Podcasts about selmas

VEM: Per Simonsson EPISOD: 43 (Säsong 3 avsnitt 8) EN PODD AV: Simon Kölle www.linktr.ee/simonkolle PRODUCERAS AV: Simon Kölle & Amir Noghabai SÄSONG 3 GÖRS I SAMARBETE MED: FrameSage, med hjälp utav FrameSage kan du finansiera ditt filmprojekt eller investera i film.  Besök www.framesage.com  SÄSONG 3 SPONSRAS AV: Story Academy och Film Crew. Drömmer du om att jobba med film och TV? På Gotlands folkhögskola finns Story Academy och Film Crew – två utbildningar för dig som vill in i branschen. Om Episoden:  I det här avsnittet av Filmbranschpodden möter vi Per Simonsson – regissör, manusförfattare, författare och klippare – vars berättelser har berört och engagerat generationer av svenska tittare. Han är kanske mest känd som ena halvan av duon bakom SVT:s älskade julkalendrar Tjuvarnas jul och Selmas saga, men karriären rymmer så mycket mer: långfilmer som Trollkarlens dotter, tv-serier som Ture Sventon och Bermudatriangelns hemlighet, barnböcker som Klappsnapparna och Egon – hälften alien, och nu senast: storfilmen Sommartider – filmen om Gyllene Tider, där Per står för både manus och regi. I avsnittet pratar vi om hur han bygger berättelser som fungerar för hela familjen, vad som krävs för att skapa emotionellt engagerande film, samarbetet med Stefan Roos, och hur det är att växla mellan bokvärlden och filmens formspråk. Vi kommer även in på utmaningar, personliga lärdomar, drivkrafter – och varför Per lämnade psalmskrivandet bakom sig vid sex års ålder. Ett varmt och insiktsfullt samtal med en etablerad, omtyckt och hårt arbetande berättare, som fortfarande letar efter magin i varje ny historia. Filmbranschpodden önskar ett Stort grattis till Per som fyller 50! ---- Sista ansökningsdag för Story-kurserna, Film Crew och Kreativ producent är 30 april 2025. Läs mer på storyacademy.se och gotlandsfolkhogskola.se! Prenumenera gärna på podden och berätta om den för nära och kära  

Tvååriga Saga skriker hysteriskt. Framför henne står en muskulös hund. Han vrider huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt attackerar han. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.Hundattacker med dödlig utgång ökarDe senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson och Jakob LalérProgrammet är gjort 2023.

När ambulansen åker in på gården i Överklinten möts personalen av en blodig hund. Vid farstutrappan en livlös kvinna. Hunden har attackerat tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.Men Pappi blir kvar hos Selma.Lucka i systemetLänsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

Ryssland har attackerat Ukraina och deras president säger att det är ett av dom största ryska anfallen hittills. Selmas klass är med i med i ett sömnexperiment som kollar om mer sömn ger bättre betyg. Och för dom som älskar högtider verkar tiden gå snabbare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tvååriga Saga skriker och gråter hysteriskt. Framför henne står en stor muskulös hund. Han vrider på huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt går han till attack. En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.Hundattacker med dödlig utgång ökarDe senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson och Jakob LalérProgrammet är gjort 2023.

En ambulans med blåljus kommer till en gård i Överklinten. De möts av en blodig hund. Bakom den, nedanför farstutrappan, ligger en livlös kvinna. Det är inte första gången den här hunden attackerar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2020 går amstaffen Pappi till attack mot Gunas tvååriga dotter, som blir svårt biten i benet. Det är mormor Selmas hund. Efter bitincidenten bönar och ber Guna sin mamma om att göra sig av med hunden. Men Selma lyssnar inte.”Det gjorde att vi inte kunde besöka henne. Det var vårt ultimatum, finns hunden kvar kommer vi inte ” berättar Guna Grina.Men Pappi blir kvar hos Selma.Lucka i systemetLänsstyrelsen i Västerbotten, den myndighet som är ansvarig för farliga hundar i länet, varken omhändertar eller avlivar Pappi efter attacken mot Saga. Det görs heller inget mentaltest på hunden. Själva menar myndigheten att de är bakbundna av en otydlig lagstiftning.Att hunden blir kvar hos Selma får ödesdigra konsekvenser. Och det ska visa sig att Pappi inte är det enda exemplet på hundar som attackerar mer än en gång.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor SigvardsonProgrammet är gjort 2023.

Tvååriga Saga skriker och gråter hysteriskt. Framför henne står en stor muskulös hund. Han vrider på huvudet och tittar på Sagas ben. Plötsligt går han till attack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lördag i slutet av augusti i Överklinten i Västerbotten, 2020. Guna Grina och dottern Saga är hemma hos mormor Selma som fyller år. Efter middagen flyttar de till vardagsrummet för att titta på TV. På golvet ligger Selmas hund Pappi. Det är en brun amstaff, en ras som kallas för kamphund och som är förbjuden i vissa länder. Den är kompakt och muskulös, med bred bröstkorg.När det börjar bli dags för hemfärd går Guna ut till bilen.”Så hör jag skrik som jag aldrig har hört förut. Jag springer in, och allt blir bara svart för mig” berättar Guna.Guna ser blod. Och amstaffen Pappi som har Sagas högra lår i sina starka käkar. Det är som om hunden har låst sig.Och det kommer inte att sluta här. Hunden kommer att attackera igen.Hundattacker med dödlig utgång ökarDe senaste fem åren har nio personer dött i Sverige efter att ha blivit attackerad av en hund, och forskning visar att dödsattackerna ökar i hela Europa.I serien Kamphundarna försöker reporter Henrik Brandt ta reda på om vissa hundraser är farligare än andra. Och hur det kommer sig att vissa hundar tillåts attackera om och om igen.Producent: Anna FreySlutmix: Tor Sigvardson och Jakob LalérProgrammet är gjort 2023.

Anna-Karin Palm som skrivit en biografi om Selma Lagerlöf; "Jag vill sätta världen i rörelse", gästar studion! Hon berättar om Selmas barndom, liv och författarskap.

