i Vetenskapsradion

Play Episode Listen Later Aug 22, 2018 44:30


Varma, sköna dagar, men också dramatiska skogsbränder och förtorkade åkrar. Känslan av välbehag blandas för många med obehag. Är det klimatförändringarna som ligger bakom årets extremväder?   I mer än tio års tid har forskare arbetet med att utveckla statistiska metoder för att kunna tala om ifall en viss väderhändelse beror på naturliga klimatvariationer eller på den av människan orsakade klimatförändringen. Detta nya forskningsområde kallas för "Extreme event attribution studies", alltså attribution eller tillskrivning av en extrem händelse. Med hjälp av avancerade beräkningar kan klimatforskarna mer träffsäkert direkt koppla ihop enskilda extrema väderhändelser med det av människan förändrade klimatet. Veckans Klotet berättar om den forskningen, och om hur det går med klimatanpassningen i Sverige. Hur förbereder vi oss för mer extrema väder? Vi åker till ett av områdena i Västmanland där skogen brann år 2014, Öjesjöbrännans ekopark, som idag är ett naturskyddat område. Vi är där tillsammans med tre experter svarar på våra och lyssnarnas frågor om skogsbränder, extremväder och klimatförändringar. Det är Erik Kjellström, klimatforskare och chef på Rossby Center som är SMHI:s klimatmodelleringsenhet, Stefan Silfverblad, tidigare naturvårdschef vid skogsbolaget Sveaskog och som nu arbetar för Världsnaturfonden och Kirsti Jylhä, forskare i klimatpsykologi vid Institutet för framtidsstudier som svarar på hur vi kan hantera och förstå vidden av klimathotet. Och hur långt har vi kommit när det gäller att anpassa det svenska samhället till mer extremväder och ett nytt klimat? Vi frågar Gia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet, vid en havsvik i Stockholm. Programledare är Niklas Zachrisson.

Vetenskapsradions veckomagasin
"Vargen vacklar omkring bara någon meter från mig"

Vetenskapsradions veckomagasin

Play Episode Listen Later Feb 23, 2018 45:03


Vi var med när den första vargen sövdes, efter en veckas spårning, i ett stort forskningsprojekt. Mobbning i och utanför mobilen påverkar tonåringar likadant och fettberget i Londons kloaker har analyserats och hamnat på museum. Vår reporter Niklas Zachrisson kom lätt omtumlad hem från en vetenskaplig vargjakt med flera dagars spårning, surrande helikoptrar och till slut sövande pilar och märkning av en varg. Det kanske märkvärdigaste ögonblicket var när vargen vaknade upp och omtöcknad vacklade omkring några meter bort. "Ska jag vara rädd nu?" undrade Niklas. I Veckomagasinet hör vi också om ny forskning som visar att umgänge på sociala medier har samma påverkan på ungdomars hjärnor som kontakter när mobilen ligger i fickan. Vi hör om vad det så kallade fettberget i Londons kloaker egentligen består av och om att de tidigaste kända grottmålningarna i Europa nog har gjorts av neandertalare. Och så går vi på vetenskapliga konferenser och hör om havet och klimatet och hur vi egentligen skulle reagera om vi fick veta att vi inte är ensamma i unversum.

Vetenskapsradion Forskarliv
Professor Marina Xaba-Mokoena var först med det mesta

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Sep 11, 2016 9:16


Marina Xaba-Mokoena fick chansen att utbilda sig till lungläkare i Sverige på 60-talet och startade senare en medicinsk fakultet i Transkei i Sydafrika som idag har utbildat tusentals läkare. Tack vare toppbetyg och ett SIDA-stipendium fick Marina Xaba-Mokoena år 1966 möjlighet att läsa till läkare vid Karolinska institutet i Stockholm. Nu är hon tillbaka i Sverige för att fira 50-års jubileum med sina gamla kursare. När jag återvände till Transkei var jag den första kvinnliga, svarta överläkaren. Men man kan inte komma ifrån att det största jag gjort för Transkei och Sydafrika var att starta den medicinska fakulteten som nu har utbildat 2000 läkare.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Erika Sigvardsdotter: Att studera de som är utanför, lär oss något om samhället

