POPULARITY
Varje år upptäcker vetenskapen okända arter av djur och växter, men ofta är de redan utrotningshotade. Nu växer AI fram som ett redskap även för naturvård, vilket kan behövas, för arternas överlevnad hänger ihop med andra kriser på ett komplicerat sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Sällström berättar om två nya stora rapporter om hur den biologiska mångfalden kan räddas, och om hur ai kan hjälpa till att kartlägga det intrikata samspelet mellan djur, växter och människor. Marie-Louise Kristola har nyheter om hur vi bäst använder naturen för att koppla av, och Lena och Björn tänker mitt i mörkaste vintern på varsin solvarm sommarbrygga nära skog och hav. Och så vi spanar in vampyr-igelkotten, spökpalmen och krokodilsalamandern på årets listor över nyupptäckta arter.Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion; Marie-Louise Kristola, Klotet.Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
I semestertider tittar vi upp mot skyn. Blir det hett eller blött, eller kan vi hoppas på något mitt emellan, istället för de extremväder som har blivit vanliga i nyhetsrapporteringen sommartid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu vässas prognoserna och sätten att hantera hetta eller skyfall med stora vattenmängder.I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, Björn Gunér.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
Varje år beräknas omkring 200 000 personer dö i Indien till följd av brist på rent vatten. I detta världens folkrikaste land växer nu snabbt behovet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med vattenstressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar bland annat om att börja odla grödor som är mindre vattenkrävande, att väcka liv i traditionella, bortglömda metoder att samla in och spara vatten men också om att politiskt se över subventioner som styr och påverkar konsumtionen.För att lindra vattenbristen i Indiens huvudstad pågår sedan några år försök att återskapa vad som kallas Delhis försvunna sjöar. Runt ett tusen igenväxta vattenhål och reservoarer har kartlagts och alltfler av dem ska nu stegvis restaureras.Reportage och samtal mellan Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem och Klotets programledare Marie-Louise Kristola som också besökt landet och där talat med vattenexperter och forskare.MedverkandeStuart Orr . vattenexpert WWFMinti Jain, teater regissör, skådespelare och dramapedagog.Manjunath pensionerad civilingenjörVishwanath Srikantaiah civilingenjör och stadsplanerareArnab Dutta, SR:s medarbetare i IndienKP Singh, Bangalorbo, jobbar med miljöfrågorDepinder Kapur leder vattenprogrammet på Center for Science and Environment i Delhi.Abhishek Singh – Sanoth-boAnkit Srivastava – miljöingenjörNaila Saleem - Sydasienkorrespondent SRMarie-Louise Kristola - programledare och reporterAnders Wennersten - producent
Ryssland och Kazakstan, delar av Kina, och så Burundi och Kenya i Östafrika drabbas alla just nu av extrema översvämningar och för en dryg vecka sedan var det ökenstaden Dubai som dränktes i extrema skyfall. Hur stark är kopplingen till klimatförändringarna i dom här fallen, hur kan man veta det och vad spelar det för roll? Veckans program handlar om det och den så kallade attributionsforskningen som vill förstå vad som ligger bakom extremvädren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala Universitet och Marie-Louise Kristola, programledare för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet och tidigare klimatkorrespondent för Sveriges Radio. Ljudtekniker: David HellgrenProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se
James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet? I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark
Klimatavtalet beskrivs som början på slutet för fossila bränslen. Men oljemarknaden reagerade inte nämnvärt när avtalet slöts. Och efterfrågan på olja väntas fortsätta öka de närmaste åren. Finns det någon chans att klara omställningen och vad krävs av världens politiker under det närmste kritiska decenniet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, EkotMattias Goldmann, grundare, 2030-sekretariatetThina Saltvedt, chefsanalytiker,NordeaChristian Kopfer, råvaruanalytiker, HandelsbankenRomina Pourmokhtari, klimatminister (L)Simon Stiell, FN:s klimatchef Mathias Fridahl, klimatforskare, Stockholm Environment InstituteSvante Axelsson, nationell samordnare, Fossilfritt SverigeInger Andersen, chef, FN:s miljöprogram UNEPProducent:Olof WijnbladhTekniker:Linus Sjöholmekonomiekotextra@sverigesradio.se
London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss. Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie LiljedahlPodden är en repris från den 2 november 2023.Böcker och filmer som nämns i podden:Böcker:”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja LundeFilmer: Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron Don´t look up - regi: Adam McKeyWall-E - regi: Andrew StantonHome (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie LaurentBoktips från lyssnare:”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler”Maya of the in-between” - Sita Bennett”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson ”Tyst jord” - Dave Goulson”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy”Weather” - Jenny Offill”The disaster tourist” - Yun Ko-eun”The future library” - Peng Shepherd”Second sleep” - Robert Harris”Monstersamhället” - Herman Geijer