Selma Lagerlöf har skrivit många berättelser med fantastiska inslag, allt från spökhistorier till återberättande av sagor. Är hon Sveriges första fantasyförfattare? Hur viktig har Selmas författarskap varit för dagens svenska fantasyförfattare? Denna panel spelades in på Swecon Fantastika 2021 i Stockholm Medverkande: Carolina Gomez Lagerlöf (moderator), Kristina Hård, Sara Bergmark Elfgren, Florence Vilén Musiken är … Fortsätt läsa Sweconpoddar 131 – Selma Lagerlöf – fantasyförfattaren →

Sportlovsläsningen i år var av slaget saga! Och inte vilken som helst, utan Selma Lagerlöfs genombrott i formen av 'Gösta Berlings saga' från slutet av 1800-talet. Nu när vi är klara med Moas trilogi rör vi oss vidare bland svenska kvinnliga klassiker. Tydligen har vi fingret på pulsen, så passa på att vältra er i Selma-bonanzan på SVT play, förutom att lyssna på våra tankar och känslor kring detta epos. Vi skulle kunna sammanfatta vår läsning som en färd genom Selmas kärlek till Värmland, traditionella sägner och en hyllning till vackra kvinnor. Men, mellan de förföriska raderna läser vi naturligtvis in en tydlig samhällskritisk hållning mot dåtidens religiösa moral och kvinnans utsatta ställning. Vackert och givande!

De miljontals som överlevt jordbävningarna i Turkiet och Syrien behöver nu mentalt stöd för att orka ta sig vidare. Får de inte hjälp psykologiskt kan det ge fysiska skador framöver, konstaterar en hjälparbetare. Det var 6 februari i år 2023 som Turkiet och Syrien drabbades av värsta jordbävningen sedan 1939. Över 50 000 personer dog. De många miljoner som överlevde har nu svåra utmaningar. Både fysiskt men inte minst mentalt .Selma vet inte vart hon ska ta vägenSelma är en 73-årig tidigare lärare vars syster bodde vägg i vägg. Hon hörde hur systerns bostad rasade samman. Selmas lägenhet skadades också. Själv klarade hon sig mirakulöst med endast en bruten arm. Hon är sedan länge färdigbehandlad på sjukhuset. Men har ingenstans att ta vägen. Alla hennes 20 anhöriga har dött.Det är en av de överlevande som Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Sara Heyman har mött när hon nu befinner sig i det jordbävningsdrabbade området i Turkiet. Syriska flyktingar i Turkiet berättar också om utsatthet, men att de många bespisningsställena med mat är en hjälp."Kom lika snabbt som en tsunami"Många internationella hjälporganisationer är på plats.- Det går inte att jämföra den här situationen med något annat. Möjligen tsunamin 2004. Den kom plötsligt, slog brett och var förödande, berättar Chessa Latifi från internationella hjälporganisationen Project Hope.Hennes organisation jobbar med att stödja sköterskor och läkare i hur de ska kunna upptäcka patienter som har psykiska besvär efter jordbävningen.Oklart om koleralabben i Syrien fungerarJohanna Lönn, är sjuksköterska som jobbar på uppdrag av Röda Korset, och var i Syrien när jordbävningen slog till. Hon jobbar egentligen med kolerautbrottet i landet, men fick ändra om arbetet med stöd till jordbävningsdrabbade. Hennes kollegor har nu jobbat dygnet runt i fem veckor.- De är utmattade. Men just nu vet vi inte heller om labben som kan ställa diagnoser av kolera fungerar eller har slagits ut av jordbävningen.Tidigare i år drabbades hela Syrien av kolera utbrott. Orsaken är ännu oklar, om det handlar om ändrade rutiner för rening av vattnet eller om den ekonomiska krisen gör att människor dricker billigare och osäkrare vatten.Syrien är sedan 2011 i inbördeskrig. Jordbävningen slog till i de nordvästra delarna. Enligt en FN-kommission har hjälparbetet efter jordbävningen i Syrien fungerat chockerande dåligt på grund av konflikten i landet.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Selma, 73-årig tidigare lärare med bruten arm men som inte längre har några anhöriga, Chessa Latifi, hjälparbetare från internationella hjälporganisationen Project Hope, Johanna Lönn, sjuksköterska som arbetare för Röda Korset i Syrien, Sara Heyman, Sveriges Radios globala hälsokorrespondent.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

I årets första podd pratar Brit Stakston, Rasmus Canbäck och Martin Schibbye om neddragningarna i biståndet för information och konflikten mellan bistånd och handel, om det färska reportaget i Selma Lagerlöfs fotspår från Öland och Gotland samt om sociala mediers roll för stormningen av parlament runt om i världen.

I årets första podd pratar Brit Stakston, Rasmus Canbäck och Martin Schibbye om neddragningarna i biståndet för information och konflikten mellan bistånd och handel, om det färska reportaget i Selma Lagerlöfs fotspår från Öland och Gotland samt om sociala mediers roll för stormningen av parlament runt om i världen.

I Cant Help Myself – LaShun Pace - Shekinah Glory – Savoy Records - 1993In The Presence – The Leonard Lothlen Project feat Derick Hughes – IZIPHO Soul 45 – 2022You Gon Make Me Cheat – Dee Dee Simon – Forthcoming Dee Dee Simon - 2022You're The Kind Of Woman – Leroy Allen – 2022No One But You – Jay Player – Billy Butler – The Soulman Sessions Vol 1 – 2022I'm Sorry – Ronnie McNeir – Ace/Kent 45 – 2022Good Times Bad Times – The Vanguards – Forthcoming Soul Directions Origins – 2022Ba'e Brother – Keni lewis – Epsilon 45 – 2022Black Pearl - Parkes Stewart – 2022I Want To Make Love To You – Donnie Ray – I'm Just The Man For You – 2022Only You – Al Lindsey – 2022Your Scared Of Falling In Love – Hill District – Forthcoming Soul Junction 45 – 2022treat Me Right Or Leave Me Alone – Eddie Finley – Hit & Run 45 – 2022Outdoor – Shirley Davis & The Silverbacks - Keep On Keeping On – 2022Love Me Too My Soul – Joe Leavy – 2022Distance Lover (2022 Mix) – James Foster - 2022You Got The Right Stuff - Donnie Ray – I'm Just The Man For You – 2022Love On The Line – Roy Roberts – IZIPHO Soul 45 – 2022Moonlight Daydream – Ron Preyer & The Soul Surfers – IMG 45 – 2022Lets Be Strong Together – Rick Strong - Alabama Soul Man, Selmas's Doctor "T" – 2022Man Without Knowledge - The Vanguards – Forthcoming Soul Directions Origins – 2022 I'm Truly Going To Miss You -Donnie Ray – I'm Just The Man For You – 2022Here We Go Again - Output/Input feat Audrey Wheeler Downing & Brent Carter – 2022Just Let Me Know - Jay Player – Billy Butler – The Soulman Sessions Vol 1 – 2022My Best Friend – Mervin Mayo – 2022Travelling Home – Ethel Agee – Athens Of The North 45 – 2022Never Alone (Live) – Karen Poole – Hidden Anniversary EP – 2022Rebound – Tyson – Black On Black Reissue – 2022Righteous Love – Premonitions – Premonitions -Athens Of The North – 2022Blinded By Pride – Sensations – Forthcoming MD Records – 2022

