Podcasts about sidenv

Sidenvägarna länkade samman Romarriket med Mittens rike genom handel med siden och kryddor, samtidigt spreds idéer och religioner via handelsvägarna. Men få människor reste längs hela det 6500 km långa nätverket av vägar från Xian i Kina via Centralasien och Persien till Medelhavet.Handeln inleddes redan under andra århundradet före vår tidräkning och började tappa i betydelse på 1200-talet för att upphöra med det ottomanska imperiets uppgång i mitten på 1400-talet. Efter att européerna 1498 upptäckte sjövägen till Kina via Godahoppsudden i södra Afrika kom handeln med Kina främst bedrivas via sjövägen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson docent i historia vid Lunds universitet.Romarna blev som galna i siden och silkestyper kom att leta sig ända upp till våra breddgrader. Det finns arkeologiska fynd från 800-talet av siden gravar i Birka av sidentyg från Tang-dynastin. Kineserna lyckades behålla hemligheten kring silkestillverkning fram till runt år 550 när bysantinska agenter stal hemligheten.Men handelsvarorna på Sidenvägarna bestod av mer än siden. Här transporterades guld och kryddor som ingefära och kanel. Handelsvägens guldålder inföll under Tangdynastin på 600-800-talen. Under sina 1500 år lyckades Sidenvägarna överleva både pesten och mongolinvasionen.Begreppet Sidenvägen uppfanns av den tyske geologen och upptäcktsresanden Baron Ferdinand von Richthofen år 1877 Sedan dess har Sidenvägen använts som en metafor för europeiskt och asiatiskt kulturutbyte. Även om den till stor del var kommersiell, blev Sidenvägarna en plattform för alla typer av kreativt utbyte mellan väldigt olika folk och kulturer.Bild: Marco Polos karavan på Sidenvägen 1380. Gallica Digital Library. Public Domain. WikipediaMusik: China Spirit av Gushito, Storyblocks Audio  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Systrarna Soong gifte sig med några av Kinas viktigaste män och fick med hjälp av sin charm, intelligens och ställning ett stort politiskt inflytande på Kinas 1900-talshistoria. Trots att de kom från en av Kinas rikaste familjer hamnade de på var sin sida i kampen mellan nationalisterna och kommunisterna.Systrarna Soong – Ai-ling, Ching-ling och Mei-ling föddes i slutat av 1800-talet till en förmögen, kristen familj i Shanghai där fadern Charlie Soong i hemlighet stödde de revolutionära nationalisterna. Efter kommunisternas seger 1949 hamnade två systrar i landsflykt och den tredje fick en priviligierad ställning i det röda Kina.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, om systrarna Soong. Ingemar Ottosson har bland annat skrivit boken Sidenvägen.Familjen Soong har beskrivits som en av de fyra stora familjerna i Kina på 1900-talet. Systrarna skickades redan som barn till USA för att studera, vilket var mycket ovanligt vid den tiden. När de återvände talade de flytande engelska, hade världsliga erfarenheter och visste hur man klädde sig i den senaste modet – de hade en kosmopolitisk aura som kändes exotisk.Ett modernt kinesisk ordspråk säger, ”En älskade pengar, en älskade makt och en älskade sitt land”. Systrarnas äktenskap gav dem en plattform att verka från. Mellansystern Ching-ling förälskade sig i revolutionären Sun Yat-sen, grundaren av nationalistpartiet Kuomintang. Storasystern Ai-ling gifte sig med bankmannen H H Kung, en god vän och finansiär till Sun Yat-sen. Lillasystern Mei-ling gifte sig med militären och nationalistledaren Chiang Kai-shek.När Chiang Kai-shek tog över Nationalistpartiet efter Sun Yat-sens död blev Suns änka Ching-ling hemlig medlem i det kommunistiska Komintern. Hon skulle vistas i Stalins Moskva och kom senare att leva ett privilegierat liv i det kommunistiska Kina, men utan reell makt. Först på dödsbädden blev hon medlem i det kinesiska kommunistpartiet.Mei-ling och Chiang Kai-shek flydde till Taiwan efter det kommunistiska maktövertagandet 1949, där Chiang blev en hårdför diktator. Ai-ling och H H Kung tog sig till USA för ett anonymt välbärgat liv i exil.Bild: Systrarna Soong, från vänster till höger: Soong Ai-ling (1890 – 1973), Soong Mei-ling (1897 – 2003) och Soong Ching-ling (1893 – 1981) i Chongqing (Chunking), Kina, 1940. Systrarna var unikt inflytelserik i kinesisk politik i början av 1900-talet, med Ai-ling som gifte sig med bankiren och finansministern H. H. Kung, Mei-ling som arbetade med och gifte sig med den kinesiska nationalistledaren Chiang Kai-shek och Ching-ling som gifte sig med Republiken Kinas första president, Sun Yat-sen. Wikipedia, Public Domain.Musik: Chinese Orient av Simon Sharp, Storyblock AudioLyssna också på Chiang Kai-shek – salthandlarsonen som förlorade Kina.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det första fysiska toppmötet mellan Kina och EU på fyra år har hållits i Peking och det var tydligt att en av parterna var mer mån än den andra om att få till en god stämning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agendan på mötet var intensiv, med allt från handelsunderskott och strafftullar till hur Kina i praktiken stöttar Rysslands invasion av Ukraina.Men medan EU-topparna reste till Peking utan stora förhoppningar, och G7-landet Italien nu definitivt meddelat att man vill dra sig ur prestigeprojektet ”Den nya Sidenvägen”, drog Xi Jinping i stället till med önskemål om fördjupat samarbete.Programledare: Karin TöttermanGäst: Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator och Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Producent: Anna LiderotTekniker: Ove Smedberg

