Podcasts about cheferna

Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet för illojalitet mot vårdbolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg in över Sverige och de gamla är i fara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo – Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.Efter att dokumentären sänts åtalades regionchef Helena Winter, enhetschef Petra Lindhe och medarbetaren på Attendos personalavdelning för brott mot lagen om meddelarskydd (i vissa enskilda verksamheter). Petra Lindhe friades, de andra två dömdes till böter i tingsrätten och hovrätten.Hösten 2024 väntas Högsta domstolen komma med ett slutgiltigt avgörande.Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett visselblåsaren Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om lagen om meddelarskydd och rätten att slå larm i media.Reporter: Johanna SjövallProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Fredrik Von Der PahlenDet illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

I detta avsnittet från Geberit träffar vi tre chefer Jennie Olsson, Johan Håkansson och Daniel Nilsson som berättar om Geberits historia, företagskultur och miljösatsningar. Cheferna berättar också om framtida satsningar och om hur utsikterna för varumärket Ifö och dess unika produktion är. Intresserad av att veta mer eller jobba med oss? Då hittar du mer information på www.geberit.se/karriar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Uppdraget som chef har knappast blivit lättare när så mycket ska skötas på distans. Boel Sjöstrand, erfaren ledare, delar med sig av hur distansledarskapet kan funka riktigt bra.Boel Sjöstrand har haft flera seniora roller inom olika branscher. bland annat vd för Linkura och Wise Professionals och COO på Netlight. Hon brinner för att människor både ska få vara och må så bra som möjligt.Ett större avståndI rådande tider är det många chefer som leder på distans. Boel tror att det är en stor orsak till att både medarbetare och chefer upplever utmaningar av olika slag. Det innebär ett större avstånd till kollegor, till arbetsplatsen och själva sammanhanget – det som är meningsfullt med arbetet.Chefer saknar ”koll”Cheferna kanske ännu mer saknar att leda som vanligt. Som chef drivs man av det mellanmänskliga eftersom man troligtvis sökt rollen för att man gillar just det. Man saknar också det som Boel vill kalla för ”koll”, en känsla för hur teamet har det, vad man gör, hur man mår. Färre informella mötenDe små naturliga mötena i korridorer och vid kaffemaskinen har försvunnit för många av oss. Det innebär att chefen måste söka upp medarbetarna på ett annat sätt. Och det sociala ansvaret, menar Boel, har plötsligt blivit ännu mer chefens ansvar. Men chefer är också människor och det kan vara svårt att räcka till.Dags för självledarskapBoel menar att cheferna behöver delegera delar av sitt ledaransvar. Hon vill slå ett slag för självledarskap och att var och en behöver ta delansvar för att uttrycka vad man behöver och hur man vill jobba. Självledarskap handlar inte om att cheferna ska släppa taget utan tvärtom att verkligen engagera sig och coacha medarbetare och underlätta de mellanmänskliga relationerna. Det är ett arbetssätt som ofta behövs i moderna verksamheter där arbetet är komplext.Samtal om förväntningarVar och en behöver ställa sig frågan hur just jag mår bra i vardagen och sedan aktivt skapa strukturer som stöttar det. Chefen kan initiera samtal där kollegor får utforska gränserna för vilka förväntningar man har på varandra och stämma av det med tillsammans. Kanske behöver man inte stämma av allting med chefen utan med dem man oftast har att göra med i vardagen: kollegor, kunder och andra. Det här synsättet saknas ofta, menar Boel.Alla är olikaAlla är också olika, en del trivs bra med att vara för sig själva. Andra, som får energi av att träffas kan tycka det är riktigt jobbigt att vara hemma. Vi behöver få syn på hur olika vi är och ta med oss det in i vårt nya normala.Lyssna på oss självaVi behöver alla träna på att lyssna bättre på oss själva. Till vardags är Boel vd på Linkura som hjälper människor förstå och ta hand om sina stressnivåer.– Det visar sig att vi ofta har svårt att uppskatta hur vi faktiskt mår. Det överensstämmer inte med det fysiologiska svaret.Acceptera att det är svårt och hjälpas åt
Som en sammanfattning: det viktigaste med att leda på distans är att acceptera att det är svårt. Och vi behöver skala ut ledarskapet så det kan bäras av fler individer. Vi måste hjälpa varandra att skapa de samtal vi behöver och på att fokusera på meningsfullheten i vårt arbete. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Susanna Gideonsson som är LO:s ordförande kräver att cheferna i de största börsbolagen och i de statliga bolagen och myndigheterna nöjer sig med samma procentuella löneökning som LO. Inför nästa års lönerörelse har LO gått fram med krav om löneökning på 4,4 procent och en låglönesatsning. Samtidigt ligger inflationen på över nio procent. Varför ska LO:s medlemmar acceptera ett en så stor reallönesänkning? Susanna Gideonsson säger att LO tar ansvar för att inte driva på inflationen med alltför höga lönekrav. Men för att LO:s medlemmar ska acceptera det måste hela samhället ta samma ansvar. Direktörer kan inte få större procentuell löneökning än 4,4 procent, säger hon. "Skulle till exempel de 20 största börsnoterade bolagen säga 'Jajamensan, vi är beredd att ta vårt ansvar, alla våra ersättningar och arvorden, oavsett om det gäller vd:ar eller andra, kommer vi att hålla oss till märket'. Samma sak med politiken, om Kristersson skulle går ut och säga, 'Nu uppmanar vi våra myndigheter och statliga bolag, generaldirektörer och vd:ar, att hålla sig till märket', då skulle det vara en signal om att nu tar vi i hand på att nu får vi ner inflationen i Sverige och vi gör det gemensamt. Det är inte så att det bara är LO:s löneökningar som skulle riskera att spä på inflationen"LO:s relation till Socialdemokraterna och till SverigedemokraternaÄnda sedan grundandet har LO en nära relation till Socialdemokraterna. De bedriver facklig-politisk samverkan och som LO-ordförande sitter Susanna Gideon i partiets verkställande utskott. LO anser att deras intressen gynnas av att ta kollektiv politisk ställning och att använda partipolitiken för att flytta fram medlemmarnas positioner. LO tagit ställning mot SD och i LO-förbunden Transport och Pappers kan man inte vara medlem om man är aktiv sverigedemokrat. Men i senaste valet röstade var fjärde LO-medlem på SD och hälften av Socialdemokraternas väljare är tjänstemän. Skulle LO kunna vinna på att bli partipolitiskt obunden, kanske få fler medlemmar? Susanna Gideonsson svarar att de såhär långt inte gjort den bedömningen. "Det är en fråga som avgörs i demokratisk ordning på våra kongresser. Vi behöver nog göra mer för att stärka arbetarnas röst i politiken överlag. Men vi ser inte att vi skulle få en större makt om vi avsäger oss det inflytande vi har idag att påverka ett partis politik", säger Susanna Gideonsson. Gäst: LO:s ordförande Susanna Gideonsson Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Kommentar: Tomas Ramberg Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Stina Fagerberg

Efter att ha larmat i media anklagas vårdbiträdet för illojalitet mot vårdbolaget Attendo. Samtidigt är andra vågen av corona på väg in över Sverige och de gamla är i fara. På äldreboendet Sabbatsbergsbyn kommer coronaviruset in på fem avdelningar. Många av de boende smittas och dör under våren 2020. I ett försök att rädda liv slår vårdbiträdet Stine Christophersen tillsammans med några av sina kollegor larm i media.Äldreboendet där Stine jobbar drivs av Attendo Nordens största vårdbolag. Cheferna ger Stine en erinran för illojalitet som hon vägrar att skriva under. I dolda inspelningar mitt under brinnande pandemi väcker P1 Dokumentärs "Det illojala vårdbiträdet" frågor om vilket skydd vårdpersonal egentligen har när de väljer att slå larm i media.I dokumentären möter du även Maria Berg vars man Jack Berg dog under sin tid på Sabbatsbergsbyns äldreboende. Maria berättar att när hon till slut får komma in och träffa Jack är han okontaktbar, i hans rum står ett droppställ som inte är inkopplat.Efter dokumentären står tre anställda på Attendo åtalade för brott mot lagen om meddelarskydd. Rättegång planeras inledas den 26 september 2022.Attendos VD Martin Tivéus har offentligt bett vårdbiträdet Stine Christophersen om ursäkt. Han har kallat det som hände henne på huvudkontoret oacceptabelt. Enligt Attendo har både chefer och personal, efter P1 Dokumentärs och Ekots granskning, fått utbildning om meddelarfriheten och rätten att slå larm i media.Reporter: Johanna Sjövall Producent: Magnus Arvidson Slutmix: Fredrik Von Der PahlenDet illojala vårdbiträdet är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2021.

