Podcast appearances and mentions of bernard cerquiglini

  • 20PODCASTS
  • 32EPISODES
  • 46mAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • May 21, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about bernard cerquiglini

Latest podcast episodes about bernard cerquiglini

L'invité politique
« On a perdu 6 heures de cours par semaine en primaire depuis 1985 » s'alarme Bernard Cerquiglini, professeur de linguistique

L'invité politique

Play Episode Listen Later May 21, 2025 11:55


Le 20 mai, la Cour des comptes publiques publiait un rapport alarmant sur l'état des écoles primaires publiques françaises. Une refonte de la gouvernance des écoles est même envisagée. Bernard Cerquiglini, invité de la matinale, dévoile son regard sur la situation en tant qu'ex-directeur des écoles au ministère de l'Éducation nationale.   Mention légales : Vos données de connexion, dont votre adresse IP, sont traités par Radio Classique, responsable de traitement, sur la base de son intérêt légitime, par l'intermédiaire de son sous-traitant Ausha, à des fins de réalisation de statistiques agréées et de lutte contre la fraude. Ces données sont supprimées en temps réel pour la finalité statistique et sous cinq mois à compter de la collecte à des fins de lutte contre la fraude. Pour plus d'informations sur les traitements réalisés par Radio Classique et exercer vos droits, consultez notre Politique de confidentialité.Hébergé par Ausha. Visitez ausha.co/politique-de-confidentialite pour plus d'informations.

Concordance des temps
Heurs et malheurs du participe passé

Concordance des temps

Play Episode Listen Later Jan 11, 2025 58:14


durée : 00:58:14 - Concordance des temps - par : Jean-Noël Jeanneney - Quelles sont les origines du participe passé ? Pourquoi est-il une source de controverse depuis des siècles ? Le linguiste Bernard Cerquiglini nous plonge dans l'histoire de ce fragment de syntaxe devenu une question centrale de la grammaire française. - réalisation : Vincent Abouchar - invités : Bernard Cerquiglini Linguiste, professeur des Universités

pass universit participe jean no concordance bernard cerquiglini vincent abouchar
OBS
En fransk språkstrid är över – ta skydd inför nästa

OBS

Play Episode Listen Later Nov 27, 2024 11:16


Språket är ett slagfält. Och i Frankrike har det stridits om rätten att få vara både kvinna och författare, konstnär eller makthavare även till ordet. Cecilia Blomberg reflekterar över utvecklingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.Alla som har läst romanska språk är väl förtrogna med uppdelningen i maskulina ord och feminina ord. Jag exemplifierar ur franskan: un livre – en bok – maskulinum, une peinture – en målning – femininum. Det låter ju hyfsat oproblematiskt och jämlikt.Men när det handlar om den som höll i pennan eller penseln gick det under väldigt lång tid bara att använda maskulinform på franska: un peintre – en målare, un auteur eller un écrivain – en författare. Eller un ministre – en minister. Oavsett om just den utpekade målaren, författaren eller ministern som avsågs var en kvinna – en faktisk kvinna med namn, bostadsadress, ett liv. Någon som kämpat för att nå sin position. Kanske kämpat lite mer än de manliga kollegerna.Det är lätt att tro att det här är ett arv sedan urminnes tider, men så är det inte.Christine de Pizan var den första kvinnliga franskspråkiga författaren som försörjde sig, sina barn och sin mor på sitt skrivande. Hon levde mellan 1364 och 1430 och där, i övergången mellan medeltid och tidig renässans, var hon vid frontlinjen av samtidens debatter: alltifrån filosofi och politik till kvinnors ställning i samhället. Dessutom var hon poet.Av sina samtida kallades Christine de Pizan för une clergesse – det vill säga en lärd, skrivande kvinna. Kvinnliga yrken som var rätt vanliga i de medeltida städerna hade sina egna feminina former. En kvinnlig författare kallades ofta une autrice.Ända in på 1600-talet var innebörden i ordet ambassadrice ett kvinnligt sändebud i utlandet. 200 och 300 år senare hade ordets betydelse förskjutits till att beteckna en kvinna gift med en ambassadör. Genom borgerlighetens intåg sköts kvinnorna tillbaks in i hemmen och förlorade också den språkligt symboliska makten.Först en bra bit in på 2000-talet återgick den språkliga maktbalansen till något som påminner mer om medeltiden än om den industriella revolutionen. En kvinnlig ambassadör är återigen en Ambassadrice. Kvinnliga författare envisas med att kalla sig écrivaine eller auteure, och en kvinnlig advokat kallar sig une avocate. Men det har varit en segdragen tvist.Jag läser om den här språkliga maktkampen i lingvisten Bernard Cerquiglinis bok "Le Ministre est Enceinte”– på svenska: Ministern är gravid. Den som kan franska hajar till vid åsynen av titeln. Ministre har maskulin form samtidigt som adjektivet gravid har en feminin böjning med ett e på slutet. Man ser en kostymklädd man med höggravid mage framför sig.Det är grammatiskt korrekt men samtidigt något av en bisarr, språklig karikatyr.Bernard Cerquiglini har därför helt enkelt kryssat över den bestämda artikeln ”le” och i boktiteln ersatt det med som det ser ut ett handskrivet ”la”. Det är det här striden främst har handlat om – att titlar som handlar om makt ska kunna vara feminina. Men vägen dit har som sagt varit lång. Mer än 30 års nednötning har det tagit att få igenom den här förändringen.På ena sidan stod Franska akademien och deras språkkonservativa, många rentav kvinnofientliga, beskyddare. På andra sidan började allt fler samla sig för att driva på en förändring. Medierna hörde till den falangen, även om tidningen Le Figaro höll ut länge i sin ovilja att reformera språket.Bland reformisterna fanns också flera kvinnliga makthavare. De hade börjat tröttna på sina maskulina epitet. En av dem var Ségolène Royal – då biträdande skolminister i Lionel Jospins regering. Och det var Jospin som under sin tid som premiärminister redan 1998 skickade ut en kommuniké som uppmanade alla statsanställda att använda feminina former för yrken och ämbeten.I den franskspråkiga världen utanför Frankrike var det här redan vardag. Först ut var radikala Québec som moderniserade rätten till feminina former redan på 70-talet. Belgien och Schweiz följde snart efter.Men i Frankrike däremot aktiverade Franska akademien något som liknar en motståndsrörelse som gjorde en sak av att förlöjliga feminina former. De var outtröttligt ironiska över förflackningen och vägrade ens erkänna kvinnors alltmer framträdande positioner i det franska samhället. På andra sidan byggdes irritationen upp mer och mer och språkliga kupper genomfördes i franska parlamentets talarstol.Så franskt, kan man tycka, att förnedra varandra i offentligheten i kampen om några enstaka bokstäver. En kamp på liv och död att få säga la istället för le eller une istället för un. Kanske även få tillstånd att lägga till ett e på slutet – så att kvinnliga författare kan få kallas det feminina nya auteure istället för manliga auteur. Eller rätten att använda slutstavelser som –aine, –ale, –esse, –ice eller det lite skämtsamma –otte som konstnären Louise Bourgeois tog ut svängarna med och skapade en del låtsatsord av när hon debuterade som rappare som 84-åring.Men språket går djupt och inte ens franska akademien lyckades till sist hejda utvecklingen. I mars 2019 skrev de i en ny kommuniké om "att hela världen så här i början av det 21:a århundradet genomgår en stor förvandling, inte minst Frankrike. Kvinnans position i samhället har flyttats fram och många kvinnor önskar nu få ett feminint epitet som motsvarar den nya situationen för att fylla ett tomrum som funnits i språket".Det var alltså 24 år efter Louise Bourgeois debut som rappare Och 31 år efter premiärminister Lionel Jospins uppmaning att använda den feminina formen när det till exempel är en kvinnlig minister eller direktör som avses.Demokratiseringen av språket har tagit ett steg framåt. Men orden räcker bara så långt. Fortfarande är bara en liten minoritet av Franska akademiens ledamöter kvinnor. Och i den permanenta visningen av samlingarna på Centre Pompidou är kvinnliga konstnärer kraftigt underrepresenterade. För att bara ta två exempel. Språket går djupt, men inte så djupt.I Sverige har vi haft våra egna språkliga märkligheter med konstruktioner som manlig sjuksköterska och fru talman och Svenska akademien fick först göra en utredning innan det beslutades att Sara Danius skulle kallas för den ständiga sekreteraren i stället för den ständige. Men i stort sett har kampen om språket i Sverige sett annorlunda ut än i Frankrike. Kanske kan man kalla den motsatt. En av de första sakerna jag lärde mig som ny på radion, var att man inte använder ordet konstnärinna utan konstnär. Poetissa, författarinna, skådespelerska var inte heller okej. Här har könsneutralisering varit modellen. Och det hörs ju nästan att konstnärinna inte har samma tyngd och dignitet som konstnär.Nästa steg i utvecklingen i många språk är just de könsneutrala uttrycken. I engelskan finns en återgång till att använda they, och their. Reformförespråkare i tyskan och hebreiskan har föreslagit nya ändelser, men ländernas Akademier har än så länge tagit avstånd från att införa förändringarna formellt.Det känns som att Frankrike är ett steg efter, eller vid sidan av andra språkområdens diskussioner. För där har man nu alltså precis vunnit kampen för att få använda de femininumformer vi har gjort oss av med. Och det som är neutrum i franskan, det könsneutrala – det är fortfarande alltid manligt. Så länge man pratar om grupper av människor så ses inte den maskulina formen som ett problem – än så länge. Trevande förslag till förändringar har lagts fram även där. Men räkna inte med att den reformen kommer att ske snabbt i den franska offentligheten. Och tro inte att det kommer att ske utan strid.Cecilia Blomberg, medarbetare på kulturredaktionen