10 år har gått sedan Xi Jinping lanserade idén om en ny sidenväg och Putin är i Peking för att fira. Hör om hur länder världen över har påverkats och hur Xi vill ta sin globala vision till nästa nivå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bland gästerna i Peking märks förutom Vladimir Putin även FN:s generalsekreterare António Guterres och Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Omkring 140 länder har varit på plats i veckan när Xi Jinping bjudit in till firande av den nya sidenvägen. I jämförelse med den senaste tillställningen, 2019, syns nu färre europeiska ledare på plats i den kinesiska huvudstaden. Något som väl illustrerar Kinas nya globala position. Tyngdpunkten för den nya sidenvägen har flyttats och ligger nu i Afrika och Sydamerika, snarare än i Europa. Och exempelvis Italien har på sistone beskrivit sitt samarbete med Kina som ett misslyckat beslut. Hör om hur länder runtom i världen påverkats av Kinas framfart på gott – och ont. Och om hur den nya sidenvägen har varit ett sätt för Kina att knyta politiska band och skaffa sig inflytande.Därför handlar de nya sidenvägarna allt mindre om vägarSamtidigt håller Xi:s storvulna globala vision nu på att ändra skepnad. De senaste två åren har den nya sidenvägen kompletterats av flera nya globala initiativ. Nu på mötet i Peking lanserade Xi Jinping även ett nytt globalt AI-initiativ. En övergripande trend är att mindre fokus läggs på tung infrastruktur till förmån för digitala projekt och företagsinvesteringar. Sammantaget kan Xi Jinpings olika visioner ses ett uttryck för Kinas övergripande mål att skapa en ny världsordning, med nya internationella spelregler och där Kina bär ledartröjan. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Malin Oud, chef för Stockholmskontoret och Kinaprogrammet på Raoul Wallenberginstitutet. Programledare: Karin Tötterman Producent : Therese RosenvingeTekniker: Jakob Lalér

Sidenvägarna länkade samman Romarriket med Mittens rike genom handel med siden och kryddor, samtidigt spreds idéer och religioner via handelsvägarna. Men få människor reste längs hela det 6500 km långa nätverket av vägar från Xian i Kina via Centralasien och Persien till Medelhavet.Handeln inleddes redan under andra århundradet före vår tidräkning och började tappa i betydelse på 1200-talet för att upphöra med det ottomanska imperiets uppgång i mitten på 1400-talet. Efter att européerna 1498 upptäckte sjövägen till Kina via Godahoppsudden i södra Afrika kom handeln med Kina främst bedrivas via sjövägen.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Ingemar Ottosson docent i historia vid Lunds universitet.Romarna blev som galna i siden och silkestyper kom att leta sig ända upp till våra breddgrader. Det finns arkeologiska fynd från 800-talet av siden gravar i Birka av sidentyg från Tang-dynastin. Kineserna lyckades behålla hemligheten kring silkestillverkning fram till runt år 550 när bysantinska agenter stal hemligheten.Men handelsvarorna på Sidenvägarna bestod av mer än siden. Här transporterades guld och kryddor som ingefära och kanel. Handelsvägens guldålder inföll under Tangdynastin på 600-800-talen. Under sina 1500 år lyckades Sidenvägarna överleva både pesten och mongolinvasionen.Begreppet Sidenvägen uppfanns av den tyske geologen och upptäcktsresanden Baron Ferdinand von Richthofen år 1877 Sedan dess har Sidenvägen använts som en metafor för europeiskt och asiatiskt kulturutbyte. Även om den till stor del var kommersiell, blev Sidenvägarna en plattform för alla typer av kreativt utbyte mellan väldigt olika folk och kulturer.Bild: Marco Polos karavan på Sidenvägen 1380. Gallica Digital Library. Public Domain. Wikipedia.Musik: China Spirit av Gushito, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

I dagens avsnitt möter du författaren Jacob Lindfors som skrivit spänningsromanerna Vinterpacket och Sidenvägen. Du hör honom och gästprogramledaren Ola Ringdahl diskutera hur spelmekaniker påverkar skrivandet, skrivtekniker för att skapa en stämning eller plats direkt, och hur man medvetet kan påverka spelarens och läsarens kemiska reaktioner i hjärnan. Trevlig lyssning! Har du tankar om Spelskaparna, känner dig sugen på att delta i ett avsnitt eller kanske vill visa upp ett spel som du jobbar på - kom in på Spelskaparnas nystartade discord. Där har mysig stämning skapats och ett gäng utvecklare chattar om stort och smått. Hyser du starka aversioner mot Discord går det även bra att höra av sig på info@spelskaparna.se, @ollandin eller @saikyun. Länkar Jacob Lindfors Jacobs Instagram Ola Ringdahl

