Podcast appearances and mentions of Maja Hagerman

Författaren och historikern Maja Hagerman analyserar SVT:s storsatsning. P1 Kultur vrider och vänder på tv-serien om Sveriges historia. Tar upp fallgropar, nödlösningar och överraskningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ETT HELT LANDS HISTORIA PÅ TIO AVSNITTMaja Hagerman har skrivit ett antal historiska fackböcker som fått mycket uppmärksamhet. Bland annat ”Spåren av kungens män”, om hur det svenska riket bildades i skiftet mellan vikingatid och medeltid, och ”Det rena landet” om hur Sverige blev en spetsnation inom rasbiologi. Hon undervisar i historisk dokumentärfilm vid Högskolan Dalarna och är hedersdoktor vid Historisk-filosofiska fakulteten på Uppsala universitet.”Historien om Sverige” i SVT har beskrivit vårt lands historia från istid till nutid. Tio avsnitt, varav de första fem sändes hösten 2023 och de avslutande fem nu vintern 2024. Den återkommande presentatören har varit skådespelaren Simon J. Berger.... OCH VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ HISTORISKA KOSTYMFILMER?Ofta finns en stor motsättning mellan historiker och regissörer av historiska filmer - där fackfolket åberopar sin expertis och filmarna sin konstnärliga frihet. Men måste det vara så? Vi har pratat med historieprofessorn Cecilia Trenter på Malmö Universitet, som använder spelfilm i sin undervisning, och rotat lite i historien om historia på film. Reporter: Mattias Berg.ÄR DEN NYE FINSKE PRESIDENTEN, ALEXANDER STUBB, EN AI?Kulturredaktören på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, Ylva Perera, skrev i går en artikel om den nya presidenten - där hon menade att vissa delar av hans opersonliga personlighet förde hennes tankar till en artificiell intelligens. Inte minst den litteraturanalys han nyligen gjorde i finska dagstidningen Helsingin Sanomat. Den handlade om Sofi Oksanens roman ”Utrensning”, som han enligt Ylva Perera inte utvann särskilt mycket ur. Vi talar direkt med henne om den nye finske presidenten och läget för det intellektuella samtalet i Finland just nu.PRO-PALESTINSKA DEMONSTRANTER AVBRÖT EN 100 TIMMAR LÅNG UPPLÄSNING I BERLINI helgen avbröt demonstranter en flera dygn lång uppläsning av en text av den tysk-judiska filosofen Hannah Arendt. Det var den kubanska konstnärens performance, där hon läser upp Arendts text som handlar om hur nazismen blev en totalitär ideologi, som stoppades i Berlin. Sveriges Radios korrespondent Daniel Alling är med direkt och berättar om händelsen.ESSÄ: OM VILDMARKEN OCH VÅR VILDA VARDAGÄr ett möte med bisonhannarna på prärien nödvändigtvis en mäktigare upplevelse än att se fåglarna utanför köksfönstret? Kanske är det till och med så att idealiseringen av vildmarken fjärmar oss från den. I OBS serie om vildmark och civilisation så handlar det idag om den vardagliga vildheten. Journalisten, författaren och småbrukaren Ann-Helen Meyer von Bremen ifrågasätter till och med att det är som turister vi ska vistas i naturen.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Mattias Berg

Om sparande, bevarande och viljan att återuppleva det som förlorats. Med Hans Ruin, Maja Hagerman och Ola Larsmo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Djurarter dör ut. Byggnader blir ruiner. Kulturarv glöms eller till och med bombas bort. Historien kan beskrivas som en lång rad av förluster. Men vad händer när vi sörjer det som försvunnit? Vem avgör vad som bevaras och vad som raderas? Går det att återuppväcka det som förlorats?Med utgångspunkt i Judith Schalanskys bok Förteckningar över några förluster diskuterar Maja Hagerman och Ola Larsmo, bägge författare som ägnat sig åt historia, tillsammans med Hans Ruin, professor i filosofi vid Söderstörns högskola.Programmet spelades in live inför publik på Elverket Dansens Hus i Stockholm i samarbete med Kompani Giraff som gör en koreografisk och metaforisk tolkning av Schalanskys texter.Programledare: Cecilia Strömberg Wallin.Producent: Tommie Jönsson

