Podcasts about inspelningarna

Att förstå svenska dialekter och skriva ut det som sägs har varit en utmaning för så kallad taligenkänning baserad på AI. Men nu finns en ny AI-modell, specialtränad på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den nya taligenkänningsmodellen, som kallas KB-Whisper, har fått träna på 50 000 timmar inspelat svenskt tal som det finns text till. Inspelningarna kommer från riksdagen, SVT och Institutet för språk och folkminnen, ISOF, och innehåller både ett antal dialekter och knepiga termer.Leonora Vsterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket har varit med och tagit fram den nya modellen, och med hennes hjälp testar vi hur bra den fungerar på svenska dialekter. Hon berättar också vad AI:n än så länge har svårt att klara av.Medverkande: Leonora Vesterbacka, senior data scientist på KBLab på Kungliga biblioteket; Anette Torensjö, chef för avdelningen för arkiv och forskning på Institutet för språk och folkminnen, ISOF.Här går KB-Whisper att ladda ner. Obs att den kräver viss förkunskap för att använda.Här är ISOF:s arkiv Folke med ljudinspelningar och nedskrifter från hela landet.Här finns några av de dialektinspelningar som hörs i programmet och många andra.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Lars Broströmlars.broström@sr.se

(00:00) Start och snack om talet 88, Eric Lindros, Färjestad, Torsby skidtunnel, finska fortkörningsböter (06:19) Dagens innehållsförteckning (07:39) The First Descendant (21:34) GTA V-expansionerna som aldrig blev av   (34:31) Xbox Live hade långt driftavbrott (38:20) Activision-spel till Game Pass i höst? (44:16) Exoprimal slutar uppdateras av Capcom (48:06) Dragon Age: The Veilguard får detaljerade inställningar (52:28) PlayStation ställer ut på Tokyo Game Show, får vi se PlayStation 5 Pro? (56:37) PlayStation släpper samlarfigurer med bland annat Aloy och Kratos (59:45) Inspelningarna har börjat för Watch Dogs-filmen (1:04:33) EA FC 25 släpps den 27 september (1:08:49) Veckans spelsläpp: Once Human Mer information finns att läsa på vår hemsida ⁠⁠https://www.gejmapod.se⁠⁠ och följ oss gärna på X: https://x.com/gejmapod Gå med i vår Discord: https://www.gejmapod.se/discord Vår Youtube-kanal: https://www.youtube.com/@gejmapod

Såhär låter våra mårddjur. Du hör i tur och ordning grävling, hermelin, småvessla, mink, iller,utter och mård (järv hör du i avsnitt 3.) Ciceron: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelningarna är hämtade från ”A field guide to the mammal voices of Europe”, en samproduktion från Sveriges Radio och BBC som utkom på LP-skiva 1975.

Såhär låter Sveriges sälarter. Du hör knubbsäl, vikare och gråsäl. Ciceron: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelningarna är hämtade från ”A field guide to the mammal voices of Europe”, en samproduktion från Sveriges Radio och BBC som utkom på LP-skiva 1975.

Såhär låter i tur och ordning igelkott, vildkanin, skogshare, fälthare, ekorre och bäver. Ciceron: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelningarna är hämtade från ”A field guide to the mammal voices of Europe”, en samproduktion från Sveriges Radio och BBC som utkom på LP-skiva 1975.

Såhär låter ett antal svenska smådäggdjur. Du hör dvärgnäbbmus, vattennäbbmus, skogslämmel, fjällämmel, vattensork, åkersork och brunråtta. Ciceron: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelningarna är hämtade från ”A field guide to the mammal voices of Europe”, en samproduktion från Sveriges Radio och BBC som utkom på LP-skiva 1975.

Såhär låter Sveriges stora och medelstora rovdjur. Du hör varg, fjällräv, räv, björn, järv och lo. Ciceron: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelningarna är hämtade från ”A field guide to the mammal voices of Europe”, en samproduktion från Sveriges Radio och BBC som utkom på LP-skiva 1975.

Såhär låter Sveriges klövdjur. Du hör vildsvin, dovhjort, kronhjort, rådjur, älg, ren, visent och myskoxe. Ciceron: Mats Ottosson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inspelningarna är hämtade från ”A field guide to the mammal voices of Europe”, en samproduktion från Sveriges Radio och BBC som utkom på LP-skiva 1975.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kvinna kommer in akut på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, med symptom som förvirrar. Först tror man att det är en vanlig matförgiftning, men när kvinnan avlider förstår neurologien Oluf Andersen att det måste vara något annat. Att söka reda på vad det är för förgiftning och hur den ska hävas blir en kamp mot klockan. Ska man lyckas rädda resten av familjmedlemmarna?Produktion: Podlit.Reporter och ljuddesign Blenda Setterwall-Klingert.AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En kvinna ha avlidit och en man ligger svårt skadad på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. De har båda förgiftats av det förbjudna medlet thallium. Sonen har också blivit sjuk, men mycket lindrigt. Hur har de fått i sig det här giftet? Man hittar en burk med thallium i pappans kavajficka - men har han verkligen lagt den där själv? Och hur är det egentligen med sonens studieresultat?Produktion: Podlit.Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

I juni 1982 förgiftas en hel familj av det förbjudna giftet thallium. Modern avlider och fadern blir svårt sjuk. Vem har förgiftat dem? Två journalister på Sveriges radio gör en dokumentär om fallet, men i sista sekund drar man i nödbromsen. Inspelningarna var för avslöjande. 40 år senare bestämmer sig dottern till en av journalisterna, Tove Friman Leffler, att berätta om fallet nu. Detta är en sanslös historia om höga krav hemifrån och prestationsångest som går alldeles över styr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rättegången startar mot sonen startar. Han nekar till att han något att göra med mordet på sin mor och mordförsöket på sin far. Men polisen har hittat thallium i hans rum och i hans kläder och dessutom visar det sig att sonen levt med en livslögn - en lögn som, om den avslöjades, skulle gjort båda hans föräldrar mycket besvikna.Produktion: Podlit.Reporter och ljuddesign: Blenda Setterwall-Klingert.AI-bearbetning och mixning: Jens Nielsen och Tomas Rajnai.