Lexis
Episode 54 - Florent Moncomble

Lexis

Play Episode Listen Later Apr 24, 2024 48:57


Here are the show notes for Episode 54, in which Raj and Dan talk to Dr Florent Moncomble, Senior Lecturer in English Linguistics at University of Artois, France about what English and French have in common and all the discourses swirling around French that are also relevant to English, including: The role of L'Académie Française  Prescriptivism in French and English Complaints about decline, destruction, young people and migration and why they use the same language proxies as their English counterparts.  What French linguists are doing to address these misunderstandings and misrepresentations.  Florent's links: https://linktr.ee/f_moncomble  Les Linguistes Atterrées: https://www.tract-linguistes.org/  L'Académie Française: https://www.academie-francaise.fr/  and a Guardian story about it: https://www.theguardian.com/world/2022/feb/16/academie-francaise-denounces-rise-of-english-words-in-public-life  Bernard Cerquiglini on why English isn't a real language:  https://www.lefigaro.fr/langue-francaise/actu-des-mots/la-langue-anglaise-n-existe-pas-un-linguiste-provoque-avec-humour-les-britanniques-20240311   https://www.telegraph.co.uk/world-news/2024/03/08/english-is-not-a-language-its-just-badly-spoken-french/ https://www.dailymail.co.uk/sciencetech/article-13181993/English-exist-badly-pronounced-French-linguist.html  Contributors Lisa Casey  blog: https://livingthroughlanguage.wordpress.com/ & Twitter: Language Debates (@LanguageDebates) Dan Clayton  blog: EngLangBlog & Twitter: EngLangBlog (@EngLangBlog) Bluesky: https://bsky.app/profile/englangblog.bsky.social  Jacky Glancey  Twitter: https://twitter.com/JackyGlancey Raj Rana Matthew Butler  Twitter: https://twitter.com/MatthewbutlerCA  Music: Serge Quadrado - Cool Guys  Cool Guys by Serge Quadrado is licensed under a Attribution-NonCommercial 4.0 International License. From the Free Music Archive: https://freemusicarchive.org/music/serge-quadrado/urban/cool-guys 

De vive(s) voix
Journée Mondiale de la Francophonie : que doit la langue anglaise au français ?

De vive(s) voix

Play Episode Listen Later Mar 20, 2024 29:00


Et si l'anglais était devenu la langue qu'elle est grâce au français ? De challenge à vintage, ces mots empruntés à l'anglais ne viendraient-ils… de vieux mots français ?  Dans son nouvel essai, le linguiste Bernard Cerquiglini La langue anglaise n'existe pas (Folio Essais), inscrit la langue anglaise au patrimoine universel de la langue française !   Invité : Bernard Cerquiglini, linguiste et auteur de « La langue anglaise n'existe pas. C'est du français prononcé" (Folio Essais inédit). Et la chronique de Lucie Bouteloup «Façon de parler» : parler du sport en francophonie. 

