Podcasts about vikingatiden

Kunde flickor leka tre på vikingatiden? Maria Andersson Vogel funderar över paradoxen med kvinnor som både relationsproffs och kalla utfrysare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är något med kvinnors vänskap som förbryllar mig. Å ena sidan anses flickor och kvinnor vara bättre på relationer än pojkar och män. Att ta ansvar för, bygga och vårda relationer är intimt förknippat med hur vi föreställer oss kvinnlighet. Alla har väl hört berättelsen om den frånskilde mannen som finner sig utan vänner eftersom hustrun tagit ansvaret för att upprätthålla relationerna. Å andra sidan finns ett myller av berättelser om vänskapsrelationer flickor och kvinnor emellan fyllda av raka motsatsen till denna relationella kompetens. Att ”flickor inte kan leka tre” är kanske den allra mest spridda, men här finns också historier om deras inbördes relationer som fullkomligt genomsyrade av skitsnack, utfrysning och knivar i ryggen. Hur går det här ihop?Om vi går riktigt långt tillbaka i historien kan vi konstatera att vänskapsrelationer var något som endast män ansågs begåvade nog att syssla med. Eller åtminstone är det så det har beskrivits, den mesta dokumentationen från mänsklighetens tidiga historia har ju som bekant författats av män, för män. I det antika Grekland sägs det att vänskap betraktades som den noblaste formen av mänsklig kontakt. Det var en specifikt manlig verksamhet som inte bara gav glädje till individen utan som också var central för såväl civila som militära gemenskaper. Eftersom kvinnor ansågs konstitutionellt svagare än män var de inte skapta för den vänskap som byggde samhällen. Med andra ord, huruvida kvinnor hade vänner eller ej, eller hur bra de var på att vårda sådana relationer, var ointressant.Men om vi går längre fram i historien, till den tidsperiod som dagens populärkultur ofta porträtterar som fylld av starka och handlingskraftiga kvinnor. Vikingatiden. Hur såg det då ut med kvinnors vänskap? Den frågan har även historikern Agneta Ney ställt i boken ”Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna”. Majoriteten av de isländska sagorna är författade av män, och Ney konstaterar att även här är den manliga vänskapen central för samhällsbygget. Kvinnors inbördes relationer ägnas inte någon större uppmärksamhet i sagorna. Men den är inte helt frånvarande, och när den beskrivs tycks den ofta utspela sig i specifika rum.Kopplingen mellan kvinnlighet och rum är inte förbehållet vikingatiden. I såväl feministisk teori som i populärkultur är ”flickrummet” både en metafor och en scen för flickors identitetsskapande. Flickrummets avskildhet från vuxenvärldens tämligen konstanta övervakning av sina döttrar, möjliggör ett visst utrymme för frihet. Den är besläktad med det egna rum Virginia Wolf menade att kvinnor behövde för att kunna skapa, men det är en förrädisk sådan. Där pojkarna tar gatan i besittning får flickorna hålla till godo med en frihet kringskuren av hemmets lyckta dörrar.Nog säger det något om historiskt kontinuerliga förståelser av kvinnors inbördes relationer att de få spår av kvinnors vänskap som finns i de isländska sagorna utspelar sig i vävstugan. Ett rum som primärt kvinnorna beträdde. Såväl då som nu tycks med andra ord feminint kodade rumsligheter, vare sig det är flickrummet eller vävstugan, vara centralt för kvinnors vänskapsband. Här kan paralleller dras till kvinnorörelsen under 1960–70-talet som proklamerade att det privata är politiskt, men som också betonade vikten av separatistiska rum. Där kvinnor kunde utbyta erfarenheter, lära av varandra och gå samman i politisk aktion. Det var i dessa rum som kvinnors privata relationer blev politiska, och det på ett nytt sätt jämfört med hur de manliga formella vänskaperna tidigare genom historien ansetts samhällsbyggande.Men så var det det där med knivar i ryggen, utfrysning och skitsnack. Om det förekom under antiken eller vikingatiden lär vi aldrig få veta, eftersom ingen brydde sig tillräckligt om kvinnors relationer för att nedteckna sådana detaljer. Men samtidens berättelser om dysfunktionella flickgemenskaper är många och jag ryggar så instinktivt emot bilden av de intriganta flickorna. Den andas kvinnoförakt. Skolad som jag är i socialkonstruktivism och dekonstruktion vänder jag mig istället till de som kritiskt granskat dessa bilder. Kulturvetarna som säger att det är misogyna föreställningar menade att underminera potentiellt subversiva relationer. Ett sätt att bemöta den politiska kraft som uppstår när kvinnor går samman i gemensamma rum.Och visst är det en begriplig, och på flera vis adekvat kritik, men jag kan inte hjälpa att den känns som en polyesterkappa i minusgrader. Snygg, men utan funktion. För det enda den får mig att tänka på är att nästan alla föräldrar med döttrar tycks ha en berättelse om det här. Jag har själv en dotter och en berättelse om en dysfunktionell grupp flickor i en lågstadieklass. Att dekonstruera samhälleliga föreställningar hjälpte oss föga i att hantera dessa konflikter.Och samtidigt. Om vi inte tror att kvinnor av naturen, rent biologiskt och evolutionärt, är elakare än män (och varför skulle vi tro det) så måste det väl handla om socialisation? Inom psykologin kallar man det social, ibland relationell, aggression. Icke-verbala aggressivitetsuttryck som miner, blickar och gester menade att exkludera och frysa ut, men också att snacka skit bakom ryggen och på olika sätt använda manipulation. Enligt den amerikanska psykologiforskaren Marion Underwood är ett skäl till att flickor oftare använder sådana uttryck just en fråga om socialisering. Om du som kvinna fått lära dig från tidig ålder att det är viktigt att vara snäll, tillmötesgående och att undvika konflikter – blir dessa undflyende uttryck kanske de enda tillgängliga.Såväl flickrummet som vävstugan är platser där kvinnor delar förtroenden. Här byggs relationer i hög grad på intimitet. Det sägs ibland att medan män utöver sin vänskap axel mot axel, genom gemensamma aktiviteter, utövas kvinnors relationer ansikte mot ansikte. Det är en intimitet som är en central byggsten i kvinnors relationella kompetens, men det är också något som kan bli potent ammunition i en konflikt. Det som gör att kvinnor betraktas som relationellt kompetenta, intimiteten och förtroendena, blir med andra ord också det som underblåser föreställningen om att tjejer inte kan leka tre.Ibland hävdas det att vi borde uppfostra flickor mer som pojkar. Vi säger att det handlar om att lära dem att stå upp för sig själva och inte ta någon skit, men vad som lurar där bakom är inte sällan en förståelse av pojkars direkta aggression som något finare. Nog vore en bättre väg att istället söka efter mittpunkten, ett torg mellan vävstugan och slagfältet. Där konflikter löses med tydlighet och respekt, inte med knutna nävar men inte eller med kalla blickar.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete KällorNey, Agneta (2024). Vänskap mellan kvinnor på vikingatiden. Om urval och historieskrivning i de isländska sagorna. Nordic Academic Press.Underwood, Marion K. (2004). Glares of Contempt, Eye Rolls of Disgust and Turning Away to Exclude: Non-verbal Forms of Social Aggression among Girls, Feminism & Psychology, 14(3), 371-375.