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I andra delen tittar vi närmare på de idéer och händelser som formade den svenska berättelsen om en enad, homogen nation. Det verkliga nationella uppvaknandet i Sverige kom med förlusten av Finland 1809. Esaias Tegnér fattade pennan och skrev dikten Svea. Stormaktstiden var över, men somliga hade svårt att svälja de förlorade ambitionerna. Dikten belönades av Svenska Akademien 1811, samma år som Geijer bildade Götiska förbundet. Svensk dikt dignade av referenser till asatrons gudar, till vikingarna och den av köld och umbäranden hårt tuktade svensken. Karl XII lyftes fram som en hjältekonung, den sista av sitt slag. Vid förra sekelskiftet kulminerade detta projekt. Skansen och Nordiska museet kom till, Richard Berg målade fram det nordiska ljuset, Hugo Alfvén omtolkade folkvisor till symfonier. Det förflutna var det som framtiden skulle byggas på. Men hur såg detta förflutna ut?På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm med historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur bilden om ett homogent Sverige skapades och hur man definierade det äkta svenska.Fosterlandet är en serie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fosterlandet undersöker hur Sverigebilden uppstod vid förra sekelskiftet. I första delen befinner vi oss på Skansen. Är det en representativ bild av Sverige, eller kanske snarare en konstruktion, ett fruset ögonblick, ett monument över en historiesyn i ett visst givet ögonblick? Artur Hazelius, Skansens grundare, ville skapa ett Sverige i miniatyr, bevara det som ansågs vara det specifikt svenska och som han ville rädda innan det försvann. Det är kanske just den historiesynen, exakt den berättelsen om Sverige, som kom att bli vårt nationalistiska narrativ, ett arv som många i vår tid tycks längta tillbaka till och vars traditioner och ideal ska läras ut och kanske, till och med, fungera som ett villkor för svenskt medborgarskap. På Skansen samtalar journalisten och författaren Po Tidholm möter Christina Matsson, folklivsforskare och tidigare chef för Nordiska museet, historikern och författaren Maja Hagerman och idéhistorikern Sverker Sörlin om hur vilken typ av nationalism som Skansen kom att ge upphov till.Fosterlandet är en programserie i fyra delar gjord av Po Tidholm. Producent: Marie Liljedahl.

Fram till 2005, när nationaldagen blev en röd dag i kalendern, var det typiskt svenskt att vara omåttligt stolt över sitt land, kanske bor vi till och med i världens bästa? Fram till dess var vi så trygga i insikten att flaggviftande på nationaldagen kändes överflödigt, nästan lite skrytigt. Eller något som bara rasister och nationalister höll på med. Men har egentligen vår relation till nationaldagen ändrats av att det blev helgdag? Vad är skillnaden mellan att vara patriot och nationalist? Och hur ser extremhögerns bild av svenskhet ut? Programledare: Anna Fröjd Gäster i studion är historikern och författaren Maja Hagerman och Expos vd Daniel Poohl. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Länkar: Så blev nationaldagen helgdag (Maja Hagerman i Expo #3 2007): https://expo.se/2023/06/sa-blev-nationaldagen-helgdag "Är du rasren, lille vän?" (Daniel Poohl, 2019): https://expo.se/2019/04/%C3%A4r-du-rasren-lille-v%C3%A4n Sveriges kolonisering av Sápmi (Ur Expo #4 2020): https://expo.se/sveriges-kolonisering-av-sapmi  Bil prenumerant på Expo: https://order.flowy.se/expo/xpd  Expo wiki – Sverigedemokraterna: https://expo.se/fakta/wiki/sverigedemokraterna-sd  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Hjälp oss fortsätta granska extremhögern och erbjuda journalistik och poddar utan betalvägg. Bli månadsgivare på expo.se/stod-expo eller swisha valfri slant till 123 271 02 59. Tillsammans gör vi skillnad – tack för ditt bidrag!  

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme 1:USA-korrespondenternas analys från republikanernas kongress i MarylandReportage från Luleå skärgård där havsisen blivit tunnareFörsta elstödet har landat på svenskarnas konton. Vilka effekter får det?Sydkoreanska popbandet BTS inspirerar svensk samtalsgruppKrönika av Ulrika KnutsonPanelen med Göran Greider, Helle Klein och Tove Lifvendahl Timme 2:Samtal om Kinas roll och relation till krigsmakten RysslandReportage om Estland som går till val söndag 5 marsReportage från Izium i Ukraina där närmare 500 kroppar provisoriskt begravdes i höstas. Vad hände sen? Våra korrespondenter har återvänt till platsen.Satir med Public ServiceVasaloppet, Gustav Vasa och minnet av bildandet av nationalstaten Sverige. Samtal med Maja Hagerman, författare & filmareKåseri av Helena von Zweigbergk

Fem historiska nedslag blir en språngbräda ut i samtiden, och in i framtiden, och visar hur vårt sätt att minnas, av flera olika skäl, nu håller på att förändras. Med teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst berättas om allt från det medeltida helgonet S:t Botvid till antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden. Maja Hagerman i samtal med Jakob Wirén, docent i teologi och ärkebiskopens teologiske sekreterare. Medarrangör Norstedts