Just nu pågår FN:s stora klimatmöte, COP28 i Dubai. Ett av världens rikaste oljeländer håller i ordförandeklubban. Kan en oljenationernas engagemang leda till oväntade klimatframgångar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordförande för mötet är Ahmed Al Jaber, chef för det Förenade Arabemiratens statliga oljebolag Abu Dhabi National Oil Company och landets industriminister. Kritiken av val av land och Al Jaber som ordförande har varit stor och flera av miljöorganisationer har valt att stanna hemma. Andra menar att trycket på Förenade Arabemiraten är så stort så att de kommer bli tvungna att leverera resultat.COP28 - FN:s största och viktigaste klimatmöteMed 70 000 deltagare beskrivs mötet som det viktigaste sedan Paris 2015, då målet sattes att sträva att begränsa den globala temperaturökningen till under 1,5 grader. Vad är det som står på årets agenda och kan intressekonflikter uppstå när en oljenation står för värdskapet? I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson från SR:s vetenskapsredaktion och Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent.Poddledare: Gustaf KlarinProducent: Marie Liljedahl
För första gången går den globala temperaturen 2 grader över förindustriella nivåer. Det gäller för några enskilda dagar i november, men 2023 går mot det varmaste året någonsin uppmätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste gången koldioxidhalten var så här hög var 3 till 5 miljoner år sedan. Då var temperaturen 2-3 grader varmare och havsnivån 10 till 20 meter högre än nu. Med varmare temperaturer blir extremvädren fler: hetta, torka, skyfall, översvämningar.Och med en ökad temperatur ökar risken för det som kallas tippningspunkter – där hela klimatsystem når en kritisk brytpunkt och läget stadigt förvärras och spär på klimatförändringarna.En lågt hängande frukt är metanutsläppen från industrier och gasledningar. Om de skruvades åt skulle det göra stor skillnad för att bromsa uppvärmningen. I Vetenskapspodden hörs Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Daniel Värjö, miljö- och klimatreporter Klotet, och Björn Gunér, producent På Djupet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss. Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie LiljedahlBöcker och filmer som nämndes i podden:Böcker:”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja LundeFilmer: Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron Don´t look up - regi: Adam McKeyWall-E - regi: Andrew StantonHome (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie LaurentBoktips från lyssnare: ”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler”Maya of the in-between” - Sita Bennett”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson ”Tyst jord” - Dave Goulson”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy”Weather” - Jenny Offill”The disaster tourist” - Yun Ko-eun”The future library” - Peng Shepherd”Second sleep” - Robert Harris
Vi är på väg mot det varmaste året som någonsin uppmätts. Växthusgaserna vi släpper ut är huvudorsaken, förstärkt av El Niño. Men vulkanutbrottet i Tonga förra året kan också spela viss roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det kraftiga vulkanutbrottet i Hunga Tonga förra året slungade upp enorma mängder vattenånga i atmosfären. Vattenånga som är en potent växthusgas. Men utbrottet verkar i i preliminära studier ha haft en marginell påverkan på temperaturen. Huvudanledningen till årets rekordtemperaturer är de mänskliga utsläppen av växthusgaser, förstärkta av väderfenomenet El Niño. Men ironiskt nog kan det lyckade arbetet mot luftföroreningar också gynna uppvärmningen. EU samlar för omställning från fossilt beroende. Samtidigt spjärnar många europeiska länder emot. Kolreserver och ny fossilutvinning i Nordsjön som trygghet i en osäker tid. Vad spelar det för roll om vi skyndar långsamt? I Vetenskapspodden hörs vetenskapsredaktionens Björn Gunér, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Daniel Värjö, reporter på Klotet.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
Sedan många år har stater och företag försökt kompenserat egna utsläpp av växthusgaser genom att investera i åtgärder utomlands som istället främjar klimat och miljö. Allt som ett led i att nå de egna uppsatta klimatmålen. I Sverige planerar regeringen satsa 1.5 miljarder kronor fram till 2035 på sådana projekt Men osäkerheten är stor om vilken effekt åtgärderna faktiskt ger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt indiska delstaten Gujarat för att spegla vad som kan vara ett sådant klimatkompenserande projekt. Där handlar det om att renovera mangroveträsk.Hör samtal med representanter från forskarvärlden, näringslivet och myndighets- Sverige om metodens för- och nackdelarMedverkande:Sandra Lindström - chef över enheten för internationella klimatsamarbeten vid EnergimyndighetenKenneth Möllersten - senior forskare på forskningsinstitutet IVL Svenska Miljöinstitutet.Kaj Török - hållbarhetschef MAXSimon Evans - expert Carbon Briefskriv till oss: vet@sverigesradio.seMarie-Louise Kristola - ReporterNiklas Zachrisson - ProgramledareAnders Wennersten - producent
Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder. När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar. Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna. Medverkande: Marie-Louise KristolaProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Anders Wennerstenanders.wennersten@sr.se
Ledningar med vätgas ska dras till Sveriges nya fossilfria industrier. Och av vätgasen kan vi göra bränslen till fartyg och flygplan. Men det slukar massor av el att ta fram vätgas. Hur ska elen räcka? Och hur går tänket kring säkerheten i en orolig tid? I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidbeckProducentPeter Normark