Ett samtal om tillit och mod och att få kontakt med en hinduisk gudinna med Nadia Wallin.  Vill du komma i kontakt med Nadia?  Web: https://awakemember.mykajabi.com Instagram: https://www.instagram.com/awake.rich/ https://www.instagram.com/nadiawallin/ Boken Nadia nämner i avsnittet heter Awakening Shakti och är skriven av Sally Kempton. Den finns på Bokus och Adlibris.  Inspelningarna av Esther & Jerry Hicks om hur deras arbete började finns på Spotify.    Tillit och mod. En plats att reflektera över djupet och vidderna inom oss. En plats för nya tankar, nya perspektiv, nya vägar och ett helt nytt liv.  Producent: Alva Arnetz Casserberg Annas instagram: https://www.instagram.com/annaarnetz.se/ Facebookgruppen Tillit & mod: https://www.facebook.com/groups/tillitochmod Annas websida: https://www.annaarnetz.se/

Jane anhålls och tas in på förhör, misstänkt för mordet på Katja. John och Kalle går igenom förhören och analyserar vad som sägs med hjälp av en datorröst. Det framträder flera motsägelsefulla fakta, men Jane släpps ändå en tid senare på grund av brist på bevisning. John och Kalle behöver förstå mer om relationen mellan Katja och Jane och försöker ta sig in Katjas avaktiverade telefon. I en av telefonerna hittar de hemliga inspelningar från Katja. Alla avsnitt av Dirty Jane finns att lyssna på i dokumentärappen Naudio. När du prenumererar på Naudio får du lyssna gratis under en provperiod och därefter kostar det 69 kronor i månaden. Du kan avsluta när du vill.

DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan VÅRTERMINEN 2022. Temat för denna termin är: Vart vill du med din feldenkraisprocess Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Det finns ingen inspelad inledning Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. www.svenskaatmpodden.se https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

FeldenkraisATM@evalaser ID 220324 Tema: AY #165 ögonglober B DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan VÅRTERMINEN 2022. Temat för denna termin är: Vart vill du med din feldenkraisprocess Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Det finns ingen inspelad inledning Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. www.svenskaatmpodden.se https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

FeldenkraisATM@evalaser ID 220120 Tema: Skuldergördeln B DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan VÅRTERMINEN 2022. Temat för denna termin är: Vart vill du med din feldenkraisprocess Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Det finns ingen inspelad inledning Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

FeldenkraisATM@evalaser ID 211124 Tema: Retro A DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan HÖSTTERMINEN 2021. Temat för denna termin är: I handling är kropp och psyke en enda enhet. Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Det finns ingen inspelad inledning Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

FeldenkraisATM@evalaser ID 211014 Tema: AY# 523 Ansiktet åt vänster – bäckenrörelser B DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan HÖSTTERMINEN 2021. Temat för denna termin är: I handling är kropp och psyke en enda enhet. Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Det finns ingen inspelad inledning Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan HÖSTTERMINEN 2021. Temat för denna termin är: I handling är kropp och psyke en enda enhet. Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Det finns ingen inspelad inledning Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

FeldenkraisATM@evalaser ID 210624 Tema: Sensorisk utforskning av läppar, tunga, mun B DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan VÅRTERMINEN 2021. Temat för denna termin är ett utforskande av nyfikenheten som drivkraft. Detta koncept är en del av ett förhållningssätt som befrämjar en kreativ feldenkraisprocess. Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

Linda Skugges recension i Expressen av Kristina Sandbergs bok En ensam plats har väckt ilska och upprördhet, men också fått stöd och hejarop. En debatt om litteraturkritik är i gång, så: Hur ska man läsa Skugges recension? Expressens kulturchef Karin Olsson är vår gäst. TERAPI-TV ERÖVRAR VÄRLDEN Tv-serien In treatment, där vi får följa med in i terapirummet en psykolog och ett antal ångestridna patienter, har blivit en internationell succé. Det började i Israel, med förlagan Be Tipul, och nu finns 20 versioner av serien världen över. Den fjärde säsongen av den amerikanska varianten har nylgen släppts och vår reporter Emma Engström har träffat två psykologer som berättar om sin relation till serien, och också hur den kan användas i psykologutbildningen. Hör också P1 Kulturs Felicia Frithiof om framgången för den franska tv-varianten En thérapie. Dessutom bjuder vi på en intervjusnutt från 2011 med upphovsmannen till serien, manusförfattaren och regissören Hagai Levi. COMEDY QUEEN - EN FILMINSPELNING SOM SÖKER "GRÅTSKRATTET" Comedy queen heter Jenny Jägerfelds bok om 12-åriga Sasha vars mamma begått självmord. Nu ska boken bli film, regissör är Sanna Lenken, som gjorde Tunna blå linjen. Inspelningarna är i full gång. Vår reporter Viveka Bladh har gjort ett studiebesök bakom kulisserna och träffat huvudrollsinnehavaren Sigrid Johnson. LASTER OCH LUSTAR BAKOM ANTIKA SAMLINGAR Följ med till 1780-talet, till 7 Park Street i London och lär känna Charles Townley den tidens innehavare av världens största samling av antika föremål utanför Rom. Hör om upplysningsideal och festande, och ett lågande intresse för statyer, vaser och mynt med anknytning till den romerske guden Bacchus. I dagens OBS-essä, signerad författaren Gabriella Håkansson.

FeldenkraisATM@evalaser ID 210513 Tema: Hamstrings - en muskelgrupp med många funktioner DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan VÅRTERMINEN 2021. Temat för denna termin är ett utforskande av nyfikenheten som drivkraft. Detta koncept är en del av ett förhållningssätt som befrämjar en kreativ feldenkraisprocess. Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

Nyheterna Radio 17.00

FeldenkraisATM@evalaser ID 210401 tema:Vridning i skuldran med stöd av handflatan B DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan VÅRTERMINEN 2021. Temat för denna termin är ett utforskande av nyfikenheten som drivkraft. Detta koncept är en del av ett förhållningssätt som befrämjar en kreativ feldenkraisprocess. Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade. https://www.youtube.com/user/FeldenkraisSkolan

FeldenkraisATM@evalaser ID 210210 Tema: En flexibel och integrerad ryggrad B DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad på Feldenkrais Skolan VÅRTERMINEN 2021. Temat för denna termin är ett utforskande av nyfikenheten som drivkraft. Detta koncept är en del av ett förhållningssätt som befrämjar en kreativ feldenkraisprocess. Lektionen börjar med en frågestund och ger de närvarande tillfälle att komma till ro i här och nu. Denna del av lektionen är inte inspelad. Välj en bekväm och varm plats och använd en matta eller filt som underlag. Behöver du extra stöd bakom huvudet, använd en stabil platta i lagom höjd, en kudde är för mjuk. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade.