BOPOLPODDEN | Ledarskapet är det viktigaste vi har men cheferna inkluderas inte i arbetet. Möt Byggchefernas ordförande Jeanet Corvinius i ett samtal om branschens utmaningar, greenwashing, arbetslivskriminaliteten och vad som krävs för att öka attraktionen och jämställdheten. Expertkommentator: Stefan Attefall Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Nedan följer en något kortad transkribering av samtalet jag hade med Ilan Sadé, som alltså är partiledare för Medborgerlig samling.Välkommen till Rak höger, Ilan Sadé!– Tack!Du var en av dem som kritiserade reklamkampanjen för Försvarsmakten som de hade på förstasidan på Svenska Dagbladet med regnbågsflaggan där det stod ”En flagga värd att försvara”. Det var två delar i din kritik, det ena var att myndigheter inte ska driva opinion, de ska inte vara politiska skrev du. Och den andra delen rörde hur symbolen har förändrats över tid. Du får gärna lägga ut texten om båda punkterna egentligen.– Jag har ju en grundinställning, och Medborglig Samling har en grundinställning, att myndigheter inte ska driva opinion, det är inte deras roll. Punkt slut. Om en myndighet är ute efter att till exempel rekrytera kompetent folk och så vidare, så kan man ju naturligtvis göra det i viss mån, men den här annonsen handlade inte så mycket om det. Om man läser den innantill så ser man att det handlar rätt mycket om opinionsbildning och det är inte myndigheternas roll. Den svenska demokratin har kommit att bli lite bakvänd nästan så att det är kommunikatörer, PR-avdelningar på myndigheter, till och med hela myndigheter vars främsta syfte är opinionsbildning, som ska lära folket vad folk ska tycka och tänka i stället för att maskineriet ska gå åt andra hållet, som det borde göra. Det vill säga att civilsamhället, det fria föreningslivet, i medierna – det är där opinionsbildning ska ske. Och sen kan folkvalda ta intryck av det. Jag tror att det är svårt att försvara det här. Om man nu har den principiella hållningen så ska den gälla, även om man i något fall inte tycker att det var något större fel på budskapet.Ibland vid sådana här kampanjer från företag och liknande så är det som att de slänger in en brandfackla och lämnar den, men här var ändå Försvarsmakten varit ganska aktiva med att svara folk som har varit kritiska på deras Facebooksida. Då har den kommunikatören, eller vem det nu är som sitter och svarar, skrivit att ”svenska flaggan försvarar vi 365 dagar om året och den är inte hotad av den här av regnbågsflaggan. Det här är ett sätt att markera att grupper som tidigare har varit diskriminerade, eller är diskriminerade eller har svårare att komma in i gemenskapen, att de är inkluderade i Försvarsmakten och att det är någonting som vi verkligen slår vakt om”.– Men det är nog ingen som ifrågasätter att Försvarsmakten skulle ha övergivit den svenska flaggan. Jag tror att man måste tänka igenom det här bland myndigheter. Det har betydelse när man tar en symbol och sätter den på en flaggstång, som i det här fallet, och låter den här gruppen soldater gå efter den symbolen. Vad vill man ha sagt med det? Är det att signalera att vi är arbetsplats, och för all del, det finns i grunden en pliktlagstiftning även om den inte riktigt är satt i verket just nu. Men det är klart att Försvarsmakten ska vara en trygg plats för personer med en sexuell läggning som inte tillhör mainstream – det är ju jättebra. Det kanske man kan signalera och historiskt har det ju självklart varit ett problem – har man en organisation som Försvarsmakten, där så många män har varit skyldiga att göra tjänst och där det dessutom självklart finns en väldigt manlig jargon, en manlig kultur, är det klart att det förekommit en hel del mindre trevliga bemötande, skämt och jargon kring homosexuella. Där finns det kanske en del att jobba på men då är det en HR-fråga, en fråga som man kan hantera på ett annat sätt. För det var inte det som stod i annonsen riktigt – där stod ju att vi står för och försvarar just den här flaggan.Det stod ordagrant: “Vi försvarar mänskliga rättigheter, allas lika värde och vår rätt att leva som vi själva väljer”.– Detta gäckande begrepp ”Allas lika värde”. När man väl analyserar det är det inte alls så himla oproblematiskt. Det verkar ibland vara ett kodord för vänstern och vänsterliberala att dänga i huvudet på allt till höger om Liberalerna. Det är inte så himla enkelt när man håller på med sådana här politiserade uttryck och symboler. Kombinationen kan göra att folk nog uppfattar att det finns ett mer begränsande politiskt ställningstagande.Jag tror att det där är en viktig del i det här. Du skrev en uppdatering till på Facebook för några dagar sedan att just att du fått stort gensvar men du har inte fått så många homofobiska kommentarer?– Knappt någonting alls i min tråd.Jag tänkte på det, just i det här fallet, att man har en känsla av att det här är en ideologi som kommer med ett paket. Det är som en fälla och jag gick i den när jag skrev på Twitter och en krönika i Svenska Dagbladet. (Jag vet ju att det är en fälla men jag skrev om det ändå.) Om man framför åsikten, som du gjort, att man inte tycker att Försvarsmakten ska ägna sig åt politiserande. Då får man kritiken: ”Har du problem med HBTQ-personer? Har du problem med alla människors lika värde? Varför är du så reaktionär? Varför står du i vägen för framsteg och inkludering?”– Där kommer du in på min andra huvudinvändning – utöver att myndigheter inte ska driva opinion. Nämligen att om man tittar på själva sakfrågan, så är regnbågsflaggan en symbol som har kommit att förändras i hur man använder den i samhället och också, tror jag, vilka associationer folk gör. Går man tillbaka tio, femton år så var det så att om jag gick ute på stan och såg en regnbågsflagga utanför ett café eller en badstrand så tolkar jag det som att det här är ett ställe där de hänger många bögar och flator. Det är lite öppen stämning, det kanske jobbar folk där som hör till den gruppen – det är så kallat gayvänligt. Det är helt enkelt en symbol som står för homo-, bi- och transpersoner och med det så är saken klar – oavsett vad de här personerna kan tänkas ha för uppfattningar i samhällsfrågor. Det som har hänt i Sverige framför allt är att flaggan verkligen har – för att använda ett annat modeuttryck – approprierats av det allmänna, inte minst kommuner. Man flaggar överallt, den dyker upp på förskolor, badhus, längs hela Malmös badstrand. Där har det nu i flera månader varit regnbågsflaggor. Och det betyder ju inte att hela Malmös badstrand nu är en gaystrand. Det betyder någonting annat verkar det som. – Jag blir inte glad längre när jag ser regnbågsflaggan tyvärr, på offentliga institutioner eller andra ställen. För jag vet att det inte är en markering av att ”Det jobbar många homosexuella på det här kommunkontoret” utan det betyder att de i all välvilja vill manifestera, givetvis ingår HBT-personer i paketet, men även någonting annat. Biblioteket till exempel, när de flaggar där verkar det handla om att man numera är HBTQ-certifierad. Det betyder väl inte att man har ställt fram E. M Forsters böcker nära till hands utan det betyder tydligen då att man har gått kurs i hur man ska bemöta sådana som jag.Nu måste vi nästan säga att du är den enda öppet homosexuella partiledaren i Sverige vad jag vet, i alla fall för något parti som jag känner till.– Det är möjligt. Jag vet inte om det finns någon annan, kanske i något riktigt litet parti, men det kanske är så att jag är det.Det blir lite intressant också för när Medborglig Samling ville gå i Stockholm Pride så förbjöds ni att göra det. Det blir väldigt ironiskt i det avseendet för här har vi då en öppet homosexuell partiledare, men du och ditt parti ska inte få gå i Stockholm Pride.– Vi hade ambitionen att vara på utställningsområdet, det är minsann inte gratis heller så vi skulle betala för att det och ha ett tält där, men vi fick nej till slut. Det ansågs att jag hade skrivit några saker 2016 i en krönika som inte gillades, det var liksom den officiella versionen. Den inofficiella orsaken tror jag snarare handlade om någon form av allmän misstro mot en ny rörelse på högersidan och att man på något sätt tycker att det är skumt och helt enkelt ville markera mot oss av den anledningen. Jag tror inte att de kan vara så dumma att de hänger upp sig på några rader från 2016 som dessutom förvrängdes å det grövsta.Nej, det var ju ni och Sverigedemokraterna som fick nej och det ser ut som en tanke.– Jo, Sverigedemokraterna blir så småningom en uppblåst elefant i den där famösa partiledardebatten som hölls samma år. Bland annat fick alla närvarande partiledare frågan om de någonsin skulle kunna tänka sig att ta i Sverigedemokraterna ens med tång och då viftade alla med flaggan som signalerade att de inte skulle kunna tänka sig att göra det. Sen går det något år och vi vet nu att det inte var så allvarligt menat.Den här regnbågsflaggan och Pride har gått från att vara en manifestation för homosexuellas rätt: ”Vi finns, vi syns och vi tänker inte gömma oss”, till att bli någonting där du som företag eller politiskt parti eller myndighet på något sätt kan vinna en poäng. Det finns sådana här memes som man kan tolka från två håll. När det är Pride Month i USA då har man memes där man säger att ”You know, I'm somewhat of a homosexual myself”. Att företag blir så varje år när det är Pride Month och när den är över så slänger man regnbågsflaggan. Man byter ut sin företagslogga mot en regnbågsversion och det här gör man i västländer, men samma företag gör det inte i Saudiarabien eller Pakistan eller så. På ett sätt kan man tolka det som att det här är någonting väldigt positivt, att vi har förändrats så att vi har blivit mer inkluderande, mer toleranta eller vilket ord man vill använda. Å andra sidan kan man tolka det som att det egentligen inte har skett en sådan förändring utan att det bara är en godhetssignalering.– Ja. Och det förekommer för all del en viss kritik från vänsterhåll gällande det där. Jag har läst några artiklar på några kultursidor från identitetsvänstern i Sverige som tycker att försvarsmaktsgrejen kanske inte var så bra ur deras perspektiv därför att de tycker att Försvarsmakten handlar om att försvara gränser och då tycker man att det är lite pinkwashing – att utnyttja att man minsann står upp för en minoritet för att legitimera sin verksamhet – samma sak med polisen. De kan komma från en helt annan vinkel och tycka att det här är konstigt. – Pride har gått från att vara en synlighetsmarsch för att visa att man skäms inte, man är stolt, rak i ryggen, karnevalsstämning, absolut dominans i det här tåget av personer som är homosexuella, bisexuella, transpersoner. Till att det idag nästan är dominans från myndighetshåll, från stora organisationer och föreningar som inte har så mycket att göra med homosexuella och transpersoner till vardags.Det blir nästan som när Socialdemokraterna demonstrerar mot sig själva på första maj då man sitter på regeringsmakten. Vad är det man demonstrerar mot? Då är det väl egentligen Medborgerlig Samling och Sverigedemokraterna man är emot kanske.– Folk som är med där är de som har rätt värdegrund och det tycker jag är lite tragiskt på något sätt. Men det kan bli så här också med frågorna som kunde förena homosexuella, bisexuella och transpersoner fram till för tio år sedan kanske, de fanns ju där. Det var ganska stora olikheter och viss diskriminering i lagstiftningen. Där har förändringar skett och i takt med att det inte finns så många sådana frågor kvar – vi är ju trots allt väldigt långt komna nu när det gäller lika rättigheter – så börjar man gripa efter annat. Då fylls det hela lätt med ett annat innehåll. Identitetspolitiken har blivit starkare och starkare de senaste åren, där det inte längre handlar så mycket om att få samma rättigheter och inkluderas i ett gemensamt kollektivt utan snarare att markera särart och gå åt andra hållet: Att dela in samhället i olika undergrupper som aldrig någonsin kommer att ha sammanfallande intressen. Det är så man jobbar med identitetspolitik och det är egentligen motsatsen till lika rättigheter.Det finns parodiska inslag i det här också. En nära vän till mig som är lika gammal som jag, 38 år, har kommit ut som homosexuell. Han har levt som heterosexuell länge och då blir det viktigt såklart att veta var man har andra homosexuella. På en arbetsplats han var på så var det en av kollegorna som hade en pin med regnbågsflaggan. Då sa han ”Jag måste bara fråga: Are you one of the tribe så att säga?” Och fick svaret att ”Nej, jag tror bara på allas lika värde och tycker det är viktigt”.– Han blev besviken?Ja, men han var kluven. För å ena sidan tänkte han att det var fint. Å andra sidan kände han att den kollegan hade approprierat symbolen på något sätt. Samma sak när han har gått ut alltmer på gayklubbar. För varje homosexuell kille som man kan närma sig så står det ett stim av heterosexuella tjejer runt. Han beskrev det som stora fiskar i havet som har ett gäng parasitfiskar runt. Man kan inte mötas för man är omgärdad av så många heterotjejer. Jag tror att det var Andrew Sullivan, som har en substack han också, The Weekly Dish, han sa det i sin senaste podd att det är nästan dags nu när så många har appropierat den här symbolen, att det kanske är dags att man på en gayklubb säger: ”Är du inte gay – så f**k off”.– I och för sig har heterotjejer hängt på gayklubbar tidigare, men det kanske har ökat, vad vet jag. Nu kanske det nästan är en obligatorisk grej man ska göra för att visa sig vidsynt. Jag tror att det har funnits två anledningar till det: Den ena anledningen har varit att för många tjejer som bara vill ut och festa och inte är intresserade av att bli raggade på den kvällen, eller inte alls, där är gayklubben en ganska schysst miljö. Det andra skälet kan vara att vi har den här klassikern, den här bögen som blir bästa vän med sin ”fag hag”, alltså en heterosexuell kvinna som man kan spegla sig i, byta intressen med. Den stereotypen finns ju, eller fanns i alla fall på den tiden när jag var ute och rumlade. Och nu låter jag jättegammal. Men jag vet inte hur det är på bögklubbar nuförtiden, det var längesen nu, jag skulle säkert märka många förändringar om jag var ute en sväng.Jag har ett väldigt dåligt tvärsnitt av HBTQ-rörelsen. Jag känner i princip bara H:et där och då homosexuella män. Jag är ingen fag hag men jag har en del…– Har du analyserat detta på något sätt?Jag har inte det, jag borde kanske gå i analys? Det finns kanske en garderob där...Men i alla fall, flera av de främsta kritikerna av den här regnbågsexplosionen som skett är homosexuella män. Jag säger inte att de är representativa men du har personer som Douglas Murray, som skrev The Madness of Crowds, som är homosexuell. Du har Andrew Sullivan, som också är en skarp kritiker av det här och är en självidentifierad ”bear”. Du är en kritiker och sen har jag andra vänner, som Torbjörn Elensky, som jag pratat med om det här. Som Torbjörn sa till mig igår när vi pratade om de här sakerna: Han vet inte om han är vänster-identitetspolitisk eller högerkonservativ när han säger det, men han tycker att folk inkräktar lite på hans område.Jag drar mig till minnes att jag hade en kritik – det här är tio år sedan nu – det var Uppsala Pride och de var väldigt vänsterradikala och jag kritiserade det på Twitter och sa i princip att jag tycker att alla borde inkluderas. Då svarade Johan Hilton, som nu är på DN kultur, ungefär att: ”Ja, du kan tycka det, men det är inte för dig det finns och vi är inte homosexuella för att heterosexuella ska kunna känna sig inkluderade och jag tycker att det är bra att det finns utrymmen som är separatistiska helt enkelt, som är våra utrymmen”. Min motkritik var att ”Ja, det håller jag med om men det här handlar om politik”.– Precis, det är inte som att de drar sig undan till något enskilt rum utan det är ju att gå på paradgatan. Det är det som är syftet med Pride tror jag, att det ska vara en inkluderingsakt. Jag känner stor sympati för behovet av att ha egna rum när man är homosexuell. Jag har också svängt vad det gäller att det kan finnas behov för kvinnor av olika skäl. Men det är annan sak. Det kanske inte är en slump att det har uppkommit kritik från bögar som är höger.– Dels kan det ha att göra med att man känner att man snart blir ihjälkramad: ”Sluta, ni är inte kloka!”. Samma typ av känslor tror jag ibland finns hos den judiska minoriteten till exempel. En del försöker utnyttja historien för politiska syften och dra den i flera varv. Till slut blir det absurda följder. Vänstern har börjat manifestera på Kristallnattens årsdag, men vid en sådan manifestation, jag tror det var i Umeå, var det nästan en anti-Israel-demonstration. En annan aspekt, vilket också knyter an till det judiska, det är det här klassiska avsnittet i Seinfeld med läkaren som konverterar till judendomen för att han ska kunna dra judeskämt. Och det är kanske lättare för personer ”in the tribe” att gå ut och kritisera det här om det går för långt därför att man åtminstone inte kan beskylla mig och Douglas Murray och andra för att vara homofober.Det går men det kräver mer ansträngningar. Det finns den här tanken om “internaliserad homofobi” man hör om ibland.– Men kanske framför allt den första förklaringsmodellen, att till slut så känner man inte riktigt att man vill bli så ihjälkramad och få en symbol som tidigare kunde tolkas som en ganska enkel och avgränsad symbol för en sexuell läggning, eller för all del könsidentitet, nu i stället har blivit någonting annat för den har kidnappats lite av etablissemanget. När det gäller Försvarsmakten så tycker jag att det blir lite konstigt eller fel oavsett hur man ser på det: Är det en symbol för HBT-personer? Då blir det konstigt för försvaret ska vi försvara alla och vara en bra arbetsplats för alla. Men är den är den symbol som har mer långtgående eller abstrakta betydelser, vilket Försvarsmakten verkar tycka när man skriver som man gör i den annonsen, då blir det också fel för då är de inne på att driva politik.Om någon som lyssnar här nu ännu inte är på Twitter och funderar på att börja med Twitter så avråder jag bestämt. Själv kan jag inte sluta vid det här laget. Men i alla fall: Nästan alla politiska gräl där kokar ner till semantik. Jag skrev en fråga: ”Kan man vara för tolerans av HBTQ-personer, eller om jag skrev homosexuella, men ändå tycka att Försvarsmakten inte borde ha regnbågsflaggan?