Avsnittet är Sponsrat av IG: www.ig.com/se?CHID=122&QPID=37893 Ända sedan Marco Polos dagar har sagor om landet där solen alltid stiger - den "bortre orienten" i öst - intresserat och inspirerat drömska västerlänningar. Ibland lite för mycket, vilket lett till stora omvälvande konflikter och blodiga krig i den region som blivit vår absolut största tillväxtmotor. Trots det - eller kanske på grund av - mytologiseringen av bortre Asien, har vi svårt att förstå tankesätt och utveckling i den fragmenterade regionen. Därför är det dags för FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen av och med mig, programledaren Martin Nilsson, och utrikesredaktör Joakim Rönning att ta avstamp för den efterlängtade sommarserie som inleds här och nu, och då tar sikte på att gå på djupet om historien, makten och storfinansen i detta Asien. Vi uppmanar alla att spetsa öronen och bli en västerländsk Marco Polisk drömare i fyra avsnitt, för nu ska vi prata om draken Kina, om det ständigt imperiedrömande Japan, om balansbrädan däremellan i det delade Korea och om hur konfliktytor blivit permanentade in i den moderna tidens handelsbord efter århundraden av schismer och åminnelser av blodiga övergrepp. Det blir en resa längs sidenvägar till lands och till sjöss, med och mot kommunister med machete i hand under Indokinas krigshärjade djungeltak och ut i superapparnas cyberrymd i Indonesien, Malaysia och Vietnam. Och vi ska så klart också prata om Sydostasien, tigerekonomierna Taiwan, Singapore och Hongkong.

Råvaror och människor hör till den varma eller kalla naturen. I persisk matlagning går balansen mellan varmt och kallt före smaken. Rozbeh Javid berättar om den mångtusenåriga persiska matkulturen. - Att man kryddar ris med saffran är inte bara för smaken utan beror på att ris tillhör den kalla naturen och måste balanseras med nåt från den varma naturen, som saffran, förklarar Rozbeh Javid som har den persiska restaurangen Shahrzad i Stockholm. När man säger persiskt idag betyder det iranskt. Det persiska riket var en gång en stormakt med centrum i det som idag är Iran. Persien var en av de första och största stormakterna. Det persiska köket är ett av de äldsta och största köken i världen. Rötterna går flera tusen år bakåt i tiden. - I den persiska kulturen har det alltid handlat om att få balans mellan motsatser. Ursprunget till begreppen den kalla och varma naturen går att finna i zoroastrismen, den religion som grundades för 3000 år sen av Zarathustra. Människor och råvaror hör till den varma eller kalla naturen, och mat är ett sätt att balansera detta. En "kall" människa bör äta "varm" mat. Exempel på kalla råvaror: apelsin, bönor, dill, fisk, gurka, koriander, lime, linser, tamarind, yoghurt, kalvkött och vitlök. Exempel på varma råvaror: aubergine, citron, dadlar, fikon, gurkmeja, ingefära, spiskummin, lök, valnötter, räkor och heta kryddor. - Recept innehåller alltid både kalla och varma råvaror, säger Rozbeh. Sidenvägen gick genom Persien. Persien influerades av andra kulturer, och det persiska spreds åt både väster och öster. Det persiska finns i turkisk och grekisk mat och i Nordafrika. Indiska kryddor och smaker finns i Persien, och det nordindiska köket har sitt ursprung i Persien.

”Långtbortistan” är ett fiktivt land i Kalle Ankas universum som ligger låååångt bort från Ankeborg. I det här avsnittet får ni veta mer om några av de äkta Långtbortistan-länderna, bland annat Uzbekistan och Pakistan – de trendiga ”-stanländerna” som sammanbinds av Sidenvägen. Med oss som gäst och reseexpert har vi Johnny Friskilä som är reseentusiast och resebloggare, men också rutinerad färdledare i de aktuella länderna. Nyligen utsåg resemagasinet Vagabond regionen Sidenvägen till “bästa stället att resa till 2020″, och vi ber såklart också […] Inlägget 97: Att resa till -stanländerna längs Sidenvägen dök först upp på Att resa-podden.

Om Enhetsfronten som ska få Sverige och världen att se Kina med kommunistpartiets ögon. Hör om mingel på Grand hotell, försök att köpa politiker och nattliga möten med mutor och hot. Höstens första Konflikt tittar närmare på Enhetsfronten, en avdelning av kinesiska kommunistpartiet som har fått en allt viktigare roll när Kina intensifierat sitt arbete för att påverka världen i den riktning partiet vill. Hur är det här nätverket som beskrivs som ett magiskt vapen som ska hjälpa Kina att bli världens främsta supermakt, uppbyggt och hur rör det oss? Ivar Ekman besöker Kinas ambassad i Stockholm där man förklarar att det här arbetet mycket riktigt har trappats upp den senaste tiden och att Sverige har fått många besök från representanter för Enhetsfronten. Men det är inget ni behöver oroa er för, menar Chen Jiliang som är chef för den politiska avdelningen. Men Ann-Marie Brady, professor i statsvetenskap vid Canterbury-universitetet i Christchurch i Nya Zeeland som har ägnat 30 år åt att studera det kinesiska kommunistpartiets påverkansarbete, hon håller inte med. Hon vittnade nyligen inför Nya Zeelands parlament för att förklara hur Kina försökt infiltrera landets politik för att påverka frågor som rör både försvar och ekonomi. I en rapport med namnet Kinas magiska vapen, beskriver hon detaljerat hur Enhetsfrontens strategi ser ut och den gäller inte bara närområdet i Stilla havet, utan hela världen. De senaste åren har det här arbetet intensifierats också i Europa, säger forskaren Marieke Olberg vid MERICS, Mercator Institute for China Studies. Hon har bland annat tittat närmare på hur Kina tagit hjälp av politiskt perifera organisationer, så som LaRouchrörelsen, för att bland annat bedriva lobbyarbete kring Xi Jinpings enorma infrastrukturprojekt, Belt and Road Initiative eller Sidenvägsprojektet. Här hittar vi en nystartad svensk organisation, BRIXSweden. Konflikts reporter Sara Olsson tar sig till Nacka tillsammans med Sveriges Radios nyligen hemkomna Kina-korrespondent, Hanna Sahlberg, för att träffa styrelsen och försöka reda ut vad dom har gemensamt med Kinas ambassad. Här hittar vi också en kinesiskfödd kristdemokratisk lokalpolitiker, Lydia Liu som inte ser det som särskilt problematiskt att hon ena dagen pratar familjepolitik med väljare i Nacka och andra dagen är värdinna för möten med ledare för Enhetsfronten. Manyan Ng ser inte Enhetsfronten som vilken organisation som helst. Han berättar hur han en natt, i rollen som chef för ABB, blev uppsökt för att först bli smickrad sedan mutad och till sist hotad för att han framfört kritik mot kommunistpartiet. Idag lever han under skydd av säkerhetstjänsten. Programledare: Ivar Ekman ivar.ekman@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Är Greta Thunberg på väg att ta båten och segla åt fel håll?  Kolet fortsätter att bolma längs de nya Sidenvägarna. Kinesiska staten injicerar pengar i kolkraft till sina partnerländer och Karl Hallding på Stockholm Environment Institute förklarar varför vi borde rikta blicken österut i stället för västerut när vi våndas över klimatförändringarna. Direkt från Tibets glaciärer kommer forskaren Chen Deliang, professor i fysikalisk meteorologi vid Göteborgs universitet och ordförande vid ICSU, International Council for Science. Han ger oss en rapport om hur snabbt isarna smälter på hög höjd och om hur det var att växa upp i kulturrevolutionens Kina. Till min talkshow kommer också Ola Wong tillbaka, en riktigt bra och bitsk bisittare som också gjort många år i den kinesiska smogen.