Vi har nog hört och sett dem allihop, klimataktionerna som stoppat trafiken i Stockholm, avbrutit riksdagsdebatter och Melodifestivalen. Vad ligger i slagordet Återställ våtmarkerna? Sverige är genomkorsat att grävda diken. Ursprungligen var Sverige ett land fullt av våtmarker. När vi ville odla mat och skog grävdes diken för att leda bort vattnet och torrlägga. Nu är det dags att proppa igen dikena igen, för torrläggningen visade sig drabba både djur, växter och klimat. Att återställa Sveriges våtmarker har kallats en "lågt hängande frukt" i klimatarbetet, men som i praktiken har visat sig mycket svårare att genomföra. I Vetenskapspodden hörs: Niklas Zachrisson, programledare SR Klotet, Marie-Louise Kristola, SR:s globala klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator. PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
Kan det finnas liv under isen på Jupiters månar? Snart är rymdsonden JUICE på väg för att ta reda på det. Det är den största europeiska rymdsatsningen någonsin. Att liv kan finnas där det är ogästvänligt vet vi redan från vår egen planet. Nu när livet måste värnas här på hemmaplan så finns en del spektakulära idéer om hur det skulle kunna göras med hjälp av rymdteknik.I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Sara Sällström, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
En effekt av klimatförändringarna är att antalet hälsofarliga värmeböljor i Indien ökar. Över hela landet arbetar forskare och myndighetspersoner med att ta fram särskilda handlingsplaner mot den hälsofarliga extremhettan. Ett samarbete finns mellan långt över 100 städer för att genom bland annat en renässans för gammal byggteknik och genom tidiga varningssystem för att möta klimatförändringens effekter. För att nå så många som möjligt kommunicerar myndigheterna med olika färgkoder som anger temperaturen för de närmaste dagarna.Ifall temperaturen går över 45 grader varnar vi med en röd färg.Det säger Dr Priya Dutta vid Indiska Folhälsoinstitutet.Samtidigt byggs tak om i material som reflekterar värmen istället för att absorbera den och på sikt är strävan att öka grönytorna i städerna.Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt staden Ahmedabad som var först ut med den typ av handlingsplan som nu sprids över detta ett av världens folkrikaste länderMedverkande:Dr Priya Dutta - Indiska FolhälsoinstitutetMahaveer Golecha - Indiska FolhälsoinstitutetDebashish Hayah - arkitekt och professorRajnish - företaget Amazon i New DelhiGautam Shekhar - callcenterarbetare DehliIzabella Rosengren - vetenskapsjournalist och författareReporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Förstörelsen efter jordbävningen i Turkiet och Syrien är nästan ofattbar. Men vissa byggnader i drabbade områden har klarat sig tack vare smart byggteknik. Samtidigt växer kritiken mot att inte fler byggnader varit jordbävningssäkrade. Nu står också vården inför en enorm uppgift. Att ta hand om alla skadade efter jordbävningen, samtidigt som den ordinarie vården också ska bedrivas. Hur gör man för att svara på alla rop på hjälp? Vi pratar också om klimatrelaterade katastrofer. Indiska staden Joshimath har drabbats av jordskred på grund av bland annat osäkra infrastruktursatsningar, men också ändrade nederbördsmönster, smältande glaciärer och permafrost.I Vetenskapspodden hörs: Sara Heyman, Global hälsokorrespondent, Marie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent, Ulrika Björkstén, Vetenskapskorrespondent.PoddledareCamilla WidebeckProducentPeter Normark
Energibesparingarna blev en vinst för både ekonomi och klimatet. Men många har frusit i vinter. Medan anfallskriget i Ukraina under ett år nu skapat djupa mänskliga tragedier har fokuset i Västeuropa till stor del också kommit att handla om rusande priser på el och annan energi. Klotet idag berättar om resultaten av energispararkampanjerna, såväl i Sverige som nere på kontinenten.Sverige kan spara mer el.Följ med till det lilla landet Luxemburg som framgångsrikt sparat stora mängder energi till priset av att släcka belysning på nätterna. Hör om Energiforsk och Fossilfritt Sverige som ser fortsatt stora möjligheter att spara ytterligare på el, trots de kraftiga besparingar som redan gjorts. Exempelvis genom importen av rysk gas som under förra året minskade till EU med omkring 80 procent.Vi knackar också på dörren till elkonsumenter i Eskilstuna och Ludvika för att höra deras tankar om hur energiturbulensen påverkat deras vardag. Medverkande: Doris Johansson, elkund i Ludvika, Jacob Holgersson, energirådgivare för Ludvika kommun, Markus Wråke, vd för Energiforsk, Håkan Möller, kvalitets- och miljöansvarig och Daniel Grankvist, montör, på företagen Calix och Speciform i Eskilstuna, Veronica Eade, Energimyndigheten, Claude Turmes, energiminister i Luxemburg, Svante Axelsson, Fossilfritt Sverige, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson och Johan TollgerdtProducent: Anders Wennersten
En svensk fyndighet av sällsynta jordartsmetaller uppmärksammades stort förra veckan. Gruvjätten LKAB släppte nyheten vältajmat under EU-mötet i Kiruna. Och både i Sverige och i EU talas det om att bryta beroendet av Kina. Lyckad PR-kampanj av LKAB eller ej. Sällsynta jordartsmetaller är viktiga i all möjlig form av elektronik, inte minst i teknik som behöver vara lätt, som i elbilar och vindkraftverk. Men att ge bilden av Norrland och Sverige som en förlöpare i EU:s klimatomställning, stämmer den bilden? Och hur grön blir den gröna omställningen egentligen? MEDVERKANDE: Ulrika Björkstén, Vetenskapskommentator SR, Marie-Louise Kristola, Global klimatkorrespondent SR, Daniel Värjö, reporter SR Klotet.PoddledareGustaf KlarinProducentPeter Normark