– Och fick du det i huvudet: Hur kan du skriva tolerans?Exakt. Det finns en rörelse inom framför allt bland vänsterintellektuella där tolerans var det finaste man kunde känna, det var det finaste ledordet under 1980, 1990-talet och en bit in på 2000-talet. Då var tolerans det stora värdet. Nu har man gått vidare till att använda andra ord – till exempel inkludering – i stället för tolerans. En anledning är man menar att i toleransbegreppet så ligger det att du kan ogilla någonting som du tolererar men du kan inte inkludera om du ogillar. – Okej, inkludering är mer något slags omfamnande eller godkännande? Men det är sant, man kan tolerera saker som man inte gillar. Det är en del av det liberala samhället som jag ser det.När jag skrev Genusdoktrinen intervjuade jag människor som varit med på HBTQ-certifieringar. Jag fick också höra på inspelningar från kurserna, bland annat från en läkare på ett universitetssjukhus. För det första så brukar utbildningsdagar på sjukhus vara någonting man anmäler sig till frivilligt att gå på i mån av tid men när det gäller HBTQ-certifiering så var det obligatoriskt så redan där var det annorlunda. Läkaren ställde frågan: Hur vet ni att den här HBTQ-diplomeringen leder till det utfall som ni önskar? Hur har ni utvärderat det ni gör? Han fortsätter att ställa kritiska frågor, det var inga konstiga frågor, och till slut blir de arga. Utbildaren svarade att ”Utbildning är evidensbaserat”. Det här ledde till att de som skulle HBTQ-certifiera inte ville komma tillbaka till den här mottagningen. Det skulle leda till att en del av sjukhuset inte blev HBTQ-certifierad och hur skulle det se ut? Cheferna mejlade och smsade och skrev ”Sluta ställa kritiska frågor, håll käften, sitt ner och lyssna bara”. När utbildarna hade lockats tillbaka så var det en av dem som sa ”Är det någon som har några frågor?” Då var det en av läkarna som sa att ”Vi får inte ställa några frågor för vår chef har förbjudit oss”. Men de är nu HBTQ-certifierade. Det här innebär att du ska inte bara acceptera, du ska inte bara tolerera, utan du måste också förändra ditt språk, du ska förändra hur du beter dig, du ska förändra dina tankar och passar det inte så kanske du blir av med jobbet eller så blir det andra obehagliga konsekvenser för dig. Nu har vi rört oss bort från frågan om Försvarsmakten men jag tänker att det finns en sådan skillnad här: att vi rört oss från att man ska tolerera, till att du inte bara ska acceptera utan att du också ska tänka rätt.– Jo. Något mellanting mellan tolerans och inkludering skulle kanske vara någon form av god uppförandekod.Acceptans kanske?– Ja. Låt oss säga att jag har en arbetskamrat som är djupt troende, och som exempelvis inte tycker att ett äktenskap mellan två av samma kön är ett riktigt äktenskap. Men den personen kan ju uppföra sig vänligt och korrekt på alla sätt och vis, till och med bli en god vän, utan att för den sakens skull bli övertygad om att ett äktenskap kan vara mellan personer av samma kön. Givetvis underlättar det om man har en värdegemenskap och tittar man på vad som har hänt i Sverige och i många andra europeiska länder och i USA så har det skett ett väldigt värderingsskifte när det gäller just synen på homosexuella. Det är naturligtvis välkommet. Men när det går till språket kommer den postmoderna synen på språket som verklighetsskapande in i bilden, kryddat med föreställningen om att vissa ord är tabu, att vissa ord kan vara hädelse. Det kommer från ett kristet arv. Sverige är ju grunden är ett väldigt lutheranskt land, även om lutherismen har övergivits finns tankemönstren där, de försvinner inte så lätt. En nackdel med att man gett upp så mycket av religionen är att mycket av den förs över på politiken. Säger man då ett felaktigt ord som var helt korrekt för två år sedan men som nu är hädelse så får man sådana där reaktioner.Det finns absurda ord även på engelska, att kalla folk för ”colored” är rasistiskt men att kalla dem för ”person of color”, det är rätt.Men du är ju inte bara homosexuell utan du är partiledare för Medborgerlig Samling. – Kan man tänka sig!Så du har många strängar på din lyra! Det är valår nästa år. Hur ser det ut för er? Hur ser era chanser ut tycker du? Och hur förbereder ni er?– Partiet föddes som en följd av decemberöverenskommelsen 2014 och en borgerlighet som helt tappat markkontakten och svikit många väljare. Sedan har det förändrats som bekant. Samtidigt gör vi analysen att vissa av de här förändringarna inte räcker. Det sker på ytan. Den största förändringen är ju Moderaternas och KD:s förändring, att man gått, från vårt perspektiv, i en mer vettig inriktning i en del sakfrågor. Men om jag ska komma in lite på att det som jag menar att vi kan tillföra så är det inget parti som på allvar lyfter skattepolitiken och frågan om skatteslöseri. Det finns inget parti som på allvar tar kampen när det gäller mycket av det som vi nuddat vid här, nämligen identitetspolitiken. Och det finns ett stort behov av reformer av vår svenska demokrati.– Vi ser ett samband mellan de här frågorna. Vårt demokratiska system i Sverige har kommit mer och mer att domineras av kollektiv, som är ganska små numera, nämligen partierna. Men det är ändå ett slags kollektivt styre där det finns för lite personligt ledarskap och ansvar. Det är ett system som har blivit som en politisk adel med personer som inte har gjort något annat i sina liv än att hålla på med politik från det att de blivit byxmyndiga. Det skapar ett samhälle som inte är bra – syftet med demokrati var ju att få en folklig förankring och se till att vi har politiker som inte bara är beroende av sina partier utan som faktiskt kan säga att ”Om jag blir bortröstad har jag ett yrkesliv att falla tillbaka på”.Och det har du?Det har jag. Det är jag väldigt nöjd med att jag har skaffat mig. Jag kan ju säga att i forntiden varit en sådan där ungdomsförbundare, i Centerpartiets ungdomsförbund och i studentförbundet också. Så småningom kom jag att glida ifrån Centerpartiet, eller det var snarare Centerpartiet som gled ifrån mig. Men jag var på väg att bli en sådan där politisk tjänsteman. Jag fick frågan om jag skulle jobba på riksdagskansliet.När var det här?– Jag var studentförbundets ordförande fram till 2006 och sen hade jag en roll som miljönämndens ordförande i Lunds kommun i tre år därefter. Så jag avslutade lite med det uppdraget.Det är intressant för Centerpartiet har ju förflyttat sig mer än något annat parti. Om man tittar på sådana där fyrfältare som statsvetare älskar, där man både har vänster och höger och GAL-TAN, så har Centerpartiet rört sig högerut i ekonomiska frågor och blivit mycket mer GAL, alltså grön, alternativ, liberal. Det är intressant för Alexander Bard var också engagerad i Centerpartiet en gång i tiden?– En kort vända. Han blev anlitad för att hjälpa dem att ta fram ett idéprogram.Och nu är han med i Medborgerlig Samling. En annan person som var centerpartist var Dick Erixon, som nu är sverigedemokrat. Ibland säger man att Moderaterna har förändrats så mycket men ett parti som verkligen har förändrats är Centerpartiet.– Ja, och nu byter man ut sina väljare mot en annan typ av väljare. Det var någon mätning som publicerades för någon månad sedan där man kunde se hur partiers väljare svarade på en klassisk borgerlig vs. socialismfråga. ”Tror man att det är företagsamhet som skapat det svenska välståndet i första hand eller tror man att det är politikerna genom att man har infört ett statligt välfärdssystem?” Där är det jättestora skillnader på hur vänsterväljare och högerväljare svarar. Det som stack ut var Centerpartiet, detta klassiska småföretagare- och småbrukarparti. Jag har för mig att nästan 40 % av väljarna som nu sympatiserar med Centerpartiet menar att det välfärdssystem som politiker har byggt upp är det som skapar välståndet.Jag undrar hur bekväm Ayn Rand-läsaren Annie Lööf är med det. Partier förändras till det nya politiska läget men samma personer finns ofta kvar i partiet. Annie Lööf och flera av de andra topparna är vad deras politiska motståndare skulle kalla för nyliberaler.– Hon hade Ayn Rand som husgud. På den tiden läste jag hennes böcker och för lyssnarna som inte känner till Ayn Rand så är det en filosof som i princip förespråkar en nattväktarstat. Det finns en del i hennes tankegods som inte riktigt stämmer med verkligheten, hon är ju lite fanatisk. Men jag kan bara gissa vad Ayn Rand skulle tycka om Centerpartiets nuvarande politiska vägval.I Atlas Shrugged tar hon väldigt hård strid mot dem som korrumperar, som är ”rentseekers” så att säga.– Köttet som suger ut de produktiva människorna i hennes värld.Ja, och det är ju de dåliga entreprenörerna. Man skulle kunna säga att vissa välfärdsföretagare kanske skulle passa in på det där. Ibland blir det bara som ett skällsord men det är i alla fall lite samma sak med Moderaterna på ett sätt. Många som var Reinfeldts närmaste är nu de som ska lämna det bakom sig. Det finns ironier här.– Det är samma personer. Det är just därför jag drar slutsatsen att partisystemet som Sverige har inte är bra. Samma människor som nu står och kritiserar Socialdemokraterna för att inte föra en tillräckligt bra migrationspolitisk, var de som under 2006-2014 öppnat Sveriges gränser mer än något annat parti. Det vore en sak om partierna rör sig för att de får nya företrädare men det är ju inte det, inte mer än marginellt. Då har jag dragit slutsatsen att det här är människor som är där för att det är deras liv. Partiet är deras karriär, deras sociala liv, deras allt. De träffar sin fru eller man, de gör allt i partiet.Här finns det också korruption som kanske inte skulle kategoriseras som korruption enligt internationella mätningar. Men där tycker jag att vänstern och vad vi kan kalla för skol-Twitter har haft en poäng. När du har en karriär – den politiska karriären – var går du sen? Jo, du går till välfärdsföretag och liknande, där det finns tidigare politiker. Så först skapar du systemet med friskolor och välfärdsföretag. Sen blir du anställd för att arbeta där och få skyhöga löner för det. Och det är samma människor – alla känner varandra.– Jag tog upp det i en annan podd att jag tycker att både vänstern och den etablerade borgerligheten har detta. Socialdemokratin är i en klass för sig förstås, med ett helt ekosystem av organisationer där man kan hoppa runt. Men man ska inte glömma att den etablerade borgerligheten också har skapat sig en hel del sådana platser.Kakburkar som man kan gå till sen när man lämnat politiken.– Och sen hoppa in i politiken igen. Om det skulle gå dåligt i valet så att man ska inte frivilligt lämnar Riksdagen, då har vi PR-byråer som får uppdrag från politiska kompisar som betalar med skattepengar, intresseorganisationer av olika slag. Väljarna vill inte ha det så här, alltså man vill inte ha den här typen av vinst inom skolsektorn till exempel. Och många företrädare vet det, men om de skulle börja driva frågan så skulle de göra sig själva omöjliga i sina sociala kretsar och stänga karriärvägar.– Man gjorde ju en friskolereform som inte var riktigt genomtänkt. Pengarna går med eleverna men betygssättning och rättning blir inte kontrollerat statligt så du skapar incitament för betygsinflation. Där håller jag med dig om att det funnits en naivitet ifrån den etablerade borgerligheten när det gäller sådana här hybridlösningar. Man tror att bara för att man inför någon form av peng så löser man problemet. Grejen är att skolan och i viss mån äldreomsorg och hemtjänst, men framför allt skolan, kan aldrig bli en sådan marknad. För ”kunderna” betalar inte själva och har inte verktygen alla gånger att stå upp för sin rätt och kvalitet. Man tar bort en del av det som gör att marknaden fungerar. Du kan inte betala lite mer för att få högre kvalitet. Skolpengen är liksom fast. I dagens system kan skolorna tjäna på att skära på kostnaderna. De kan inte säga ”Här kostar det lite mer, men då får du detta och detta”. Det skapar ett problem.En sista fråga innan jag släpper dig. Om man ska vara lite elak, så är ni i Medborgerlig samling bra människor med bra idéer, men vad fyller ni egentligen för tomrum? Varför ska man rösta på er och inte på till exempel Moderaterna eller Sverigedemokraterna?– Jag la ut texten om det tidigare. Det är framför allt tre sakområden. Ett handlar om reformer inom det demokratiska systemet, vi vill ta bort partistöd, stärka personvalet, vi borde kanske pröva på att ha direktval om borgmästare i kommunerna, bryta upp partikartellerna. Där finns det både ett politiskt innehåll men sen är det också så att det svenska demokratiska systemet i sig behöver få in nya krafter på den borgerliga sidan för att driva den här typen av politik. De gamla partierna är för insyltade, de kommer aldrig kunna förändra det systemet. Det är vårt kärnområde. Det jag tror är vår utmaning är att vi har varit lite för spretiga i vår kommunikation. Vi behöver fokusera mer på vad vi kan tillföra så att väljarna inte ska behöva gå med frågan ”Vad tillför Medborgerlig Samling egentligen i jämförelse med Moderaterna och Sverigedemokraterna?”Stort tack Ilan Sadé för att du var med i Rak höger!Tack ska du ha!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Uppdraget som chef har knappast blivit lättare i en pandemi. Boel Sjöstrand, erfaren ledare, delar med sig av hur distansledarskapet kan funka riktigt bra. Boel Sjöstrand är vd för Linkura, tidigare vd för Wise Professionals och COO på Netlight. Hon brinner för att människor både ska få vara och må så bra som möjligt. Ett större avstånd I rådande tider är det många chefer som leder på distans. Boel tror att det är en stor orsak till att både medarbetare och chefer upplever utmaningar av olika slag. Det här med social distansering innebär ett större avstånd till kollegor, till arbetsplatsen och själva sammanhanget - det som är meningsfullt med arbetet.  Chefer saknar "koll" Cheferna kanske ännu mer saknar att leda som vanligt. Som chef drivs man av det mellanmänskliga eftersom man troligtvis sökt rollen för att man gillar just det. Man saknar också det som Boel vill kalla för "koll", en känsla för hur teamet har det, vad man gör, hur man mår. Hur ersätter man koll när det är svårt att komma nära varandra och när man inte kan använda alla sinnen? Färre informella möten De små naturliga mötena i korridorer och vid kaffemaskinen har försvunnit för många av oss. Det innebär att chefen måste söka upp medarbetarna på ett annat sätt. Och det sociala ansvaret, menar Boel, har plötsligt blivit ännu mer chefens ansvar. Men chefer är också människor och det kan vara svårt att räcka till. Dags för självledarskap Boel menar att cheferna behöver delegera delar av sitt ledaransvar. Hon vill slå ett slag för självledarskap och att var och en behöver ta delansvar för att uttrycka vad man behöver och hur man vill jobba. Självledarskap handlar inte om att cheferna ska släppa taget utan tvärtom att verkligen engagera sig och coacha medarbetare och underlätta de mellanmänskliga relationerna. Det är ett arbetssätt som ofta behövs i moderna verksamheter där arbetet är komplext. Samtal om förväntningar Var och en behöver ställa sig frågan hur just jag mår bra i vardagen och sedan aktivt skapa strukturer som stöttar det. Chefen kan initiera samtal där kollegor får utforska gränserna för vilka förväntningar man har på varandra och stämma av det med tillsammans. Kanske behöver man inte stämma av allting med chefen utan med dem man oftast har att göra med i vardagen: kollegor, kunder och andra. Det här synsättet saknas ofta, menar Boel. Alla är olika Alla är också olika, en del trivs bra med att vara för sig själva. Andra, som får energi av att träffas kan tycka det är riktigt jobbigt att vara hemma. Vi behöver få syn på hur olika vi är och ta med oss det in i vårt nya normala. HRs roll Grundplattan i självledarskap är att se till att man mår bra. Ledarens roll är i ett sånt läge att skapa självledare. Vad blir då HRs roll om målbilden är att medarbetaren mår bra, får saker gjort och är hållbar? - Att hjälpa till med beteenden och mellanmänskliga relationer, säger Boel. Chefen kan vara mer coachande och HR kan ta en mer strategisk och stöttande roll och stötta med strukturer. Om man bara gör en undersökning har man inte stöttat chefen utan bara gett en diagnos på vad problemet är. Lyssna på oss själva Vi behöver alla träna på att lyssna bättre på oss själva. Till vardags är Boel vd på Linkura där man hjälper människor att lära känna sig själva bättre genom att mäta hjärtdata och på det sättet även mäta mental kondition. - Det visar sig att vi ofta har svårt att uppskatta hur vi faktiskt mår. Det överensstämmer inte med det fysiologiska svaret. Beteendeförändring en nyckel Alla tips vi får om att motionera mer och ta mikropauser kan lätt blir lite förmätna, tycker Boel, vi har ju ofta kunskapen om vad vi behöver, som fysisk aktivitet. Vi behöver jobba mer med att utforska det som får oss att förändra beteenden och bygga nya goda vanor. När det gäller beteendeförändringar är det viktigt att möta individen - eller oss själva - där vi är och att förstå att framgångsrikt beteendeförändring görs i små tuggor. Acceptera att det är svårt och hjälpas åt Som en sammanfattning: det viktigaste med att leda på distans är att acceptera att det är svårt. Och vi behöver skala ut ledarskapet så det kan bäras av fler individer. Vi måste hjälpa varandra att skapa de samtal vi behöver och på att fokusera på meningsfullheten i vårt arbete. Från vår samarbetspartner motivation.se - Sveriges ledarskapssajt - har vi den här veckan valt ut en artikel om just att leda på distans och om att det inte är någon helt ny företeelse. Inom många konsultverksamheter och bemanningsbranschen t ex har man gjort det länge. God läsning!