Kina arbetar aktivt med att sätta ekonomiska standarder utomlands och lånar ut stora belopp till utvecklingsländer. Kan standarder öka Kinas politiska makt och hur påverkar de västvärlden? Använder sig Kina av "skuldfällor" för att öka sitt inflytande i utvecklingsländer? Hur fungerar egentligen kinesiska lån? I det sjunde avsnittet av Sidenvägspodden utforskas dessa och andra frågor tillsammans med Johanna Malm som forskat vid Centre for Chinese Studies vid Stellenbosch University i Sydafrika och Björn Fägersten, chef vid UI:s Europaprogram. Sidenvägspodden är UI:s nya poddserie om Kinas globala ambitioner. Den drivs i samarbete med Stockholm Observatory for Global China och Kinakännaren Ola Wong som är programledare. I sju avsnitt intervjuar Ola experter från olika discipliner och ämnesområden för att utforska Sidenvägsinitiativets dimensioner. Sidenvägspodden är en del av 'Global China Series'. Läs mer här: www.ui.se/english/research/asia/sogc/

Mänskliga rättigheter och cyberspionage är två områden där västvärlden tycks ha misslyckats med att påverka Kina. Situationen för mänskliga rättigheter har försämrats i Kina under senare år och både USA och EU talar om kinesiskt cyberspionage som skadar deras företags konkurrensförmåga. Hur har västvärldens kontakt med Kina egentligen påverkat landet? Hur försöker Peking påverka situationen för mänskliga rättigheter utomlands? Varför bedriver kinesiska aktörer cyberspionage? I det sjätte avsnittet av Sidenvägspodden utforskas dessa och andra frågor tillsammans med Malin Oud, chef för Raoul Wallenberg Institutets Stockholmskontor, och Johan Englund, analytiker vid FOI som är aktuell med rapporten "Kinas industriella cyberspionage": https://www.foi.se/rest-api/report/FOI%20MEMO%206698. Sidenvägspodden är UI:s nya poddserie om Kinas globala ambitioner. Den drivs i samarbete med Stockholm Observatory for Global China och Kinakännaren Ola Wong som är programledare. I sju avsnitt intervjuar Ola experter från olika discipliner och ämnesområden för att utforska Sidenvägsinitiativets dimensioner. Sidenvägspodden är en del av 'Global China Series'. Läs mer här: www.ui.se/english/research/asia/sogc/

President Xi Jinping inledde 2019 med att beordra armén att förbereda sig för krig. Samtidigt säger Xi att Kina är ett fredligt framväxande land som inte är en fara för någon annan stat. Bör omvärlden vara orolig för Kinas militära ambitioner? Hur samarbetar Kina kring säkerhet med länderna längs sidenvägarna? Vilka är Sidenvägsinitiativets geostrategiska dimensioner? Vad betyder Kinas allt närmare samarbete med Ryssland? I det femte avsnittet av Sidenvägspodden utforskas dessa och andra frågor tillsammans med Sofia Ledberg, biträdande lektor vid Försvarshögskolan, och Mikael Weissmann, seniorforskare vid UI och docent vid Försvarshögskolan. Sidenvägspodden är UI:s nya poddserie om Kinas globala ambitioner. Den drivs i samarbete med Stockholm Observatory for Global China och Kinakännaren Ola Wong som är programledare. I sju avsnitt intervjuar Ola experter från olika discipliner och ämnesområden för att utforska Sidenvägsinitiativets dimensioner. Sidenvägspodden är en del av 'Global China Series'. Läs mer här: www.ui.se/english/research/asia/sogc/