En far och en dotter, en mor och son, en far och son, en annan far och son, ytterligare en mor och en dotter och - maktkamp. Och gränslös kärlek. Det gäller Rigoletto, Trubaduren och La Traviata. Giuseppe Verdi skrev tre av sina mest uppskattade operor under tre år (1851-53). Det är operor som ännu i dag är bland de mest spelade i världen. Hur kom det sig och vad, om något, har de gemensamt? Per Feltzin berättar. P2s operapodd Operaguiden tar upp samtliga av dessa tre. Inspelningarna vi har använt dirigeras alla av Riccardo Muti.

En far och en dotter, en mor och son, en far och son, en annan far och son, ytterligare en mor och en dotter och - maktkamp. Och gränslös kärlek. Det gäller Rigoletto, Trubaduren och La Traviata. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Giuseppe Verdi skrev tre av sina mest uppskattade operor under tre år (1851-53). Det är operor som ännu i dag är bland de mest spelade i världen. Hur kom det sig och vad, om något, har de gemensamt? Per Feltzin berättar. P2s operapodd Operaguiden tar upp samtliga av dessa tre. Inspelningarna vi har använt dirigeras alla av Riccardo Muti.

Per Magnus Johansson kom i januari 2021 ut med sin andra bok om coronapandemin – Corona -en psykoanalytikers dagbok Del två på Korpens förlag. I det har avsnittet reflekterar han över hur vi människor hanterar oro, osäkerhet och begränsningar och hur vi kan förhålla oss till dom existensiella frågorna som väcks. Hur kan vi lära oss något mer om oss själva och den värld vi lever i?   Bakgrund till de två böckerna om Corona: Per Magnus Johansson skrev sin första dagboksanteckning den 17 mars 2020 och skrev sedan texter nästan dagligen som publicerades på sociala medier och som sen sammanställdes i den första boken, Corona – En psykoanalytikers dagbok som kom ut den 25 maj 2020. Under sommaren och hösten 2020 skrev Per Magnus Johansson veckobrev som nu finns publicerade den andra boken, Corona – en psykoanalytikers dagbok del 2. Denna bok skildrar Corona-pandemins utveckling från juni till oktober 2020 ur intellektuella, medicinska och konstnärliga perspektiv. I arbetet med boken har ett antal forskare, flera läkare, en konstnär, en bibliotekschef, en präst, ett vårdbiträde, en konsthistoriker, en teaterregissör och flera intellektuella engagerats. Den innehåller ett mångfacetterat samtal om hur Covid-19 har drabbat samhället och dess invånare. Utgångspunkten är att alla är drabbade, men att vi är berörda på skilda sätt. Vår oro och utsatthet ser olika ut, men den finns närvarande i större eller mindre utsträckning för var och en av oss.  Inspelningarna i denna podd är från ett samtal den 27 maj 2020 om coronapandemin utifrån ett psykoanalytiskt perspektiv, på uppdrag av Svenska psykoanalytiska föreningen och ABF Stockholm och ett samtal med Petra Revenue på Teater Trixter den 20 augusti 2020.  Per Magnus Johansson är psykoanalytiker, utbildad i Paris, och idéhistoriker, verksam vid Göteborgs universitet. Han är författare till en rad böcker om bland annat psykoanalysens historia i Sverige samt redaktör för kulturtidskriften Arche.  

ID 200827 ATM via Zoom Tema: min vänstra fot DU LYSSNAR PÅ EN ATM LEKTION I GRUPP med feldenkraispedagog Eva Laser, inspelad via Zoom HÖSTTERMINEN 2020. Temat för terminen är ett utforskande av Orientering i tid & rum; hur kan den förbättras för en ökad hållbarhet Lektionen börjar med en frågestund. Denna del av lektionen är inte inspelad. Lektionen är en liveinspelning som följer deltagarnas rytm. Du kanske behöver stoppa uppspelningen för att ta de pauser som du behöver? För nybörjaren är det ovant att uppmärksamma även det som inte direkt förs på tal. I talet radar vi upp orden, i handlingen sker det samtidigt. Du behöver observera även andra kroppsdelar än de som jag talar om mer direkt. Du behöver alltid uppmärksamma att din andning är lugn, lätt och fri. Du behöver även öva dig i att inte störas av affekter och känslor som är ovidkommande för själva övandet. Dessa ATM lektioner är avsedda för personlig utveckling och är inte avsedda att ersätta professionell hjälp eller medicinsk behandling. Eva Laser kan inte hållas ansvarig för eventuella skador som kan uppstå. Publiceringen är godkänd av de närvarande eleverna och lektionen identifieras av datumet då den spelades in med år, månad & dag. Inspelningarna är inte redigerade.

Tillsammans med sopranen Liine Carlsson närmar vi oss fenomenet Maria Callas och söker svar på vad som gjorde henne unik. Lyskraften avtar inte i styrka utan fortsätter fascinera nya generationer. Det har gått över fyrtio år sedan Maria Callas stämma tystnade, men avtrycken är intakta. Inspelningarna har inte fallit i glömska hos publiken. Hennes liv och karriär har skildrats både på film och i otaliga böcker. Rösten gestaltade mer än svarta prickar på notsystemet och den oefterhärmliga sångkonsten kan vara svår att beskriva - den bör upplevas. Och det är precis vad veckans avsnitt handlar om. Gäst är sopranen Liine Carlsson som fick sitt genombrott i Daniel Börtz opera Svall på Kungliga operan och sedan följde upp det med att sjunga huvudrollen i Jacopo Foronis opera Cristina regina di Svezia på Vadstena-Akademien. Därefter har hon bland annat sjungit Nedda i Tyskland, Violetta i Kina och Rosina i Kopparberg. Numera är det främst Wagner-roller i exempelvis Der fliegende Holländer och Tannhäuser som står på repertoaren. Avsnittet sänds i repris tisdagen den 2 april kl. 14.56 i P2.