Vikingarna har blivit kända för sitt kompromisslösa sätt att gå i strid. Med tunga bredyxor, svärd, spjut och sköldar formade de ett tungt infanteri som kunde motstå vilken motståndare som helst.Till sin hjälp hade de sina lätta båtar vilka gjorde dem snabba och mobila längs med kusterna. Genom snabba strandhugg kunde de dyka upp där fienden minst anade och ställa till med besvär. Räderna gick längs med England, Frankrike och Tyskland. Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden benar Peter Bennesved och Martin Hårdstedt i Vikingens märkliga historia.Vikingarna fortsätter att fascinera. Trots att det som vi idag kallar för vikingatiden inte sträcker sig längre än knappa 300 år (ca 750-1050) har deras historia fångat människors intresse sedan 1600-talet. Och det är kanske lite av problemet med vikingatiden. Hur man än gör så blir bilden av vikingen hela tiden färgad av den samtid som gör anspråk på att veta sanningen.Under 1800-talets blev vikingen till symbolen för skandinavisk maskulinitet, idag är bilden av vikingen betydligt mer heterogen. Var de mer handelsresande, tidiga demokrater och kosmopoliter? Vad är rätt?Det finns också goda skäl till att vara källkritisk. Vikingatiden sägs ofta starta med räden mot Lindisfarne år 793. Det var ett av Englands absolut viktigaste kristna centrum, och räden fick en av medeltidens viktigaste intellektuella Alkuin av York att reagera starkt. I ett Europa där kristendomen fortfarande kämpade mot urgamla och lokala religiösa kulter blev de hedniska nordmännens invasion av de brittiska öarna extra känsligt. Det blev viktigt att framhäva vikingens oborstade brutalitet för att på så sätt vinna fördelar för den expanderande kristendomen. Vår bild av vikingen är fortfarande idag färgad av detta förhållande.Militärhistoriskt kan man dock säga att deras ställning och religiösa uppfattning spelade mindre roll. Oavsett vad de trodde på, eller hur brutala och ociviliserade de än må vara så har de blivit kända för sitt kompromisslösa sätt att gå i strid. Med tunga bredyxor, svärd, spjut och sköldar formade de ett tungt infanteri som kunde motstå vilken motståndare som helst. Till sin hjälp hade de också sina lätta båtar vilka gjorde de snabba och mobila längs med kusterna.Genom snabba strandhugg kunde de dyka upp där fienden minst anade och ställa till med besvär. Räderna gick längs med England, Frankrike och Tyskland. Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg. Man kan fråga sig, vad krävdes egentligen för att vikingarnas erövringslust skulle kväsas mot slutet av vikingatiden?Detta är en repris.Bild omslag: Rook, Lewis schackman. The National Museum of Scotland, Some Rights Reserved, Wikipedia. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Magical Adventures in Stockholm: Emil's Unforgettable Tour Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.org/magical-adventures-in-stockholm-emils-unforgettable-tour Story Transcript:Sv: En solig dag i Gamla Stan, Stockholm, promenerar Emil längs de smala gränderna.En: On a sunny day in Old Town, Stockholm, Emil walks along the narrow alleys.Sv: Han njuter av den friska luften och de historiska byggnaderna.En: He enjoys the fresh air and the historic buildings.Sv: Plötsligt hör han en grupp människor som pratar på engelska.En: Suddenly, he hears a group of people speaking English.Sv: De verkar nyfikna och förvirrade.En: They seem curious and confused.Sv: Emil, alltid vänlig och hjälpsam, bestämmer sig för att gå närmare.En: Emil, always friendly and helpful, decides to approach them.Sv: "Kan jag hjälpa er?"En: "Can I help you?"Sv: frågar han med ett leende.En: he asks with a smile.Sv: Turisterna, glada över att få hjälp, börjar ställa honom frågor om staden.En: The tourists, happy to get help, start asking him questions about the city.Sv: Emil inser att han har snubblat in i en turistgrupp utan guide.En: Emil realizes he has stumbled upon a tour group without a guide.Sv: "Följ med mig," säger Emil självsäkert.En: "Follow me," says Emil confidently.Sv: Han pekar mot en gammal byggnad.En: He points towards an old building.Sv: "Detta, mina vänner, är det kungliga slottet från Vikingatiden," säger han.En: "This, my friends, is the royal castle from the Viking era," he says.Sv: Turisterna stirrar med stora ögon på den helt vanliga byggnaden.En: The tourists stare wide-eyed at the completely ordinary building.Sv: Emil fortsätter: "Här brukade kungar och drottningar äta sina frukostar på enorma gyllene tallrikar."En: Emil continues, "Here, kings and queens used to have their breakfasts on enormous golden plates."Sv: De går vidare till en liten park.En: They move on to a small park.Sv: "Detta är drakarnas trädgård," förklarar Emil.En: "This is the dragon's garden," Emil explains.Sv: "Här planterade medeltidens drakar sina magiska frön."En: "Here, medieval dragons planted their magical seeds."Sv: Någon i gruppen tar bilder och nickar imponerad.En: Someone in the group takes pictures and nods, impressed.Sv: Emil känner sig stolt och glad över sin fantasi.En: Emil feels proud and happy about his imagination.Sv: När de kommer till Stortorget, stannar Emil och pekar på den färgstarka byggnaden.En: When they reach Stortorget, Emil stops and points to the colorful building.Sv: "Här i detta hus," säger han, "bodde den berömde trollkarlen Gustavus.En: "In this house," he says, "lived the famous wizard Gustavus.Sv: Han kunde förvandla sten till guld och folk kom hit för att se hans fantastiska shower."En: He could turn stone into gold, and people would come here to see his fantastic shows."Sv: En turist i gruppen frågar: "Finns det några spöken här?"En: A tourist in the group asks, "Are there any ghosts here?"Sv: Emil tänker snabbt.En: Emil thinks quickly.Sv: "Ja, naturligtvis!En: "Yes, of course!Sv: Det sägs att på natten kan man höra den sjungande spöksoldaten som vaktar sitt försvunna guld."En: It is said that at night, you can hear the singing ghost soldier guarding his lost gold."Sv: Turisterna är fascinerade.En: The tourists are fascinated.Sv: De tackar Emil och ger honom en liten dricks.En: They thank Emil and give him a small tip.Sv: Emil vinkar adjö och känner sig både nöjd och rolig.En: Emil waves goodbye and feels both satisfied and amused.Sv: En vecka senare läser Emil en artikel i lokalnyheterna.En: A week later, Emil reads an article in the local news.Sv: "Turistgruppen berättar om magiska äventyr i Gamla Stan."En: "Tour group talks about magical adventures in Old Town."Sv: Emil skrattar för sig själv och känner en värme i bröstet.En: Emil laughs to himself and feels a warmth in his chest.Sv: Han hade gett dem en oförglömlig upplevelse, även om den var helt påhittad.En: He had given them an unforgettable experience, even though it was entirely made up.Sv: Och så, på denna soliga dag i Gamla Stan, blev Emil en helt unik turistguide, fylld av skratt och fantasi.En: And so, on this sunny day in Old Town, Emil became a completely unique tour guide, full of laughter and imagination.Sv: Slutet gott, allting gott.En: All's well that ends well. Vocabulary Words:alley: grändhistoric: historiskcurious: nyfikenconfused: förvirradrealize: insestumble upon: snubbla in itourist: turistconfidently: självsäkertcastle: slottera: tidstare: stirraordinary: vanligenormous: enormplate: tallrikdragon: drakemagical: magiskseed: fröimpressed: imponeradimagination: fantasiwizard: trollkarlghost: spökesoldier: soldatguard: vaktatip: drickssatisfied: nöjdarticle: artikellocal news: lokalnyheternaunforgettable: oförglömligunique: unikfilled: fylld