Följ med till Nederländerna där jurister och klimataktivister har tvingat fram skärpt miljöpolitik och hör om Eus klimatpolitik som går längre än svenska politiker hade tänkt sig. Medan klimatfrågan hamnat i skuggan av andra politiska frågor i Sverige har EU ökat tempot för unionens klimatomställning. När Sverige nu tar över ordförandeskapsposten kommer flera av de viktiga sista pusselbitarna hamna på plats i det övergripande klimatpaketet Fit for 55. Ekots EUkommentator Susanne Palme berättar om vad som har gjorts hittills och om hur klimatomställningen hänger ihop med Ukrainakriget. Ett land som redan tvingats gå längre än landets politiker hade tänkt sig är Nederländerna. Där tvingade jurister och klimataktivister för ett par år sen sin regering att lägga om klimatpolitiken så att den når upp till målen som landet och EU satt upp. Ekots klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besökte nyligen Nederländerna för att se hur det gått.Programledare: Kajsa Boglind Tekniker: Johanna Carell
Följ med Klotet i en tillbakablick på året som gått. Hör om miljö- och klimatarbetets framgångar och bakslag med globala ödesmöten, en internationell energikris, ny nationell miljöpolitik och en stämningsansökan mot svenska statens klimatpolitik. Medverkande: Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria Marie-Louise Kristola, klimatkorrespndent Anna-Karin Ivarsson, reporter Daniel Värjö, reporterSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Efter flera år av uppskjutna möten, nu pågår det för fullt, FN:s stora sammankomst COP15 med syfte att bromsa upp och vända trenden med utdöende arter som sedan några decennier pågår i en hastighet som inte skett på flera miljoner år. Vetenskapsradions reporter Sara Sällström är på plats i Montreal med gäster och ger det senaste om förhandlingarna och de aktuella forskningsrönen. Hör också journalisten Martin Emtenäs och Sveriges Radios klimatkorrespondent om bland annat sambandet mellan mångfalden och klimatförändringarna.Medverkande: Martin Emtenäs, journalist och författare Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent Lova Eveborn - ungdomsrepresentant Torbjörn Eberhard - förhandlare för EUSkriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Sara Sällström Programledare: Niklas Zachrisson Producent: Anders Wennersten
FNs klimatmöte COP27 är över - ett slutdokument signerades till slut på övertid - men vad blev egentligen resultatet? Och utsläppen, vad kan vi förvänta oss efter klimatmötet i Egypten? Och var det egentligen på G20-mötet som det mest intressanta hände? Är det läge att förändra klimatmötena helt? Ja det föreslår Johan Rockström. Politikernas nederlag, kan det få andra att agera för att nå Parisavtalets mål till 2030? Till exempel har både näringslivets och civilsamhällets närvaro växt på klimatmötena. Greta Thunbergs organisation "Fridays for future" var på plats i Sharm el-Sheikh men inga svenska representanter. Andreas Magnusson, svenska Fridays for future, medverkar.Medverkande:Richard Myrenberg, afrikakorrespondent, Sveriges radio, Johan Rockström, klimatforskare och chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, Andreas Magnusson, Fridays for Future, Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Åsa Persson, forskningschef vid Stockholm environment institute, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio, Ia Anstoot, Nuclear for climate.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Klimatmötet i Sharm el-Sheikh är i full gång. Samtidigt hotas Egyptens tusenåriga jordbruksmarker av klimateffekter. Nu vet vi bättre vad som faktiskt är klimateffekter och mätmetoderna av utsläppen förfinas med hjälp av satelliter och artificiell intelligens. I Vetenskapspodden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Harald Andersson, reporter Vetenskapsredaktionen, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios globala klimatkorrespondent. Poddledare Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen. Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan? Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.Poddledare Camilla WidebeckProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Den nya regeringen säger att Sveriges klimatmål ligger fast. Men vägen till målen har ändrats. Leder den nya politiken till minskade utsläpp och hur ska miljöfrågorna ta plats i det nya departementet för klimat och näringsliv? Medverkande i studiosamtalet: Anders Wijkman, ordförande i Romklubben och tidigare EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, Maria Wetterstrand, vd för konsultfirman Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för Miljöpartiet, Mikael Karlsson, Docent i miljövetenskap, universitetslektor i klimatledarskap vid Uppsala universitet, tidigare ordförande för Naturskyddsföreningen, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent.Medverkande inspelade på "band": Romina Pourmokhtari, (L) klimat- och miljöminister. Ebba Busch, (KD) energi- och näringsminister och blivande chef för nya departementet för klimat och näringsliv. Martin Kinnunen, (SD), klimatpolitisk talesperson. Reporter i Luxemburg är Andreas Liljeheden, Sveriges Radios korrespondent i Bryssel.