Säsong två av Under det blå täcket är en samtalspodd framtagen av ungdomsorganisationen PeaceWorks, tillsammans med olika ungdomsgrupper i Stockholm. Till skillnad från säsong ett av Under det blå täcket är säsong två inspelad som livepodd. Inspelningarna har alltså knappt redigerats och är en direkt spegling av samtalet.  I detta avsnitt får ni lyssna på en anonym ungdomsgrupp från Saltsjöbaden. De pratar bland annat om vit feminism, huruvida alla kvinnor kan relatera till varandra och polisbrutalitet.  Podcasten har tagits fram med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Inspelningarna hänvisar till Johans utgrävningar på ön Delos och spelarna tar sig dit. På ön hittar de en nyckel till ett kassaskåp samt en nedskriven ritual...

Inspelningarna hänvisar till Johans utgrävningar på ön Delos och spelarna tar sig dit. På ön hittar de en nyckel till ett kassaskåp samt en nedskriven ritual...

Säsong två av Under det blå täcket är en samtalspodd framtagen av ungdomsorganisationen PeaceWorks, tillsammans med olika ungdomsgrupper i Stockholm. Till skillnad från säsong ett av Under det blå täcket är säsong två inspelad som livepodd. Inspelningarna har alltså knappt redigerats och är en direkt spegling av samtalet.  I detta avsnitt får ni lyssna på ungdomsgruppen Systrar Runt Hörnet från Hässelby. De pratar bland annat om vit feminism, maskulinitet, rasism och separatism.  Podcasten har tagits fram med stöd av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

Ett poddavsnitt om bootlegs och hur långt människor är beredda att gå för att få lyssna på sina favoritlåtar, med sin egen säkerhet som insats. Medverkande i avsnittet är Stephen Coates, musiker och journalist. Programledare: Pontus Andersson och Sara Järvi  Producent: Samir Yosufi

Alf och Aina har älskat varandra i sjuttio år. Hon var flickan som grannarna viskade om, han var pojken som friade mot sin familjs vilja. Nu har demensen kommit på besök för att stanna. Ainas röst är i trasor. Vad gör man av sin sorg när ens hustru snart inte minns vem man var?   Alf har tagit fram sina gamla oljemålningar och låter landskapen och husen förändras i takt med henne. Helst hoppas han att en vänlig bakterie ska ta över världen och äta upp alla känslor. Men innan det sker, vad gör man? Knogar, smeker och älskar vidare.   Jenny Teleman hittade ett tjugo år gammalt band i en låda, tryckte på play och fram trädde minnet av en passion i Hässelby Strand som alla nu kanske glömt. Inspelningarna med Alf och Aina gjordes år 2000. Programmet sändes första gången i maj 2018.

Vi skickar iväg Oskar till ELUs vintermöte där han intervjuar en av talarna och några av deltagarna. Vi, och de, diskuterar kring Luther, reformationen och vad som är det viktiga med de två. Dessutom får vi höra lite om vad som var bra med vintermötet. Inspelningarna på själva Vintermötet har dock en del bakgrundsljud, vilket vi ber om ursäkt för. Men innehållet är bra oavsett. Vill man lyssna på föredragen från Vintermötet så finns de på länken här: http://www.elungdom.se/media/inspelad-undervisning/vintermote-2017/

I programmet diskuteras Les Siècles o Roths tolkning av Ligeti, julmusik av Charpentier samt Currentzis version av Mozarts Don Juan, vilken också jämförs med Giulinis. Hanna väljer ur diger CD-box. I panelen Edward Klingspor, Kati Raitinen och Magnus Lindman som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor:GYÖRGY LIGETI Six Bagatelles, Kammerkonzert, Dix Pièces pour Quintette à Vent Les Siècles Francois-Xavier Roth, dirigent Musicales Actes Sud ASM 26MARC-ANTOINE CHARPENTIER Pastorale de Noël, Grandes Antiennes O de lAvent Ensemble Correspondances Sébastien Daucé, dirigent Harmonia Mundi HMC 902247WOLFGANG AMADEUS MOZART Don Giovanni Dimitris Tiliakos, Karina Gauvin m.fl MusicAeterna Teodor Currentzis, dirigent Sony 88985316032Referensen Tillsammans med panelen refererar Johan till en smått historisk inspelning av Mozarts Don Giovanni där Carlo Maria Giulini dirigerar Philharmonia Orchestra, London och där Eberhard Wächter gör titelrollen, Joan Sutherland är Donna Anna och Elizabeth Schwarzkopf, Donna Elvira, m.fl. Inspelningen gjordes 1959 på EMI.Hannas val Hanna Höglund gör en upptäcktsresa världen över med hjälp av en box (14 CD) med österrikiska gruppen Reconsil-ensemblen ledd av Roland Freisitzer; Exploring the World, där musik från olika delar av världen möts. Inspelningarna är gjorda på Orlando Records.Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Ligetis Kammerkonzert med BIT20 Ensemble och ledd av Baldur Brönnimann på Bis. Charpentiers Grandes Antiennes O de lAvent med Les Arts Florissants under ledning av William Christie på Harmonia Mundi. Mozarts Don Giovanni med solister samt Mahler Orchestra ledda av Yannick Nézet-Séguin på DG; solister och Freiburgs barockorkester under René Jacobs på Harmonia Mundi samt med solister och Philharmonia Orchestra, London, dirigerade av Carlo Maria Giulini på EMI. Svepet Johan sveper över ett album utgivet på Bis med musik av Ligeti framförd av BIT20 Ensemble och ledd av Baldur Brönnimann; ur CDn Distant Light med musik av Barber, Hillborg och Björk framförd av sopranen Renée Fleming och Kungliga filharmonikerna i Stockholm ledda av Sakari Oramo på Decca samt över en utgivning med Les Dissonances ledd av David Grimal som innehåller Sjostakovitjs första Cellokonsert samt Symfoni nr 5, utgiven på egna märket Dissonances. 