Bilden av vikingarna säger mycket om tidsandan. I början av 1800-talet beskrevs de som hjältar. Nuförtiden handlar vikingatiden om mångkultur. Men båda synsätten går i samma fälla – att alltför ensidigt projicera samtidens ideal på forntiden, skriver Leif Gren, tidigare antikvarie vid Riksantikvarieämbetet. Inläsare: Mårten Barck

Vikingatiden brukar ofta förknippas med krig, sjöröveri och plundring, men det var också en av de största fredliga expansionstiderna i vår historia. Vanliga jordbrukare och boskapsskötare lämnade sina hem på jakt efter större marker, samtidigt som stormän och furstar som skrämdes av de nya kungamakterna satte segel mot väster för att finna nya länder att kolonisera, och därmed bevara sin frihet.Den vikingatida kolonisationen förändrade Nordeuropas historia för alltid. Shetlands- och Orkneyöarna, Färöarna, Island, Grönland och många andra områden fick en skandinavisk befolkning. Nordbor slog sig ned på Hebriderna och Isle of Man, i norra Skottland, södra Wales och vid flera nygrundade städer på Irland, medan andra bosatte sig i norra och östra England (”Danelagen”) och i Normandie. Majoriteten av kolonisterna var bönder och handelsmän som valde att lämna sina gamla bygder i förhoppning om att kunna bygga sig en ny och bättre framtid på andra sidan havet. De grundade städer – till exempel Dublin – och påverkade såväl konsthantverk som ortnamnsskick i alla bygder de rotade sig i. Än idag är arvet efter kolonisationen fullt synligt i många delar av Västeuropa. På andra håll, som på Grönland, är det endast synligt i form av ruiner, eftersom kolonisternas ättlingar till slut försvann från scenen på sätt som ännu inte har klarlagts.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om den vikingatida kolonisationen, framför allt i västerled.Bild: Sommar på Grönlandskusten ca. 1000 e.kr. Oljemålning av Carl Rasmussen (1875). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Stor inflyttning till Skandinavien rådde under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck, Emelie Bredmar och Björn Gunér, samt Sveriges Radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången. Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.Programmet är en repris från 13/9 2022. Reporter: Emelie BredmarProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vikingatiden var inte bara en period när många från Norden seglade vida ut i världen - det var också en tid då många kom hit utifrån. Anders Götherström har blivit nerringd av journalister som är intresserade av vikingatiden. Även idag är intresset i omvärlden stort, ja enormt, för nya forskningsresultat som har med vikingar att göra. Det märkte Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi i Stockholm nyligen, som blev nerringd av journalister när han och hans kolleger publicerade en genetisk studie om hur befolkningen i Skandinavien har förändrats under dom senaste 2 000 åren.Och där just vikingatiden sticker ut som en period av stor inflyttning, säger han, då många kom hit från de brittiska och iriska öarna, från andra sidan Östersjön och även från Sydeuropa. Men dessa människor har lämnat oväntat små spår i arvsmassan hos oss som bor här idag.Vi hör om vad det kan bero på, om hur det som var dödliga katastrofer i våra förfäders liv har blivit till lyckträffar för forskarna här.Det som blev en stor jämförande studie över tid var från början tänkt som tre olika studier, där ben från tre nerslag i vår historia dna-analyseras för första gången berättar han. En om besättningen på Regalskeppet Kronan under stormaktstiden och en om båtgravarna runt början av vikingatiden. Och så en om de minst 30 personer som verkar ha dödats i en massaker vid Sandby borg på Öland runt år 500.Medverkande: Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid arkeologiska forskningslaboratoriet och forskningsledare på Centrum för palegoenetik vid Stockholms Universitet.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Stor inflyttning till Skandinavien under Vikingatiden, det framgår i en ny kartläggning av skandinavernas genetiska historia. En massaker på Öland år 500 hjälpte forskarnas DNA-detektivarbete. Det fanns en större variation i befolkningssammansättningen under Vikingatiden än vad vissa kanske tidigare trott. Vikingarna sökte sig ut i världen för handel och plundringståg, samtidigt flödade människor in i Skandinavien, från dagens Irland och Storbritannien och Baltikum, bland annat. Forskarna har bland annat använt sig av gammalt DNA från två katastrofer, en massaker på Öland på 500-talet och från det förlista jättefartyget Kronan, för att kartlägga skandinaverna under 2000 år. DNA-analyser av ursprung och befolkningar misstolkas ofta. Och risken finns att forskning om historiska befolkningar används i politiskt syfte för att hävda till exempel överlägsenhet eller äganderätt.I Vetenskapspodden hörs Vetenskapsradions Camilla Widebeck och Björn Gunér, samt Sveriges radios vetenskapskommentator Ulrika Björkstén.ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

Gustaf Skarsgård väcker vikingarna till liv! I poddramat Vikingar hör du om episka slag, orädda upptäckare och politiska intriger från vikingatidens guldålder. Med inspiration från fornnordiska och isländska sagor berättar SR i dramatiserad form de fantastiska historierna om Ragnar Lodbrok, Gudrid Thorbjörnsdotter, Ingegerd Olofsdotter och Harald Hårdråde. Gustaf Skarsgårds inläsning varvas med en skådespelare som agerar huvudperson, intervjuad som i en modern dokumentär. Vikingatiden har sällan känts så nära våra dagar som här.

P3 Serie vill tipsa om Vikingar, en podd där Gustaf Skarsgård väcker vikingarna till liv! Hör om episka slag, orädda upptäckare och politiska intriger från vikingatidens guldålder. Med inspiration från fornnordiska och isländska sagor berättar vi i dramatiserad form de fantastiska historierna om Ragnar Lodbrok, Gudrid Thorbjörnsdotter, Ingegerd Olofsdotter och Harald Hårdråde. Gustaf Skarsgårds inläsning varvas med en skådespelare som agerar huvudperson, intervjuad som i en modern dokumentär. Vikingatiden har sällan känts så nära våra dagar som här.

P3 ID vill tipsa om Vikingar, en podd där Gustaf Skarsgård väcker vikingarna till liv! Hör om episka slag, orädda upptäckare och politiska intriger från vikingatidens guldålder. Med inspiration från fornnordiska och isländska sagor berättar Vikingar i dramatiserad form de fantastiska historierna om Ragnar Lodbrok, Gudrid Thorbjörnsdotter, Ingegerd Olofsdotter och Harald Hårdråde. Gustaf Skarsgårds inläsning varvas med en skådespelare som agerar huvudperson, intervjuad som i en modern dokumentär. Vikingatiden har sällan känts så nära våra dagar som här.