I detta avsnitt gästas Tekniksnacket av Louise König, chef för hållbar affärsutveckling, Ramboll Sverige  och Marie Trogstam, Hållbarhetschef, Afry, som båda är nytillträdda på sina tjänster. De samtalar om hur långt teknikkonsultbranschen har kommit inom hållbarhet,  vilka som är de viktigaste frågorna och utmaningarna.

  I det här avsnittet av Farmaceutpodden möter ni receptarierna Gun Bergström och Marita Pahapill, idag glada pensionärer men för dryga 50 år sedan, i början på sina långa yrkesliv. Både Gun och Marita började sina karriärer som apotekstekniker, Gun redan som 14-åring (!). Tack vare höga ambitioner och drömmar om att få ta ett större ansvar fick de, som många andra apotekstekniker på den tiden, chansen att läsa till receptarie. Deras driftighet och och motivation förde dem sedan vidare till ledar- och chefskap. De minns med glädje tiden då de lärde känna varandra som apoteksområdeschefer i början av 2000-talet. I det här avsnittet gör vi en resa genom tiden. Vi pratar om kläder, om personal, monopoliseringen och avregleringen. Hur gick det till när läkemedel tillverkades på apotek förr? Hur var egentligen produktiviteten och arbetsbelastningen? När infördes datorn och hur togs det emot? Och vilka farhågor hade cheferna inför milleniumskiftet? Det här är ett hjärtligt avsnitt med många skratt och minnen. Missa inte detta avsnitt med två av mina favoritfarmaceuter tillika förebilder.