I programmet diskuterar panelen bl.a. Verdis Requiem med Lorin Maazel på pulten samt Hans Abrahamsens rosade verk Let me tell you. Alexander Freudenthal har träffat pianoduon Tal och Groethuysen. I panelen Boel Adler, Hanna Höglund och Tony Lundman som tillsammans med programledaren Johan Korssell betygsätter följande skivor: HANS ABRAHAMSEN Let me tell you Barbara Hannigan, sopran Bayerska radions symfoniorkester, Andris Nelsons, dirigent Winter & Winter 910 232-2 FRANCAIX TOMASI JOLIVET VILLA-LOBOS Fagottkonserter Matthias Rácz, fagott Stuttgarts kammarorkester, Johannes Klumpp, dirigent Ars Produktion ARS 38 174 ROMANUS WEICHLEIN M.FL. Sonatas, Capriccio, Ciacconas & Passacaglia Masques-ensemblen, Olivier Fortin, cembalo Alpha Classics ALPHA 212GIUSEPPE VERDI Requiem Anja Harteros, Daniela Barcellona m.fl. Münchens filharmoniker och filharmoniska kör Lorin Maazel, dirigent Sony 88750 83302Alexander möter Alexander Freudenthal reste till Tyskland där han träffade en av världens ledande pianoduor, det gifta paret, (Yaara) Tal och (Andreas) Groethuysen i dess hem i München. Samtalet kretsar främst kring duons senaste skiva 1915 med musik av Claude Debussy och Reynaldo Hahn, från 1915. Inspelad på skivmärket Sony.Andra i programmet nämnda eller rekommenderade inspelningar: Verdis Requiem med solister, kör och orkester från Santa Cecilia-akademin i Rom under Antonio Pappano, inspelad på EMI; solister samt kör och orkester från La Scala-teatern i Milano allt under Riccardo Muti, inspelad på EMI samt med solister och La Scala teaterns kör och orkester under Claudio Abbado på DG. Weichleins musik jämfördes med Heinrich Biber och Heinrich Schmelzer. Masques-ensemblen spelar Biber på skivan Biber and his contemporaries, märke Analekta.Johan sveper över albumet The Four Symphonies bestående av 3 CD och med orkestermusik av Brahms. Det är John Barbirolli som står på pulten framför Wiens filharmoniker. Inspelningarna gjordes 1968 och 1969 på Parlophone. Återutgiven 2016 på Warner Classics.