En av Sveriges mest kända arkeologiska utgrävningsplatser, vikingastaden Birka, har fått ett nytt efterlängtat fynd till samlingarna. En varvsplats, har hittats, för första gången. Om det något vi förknippar med vikingar så är det väl deras skepp, men var och hur de byggdes och reparerades har forskarna inte kunnat se spår av - fram tills nu. Men i färska utgrävningar har en varvsplats hittats på Björkö i Mälaren, i anslutning till kvarlämningarna av det vikingatida handelscentrumet Birka.Och det är inte bara anmärkningsvärt att det är den första varvsplatsen som hittats, menar forskningsteamet. Det är också var varvsplatsen hittats. Under de 100 år som det bedrivits forskning på Birka har det framför allt grävts innanför Birkas kringgärdande stadsvallar. Men varvsplatsen hittades i ett område som skulle kunna ses som Birkas baksida, eftersom det ligger utanför stadsvallen.I utgrävningarna har spår av en så kallad båtslip hittats, alltså en v-formad konstruktion som förmodligen använts för att dra upp båtar på land. Tillsammans med ett hundratal mindre fynd talar den för att detta var en anläggning för att reparera och bygga båtar. Den oväntade placeringen utmanar vedertagna teorier om Birkas sociala, juridiska och ekonomiska organisering. Kanske har forskare nu hittat handelscentrumets ruffiga hamnkvarter, eller till och med Birkas egentliga framsida.Medverkande: Sven Isaksson, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet; Sven Kalmring, docent vid Stockholms universitet och expert på hamnar och urbaniseringen under Vikingatiden vid Zentrum für Baltische und Skandinavische Archäologie i Schleswig, Tyskland; Björn Bandlien, professor i historia vid Universitetet i Sørøst-Norge.Reporter: Emelie BredmarProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Efter Partiledarutfrågningarna. Festbilder sprids på Finlands statsminister Marin. Partiledarna om Sveriges relation till Finland. Kommuners klimatanpassning. Surströmmingspremiär. Regeringen presenterar ekonomiska läget. Turkiet till Sverige för Natomöte. Färden bort från rättssamhället. Fynd från Vikingatiden funnen.