Dancer in the Dark... 2000. Lars von Trier. Wer ihn kennt weiß dass man den Rest des Abends knicken kann. Entweder weil einem Schlecht ist, oder weil man depressiv geworden ist... oder beides. In diesem Falle ist eine depressive Episode vorprogrammiert und ich hatte mir Taschentücher bereitgelegt, allerdings hat es mich am Ende doch gar nicht sooo schlimm erwischt wie ich dachte. Woran liegt das? Das Melodram hat alles was es braucht: Selmas deprimierendes Leben in einem Trailer im Garten eines befreundeten Pärchens, Ihre fortschreitende Krankheit die sie erblinden lässt, ihre aufopferungsvolles Sparen für die OP für den Sohn, die Flucht in Musical-Fantasien die die Tragik nur noch intensivieren, der Vermieter der ihr Erspartes klaut um seine eigene Ehe zu retten, und der Unfall/Mord an selbigem der zur Verurteilung der gefühlt unschuldigen Selma führt… und schlussendlich der Tod durch den Strick. Jetzt wo ich es so aufschreibe, fällt mir doch auf: das ist ganz schön viel. Ist der Film zu überladen und holt deswegen nicht alles an Tränen aus mir raus, was er könnte? Was meinst du Plor?

Selmas kompis ifrågasätter om en feministpodd kan diskutera Batman men det kan vi! Lotta håller låda så man nästan kan tro att hon ensam spelat in avsnittet, men det avverkas allt ifrån Batmans kärleksliv, batmobilen, skurkarnas estetik i Gotham, är Batman en gary stu och mycket mer.    Ladda ner avsnittet eller lyssna direkt i din mobil! Följ oss på facebook och instagram där vi heter iamnomanpodcast.   Medverkande: Amanda, Therése och Denice.  Avsnittet spelades in 23 februari 2022. Musiken gjordes av Gonzalo Maldonado.

Esta semana se concentra la SelMas para comenzar su camino al Mundial de 2023, analizamos la situación del equipo de Scariolo. En Euroliga la cosa está loca, aquí te hablamos de lo que más nos llama la atención y de lo impredecible que es esta temporada en la máxima competición europea. En NBA nuestro Top5 nos lleva a la fea historia entre LeBron y Stweart, los entrenadores que ven peligrar su puesto, unos Warriors que ven la luz al final de túnel con Klay Thompson, y mucho más.

OBS vi spelade in avsnitten i en annan ordning än de släpptes! Vi snackar cringe! Och är cringe eller kanske “cheugy” som är det nya coola ordet Amanda lär de andra gamla tanterna. Vi hade extremt svårt för att hålla oss on topic, och vi har kanske aldrig talat så lite om media och populärkultur. Det handlar snarare om relationer, social status och interaktioner i verkliga livet. Filosofiska rummet who?!   Vi hade stora problem med ljudet. Selmas mic hackade ibland upp ljudet och Lottas klarade inte av höga ljud så flera av de starkaste reaktionerna blev nedklippta eller bortklippta.   Ladda ner avsnittet eller lyssna direkt i din mobil! Följ oss på facebook och instagram där vi heter iamnomanpodcast.   Medverkande: Charlotta, Amanda, Selma och Denice.  Avsnittet spelades in 29 sep 2021. Musiken gjordes av Gonzalo Maldonado.

Auszug aus dem 19. Kapitel. Selmas leiblicher Vater Arvid Bengt macht aus der berühmten Basler Bilderreihe "Totentanz" einen Liebestanz - und sendet damit Selma und ihrer Mutter Charlotte eine Botschaft. Liebt der kühle Schwede Charlotte? "Gipfelkuss - Die Reporterin am Piz Bernina, erschienen im September 2021 im orte Verlag. www.philipp-probst.ch

Selmas venninne Marit er vikar. Har man dårlig tid på livet når man er 25?Podkasten er produsert av Radio Metro for Dagsavisen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ny torsdag, ny episode og nytt medlem! Denne uken skal vi bli kjent med Selma. Vi tar et dypdykk i Selmas språklige interesser, diskuterer et språkdilemma og tar en titt på utdaterte (?) skjellsord! I tillegg blir det et ukens ord. God lytt! I studio: Tiril Absalonsen, Vilde Galtung og Selma Joyce Olsen. Ordskifte er programmet for deg som har en mening om hva som er rett og hva som er galt å si. Vi tar for oss språklige finurligheter og grunnen til at du snakker som du gjør. Hvis du føler det du trenger i radiouniverset ditt er et språkprogram med et friskt pust, er Ordskifte programmet for deg.

Auszug aus dem 38. Kapitel. Selma liegt in einer Höhle und kämpft ums Überleben. Sie wurde vom Winter überrascht, es drohen Lawinen. Und die Nacht ist bitterkalt. Aber dann kamen die Wölfe ...