Höga beviskrav, ojämlika förutsättningar och bristande barnperspektiv. Kaliber - om rättsväsendets utmaningar när barn blir brottsoffer. Det rapporteras om det nästan varje vecka, våld och övergrepp mot barn - de kanske svåraste brott som rättsväsendet har att hantera. Och bakom alla rubrikerna drar rättsapparaten igång. De senaste två veckorna har Kaliber och Barnaministeret från UR handlat om barnen som brottsoffer. Och i det första programmet i vår serie Barnen och rättvisan undersökte vi vilket bemötande barn med neuropsykiatriska eller intellektuella funktionshinder får av rättsväsendet när de utsätts för brott, och vi kunde konstatera att majoriteten av åklagarna vi frågade inte tycker att de här barnen har samma rättstrygghet som andra barn. Vi har också berättat om barnahusen, dit barn kommer för att förhöras när de har utsatts för ett misstänkt brott – och vi har sett att rutinerna för skyddet av barnen ibland brister och att barn riskerar att skickas hem ensamma till en misstänkt förövare. Att brott mot barn är särskilt svåra att utreda, säger såväl poliser som åklagare och domare till oss. Och i dagens program tittar vi närmare på hur de här ärendena hanteras. Hur ser systemet ut när brottsoffret är ett barn? Hur resonerar åklagare och domare som jobbar med de här frågorna. Och så hör vi forskare som menar att det går att stärka barnets roll, utan att äventyra rättsäkerheten. Och vi börjar i Svea hovrätt – Då går vi in här i rättssalen… Det är lunchtid och vi har precis klivit in i en av rättsalarna som blivit ledig efter förmiddagens förhandlingar. – …och det är så här det kan se ut. Silvia Ingolfsdottir som är kammaråklagare, visar runt. – När det gäller brott mot barn, så är ju inte barnet med i rättssalen, utan då spelar man upp förhör som ofta hålls på barnahus, och då dras de här dukarna ner, så får vi se när barnet förhörs. Det är så vi lyssnar på det. Silvia Ingolfsdottir pekar på en vit skärm i ena änden av salen där de så kallade videoförhören spelas upp.  I Sverige är det väldigt ovanligt att barn under 15 år hörs i rätten, även om det finns undantag. För att skydda barnet från obehaget som en rättegång kan innebära, använder man sig istället av förinspelade polisförhör – en metod som inte är helt oproblematisk menar vissa - men det ska vi komma tillbaka till lite senare.   Silvia Ingolsfsdottir är relationsvåldsspecialist, och i perioder har hon arbetat uteslutande med brott mot barn – ärenden som, enligt henne, inte alltid står högt i kurs hos alla kollegor. –  Och det är ju tyvärr så att det inte har tillräckligt hög status  inom polis och åklagare att jobb med den här typen av ärenden. Det finns vissa attityder, när jag fick den här tjänsten som relationsvåldsexpert så fick jag, det var faktiskt här i hovrätten, jag mötte en kollega som sa ”är det där verkligen någon typ av brott att hålla på med?” Det finns liksom den jargongen. Det får man ju inte blunda för, det är något man verkligen måste jobba för. Synen på barnärenden inom kåren är en sak, säger Silvia Ingolfsdottir men arbetet innebär också många andra utmaningar.  – Problemet kan ju vara att det är höga beviskrav och det ska det vara.  Men att barn kanske inte alltid uttrycker sig så som vi är vana att man ska uttrycka sig. De har till exempel oerhört svårt för det här med när det har hänt, vilken dag, årstid. Alltså om det har hänt tillbaka i tiden. Inte om det hände förra veckan. Men det är sällan det går så snabbt med en anmälan. I den bästa av världar skulle det vara att de direkt kunde berätta i nära anslutning till händelsen, men tyvärr är det inte så. Då får de svårt att berätta om det på ett, som man säger, trovärdigt och tillförlitligt sätt, att domstolen kan tycka att det är för vagt. Och ett barn som blivit utsatt för sexuella övergrepp och blivit det flera gånger, till exempel flera hundra gånger, det är ju oerhört svårt för dem att berätta exakt vad som hände vid varje tillfälle. Det är ju omöjligt för en vuxen också. Och Silvia Ingolfsdottir är inte ensam om att se svårigheterna i att utreda barnärenden. I vårt första program om barnen och rättvisan, ställde vi frågor till 32 åklagare som jobbar med barnärenden, en på varje allmän åklagarkammare. Och så här beskriver ett par åklagare utmaningarna med att utreda brott mot barn: "En del tror att barnutredningar är vilka utredningar som helst. De tar mer tid och borde upphöjas” ”Det är svårare att bevisa att barn utsatts för brott. Hela rättsapparaten bygger på att man ska kunna redogöra som en vuxen. ” ”I hela rättssystemet är barn diskriminerade” – Jag tror att det är oerhört viktigt att de som ska förstå barn som misstänks ha varit utsatta för någonting, de som ska förhöra barn, att de har ett barnperspektiv, och att rättssystemet också försöker att analysera det de säger utifrån ett barnperspektiv. Ann-Christine Cederborg är professor vid barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet och har sedan mitten av 1990-talet forskat på metoder för hur man förhör barn som har varit utsatta för brott. Och hon menar att man på många nivåer i rättsapparaten behöver öka sin kunskap om hur barn fungerar, tänker och berättar, för att kunna ge barnet en rättstrygg prövning. – Det förändrar inte de juridiska förutsättningarna, men det ger ändå barnet en högre status inom rättsväsendet om man förstår barnets dilemman att berätta om någonting har hänt. Gör man inte det idag då? – Jag är inte säker på det. Ann-Christine Cederborg började forska på barns vittnesmål i mitten nittiotalet, och hon säger att det då fanns två tydliga falanger när det gällde synen på barn som vittnen – en som menade att barn alltid talar sanning, och en som menade att barn alltid ljuger. Idag, säger hon, vet vi att det är mycket mer komplicerat än så. – För det beror ju på så väldigt många olika saker, om barn berättar det de har varit med om eller inte. Bland annat så beror det på vilken chans de får att berätta, hur de blir samtalade med. Sedan kan det också vara så att barn väljer att inte berätta. De kan till exempel vara hotade, rädda. Och till viss del kan jag faktiskt förstå dem.  Att berätta svåra saker till en polis – och sen händer det ingenting, och då är ju faran där att det blir värre för dem när de kommer exempelvis hem. Om det finns någon som utnyttjar dem i hemmet. När ett barn utsatts för brott är barnets egen berättelse om vad som har hänt viktig för rättegångsprocessen. Och många gånger är det det enda rätten har att fatta beslut utifrån. Rättens uppgift blir att bedöma berättelsens trovärdighet och tillförlitlighet. Genom ett antal domar från Högsta domstolen har det utvecklats en rättspraxis för hur man bedömer om ett vittnesmål är trovärdigt och tillförlitligt. Det handlar om vissa kriterier som en berättelse bör uppfylla, som att den ska vara klar och detaljerad, sammanhängande och självupplevd. Och Ann-Christin Cederborg, forskare vid Stockholms universitet, ser problem med de här kriterierna. – Det jag menar är att de här kriterierna är ju riktlinjer för domstolen, men forskningsgrunden för dem är mera tveksam. Självupplevd, exempelvis, motsägelsefull. Det här beror för mig väldigt mycket på den som tolkar berättelsen. Speciellt det här med självupplevt – hur kan de veta det, de som ska döma? Motsägelsefull – där har jag ju visat att till exempel barn med funktionshinder, att om de får många ledande frågor med ja- och nej-svar så kan de ändra sig från ett ja som blir nej, om man ställer samma fråga igen. Så det beror väldigt mycket på kvaliteten på polisförhöret om man ska kunna uttala sig om det. Ann-Christin Cederborg menar att det finns en fara om rätten i sina bedömningar utgår allt för statiskt från de här kriterierna och inte lägger någon vikt vid de förutsättningar som barnet hade att berätta om sina upplevelser när det förhördes. Till