Under valrörelsen har vi kunnat ta del av partiledarnas kulturvanor, favoritböcker och värsta kulturupplevelser. Vilken funktion fyller kulturen för politikerna? Och vad får väljarna ut av att känna till partitopparnas läsvanor? Samtal med Lisa Irenius, kulturchef SvD; Victor Malm, kulturchef Expressen och Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap.MAJA HAGERMAN OM MINNET OCH RISKEN MED ATT GLÖMMAJournalisten och författaren Maja Hagerman har i sina böcker rotat i den svenska historian och tecknat porträtt av det Sverige dagens samhälle kommer ur. Nu är hon aktuell med essäsamlingen "Minnesbrunnen - Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin". Maja Hagerman är gäst i dagens P1 Kultur.ESSÄ: VI BEHÖVER EN ANNAN SORTS LEDAREVad händer om man istället för en vanlig ledarskapsutbildning låter en grupp chefer ta del av svår och stundtals obehaglig konst? Och vad är det egentligen för sorts ledaregenskaper som efterfrågas hos föräldrar, lärare och politiker? Författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén granskar samtidens ledarskapsideal i sömmarna.Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Journalisten och författaren Maja Hagerman har i sina böcker rotat i den svenska historien. Nu är hon aktuell med essäsamlingen "Minnesbrunnen Om helgon, skallmätare och hotet mot demokratin". Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Vilken musik dånar i partiledarnas hörlurar? Musikreporter John Andersson har svaret och kör ett litet quiz med Hanna och Garpen. För att uppmärksamma att det var 100 år sen världens första statliga rasbiologiska institut öppnades håller Uppsala universitet en minnesdag. Författaren och filmaren Maja Hagerman som forskat om den svenska rasbiologins historia är med oss och pratar om det. Torsdag innebär att moralen hos någon sätts på prov, denna vecka är det skådisen Filip Berg som gästar Fillo! Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Ibland ryter historiker till i samhällsdebatten, när historia vantolkas eller används som politiskt slagträ. Men kanske borde de ryta oftare? Och kanske kan historia lägga grunden för klokare beslut? Vilket ansvar har historikern för sin samtid? Tobias Svanelid samlar historikern David Ludvigsson och dokumentärfilmaren och författaren Maja Hagerman, aktuella med boken Historikern i samhället för att diskutera vad en historiker egentligen är, vilken roll hon spelar i samhällsdebatten och vilket ansvar hon tar och kanske borde ta när historia politiseras och används som slagträ i politiken.Dessutom uppmärksammar vi Handelshögskolan i Stockholms initiativ att utbilda sina elever i att använda historia i dagens beslutsfattande. Applied History heter kursen som rankats som en av utbildningens mest populära och som vill ge studenterna insikter om att kunskap om historia är grunden för kloka beslut och större empati mellan människor.

I denna veckas avsnitt möter Anders en av sina idoler, journalisten Maja Hagerman! Vi samtalar om traditioner, historia i förändring och kulturarvsångest. Johanna bjuder som vanligt på en utmärkt god cigarr! Dagens cigarr: Oliva Connecticut Reserve Robusto Producerat av Eric Palmcrantz, Figaro Music & Media Group.

Vi bär på ett tungt arv ifrån rasbiologiska institutets dagar. Allt sedan Carl von Linnés dagar har tanken på att dela in människan i raser präglat oss och i Uppsala är rasforskningens spår tydliga. Den 13 maj 1921 fattades det avgörande beslutet av en bred politisk majoritet att inrätta ett statligt rasbiologiskt institut i Sverige. Det var dåtidens spjutspetsforskning som många hoppades skulle skapa ett friskt och sunt svenskt folk, men vars idétraditioner och praktiska arbete är ett mörkt arv i svensk historia. Tobias Svanelid vandrar runt i rasbiologins Uppsala med hjälp av den nyutvecklade digitala stadsvandringen om rasismens historia i staden och träffar också författaren Maja Hagerman för att ta reda på vilka rester som fortfarande finns kvar från rasbiologins dagar.

Då och då kommer en bok som får ett liv långt efter recensioner och författarpresentationer. Fredrik Wadström vandrar i spåren av en modern klassiker: Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj "När jag undrar varthän jag ska gå, kan jag sätta mig en stund och bläddra i den här boken" säger författaren Cilla Naumann. Lundströms Bokradio gör den här veckan en djupdykning i en modern klassiker: Nobelprisbelönade Svetlana Aleksijevitjs bok Bön för Tjernobyl. Vi hör röster om boken och den dramatiska nutidsberättelse som den kretsar kring. Från Sverige medverkar författarna Cilla Naumann och Maja Hagerman och filmaren och kulturjournalisten Gunnar Bergdahl. Ett program av Fredrik Wadström. Producent: Thella Johnson Programmet sändes första gången i Lundströms Bokradio i november 2019.