Gaven som aldri kan brukes opp eller gå ut på dato. Ragnhild Bjørvik Opsahl, prest i Grønnåsen menighet. Eva Weel Skram synger "Selmas sang"

Auszug aus dem 19. Kapitel. "Die Toten sind tot", sagt Charlotte zu Lea. Charlotte, die Mutter der Reporterin Selma, macht Lea den Vorschlag, in ihr und Selmas Haus einzuziehen. In die einst so geheimnisvolle Wohnung im zweiten Stock, in der Charlottes Ehemann und ihr Vater verstorben waren. Selmas beste Freundin zweifelt und fragt sich: "Kann man seiner besten Freundin zu nahe sein?" "Wölfe - Die Reporterin in Engelberg", erschienen im September 2020 im orte-Verlag. www.philipp-probst.ch

Auszug aus dem 13. Kapitel. "Wenn du den Wölfen nahe kommen willst, musst du ihnen auch nahe sein", philosophiert Selmas bester Freund Marcel. Selma ist überzeugt: Sie wird die Wölfe fotografieren können. Doch Marcel macht ihr klar, dass dies gefährlich werden kann. Denn nicht nur Wölfe streuen im Engelbergertal herum, sondern auch Wilderer ... "Wölfe - Die Reporterin in Engelberg", erschienen im September 2020 im orte-Verlag. www.philipp-probst.ch

Selma Legrand-Hedlund ist DIE REPORTERIN. Doch im ersten Kapitel frönt sie ihrem Hobby, dem Malen. Bis ihre Mutter im Treppenhaus stürzt und nach Selma ruft ... Die Reporterin wohnt nämlich wie ihre Mutter im Haus "Zem Syydebändel" am Totentanz in der Basler Altstadt. Die Liegenschaft mit Blick auf den Rhein ist in Familienbesitz. Im Erdgeschoss gibt es einen Coiffeursalon, der von Selmas bester Freundin Lea betrieben wird. "Alpsegen - Die Reporterin am Lauenensee", erschienen im März 2020 im orte Verlag. www.philipp-probst.ch

A bonus episode of EduBlether bringing you a recording of the SELMAS (@SELM4S) Forum event from 16th May. The title of the evening was Sunlight, Candour and Unashamed Conversations. We heard from Clare Lavelle, Managing Director of The Hive of Wellbeing(@Lavelle103), Nancy Clunie, A Glasgow based Primary Headteacher (@ClunieNancy) and Neil McMillan, Director at Kibble, a charity for at risk children and young people in Scotland (@KibbleCharity, @neilmcmillan99). Let us know what you think and continue the discussion @EduBlether on Twitter. www.edublether.wordpress.com

Während sich die beiden Sommerkinder Selma und Dennis eine kleine Pause genehmigt haben, arbeitete Kleinkunst-Maestro und Enfant Terrible DENGELMANN an einem Song anlässlich der 20. Folge des Gangsterrap-Podcasts Schrottcast Deluxe. Es wurde unangenehm, peinlich und unnötig aggressiv. Viel lieblicher ging es während des Vorlesens von Selmas handgeschrieben Gedicht zu. Nebenbei wurden auch noch Themen wie Selmas Amsterdam-Trip, prähistorische Lebewesen und Mr. Bean abgegrast. #SDSD

"Mir schmerzt die Lende, Wochenende!" – So oder so ähnlich lautet wohl das Motto der Premiere von "Schrottcast Deluxe Weekend", dem Partnerformat von unseren Kollegen von taff. Und es gibt einiges zu besprechen: Selmas fulminanter Aufstieg zum Medienstar, Dennis' Abneigung gegenüber gewissen Social-Media-Phänomenen und ganz nebenbei gibt's auch was für das Wildkatzen-Publikum. Was will man mehr? #SDSD

Monopolet: Sangerinde Lina Rafn, Tv-vært Martin Krasnik & komiker Jan Gintberg. Dilemmaer: 1. Sonjas kollega bliver ved at slette hende fra sin venneliste på Facebook. 2. Christina er lige kommet hjem fra Australien men har lyst til at droppe sit job og sin studiestart til august og tage tilbage for at være sammen med en fyr, hun blev forelsket i. 3. Jonas ved ikke om han skal stoppe kontakten til to piger, han er babysitter for, fordi han er bange for, de knytter sig for meget til ham, da de ikke har nogen faderrolle i deres liv. 4. Maria har meldt sig som tovholder, når Læger uden Grænser har landsindsamling, men vil egentlig hellere på sommerhustur med sine gamle gymnasievenner. 5. Signe er i et åbent forhold og har været sammen med en fyr, der også er i et forhold, men ved ikke om hun skal droppe ham, fordi han ikke er i åbent forhold. 6. Evas kæreste har fået en alvorlig hjernerystelse og midt i sygdomsforløbet har han fundet ud af, at han vil droppe sin ingeniøruddannelse og i stedet være musiker. 7. Hannas forældre er skilt og moren har nu sagt, at hun ikke vil se Hannas far, når hun holder studenterfest til sommer. 8. Jesper er i Indien og vil slå op med sin kæreste, men ved ikke om han skal vente til rejsen i Indien er slut. 9. Selmas roomie brokker sig over, at Selmas fyr er for højlydt, når de har sex.