Vad innebär provet Supergrillen? Vem är egentligen Fredric? Vem har skickat det hemliga meddelandet? Och är det sant att det finns en världsomspännande konsultkonspiration? Dramakomedin - slutstriden. Här är den fristående fortsättningen på Cheferna där mellancheferna Anna-Helena Wikström, Stefan Vinberg och Chloë Bryant slogs om toppjobbet i Dresden. Nu har Anna-Helenas mjuka ledarstil drivit fram en svår kris i företaget, och hon nödgas kalla in managementkonsulten Fredric Wildingsson Hammar igen. Dramakomedin Cheferna är en serie med skriven storyline som skådespelarna aldrig fått se. Utifrån individuella instruktioner inför varje scen har de improviserat dialogen. Med samma metod skapades också Parmiddagen, Kraschen och Allt är nu. Och en liknande metod användes vid skapandet av Testamentet och Lärarna. Cheferna, andra säsongen. En dramakomedi i fyra delar. Regi, huvudförfattare: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Anna Takanen. Storyline: Malin Axelsson, Eric Stern, Daniel Karlsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign och inspelningstekniker: Frida Englund. Assisterande ljudtekniker: Nima Shams.

Kommer Stefan stå upp när kärleken till Anna-Helena sätts på prov? Och hur ska de alla lyckas ta sig ur den calzone Fredric stängt in dem i? Och vem är Peder??? Dramakomedin Cheferna är tillbaka. Här är den fristående fortsättningen på Cheferna där mellancheferna Anna-Helena Wikström, Stefan Vinberg och Chloë Bryant slogs om toppjobbet i Dresden. Nu har Anna-Helenas mjuka ledarstil drivit fram en svår kris i företaget, och hon nödgas kalla in managementkonsulten Fredric Wildingsson Hammar igen. Dramakomedin Cheferna är en serie med skriven storyline som skådespelarna aldrig fått se. Utifrån individuella instruktioner inför varje scen har de improviserat dialogen. Med samma metod skapades också Parmiddagen, Kraschen och Allt är nu. Och en liknande metod användes vid skapandet av Testamentet och Lärarna. Cheferna, andra säsongen. En dramakomedi i fyra delar. Regi, huvudförfattare: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Anna Takanen. Storyline: Malin Axelsson, Eric Stern, Daniel Karlsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign och inspelningstekniker: Frida Englund. Assisterande ljudtekniker: Nima Shams.

Knappt har kriskursen börjat förrän Fredrics auktoritet utmanas av stjärnkonsulten Karin Gyllenberg. En nattmatch i innebandy väcker gamla känslor till liv. Dramakomedi i mellanchefsmiljö. Här är den fristående fortsättningen på Cheferna där mellancheferna Anna-Helena Wikström, Stefan Vinberg och Chloë Bryant slogs om toppjobbet i Dresden. Nu har Anna-Helenas mjuka ledarstil drivit fram en svår kris i företaget, och hon nödgas kalla in managementkonsulten Fredric Wildingsson Hammar igen. Dramakomedin Cheferna är en serie med skriven storyline som skådespelarna aldrig fått se. Utifrån individuella instruktioner inför varje scen har de improviserat dialogen. Med samma metod skapades också Parmiddagen, Kraschen och Allt är nu. Och en liknande metod användes vid skapandet av Testamentet och Lärarna. Cheferna, andra säsongen. En dramakomedi i fyra delar. Regi, huvudförfattare: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Anna Takanen. Storyline: Malin Axelsson, Eric Stern, Daniel Karlsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign och inspelningstekniker: Frida Englund. Assisterande ljudtekniker: Nima Shams.

Anna-Helena knep toppjobbet i Dresden och tog med sina underchefer Stefan och Chloë. Men snart måste hon kalla in kriskonsulten Fredric Wildingsson Hammar igen. Dramakomedin Cheferna är tillbaka. Här är den fristående fortsättningen på Cheferna där mellancheferna Anna-Helena Wikström, Stefan Vinberg och Chloë Bryant slogs om toppjobbet i Dresden. Nu har Anna-Helenas mjuka ledarstil drivit fram en svår kris i företaget, och hon nödgas kalla in managementkonsulten Fredric Wildingsson Hammar igen. Dramakomedin Cheferna är en serie med skriven storyline som skådespelarna aldrig fått se. Utifrån individuella instruktioner inför varje scen har de improviserat dialogen. Med samma metod skapades också Parmiddagen, Kraschen och Allt är nu. Och en liknande metod användes vid skapandet av Testamentet och Lärarna. Cheferna, andra säsongen. En dramakomedi i fyra delar. Regi, huvudförfattare: Malin Axelsson. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Anna Takanen. Storyline: Malin Axelsson, Eric Stern, Daniel Karlsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign och inspelningstekniker: Frida Englund. Assisterande ljudtekniker: Nima Shams.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 4: Möt dig själv Kursen börjar påverka Anna-Helena och hennes roll i gruppen på sätt hon inte trodde var möjliga. När det är dags för avslutningsmiddag visar hon en helt ny sida av sig själv. Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Cheferna, en dramakomedi i 5 delar  Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Per Gottfredsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 3: Kommunikationsövning med lego Andra dagen på kursen börjar dåligt för Anna-Helena. Föga anar hon och de andra att en oväntad händelse kommer att förändra gruppdynamiken i teamet - och kursens riktning. Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Cheferna, en dramakomedi i 5 delar Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Per Gottfredsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 2: Livsresan Toppjobbet i Dresden känns långt borta för Anna-Helena, hon har svårt att prestera bra på kursen och brottas med sin skamliga åtrå till Stefan. Dessutom händer underliga ting i slottet på natten. Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Cheferna, en dramakomedi i fem delar Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 1: Motion Wide Progress Anna-Helena anländer till kursen och möter de andra deltagarna Stefan Vingren och Chloë Bryan - det ryktas att någon av de tre kan få ett toppjobb i Dresden. Konsulten Fredric Wildingsson Hammar berättar om sin metod Motion Wide Progress men vad går den egentligen ut på? Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig. Cheferna, en dramakomedi i fem delar Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Dramakomediserien Cheferna är tillbaka! Malin Axelsson, regissör och huvudförfattare, och producenten Magnus Berg berättar allt du behöver veta inför andra säsongen som börjar på måndag!

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 5: Badtunnan Vem får jobbet i Dresden? Kursen går mot sin höjdpunkt och så även Anna-Helenas utveckling som ledare. Men något obehagligt pågår i skogen utanför slottet. Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig.   Cheferna, en dramakomedi i 5 delar  Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Per Gottfredsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Om färre känner skam och skuld kring utmattning så söker fler hjälp i tid. Då räddar vi också fler. Det säger Maria Ergül, grundare till organisationen Vägra väggen. HR-proffset Maria Ergül blev nyligen framröstad till Årets vardagshjälte i Västerås för sitt arbete med att sprida kunskap och bryta tabun kring stressrelaterad ohälsa. - Utmattning är på många sätt en fördomens sjukdom, säger hon. - Många tror att de som blir sjuka är svaga människor som inte pallat trycket. Men faktum är - och det här är forskningsbaserat - att de som drabbas är högpresterande personer med starkt engagemang, mycket empati och starka inre resurser. Så nej, latmaskar är det sista de är. Äldre män mest fördomsfulla Män över 55 har flest fördomar, anser Maria. När hon är ute och föreläser och utbildar om utmattning är det många äldre män som tycker att "det där med utmattning är en tjejsjukdom" eller "något som den yngre generationen hittat på." När Maria Ergül började skriva inlägg och krönikor om utmattning blev hon överraskad över den starka responsen. - Många är ensamma med sina känslor och känner igen sig i det jag skriver. Det är vanligt att känna skam för att man är sjuk "när alla andra verkar orka". Men faktum är att vi vet ju inte hur andra mår. Vi jämför ofta våra egna liv med bilden av andras liv så som vi ser dem i sociala medier. Och den bilden är ju inte på riktigt. Vanligast hos kvinnor och yngre De äldre, fördomsfulla männen har rätt i en sak: fler kvinnor drabbas av utmattning. Maria säger att det är cirka 70% kvinnor som blir sjuka men att hon själv tror att mörkertalet döljer många män. I statistiken hittar vi flest män med utmattning i åldersgruppen 40 år eller yngre. Bland kvinnor är det vanligast i åldrarna 35-45. Många tror att det hänger ihop med att kvinnor fortfarande tar ett större ansvar för hemarbete och barn - men jobbar lika mycket och hårt som männen. Den psykiska ohälsan ökar också bland riktigt unga tjejer mellan 14 och 18 år. - Unga människor återhämtar sig inte på samma sätt som äldre. De växer upp i en gränslös och kravfylld värld med hög konsumtion av sociala medier. Det finns en stark vilja att vilja vara "som alla andra" och många jagar en illusion av perfektion, säger Maria. Underbemanning ofta en orsak Utmattning, stress och psykisk ohälsa är alltid individuellt och det går inte att hitta en enda lösning som fungerar för alla. Men det som ofta händer är att organisationer är underbemannade. Allt fler förväntas leverera mer. Det är ofta lättare att lägga på mer uppgifter på den som redan springer snabbt och får mycket gjort. Maria tycker att organisationer borde jobba mer med cykeln utveckling-avveckling. Utveckling pratar vi om men inte avveckling, trots att det är parallella processer som enligt henne borde gå hand i hand. Avveckling kan innebära att vissa personer skulle komma mer till sin rätt på en annan arbetsplats, men det kan också handla om att personen ifråga skulle passa bättre på en annan roll eller i en annan del av organisationen. Individen har största ansvaret Chefer och ledare har ett stort ansvar för att agera när medarbetare mår dåligt, innan de dukar under av stress. Men mest ansvar, säger hon, ligger trots allt hos individen själv. Chefer kan inte läsa folks tankar. Man behöver säga ifrån när man har för mycket att göra. Det är inte alltid det lättaste, förstås. Det kräver både självkännedom och trygghet. 10 steg till bättre arbetsplatser Så vad krävs för att bygga en riktigt bra arbetsplats där människor inte drivs in i stress och sjukdom? Så här skulle Maria önska att det såg ut: Hälsa står på agendan på ledningsnivå. Cheferna mäts inte bara på siffror utan även på hur bra medarbetarna mår. Cheferna har rätt förutsättningar för att vara bra ledare och slipper vara 100% operativa OCH 100% chefer. Chefer förmedlar tydlighet och struktur. Medarbetare vet vad de ska göra och vilka resurser som krävs. Chefer och ledare bryter ner företagsmålen på individnivå så att medarbetarna ser hur de bidrar. HR kommer med i affären så att hela organisationen förstår deras roll. Fackliga representanter vågar ställa krav på arbetsgivare. Det finns utrymme för flexibilitet och individuella lösningar. Medarbetare har möjlighet att utvecklas. Följ gärna Maria Ergül och Vägra väggen på LinkedIn, Facebook och Instagram eller på organisationens hemsida. Vår partner Firstbeat hjälper företag att förebygga just utmattning. Det gör de genom att uppmärksamma hur vår livsstil - hur vi sover och rör oss men även hur vi upplever det vi gör - påverkar vår hälsa och vår förmåga att återhämta oss. Läs mer om Firstbeats livsstilsanalys här.