Concordance des temps
Depuis très longtemps, les mots baladeurs

Concordance des temps

Play Episode Listen Later Feb 3, 2024 58:40


durée : 00:58:40 - Concordance des temps - par : Jean-Noël Jeanneney - Depuis toujours, les mots circulent, au gré du commerce, des guerres, de la colonisation ou des migrations. Bernard Cerquiglini rappelle que le français est fait d'emprunts, de l'italien à la Renaissance à l'anglais depuis un siècle, et qu'il donne lui-même des mots à une centaine de langues. - invités : Bernard Cerquiglini Linguiste, professeur des Universités

De vive(s) voix
Villers-Cotterêts: la langue française, une affaire d'État?

De vive(s) voix

Play Episode Listen Later Oct 16, 2023 29:00


À l'occasion de la future inauguration de la Cité Internationale de la langue française à Villers-Cotterêts, nos émissions de la semaine sont consacrées à la langue française.  Serments de Strasbourg, Villers-Cotterêts : comment est née la langue française ? Comment s'est-elle diffusée ?  - Bernard Cerquiglini, linguiste et membre de l'OULIPO. Auteur d'une quinzaine d'ouvrages sur la langue française. - Corinne Rossari, professeure de Linguistique française à l'Université de Neuchâtel. Et la chronique Ailleurs en Haïti, avec Renauld Govain, linguiste, doyen de la Faculté de linguistique appliquée de l'Université d'État d'Haïti, qui a dirigé l'ouvrage « La Francophonie haïtienne et la Francophonie internationale : apports d'Haïti et du français haïtien » (Jebca Éditions).

De vive(s) voix
Villers-Cotterêts: la langue française, une affaire d'État?

De vive(s) voix

Play Episode Listen Later Oct 16, 2023 29:00


À l'occasion de la future inauguration de la Cité Internationale de la langue française à Villers-Cotterêts, nos émissions de la semaine sont consacrées à la langue française.  Serments de Strasbourg, Villers-Cotterêts : comment est née la langue française ? Comment s'est-elle diffusée ?  - Bernard Cerquiglini, linguiste et membre de l'OULIPO. Auteur d'une quinzaine d'ouvrages sur la langue française. - Corinne Rossari, professeure de Linguistique française à l'Université de Neuchâtel. Et la chronique Ailleurs en Haïti, avec Renauld Govain, linguiste, doyen de la Faculté de linguistique appliquée de l'Université d'État d'Haïti, qui a dirigé l'ouvrage « La Francophonie haïtienne et la Francophonie internationale : apports d'Haïti et du français haïtien » (Jebca Éditions).

Concordance des temps
Nos langues régionales : effacées ?

Concordance des temps

Play Episode Listen Later Aug 27, 2022 58:47


durée : 00:58:47 - Concordance des temps - par : Jean-Noël Jeanneney - La diversité linguistique de la France a longtemps été passée sous silence. Bernard Cerquiglini nous fait plonger dans le patrimoine immatériel que constituent les langues de France. - invités : Bernard Cerquiglini Linguiste, professeur des Universités

La Librairie francophone
La Librairie francophone - Guillaume Nery, Michel Jean, Erik Orsenna et Bernard Cerquiglini

La Librairie francophone

Play Episode Listen Later May 1, 2022 51:19


Invités: Guillaume Nery pour « Nature aquatique » aux éditions Arthaud Entretien reportage dans les rues de Montréal avec Michel Jean pour « Tiohtiáke » aux éditions Libre Expression Erik Orsenna et Bernard Cerquiglini pour « Les mots immigrés » aux éditions Stock Séquence livre de poche avec Claire Castillon pour « Marche blanche » aux éditions Folio. Présentation : Emmanuel KHERAD

La Librairie francophone
Guillaume Néry, Michel Jean, Erik Orsenna, Bernard Cerquiglini et Claire Castillon

La Librairie francophone

Play Episode Listen Later Apr 30, 2022 54:00


durée : 00:54:00 - La librairie francophone - par : Emmanuel Kherad - Au programme, Guillaume Néry le champion d'apnée qui rend hommage à la mer, Michel Jean interrogé à Montréal sur le décor de son dernier livre, une discussion entre Erik Orsenna et le linguiste Bernard Cerquiglini sur la langue française, et Claire Castillon pour une sortie de son livre en poche.

La librairie francophone - La 1ere
La librairie francophone

La librairie francophone - La 1ere

Play Episode Listen Later Apr 30, 2022 55:55


Guillaume Nery pour "Nature aquatique" aux éditions Arthaud Entretien reportage dans les rues de Montréal avec Michel Jean pour "Tiohtiáke" aux éditions Libre Expression. Erik Orsenna et Bernard Cerquiglini pour "Les mots immigrés" aux éditions Stock. Séquence livre de poche avec Claire Castillon pour "Marche blanche" aux éditions Folio.

Les chemins de la philosophie
Bernard Cerquiglini, linguiste : "Les langues ne déclinent pas, elles évoluent"

Les chemins de la philosophie

Play Episode Listen Later Apr 15, 2022 59:40


durée : 00:59:40 - Les Chemins de la philosophie - par : Adèle Van Reeth - Être linguiste, est-ce étudier la langue ou contribuer à la façonner, ou les deux ? Si la langue évolue sans cesse, qu'est-ce qui fait son unité ? Et quel est l'impact de ses évolutions sur la société ? Rencontre avec Bernard Cerquiglini, professeur émérite de linguistique et membre de l'Oulipo. - invités : Bernard Cerquiglini linguiste, professeur de linguistique à Paris VII, membre de l'Oulipo, et conseiller scientifique du Petit Larousse

pas elles rencontre langues les chemins van reeth petit larousse bernard cerquiglini
Les chemins de la philosophie
Cours particulier 22/80 : Épisode 22 : Bernard Cerquiglini

Les chemins de la philosophie

Play Episode Listen Later Feb 4, 2022 58:30


durée : 00:58:30 - Les Chemins de la philosophie - par : Adèle Van Reeth - Être linguiste, est-ce étudier la langue ou contribuer à la façonner, ou les deux ? Si la langue évolue sans cesse, qu'est-ce qui fait son unité ? Et quel est l'impact de ses évolutions sur la société ? Rencontre avec Bernard Cerquiglini, professeur émérite de linguistique et membre de l'Oulipo. - invités : Bernard Cerquiglini linguiste, professeur de linguistique à Paris VII, membre de l'Oulipo, et conseiller scientifique du Petit Larousse

rencontre cours particulier les chemins van reeth petit larousse bernard cerquiglini
Concordance des temps
Nos langues régionales : effacées ?