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Aug 20, 2016 10:00


Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm. En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Armita Golkar vill bota rädslor

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Aug 13, 2016 9:59


Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se 

Vetenskapsradion Forskarliv
Historiker David Larsson Heidenblad avslöjar miljöfrågans genombrott

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Aug 6, 2016 9:59


David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet. År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Matz Berggren kartlägger havets hemligheter (R)

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Jun 24, 2016 9:25


Den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggren har ägnat sitt liv åt att kartlägga arterna som finns där under ytan. Matz Berggren växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Taket på Loven centrum för marina metenskaper skymtar på andra sidan kullen från hans lummiga trädgård. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Programmet är en repris från i augusti 2015 - men Havs- och vattenmyndighetens rapporteringsverktyg "Rappen" för kartläggning kustnära arter är fortfarande igång. Det är bara att lägga in i mobilen och fota på!Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Denis Gaidashevs kamp mot de olösta ekvationerna

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Jun 5, 2016 9:16


Matematikforskare Denis Gaidashev försöker knäcka ett av matematikens viktigaste olösta problem. En grupp ekvationer för mer exakta modeller av till exempel turbulens, tornados och havsströmmar. Amerikanska Clay Mathematics institute har lovat en miljon dollar till de matematiker som lyckas knäcka Navier-Stokes ekvationerna. En lösning på ekvationerna kommer vara användbart vid till exempel tillverkning av nya fartyg och flygplan. Att arbeta med ekvationer är en kamp och kampen kan pågå under flera månader, men slutligen känner man ett stort behag: problemet är löst.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
20-åriga Stefan Buijsman är Sveriges yngsta forskare

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later May 19, 2016 9:18


Stefan Buijsman tog sina första högskolepoäng när han var tolv, läste Kant när han var 13 och började på universitetet när han var 15. Nu är han troligen Sveriges yngsta doktor någonsin. Bara 20 år gammal är holländaren Stefan Buijsman nu doktor i matematikfilosofi vid Stockholms universitet. För mig är det inte så konstigt, jag är van vid att vara yngst. Det känns kul med all uppmärksamhet, för det ger mig en chans att prata om min forskning.Stefan Buijsman sökte sig till Sverige för att få jobb som forskare i fiolosofi och till Stockholms universitet som hade gott rykte för sin filosofiska forskning. Han kom in direkt och på ungefär nio månader skrev han sin avhandling som handlar om olika teorier kring vad matematiken är för något egentligen; och hur vi lär oss matte. I min avhandling upptäckte jag att vi bara har teorier som gäller för professionella matematiker, inte för vanliga människor. Vi använder matematiken nästan varje dag och därför är det viktigt att förstå vad matematiken är för icke professionella och hur vi lär oss matematik.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Sonia Sunny vill forska om kvinnors hälsa i Sverige

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later May 1, 2016 9:27


Forskaren Sonia Sunny flyttade från Indien till Sverige för ett och ett halvt år sedan. Drömmen är nu att skaffa yrkeslegitimation och sedan fortsätta forskningen om kvinnors hälsa här i Sverige. Just nu går Sonia Sunny på programmet Korta Vägen vid Folkuniversitetet i Göteborg. Målet med Korta vägen, att så snabbt som möjligt fixa jobb till utländska akademiker när de fått uppehållstillstånd i Sverige. Min dröm är att få jobba på Göteborgs universitet som lektor och att få fortsätta forska kring kvinnors hälsa. Jag vill jämföra kvinnors hälsa i Indien med kvinnors hälsa här i Sverige.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

sverige indien jag korta kvinnors vetenskapsradion forska folkuniversitetet niklas zachrisson
Vetenskapsradion Forskarliv
Hjärtläkare Johan Sundström: Min vision är att ha så kul som möjligt på jobbet