Hur blir man Stockholms friskaste företag? Vi frågade Sofia Blomdal, arbetsmiljöchef på Ragn-Sells där man sänkt olyckor och skador med 70%. Hur då? Genom kulturförändringar. På Ragn-Sells fanns allt på plats för en bra arbetsmiljö - på papperet. Det saknades inte rutiner och instruktioner för att motverka arbetsplatsolyckor. Däremot sa kulturen något annat än det man kunde läsa i dokumenten. Blame-shame-kultur Ute på plats i verksamheten fanns en blame-shame-kultur och mycket macho-attityder som innebar att ingen ville eller vågade berätta om tillbud och olyckor eftersom man var rädd att bli utpekad för att göra fel. Dessutom fanns ingen tradition av att dela med sig ens av det som gick bra. Olika avdelningar tävlade med varandra och såg sig som interna konkurrenter. Sofia och hennes kollegor insåg att hela organisationen behövde göra en stor förändring och börja samarbeta och samverka mera. 70% minskning av olyckor Att få till förflyttningen skulle bli tufft och det var man inställd på. Hela organisationen påbörjade en värdegrundsresa 2015 med en plan som sträckte sig fram till 2021 men effekterna kom tidigare än så. Efter tre år hade man minskat antalet arbetsplatsolyckor med hela 70%. Dessutom ökade inrapporterade förebyggande avvikelser, alltså att människor berättar om nära-ögat-händelser som skulle ha kunnat leda till olyckor, med 811%! Fysiska risker med avfallshantering I Ragn-Sells verksamhet som handlar om att samla in, behandla och återvinna avfall finns det en hel del risker för fysiska skador. Det kan till exempel vara fall- och klämskador när man hanterar fordon och tunga laster. Under resans gång har Sofia och hennes team rest runt till 65 platser i landet och mött många av de totalt 1700 anställda i organisationen. - Vill man ha förändring måste man visa sig och höra människors berättelser, säger Sofia. Förtroendefullt samarbete Ledarskapet var nyckeln och där behövdes förbättringar. Cheferna var inte vana att samarbeta och samverka. För att förändra det utbildades alla chefer och deras stödfunktioner inklusive skyddsombud i något som kallas förtroendefullt samarbete. - Det har varit otroligt bra, säger Sofia. Alla har fått reflektera kring sina egna beteenden och hur de påverkar andra. Vi har gemensamt fått fundera på hur vi ska samverka och samarbeta och jobbat med det som kallas intressebaserad problemlösning. Man ställer sig frågorna "vad vill du och vad vill jag och hur kan vi få ihop de viljorna"? Från mörkertal till vilja att dela Tidigare när någon rapporterade in en olycka kändes det som att man hade gjort fel och chefen kanske suckade. Det ledde till ett stort mörkertal. Nu är inställningen snarare att man vill dela med sig av risker och incidenter så att andra kan lära sig av dem. Dessutom har man gjort det enklare att rapportera problem och risker i arbetsmiljön genom en mobilapp. Där kan det räcka med att man tar en bild på plats enligt principen "en bild säger mer än tusen ord". Health and safety first Sofia har ett team som förut låg under HR men nu arbetar de som en egen grupp direkt under VD. Fördelen är att det är lätt att stötta affären och det visar också att hälsa och säkerhet är prioriterat av ledningen. Friskaste företag Utmärkelsen Friskaste Företag delas ut av Feelgood som ett sätt att lyfta och inspireras av goda exempel. Kriterierna för att få priset omfattar såväl ledarskap och medarbetarskap som hälsa i stort. Vår samarbetspartner Firstbeat vet genom sina 300 000 livsstilsmätningar att många inte får tillräckligt bra sömn. Det finns flera ganska enkla saker att göra som inte tar mer tid men kräver en förändring av det du redan gör. Det kan handla om att förändra när du tränar, när du använder skärm och när du äter och dricker. I det här blogginlägget får du tips om några enkla saker som kan förbättra din sömn.

Annika tycker att hon och några av hennes kolleger jobbar och sliter och levererar, medans andra bara slöar och håller sig undan. Cheferna tar inte tag i problemet. Vad göra?

Sjukfrånvaron i Södertälje kommun har minskat från 8,2 till 6,2% på tre år. Zara Kvist Lindgren är en nyckelperson bakom satsningen. Zara Kvist Lindgren är HR-strateg inom hållbar arbetshälsa i Södertälje kommun. Hon började 2015 med att se över sjukfrånvaron men arbetet fortsatte och växte till en både långsiktig och framgångsrik satsning. Det hon och många kollegor har sysselsatt sig med för att få ner sjukfrånvaron kallar de för "arbetshälsa". Det är ett arbete i tre led: i organisationen, på grupp- och individnivå. På individnivå ser man att det är ett eget ansvar men medarbetaren ska få stöd och hjälp från arbetsgivaren. Nya riktlinjer och workshops på arbetsplatser Starten för allt var att kommunen tog fram en ny arbetsmiljöpolicy och såg över policys och dokument för att ge cheferna en grund att stå på och tydliga förväntningar. Sedan höll man workshops runt om på arbetsplatser och frågade medarbetarna själva vad de tyckte behövde göras för att minska sjuktalen. Aktiv sjukskrivning - ett riktigt samtal En viktig förändring var aktiv sjukskrivning - man ringer chefen första dagen man är sjuk. Riktiga samtal mellan människor, alltså. Inga sms eller mejl utan riktig dialog med följdfrågor om hur man mår och varför. Det följs sen upp av  "bry-sig-om-samtal". Träning som arbetsuppgiftEtt annat bärande inslag i satsningen på arbetshälsa är träning som arbetsuppgift ute på arbetsplatserna som äldreboenden och förskolor. Inga flåsiga pass utan enkla övningar med tydligt syfte på 12 -14 minuter varje dag. Detta stöds av forskning som visar att regelbunden rörelse minskar sjukfrånvaron. Övningarna är enkla pulshöjande rörelser, balans och stretch. Nyligen har man också sjösatt ett pilotprojekt med att jobba med återhämtning genom andningsövningar och där har några upplevt effekt direkt. Stöd till cheferna Cheferna har stöd via Zaras HR-kollegor. Man ser också över hur många medarbetare en chef har eftersom det är en viktig faktor för att hinna med ett hälsofrämjande ledarskap. I sin roll lyfter Zara till chefer och politiken vad som händer ute på arbetsplatserna. Hon lyssnar in och tar med det hon upplever in i det strategiska arbetet. Regelbunden uppföljning Statistik på sjukfrånvaro följs också upp regelbundet och då förs också dialog om hur organisationerna kan jobba med de utmaningar de har. Det strategiska arbetet är alltid i fokus och cheferna ska aldrig behöva sitta ensamma med sina utmaningar utan få stöd. Självklart har det dock inte varit helt smärtfritt. Förändring tar tid och kan vara jobbigt! Men Zara menar att ett sätt är att prata om att våga prova, och att lyssna på de farhågor som kommer. Zaras bästa tips Zaras tips till andra är att: Börja med att identifiera vad ni är riktigt bra på och håll fast i det. Se vad som inte går bra och våga sluta med det. Det handlar helt enkelt om att våga prova något nytt. Vår samarbetspartner Twitch Health vet att många vill mäta och räkna på hälsa. Men fast man mäter ger det inte alltid resultat. Vad är det som ska mätas och varför? Säkerställa att det man mäter ger rätt data. Använd rätt verktyg för att räkna: mät rätt, inte mer. Läs mer detaljerat i Twitchs artikel om att mäta och räkna på företagets hälsa här. Vi nämner flera verktyg i avsnittet. Här hittar du det arbetshälsoekonomiska analysverktyget för att motverka psykisk ohälsa Här hittar du verktyget för att beräkna ekonomiska effekter av förebyggande insatser på arbetsplatsen.

Paula McManus är skådespelare, dramatiker och regissör, född 1968 i Stockholm. Hon är autodidakt och började sin teaterbana hos den fria gruppen Ung utan pung. Hon blev känd för många som programledare i TV, där hon tillsammans med Calle Marthin ledde  programmet Bullen 1998-2003. Parallellt med det jobbade hon på Stockholms Stadsteaters Backstage. Hon var både skådespelare och med i det konstnärliga rådet på teatern. Hon har skrivit pjäser för Teater Västmanland, Dalateatern, Teater Scenario och Ung Scen Öst, inte minst där hon jobbat en hel del de senaste åren. Hon fick bland annat ett väldigt fint mottagande för klassrumsteatern Sexigt på riktigt. Totalt har hon skrivit ett trettontal pjäser. Hon har också gjort det lite speciella projektet Psykakuten en sorts improviserad terapiteater, som bygger på publikens medverkan. Och så har hon gjort en del TV, som Emma åklagare t ex och varit med i filmer som Att göra en pudel, Kopps och Allt flyter. Mycket radio har det också blivit för Paula McManus: Frispel och På minuten i skarven 90- 00-tal, hon var med och gjorde det feministiska humorprogrammet Systrarna år 2012. Hon har medverkat i flera produktioner här ifrån Sveriges Radio Drama t ex Cheferna av Malin Axelsson. Och så har hon sommarpratat, här i P1, år 2003.