Selma Grundströms liv kantades av många svåra sorger och förluster. Hon blev änka vid tidig ålder och förlorade senare alla sina barn i difteri. Nybyggarnas liv var ofta hårt och slitsamt. Under 1600-talet blev det allt viktigare för svenska staten att hävda sitt territorium i de svenska fjällen. Genom att locka med skattefrihet och frihet från militärtjänst försökte man få folk att etablera nybyggen allt längre upp i fjälltrakterna. Och det var många som nappade på erbjudanet. Men nybyggarlivet blev ofta svårt i det här landskapet med sina korta odlingssäsonger. En av dem som fick uppleva den här tiden var Anna Selma Kristina Berg. Hon föddes 1859 i en liten by utanför Ammarnäs i Västerbottens fjällvärld.  Hennes historia kom i dagen när en grupp på åtta kvinnor i dagens Ammarnäs bestämde sig för att ta reda på mer om några av de kvinnor som levde i byn på 1800- talet. Till sin hjälp hade de den bokserie om Sorseles historia som släktforskaren Thea Hälleberg skrivit och som innehöll alla uppgifter från kyrköckerna. En av de kvinnor som valdes ut var Selma som med tiden fick namnet efternamnet Grundström. Inger Grundström som är en sentida släkting till Selma tar oss med till Selmas hus som står kvar mitt i byn. - Det här är nog det mest genuina huset i Ammarnäs eftersom det enbart har använts som fritidshus sedan Selma och hennes man Olof dog, berättar Inger Grundström. Den första stora sorgen drabbade Selma när hon ännu bara var en liten flicka och hon lämnades ensam då föräldrarna måste arbeta långt från hemmet. - Hennes barndomshem brann ner hon var åtta nio år och hon lämnades hos sin morbror i Hällnäs. Familjen upplöstes när föräldrarna drog iväg neråt landet för att frösörja sig. När Selma var 13 år bestämde hon sig för att söka upp sina föräldrar och fick följa med när det var kyrkohelg i Sorsele. Där fick hon veta var föräldrarna fanns och tog sig själv vidare till dem. - Hon gick från by till by och frågade efter dem. När hon kom till gården där de bodde var föräldrarna ute och fiskade. Hon gömde sig och när mor och far kom hem kände de först inte igen henne, så många år hade gått.  Inger får tårar i ögonen när hon berättar om detta. - Det är så rörande det här, säger Inger Grundström. Vad som sen hände med Selma vet ingen. Men hon dyker upp i arkiven igen när hon är vuxen och har sökt sig till sin hemby. Där träffar hon sin blivande Bror Johan Hansson. Strax efter giftermålet ger det unga paret sig iväg till Lofoten i Norge där de ska försörja sig på fiske. Med sig har de också en bror till Selmas man. Och nu är det dags för Selmas nästa stora sorg. - Under en vinter drunknade både hennes man och hans bror. Kvar var Selma med sin ett år gamla son som hon sommaren därpå vandrar med tillbaka till sin hemby. Längtan fanns att komma hem där hon skulle kunna  försörja sig på något vis. Hon träffar Anders Olof Grundström, Ingers farfars bror, och gifter sig.  - Vad man kan läsa ut av gamla handlingar bodde de i Holmsund ett tag. De får barn på barn mellan 1884 och 1894. Men då 1894 drabbas många i Ammarnäs av difteri. I kyrkböckernas dödbok från Ammarnäs vid den här tiden kan man läsa om hur familj efter familj i Ammarnäs förlorar sina barn i sjukdomen difteri. Selmas barn Olof Artur Reinhold dör 10 år gammal i juli 1894 och i augusti dör två av hennes andra barn 9 och 4 år gamla. Och det sista barnet Anders Reinhold dör i slutet av september 1 månad gammal. - Man kan inte förstå sorgen i detta efter alla svårigheter som hon tidigare drabbats av. Men sen kom sorgen när dottern Hedda föddes. När Hedda var 18 år började Selma skriva dagbok, en rad för varje dag fram till hennes död. Men där finns inga spår av de svårigheter hon upplevt, berättar Inger. 6 februari 1914 Länsman var här idag, ransakande i Strömgrens. 7 februari Pulver från doktorn. Ingen tidning. 8 februari Vi alla i vårt hem var bjudna till Nabbnes. 9 februari Otto kört timret åt aresten, bra väder. 11 februari Vargrännarna kom från fjället, ingen varg. 15 februari Tack god Gud för jag ha sån hälsa, fått gå i kyrkan.     Staten lockade nybyggare Det tuffa inlandsklimatet ställde stora krav på nybyggarnas odlingsskicklighet. Lars Rumar som är historiker och före detta landsarkivarie i Östersund har sett att det framförallt var nybildade familjer från kusttrakterna som lockades till nybyggarlivet. Allt sedan 1600-talet har den svenska staten medvetet försökt uppmana folk att bosätta sig i fjällvärlden. Historikern Lars Rumar är före detta landsarkivarie i Östersund och har också har sina egna rötter bland nybyggare i Västerbotten. Det främsta lockbetet för att få folk att bli nybyggare var löftet om att man skulle få ett antal år av skattefrihet, berättar han. - De första 15 åren behövde de inte betala skatt. Det var ju ett uttryck för statens vilja att befolka det som man betraktade som rena ödemarker med folk som kunde betala skatt och som också kunde föra upp det som man betraktades som civilisation. Den samiska renskötseln betraktades inte riktigt som civilisation på 1600-talet utan staten ville ”civilisera” samerna. - Då var det bra att ha ett antal nybyggare som bodde ute bland samerna som kunde föra kyrkans budskap vidare. - Och det fanns ju givetvis ett ekonomiskt skäl till att stötta nybyggarna, och det var att under den merkantilistiska eran i svensk politik på 16- och 1700-talen  så tyckte man att det var slöseri att det fanns svenska markområden som inte utnyttjades. Staten gjorde flera markeringar av var någonstans det borde finnas nybyggen. - Först drog man det som kallades ”Lappmarksgränsen” i mitten av 1700-talet, och idén med den var att marken skulle reserveras för nybyggare och samer, och kustmarksbönder skulle hållas borta därifrån. - Många tror att Lappmarksgränsen handlade om samernas renar, så att de inte skulle få beta nedanför den, säger Lars Rumar.  