Vad är svenskt? Vad och vilka har rätten att forma vårt kulturarv? Hur känner vi igen spöken och vad har vi att lära av vår historia? Det är frågor som historikern och folkbildaren Maja Hagerman ägnat mycket tid åt att utforska. Nu tilldelas hon Natur & kulturs populärvetenskapliga pris för att hon har en unik förmåga att berätta levande och begripligt om brännande frågor ur det förgångna och i nutiden. Programledare: Karin Tengby

Då och då kommer i världen en bok som får ett liv efter recensioner och författarpresentationer. Fredrik Wadström vandrar i spåren efter en modern klassiker: Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj "När jag undrar varthän jag ska gå, kan jag sätta mig en stund och bläddra i den här boken" Lundströms Bokradio gör den här veckan en djupdykning i en modern klassiker: Nobelprisbelönade Svetlana Aleksijevitjs bok Bön för Tjernobyl. Vi hör röster om boken och den dramatiska nutidsberättelse som den kretsar kring. Från Sverige medverkar författarna Cilla Naumann och Maja Hagerman och kulturjournalisten Gunnar Bergdahl. Ett program av Fredrik Wadström. Programledare: Marie Lundström Reporter: Fredrik Wadström Producent: Thella Johnson Böcker som tas upp i programmet: Bön för Tjernobyl av Svetlana Aleksijevitj

Maja Hagerman har rest i Sverige och träffat dem som bevarar, förvaltar och beskriver våra gemensamma minnen, i jakt på förståelse av det svenska kulturarvet. I sin bok Trådarna i väven beskriver hon detta som komplext och mångbottnat, något som till stor del handlar om vår förmåga att föreställa oss samhället som något med gemensam riktning och idé. Hon samtalar med Werner Jeanrond. Medarrangör: Norstedts

Minnen och traditioner formar oss alla, men hur reder man ut trådarna som sträcker sig både bakåt i historien och framåt? Maja Hagerman diskuterar sin kommande Trådarna i väven med Tobias Svanelid. Författaren Maja Hagerman söker historiens trådar och nystar i garnet som format Sverige och alla oss som bor här. Resultatet är kommande boken Trådarna i väven där hon vill diskutera kulturarvets och minnets betydelse för individen och för nationen. Tobias Svanelid träffar henne i ett samtal om minne, dåtid och framtid. Dessutom om hur arkeologiska föremål hotas att hamna på soptippen i dagens utgrävningskultur. Arkeologen Lena Holmquist undersöker nu fenomenet som debatterats livligt de senaste åren och tycker att det finns en fara med att konkurrensutsatta exploateringsgrävningar riskerar att gallra bort en del av vår gemensamma historia. Och så svarar Dick Harrison på en fråga om de mystiska völvorna från Västerås som i generationer begravts på Tunagravfältet.

På tv härjar "Vikings", turister vallfärdar till Vikingaliv i Stockholm och den brittiske författaren Neil Gaiman har gjort succé med sin bok om de nordiska gudasagorna. Varför lockar det fornnordiska? Tidigare i våras utkom den populäre brittiske författaren Neil Gaiman med en bok där han återberättar nordiska myter och gudasagor. Kulturredaktionens Roger Wilson har träffat honom. Boken i fråga heter "Nordiska myter från Yggdrasil till Ragnarök" och utkommer i september på svenska i översättning av poeten och författaren Kristoffer Leandoer som gästar studion för att prata om Gaiman och fantastisk litteratur. Det gör också Sara Bergmark Elfgren, själv aktuell med serieboken "Vei" tillsammans med Karl Johnson, där den nordiska mytologin framträder på ett lite annorlunda vis. Samtidigt fortsätter vikingarnas segertåg genom populärkulturen, både på tv i serien "Vikings" och i Sverige och Stockholm som helt nyligen fick en ny attraktion i form av utställningen Vikingaliv. Vi får besök av Maja Hagerman, författare till flera böcker om Sveriges tidiga historia, som reder ut hur vikingen idag passar in i vår tidsanda. Varför detta vikingasug? Programledare är Måns Hirschfeldt.

Tobias Svanelid undersöker Hannibals ikoniska elefantmarsch över Alperna med arkeologen som vill återskapa bedriften. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod som skildrar rasbiologins Sverige. Den kartagiske härföraren Hannibals marsch över Alperna räknas som en av antikhistoriens största bedrifter, men nu vill arkeologen Richard Holmgren undersöka hur den egentligen gick till. Tobias Svanelid träffar honom hos elefanterna på Kolmårdens djurpark för att diskutera elefanters snövana, deras motståndskraft mot kyla och hur effektiva elefanterna egentligen var under de Puniska krigen. Man skulle idag kunna använda moderna arkeologiska metoder för att försöka belägga de antika historikernas berättelser om Hannibal, menar Richard Holmgren. Dessutom granskas bioaktuella Sameblod av historikern Maja Hagerman, som menar att filmen är ett första unikt försök att berätta rasbiologins historia ifrån de drabbades perspektiv. Och så svarar Dick Harrison på lyssnarfrågan om var de romerska kejsarna egentligen ligger begravda.