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Apr 24, 2016 9:29


Hjärtläkaren Johan Sundström hade tidigare som vision att bli professor innan han fyllde 50. Han skiftade fokus till "att ha roligt på jobbet" och blev professor vid 45. Johan Sundström balanserar forskarlivet genom att grotta ner sig i stora datamängder från befolkningsstudier och att arbeta kliniskt som hjärtläkare på Akademiska sjukhuset:  Jag gillar att sitta med två meter statistikkod och trycka på enter och så rasslar det till. Om man får en kick av att sitta där med gamnacke, och missa lunchen, då ska man ju fortsätta med det tycker jag.Just nu driver Johan Sundström också ett nytt nationellt projekt som kallas för "The Swedish Cohort consortium" - eller cohorts.se. Tanken är att alla svenska befolkningsstudier där forskare följt en viss del av befolkningen under en viss tid ska kunna sammanställas med hjälp av ett nytt digitalt verktyg.Då kommer alla befolkningsstudier som gjorts kunna analyseras samtidigt och forskarna kommer kunna upptäcka nya riskfakorer och behandlingar för olika sjukdomar: Det är min dröm, att vi kan enas om att analysera våra kohorter samtidigt.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Genetiker Kristiina Tammimies kombinerar familjeliv med framgångsrik forskarkarriär

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Apr 10, 2016 9:20


Kristiina Tammimies prisades nyligen i samband med internationella kvinnodagen för sin forskning om de genetiska faktorerna bakom autism. Framöver hoppas Kristiina Tammimies kunna använda sina genetiska fynd kring vad som orsakar autism och kombinera dem med de individuella problem och unika förmågor som personer med autism faktiskt kan ha. Detta för att få en bättre helhetsförståelse för funktionsnedsättningen. Tack vare en stöttande sambo som följt med henne i forskarlivet från Finland till Sverige, vidare till Kanada och sedan tillbaka till Sverige igen, har hon kunnat fullfölja sina drömmar om att göra karriär som forskare. En sak som ligger mig varmt om hjärtat är att visa att kvinnliga forskare också kan göra karriär och samtidigt bilda familj.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Erika Sigvardsdotter: Att studera de som är utanför, lär oss något om samhället

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Mar 27, 2016 9:35


Kulturgeograf Erika Sigvardsdotter blev intresserad av migrationsfrågor när hon cyklade till Moldavien med ett gäng kompisar. Efter upplevelsen av de stora migrationsströmmarna ur Moldavien skrev hon sin avhandling om papperslösa i Sverige. ldag forskar Erika Sigvardsdotter kring flyktingars psykiska hälsa vid Röda korsets högskola i Stockholm. En viktig fråga som jag ställer mig är hur kan jag förstå hur en annan person upplever saker och ting. Det kan vara svårt men man kan försöka och det kan finnas parallella upplevelser som hjälper mig förstå hur en annan människa har det.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Fysiker Annica Black-Schaffer: Man kan säga att elektronerna dansar

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Mar 13, 2016 9:22


Fysiker Annica Black-Schaffer utvecklar material till framtidens kvantdatorer som kan bli oändligt mycket snabbare än dagens datorer. Hon älskar struktur och vill aldrig har tråkigt. Annica Black-Schaffer vid Uppsala universitet prisades nyligen för sin forskning på materialet som kan bli grunden för framtidens kvantdatorer. "For women in Science"-priset delades för första gången ut i Sverige i samband med internationella kvinnodagen 2016. Priset på 150 000 kr syftar till att lyfta fram lovande kvinnor i början av deras forskarkarriär inom naturvetenskap, teknik och matematik. Inom mitt fält är bara tio procent av de aktiva forskarna kvinnor. Sedan kan man ju diskutera om det är ett problem eller inte. Men ignorerar man hälften av befolkningen så ignorerar man ju hälften av kompetensen som finns i befolkningen, säger Annica Black-Schaffer.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Säkerhetsforskare Lars Strömberg - hemligheternas man