I själva verket var det alltså en statlig åtgärd som skulle stötta nybyggarna. Med tiden trängde den fasta bebyggelsen längre och längre upp i fjällen vilket ställde till det för samerna som blev undanträngda. - Då skapade man i slutet av 1800-talet en ny gräns, den som kallades Odlingsgränsen. Tanken var att det inte skulle få anläggas några nya nybyggen ovanför den gränsen, men det fanns redan ett stort antal nybyggen, och dessutom var det lite si och så med hur man följde lagen, säger Lars Rumar. Det fanns också samer som ville starta nybyggen. - Men de fick oftast inte de där 15 åren av skattefrihet, berättar Rumar. Staten ansåg nämligen att samerna inte hade någon vana vid jordbruk och menade att de inte kunde uppfylla statens förväntningar på nybyggen. Längre fram i historien, när det fanns egnahems-lån att få för nybyggare, så gjordes undantag för de samiska nybyggarna. - Samerna diskriminerades rakt igenom, kommenterar Lars Rumar. Nybyggarlivet ett alternativ för unga människor som var utan egen jord men som behövde kunna försörja sig. När emigrationen tog fart längre söderut i landet så blev också de norrländska nybyggena fler. - De som flyttade upp till nybyggena kom norrifrån, det var så speciella förhållanden som rådde att de som kom söderifrån oftast inte klarade av livet däruppe. Nybyggarna blev allt fler. År 1800 gick det 600 samer på 50 nybyggare. Hundra år senare var förhållandet det motsatta. Det var kolossala förändringar som skedde. Det uppstod många konflikter mellan nybyggare och samer, en del av dem skapades av staten när man gav sämre villkor åt samiska nybyggare.   Konflikterna uppstod där man möttes, och handlade oftast om marken. Nybyggena placerades på  land som samerna tidigare hade kunnat använda , och nybyggarna å sin sida blev irriterade när renskötarnas renar kom ner från fjället och åt på deras insamlade hö i stackar och hässjor. - Det är klart att det uppstod konflikter runt det här, och därför kom det förordningar om att nybyggarna skulle inhägna sina hässjor och stackar med staket i en viss höjd, men det gjordes inte alltid, så det blev ett evigt gnissel. Lars Rumar själv har sina rötter bland nybyggare. Hans farfar Hugo beskrev hur livet hade tett sig för hans föräldrar i de västerbottniska fjällen under nödåren på 1860-talet. Det egna huset var redan fullt av familjens nio barn när det kom fler nattgäster – det var bönder som var på väg till Norge. Jag minns den vintern väl. Den var mycket kall. Vid Andersmässtiden kom det ovanligt många hästar och käppskrindor på gården. Det var lasskörare som skulle fara till Rana i Norge för att hämta korn och mjöl. Det var sådana forbönder som kommit och fick sitt nattlogi hos oss bland den talrika barnaskaran. Hur far och mor kunde härbärgera dem det förstår jag inte. Under den långa vinterkvällen sutto de vid en väldiga brasan i öppna spisen och talade om den mat; bröd, gröt och pannkaka man tillredde av granarnas och björkarnas hängen. Det blev en nästan svart mat, men hade man litet mjöl att blanda i laven, så blev det mjölsmak, tyckte de. Bland forbönderna var även den humoristiske nämndemannen Salomon Persson, som skämtade med dem om att de blivit så högfärdiga att de målat rosor på kinderna. Det blev ett skämtande och skrattande. De var alls inte ledsna, fastän alla fått frostskador. - Spannmålsodlingen i de här trakterna var väldigt liten, men det fanns ju ändå kornodling närmast gårdarna, men de här åren slog skördarna fullständigt fel, och det var likadant med potatisen, säger Rumar. Man var tvungen att leta rätt på närmast tillgängliga plats där det fanns säd att få tag på, och det var ju i det här fallet Norge. När fororna kom tog man emot dem, för det krävde gästfriheten, men det blev oerhört trångt i den lilla stugan. - Famnen måste stå öppen för dem som kom resande, så var det nog generellt i Norrland, tror Lars Rumar. Men nybyggarlivet innebar inte bara elände. - Man ska inte tro att bygderna närmast fjällen är magra beten – det är tvärt om så att många av de bästa betesmarkerna ligger längs och på fjällen – så där uppstod ju också en konkurrens mellan nybyggare och samer. Arbetsmoralen bland nybyggarna var oerhört sträng. Barnen fick tidigt ge sig ut ensamma och valla djur. Alla måste hjälpa till. - Nybyggarna överlevde ju, men det krävde en himla kämpavilja. Det hårda livet blev, som vi hörde i berättelsen från Ammarnäs, extra svårt när sjukdomar slog till. Men det isolerade livet innebar också ett visst skydd från smittor.  Lars Rumar har studerat barnadödligheten i Jämtland och sett att den faktiskt inte var så hög jämfört med samhället i stort. - Barnadödligheten var snarast lägre i Jämtlands fjälltrakter, och jag tror det berodde på smittrisken. Men NÄR smittorna kom och slog till i en familj, då kunde det vara dramatiskt. Det dröjde länge innan det fanns någon regelrätt sjukvård för folket i Norrlands inland, och Statens representanter i form av präster, lärare och läkare skickades dit först när nybyggena var etablera sedan länge. - Länsman lyckades man få upp först, men sjukvården kom väldigt sent. Det man gjorde var att man spred information om hur man kunde förebygga sjukdomar, och den insatsen gjordes mycket av prästerna, som fick en liten kortare utbildning i medicin, så de hade en mycket bredare roll än vad de har idag, slutar Lars Rumar. Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström Uppläsare Ingrid Marklund och Peter Öberg slaktband@sverigesradio.se