Kan modern konst göra föremålen på Historiska museet i Stockholm mer begripliga? Nya utställningen "History unfolds" på Historiska Museets hävdar det. Programledare: Måns Hirschfeldt. I helgen så öppnade utställningen History Unfolds på Historiska Museet i Stockholm - en storsatsning som visas under ett år. En rad internationella samtidskonstnärer har bjudits in att arbeta fram verk "inspirerade av samlingarna" med museets experter till hjälp. Ambitionen är att "problematisera och komplettera bilden av historia i Sverige". Man kan man väl säga att History Unfolds landar hårt i den upprörda debatt om museerna och normkritiken, som förts under hösten.P1 Kultur får besök av Maja Hagerman, journalist och författare, som gjort TV om svensk historia och i sina böcker ägnat sig åt såväl vikingatid som åt rasbiologins förgrundsfigurer i Sverige. Med i studion är även Mårten Arndtzén, konstkritiker på Kultirredaktionen, som recenserade History Unfolds i Kulturnytt i helgen.Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Gunnar Bolin

FÖRFATTARE. Författaren och filmaren Maja Hagerman talar i sitt Sommarprogram om ansikten och rasbiologi. Ett ämne som engagerat henne de senaste 20 åren. Författaren och filmaren Maja Hagerman pratar om vår utseendefixering och vårt gemensamma arv. Hon har under lång tid studerat ansikten och ålderstecken i ansiktet går inte att dölja på samma sätt som en kropp, som kan vara vältränad.Om Maja HagermanNominerades till Augustpriset för boken Käraste Herman. Rasbiologen Herman Lundborgs gåta, om ledaren för Statens Institut för Rasbiologi 19221935. Har skrivit sex fackböcker om svensk historia och producerat flera tv-dokumentärer, bland annat Hur gör man för att rädda ett folk?, Germaner och Den heliga Birgitta.Fantiserar gärna om att flyga, sväva runt och se sig omkring.Maja Hagerman har varit Sommarvärd 1997.Producent: Elin Claeson Hirschfeldt

Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, gästar ärkebiskop Antje Jackelén i Uppsala. De samtalar om svenskhet och om Sveriges kristnande. Samtalet handlar även om rasbiologi, ett tankegods som dessvärre inte bara hör till historien utan tar sig uttryck även i dag.

Maja Hagerman har djupdykt i arkiven och hittat brevväxling som visar vem chefen för rasbiologiska institutet egentligen var. Hennes bok Käraste Herman - rasbiologen Herman Lundborgs gåta är nominerad till Augustpriset i fackboksklassen. Välkomna till ett trevligt samtal!

Nu har sista delen i flerbandsverket Sveriges Historia lämnat tryckeriet och Vetenskapsradion Historia undersöker hur den pinfärska berättelsen om Sverige mellan 1965 och 2012 ser ut. - Det är första gången som jag läser en seriös genomgång om historia som utspelas under min egen livstid, menar Maja Hagerman som kommenterar bokverket. Hon menar att det är en historisk händelse i sig att Sverige nu får ett uppdaterat historiskt standardverk, för första gången på drygt 50 år. Kjell Östberg är en av författarna till boken och vill att boken ska hjälpa till att ge analytiska verktyg för att kunna förstå vår nära historia, liksom samtiden. - För första gången ligger nu historikerna i takt med medborgarna och jag hoppas att boken kommer att användas i samhällsdebatten, säger han. Programledare är Tobias Svanelid.

I skuggan av de tre majestätiska kungshögarna i Gamla Uppsala låg en stor samling hus - ett samhälle som arkeologerna först nu fått möjlighet att studera. Nära 70 000 kvadratmeter av den vikingatida bosättningen vid Gamla Uppsala grävs nu ut och i marken döljer sig spåren efter det dagliga livet i Skandinaviens mest mytomspunna plats. - Ett av de mer spännande fynden är alla de religiösa amuletterna som vi hittar överallt, berättar arkeologerna Lena Beronius Jörpeland och Anton Seiler som leder utgrävningarna. Kanske betyder fynden att människorna som bodde här kände en särskild närhet till de hedniska gudarna, och kanske var de stolta att de levde direkt inpå en av Skandinaviens viktigaste kultplatser? Men livet i vendeltidens och vikingatidens Uppsala innebar inte bara religiösa ritualer, här hittas också spår efter hantverk och vardagsliv. - Men vi har hittat påfallande få spelpjäser och tärningar, så det verkar som att de som bodde här sällan unnade sig enkla nöjen, utan snarare verkar ha varit plikttrogna arbetare, menar arkeologerna. I Vetenskapsradion Historia hörs också krönikören Maja Hagerman som läst det senaste bandet av Norstedts Sveriges Historia och undrar var samerna tagit vägen. Programledare är Tobias Svanelid.