Hur påverkas Sverige av Kinas globala ambitioner? Vilka affärsmöjligheter skapar Sidenvägsinitiativet för svenska företag? På vilka sätt försöker Kina påverka Sverige? Hur förhåller sig EU till Kina? Behövs en svensk Kinastrategi? I det fjärde avsnittet av Sidenvägspodden utforskas dessa och andra frågor tillsammans med Jerker Hellström, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), och Fredrik Uddenfeldt, Head of Government Affairs for Asia Pacific vid Business Sweden. Sidenvägspodden är UI:s nya poddserie om Kinas globala ambitioner. Den drivs i samarbete med Stockholm Observatory for Global China och Kinakännaren Ola Wong som är programledare. I sju avsnitt intervjuar Ola experter från olika discipliner och ämnesområden för att utforska Sidenvägsinitiativets dimensioner. Sidenvägspodden är en del av 'Global China Series'. Läs mer här: www.ui.se/english/research/asia/sogc/

I jämförelse med Donald Trumps USA framstår Kina ofta som en ansvarstagande aktör vad gäller miljö- och klimatfrågor. Men hur påverkas egentligen omvärlden av Kinas ekonomiska expansion? Vad betyder den kinesiska globala satsningen på infrastruktur och handel för natur, biologisk mångfald och de globala utsläppsnivåerna av koldioxid? I det tredje avsnittet av Sidenvägspodden utforskas dessa och andra frågor tillsammans med Karl Hallding, forskningsledare vid Stockholm Environment Institute (SEI). Sidenvägspodden är UI:s nya poddserie om Kinas globala ambitioner. Den drivs i samarbete med Stockholm Observatory for Global China och Kinakännaren Ola Wong som är programledare. I sju avsnitt intervjuar Ola experter från olika discipliner och ämnesområden för att utforska Sidenvägsinitiativets dimensioner. Sidenvägspodden är en del av 'Global China Series'. Läs mer här: www.ui.se/english/research/asia/sogc/

Kinas president Xi Jinping har lanserat “århundradets projekt”, ett jättelikt initiativ som ska omforma världsekonomin. Inom ramen för Sidenvägsinitiativet, även kallat Belt and Road Initiative (BRI), bygger Kina infrastruktur över nästan hela världen. Men hur kommer BRI egentligen att påverka handeln och de finansiella flödena? Får Kinas grannar ta del av ett ökat välstånd och nya möjligheter eller fastnar de med olönsamma jätteinvesteringar i kinesiska “skuldfällor”? I det andra avsnittet av Sidenvägspodden utforskas dessa och andra frågor tillsammans med ekonomerna Åsa Malmström Rognes, forskare på Ekonomisk-historiska institutionen vid Uppsala universitet och Christer Ljungwall, professor vid Peking University HSBC Business School (PHBS). Sidenvägspodden är UI:s nya poddserie om Kinas globala ambitioner. Den drivs i samarbete med Stockholm Observatory for Global China och Kinakännaren Ola Wong som är programledare. I sju avsnitt intervjuar Ola experter från olika discipliner och ämnesområden för att utforska Sidenvägsinitiativets dimensioner. Sidenvägspodden är en del av 'Global China Series'. Läs mer här: www.ui.se/english/research/asia/sogc/

Kinas president Xi Jinping har lanserat “århundradets projekt”, ett jättelikt initiativ för att bygga om världsekonomin. Inom ramen för Sidenvägsinitiativet, även kallat Belt and Road Initiative (BRI), bygger Kina infrastruktur över nästan hela världen. Motorvägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, olje- och gasledningar, kolkraftverk, elledningar och dammar ska kopplas samman för att underlätta handel och transporter mellan Asien, Europa och Afrika, över både land och hav. Även Oceanien, Latinamerika och Arktis finns med i planerna. Men Kinas vision är inte begränsad till grå betong och stålkonstruktioner. De nya sidenvägarna inkluderar även handelsavtal, mediesatsningar, kulturellt utbyte och akademisk samverkan. Det finns till och med en ”digital sidenväg”. Hur ska vi tänka kring Kinas nya projekt och globala ambitioner? Vad är det som driver initiativet och hur kan det komma att påverka framtidens världsordning och Sverige? I det första avsnittet av Sidenvägspodden utforskar programledare Ola Wong dessa och andra frågor tillsammans med Viking Bohman, analytiker på Utrikespolitiska institutet (UI). Sidenvägspodden är UI:s nya poddserie om Kinas globala ambitioner. Den drivs i samarbete med Stockholm Observatory for Global China och Kinakännaren Ola Wong som är programledare. I sju avsnitt intervjuar Ola experter från olika discipliner och ämnesområden för att utforska Sidenvägsinitiativets dimensioner. Sidenvägspodden är en del av 'Global China Series'. Läs mer här: www.ui.se/english/research/asia/sogc/

Ett avsnitt om Djingis Khans döttrar. De styrde riken längs Sidenvägen och hjälpte till att erövra Kina på 1200-talet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Under veckan har det oljerika Xinjiang vid Sidenvägen åter varit i omvärldens fokus. Flera länder har i FN krävt att Kina ska frige upp till över en miljon uigurer från omskolningsläger där. Men kinesiska myndigheter hävdar att lägen är arbetsträningscenter och nödvändiga för att förebygga religiös extremism och terror från den uiguriska självständighetsrörelsen. Hanna Sahlberg har dykt ner i sitt korrespondentarkiv. För tolv år sedan läste uiguriska studenter diskriminerande jobbannonser på kinesiska, och drömde om arbete utomlands. I dag har en del av dem i stället anställning inom övervakningsindustrin i Xinjiang där arbete och religion fortsätter att stå i centrum för en djup etnisk konflikt.