Det är julaftonskväll på Mårbacka år 1868 och julklappskorgarna är överfulla av paket. Men den blivande nobelpristagaren i litteratur, den tioåriga lilla flickan Selma Lagerlöf, har bara en enda önskan, att ett av julklappspaketen ska innehålla en bok. Producent Rigmor Ohlsson.

Simpsons 04x13 Selmas Choice

Simpsons 04x13 Selmas Choice

Selma Bonamy är nio år gammal och en av deltagarna i det populära TV-programmet Sveriges yngsta mästerkock 2014. Selmas pappa är från Frankrike och hennes mamma från Sverige. Selma har alltid tyckt om att äta och laga god mat. Hennes franska farmor var en stor inspirationskälla i köket. I intervjun berättar Selma bland annat om hur det var att vara ... Read More

När Selma Lagerlöf kommer ut som lesbisk 50 år efter sin död, när hennes efterlämnade brev får öppnas vid kungliga biblioteket i Stockholm 1990 så uppdagas ett rikt kärleksliv. Ett kärleksliv där Selma Lagerlöf skriver kors och tvärs över breven till sina två stora kärlekar, författaren Sophie Elkan och lärarinnan Valborg Olander. Det är alltid Selma Lagerlöf som är i centrum. Selma på sin herrgård Mårbacka. Herrgården spelar i själva verket en huvudroll i dramat. Bakom huvudbyggnades storstilade fasad kunde dom leva det intima liv som tidens regelverk inte tålde. I veckans Fasad berättar arkitekten Katarina Bonnevier hur Selma Lagerlöf lyckades finta hela sin samtid, genom att klä upp Mårbacka till en herrgård - med puts och pelare skapade hon en sorts powersuit. En powersuit som distraherade alla som kom och besökte och som gjorde det möjligt för Selma att leva i ett samkönat boende. I dagens fasad berättar vi genom Mårbackas arkitektur de historier om Selma Lagerlöf som Selma av sin samtid var oförmögen att berätta själv. Men vi lyfter också fram de i Selmas skugga, som försvunnit ur historien, hennes trädgårdsarkitekt Ruth Brandberg. Och vi diskuterar förklädnadens makt med Suzanne Osten och med hjälp av Lina Kurttila så dragar vi från kvinna till man - till King. 