Finns det nån framtid alls för det traditionella TV-tittandet? Eller kommer vi alla snart bara att se tv på nätet? Just nu i höst skrivs ett nytt kapitel i den svenska mediehistorien. Ett antal uppmärksammade webb-tv-tjänster och kanaler etablerar sig i Sverige, bland dom Netflix, HBO Nordic, Viaplay och Filmnet. Joakim Jardenberg, VD för Mindpark, menar att detta innebär att den svenska tv-kartan snabbt ritas om. Han debatterar med Pernilla Severson, mediaforskare på Malmö Högskola och Casten Almqvist, vd för TV 4. För första gången har nu Folkhemmetshistoria skrivits. Hur har författarna lyckats beskriva något så mytomspunnet, något som dessutom ligger så nära i tiden? I veckans kritikersamtal diskuterar Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, den näst sista delen i Norstedts pågående serie Sveriges historia med Lars Ilshammar, samtidshistoriker och chef för Arbetarrörelsens arkiv. Ett litet galleri i Malmö ställer under hösten ut den världskände grafitti-konstnären Banksy. Det är första gången i Skandinavien som den kontroversielle konstnärens verks visas för allmänheten. Men Nya Vågens reporter Ann Jornéus kom till en utställning där konstnären inte alls medverkar och där man säljer flygblad och väggmålningar som inte från början var avsedda för försäljning. Programledare: Lena Birgersdotter

För exakt 800 år sedan ska tiotusentals barn ha brutit upp från sina hem i Europa för att styra kosan mot Jerusalem och det Heliga landet. Medeltidens berättelse om Barnkorståget 1212 inspirerar alltjämt författare, konstnärer och kompositörer, men Vetenskapsradion Historia tar reda på vad som egentligen hände. - Det här är en berättelse med fantastiska ingredienser om oskyldiga barn som tillfångatas av elaka slavhandlare, berättar historieprofessorn Dick Harrison. Problemet är bara att den inte är sann. De verkliga händelserna som inspirerat medeltidens och nutidens berättelser om ett korståg med barn var egentligen två olika folkliga proteströrelser som mycket väl kunnat urarta i uppror i 1200-talets Tyskland och Frankrike. - Verklighetens barn var egentligen fattiga och tiggare som med religionen som täckmantel sökte förbättra sina livsvillkor, berättar Dick Harrison. Inte undra på att den franske kungen var kallsinnig till deras krav! I Vetenskapsradion Historia uppmärksammas dessutom det pågående projektet på Historiska Museet där nära 80 000 fynd ifrån Svart Jorden på Birka nu katalogiseras och digitaliseras. - Målsättningen är att var och en i framtiden skall få möjlighet att se alla dessa föremål, som tillsammans ger en ny bild av vikingarnas Birka, berättar Gunnar Andersson som ansvarar för museets katalogisering. Dessutom hörs historikern och författaren Maja Hagerman i höstens första historiekronika. Programledare är Tobias Svanelid.

Under medeltiden var Vårfruberga nunnekloster ett av Sveriges mäktigaste, men idag återstår bara några ruiner i närheten av Strängnäs. Vetenskapsradion Historia besöker platsen för att ta reda på hur livet tedde sig här för 700 år sedan. - Visserligen var nunnorna förbjudna att lämna klosterområdet, men jag vill påstå att de hade det bättre här än vad de hade haft i världen utanför, säger historikern Louise Berglund. Hon menar att klostret var ett sorts livslång internatskola för kvinnor, där de lärde sig läsa och diskutera andliga frågor, men också tillverka lyxiga broderier som gav stora rikedomar till klostret. - Men klostrets ekonomiska makt var alltid underordnad den andliga, menar hon. Vårfruberga fungerade som en sorts medeltida försäkringsföretag, där gåvor och testamenten försäkrade givarna salighet i livet efter detta. Och även om Vårfruberga legat i ruiner sedan 1500-talet lockar det nu nya besökare, inte minst svenska pilgrimmer, som i sina vandringar söker förena kropp och själ, berättar kyrkoherden Lars Adolfsson som leder vandringar till Vårfruberga. I Vetenskapsradion Historia hörs också Maja Hagerman krönikera om alla de medeltida kvinnor som fått stå i skuggan av heliga Birgitta. Programledare är Tobias Svanelid.