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Om vätgasteknikens utveckling men också om Romina Pourmokhtari som är Sveriges nya klimat- och miljöminister och fram till nyår chef för miljödepartementet som 2023 uppgår i Klimat- och näringslivsdepartementet. Klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola kommenterar. Sen en återutsändning från april om vätgasen som i decennier låtit tala om sig bland forskare, politiker och näringsliv som en möjlighet mot ett mer fossilfritt samhälle. Det går att tillverka fossilfritt stål och att bara låta det komma vatten ur bilarnas avgasrör. Men att i stor skala få igång produktionen har tagit tid.Utvecklingen av vätgas börjar ta fart.Klotet skingrar dimmorna kring hur långt gasprojekten kommit idag, hur antalet ansökningar till Klimatklivet om produktion ökar och berättar om både stora och små planer som ska minska avståndet till framtiden.Programmet sändes första gången i april i år.Medverkande: Åsa Bäcklin, kommunikatör på Hybrit i Luleå, Kristoffer Nordekvist, kemilärare i Luleå Gymnasieby, Naturvetarklassen Na2a i Luleå, Martin Pei, teknisk direktör på SSAB, Frans Timmermans, EU-kommissionens vice ordförande, Mats Smedberg och Åke Smedberg som söker ekonomiskt stöd av Klimatklivet för att starta vätgasproduktion i Grängesberg, Nanna Wikholm, enhetschef för Klimatklivet Transport på Naturvårdsverket, Per Bondemark, vd för Maserfrakt i Borlänge som beviljats pengar ur Klimatklivet till en vätgastankstation, Rikard Gebart professor i energiteknik vid Luleå tekniska högskola. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på tio kvadratkilometer. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt södra delarna av Europa för att söka svar på hur utbyggnad av solceller bör ske utifrån vad som är bäst, såväl för miljön som för ekonomin. Men också hur till exempel de större parkerna ska kunna uppföras utan utdragna konflikter med framför allt lokalbefolkningen.Medverkande bland andra: Marlene Coulomb – solkraftsparksmotståndareJean-Yves Grandidier – vd för energibolaget ValoremJoaquin Mas - vd på energikooperativet EnercoopBengt Stridh - solcellsforskare Mälardalens universitetAna Bareira - chef för internationella miljöinstitutet Iidma i Madrid Reporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
I skuggan av Europas växande energibehov finns nu för solkraften planer på allt från små taktäckande enheter till megaparker på 10 kvadratkilometer. Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola har besökt södra delarna av Europa för att söka svar på hur utbyggnad av solceller bör ske utifrån vad som är bäst, såväl för miljön som för ekonomin. Men också hur till exempel de större parkerna ska kunna uppföras utan utdragna konflikter med framför allt lokalbefolkningen.Medverkande bland andra: Marlene Coulomb solkraftsparksmotståndareJean-Yves Grandidier vd för energibolaget ValoremJoaquin Mas - vd på energikooperativet EnercoopBengt Stridh - solcellsforskare Mälardalens universitetAna Bareira - chef för internationella miljöinstitutet Iidma i Madrid Reporter: Marie-Louise KristolaProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått. Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor?Klimathotet - den största nyheten som ändå inte nådde fram till alla förstasidor eller toppade nyhetssändningarnaKlotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
De rekordstora klimatsatsningarna som godkänts av USA:s senat räcker ändå inte för att nå klimatmålen. Vad innebär USA:s klimatpaket för den globala klimatkampen och finns det lärdomar för svenska politiker? Historiens största utsläppare av koldioxid har lagt fram ett historiskt stort klimatpaket och lovar nu rekordinvesteringar i förnybar energi. Det handlar bland annat om elbilspremier och skattelättnader för batteri- solcellsproduktion. Och om att fånga in koldioxid.Stort paket som inte når måletMen trots den största klimatpolitiska satsningen genom tiderna räcker inte utsläppsminskningen för att nå USA:s egna klimatlöften. Enligt experter blir det bara 40 procent minskade utsläpp i USA till år 2030, från 2005 års nivåer att jämföra med de dryga 50 procent som landet själv satt som mål. Enligt forskare så har USA fortfarande mycket kvar att lära av EU som är bäst i den globala klimatkampsklassen. Hur påverkar USAs klimatansträngning andra länder? Vad innebär investeringarna inför kommande klimatförhandlingar och kan svenska politiker lära av turerna kring historiens största klimatsatsning?Medverkande:Kevin Noone, klimatforskare.Björn-Ola Linnér, klimatpolitikforskare,Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA kommentator och Ekots utrikeschef Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondentProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Den här veckan - och särskilt idag - så är det extra fokus på våra korrespondenter här i Sveriges Radio - och i Vetenskapsradions lunchsändning tisdag ska vi möta vår särskilda klimatkorrespondent och höra henne sammanfatta året som gått ur hennes och klimatets perspektiv. Extremvärmen i Europa, krigets påverkan på energin och klimatet ska vi få höra om, och så om utmaningarna med att bryta de mineral som ska göra den stora gröna omställningen möjlig. Möt Marie-Louise Kristola i en direktsändning från Vetenskapsradion.MEDVERKANDE: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent.PROGRAMLEDARE: Björn GunérPRODUCENT: Björn Gunér/Anders Wennersten
Vad händer när väst ska göra sig fritt från rysk olja och gas? I Europa fruktar man energibrist, men leder Putins krig till en tillbakagång till fossila bränslen, eller kommer det skynda på den gröna omställningen? Veckans konflikt börjar i det starkt gasberoende Tyskland. För att slippa importera gas från Ryssland satsas det nu stort på terminaler för flytande naturgas, LNG. Problemet är att det har en har en större klimatpåverkan jämfört med gasen som kommer i pipelines från Ryssland. Reporter Marcus Hansson åker till Wilhelmshaven där en av terminalerna håller på att byggas och träffar Imke Zwoch, från miljöorganisationen BUND.En del av gasen som Europa nu hoppas ska ersätta den ryska tror man ska komma från Afrika. Men afrikanska miljöorganisationer är kritiska och anklagar väst för dubbelmoral. Man vill att afrikanska länder inte ska bygga sin ekonomi