Fullständigt vilseledande statistik när TV4 rapporterade om dödligt våld. SR:s Cilla Benkö och SVT:s Hanna Stjärne om framtidens public service. Och pappan vars kanal får miljarder klick på Youtube. Vilseledande när TV4 Nyheterna tog upp dödligt våld (från minut 1) TV4 Nyheterna tog sig an statistiken över dödligt våld. 218 människor dog under första halvåret, 54 fler än samma period förra året. Chockerande siffror i ett ämne högt upp på den politiska agendan. Problemet är bara att siffrorna är fullständigt vilseledande. Vår reporter Evalisa Wallin har kollat närmare på den här historien. Och under veckan har TV4:s agerande här bara blivit märkligare och märkligare. Public service-cheferna reagerar på Mediernas avslöjande I förra veckans program kunde vi berätta om att politikerna i public service-kommittén kommit överens om att skrota licenssystemet. Enligt politikernas förslag ska pengarna istället in via skattsedeln. Nyheten har i veckan mött många, och blandade reaktioner i Mediesverige. Vi stämde träff med Hanna Stjärne, VD för SVT och Cilla Benkö VD för Sveriges Radio för att höra hur dom reagerar på Mediernas nyhet. Reporter: Therese Rosenvinge Leklandsvideos drar miljardtittning på Youtube Han är just nu större än Lady Gaga och Avicci på Youtube. 1,3 miljarder visningar placerar honom bland dom största svenska youtube-kanalerna någonsin. Ändå har du aldrig hört talas om honom. Vi har i veckan träffat småbarnspappan Tomas Hellberg bakom driver kanalen Family play lab, där han uteslutande lägger upp filmer på sina barn när dom leker på olika lekland. Reporter: Erik Petersson.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 2: Livsresan Toppjobbet i Dresden känns långt borta för Anna-Helena, hon har svårt att prestera bra på kursen och brottas med sin skamliga åtrå till Stefan. Dessutom händer underliga ting i slottet på natten.Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig.   Cheferna, en dramakomedi i fem delar Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 3: Kommunikationsövning med lego Andra dagen på kursen börjar dåligt för Anna-Helena. Föga anar hon och de andra att en oväntad händelse kommer att förändra gruppdynamiken i teamet - och kursens riktning.Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig.   Cheferna, en dramakomedi i 5 delar Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Per Gottfredsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 4: Möt dig själv Kursen börjar påverka Anna-Helena och hennes roll i gruppen på sätt hon inte trodde var möjliga. När det är dags för avslutningsmiddag visar hon en helt ny sida av sig själv.Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig.   Cheferna, en dramakomedi i 5 delar  Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Per Gottfredsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 5: Badtunnan Vem får jobbet i Dresden? Kursen går mot sin höjdpunkt och så även Anna-Helenas utveckling som ledare. Men något obehagligt pågår i skogen utanför slottet.Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig.   Cheferna, en dramakomedi i 5 delar  Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern, Per Gottfredsson. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Cheferna är en dramakomediserie i 5 avsnitt om en urspårad managementkurs. Och om skräck. Åtrå. Makt. Mobbning. Konkurrens. Förvirring. Hat. Erotiska begär. Del 1: Motion Wide Progress Anna-Helena anländer till kursen och möter de andra deltagarna Stefan Vingren och Chloë Bryan - det ryktas att någon av de tre kan få ett toppjobb i Dresden. Konsulten Fredric Wildingsson Hammar berättar om sin metod Motion Wide Progress men vad går den egentligen ut på?Den livskrisande mellanchefen Anna-Helena Wikström reser till ett slott där hon under en helg ska gå en managementkurs ledd av den karismatiske konsulten Fredric Wildingsson Hammar. Här möter hon också Stefan och Chloë, mellanchefer i andra avdelningar av företaget som står inför omfattande förändringar. Mycket står på spel - det ryktas att den som klarar kursen får ett toppjobb i Dresden. Genom metoden Motion Wide Progress, övningar som "Djungelboken", "Kompetens-isberget", "Möt dig själv", "Livsresan" och "Kommunikationsövning med Lego" är tanken att de ska utvecklas som chefer, men istället utvecklas helgen till något de inte i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig.    Besök vår samlingssida där hittar du ännu mer drama!Cheferna, en dramakomedi i fem delar Huvudförfattare: Malin Axelsson. Storyline och improvisationsmanus: Malin Axelsson, Magnus Berg, Eric Stern, Frida Englund. Medverkande och improviserad dialog: Paula McManus, Krister Kern, Shirin Golchin, Eric Stern. Producent: Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Digital dramaturgi: Sofia Neves. Regi: Malin Axelsson.

Så lyckades en hemtjänstenhet i Halmstad tredubbla frisktalen på ett år. Idrottsläkaren Erland Colliander berättar. Personal i hemtjänsten är ofta hårt pressad och har en arbetsvardag som består av hårt fysiskt arbete. Därför var det i just den miljön som Erland och hans kollegor på företaget Proformia valde att genomföra en studie de kallade Chefshälsan. Genom att låta medarbetarna – på frivillig basis – göra personliga handlingsplaner för sin hälsa och stötta dem med tid för träning, promenader och livsstilsförändringar lyckades den här hemtjänstenheten få upp frisktalet från 11 till 32% på ett år. (Frisktal = den andel medarbetare som har noll sjukdagar under ett år). Ett år senare hade ökningen fortsatt upp över 40%. En viktig framgångsnyckel var att chefen Josefin Green fick sätta av tid för satsningen och själv göra samma saker som medarbetarna. Erland Colliander säger att exakt det här receptet på hälsa kanske inte passar alla branscher. Varje arbetsplats har sina behov. Har många medarbetare koll på den fysiska hälsan kanske man ska börja med ledarskapet, och tvärtom. Han tycker rent allmänt att hälsoarbetet och det systematiska arbetsmiljöarbetet borde närma sig varandra. Och kanske – förhoppningsvis - är det dit vi är på väg på sikt. Men idag är det många chefer som inte vågar sig på den här sortens satsningar. En anledning är integritetsfrågan: ska man verkligen lägga sig i hur medarbetarna sköter sin fysiska hälsa? Vi som driver den här podden tycker definitivt inte att man ska införa tvångsträning på lunchen, stänga av hissar eller kräva att alla deltar i Vasaloppet. Sådana missgrepp finns tyvärr. Däremot kan man erbjuda frivilliga insatser, där resultat från hälsokontroller och enkäter inte syns för andra än den enskilda medarbetaren och där cheferna är möjliggörare, inte experter på träning eller stresshantering. Och där det viktigaste är att någon alls frågar hur man mår och hur det går. Att våga satsa långsiktigt är helt uppenbart en framgångsfaktor för att nå hälsa på jobbet. Cheferna behöver rustas och få lägga tid på rätt saker. Men tid kostar och det är inte alla som vill öppna plånboken. Vi hoppas i alla fall att det här avsnittet inspirerar! God lyssning önskar Ann-Sofie och Boel.