Under landningen vid Lakehurst, New Jersey, den 6 maj 1937 exploderade det gigantiska luftskeppet Hindenburg. I det förödande eldhavet omkom 36 personer, och katastrofen markerade slutet på luftskeppens era i historien. Efter Hindenburgkatastrofen vågade nämligen ingen längre sätta sig i en vätgasfylld zeppelinare, men idag, 75 år efter olyckan, är luftskeppen tillbaka! Vetenskapsradion Historia besöker sydtyska Friedrichshafen, zeppelinarnas urhem, där Hindenburg byggdes och där världens största zeppelinmuseum nu är beläget. - Hindenburg var luftens Titanic, men också en flygande propagandamaskin som nazisterna flitigt utnyttjade för sin sak, berättar Barbara Waibel, arkivchef på Zeppelinmuseet i Friedrichshafen. Mindre lyxiga är de nya luftskepp som nu byggas av Zeppelin NT, men företaget har med sina heliumfyllda mini-zeppelinare tagit de första stegen mot en renässans för luftskeppen. - Vi tjänar inga pengar på detta idag, men i framtiden kan luftskeppen på nytt komma att bli intressanta, menar Thomas Brandt, VD för Zeppelin NT. I Vetenskapsradion Historia hörs också månadens krönikör Maja Hagerman, hyllad författare till boken Försvunnen värld. Programledare är Tobias Svanelid.

Titanics undergång i april 1912 har blivit en av vår tids mest mytomspunna katastrofer. Redan dagarna efter att fartyget sjönk, efter den dramatiska isbergskollisionen, kom den första boken om katastrofen ut, och sedan dess har mängder med böcker och filmer hjälpt oss att bearbeta denna mänskliga tragedi och det tekniska fiaskot. Lagom till 100-årsminnet invigs också två muséer om Titanic, dels i Belfast där hon byggdes, dels i Southampton varifrån hon avseglade på sin ödesmättade jungfruresa. I Vetenskapsradion Historia berättas om Titanicyran lagom till 100-årsminnet av undergången, och här hörs rösterna från två av de svenskar som överlevde - Helmina Linder och Agnes Sandström. - Det var en tragiskt skandal och ohyggligt pinsamt för den brittiska sjömansäran, varför man snabbt uppfann historien om hjältar på Titanic, berättar Titanic-experten Claes Göran Wetterholm. Frilansreportern Mats Carlsson Lénart har förhandstittat på de påkostade Titanicmuséerna i Titanic och Belfast, men fascineras mer av matarfartyget Nomadic från 1911, det enda av White Star Lines fartyg som ännu finns kvar, och som är en minikopia av Titanic. Dessutom krönikerar Maja Hagerman kring skärtorsdagen - en högtid vars rötter kanske kan spåras långt tillbaka i vår hedniska forntid, med fruktbarheltskulter och heliga åkrar. Programledare är Tobias Svanelid.

I år är det 600 år sedan Jeanne dArc föddes i Domrémy i Frankrike, flickan som sägs ha räddat Frankrike undan en katastrof i kriget mot engelsmännen och som både bränts på bål och helgonförklarats. Sedan länge är Jeanne dArc en kraftfull nationell symbol i Frankrike och detta jubileumsår firas hon stort. Även i årets presidentvalskamp har hon använts av såväl höger- som vänsterfalanger. Vetenskapsradion Historias Anna Trenning Himmelsbach beger sig till hennes födelseort för att försöka förstå vem hon egentligen var och hur det kommit sig att hon fängslat en hel nation. Dessutom fortsätter serien om kungliga födslar genom historien. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om kungliga förlossningsstolar, om allt annat än privata födslovåndor och om berusade te deum-predikningar. Maja Hagerman är månadens krönikör och programledare är Tobias Svanelid.

Dödahavsrullarna anses vara en av 1900-talets viktigaste arkeologiska upptäckter, sedan de hittades i Qumran för drygt 60 år sedan. De över 900 manuskripten innehåller världens äldsta gammaltestamentliga texter, men där finns också lagar och levnadsregler för den mystiska sekt som författat många av pergamentrullarna. Vetenskapsradion Historia berättar om dödahavsrullarna men också om esseerna, den judiska sekt som drog sig undan det världsliga livet för att leva i ett strikt hierarkiskt samhälle som präglades av rituell tvagning och en nervös väntan på den kommande apokalypsen. - De var fullständigt övertygade om att de levde vid tidens slut, innan Gud skulle stiga ned på jorden, berättar Cecilia Wassén, teolog och redaktör för en aktuell bok om dödahavsrullarnas historia. I Vetenskapsradion Historia hörs också historikern och författaren Maja Hagerman, ny krönikör i programmet, berätta om den märkligt förbigångna tioårsdagen för Fadimes begravning, och om kvinnors ständiga kamp för att få gifta sig med vem de vill. Programledare är Tobias Svanelid.