på fossila bränslen, men när kriget kom till Europa ville vi själva satsa fossilt. Programledare Robin Olin pratar med Landry Ninteretse från miljöorganisationen 350 orgFörst pandemin och nu kriget har gjort att klimatfrågan hamnat i skuggan anser man inom klimatrörelsen i Sverige. Men kanske kan kriget ge klimataktivisterna nya argument. Putin har tydliggjort kopplingen mellan fossila bränslen och krig säger Kristian Smedjeback, från Extinction Rebellion som David Rasmusson träffar i Pildammsparken i MalmöOch på andra sidan Öresund, i vindkraftslandet Danmark hoppas man att kriget ska sätta fart på den gröna omställningen. David Rasmusson träffa Kristian Jensen, Vd för branchorganisationen Green Power Danmark. som menar att Putin blivit ett försäljningsargument för grön energiKlimatkonferensen Stockholm +50 hölls häromveckan och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola var där för att prata med forskare. Det finns de som oroar sig för att Europa nu investerar kraftigt i ny fossil infrastruktur, men det finns också dem som Amory Lovins som menar att Putin genom sitt krig sprängt sönder fossilåldern och att han omedvetet snabbat på en grön omställning.Robin Olin träffar Åsa Persson, forskningschef och vice vd på Stockholm Environment Institute som tror att klimatfrågan kommer att fortsätta vara högprioriterad, trots kriget och andra kriser. Men den stora frågan nu är hur mycket dom satsningar som nu görs på fossil infrastruktur kommer att bromsa upp klimatomställningen.Medverkande: Imke Zwoch, miljöorganisationen BUND, Landry Ninteretse miljöorganisationen 350.org, Kristian Smedjeback, klimataktivist Extinction Rebellion, Ebba Reinicke, klimataktivist Extinction Rebellion, Kristian Jensen, vd Green Power Danmark, Åsa Persson, forskningschef och vice vd Stockholm Environment Institute.Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.seReportrar: Marcus Hansson, Marie-Louise Kristola Tekniker: Joachim PerssonProducent: David Rasmusson david.rasmusson@sr.se
I Godmorgon världen denna vecka även om drottning Elisabeth 70 år på tronen, om vem som drar nytta av politiska storevent som Järvaveckan och om #Swedengate. Panelen, Public Service och krönika av Göran Rosenberg. Klimatmötet är över - vilka åtgärder behövs och hur tar vi beslut?FNs stora klimatmöte med dignitärer från hela världen är avslutad i Stockholm. Ambitionen att nå klimatmål har bekräftats, läget är akut. Men vad mer exakt behöver vi göra nu? Samtal med Johan Rockström, chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research och reportage om vilka faktorer som driver privatpersoners beslut att investera exempelvis i solpaneler.Kärlek i hästhagen betäckning är en stor industriDe flesta föl tillkommer genom inseminering. Den fria kärleken frodas sällan i hästhagar - även om det fortfarande förekommer. Vår reporter har besökt en seminstation och en gård, med fri hästförökning.Swedengate vad kan kulturkrockar leda till?Halva världen har de senaste veckorna diskuterat var barn i Sverige äter sin middag. Vad beror det på att sederna är så olika, och är olikheterna anledning att bråka? Kulturpanelsamtal med kulturjournalisten Jack Werner, matskribenten Lotta Lundgren och författaren Zara Kjellner.Mer i programmet:Timme 1Samtal om nödvändiga klimatåtgärder med korrespondent Marie-Louise Kristola och Johan RockströmVilka faktorer påverkar miljöbeslut?Röster om drottning Elisabeth 70 år på tronenKärlek i hästhagenKrönika av Göran RosenbergPanelenTimme 2Vem gynnas av stora politikevents som Järvaveckan?Public ServiceVilka vapen behöver Ukraina?Ukrainare som försvinner i ryska händerSwedengate är det värt att bråka om kultur?Krönika av Pamela JaskoviakProgramledare: Pia Fridén Producent: Luise Steinberger Tekniker: Heinz Wennin
Klotet tar avstamp i den stora internationella miljökonferensen Stockholm + 50 som äger rum nu i veckan, 50 år efter FN-konferensen 1972 i just Stockholm. Vilka miljöfrågor var aktuella då, vad låg bakom det växande engagemanget för miljöfrågorna och hur har fokuset förändrats sedan dess.Hör miljöjournalisten Henrik Ekman, miljöhistorikern David Larsson Heidenblad, klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola och vetenskapsjournalist Gustaf Klarin i samtal om lärdomarna från 70-talet och hur ödesfrågorna har hanterats då och nu. Afrikakorrespondent Rickard Myrenberg medverkar med en rapport om den svåra svälten som drabbat Afrikas Horn.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Apkoppor klassas som allmänfarlig sjukdom och den sprider sig i Europa. Med coronapandemin i färskt minne ser vi lätt farorna med nya sjukdomsutbrott men finns det risk för att vi ropar varg? I Indien har det på sistone varit så hett att fåglar kollapsar mitt i flykten och faller till marken och redan nu kommer forskningen som räknar ut i vilken mån det kan koppas till klimatförändringen. Hur har vetenskapen blivit så snabb på att göra sambanden? Och hur pass tillförlitlig är forskning som bygger på sannolikheter? Och så ska det handla om myror som överträffar hundar i alla fall när det gäller att sniffa sig till cancer. I podden hörs: Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Camilla Widebeck och Sara Sällström, Vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Globala klimatkorrespondent. Poddledare: Camilla Widebeck Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Ukrainakriget får det att krisa på den internationella rymdstationen, ISS. Ryssarna vill dra sig ur samarbetet. Experter pratar om ett nytt kallt krig i rymden. ISS har kallats för ett fredsprojekt och har i mångt och mycket varit ett lyckat internationellt samarbete mellan en rad olika länder. Där har astronauterna varit försökskaniner för forskning på hur människan reagerar på längre tid i rymdens tyngdlöshet, för att bättre förstå hur livet på till exempel en månbas skulle gestalta sig - eller på en resa till Mars. Verksamheten på rymdstationen har genomsyrats av tanken om utforskning för mänsklighetens bästa - inte olika nationers bästa. Kanske är det på väg att ändras nu. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges radios klimatkorrespondent, och Camilla Widebeck från SR:s vetenskapsredaktion. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Presidentval i Frankrike stundar och Klotet är på plats bland bullermätare och i förpackningsindustrin. Hur stor är miljöfrågan för de tolv presidentkandidaterna? Av de tolv som i vår kandiderar till presidentposten i Frankrike har så gott som samtliga fått hård kritik för att inte tillräckligt uppmärksamma miljöfrågorna. Klotet tar upp vari kritiken ligger, hur de politiska positionerna ser ut och vilka miljöfrågor som ändå är aktuella i debatten i landet.Radar mot bullerförorenare i FrankrikeReportage om bullerradar som nu sätts upp över landet för att få bukt med oljud från motorcyklar och andra fordon. Dessutom om kampen mot den skadliga plasten där Frankrike genom skärpta lagar vill minska produktion och användning av matkassar, förpackningar och muggar av plast.Medverkande: Pierre Jean, mc-förare, Claude Hélie, invånare Saint Lambert, Anne Grignon, kommunen Saint Lambert, Christophe Mietlicki, ingenjör/forskare, Fanny Mietlicki, chef miljöorganisationen Bruitparif, Charlotte Curé, forskare i bioakustik, forskningsinstitutet Cerema, Joël Lelong, forskare i akustik vid Gustave Eiffel universitet, Guy Courtois, krogägare, Armand Chaigne, chef förpackningsföretaget DS Smith Frankrike, Joseph Tayefeh, chef på Plastalliance, Eloise, kund, Agneta Kossowski-Darwish, ägare till butiken Affären i Paris, Jeanne, demonstrant, Armène, demonstrant, Anne Bringault, talesperson Climate Action Network France, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent. Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Johan TollgerdtProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Om vi ska klara energiförsörjning i Europa utan rysk olja och gas krävs drastiska åtgärder. Europa betalar miljardbelopp till Ryssland varje dag för gasen, mest sårbart är Tyskland som genom sin energiomställning gjort sig beroende av rysk gas. Temperatursänkningar i offentliga byggnader, sänkning av hastighet när vi kör, och kanske återuppliva kärnkraft som varit på väg att läggas ner. Nu haglar förslagen på hur beroendet av rysk energi ska brytas. Energikriser har vi haft förut, och efter 70-talets oljekris rustade Sverige om på ett grundläggande sätt. Något som ledde till att vi jämförelsevis står bättre rustade i dagens kris än många andra länder. Det har också spelat roll för den svenska omställningen till hållbara energislag. Rättelse: James Webb-teleskopet har kostat 10 miljarder dollar att utveckla. Inte kronor. I podden hörs: Camilla Widebeck och Sara Sällström från vetenskapsredaktionen, och Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent. Poddledare Gustaf Klarin Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Granat- och raketangreppen i Ukraina får en direkt inverkan på mark och natur när oljedepåer sätts i brand och giftiga gaser riskerar att spridas. Ukrainas många kärnkraftverk är viktiga strategiska militära mål och potentiella miljöfaror - om de beskjuts eller får bristande tillsyn. Med kriget finns en risk för skadade kärnkraftverk, förgiftat dricksvatten och förlust av Europas rikaste biologiska mångfald samtidigt som den mänskliga tragedin i Ukraina växer för varje dag.Kriget tvingar samtidigt i en ny växel EU:s klimatpolitik Men även på längre sikt får kriget effekter såväl lokalt som regionalt. Vetenskapsradion Klotet handlar om miljöeffekterna i krigets skugga, om försöken att minska beroendet av rysk naturgas, och om hur takten i energiomställningen kan påverkas.Medverkande: Christian Azar, professor i fysisk resursteori vid Chalmers, Björn Ola Linnér, professor i klimatpolitisk forskning, Britta Sjöstedt, Universitetslektor i miljörätt i Lund, Artem Romaniukov, grundare miljöorganisationen SaveDnipro i Ukraina och numera soldat, Natalia Gozaks, chef för en av Ukrainas största miljöorganisationer Ecoaction, Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Maria Persson Löfgren, Moskvakorrespondent.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReportrar: Daniel Värjö, Anna-Karin Ivarsson, Clara Jonsson Programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
Rysslands invasion av Ukraina tycks gå långsammare än man trott. Rädslan för värre vapenteknologi hägrar. Samtidigt kommer FN med sin stora klimatrapport. Vad händer när en kris överskuggar en annan? Förberedande cyberattacker har pågått i flera år för att bereda väg för den ryska invasionen av Ukraina. På samma sätt har Vladimir Putin bearbetat sitt folk med en egen historieskrivning som ska stärka hans argument för att invadera ett grannland.Putins syn på territorium och natur kan härledas till sovjetiska idéer om naturens värde i maktens tjänst. Naturförstörelse har följt hand i hand med den ryska historien. Kriget har också satt fokus på energifrågan, i Ryssland, Ukraina och Europa. När vi är så beroende av varandra hur kan ett krig ens bli möjligt? FN:s klimatpanel släppte samtidigt sin stora rapport om konsekvenserna av klimatförändringen och vikten av att agera snabbt med anpassningar och bevarande av mångfalden av liv på planeten. I podden hörs: Camilla Widebeck och Björn Gunér från Vetenskapsredaktionen, Ulrika Björkstén, SR:s Vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s Klimatkorrespondent. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Vetenskapsradions internationella miljöprogram. Det är en ödesmättad beskrivning som FN:s klimatpanel IPCC i sin senaste rapport ger av vår värld: Människan förstör sakta men säkert sin enda plats i universum och vårt hopp ligger till naturens motståndskraft. Klotet har valt ut fem viktiga punkter ur rapporten: Konsekvenserna för oss och vår planet har blivit mer omfattande och allvarligare.Människor i alla regioner i hela världen drabbas redan idag, men i olika grad.Effekterna blir värre ju mer temperaturen höjs och ekosystem är redan i dag på gränsen för vad de klarar av.Att skydda och återställa ekosystem och natur i stor skala, mellan 30 och 50 procent av jordens natur, är enligt IPCC en av de viktigaste åtgärderna för att både mildra klimatförändringarna och att anpassa oss till dem.Ett positivt besked: Anpassning räddar liv. Men fönstret håller på att stängas innan människan hinner säkra en beboelig planet och hållbar framtid.Diskussion med Johan Rockström, Marie-Louise Kristola och Emily Boyd: Ekosystem nära gränsen för vad de klarar avMedverkande: Johan Rockström, Marie-Louise Kristola, Emily Boyd, Erik Glaas, Merja Willman, Sofie StorbjörkSkriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProducent: Anders Wennersten
Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet. Idéerna sträcker sig också in i våra dagar. Inom genetiken finns forskare som till exempel intresserar sig för att jämföra folkgrupper och gör genetiska kopplingar mellan folkgrupp och utbildningsnivå. Som man frågar, får man svar. I det uttrycket ligger en betoning på hur viktig den vetenskapliga frågan är. Att innan man frågar, tänka: Vilka vetenskapliga frågor är relevanta?. Pseudovetenskapen har inte så lite gemensamt med konspirationstänkandets idévärld. Man säger att man bara ställer obekväma frågor. Men frågorna är oftast valda för att passa ett förutbestämt svar. Och man har valt bort frågor som pekar åt ett annat håll än vad det förutbestämda svaret är. Dessutom har frågorna inte testats för relevans gentemot andra frågor. Vi hör också om Barroso, Portugal där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Vi diskuterar självlysande fiskar, och behandlingsmetoder mot panikångest som fungerar men på lite olika sätt. I podden hörs: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Thomas Heldmark, reporter. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Sveriges Radios klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola besöker norra Portugal och byn Covas do Barroso där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Bland kritikerna finns farhågor om att en utvinning där skulle hota naturen i ett världsarvsklassat jordbrukslandskap.Batterifabriken i Skellefteå behöver "det vita guldet"Samtidigt gläds många i Skellefteå åt stadens nya batterifabrik som ska ge tusentals jobb och där man gärna vill ha Det vita guldet, som litiumet kallas från den planerade gruvan i Portugal.Medverkande: Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Alexandre Lima, geolog och professor på universitetet i Porto, syskonen Joao och Aida Fernandes, jordbrukare i Barroso och för respektive emot en gruva, Jesper Wigardt, kommunikationschef, Northvolt, Vidar Thorin Viklund, fordonsteknisk elev i Skellefteå, João Pedro Matos Fernandes, miljöminister i Portugal, Kristian Åström, ekonomikommentator. Med flera.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
De nya pandemirestriktionerna har fått debatten att blossa upp. Hur långt kan man gå i att inskränka människors rättigheter med tanke på hur läget ser ut med smittspridningen och vaccineringarna? Dessutom ställer sig regeringen positiv till att klassa kärnkraften som hållbar. Och så har ett genförändrat grishjärta transplanterats till en människa för första gången. I podden hörs: Vetenskapsredaktionens Camilla Widebeck och Sara Sällström. Dessutom SR:s vetenskapskommentator Ulrika Björkstén och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola. Producent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se
Radiokorrespondenterna handlar denna gång om energiomställning och energieffektivisering. Vi hör bland annat om läckande hus i England. Vi hör också reportage från en by i Tyskland som går i bräschen för innovativ energilagring. Medverkande: Björn Sandén professor i innovation och hållbarhet på Chalmers Tekniska högskola och Brigitte Knopf generalsekreterare för forskningsinstitutet Mercator i Berlin. I programmet medverkar även Joanne Wade som är specialist på energieffektivisering. Programledare: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sr.seProducent: Irma Norrman irma.norrman@sr.se
Nyligen dömdes Shell och tyska staten, flera andra EU-länder anklagas just nu för bristande klimatarbete. Och snart kommer EU-kommissionens klimatpaket om hur utsläppen ska minska. Medverkande: Jonas Ebbesson, professor i miljörätt vid Stockholms universitet, Susanne Palme, EU-kommentator, Daniel Alling, Londonkorrespondent, Marie Louise Kristola, klimatkorrespondent. Programledare: Claes Aronsson Producent: Maja Lagercrantz
Xi Jinping säger att Kina ska vara koldioxidneutralt 2060. Går det att lita på Kinas klimatlöften när Kina samtidigt fortsätter att vara världens största koldioxidutsläppare? Hur märks klimatförändringarna i Kina, och är det genom klimatfrågan som Kina och USA kan bli vänner igen? Medverkande i podden: Kinakommentator Hanna Sahlberg, Björn Djurberg, korrespondent i Peking, klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola och programledare Hélène Benno.Producent: Cecilia Zabin Tengmark Tekniker: Brady Javier