Concordance des temps

Play Episode Listen Later Jan 29, 2022 58:37


durée : 00:58:37 - Concordance des temps - par : Jean-Noël Jeanneney - La diversité linguistique de la France a longtemps été passée sous silence. Bernard Cerquiglini nous fait plonger dans le patrimoine immatériel que constituent les langues de France. - invités : Bernard Cerquiglini linguiste, professeur de linguistique à Paris VII, membre de l'Oulipo, et conseiller scientifique du Petit Larousse

france nos langues jean no concordance petit larousse bernard cerquiglini
La grande librairie
Le français a-t-il perdu sa langue ?

La grande librairie

Play Episode Listen Later Jan 28, 2022 90:49


Cette semaine dans La Grande Librairie, la langue française est à l'honneur. Ah, qu'est-ce qu'on aime s'écharper sur l'usage et l'évolution de notre belle langue ! Voyons cela de plus près… Erik Orsenna et le linguiste Bernard Cerquiglini publient Mots immigrés (Stock) ; Tonino Benacquista publie une très belle autobiographie, Porca Miseria (Gallimard) ; La linguiste Aurore Vincenti a été la complice du regretté Alain Rey au Robert où elle a co-signé Comme on dit chez nous (Robert, 2020) et Les mots du bitume (Robert, 2017) ;

Un bonbon sur la langue
Coronavirus : comment la langue française est devenue créative

Un bonbon sur la langue

Play Episode Listen Later Sep 26, 2021 2:56


La pandémie de Covid-19 qui bouleverse le monde a également des effets - positifs ! - sur la langue française, qui se montre remarquablement créative, explique Muriel Gilbert, s'appuyant sur les "Chroniques d'une langue française en résilience" du linguistique Bernard Cerquiglini, récemment publiées par Larousse. Mots nouveaux, mais aussi surprise des mots anciens revivifiés par des usages nouveaux, tels "couvre-feu" ou "masque", dont on redécouvre à cette occasion les origines surprenantes.

Une semaine en France
Bernard Cerquiglini, linguiste, pour la sortie du Larousse 2022

Une semaine en France

Play Episode Listen Later May 7, 2021 42:08


durée : 00:42:08 - Une Semaine en France - Conseiller scientifique du Petit Larousse, Bernard Cerquiglini nous parlera ce soir de son dernier livre, "Un participe qui ne passe pas". Nous reviendrons aussi sur la question de la féminisation de la langue, des langues régionales et de la francophonie, qui a désormais son propre dictionnaire.

2022 sortie la sortie larousse petit larousse bernard cerquiglini
De vive(s) voix
De vive(s) voix - Le dictionnaire des francophones: une plateforme pour la francophonie

De vive(s) voix

Play Episode Listen Later Mar 17, 2021 29:00


Le dictionnaire des francophones, lancé le 17 mars 2021, en pleine Semaine de la Francophonie est une plateforme numérique et collaborative qui rassemble toutes les particularités de la langue française du monde ! Nul besoin de «tataouiner» davantage ! Qu’on habite Kinshasa, Bruxelles ou Québec, qu’on soit en «pause carrière» ou «qu’on ait la bouche sucrée», chacun pourra consulter abonder les 400.000 mots et 600.000 définitions de toutes les variétés du français dans le monde.     Invités : Bernard Cerquiglini, linguiste et président du Conseil Scientifique du Dictionnaire des Francophones et Jérémy Kouadio, linguiste ivoirien.      Et la chronique «La puce à l’oreille de Lucie Bouteloup. Une chronique à retrouver sur le site de RFI Savoirs.  

好好聽FM_品味文學
雞同鴨講,法國的方言說來聽聽

好好聽FM_品味文學

Play Episode Listen Later Feb 22, 2021 16:19


法國的美好年代在台灣 據法國的語言學家(Bernard Cerquiglini, 1947 -)的研究, 法國本土以及海外嶺地,共有75種方言。 法國本土, 除了公元三至八世紀間,從義大利的拉丁語衍生的印歐語系 (indo-européennes)的羅馬語族(Romanes):北方的奧依語(Oïl) 以及南方的奧克語 (Oc, Occitan),法國本土另可分為五種方言: - 阿爾薩斯語 (Alsacien):屬於日耳曼人的阿勒曼尼語方言(alémanique), 通行於法國和德國邊界的阿爾薩斯大區(Alsace)。 -布列塔尼語(Breton): 屬於印歐語系的凱爾特語族(celtique),通行於法國西部, 臨英吉利海峽的布列塔尼半島(Bretagne)。 -加泰隆尼亞語(Catalan): 屬於羅馬語族,通行於法國東南部,法國和西班牙邊界, 庇里牛斯山脈(Pyrénées)臨地中海的魯西永 (Roussillon)。 - 巴斯克語(Basque):屬於孤立語言,通行於法國西南部, 庇里牛斯山脈臨大西洋地區。 -科西嘉語(Corse): 似義大利語的托斯卡納方言(Toscana),通行於法國本土東南方, 地中海的科西嘉島。 認識法國的方言,有助於了解歷史上, 民族的融和與西歐多元語言的關係。 #法國 #雞同鴨講,法國的方言說來聽聽

Concordance des temps
Le "franglais" : incoercible ?

Concordance des temps

Play Episode Listen Later Jan 30, 2021 58:48


durée : 00:58:48 - Concordance des temps - par : Jean-Noël Jeanneney - On aligne au quotidien une multitude de mots venus tout droit d’Outre Atlantique et bousculant brutalement les nôtres. Le monde des affaires et de la publicité sont en première ligne au service de cette impérieuse pénétration. Quelle attitude convient-il d’adopter à la lumière de la longue durée ? - réalisation : Yaël Mandelbaum - invités : Bernard Cerquiglini linguiste, professeur de linguistique à Paris VII, membre de l’Oulipo, et conseiller scientifique du Petit Larousse

OBS
En fransk språkstrid är över – ta skydd inför nästa

OBS

Play Episode Listen Later Sep 14, 2020 11:16


Språket är ett slagfält. Och i Frankrike har det stridits om rätten att få vara både kvinna och författare, konstnär eller makthavare även till ordet. Cecilia Blomberg reflekterar över utvecklingen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Alla som har läst romanska språk är väl förtrogna med uppdelningen i maskulina ord och feminina ord. Jag exemplifierar ur franskan: un livre en bok maskulinum, une peinture en målning femininum. Det låter ju hyfsat oproblematiskt och jämlikt. Men när det handlar om den som höll i pennan eller penseln gick det under väldigt lång tid bara att använda maskulinform på franska: un peintre en målare, un auteur eller un écrivain en författare. Eller un ministre en minister. Oavsett om just den utpekade målaren, författaren eller ministern som avsågs var en kvinna en faktisk kvinna med namn, bostadsadress, ett liv. Någon som kämpat för att nå sin position. Kanske kämpat lite mer än de manliga kollegerna. Det är lätt att tro att det här är ett arv sedan urminnes tider, men så är det inte. Christine de Pizan var den första kvinnliga franskspråkiga författaren som försörjde sig, sina barn och sin mor på sitt skrivande. Hon levde mellan 1364 och 1430 och där, i övergången mellan medeltid och tidig renässans, var hon vid frontlinjen av samtidens debatter: alltifrån filosofi och politik till  kvinnors ställning i samhället. Dessutom var hon poet. Av sina samtida kallades Christine de Pizan för une clergesse det vill säga en lärd, skrivande kvinna. Kvinnliga yrken som var rätt vanliga i de medeltida städerna hade sina egna feminina former. En kvinnlig författare kallades ofta une autrice. Ända in på 1600-talet var innebörden i ordet ambassadrice ett kvinnligt sändebud i utlandet. 200 och 300 år senare hade ordets betydelse förskjutits till att beteckna en kvinna gift med en ambassadör. Genom borgerlighetens intåg sköts kvinnorna tillbaks in i hemmen och förlorade också den språkligt symboliska makten. Först en bra bit in på 2000-talet återgick den språkliga maktbalansen till något som påminner mer om medeltiden än om den industriella revolutionen. En kvinnlig ambassadör är återigen en Ambassadrice. Kvinnliga författare envisas med att kalla sig écrivaine eller auteure, och en kvinnlig advokat kallar sig une avocate. Men det har varit en segdragen tvist. Jag läser om den här språkliga maktkampen i lingvisten Bernard Cerquiglinis bok "Le Ministre est Enceinte på svenska: Ministern är gravid. Den som kan franska hajar till vid åsynen av titeln. Ministre har maskulin form samtidigt som adjektivet gravid har en feminin böjning med ett e på slutet. Man ser en kostymklädd man med höggravid mage framför sig. Det är grammatiskt korrekt men samtidigt något av en bisarr, språklig karikatyr. Bernard Cerquiglini har därför helt enkelt kryssat över den bestämda artikeln le och i boktiteln ersatt det med som det ser ut ett handskrivet la. Det är det här striden främst har handlat om att titlar som handlar om makt ska kunna vara feminina. Men vägen dit har som sagt varit lång. Mer än 30 års nednötning har det tagit att få igenom den här förändringen. På ena sidan stod Franska akademien och deras språkkonservativa, många rentav kvinnofientliga, beskyddare. På andra sidan började allt fler samla sig för att driva på en förändring. Medierna hörde till den falangen, även om tidningen Le Figaro höll ut länge i sin ovilja att reformera språket. Bland reformisterna fanns också flera kvinnliga makthavare. De hade börjat tröttna på sina maskulina epitet. En av dem var Ségolène Royal då biträdande skolminister i Lionel Jospins regering.  Och det var Jospin som under sin tid som premiärminister redan 1998 skickade ut en kommuniké som uppmanade alla statsanställda att använda feminina former för yrken och ämbeten. I den franskspråkiga världen utanför Frankrike var det här redan vardag. Först ut var radikala Québec som moderniserade rätten till feminina former redan på 70-talet. Belgien och Schweiz följde snart efter. Men i Frankrike däremot aktiverade Franska akademien något som liknar en motståndsrörelse som gjorde en sak av att förlöjliga feminina former. De var outtröttligt ironiska över förflackningen och vägrade ens erkänna kvinnors alltmer framträdande positioner i det franska samhället. På andra sidan byggdes irritationen upp mer och mer och språkliga kupper genomfördes i franska parlamentets talarstol. Så franskt, kan man tycka, att förnedra varandra i offentligheten i kampen om några enstaka bokstäver. En kamp på liv och död att få säga la istället för le eller une istället för un. Kanske även få tillstånd att lägga till ett e på slutet så att kvinnliga författare kan få kallas det feminina nya auteure istället för manliga auteur.  Eller rätten att använda slutstavelser som  aine, ale, esse, ice  eller  det lite skämtsamma otte som konstnären Louise Bourgeois tog ut svängarna med och skapade en del låtsatsord av när hon debuterade som rappare som 84-åring. Men språket går djupt och inte ens franska akademien lyckades till sist hejda utvecklingen. I mars 2019 skrev de i en ny kommuniké om "att hela världen så här i början av det 21:a århundradet genomgår en stor förvandling, inte minst Frankrike. Kvinnans position i samhället har flyttats fram  och många kvinnor önskar nu få ett feminint epitet som motsvarar den nya situationen för att fylla ett tomrum som funnits i språket". Det var alltså 24 år efter Louise Bourgeois debut som rappare Och 31 år efter premiärminister Lionel Jospins uppmaning att använda den feminina formen när det till exempel är en kvinnlig minister eller direktör som avses. Demokratiseringen av språket har tagit ett steg framåt. Men orden räcker bara så långt. Fortfarande är bara en liten minoritet av Franska akademiens ledamöter kvinnor. Och i den permanenta visningen av samlingarna på Centre Pompidou är kvinnliga konstnärer kraftigt underrepresenterade. För att bara ta två exempel. Språket går djupt, men inte så djupt. I Sverige har vi haft våra egna språkliga märkligheter med konstruktioner som manlig sjuksköterska och fru talman och Svenska akademien fick först göra en utredning innan det beslutades att Sara Danius skulle kallas för den ständiga sekreteraren i stället för den ständige. Men i stort sett har kampen om språket i Sverige sett annorlunda ut än i Frankrike. Kanske kan man kalla den motsatt. En av de första sakerna jag lärde mig som ny på radion, var att man inte använder ordet konstnärinna utan konstnär. Poetissa, författarinna, skådespelerska var inte heller okej. Här har könsneutralisering varit modellen. Och det hörs ju nästan att konstnärinna inte har samma tyngd och dignitet som konstnär. Nästa steg i utvecklingen i många språk är just  de könsneutrala uttrycken. I engelskan finns en återgång till att använda they, och their. Reformförespråkare i tyskan och hebreiskan har föreslagit nya ändelser, men ländernas Akademier har än så länge tagit avstånd från att införa förändringarna formellt. Det känns som att Frankrike är ett steg efter, eller vid sidan av andra språkområdens diskussioner. För där har man nu alltså precis vunnit kampen för att få använda de femininumformer vi har gjort oss av med. Och det som är neutrum i franskan, det könsneutrala det är fortfarande alltid manligt. Så länge man pratar om grupper av människor så ses inte den maskulina formen som ett problem än så länge. Trevande förslag till förändringar har lagts fram även där. Men räkna inte med att den reformen kommer att ske snabbt i den franska offentligheten. Och tro inte att det kommer att ske utan strid. Cecilia Blomberg, medarbetare på kulturredaktionen

Parler comme jamais
Votre dictionnaire est-il de droite ?

Parler comme jamais

Play Episode Listen Later Feb 12, 2020 44:28


Il serait le répertoire des « bons » mots, classés de A à Z, avec leur sens exact et leur bonne orthographe. Il serait le guide neutre, unique et fiable du comment bien écrire, bien parler, bien s’exprimer. Sauf qu’il n’existe pas un seul dictionnaire. Il existe différentes versions, plus ou moins reconnues, faites par des personnes différentes avec des choix éditoriaux différents. Alors, le dictionnaire que vous consultez est-il de droite ?Dans cet épisode, Laélia Véron a reçu Marie-Hélène Drivaud, lexicographe et directrice éditoriale du petit Robert, et Bernard Cerquiglini, professeur de linguistique, conseiller scientifique du Petit Larousse, à la tête d’un nouveau projet de dictionnaire, le Dictionnaire des Francophones.RECOMMANDATIONS ET COUPS DE CŒURLES MOTS DE BERNARD : agender ; adulescencerLES RECOS DE LAELIA : le Trésor de la Langue française – disponible en ligne et gratuit, Le Grevisse et Le Petit RobertRÉFÉRENCES CITÉES DANS L’ÉMISSION« L’emprunt linguistique dans le lexique des homosexualités. Étude historique etcomparative des internationalismes en français, italien, espagnol, anglais et allemand. Linguistique » thèse écrite par Nicholas Lovecchio et publiée par Sorbonne Université en 2019Parlez-vous tronqué ? (Bernard Cerquiglini, éd. Larousse, 2019)« Description lexicographique et idéologies : jusqu’où s’engager ? Retour sur Le français au Burundi » écrit par Claude Frey publié dans Le Français des dictionnaires en 2008« Féminicide : mot masculin qui tue » article écrit par Dominique Perrin publié dans M Le Mag (Le Monde) le 22 novembre 2019Catalogue des idées reçues sur la langue (Marina Yaguello, éd. Seuil, 1988)Pédophilie, Pédocriminalité par Bernard Cerquiglini (Radio France, Dailymotion, 2020)Les dictionnaires cités dans l’épisode : Le Dictionnaire des belgicismes ; Le Dictionnaire des francophones ; le Larousse ; Le Robert ; Urban Dictionary ; Le Wiktionnaire ; Le Dico ; Le Dictionnaire de l’Académie française ; Le Littré ; Le Dictionnaire de RicheletLa chaîne YouTube LinguisticaeJosette Rey-Debove ; Aya Nakamura ; Pierre Guyotat.ARCHIVES Bilal Hassani – Djadja (Aya Nakamura Cover) (Bilal Hassani, YouTube, 2018), La Boîte à Questions de Aya Nakamura – 23/10/2018 (La Boîte à Questions, YouTube, 2018), Renaud et l’argot (D’hier et d’aujourd’hui, Ina, 1981), Catherine Sauvage « Mets deux thunes dans l’bastringue » (Ina Chansons, YouTube), LA THUNE – ANGELE [COVER] (Linor, YouTube, 2018), L’Académie française dit oui à la féminisation des noms de métiers (Brut, YouTube, 2019), La féminisation des noms de métiers, fonctions, grades ou titres (Aujourd’hui la vie Au nom des femmes, Ina, 1985), Violences conjugales : du crime passionnel au féminicide | Franceinfo INA (Ina Actu, YouTube), Dictionnaire des francophones : une plateforme participative pour illustrer la diversité du français ( Agence Universitaire de la Francophonie, YouTube, 2019), Les 3 Fromages – C’est toi que je t’aime (nouvelle génération) (Les 3 Fromages, YouTube, 2014)CRÉDITSParler comme jamais est un podcast de Binge Audio animé par Laélia Véron, avec la collaboration scientifique de Maria Candea, enseignante-chercheuse à l’université de Paris 3 et en soutien avec la Délégation générale à la langue française et aux langues de France. Cet épisode a été enregistré en janvier 2020 au studio V. Despentes de Binge Audio (Paris, 19e). Réalisation : Adel Ittel El Madani. Générique : Thomas Oger. Production et édition : Diane Jean et Camille... See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Parler comme jamais
Les langues mortes sont-elles vivantes ?

Parler comme jamais

Play Episode Listen Later Jan 27, 2020 44:05


Latin, grec, mais pas que. Ces langues sont dites « anciennes », voire « mortes ». Elles appartiendraient à un temps ancien, révolu et n’auraient plus grand chose à voir avec nous – si ce n’est une matière enseignée au collège réservée à une certaine élite. Cette perception nie que le latin, le grec et d’autres langues anciennes sont partout : dans notre vocabulaire, nos références culturelles, dans certains discours politiques aussi.À quel point les langues anciennes sont-elles présentes dans notre quotidien ? En quoi le latin ou le grec ont-ils inspiré les formules magiques dans Harry Potter, des séries comme Games of Thrones ou Kaamelott, des films comme Troie ou Gladiator ?Qui aujourd’hui apprend le latin et le grec en France ?Pour répondre à ces questions, Laélia Véron a reçu Célia Justin, enseignante en latin, grec et française à Bondy (Seine-Saint-Denis), Reine-Marie Bérard, docteure en archéologie, chercheuse au CNRS et à l’université Aix-Marseille et Pierre-Alain Caltot, enseignant-chercheur en langues anciennes à l’université d’Orléans.RECOMMANDATIONS ET COUPS DE CŒURLE COUP DE CŒUR DE REINE-MARIE : l’expression (et non l’émission) « Thalassa, thalassa ! » (trad. la mer, la mer)LES RECOS DE PIERRE-ALAIN : Jacques Perret, qui a créé la version française du mot « computer » qui a donné le mot « ordinateur » qui fait référence… à « Dieu le grand organisateur du monde » ; et une citation « Homo sum, et nihil humani a me alienum puto » du poète TérenceLA RECO DE CELIA : un poème d’amour d’OvideLA RECO DE LAELIA : @Hugorodru, le compte Twitter d’Hugo Blanchet, doctorant en lettres classiquesRÉFÉRENCES CITÉES DANS L’ÉMISSIONRabelais, Quousque tandem abutere, Catilina, patientia nostra ?, méthode Ørberg, le site « Antiquipop » (l’Antiquité dans la culture populaire contemporaine), Harry Potter, Latin et grec dans l’enseignement secondaire : une approche historique (Nancy Maury-Lascoux, Revue Anabases, N°23, 2016), Orestie (D’ de Kabal, Arnaud Churin, 2018), Le latin, marqueur de réussite scolaire… et d’origine sociale (Aurélie Collas, lemonde.fr, 2015), Une langue orpheline (Bernard Cerquiglini,éd. Editions de minuit, 2007)ARCHIVESTempête dans un bénitier (Georges Brassens, Trompe la mort, 1976), Opinions sur rue : La chasse au latin (Ina, 23 avril 1983), Ah Non c’est Terrible (Guy2Bezbar x Omzo JNR Ft. Niska, Madrane & trafiquinte, 2015), Médine, Les Mots d’Éric et Ramzy, NOUS SOMMES L’ALTERNATIVE À VOTRE MONDE – J.-L. Mélenchon répond à E. Philippe (JEAN-LUC MÉLENCHON, YouTube, 2017), Rosa (Jacques Brel, Les Bourgeois, 1962), Une langue orpheline (Bernard Cerquiglini, éd. Minuit, 2007)CRÉDITS Parler comme jamais est un podcast de Binge Audio animé par Laélia Véron, avec la collaboration scientifique de Maria Candea, enseignante-chercheuse à l’université de Paris 3 et en soutien avec la Délégation générale à la langue française et aux langues de France. Cet épisode a été enregistré en novembre 2019 au studio V. Despentes de Binge Audio (Paris, 19e). Prise de son : Mathieu Thèvenon. Réalisation : Adel Ittel El Madani . Générique : Thomas Oger. Production et édition : Diane Jean et Camille Regache. Identité graphique : Sébastien Brothier (Upian). Direction des programmes : Joël Ronez. Direction de la rédaction : David Carzon. Direction générale : Gabrielle Boeri-Charles. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

La grande librairie
La fabuleuse histoire de la langue française : (6 Novembre 2019)

La grande librairie

Play Episode Listen Later Nov 8, 2019 90:56


Cette semaine, La Grande Librairie vous invite à revisiter la fabuleuse histoire de la langue française. Nous vous dirons tout sur ses origines, ses influences et ses évolutions.François Busnel reçoit :Alain Rey qui revient cette année avec une nouvelle édition du Dictionnaire historique de la langue française (Le Robert) ;Muriel Gilbert qui répond une fois encore aux questions que l'on se pose sur notre langue. Encore des bonbons sur la langue (La Librairie Vuibert) est une réjouissante façon de revoir les règles de grammaire, ou d'en redécouvrir ;Le linguiste Bernard Cerquiglini observe les évolutions récentes de notre langue dans Parlez-vous tronqué ? (Larousse) ;François Morel qui rend hommage à Raymond Devos avec son spectacle J'ai des doutes à La Scala Paris jusqu'au 5 janvier 2020 ;Bertrand Périer qui nous offre un voyage dans l'univers lexical avec Sur le bout de la langue (JC Lattès) ;

Parler comme jamais
À qui la faute ?

Parler comme jamais

Play Episode Listen Later Oct 30, 2019 42:52


Pas la peine de se mentir, personne ne connaît sur le bout des doigts les accords du participe passé. Reste que les erreurs que nous faisons à l’écrit peuvent nous coûter cher : une mauvaise note, un·e prétendant·e qui ne répond pas à nos messages, voire même un travail. C’est que notre maîtrise de la langue française est souvent résumée, à tort, à notre connaissance (ou non) du code orthographique.En quoi certaines règles, censées faciliter les échanges, sont-elles devenues facteur de discrimination ? Pourquoi l’orthographe française est-elle si compliquée par rapport aux autres langues ? Qu’est ce que l’insécurité linguistique ? À quoi sert l'orthographe, une norme construite, en partie, de manière arbitraire ? Et surtout, à qui sert-elle? Pour répondre à ces questions, Laélia Véron a reçu Cécile Mallot, institutrice entre autres dans des écoles spécialisées ainsi qu’Arnaud Hoedt et Jérôme Piron, anciens enseignants, auteurs et interprètes de « La Convivialité », un spectacle sur l’orthographe.PS : Nénufar ou nénuphar ?RECOMMANDATIONS ET COUPS DE CŒURLA CITATION D’ARNAUD : « Quand je n'aurai plus qu'une paire de fesses pour penser, j'irai l'asseoir à l’Académie » de Georges Bernanos.LA CITATION DE JÉRÔME : « Ce que nous demandons à tous, c’est de nous faire des hommes, pas des grammairiens (…). À l’abus de la dictée, il faut substituer un enseignement plus libre, plus vivant, plus substantiel. » de Jules Ferry.LA CITATION DE CÉCILE : l’adage « L’orthographe est la science des ânes », attribué à Napoléon. RÉFÉRENCES CITÉES DANS L’ÉMISSIONLe chercheur en neurosciences cognitives Stanislas Dehaene, le linguiste William Labov, « L’Orthographe » de Claire Blanche-Benveniste et André Chervel (1969), le linguiste Bernard Cerquiglini auteur de « L’accent du souvenir » (1995), « La convivialité » de Ivan Illich (1973).ARCHIVESMédine ft. Booba - KYLL (Clip Officiel) (Medine, YouTube, 2019), extrait de 24h Pujadas avec Eugénie Bastié et Rokhaya Diallo (LCI, 11 février 2019), Pierre Perret - La réforme de l’orthographe (Pierre Perret, YouTube, 2016), « L'accent circonflexe ne disparaît pas », assure Najat Vallaud Belkacem (BFMTV, YouTube, 4 février 2016), extrait de la matinale de Franceinfo du 6 septembre 2018, La faute de l'orthographe | Arnaud Hoedt Jérôme Piron | TEDxRennes (TEDx Talks, YouTube, 2019)CRÉDITSParler comme jamais est un podcast de Binge Audio animé par Laélia Véron, avec le soutien de la Délégation générale à la langue française et aux langues de France. Cet épisode a été enregistré en octobre 2019 au studio V. Despentes de Binge Audio (Paris, 19e), avec la collaboration scientifique de Maria Candea, enseignante-chercheuse à l’université de Paris 3. Réalisation : Quentin Bresson, Solène Moulin, Thomas Plé et Victor Dubin. Générique : Thomas Oger. Chargées de production et d’édition : Diane Jean et Camille Regache. Identité graphique : Sébastien Brothier (Upian). Direction des programmes : Joël Ronez. Direction de la rédaction : David Carzon. Direction générale : Gabrielle Boeri-Charles. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Matières à penser
Consistance du nous (4/5) : Nous qui parlons la même langue

Matières à penser

Play Episode Listen Later Jul 25, 2019 45:05


durée : 00:45:05 - Matières à penser - par : Patrick BOUCHERON - Si je dis « nous », y êtes-vous ? En étant au plus près de l’histoire et des histoires, du langage et des textes, de la poétique et de la politique, nous tenterons, durant toute la semaine, de réfléchir à ce qui nous fait tenir ensemble, malgré tout. Ce soir, avec le linguiste Bernard Cerquiglini. - invités : Bernard Cerquiglini - Bernard Cerquiglini : linguiste, professeur de linguistique à Paris VII, membre de l'Oulipo - réalisé par : Anne-Pascale Desvignes

mati parlons langue consistance bernard cerquiglini l'oulipo
Concordance des temps
La féminisation des mots : portée d'une querelle

Concordance des temps

Play Episode Listen Later Jul 20, 2019 59:06


durée : 00:59:06 - Concordance des temps - par : Jean-Noël Jeanneney - On ne sait pas toujours que dans un passé lointain, la langue française s'était montrée, avant qu'on ne la corsète, d'une remarquable souplesse. Le linguiste Bernard Cerquiglini nous raconte comme la langue révèle ainsi l’état des sociétés, et en l'occurrence du statut de la femme... - invités : Bernard Cerquiglini - Bernard Cerquiglini : linguiste, professeur de linguistique à Paris VII, membre de l'Oulipo - réalisé par : Yaël Mandelbaum

La Langue bien pendue
La Langue bien pendue #6 - Bernard Cerquiglini, linguiste

La Langue bien pendue

Play Episode Listen Later Jul 9, 2019 55:06


Faut-il féminiser la langue ? Et quel sens cela a-t-il ? Est-ce violer notre héritage linguistique ou au contraire, revenir à des racines de notre langue commodément oubliées par un patriarcat de mauvaise foi ? Bernard Cerquiglini, linguiste reconnu et féministe revendiqué, est notre invité. Son ouvrage "Le ministre est enceinte" (Ed. Seuil, 2018) est un plaidoyer ultra-documenté sur l'histoire de cette réticence obstinée à féminiser la langue française. L'adoption précoce au Québec des noms de métiers féminins, l'amour des baobabs, Molière, Fénelon et Maurice Druon, maille et darons, seront - entre autres choses - au menu de cette émission. Côté chroniques : Dame Aurore (Aurore Ponsonnet) imaginera dans sa chronique un monde où c'est le féminin qui l'emporte, tant dans les moeurs que dans les mots ; et Sandrine Campese nous proposera un gourmand florilège de mots nouveaux - comme "écocide" ou "divulgacher" - entrés dans le dictionnaire en 2019. Bonne écoute ! La Langue bien pendue est un podcast créé et présenté par : Marielle Lieber-Claire Parrainé par : le Projet Voltaire Chroniqueuses : Aurore Ponsonnet, Sandrine Campese Enregistré au studio de la Remix Radio (Paris) Générique original et montage : Bruno Chantepie Vous aimez notre podcast ? N'hésitez pas à nous mettre 5 étoiles sur l'appli Apple Podcasts et à nous rejoindre pour dialoguer sur la page FaceBook "La Langue bien pendue".

TV5MONDE - 300 millions de critiques
Michel Polnareff / Bernard Cerquiglini / Christine Petit / Le genre

TV5MONDE - 300 millions de critiques

Play Episode Listen Later Jan 12, 2019 51:34


Au sommaire : L'instantané de la semaine Les chroniqueurs évoquent la photo marquante de la semaine et proposent cinq mots clefs sur le compte Instagram de l'émission. Michel Polnareff Michel Polnareff est de retour avec un dixième album studio intitulé « Enfin ! ». Un titre bien choisi puisque le chanteur français aura attendu vingt-huit ans pour le sortir. La féminisation des noms Le linguiste français Bernard Cerquiglini, bien connu des téléspectateurs de TV5MONDE, revient avec un nouveau livre « Le ministre est enceinte, ou la grande querelle de la féminisation des noms ». Le point sur cette bataille linguistique. Entretien Avec Christine Petit, titulaire de la chaire Génétique et physiologie cellulaire au Collège de France. Le genre en musique La question du genre interpelle nos sociétés. Dans le domaine musical aussi, des artistes comme le québécois Hubert Lenoir questionnent cette thématique à travers leur musique et leurs personnages. Invitée : Christine Petit, titulaire de la chaire Génétique et physiologie cellulaire au Collège de France. Présentation : Guillaume Durand. Avec la participation de Michel Cerutti (RTS), Sylvestre Defontaine (RTBF), Matthieu Dugal (Radio-Canada), Laura Tenoudji (France Télévisions), Yves Bigot (TV5MONDE). Depuis le Collège de France.

Jeudis de L'OuLiPo : conférences vidéo
La vie en prose par Valérie Beaudoin, Bernard Cerquiglini, Marcel Benabou, Paul Fournel

Jeudis de L'OuLiPo : conférences vidéo

Play Episode Listen Later Jun 29, 2018 60:00


Rendez-vous réguliers, les jeudis de l'Oulipo, chers aux amateurs de jeux de l'esprit et de littérature potentielle, continuent d'explorer des thèmes d'actualité, proposant lectures et créations originales. Conférence du 15 mars 2018.

conf la vie rendez prose beaudoin paul fournel bernard cerquiglini l'oulipo
Jeudis de L'OuLiPo : conférences audio
La vie en prose par Valérie Beaudoin, Bernard Cerquiglini, Marcel Benabou, Paul Fournel

Jeudis de L'OuLiPo : conférences audio

Play Episode Listen Later Jun 29, 2018 60:00


Rendez-vous réguliers, les jeudis de l'Oulipo, chers aux amateurs de jeux de l'esprit et de littérature potentielle, continuent d'explorer des thèmes d'actualité, proposant lectures et créations originales. Conférence du 15 mars 2018.

conf la vie rendez prose beaudoin paul fournel bernard cerquiglini l'oulipo