exempel om frågorna som ställdes under förhöret var anpassade efter barnets utvecklingsnivå eller om barnet kan ha känt sig rädd eller hotat. – Om man har bestämt sig för att de här kriterierna ska finnas för att det ska betraktas som en tillförlitlig berättelse, och en berättelse då inte bedöms som tillförlitlig därför att det saknas vissa saker, eller man säger till exempel att barnet verkar inte ha upplevt det här på grund av att hon inte gråter, eller någon sådan här formulering, att det verkar inte självupplevt, så blir det ju väldigt besvärande tycker jag. Det blir inte proffsigt. Det är mer som att det blir en checklista snarare än, menar jag, att diskutera – vilka förutsättningar fick barnet att berätta. Det här är ett iscensatt polisförhör. Det är en barnskådespelare, åttaåriga Ida, vi hör. – Nu är det ju en inledning på ett förhör där vi har försökt att iscensätta just det här rummet på barnahuset. Och det här är Sara Landström, docent i rättspsykologi vid Göteborgs universitet. Inspelningarna som vi får lyssna på är en del av ett forskningsprojekt. Vad är det som uppfattas som trovärdigt i barns vittnesmål  har forskarna frågat sig och de har också undersökt vad det är som påverkar bedömningen av trovärdigheten hos den som lyssnar. Och det har visat sig att barn som visar mer känslor när de berättar också uppfattas som mer trovärdiga. – Vi ville titta just på vad får det för betydelse om barnet gråter till exempel. Här var Ida ganska samlad? – Här var Ida väldigt samlad. Vi kan ta ett annat klipp där Ida inte är så samlad. Här sitter ju Ida ihop. Istället för att svara på förhörsledarens frågor rakt upp och ner så sätter sig Ida i en position där hon drar upp benen mot kroppen och tittar ner. I sin forskning har Sara Landström också intresserat sig för videoförhör. För det är så, precis som åklagaren Silvia Ingolfsdottir berättade från Svea hovrätt, att barn under femton år sällan förhörs i rätten. Istället används förinspelade polisförhör för att inte utsätta barnet för en rättegång. Och det är, säger Sara Landström, självklart väldigt viktigt att skydda barn i en rättsprocess. Men kan det också vara så att det förfarandet påverkar rättens uppfattning om barnets trovärdighet? – När barnet presenteras i rätten så är det ju i ett färdigt format. Det är ett videoinspelat förhör som har hållits i ett tidigare skede. Och kanske inte alltid har de frågor ställts som senare visar sig vara intressanta i utredningen, som kanske var viktiga. Men du har inte samma chans som du har till den tilltalade eller till andra vittnen att kunna ställa de frågorna i rätten. Utan du har att förhålla dig till det här fysiska, det här klara formatet, ett videoförhör. Och det kan ju också vara till barnets nackdel. I sin forskning har Sara Landström kunnat se att personer som ser och hör ett vittne ”live” också uppfattar det som mer trovärdigt. Det faktum att barnet hörs genom ett videoförhör och den tilltalade hörs direkt i rättsalen leder till en systematisk ojämlikhet säger Sara Landström. – Det allvarligaste med det är ju att barnet kan missgynnas, att man bedömer barnet som mindre trovärdigt eller tillförlitligt enkom på grund utav hur barnet presenteras. Alltså att om man hade haft en annan närhet till barnet så kanske man inte hade gjort den bedömningen. Men när barnet nu är en bit ifrån, det är på ett inspelat förhör, så ligger det längre ifrån mig som bedömare, till exempel. Så det är den allvarliga sidan av det, att barnet missgynnas av det, helt enkelt, och att det kanske inte leder till en fällande dom. Det skulle ju vara den absoluta nackdelen. I förlängningen skulle det kunna leda till det. Men Sara Landström menar att obalansen i rätten mellan ett brottsutsatt barn och en misstänkt vuxen förövare skulle kunna jämnas ut om båda parter hörs på samma sätt, till exempel med hjälp av en så kallad videolänk, där båda parter hörs direkt in i rättsalen. – Då skulle det vara att man till exempel kanske hör barnet via videolänk och hör den tilltalade via videolänk. Alltså att de hörs på precis samma sätt. För då blir det inte den här skillnaden. Hur ser man då på barnärenden i domstolen, de som måste följa Högsta domstolens kriterier, och de som måste bedöma barnets trovärdighet utifrån det videoinspelade förhöret? Vi söker upp Mari Heidenborg på Solna tingsrätt, hon har jobbat många år med barnärenden. – Jag heter Marie Heidenborg och är domare. Lagman för Solna tingsrätt. Det som Mari Heidenborg ser som mest bekymmersamt när det gäller ärenden som rör våld och övergrepp mot barn är att det är så få anmälningar som går hela vägen till fällande dom. Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) - visar att förra året anmäldes 540 fall av sexuella övergrepp mot barn, för att ta ett exempel. Av dem ledde en knapp tredjedel - 32 % - till åtal. När det gäller barnmisshandel ledde 14 % av de nästan 18 000 fall som anmäldes förra året, till att någon åtalades, eller fick ett strafföreläggande. Och domare Marie Heidenborg tror att mörkertalet är stort när det gäller brott mot barn. – Det är väldigt många anmälningar som, ja dels som aldrig ens blir anmälningar men som sedan läggs ner på ett väldigt tidigt stadium på grund av att man tror att de inte kommer vidare. Och det är ju just det här som åklagare vi har talat med säger att de ser som ett stort problem, att det är så svårt att komma vidare med utredningar när det är barn som är brottsoffer. I vårt första program ställde vi frågor till 32 åklagare som handlägger barnärenden, en på varje allmän åklagarkammare. Och många av dem säger att barnärenden är det svåraste som de har att jobba med. Några av dem sa att barns utsagor väger väldigt lätt i domstol och att det är svårt att få fram den berättelse som domstolen kräver. Men Marie Heidenborg, hon säger att den stora bristen när det gäller mål som handlar om brott mot barn det är att utredningarna inte alltid är tillräckligt stadiga. – Ja det vi ska förhålla oss till är att Högsta domstolen har sagt att det räcker väldigt sällan med bara offrets berättelse utan man måste ha någon form av stödbevisning  Och ofta när det är brott mot barn så begås det i hemmet, utan vittnen? – Ja precis, det är typiskt för den här typen av brott. Brott mot barn är i de flesta fall misshandel eller sexuella övergrepp och sådana brott har väldigt sällan vittnen. Men det finns annan typ av bevisning man kan använda sig av. Bland annat teknisk bevisning, någonting som stöder den här berättelsen och det är också viktigt att man kan följa upp om barnet berättar om olika övergrepp. Barnet ger ju ofta kringinformation om hur det såg ut i rummet kanske eller vad personen hade på sig så att man kan följa upp olika uppgifter så man kan se att jo det här stämmer faktiskt. För sådant ökar trovärdigheten väldigt väldigt mycket. Har man då inte gjort det så är det en brist i utredningen och sådana brister hamnar alltid på åklagaren. Och där är vi ju bundna av vad Högsta domstolen har sagt. Vi kan inte sänka beviskraven bara för att vi vet att barnen har svårare att berätta. Så därför är det viktigare, tycker jag då, att man verkligen från polis och åklagare ser till att satsa på den andra utredningen vid sidan av de här förhören och där är det ibland brister. Och att det borde satsas mer på de här frågorna som rör barn det håller åklagaren Silvia Ingolfsdottir med om. Inte minst på utbildning – även för domare. --Vi måste ju bli mycket bättre på, både inom polis, åklagare, domstol och advokater, att utbilda oss om hur barn fungerar, hur de uttrycker sig. Och Polisen har ju kommit långt. Det finns ju speciella barnutredare och vi försöker också gå mycket utbildningar. Jag tror att det vore bra om man införde specialiseringar för domare, att alla domare kanske inte ska ha barnärenden. Att det krävs en kompentenshöjning just hos