Arkeologen Jonathan Lindström har skrivit en tegelsten om Sveriges historia. Han vill slå sönder dagens fördomar och visa det grundläggande mänskliga – förmågan till anpassning och viljan att lösa problem med teknologiska eller sociala verktyg. Hans bok Sveriges långa historia: människor, makt och gudar under 14 000 år berättar om en ofta grym tillvaro; ungefär var femte person beräknas ha dött genom våld. Av alla perioder som passerat säger Jonathan Lindström att han inte skulle ha velat leva i någon annan tid än den vi har nu. Han intervjuas av Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Arkeologen Jonathan Lindström har skrivit en tegelsten om Sveriges historia. Han vill slå sönder dagens fördomar och visa det grundläggande mänskliga – förmågan till anpassning och viljan att lösa problem med teknologiska eller sociala verktyg. Hans bok Sveriges långa historia: människor, makt och gudar under 14 000 år berättar om en ofta grym tillvaro; ungefär var femte person beräknas ha dött genom våld. Av alla perioder som passerat säger Jonathan Lindström att han inte skulle ha velat leva i någon annan tid än den vi har nu. Han intervjuas av Henrik Höjer. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vikingarna har blivit kända för sitt kompromisslösa sätt att gå i strid. Med tunga bredyxor, svärd, spjut och sköldar formade de ett tungt infanteri som kunde motstå vilken motståndare som helst.Till sin hjälp hade de sina lätta båtar vilka gjorde dem snabba och mobila längs med kusterna. Genom snabba strandhugg kunde de dyka upp där fienden minst anade och ställa till med besvär. Räderna gick längs med England, Frankrike och Tyskland. Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden benar Peter Bennesved och Martin Hårdstedt i Vikingens märkliga historia.Vikingarna fortsätter att fascinera. Trots att det som vi idag kallar för vikingatiden inte sträcker sig längre än knappa 300 år (ca 750-1050) har deras historia fångat människors intresse sedan 1600-talet. Och det är kanske lite av problemet med vikingatiden. Hur man än gör så blir bilden av vikingen hela tiden färgad av den samtid som gör anspråk på att veta sanningen.Under 1800-talets blev vikingen till symbolen för skandinavisk maskulinitet, idag är bilden av vikingen betydligt mer heterogen. Var de mer handelsresande, tidiga demokrater och kosmopoliter? Vad är rätt?Det finns också goda skäl till att vara källkritisk. Vikingatiden sägs ofta starta med räden mot Lindisfarne år 793. Det var ett av Englands absolut viktigaste kristna centrum, och räden fick en av medeltidens viktigaste intellektuella Alkuin av York att reagera starkt. I ett Europa där kristendomen fortfarande kämpade mot urgamla och lokala religiösa kulter blev de hedniska nordmännens invasion av de brittiska öarna extra känsligt. Det blev viktigt att framhäva vikingens oborstade brutalitet för att på så sätt vinna fördelar för den expanderande kristendomen. Vår bild av vikingen är fortfarande idag färgad av detta förhållande.Militärhistoriskt kan man dock säga att deras ställning och religiösa uppfattning spelade mindre roll. Oavsett vad de trodde på, eller hur brutala och ociviliserade de än må vara så har de blivit kända för sitt kompromisslösa sätt att gå i strid. Med tunga bredyxor, svärd, spjut och sköldar formade de ett tungt infanteri som kunde motstå vilken motståndare som helst. Till sin hjälp hade de också sina lätta båtar vilka gjorde de snabba och mobila längs med kusterna.Genom snabba strandhugg kunde de dyka upp där fienden minst anade och ställa till med besvär. Räderna gick längs med England, Frankrike och Tyskland. Till en början var det tal om rent sjöröveri, men snart övergick även de nordiska folken till att genomföra regelrätta erövringståg. Man kan fråga sig, vad krävdes egentligen för att vikingarnas erövringslust skulle kväsas mot slutet av vikingatiden?Bild omslag: Rook, Lewis schackman. The National Museum of Scotland, Some Rights Reserved, Wikipedia. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens samtal handlar om ett av världens märkligaste fornminnen - en 1200 år gammal runsten i Östergötland. Rökstenen, som den kallas, innehåller en av världens längsta men också mest svårtolkade ruininskrifter. Budskapet har länge gäckat forskarna, men nu kan mysteriet med Rökstenen vara löst. Dagens gäst, som heter Henrik Williams och är professor i runologi vid Uppsala universitet, menar nämligen att han och hans kollegor lyckats avkoda budskapet på stenen. I dagens samtal kommer ni inse hur en sten från 800-talet kan vara så fascinerande och hur den sätter oss i förbindelse med människorna som levde då. Länk till Henrik Williams bok om rökstenen:  https://www.adlibris.com/se/sok?q=r%C3%B6kstenen+och+v%C3%A4rldens+underg%C3%A5ng Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Vendeltiden (år 550-800 e kr) inleddes med en klimatkatastrof i mörker i de isländska sagorna känd som fimbulvintern. Samtidigt lades grunden för det mesta vi förknippar med vikingatiden: som långväga handelsrutter österut, segelskepp, tidiga städer som Birka, samt en storskalig exploatering av norra Skandinaviens resurser.Varken vendeltiden eller vikingatiden var kaos. Istället träder ett organiserat samhälle fram där storskalig jakt organiserades, tjära tillverkades i nästan industriell skala och långväga handelsförbindelser etablerades över väldiga områden.I detta avsnitt samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren och arkeologen Kristina Ekero Eriksson om vendeltiden. Hon är aktuell med boken Vikingatidens vagga.Vikingarna som plundrade Europa skilde sig inte särskilt mycket från folken de hemsökte.Germanfolken kring Nordsjön och Östersjön delade samma kultur sedan århundraden. Den största skillnaden var att vendeltidens och vikingatidens nordbor var hedningar, medan germanerna på kontinenten och Britannien var kristna. Språkligt förstod de varandra.Redan före vikingatiden bedrev nordborna egen handel som gjorde det möjligt med ett liv i lyx för eliten. Skandinaverna byggde allt bättre båtar och kom med tiden att börja utnyttja segel när resorna blev allt längre för att sälja pälsar och tjära.Vikingatiden inleds med anfallet på klostret Lindisfarne år 793 i Britannien. Men vikingarnas härjningståg är, enligt Vikingatidens vagga, troligen resultatet av en allt starkare kungamakt i Norden än kaos. De nordiska kungarna och hövdingarna kunde kontrollera handeln och gjorde det svårare för att plundra den lokala handeln i Norden. Därför vändes blickarna ut mot Britannien och kontinenten för rikedom.Lyssna också på Gamla Uppsalas hemligheter avkodade och Vikingarnas episka världsresor.Bild: Rekonstruktion av en hjälm från Vendel. Här syns motiven på blecken. Lägg även märke till den rovfågel med röda ögon som täcker fronten av hjälmen. Ögonbrynen är fågelns vingar. Foto: Matt BunkerMusik: Voyage To America av Humans Win (formerly Lance Conrad), Soundblock Audio See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Vikingatiden får smak och färg när arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl skriver sina historiska romaner. Kanske behöver forntiden en skopa fantasi för att väckas till liv? Arkeologen Agneta Arnesson Westerdahl använder vetenskapliga fakta och aktuella utgrävningar för att måla upp sin bild av vikingatiden. Den tredje delen i hennes Vikingaserie, Offergudar, är nu aktuell och Tobias Svanelid möter henne på Torsburgen på Gotland för att ta reda på hur skönlitteratur kan göra historien mer levande. Dessutom jämförs vikingaön Gotland med Bornholm, två östersjööar som präglade vårt område för mer än tusen år sedan. Länge har vendeltiden fått stå i skuggan av sin världskända lillasyster vikingatiden, men författaren Kristina Ekero Eriksson vill ändra på det med sin aktuella bok Vikingatidens vagga där hon målar upp vendeltidens dynamiska period som började med en fimbulvinter och la grunden till allt vikingarna senare kom att bli kända för.

Dagens programledare Jenny Teleman har ägnat en del av pandemitiden åt att kolla upp saker på Wikipedia. När hon slog upp "vikingatiden" förvånades hon över att det finns ett faktiskt datum för när den började. Kan man säga att vikingatiden började där och då ett visst datum? Vi har bjudit in arkeologen Charlotte Hedenstierna-Jonson från Institutionen för arkeologi och antik historia på Uppsala universitet för att försöka reda ut det hela. Datumet 8 juni 793 står i fokus. Men det är tveksamt med det där datumet. Många trodde att pandemitillståndet skulle innebära långa lässtunder med klassiker och tegelstenar. Men läslusten har inte infunnit sig. Jenny Aschenbrenner, kulturjournalist, hjälper oss att förstå vad läsblockering innebär och hur man ska förstå den. Teatern har ju drabbats extra hårt av pandemin. Försök görs att erbjuda digitala varianter av föreställningar men vi saknar den där överenskommelsen om att vi är tillsammans och det inte är okej att pausa för att gå ut i köket och göra en smörgås. Skådespelaren Anna Pareto ägnar sig åt att ge teaterupplevelser på telefon - kan det vara något? Programledare: Jenny Teleman Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Ulrika Lindqvist