Hur kom Västeuropa en historisk bakgård till Asien och medelhavsländerna att bli en global och dominerande makt? Biologen Farshid Jalalvand har läst tre böcker som ger olika svar. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Kan Stålmannen gestaltas av en svart skådespelare? Det är en fråga jag brukar ställa, när samtal slirar in på samhällsnormer. Det är väl ett masochistiskt drag som gör att jag utsätter mig för sådana här diskussioner, men som jag ser det, finns det inget inneboende hos karaktären som gör att han tvunget måste gestaltas som vit. När man ber någon beskriva vad som gör Superman till, Superman hans utomjordiska styrka, hans flygförmåga, hans dolda identitet är det ingen som tar upp hans hudfärg som ett viktigt karaktärsdrag. Men ändå är det många som inledningsvis har svårt att försonas med tanken av en svart Stålmannen. Varför? Jo, för detta är ett typexempel på vad som kallas och må Gud förbarma sig över mig för användningen detta inneord vithetsnormen. Det vill säga, när Stålmannen gestaltas som det som anses vara det mest självklara som vit bereds utrymme för alla hans andra egenskaper. Hans hudfärg blir en icke-faktor. Men så fort han skulle gestaltas som svart eller som asiat för den delen blir hans pigmentering en faktor, en ställningstagande, en egenskap. Att klura ut de omedelbara anledningarna till vithetsnormen är inte särskilt svårt. Västeuropa dominerade resten av världen i 500 år ... Vithetsnormen är rätt påtaglig för alla icke-vita, tro det eller ej. Stålmannen är ett exempel. Man kan även använda andra: tomten, James Bond, Lilla sjöjungfrun, Jesus. Karaktären är ovidkommande, det är fenomenet som är fascinerande. Att klura ut de omedelbara anledningarna till vithetsnormen är inte särskilt svårt. Västeuropa dominerade resten av världen i 500 år innan stafettpinnen gavs till ättlingarna i USA. Under denna period utvecklades tryckkosten, kameran, det moderna medielandskapet. Västs världsherravälde resulterade i vithetsnormen. Vad var det Xenofanes sa om gudarnas avbildning nu igen? Om hästar hade händer och kunde rita hade de avbildat gudarna som hästar. Den mer intressanta frågan handlar då istället om hur Västeuropa, en historisk bakgård till imperierna runt Medelhavet och i Asien, överhuvudtaget kom att bli en global makt. Och det är en fråga som inte är lika enkel att besvara.  På senare år har flera akademiker antagit den djärva utmaningen att sammanfatta mänsklighetens historia i envolymsverk. Jared Diamond var pionjären med sin Pulitzerprisvinnande bok Vete, Vapen & Virus. Därefter följde bästsäljaren Sapiens av historieprofessorn Yuval Noah Harari. Den senaste i raden av dessa böcker är Sidenvägarna En ny världshistoria av Oxfordhistorikern Peter Frankopan. I boken beskriver författaren hur handelsvaror som tyger och kryddor tillsammans med makt och idéer utbyttes längs de historiska handelsrutterna som kom att kallas sidenvägarna, och som knöt öst till väst, från Kinas Stilla havskust till Europas atlantiska stränder. Och med handeln som utgångspunkt reder Frankopan ut faktorerna som har format civilisationen från antiken till nutid. När andra fick tillbringa den största delen av sin tid med att jaga och samla in föda kunde Eurasiens folk smida vapen, bygga skepp och skapa administration. En inbyggd uppgift för de som försöker sammanfatta civilisationens historia är förklarandet av den rådande maktordningen. Så är också fallet för Diamond, Harari och Frankopan som alla försöker vetenskapligt tackla frågan om Västeuropas oväntade uppgång som världsmakt. Diamond delar upp frågan. Västs framgång var direkt bundet till Eurasiens historiska försprång jämfört med andra kontinenter. Alltså måste man först förstå varför folken i Eurasien kom att bli teknologisk överlägsna de i Amerika, Oceanien och Afrika-söder-om-Sahara. Diamond påstår, baserad på tvärvetenskapliga studier, att dessa framgångar berodde på något så trivialt som, geografin. Hans tes är att den rika förekomsten av domisticerbara växter och djur i denna region gav dess befolkning ett försprång till jordbrukssamhället. Jordbrukssamhället i sin tur skapade överskott av mat som tillät befolkningsexplosioner att ske och specialistyrken att uppkomma. När andra fick tillbringa den största delen av sin tid med att jaga och samla in föda kunde Eurasiens folk smida vapen, bygga skepp och skapa administration. Förekomsten av vete i den bördiga halvmånen, och inte någon annanstans, var steg 1 mot den vita Stålmannen. Steg två, enligt Diamond, var geografin, återigen. Medan enorma landområden i exempelvis Kina kunde samlas under en härskare, skapade Europas oregelbundna landskap av bergskedjor, halvöar och stora floder en röra av politiska enheter som aldrig kom att enas under någon längre tid. Detta medförde att många konkurrerande politiska enheter befann sig inom ett relativt litet område där informations- och teknikutbyte kunde ske, men fred, aldrig råda. Resultatet var ständiga krig som drev på utvecklingen av militärteknik. Teknik som sedan användes för att kolonisera Amerika, Oceanien och Afrika, och lägga grunden till Västs uppgång. Harari accepterar Diamonds analys i stort. Han har dock en enkel, men viktig, invändning. De persiska safaviderna, indiska mogulerna, ottomanerna och det kinesiska kejsardömet var samtida imperier som hade alla möjligheter att konkurrera med Väst om att kolonisera världen men lät bli. Han avfärdar eventuella moraliska motiv bakom detta. Istället resonerar han att de asiatiska makterna, underbyggda av hundratals eller i vissa fall tusentals år av högkultur och rikedom, hade blivit förnöjda. Som en gammal boxningsmästare som fått smak för det goda livet och inte längre bemödade sig om att träna hårt. Västeuropa, utsvulten och i maktens periferi, kan i denna liknelse betraktas som den unga utmanaren som är redo att gå till extrema gränser för att vinna. Om det innebar att ta oerhörda risker och segla ut mot fullständigt okända destinationer, må så vara. Steg tre mot vithetsnormen var således hunger. Frankopan understryker också i sin bok den politiska instabilitetens och geografins roll, inte minst för Storbritanniens del, som på grund av havets skydd kunde konkurrera ut sina grannar och bli den absolut dominerande makten i världen. Men han för in en ytterligare faktor: möjligheterna som föddes ur kaos. När pesten decimerade Europas befolkning fick de överlevande arbetarna i norr plötsligt ett förbättrat förhandlingsläge gentemot feodalherrarna. Detta resulterade i en slags proto-rättigheter för undersåtarna som i längden utvecklades till ett meritokratiskt system. Runt Medelhavet och längre österut var samhällsstrukturerna däremot så ingrodda att arbetarna hölls på mattan trots att deras förhandlingsläge egentligen var detsamma som deras motsvarigheter i norr. I öst blev det fortsatt arv och familjetitlar som premierades över militär och politisk kompetens. Så det är dels tack vare pesten, som jultomten blev vit. Vithetsnormen är så genomsyrande att vissa inte ens kan föreställa sig viktiga svarta karaktärer i en fantasivärld som utspelar sig i en annan galax.  Men tiden har som bekant sin gång. Västeuropa föll som världsmakt under det förra seklet och på grund av politisk aktivism ifrågasätts vithetsnormen av allt fler i dagens globaliserade värld. Men den är långt ifrån död. I sociala medier fördes nyligen en infekterad diskussion i efterdyningarna av en av de nya Star Wars-filmerna där vissa högprofilerade debattörer tyckte att filmen innehöll alldeles för många icke-vita och kvinnliga rollfigurer något som föraktfullt benämndes Disneyfieringen av Star Wars. Vithetsnormen är så genomsyrande att vissa inte ens kan föreställa sig viktiga svarta karaktärer i en fantasivärld som utspelar sig i en annan galax. I sådana tider är det bra att påminna sig om vetets, krigets, hungerns och pestens roll i historien. För när man verkligen tänker på det, kunde både Luke Skywalker och Stålmannen varit mongoler. Farshid Jalalvand, forskare i klinisk mikrobiologi   Litteratur Peter Frankopan: Sidenvägarna en ny världshistoria. Översättning Peter Handberg. Albert Bonniers förlag, 2017. Yuval Noah Harari: Sapiens  en kort historik över mänskligheten. Översättning Joachim Retzlaff. Natur & kultur, 2015. Jared Diamond: Vete, vapen och virus  en kort sammanfattning av mänsklighetens historia under de senaste 13000 åren. Översättning: Inger Johansson. Norstedts, 2006.

One Belt One Road. Det är benämningen på världens största infrastruktursatsning som just nu genomförs av Kina. Katrine Marçal och Maria Borelius blickar österut och diskuterar vad dessa nya handelsleder betyder för världsekonomin och vilka kulturella utmaningar vi kommer att ställas inför.

Om Kinas ökade inflytande i världen. Varför byggs en ny Sidenväg? Vad krävs för att få låna en panda? Och hur mycket ideologi sipprar med när Kina investerar i unga afrikaner och latinamerikaner? Vad har det kinesiska kommunistpartiet för ambitioner i omvärlden? Ser man till president Xi Jinpings tal från kommunistpartiets kongress i höstas är det både luddigt och tydligt. Han säger där att "man sett ett uppsving i Kinas internationella inflytande, kapacitet att inspirera i världen och makt att forma". Hur gör Kina det? Handlar det inte längre bara om win-win när Kina investerar i världen utan om en tydlig strategi att sprida en positiv bild av Kina som ska bidra till ett maktskifte på den globala arenan? Om man vill försöka förstå Kinas i ambitioner i omvärlden nu så finns det en person att hålla extra koll på: Wang Huning, som i höstas valdes in i politbyråns ständiga utskott. Han beskrivs ofta som "hjärnan" bakom alla de tre senaste presidenterna, som troligen varit med och utarbetat idéerna bakom Kinas dröm om större inflytande. Konflikt ringde upp akademikerna Miles Kahler, Washington University, och Jean-Pierre Cabestan, HKBU, som träffat och jobbat med honom, innan han tog steget in i Partiets slutna cirkel, och Haig Patapan, Griffith University, som försöker förstå hans roll idag. Vad betyder Kinas gigantiska projekt att bygga en ny Sidenväg för landets ambitioner i omvärlden? Kina-kännaren Nadège Rolland kom i år ut med en bok där hon försökte svara på den frågan. Vad innebär det som brukar kallas "Kinas pandadiplomati"? Nästa år har Finland och Danmark blivit lovade pandor. Vad avgör om ett land får låna en panda? Och varför har Sverige ännu inte fått ta emot någon? Hör Kerstin Lundgren, Centerpartiets talesperson i utrikesfrågor, om hot och påtryckningar på svenska politiker som är aktiva i Tibetfrågan. Och Jerker Hellström, Asienexpert på Foi, om varför de universella mänskliga rättigheterna tystas ner när de nordiska länderna knyter allt närmre band till Kina. De senaste åren har ju Kina gjort allt större investeringar både i Afrika och Latinamerika - genom frikostiga lån och generösa gåvor byggs det allt från vägar och hamnar till sportarenor och parlamentsbyggnader. Men frågan är om det kinesiska engagemanget i utvecklingsländer håller sig strikt affärsmässigt eller om det sipprar in ideologi och inflytande i de allt tätare relationerna. Radions Latinamerikakorrespondent Lotten Collin träffar den colombianska journalisten Dominique Rodriguez och Camilo Rozo, Colombias arbetsministerium, som varit på en kunskapsresa i Kina finansierad av det kommunistiska ungdomsförbundet. Hör också Benjamin Creutzfeldt, sinolog, specialiserad på relationerna mellan Kina och Latinamerika. Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Peter Frankopan samtalar på engelska med Björn Wiman. Jingel av Sarah Riedel. Samtalet ägde rum 2 oktober 2017. Peter Frankopan (född 1971) är historiker och leder The Centre for Byzantine Research vid Oxford University. Han har tidigare skrivit The First Crusade (2012). The Silk Roads (Sidenvägarna) har rosats av kritiker och blivit en internationell bästsäljare. Björn Wiman är kulturchef på Dagens Nyheter. I samarbete med Albert Bonniers förlag. Sidenvägarna är översatt av Peter Handberg.

Kinas ekonomiska tillväxt bygger inte enbart på förnybara energiprojekt och inte heller enbart fossilbaserad energi, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt. Kina är världens största utsläppare av koldioxid, men också ett land som arbetar hårt för att minska utsläppen. Där byggs ett snabbtågsnät ut som gör att resesugna kineser väljer bort flyget, i alla fall för inrikes resor. Och inom kort ska ett nationellt system för handel med utsläppsrätter införas, likt det som finns i EU, men ambitionen är att det ska fungera mer effektivt. Elbilar och smarta system för lånecyklar kommer stort. Men samtidigt planeras en omfattande satsning på nya transportvägar för varor, till lands och sjöss från Kina till tre kontinenter -   "nya Sidenvägen". Den ser ut att växa i omfattning till att omfatta hela världen, men det är oklart om den kommer att få huvudsakligen grön eller brun - fossilbaserad - karaktär. Samma sak verkar gälla mer allmänt för Kinas ekonomiska tillväxt: det är inte enbart förnybara energiprojekt som växer fram och heller inte enbart fossilbaserade, utan "mer av allt", säger Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt.  Innan hon tillträdde den posten var hon svenska regeringens klimatambassadör. Både Sverige och EU har mycket att vinna på att samarbeta med Kina på dessa områden säger hon, och även om Kina redan blivit en viktig drivkraft i klimatarbetet så finns det behov och möjligheter att påverka Kina i positiv riktning, enligt Anna Lindstedt. Programledare är Marie-Louise Kristola. Har du en miljöfråga att ställa till våra experter? Mejla till klotet@sr.se eller hör av dig via Twitter:@klotet

Kina var i fokus 2016 och många tvivlade på marknaden. Är Kina tillbaka som motor i världsekonomin? Gör Sidenvägen, Kinas nya satsning, Europa och USA till förlorare och Kina vinnare? Vågar man satsa på Kina som investerare? Mattias Sundling, Aktiestrateg ger sin syn.

Tobias Svanelid undersöker myterna, legenderna och historien bakom den kinesiska muren, aktuell i och med Zhang Yimous nya storfilm The Great Wall. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta. Bioaktuella The Great Wall ger en alternativ förklaring till varför den kinesiska muren byggdes och Vetenskapsradion Historia granskar murens legender, myter och egentliga historia. Den har setts som en symbol för både Kinas öppenhet och tendens att sluta sig från omvärlden, berättar kinakännaren Torbjörn Lodén som tillsammans med översättaren Bengt Pettersson och Tobias Svanelid diskuterar murar, Sidenvägen och det mytologiska monstret taotie. Dessutom om den mystiska kultplatsen i Hjulsta där arkeologerna nyss hittat 150 vendeltida järnringar. Och så svarar Dick Harrison på frågan om vilken som egentligen är världen äldsta kontinuerligt bebodda stad.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat första godståget anländer till London från Kina på nya Sidenvägen, Leif GW Persson om att självförsvarsskjutningar kommer bli vanligare, Journalistförbundet kritiska till provisionsbaserad finlandssvensk lokaltidning, Wilhelm Agrell om att Trump utmanar den djupa staten samt Nima Sanandaji om att antalet arbetslösa utlandsfödda nu är större än antalet arbetslösa svenskar. http://radio.bubb.la/2017-01-19/

Sidenvägen från Kina sträckte sig ända till Sverige, såväl under vikingatiden som en kort period under stormaktstiden. Tobias Svanelid berättar om vägens inflytande på såväl Sverige som Kina. I alla tider har vi nordbor velat klä oss i siden och allt sedan vikingatiden hittade kinesiska och persiska sidentyger till Skandinavien. Vetenskapsradion Historia undersöker hur sidenvägarna till Sverige egentligen sett ut, allt från vikingatid till sent 1600-tal, och hur sidenet kom att påverka vår kultur. Dagens flyktingar från Syrien känner lätt igen svenska hemslöjdsmönster, eftersom mönstren ursprungligen hämtats från importerade persiska sidentyger på 800-talet, berättar arkeologen Annika Larsson som forskar om vikingatida siden.Dessutom berättar Livrustkammarens Ann Grönhammar om den svenska stormaktens försök att direktimportera siden, och den korta period då staden Narva var centrum för en svensk-armenisk sidenhandel. Och forskaren Eva Myrdal berättar hur Sidenvägen också kom att förändra vikingatidens kinesiska högkultur, Tang-dynastin, vars föremål just visats i Stockholm.Programledare är Tobias Svanelid.