Kulturradion K2: "Selmas öde på operan" - Operan är som en svart, tät espresso. Vi har kondenserat historien om Selma som offrar sig för att sonen Genes syn ska räddas. Det säger Kasper Holten, operachef vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn, som nu sätter upp "Dancer in the dark" på Norrlandsoperan i Umeå, bara en månad efter den danska premiären och nu med Susanna Levonen i rollen som Selma. Kerstin Berggren har fördjupat sig i förflyttningen från film till scen och upptäckt att det här inte precis är en scenversion av Lars Von Triers film.

Släktbands landskapsupplaga 1 dec 2008 I den här serien rör vi oss mellan olika landskap och försöker hitta rötterna till de långlivade föreställningar vi har om människor från olika landsändar. Värmland beskrivs ofta som diktens, sagans och poesins landskap, och värmlänningarna själva lutar sig gärna mot en tradition av stora författare, varav Selma Lagerlöf, Gustav Fröding och Nils Ferlin är några. Och sångerna går heller inte av för hackor. Ack Värmeland du sköna, du krona bland sveriges länder heter det ju i Värmlandssången. Sedan länge har värmlänningen setts som en som berättar historier med stor förtjusning, något som inte alltid setts med blida ögon. Skaraborgaren Johan Alfred Eklund tjänstgjorde som biskop i Karlstads stift i början på 1900-talet och han lär vid ett tillfälle ha utbrustit: ”I Värmland är ingen själavård möjlig. Hälften är mytomaner och resten är poeter” Men det är inte bara de stora författarnamnen och de storvulna nationalistiska utbrotten som skapar bilden av detta län. Också värmlänningen i gemen sägs vara fylld av berättarglädje och duktig på att dra skrönor. En sån berättarglad värmlänning finns i Östra Ämtevik mitt i Värmland. Elisabeth Renström begav sig till Östra Ämteviks kyrka i hjärtat av Värmland. En halvmil därifrån ligger Mårbacka, och Selma Lagerlöf själv ligger begraven här. Den stora författarinnan sätter fortfarande sin prägel på trakten, stoltheten över henne är stor, men här ska också finnas, har det sagts nig, en nu levande berättare som inte går av för hackor. Göran Bengtsson heter han, och är kyrkvaktmästare just i Selmas kyrka. Rätt var det är kommer han gående på grusgången: Vi slår oss ner i ett vackert rum i församlingshuset. Det står granna vitrinskåp utmed väggarna, fulla med gamla böcker. ”De skaffade tant Selma hit” berättar Göran Bengtsson, ”när det var skola och de skulle ha ett bibliotek” När han själv berättar historier ska de vara äkta, handla om saker som verkligen har hänt.  Som den om hans farfar mjölnaren. -Min farfrar köpte kvarnen 1888 för 5000 kronor en fruktansvärd summa på den tiden. Vattenhjulen gick inte så fort, men hade en enorm dragkraft. Mitt i satt kugghjul som tog upp kraften. Det var ett kugghjul av järn som mötte ett av trä, berättar Göran Bengtsson. Då och då gick träkuggarna sönder, och hans farfar måste in och byta dem. Då släppte han på lite vatten för att hjulet skulle snurra en liten bit framåt så att han skulle kunna komma åt att reparera. -En gång var han tankspridd, och glömde att ta bort näven så att den fastnade mellan trä- och järnkugghjulen. Och det fanns ju ingen hjälp att få, älven brusade så det hade inte hjälpt om han hade skrikit på hjälp, risken fanns att han skulle bli stående där i flera timmar innan han skulle kunna få någon hjälp. -Då tänkte farfar för sig själv att ”det är inget annat att göra än att följa med runt”, fortsätter Göran Bengtsson. -Så han öppnade så att vattenhjulet fick gå runt, och han hörde hur det krasade när fingret som satt i krossades. När hjulet gått runt gick han in till sin fru, och bad henna ta fram saxen för att klippa av det trasiga fingret. -Min farmor var en manhaftig och stark människa, men hon klarade inte att klippa för skinnet var för segt. ”Ta hit saxen så får jag göra det själv” sa gubben, satte saxen mot bordet och klippte till – det var väl ungefär en tredjedel av fingret som var förstörd, tror Göran Bengtsson. Hans farfar rullade en trasa runt fingret som sa att det skulle nog descinficera sig självt. -Och konstigt nog så gick det bra, säger han och tillägger: ”Men han var ju stenhård, gubben.” Han var nog inte att leka med Göran Bengtssons farfar. Men det fanns fler berättare i släkten. Göran berättar om en av sina fastrar. När hon kom på besök kom historierna på köpet: -Faster Astrid brukade ta med mig in i förmaket, och så satte hon mig på en stol och började berätta med en glimt i ögat. Jag fick reda på mycket roligheter av henne. Det var sådant som hon hade upplevt. Göran Bengtsson håller hårt på att Värmland utmärker sig som en plats där berättelsetraditionen lever. -Den lokala historien finns ju överallt, men jag kan tycka att man inte verkar bry sig så mycket på andra ställen, säger han. Han berättar om de bygdevandringar han är med och ordnar varje sommar. -Det blir fler och fler som kommer, vi slår rekord varje sommar. Inte minst är det många ungdomar som är intresserade, tycker Göran Bengtsson. -Det verkar vara tid för berättelser igen, säger han. Han berättar om hur det var när han var ute och reste i sitt arbete tidigare i livet. Då förväntade sig alltid människor han mötte att han som värmlänning skulle vara glad och skojsam och ha en historia på lager. -Det kanske ligger i vår natur, funderar han. Göran Bengtsson kan man höra vid kyrkvandringar om somrarna. Är värmlänningar mer berättarglada än andra? I jämförelse med andra landskap, kan man se om värmlänningar är speciellt poetiska och benägna att berätta historier? Vi sökte upp litteraturprofessor Dag Nordmark på universitetet i Karlstad. Han ägnar sig själv i hög grad åt att forska om och kring Gustav Frödings författarskap. Men nej, han är mycket tveksam till föreställningen att värmlänningar skulle var särskilt goda historieberättare. -Jag tror att sådana här föreställningar får karaktär av självuppfyllande profetior, säger han. Om man ständigt får höra hur lustig man är och hur glad man är i att berätta historier, då vore det väl konstigt om man inte i någon mån lät sig påverkas av detta. -Mina mycket subjektiva erfarenheter efter tio år i Värmland stöder inte direkt den föreställningen säger han och ler. -Men det är alldeles klart att det finns en stark tradition till föreställningen att värmlänningen är berättarglad, tillägger han, och tar som exempel ett exempel från 1700-talet. Då sa en kyrkoherde om värmlänningarna ”Man kan ej förtiga att detta folk är mycket benägna till skaldekonsten eller poesin.” På 1930-talet kom det ut en bok som hette Landskapskynnen av Adrian Molin. Där går författaren igenom det som han menar utmärker folk i de olika landsändarna. Värmlänningen menar han, är en spelevink som är fantasifull och trevlig – men inte särskilt uthållig när det gäller troget och långvarigt arbete.  -Det gråa, sura vardagsarbetet är ingenting för värmlänningen, menar Molin, refererar Dag Nordmark. Det konstnärliga gemytet som präglar honom skulle tala emot det. -Om man ska tro Molin är värmlänningen för begåvad för att vara tillräckligt seg i arbetet. Det finns en speciell litterär figur som har spelat större roll än andra för att skapa bilden av den berättande värmlänningen, tror Dag Nordmark. Det är figuren Löpar-Nisse i skådespelet Värmlänningarna. -Löpar-Nisse dyker upp som en lustig figur på bröllopsfesten i sista akten av Värmlänningarna. Han berättar bland annat hur Napoleon kallat på honom för att ta bort ett stort berg som den franska armén behövde ta sig förbi. Den där typen av självförhärligande men lätt ironiska berättelser står Löpar-Nisse för, förklarar Dag Nordmark. Om man tänker på att skådespelet Värmlänningarna är ett av de mest spelade svenska skådespelen, kanske det allra mest spelade, så kan man förstå att bilden av den berättarglada värmlänningen fått stor spridning. Värmland har ju några riktigt stora författare, som Gustav Fröding, Selma Lagerlöf och Göran Tunström. Men, säger Dag Nordmark, det finns ju andra landskap som har lika många och kanske fler stora författare, därvidlag hamnar inte Värmland i någon särställning.  Men den värmländska stoltheten över författarna är stor och tar sig ibland lite lustiga uttryck, menar han. -Det jag har slagits av i Värmland är ju förmågan att utnyttja författarskapen och göra dem till varumärken. Han tar som exempel en rad hotell andra anläggningar som fått namn av de stora författarna. -Jag kommer ihåg första veckan jag bodde i Värmland. Då gick jag på en pizzeria och där fanns en pizza på matsedeln som hette Pizza Gustav Fröding. -Det finns en oerhörd stolthet över författarskapen, men också en förmåga att exploatera dem och dra nytta av dem och lägga in dem i bilden man bygger av regionen, slutar Dag Nordmark. En tidsresa i Karlstad Tidigare berättade Göran Bengtsson från Östra Ämtevik att det idag finns ett stort intressset från ungdomar att lyssna till berättelser om livet förr. Också i Karlstad har man känt av samma lust från de unga. Där har Olle Nilsson på Värmlandsarkiv skapat ett unikt instrument som är till för att inspirera människor att söka i arkiven. Med utgångspunkt från ett kvarter mitt i Karlstad har han skapat en DVD skiva där man kan öppna dörrarna till de olika husen och se hur människor levt och verkat där långt bak i tiden. Olle Nilsson visar ett väkänt hus i Karlstad där det förr låg en järnhandel i över hundra år. Ovanför järnhandeln fanns en våning där familjen Nygren bodde. -Genom att göra en vandring in i våningen kommer man människorna nära, sägar Olle Nilsson. Man kan besöka de olika rummen och se hur en våning av borgerlig karaktär såg ut. -Här går vi från förmaket till sovrummet, vidare in i salongen och här kan man nästan titta ut över torget. Man ser hur möbelgrupperna var placerade, att belysningen var fotogenlampor och att det var heltäckande mattor över golven. Bland de tusentals dokument som finns med i dvd skivan kommer de flesta från början av 1800- talet, men stundtals är vi nere i slutet av 1700 talet, berättar Olle Nilsson. Men vi har också dokument där det finns nu levande människor som kan berätta om historien förr. Till exempel gjorde länsarbetsnämnden en undersökning 1944 där man frågade 14 åriga skolungdomar om deras tankar inför framtiden. - Jag satt och bläddrade bland dessa papper och fann flera namn som jag känner igen och som vi sedan sökte upp och intervjuade. -Många av pojkarna ville bli poliser och flygare, och en av de unga ynglingarna var Morgan som ville bli flygare men som kom underfund med att hans hörsel var dålig och dessutom han hade ett hjärtfel. Morgan och hans mamma hade kommit fram till att det vore nog bäst att bli butiksbiträde. Hur gick det då? Jo, Morgan Larsson blev en revypappa i Karlstad, och på skivan hör man honom berätta om hur karriären såg ut. Vad går då hem hos ungdomar, vilket arkivmaterial? Mycket säger Olle Nilsson. Han klickar sig fram till ett förtryckt dokument med befolkningsstatistik från gamla tabellverket 1776 i Karlstad där man bokförde vad människor dog av. Där fann Olle en man som stupade i en kokgryta. Många barn undrar hur det gick till... -Materialet är tänkt att stimulera ungdomarna att söka sin historia och få en känsla av deleaktighet i samhällsbyggandet. Och eftersom var och en de tolv tomterna i kvarteret innehåller en mängd tidsstationer som består av foto, dokumentation, filmer, internetlänkar och annat lockar det undgomar och andra att gå vidare i sökandet efter sin egen och stadens historia.