Hör hela avsnittet här: https://www.svegot.se/2020/06/08/sverige-vaknar-8-juni-2020/

Vikingar är något som många tycker är intressant. Vikingatiden varade i ungefär 300 år och det är fullt med intressanta händelser, myter och personer. Här är en artikel om vikingarna skriven på lätt svenska. Om du är intresserad av att stödja det här projektet och få tillgång till PDF-dokument med transkript och artiklar för alla poddavsnitt kan du bli en patron. All information finns på min hemsida, swedishlinguist.com. Vikings is something many find interesting. The Viking Age lasted for about 300 years, and it's full of interesting events, myths and persons. Here's an article written in easy Swedish about the vikings. If you're interested in supporting this project and get access to PDF documents with transcripts and articles for all podcast episodes, you can become a patron. All info is available on my website, swedishlinguist.com.

I veckans avsnitt pratar vi om tidsresor, konspirationsteorier och om att vi har hittat den perfekta baren!

Mattias och Hamid tar sig vidare i den svenska historien och avhandlar vikingatiden. Det pratas om Lindisfarne, Antonio Banderas, slaget vid Hastings och slaget vid Stamford Bridge, Harald Godwinsson och äntligen nämns de första svenska kungarna. Instagram: @kungarochkrig Twitter: @kungarochkrig Facebook: Kungar och krig

Dyk in i det här programmet och förundras över att Fredrik Reinfeldt klättrar i berg och mumlar floskler samtidigt som det vi alla älskar är på väg att falla ner till en säker död. Hör hur SVT nu försöker vinkla frågan om illegala invandrare, och ställ dig själv frågan om det är dags nu för rena rama polisstaten i förorten. Hör om flickan som inte vill vara svensk längre, och spekulera mer på djupet om varför storken inte längre kommer till Sverige med så många lintottar. Är det verkligen så lätt att döma kvinnan som mördade sin man, och hör om bråken i det ruttna Socialdemokratiska bygget - Lyssna på det här programmet!STÖRRE BEHOV ÄN VANLIGT AV STÖD FRÅN DIG SOM LYSSNAR. SEPTEMBERS MÅL ÄR: 5000 KR.Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVÅR DISCORD:https://discord.gg/9skcuBdMEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Johan Widén, Lennart Matikainen & Tomas WiklundVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/du-tvingas-betala-foer-vaar-tids-stoerstNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 28 SEPTEMBER (VERKLIGHETSCHECKEN FIRAR 100 PROGRAM!)VECKANS TIPSLELLEMESHUGGAH - Clockworkshttps://www.youtube.com/watch?v=axGn6qeJHcMTOMASSABATON - En Livstid I Krighttps://www.youtube.com/watch?v=y8jki4i4raQ&fbclid=IwAR3WOpf6LB1JJyMf5hYtwIWPh5PE0emziXN85q3UrxeOUxNHvvfDk9InbmwJOHANMassdemonstration Sergels Torg (Svar på tal)https://poddtoppen.se/podcast/1451633898/johan-widn-svar-pa-tal/29-massdemonstration-sergels-torg-209-2019LENNARTVi ska Ringa och Skriva Brev till IS-Terroristerna. Stockholms Stadhttps://www.youtube.com/watch?v=WfieZhcuFs8&feature=youtu.be

"I skolan pratar man om hur man försörjde sig på Vikingatiden, då är det rimligt att fundera på hur man försörjer sig när man slutar arbeta idag" säger Mikael Elinder, docent och lektor vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet och medförfattare till SNS-rapporten "Den komplexa tjänstepensionen". Trösklarna i tjänstepensionen är många! Systemet består av olika avtal i vilka man förväntas att göra aktiva val. Ofta vet man inte själv vilket avtal man tillhör och ännu mindre om man har en förmånsbestämd eller ett premiebestämt avtal och vad som skiljer dem åt. Går det att göra det krångliga enkelt? Vem är det i så fall som kan göra det? Är det arbetsgivaren? Skolan? Och hur kan minPension hjälpa till att öka förståelsen?