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Mar 6, 2016 9:27


Lars Strömberg återvände till Kungliga tekniska högskolan på 90-talet efter 20 år som professor i USA. Sedan dess har han forskat och föreläst om it-säkerhet och biometrisk identifiering. Han började samarbeta med FRA i sjunde klass, har arbetat för en FBI-agent i USA, levererat fingersensorer i guld till shejken av Kuwait och varit med i utvecklandet av de nya EU-passen. Få forskare har varit med om så mycket som Lars Strömberg vid KTH under sitt forskarliv. Jag måste säga att det har varit otroligt intressant! Jag ger mina studenter och doktorander samma råd som jag ger mina barn och barnbarn: pyssla med det som ni tycker är intressant. För är du intresserad av det du jobbar med, spenderar du mer tid med det och du blir duktig på det. Så ta inte ett jobb bara för att mamma och pappa säger det, utan fundera på vad du verkligen är intresserad av.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Armita Golkar vill bota rädslor

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Feb 28, 2016 9:24


Psykologiforskare Armita Golkar ville från början bli fotbollsproffs, men valde istället den akademiska banan. Armita Golkars mål är att fortsätta som lagspelare i forskarvärlden. Detta för att bättre förstå mänskligt beteende och mer specifikt öppna upp för en framtida bot mot rädslor. Idag gör hon psykologiska experiment vid Karolinska institutet och är delaktig i forskargruppen Emotion lab.Förra året 2015 tilldelades Armita Golkar priset till yngre forskare i psykologi, ett pristigefullt pris instiftat av Svenska nationalkommittén för psykologi vid Kungliga Vetenskapsakademien. Priset innebär bland annat en stor fördel när det ska sökas pengar till nya forskningsprojekt. Som fotbollsspelare var jag defensiv innermittfältare. Som forskare har jag nog kvar lite av den här hårt arbetande innermittfältarpositionen, men har kanske med åren lärt mig att vara lite mer offensiv, säger Armita Golkar.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se 

Vetenskapsradion Forskarliv
Historiker David Larsson Heidenblad avslöjar miljöfrågans genombrott

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Feb 21, 2016 9:27


David Larsson Heidenblad spelar strategikortspel för att "träna hjärnan" och forskar för närvarande på hur miljöfrågan slog igenom i slutet av 1960-talet. År 2012 doktorerade David Larsson Heidenblad med avhandlingen "Vårt eget fel" som handlar om likheterna mellan 1600-talets religiösa föreställningar om syndastraff och 2000-talets kollektiva skuldbeläggning för klimatförändringarna. Sedan dess har han studerat miljöfrågor ur ett historiskt perspektiv. Det var inte så längesedan jag upptäckte att 13 december 1967 är ett jätteviktigt datum i världens miljöhistoria.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

Vetenskapsradion Forskarliv
Antropologen Kristina Grünenberg vill undersöka våra gränser

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Feb 14, 2016 9:25


Antropologen och migrationsforskaren Kristina Grünenberg ska i sommar starta sitt drömprojekt om gränser och ny gränskontrollteknik. Biometrisk identifiering utgår från kroppen som det nya sanningsdokumentet för vem vi är. Kristina Grünenberg ska undersöka hur biometrisk identifiering vid gränskontroller utvecklas i gränslandet mellan politik, teknisk utveckling och kommersiella intressen. Vad innebär det att använda kroppen som det nya passet, kroppen som den "objektiva sanningen" om personers identitet? Hör henne berätta om sitt nya projekt och hur det var att leva med bosniska flyktingar på 90-talet.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

unders vetenskapsradion niklas zachrisson
Vetenskapsradion Forskarliv
Matz Berggren, marinbiolog: "Vi har bättre kartor av månen än av djuphaven"