domare när är det gäller kunskap om hur barn fungerar. Det är något även andra åklagare sagt till oss. ”Domstolarna har en gammaldags inställning som inte är barnvänlig ” ”Domstolarna behandlar barn som vuxna. Det krävs en kompentenshöjning” Marie Heidenborg säger att hon inte alls är säker på att mer utbildning eller införande av specialisering på barnärenden för domare skulle förändra läget. – Ibland sägs det att det är på grund av att vi inte förstår barnen att det är därför som det blir så få fällande domar och det vänder jag mig lite emot för att även om vi har väldigt bra förståelse för att barnen har svårt att berätta och att det är svårt att få fram bra berättelser, även om vi har den kunskapen så måste vi fortfarande iaktta  de beviskraven som vi har. Så bättre kunskaper leder inte direkt till fler fällande domar. Även om vi blir bättre på att förstå barn så måste vi fortfarande ha en hög nivå på utredningarna. Det är ju ibland så att man sitter i rätten och tycker att ja, här räcker inte bevisningen. Men det har kanske gått till på det sättet som brottsoffret då berättar om men bevisningen räcker inte. Har man inte tillräcklig bevisning då kan man inte döma. Tillbaka till Svea Hovrätt och åklagare Silvia Ingolfsdottir. – På den här skärmen, det är där man ser barnförhöret. Oftast är det åklagaren som har med sig de här förhören och spelar upp dem i sin egen dator som kopplas in i domstolens system, som sköter det. Som åklagare så har man det framför sig på en skärm. Silvia Ingolfsdottir tycker att metoden med videoförhören i stort sett fungerar bra, att det skulle vara för traumatiserande för barn under 15 år att höras i en rättssal. Men till viss del håller hon med rättspsykologen Sara Landström, som forskat kring videoförhör, att metoden kan medföra begränsningar. Det kan påverka hur den som lyssnar uppfattar barnet, till exempel som mer moget än vad det är. – Det kan ju vara att man inte riktigt får en känsla för barnet. Jag kan uppleva att framförallt när det gäller våldtäkt mot barn, när målsäganden är 12-13, och oftast är det tjejer som jag har mött, att när de väl hörs om själva händelsen, de pratar ju inte om så mycket annat utan de pratar om en händelse som har varit oerhört traumatiserande, att de kan låta mer vuxna än vad de egentligen är. För sedan när man kommer utanför så pratar de ju som en normal 12–13-åring om någon kille de är kära i eller vilken bio eller film de tycker bäst om. Alltså de är på ett helt annat sätt. Och det kommer ju inte fram, utan det blir bara det här videoförhöret som man spelar upp. Så det kan vara en brist. Och det står ofta i domskälen att man ska iaktta en viss försiktighet när man bedömer de här videoförhören. Silvia Ingolfsdottir anser att rättsförfarandet i barnärenden skulle kunna bli mer oberoende av videoförhören. Man skulle kunna titta mer på hur det går till i andra länder. Själv har hon bedrivit förundersökning i Chile, en förundersökning som gällde våldtäkt av barn här i Sverige. – Och där vet jag att där hörs barnet via länk. Man sitter som på barnahuset fast i domstolen. Så att de hörs på plats men de är i ett annat rum. Och det skulle ju kunna vara, om man utvecklar det här i Sverige, att man skulle ha möjlighet att ställa kompletterande frågor till barnet om det skulle dyka upp. Så att det inte blir att man blir så oerhört beroende av de här videoförhören och att man då har lyckats ställa alla frågor. Men jag tror, det diskuteras ju inte ens, men jag tycker att det var en bra lösning på ett sätt. Men då får ju barnet vara så pass moget att det klarar det givetvis. Kaliber har idag kunnat berätta om de särskilda svårigheter som rättsväsendet möter när de ska utreda och döma i ärenden där brottsoffret är ett barn. En del menar att domstolarnas kriterier för vad som bör känneteckna ett trovärdigt och tillförlitligt vittnesmål, inte är anpassade efter hur barn fungerar när de berättar. Vi har också hört om videoförhören, hur de enligt forskare riskerar att skapa en obalans för barnets vittnesmål jämfört med den som står tilltalad och som närvarar i rätten. Men något som de flesta vi pratat med är överens om – det är att grunden för en rättslig prövning som är både rättstrygg för barnet och rättssäker för den som är misstänkt för brott – det är att utredningen är så gedigen som möjligt från början. Och för det behövs mer resurser och tid, säger åklagare till oss. Vi vänder oss till Åklagarmyndighetens högste chef, Riksåklagare Anders Perklev, för att fråga hur han ser på kritiken av utredningarnas kvalitet i barnärenden, kritik som alltså delvis kommer inifrån den egna kåren. – Det är självklart att man skulle vilja ha resurser för att göra mer. Både egna resurser och utredningsresurser hos polisen. Men som det ser ut i rättsväsendet så har ju både åklagare och polis en uppgift att utreda alla brottstyper och ska täcka hela landet. Och även om vi prioriterar barnärenden så blir det ju alltid en konkurrens om de tillgängliga resurserna. Och det gäller ju på det här området också. Hur ser du på kritiken från bland annat domarhåll att många utredningar i barnärenden inte håller måttet?  – Jag tycker nog att rättsväsendet generellt har blivit bättre på att hantera barnärenden, men att det naturligtvis finns mycket kvar att göra. Enligt min uppfattning, och det tycker jag att jag har stöd för allmänt i rättsväsendet, så har beviskraven höjts under senare år. Och det är ju riktigt och rätt och bra från rättssäkerhetssynpunkt, men det innebär ju också att det är svårare att få fram fällande domar. Så du menar att du anser att man gör tillräckligt bra utredningar som det ser ut idag?  – Nej, det kan jag inte säga, utan här måste ju ske en fortgående utveckling och utbildning. Och förbättra samverkan mellan åklagare, polis och med socialtjänsten. Kan det vara så att barnärenden generellt har en lägre status? – Jag tror inte just för att det är barnärenden men jag tror att det är viktigt att man håller fokus på de här ärendena och ständigt ser till att de får den prioritering de ska ha. Därför att, jag tror rent allmänt sett så finns det vissa typer av ärenden som liksom prioriterar sig själva. Det är de allra grövsta brotten. Där är rättsapparaten duktig på att se till att man får tillräckligt med resurser och att man kan utreda dem på bästa sätt. Och det gör att man måste hela tiden se till då att inte barnärenden och relationsbrottsärenden och ungdomsärenden blir eftersatta. Vad kan du göra för att ge åklagarna bättre möjlighet att göra bra utredningar i barnärenden? – Vi hade ett metodutvecklingsprojekt som avslutades 2012, med slutsatser som håller på att genomföras både hos oss och polisen. Vi har en barnhandbok som uppdateras fortlöpande med vägledning till åklagaren. Vi har ett utvecklingscentrum i Göteborg som har både de här och en del andra brottstyper som fokus, och som utvecklar och följer upp verksamheten, och kontakt med forskningen på området. Man kan säga så här att det finns inget ”good enough” när det gäller den här typen av ärenden. – Det här tar tid och jag tror väldigt mycket på kommunikation mellan personer i det rättsliga systemet och andra kunskapsfält alltså beteendevetenskapen exempelvis. Ann Christine Cederborg, professor vid Stockholms universitet, säger att mycket fortfarande återstår för att stärka barnets roll i rättsapparaten, men att hon ser optimistiskt på framtiden. – I det tror jag att det finns en potential för utveckling, att kunna analysera barnperspektivet i de här ärendena precis som barnkonventionen förväntar sig  vilket inte förändrar att det måste finnas bevis och inte minsta tvivel.  Utan det är mer ett förhållningssätt till barn som jag hoppas vara med och påverka. Reportrar: Anna Maria Höglund och Hanna Larsson Producent: Karl Brodin Exekutiv producent: Sofia Boo kaliber@sverigesradio.se