I år är det 80 år sedan andra världskriget inleddes och det här året kommer Förintelsens offer att hedras världen över. Men hur ska man få unga att lyssna? Kanske har Steven Spielberg svaret. Det finns något motsägelsefullt. Ja, mer än så: det finns något oöverstigligt i att se utställningar om förintelsen. En lätt känsla av skam. En känsla av att inkräkta på de döda och plågades liv. Och samtidigt måste vi se. Jag går omkring på en liten men drabbande utställning på Historiska Museet i Stockholm och ser. Där en väska som någon haft med sig till koncentrationslägret, där en fångjacka en av de första politiska fångarna burit. På väggarna texter: en tidslinje. 30 porträtt av gamla människor som överlevde plågoandarna och nu ser oss besökare i ögonen. Och så ett par rader under där de får framföra sitt budskap. Tydligt. Pedagogiskt. Och ändå helt omöjligt att förstå. Men inte omöjligt att ta till sig. För de som var med berättar. De ger detaljerna: som att det inte gick att spara lite bröd för det stals om natten, som att det var så trångt natt om en person vände sig i sömnen måste alla runtom vända sig. Som Franciskas möte med den man som arbetade på krematoriet och visste att han själv skulle brinna där för att inte kunna vittna efter kriget. 1993 filmade Steven Spielberg Schindlers List i Polen, en film han nog fick göra för att hans andra filmer dragit in så mycket pengar. Nu gjorde han den i svart/vitt, filmbolaget suckade och hoppades kunna sälja filmen på kassett för att få tillbaka pengar en större publik skulle väl inte vilja se den. Skådespelarna som skulle gestalta offren hämtades till stor del från Israel, hela teamet var tyst det kändes som att filma på en kyrkogård har Spielberg sagt. Filmbolaget hade bjudit in verkliga överlevare, en av dem kom fram när en scen var klar. Hon ville berätta mer. Och Spielberg startade The Shoah Foundation som intervjuat mer än 51.000 människor och som med Spielbergs sedvanliga intresse för teknik nu senast gjort veckolånga intervjuer med ett antal överlevare som fått svara på 2000 frågor. Deras svar har bearbetats med sofistikerat dataprogram och artificiell intelligens så att man nu kan ställa en fråga till bilden och nästan börja ett samtal. Ja, det var en museiman som ställde frågan på pressvisningen. Men hur fungerar det? Jag gick dit någon dag efter att utställningen öppnats. Det var proppfullt framför Spielbergs skärm. Gamla och unga. Spielbergs hightech är ett sätt att skapa direkt kontakt mellan historien och nuet. Ett annat ser jag i London där Photographers Gallery, ett av Europas viktigaste fotogallerier, visar bilden av Roman Vishniac. Mest känd som en vetenskaplig fotograf i Lennart Nilssons anda, men på 30-talet utsänd att dokumentera judiska samhällen i Östeuropa. Idag finns inget kvar av dessa samhällen utom Vishniacs bilder. Inget. Han är en saklig fotograf, hans bilder av människor på gatan och i affärer har ingenting av charmen hos 50-talets så kallade humanistiska fotografer, men är inte heller katastrofbilder. De är diskreta och därför så gripande. Som när han som jude vill fotografera i Berlin på 30-talet vilket judar inte får. Då tar han med sig sin lilla dotter och ställer henne framför ett skyltfönster så han kan dokumentera vad butiken säljer redskap för att mäta skallar. Den utställningen borde tas till Sverige, både för sitt konstnärliga och sitt historiska värde. På väg ut från Historiska museet ser jag en monter från Lovön i Mälaren med några föremål. Till Lovön gick min första skolutflykt och jag minns att vi fick se vikingautgrävningarna. Nu ser jag något annat. Efter kriget fanns 185.000 krigsflyktingar i Sverige, i över 100 läger. Ett av dem alltså på Lovö med bland annat överlevande från Belsen-Belsen. Under de utgrävningarna inriktade på Vikingatiden har man funnit föremål från lägret på Lovön som fanns i två år. NU ligger de där, spröda och vittnar om ett läger alla glömt bort. Det viktigaste är att inte dela in världen i vi och andra, säger Pinkas Gutter, en av överlevarna som fått svara på tvåtusen frågor. Mikael Timm

Tjena alla Monsterdiggare och välkomna till Monsterboxen! En podcast som tar dig in bland monster och spöken, myter och legender. När du öppnar på locket, vet du aldrig vad som kan trilla ut. Idag skickar vi våra blickar tillbaka till Vikingatiden och ser vad Draugr kunde ställa till med! Så lätta på locket och följ med mig, Emil Eriksson, in bland väsen och sägner, skräck och stämning i en mysryslig röra. Som ett barnprogram, fast för vuxna! Tjena!

Om Bråvalla slag, forntidens största, ett arrangemang för att Harald Hildetand skulle få en värdig död, om varför Ragnar Lodbrok sade "Klaga månde grisarna..." och tips på hur man ristar blodörn! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur mycket tränar vi svenskar egentligen? Vilken motionsform föredrar vi? Finns det nya sätt att träna eller handlar allt bara om ompaketering av redan befintliga metoder? Reportrarna Lasse Persson och Martin Marhlo är levande försökskaniner i Radiosportens nya reportageserie om träning och motion. De kommer bland annat att prova vattengymnastik, zumbadans, nordic military traing, yoga, utegym, brottning och gymping och dessutom anta lyssnarnas utmaningar under seriens gång. Skicka förslag till radiosporten@sverigesradio.seDeras personliga målsättningar är:Lasse springa Midnattsloppet, gå ner tio kilo i vikt samt brottas med Martin Lidberg.Martin springa Göteborgsvarvet och sluta äta glass i soffan varje kväll.I första avsnittet här så blir det en historisk tillbakablick över hur motionerandet sett ut över tid. Historien visar att Gustav Vasa hoppade längdhopp på 1500-talet och för 2 300 år sedan spelade man något som liknade fotboll i Kina. Och under Vikingatiden brottades man.Lyssna på första avsnittet här ovan för att lära dig hur vi motionerat i olika tidsepoker.Radiosporten radiosporten@sverigesradio.se

Stötta oss på Patreon: http://patreon.com/tombola Skicka in ämnen till tombolan: tombolapodcast@gmail.com

Långt innan Sverige och svenskarna fanns hade människor här andra identiteter och hörde till andra sammanhang. Vikingatiden är namnet på en historisk tidsperiod i Skandinavien och oftast avses tiden cirka 800–1050. Vikingatidens värld var en helt annan än dagens. Riken, stater och folk som vi är vana att tänk på dem nuförtiden fanns inte ännu. … Fortsätt läsa "Avsnitt 6 – Vikingatiden"