Lär dig kemin som gör att brysselkål kan bli beroendeframkallande gott. Förstå när du ska hantera grädden med varlig hand. Inse hur bubbel lurar hjärnan. Bekanta dig med maillardreaktionen och njut köttets aromer. Annika Östman och begav sig hem till matskribenten Lisa Förare Winbladhs kök i Fruängen i Stockholm, där hennes medförfattare och forskaren Malin Sandström förklarade mycket kring hur matmolekylerna fungerar, ackompanjerade av en ettåring. Malin Sandström tar raskt itu med brysselkålen. Boktips från Vetenskapsradion Försvunnen värld av Maja Hagerman, Christopher MacDougall har skrivit Born to run - löpningens själ och Ond kemi av Ulf Ellervik, Matmolekylerna av matskribenten Lisa Förare Winblad och forskaren Malin Sandström.

Runstenar framför performancevrål, gammal konst på bekostnad av den nya - regeringens kultursatsningar har på senare år främst handlat om kulturarvet. I höstens budget var kulturarvslyftet den enda verkligt nya satsningen inom kulturområdet. Men vad betyder egentligen allt prat om kulturarvet? Vill man skapa ett nytt nationalromantiskt och nostalgiskt kulturklimat och flirta med nationalistiska och kulturkonservativa strömningar? Eller är det bara en massa tomt prat för att ge sken av att man vårdar och bevarar de kulturskatter som i själva verket ruttnar bort i brist på omsorg? Nya Vågen ifrågasätter kulturarvshajpen med KRO:s ordförande Karin Willén, kulturskribenten Lars Linder och populärhistorikern Maja Hagerman. Dessutom funderar vi över de manliga hjälteporträtten i höstens aktuella biografier. Kritikerna Alice Eggers och Måns Hirschfeldt läser Håkan Laghers bok om Bob Dylan och Jörn Donners om Mannerheim. Panelen gästas av Erik Rosales från humorshowgruppen Sirqus Alfon. Programledare: Jenny Aschenbrenner Producent: Sofia Olsson

Diskuslegenden Ricky Bruch har gått ur tiden, men frågan är om han inte planerar en comeback. Under hans liv var det alltid en comeback i sikte, hos denna passionerade människa. 1984 kom filmen "Själen är större än världen" som handlar om Bruch, och regissören Stefan Jarl berättar i programmet om vad som hände sedan. "Konunga ordh reknas, högt, ther fore skola the och wara sanna." Så skrev Olaus Petri i Svensk krönika 1540. Kungsord är i ordböckerna synonymt med ett särskilt pålitiligt, auktoritativt yttande. Men vad händer nu när kungen sätter allt på spel genom sina 36 nej i gårdagens TT-intervju? Författaren och vetenskapsjournalisten Maja Hagerman hjälper oss med Kungsordets innebörd. Och så kommer vår husanalytiker Clarence Crafoord till studion och lägger Världen på sin Divan. Idag handlar det om tatueringar. Dagens bisittare är Ûlkü Holago.

I maj beslutar riksdagen om huruvida de så kallade konstnärslönerna ska avskaffas. Det vill säga den statliga inkomstgaranti som ger ett antal kulturarbetare lön livet ut. Debatten för och emot är högröstad: orimligt att betala löner utan att kräva motprestation anser högern medan vänstern lyfter fram behovet av att någon måste betala för att de intellektuella ska kunna verka. I Nya Vågen möts Svenska Dagbladets ledarskribent Sanna Rayman och Stina Oscarson, konstnärlig ledare på Orionteatern i Stockholm, i en debatt om konstnärslöner och hur arbetsvillkoren för kulturarbetare förändrats under den här mandatperioden. Vi går också på museum: (O)mänskligt heter en gemensam satsning som (O)mänskligt heter en gemensam satsning som Forum för levande historia, Etnografiska museet och Riksutställningar står bakom. Det är egentligen två utställningar under gemensamt tema där man belyser det rasbiologiska arvet. Till studion kommer Arenagruppens Per Wirtén och journalisten och historikern Maja Hagerman för att diskutera vad (O)mänskligt säger om vår samtid. Programledare: Naila Saleem

I krigets och kulturpolitikens skugga. Skuggutredningen, den av konstnärer ledda alternativa kulturutredningen, är färdig. Vad blev det av alla dessa inskickade förslag om hur Sverige ska bli en ledande kulturnation - folklig, nytänkande kulturpolitik eller världsfrånvänt önsketänkande? Behövs fler konstnärer i politiken? I Peter Englunds nya bok Stridens skönhet och sorg skrivs första världskrigets historia men inte på det sätt vi är vana vid från historieböckerna. Peter Englund har gett röst åt nitton personer som levde och verkade i krigets vardag, autentiska vittnesmål från dem som annars kanske inte skulle fått en plats i krigslitteraturen. Men vad har vi nutidsmänniskor för kunskaper att hämta i första världskrigets leriga diken? Och hur nära verkligheten kan en historiker egentligen komma? Au contraire: Marie Lundström om Johan Croneman Gäster är Åsa Linderborg, biträdande kulturchef på Aftonbladet, Per Gudmundson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, Maja Hagerman, historik