Flemming friades från anklagelserna om att han skulle ha förgripit sig på sin dotter. Metoden FC inte går att lita på, säger Socialstyrelsen. Men metoden används fortfarande - varför? Del 3: testet Flemming friades från anklagelserna om att han skulle ha förgripit sig på sin dotter som har en grav utvecklingsstörning. Anklagelser som kommit fram på dotterns skola genom en kontroversiell kommunikationsmetod för personer med funktionshinder och talsvårigheter. Efter det förbjöds metoden i svenska skolor. Och Socialstyrelsen konstaterade att den inte går att lita på.Så varför används metoden fortfarande på stödboenden runt om i landet?Mirakelmetoden del 3: testet Det är ju ganska skrämmande om man har trott i 40 år att den här personen är jätteutvecklingsstörd och befinner sig på en nivå av en treåring och fattar ingenting. Och så har hela samhället, föräldrar och alla som kommit i kontakt med den personen behandlat den personen på så sätt.I förra avsnittet pratade jag med föreståndaren för ett LSS-boende med antroposofisk inriktning där man använder faciliterad kommunikation med flera av de boende. Föreståndaren vill inte medverka i programmet så vi har inte med namnet och har låtit en annan person läsa in det hen sagt till mig när vi tidigare pratat på telefon. Och sedan visar det sig i vuxen ålder att den här personen kan kommunicera och tänka precis som vem som helst, på sitt sätt, och är en ganska klok person. Det ifrågasätter ju också hela diagnosbilden."Är så att de kan läsa tankar?"Faciliterad kommunikation är en kontroversiell metod som ska hjälpa funktionshindrade utan tal att uttrycka sig. En stödjare håller i personens hand eller handled så att han eller hon kan skriva på ett till exempel ett tangentbord. Socialstyrelsen har konstaterat att metoden inte är tillförlitlig. Att det är stödpersonen som påverkar, eller rent av styr, vad som kommer fram. Det verkar finnas saker inom FC som jag inte kan förklara, som jag inte kan förstå. Det kan hända att någon skriver det som medarbetaren tänker på och då vet inte jag om det är små, små signaler, om det är manipulation eller om det är så att de kan läsa tankar, förstår du? Så det blir ganska flummigt om man säger så. Jag tycker inte själv att det är så konstigt eftersom jag har egna erfarenheter av att kommunicera med djur på det sättet.På det här boendet vill man inte ta emot och visa hur metoden används på plats. Men på LSS-boendet Hajdes på Gotland är jag välkommen för att själv få se hur faciliterad kommunikation fungerar. Verksamhetschefen Benny Jacobsson tar emot. Ja, vi är en fyra mil söder om Visby. Närmaste ort är Klintehamn. Och här finns vi i en lantlig miljö med vår LSS-verksamhet.Hur länge har ni funnits här? Sedan 1994 har vi funnits här. Och drog i gång på ett föräldrainitiativ, föräldrar som ville ha ett alternativ till vad Gotlands kommun kunde erbjuda då. Och då startades den här verksamheten som har en antroposofisk inriktning i botten.Blev imponerad över ordförrådJag ska prata mer med Benny Jacobsson om ett lite tag. Men först ska jag träffa Micael. En av de boende som man använt faciliterad kommunikation med i fyra år.Och den stödjare som skriver med honom, Katarina Carlsson. Micael var den första personen som flyttade till Hajdes 1994. Katarina började jobba fem år senare. Jag har arbetat med Micael i många, många år och jag trodde att jag kände honom väldigt väl. Jag hade en bild av vem han var och vilka behov han hade och vilka intressen han hade. Och sedan sätter han sig och skriver med en stödjare och berättar helt fantastiska saker. Han hade ett ordförråd som jag blev jätteimponerad av. Jag hade jättemycket förutfattade meningar.Idag används FC med fyra av de boende och de är fem i personalen som kan metoden. Jag har kommit hit för att få se metoden användas och får själv ställa frågor till Micael, som med stöd av Katarina som håller i hans hand, ska svara på ett tangentbord kopplat till en surfplatta. Jag börjar med att fråga hur länge han bott på Hajdes. Orkar inte skriva. Orkar inte skriva (Micael). Nu skriver jag ner din fråga här så att Micael ser den tydligare (Katarina). Nej, vill inte skriva. Ok (Micael). Nu har du fått en fråga här Micael. Hur länge har du bott på Hajdes? (Katarina)Men Micael som verkar kunna uttrycka sig lite grand med ord säger att han inte vill skriva. Han vill ner i textilverkstaden. När klockan ringer ska du ner och arbeta i textilen. Vi tar det sedan, Micael. (Katarina) Inte skriv (Micael) Här har du skrivit Micael, håller inte reda på (Katarina) Inte. Inte. (Micael) Vi ska se om han vill fortsätta. Håller inte reda på åren (Katarina)Katarina tar Micaels hand i sin. Ibland suddar hon själv ut bokstäver och börjar om med Micael. Jag kan läsa upp allt från början här. Du ställde frågan hur länge han har bott på Hajdes och då svarar Micael. hhåller inte reda på åren tiden går fort några år har varit fina och andra år har varit jobbiga innan micael fick börja skriva på datorn var mitt löiv inte så roligt hur skulle du uppleva det på det viset omm du inte fick komma ut med dina tankar och känslor (Ur Micaels svar på dataskärmen, 29 februari 2016)Det går långsamt. Det blir avbrott ibland när Micael tar bort sin hand eller tittar åt något annat håll. din tilltro på min förmmåga är helt avgörande för resultatet (Ur Micaels svar på dataskärmen, 29 februari 2016)Vill inte testa att gå ut ur rummetDet är lika svårt som när jag tittade på polisförhöret med Rebecca att säkert säga vem det är som styr. Om det är Micaels egna ord som kommer ut, eller om det är Katarinas. Medvetet eller omedvetet. Jag har ju hört kritiker säga att de inte tror på det och jag har hört folk säga att de tror på det. Och jag kan själv inte avgöra, jag ser det här och jag kan inte säga någonting. Nej, nej, säger Katarina. Men jag tänker att det borde finnas ett sätt att kontrollera det här.Skulle det vara ok om jag ställde en fråga till Micael när ni inte var här inne. För att testa? Nej, det är inte ok.Varför inte det? Nej, därför att det är så lätt att det blir feltolkat när man gör sådana tester. Därför att Micael vet att han är satt under prövning tror jag. Och då blir det inte trovärdigt för honom. Det är ju precis det han säger här, du utsätter honom för en prövning, för ett test och jag tror att det kan vara kränkande för Micael att liksom vara en försökskanin i det här fallet. För honom är FC så viktigt så han vill ju att det ska komma fram på ett bra sätt. Textil! Textil! (Micael) Vi ska snart gå ner Micael.Kan du förstå att det verkar märkligt att man inte vill testa det där enkla testet? Ja, jag förstår det. Haha.Men ändå? Men ändå, nej.Har du undrat själv någon gång om det är du som styr, för det är väl knäckfrågan här för de som undrar om det funkar eller inte? Alltså, det tror jag ligger i sakens natur just för att det är så fantastiskt det som sker. När han sitter och skriver saker och ting så känns det som att oj, är det jag som skriver det här?. Men det är inte jag. Det är inte jag som skriver. Det känner jag med hela min kropp. Och det som Micael skriver.Textil! (Micael) Alldeles strax Micael, ska vi gå.Textil! (Micael) De är Micaels tankar inte mina.Textil! Ok. (Micael) Vi ska gå ner nu Micael.Cheferna nöjda med FCJag säger tack och hej till Micael och Katarina. Och sätter mig ner med verksamhetschef Benny Jacobsson och föreståndare Helena Cassanova. Jag är nyfiken på vad de har att säga. När Socialstyrelsen menar att den här metoden inte går att lita på, att det är stödjaren som styr kommunikationen. Och när Skolinspektionen förbjuder den i svenska särskolor. Hur kan då Hajdes göra bedömningen att faciliterad kommunikation fungerar? Det har visat sig att det fungerat för de här personerna. Personer som tidigare inte kunde uttrycka sig, kan uttrycka sig. Och visa en glädje över det, säger Helena Cassanova.Även om du inte vet om det är de som uttrycker sig? Det är svårt för mig att säga att jag vet att det inte är de som uttrycker sig. Förstår du, jag vänder bara på det?Räcker det för dig som föreståndare för en LSS-verksamhet som har med funktionshindrade med kommunikationssvårigheter att göra? I nuläget tills jag blir bevisad någonting annat.Men borde inte ett test där stödjaren går ut ur rummet när frågan ställs, vara ett enkelt sätt att verkligen slå hål på alla misstankar och bevisa att faciliterad kommunikation fungerar om den nu gör det, frågar jag Helena Cassanova? När jag pratar med dig och så pratar jag med Benny en stund senare, så har vi olika relation till varandra och då är det inte säkert att jag svarar likadant på frågan, säger hon.Men om jag frågar vilken färg har mina byxor och så tittar någon ner och sedan kommer någon in och skriver turkos eller fönsterputs, så är det väl ganska uppenbart eller? Jo, om jag inte också har autismspektrum-diagnos. Alltså det här är jättekomplex och svårt att gå in i trycker jag, för vilken kommunikationsmetod jag än använder, om det är FC eller bilder, så är jag inte säker på att jag når personen eller att personen når mig. Så jag skulle säga att det finns ingenting som är bombsäkert. Det finns ingenting som är hundra procent, säger Helena Cassanova.Men det är ändå värt det? Jag ser att det är värt det, avslutar Helena Cassanova.Kommunen kände till kritiken Det finns naturligtvis en stor risk med det och den lyfter ju du, med osäkerheten, vem styr metoden och vem styr vad som faktiskt blir brukarens önskan eller vilja, säger Marica Gardell är socialdirektör på Gotland. Hon ansvarar för vad regionens vårdpengar används till. De har köpt vårdplatser hos Hajdes för 59 miljoner kronor sedan de började med faciliterad kommunikation där. Det har heller inte funnits något riktigt bra alternativ till den här metoden när man har väldigt svårt att kommunicera.Så ni har känt till det, känt till kritiken men eftersom det inte har funnits några alternativ så har den fått fortsätta användas helt enkelt? Så har det faktiskt sett ut, säger Marica Gardell.Och inte heller tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg har brytt sig om att FC används. Det visar sig när verksamhetschefen Benny Jacobsson plockar fram de senaste inspektionsrapporterna. Då har jag två rapporter framför mig. I den ena hade man ett visst syfte när man kom hit, att granska tvångs- och begränsningsåtgärder. Men samtidigt såg man ju igenom hela företaget, säger Benny Jacobsson.Efter att IVO varit på besök i maj 2014 skriver de i sin rapport att Hajdes använder faciliterad kommunikation, och de påminner om att Socialstyrelsen inte tycker att metoden är tillförlitlig. Men det blir inga krav på åtgärder. Ett år senare gör IVO en ny, oanmäld, inspektion och också den gången noterar de att Hajdes använder FC. Men skriver i sin rapport att verksamheten följer de lagar och regler gällande delaktighet så att de som bor i verksamheten tillförsäkras goda levnadsvillkor (UR IVO:s inspektionsbeslut 27 augusti 2015) Och det gör ju att jag känner mig inte så utpekad för att jag tillämpar en metod. Jag har inget stöd för det, men jag har ingenting som säger emot det heller. Så då är valet upp till mig att välja en väg och vi har valt den här vägen. Så enkelt är det, säger Benny Jacobsson.IVO kan inte förbjuda metodenAnette Nilsson är enhetschef för IVO:s tillsyn i östra Sverige, där Gotland och Hajdes ingår:  Där skulle vi ha kunnat vara mer tydliga mer att informera verksamheten i beslutet att vi precis som Socialstyrelsen avråder från att använda den här metoden. För det är det som IVO också står för. Så det kunde ha framgått mer tydligt i det här beslutet, vilket har framgått i tidigare beslut, säger Anette Nilsson.Ja, för det står väl inte alls. Mer tydligt låter som att ni kunde formulerat det lite vassare men här står ju faktiskt ingenting om att ni tycker att det är problematiskt? Nej, precis, det kunde ha stått i det beslutet också. Precis det. Men vi har inget lagstöd att kräva att en verksamhet ska sluta med metoden utan vi upplyser dem om det rådande kunskapsläget.Det här är ju något som svenska myndigheter inte tycker att man ska använda, det har ju både ni och socialstyrelsen sagt tydligt, ni avråder från den här metoden. När ni då ser att den används, faller det sig inte rimligt att då att man säger att de inte ska använda metoden? Annars blir väl den där avrådan tämligen tandlös? Ja, det kan man ju betrakta det som, avslutar Anette Nilsson.Så, var landar vi med det här? Myndigheterna tycker inte att faciliterad kommunikation ska användas inom vården för personer med funktionsnedsättning, men det är fritt fram att göra det ändå.På Gotland kommer kommunen nu efter Kalibers granskning bearbeta om sina kvalitetskrav och inte längre tillåta FC på de boende som de finansierar med skattepengar. Så kommer vi se till att man inte använder den metoden på de nya brukarna som placeras där och det är också något som vi kommer förhålla oss till vid andra placeringar, att man har ett extra fokus på vilka metoder man använder kring kommunikation, säger socialdirektör Marica Gardell.Och för Micael och de andra som använder faciliterad kommunikation idag säger Marica Gardell att regionen ska ha särskilda samtal med boendet. Men så får jag höra att FC fortfarande används i en skola trots Skolinspektionens uttryckliga förbud. Stämmer det här? Så här låter informationen jag har fått:Det får vi inte prata om. Det är ju tjänstefel i det här läget. Det här var tredje delen av Kalibers poddserie Mirakelmetoden. Fjärde delen publiceras torsdag den 17 mars. Lyssna i appen Sveriges Radio Play eller via Kalibers Facebooksida.Reporter: Mikael SjödellProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se

Vi har lästa en rapport från IBM där de högsta chefer [...]

...

Aktuella debatter och podcasts om journalistik och medier

---POD: Vad fick lyssnarna ut av att Sveriges Radio var på Sweden Social Web Camp? Och vad svarar cheferna på tweets:en och vår rapportering? Sveriges Radios och tog trapporna upp till sjunde våningen och bad vd Mats Svegfors och vice vd Cilla Benkö måla medieormen. Det blev ett samtal om journalistik 3.0 och en efterlysning till publiken där ute. Reportrar: Ronnie Ritterland och Ellen Andersson Läs mer på sverigesradio.se/medieormen