Vetenskapsradion Forskarliv

Play Episode Listen Later Aug 30, 2015 9:25


Marinbiolog Matz Berggren kartlägger arter i havet och vad de kan ställa till med om de kommer från främmande miljöer. För den sista riktigt vilda och outforskade naturen idag finns nästan uteslutande under havsytan. Matz Berggrens växte upp inåt landet i Västmanland, men är idag forskare vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Han bor nära havet i Fiskebäckskil och har promendavstånd till jobbet. Arbetet lämnar honom nästan aldrig och hans mål är att kartlägga och studera konsekvenserna av att främmande kräftdjur från Asien blir allt vanligare utmed västkusten.Niklas Zachrisson niklas.zachrisson@sverigesradio.se

av asien matz arbetet berggren vetenskapsradion kartor fiskeb niklas zachrisson
Vetenskapsradions veckomagasin
Myndigheter utreder hur folkhälsan ska skyddas

Vetenskapsradions veckomagasin

Play Episode Listen Later Mar 4, 2011 24:49


Parasiten rävens dvärgbandmask upptäcktes för första gången i Sverige i februari. Nu har regeringen givit ett antal myndigheter uppdraget att se över konsekvenserna av parasitens entré i de svenska skogarna. Det som ska utredas är vilka åtgärder som är nödvändiga för att skydda folkhälsan, och de myndigheter som ska utreda det hela är bland andra Smittskyddsinstitutet, Statens veterinärmedicinska anstalt, Livsmedelsverket och Naturvårdsverket. Allt samordnas av Jordbruksverket, med veterinärinspektören och handläggaren Maria Cedersmyg i spetsen. Veckomagasinet ringde upp Maria Cedersmyg för att höra hur det här regeringsuppdraget påverkar arbetet. Än så länge bara fått ett utkast på uppdraget och inte den slutliga versionen, men Maria Cedersmyg kunde ändå säga en del om arbetet. Satellitbolag som börjar "extraknäcka" som vanliga mobiltelefonoperatörer kan skapa problem för GPS:er, alltså för satellitnavigering. Att detta kan bli ett problem i USA berättade vi i våra nyheter i veckan. Det talas till och med om att USA kan få döda zoner för satellitnavigering - där GPS inte skulle fungera. Här i Sverige ska det inte behöva bli så illa, försäkrar Urban Landmark som arbetar på den statliga myndigheten Post- och telestyrelsen - som håller ordning på frekvenser så att det inte blir krockar melan olika aktörer. En lavinartad ökning av upptäckta planeter, med hjälp av rymdteleskopet Kepler berättade Vetenskapsradion också om i veckan som gick. Vad ligger bakom denna explosion i antal upptäckta planeter? Och hur är det med förutsättningarna för liv därute? Vetenskapsradions Per Helgesson har träffat Geoff Marcy, professor in astronomi vid Berkeleyuniversitetet. Träning är effektivt för att förhindra fall hos äldre människor - särskilt balans och styrketräning. En metod som används bland 65-plussare i Uppsala är den kinesiska träningsformen Qi Gong. Följ med Vetenskapsradions reporter Hanna Westerlund på ett pass. Efter att DNA-tekniken blivit en rutinmetod inom kriminaltekniken kommer snart nästa revolution, RNA-tekniken. DNA-kedjans mindre kända kusin RNA kan ge svar på från vilka specifika celltyper som proverna kommer, och det kan vara oerhört viktigt vid utredningar av till exempel sexualbrott eller mord. Hör Weine Drotz, biologisk expert på Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL. Vanliga värktabletter innehållande ibuprofen, exempelvis ipren och ibumetin, kan minska risken för Parkinsons sjukdom. Frågan är då om vi ska börja äta de här medicinerna i förebyggande syfte. Vår reporter Niklas Zachrisson ställde frågan till docent Dag Nyholm, läkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Fler nyheter i veckan som gick: