Podcasts about byggs

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: https://da.se/2025/08/har-byggs-de-gigantiska-pappersmaskinerna-trottnar-aldrig/

4 mars. Stockholm bygger mycket bostäder, men byggs det rätt? Moderaternas oppositionsborgarråd Christofer Fjellner vill bygga fler småhus och stora lägenheter så att barnfamiljer kan bo kvar. Han diskuterar med stadsbyggnadsborgarråd Jan Valeskog från Socialdemokraterna under Andreas Ericsons ledning.

Han fick sitt första jobb som chef när han var 21 och var den enda icke vita och öppet homosexuella det ville Aaron Kroon förändra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

INLÄST: Ett stenkast utanför Boden byggs H2 Green Steels nya, stora, gröna stålverk. Det här är ett projekt som fått mycket uppmärksamhet. Det har beskrivits som modernt och absolut nödvändigt för klimatomställningen. Men det har också fått kritik, både för prislappen, och för att det drar för mycket el. SvD Näringslivs Jan Almgren åkte till Boden för att träffa vd:n Henrik Henriksson och försöka få svar på de här frågorna. Hör honom läsa sitt reportage.

I det här avsnittet: Gäst är ST-sportens William Kihlberg, som vädrar några läsarfrågor från liverapporten. Vi pratar om lättnaden i GIF, Rasmus Lindkvist berättar om hur han släppts lös, vi spekulerar i vad GIF gör av den avslutande matchen mot Öster, hur man kommer bygga truppen – utan Erik Andersson som lämnar, Alexander Blomqvist berättar om chocken över att tas ut i truppen, Vi hänger med-vepan, vi tar upp folkets funderingar om ekonomin och att det blir upp till bevis för Kalle Ståhl under hans andra klubbchefsår. Dessutom svarar vi på läsarkritik om att vi borde varit mer kritiska mot tränaren och avslutar med en stor genomgång av hur kommande trupp kan komma att se ut och var det behöver förstärkas. Välkommen med feedback till @GIFpodden i sociala medier.

Kalle Berg pratar om gårdagens pinsamma fadäs när Kungliga vetenskapsakademin av misstag avslöjade årets nobelpristagare i kemi flera timmar i förväg. Han pratar också om påvens syn på samkönade äktenskap som kommer diskuteras på ett tre veckor långt möte i Vatikanen.Fanny Wijk pratar om vad det egentligen var Tobias Billström hade glömt när han försökte åka in i Ukraina för ett EU-möte. Och så berättar hon om jättehäktet som ska byggas i Göteborg.Petter Stordalen gästar och pratar om den stora invigningen av hotell Draken ikväll och hur han ser på kritiken mot att bygga lyxhotell mitt på Järntorget.Sen kommer GP:s idé- och kritikredaktör Jenny Högström och pratar om vilka som är de hetaste kandidaterna att vinna Nobelpriset i litteratur som delas ut senare idag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VF Hockey avslutas som traditionen bjuder med en stor, stor intervju med Rickard Wallin. Hör sportdirektörens tankar om truppen – utförligt spelare för spelare – och om framtidsplanerna i allt från hur nästa lag ska sättas samman till förhandlingarna med Elie, Davidsons framtid och nyckelspelaren Wallin inte riktigt vågar räkna hem.

Vi har fått ett uppdrag, ett uppdrag att sätta in Senjutsu i pyramiden. Vi tog oss an uppdraget och byggde in Senjutsu i pyramiden.

För att komma tillrätta med att alltför många människor i Sverige i dag saknar ett permanent boende behöver rörligheten öka, staten göra en bättre analys och satsa mer pengar. Möt Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna och en flitig debattör, i ett samtal om social bostadspolitik, det ”otäcka definitionskriget” inom kommunerna och vad han menar med att de billiga bostäderna finns – men de byggs inte. Samtalet kommenteras av Lennart Weiss. Programledare: Anna Bellman

Veckans gäst är ingenjören, träexperten och affärsutvecklingschefen Jessika Szyber från Stora Enso. Ni som är trogna lyssnare kanske kommer ihåg att Jessika var med i avsnitt sex av podden och pratade om möjligheterna att bygga riktigt höga hus i trä och med fokus på omtalade Sara Kulturhus i Skellefteå. Ett miljardprojekt i trä.Den här gången är Jessika inblandad i ett annat träprojektNämligen den spektakulära träbyggnaden Wisdome Stockholm som växer fram på Tekniska Museets innergård. Vad är det som är så märkvärdigt med det här bygget?Hur tänjer det på gränserna på vad som är tekniskt möjligt när det kommer till träkonstruktioner?Varför är det bara ett fåtal personer som bygger ihop Wisdome?Vilka trender ser vi inom att använda trä som för att bygga hus?Det här och mycket mera diskuterar vi i dagens avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På en shoppinggata i Istanbul, Turkiet har det varit en stor en explosion. I Qatar har många byggarbetare dött inför fotbolls-VM. I Juniorsporten senaste avsnitt snackas det om kritiken som mästerskapet fått. Borås vill byta namn efter allt hån på sociala medier.

Det är inte bara Finland som är i gång med att bygga stängsel. Det byggs stängsel längs med landgränser som aldrig förr i hela världen just nu. Vilket är syftet med de här nya murarna och varför blev det så här? Minister Elisabeth Rehn och journalisten och ledarskribenter Viveca Dahl diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Mats och Kay pratar om sommarträning! Smala skidor är podden för dig som är intresserad av längdskidåkning. I jakten på att utveckla sig som långloppsåkare nördar Mats och Kay ned sig  i allt som rör sporten. 

Socialtjänsten behöver byggas ut och få större befogenheter, tycker SD-ledaren Jimmie Åkesson. Samtidigt tycker han att deras arbete med barn och ungdomar fungerar "ganska bra" och menar att det snarare är repressiva åtgärder som behövs för att få bukt med kriminaliteten. Ansvarig utgivare: Sabina Schatzl.

50. Hemtjänsten Byggs Om by Birgitta Enblom

Flera Ukrainska städer har bombats av Ryssland, men byggs nu upp i spelet Minecraft. Rädda jorden-klubben försöker lösa klimatkrisen. Vi quizar om vilken svensk rappare det är som ska samarbeta med världsartist. Det finns spindlar med ben som katapulter.

I Finansräven möter ni Peter Bloom, som är VD för Nasdaq First North-listade Fuud (fd Frill) Ett Sveriges snabbast växande företag inriktat på functional foods. På kort tid har bolaget genomfört ett flertal förvärv, bland annat IQ Fuel AB, Kling Homie AB och Nathalie's Direct Trade AB och Bezzt AB.  Fuud bedömer att omsättningen kommer att öka från i år drygt 70 MSEK till närmare 500 MSEK inom tre år. I Finansräven berättar mer i detalj om hur den resan kommer att se ut. 

Hör också krönika av Katarina Barrling, panelen om veckans inrikespolitik, satir med Public Service och kåseri av Emil Jensen. Programledare Sara Stenholm Timme 1 * Jerusalem efter vapenvilan. Reportage av Cecilia Uddén. * USA:s roll i vapenvilan. Samtal med Cecilia Khavar, SR:s Washingtonkorrespondent. * Mediecheferna och kriskommunikationen. Reportage av Katarina von Arndt.  * Varför upprörs vi av offentlig konst? Reportage av Simon Moser.  * Krönika av Katarina Barrling.  * Paneldebatt med Göran Greider (Dala-Demokraten), Anna Dahlberg (Expressen) och Andreas Gustafsson (ETC). Timme 2 * Murar byggs runt migrantläger på grekiska fastlandet. Reportage av Filip Kotsambouikidis, Östeuropakorrespondent. * Public Service. * Fortfarande ingen frihetsyra i New York. Reportage av Roger Wilson, New York-korrespondent. * Volatil vecka för bitcoin. Samtal med Kristian Åström, SR:s ekonomikommentaor. * Rekordmånga sexköpare vill ha hjälp att sluta. Reportage av Lisbeth Hermansson.  * Kåseri av Emil Jensen.  Programledare: Sara Stenholm Producent: Mark Malmström Fast Tekniker: Tim Kellerman / Johanna Carell

2019 avslöjas Sveriges, kanske världens, största penningtvättshärva i modern tid. Det visar sig att den svenska banken Swedbank under årtionden systematiskt använts för penningtvätt. Minst 3000 miljarder kronor har slussats mellan misstänka konton, i vissa fall brevlådeföretag utan varken kontaktperson eller verksamhet. Hur kunde denna svenska folkrörelsebanken, där vinsten skulle gå tillbaka till samhället och spararna, beblanda sig med oligarker, illegala tvättomater och handla med pengar som kunde vara stulna från Ukraina eller Rysslands folk? Och har de gjort upp med sin historia nu? För att lyssna på den här serien och alla andra avsnitt i Naudio Dox - prenumerera på ThirdEar+. Gå in på www.thirdear.studio för att teckna din prenumeration. Som betalande prenumerant får du då även exklusiv tillgång till Spår, En mörk Historia och Skuggland. Medverkande: Birgitta Forsberg, författare till boken "Swedbank: penningtvätten och lögnerna".I programmet hörs: Birgitte Bonnesen, Anders Sundström, Göran Collert, Michael Wolf, Jan Lidén, Jens Henriksson, Göran Persson, Anders Borg, Gabriel Francke Roda och Ingrid Dahlberg m fl. Producent: Tove Friman LefflerMix: Kristoffer KronanderExekutiv producent: Mark Malmström FastProducerat av Podlit

Volkswagen körde om alla och gjorde en elbil till Sveriges mest sålda bil, trots att återförsäljarna hellre verkar vilja sälja bilar som brummar. Nytt år och nya regler – vi hjälper dig med tajmingen i regeringens nya djungel av förmånsvärden. Och är det mer än lösa rykten nu - är Apple äntligen på gång att bygga en iCar?Och slår Anders och Alfred vad: Vilket blir den biltillverkare som säljer flest elbilar år 2025 av Volkswagen och Tesla?

Reportage från Ecmo-centrum där de svårast sjuka covid-patienterna vårdas, ansiktsigenkänning i svenska butiker och tyska Sassnitz mitt i en geopolitisk storm när gasledning till Ryssland byggs. Krönikör: Nina Solomin Kåsör: Emil Jensen Panelen: Adam Cwejman, Göteborgsposten, Anna Herdy, Flamman och Elisabeth Sandlund, Tidningen Dagen Programledare: Lasse Johansson producent: Nina Benner

Också i dagens program: Salvini åtalas för att ha försökt stoppa illegal migration, Krav på sänkt lön för Löfven, SSU svänger om invandringen och nya brutala farmarmord i SydafrikaNyhetsdygnet är Exakt24:s dagliga nyhetssändning. Vill du höra mer? Prenumerera på vår premiumtjänst Exakt24 insikt: https://www.exakt24.se/stod-exakt24/

Vithetsoaser i sommarsverige, Oatly säljer ut till finansmarknadens termiter och hur gör UD för att fixa mångfalden? Lyssna på årets nittonde avsnitt av Global Podd - hos oss finns ingen sommarstiltje!   Medverkande: Gufran Al-Nadaf, ambassadör, rektor för diplomatprogrammet på UD. Fredrik Gertten, dokumentärfilmare och debattör.   Programledare: David Isaksson och Ylva Bergman

I det 289:e avsnittet av NHL-podden kollar Jonathan Ekeliw på det viktigaste faktorerna till ett vinnande lagbygge i NHL. Dessutom listar Per Bjurman de mest oförglömliga mål han har upplevt i Stanley Cup-finaler. Avsnittet spelas in inför publik – från Norge. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I december 2019 så står flygplatsen i Sälen färdig för trafik. Flygplatsen har väckt blandade känslor och regeringen har fått kritik för att de har gått in och investerat i den privatägda flygplatsen. Hur kunde det bli en flygplats i Sälen, när det redan finns en dryga nio mil bort i Mora? Vad var regeringens skäl till att bidra med en kvarts miljard? Vad innebär det för klimatet? Gäst: Joel Arvidsson, frilansjournalistReporter och producent: Jenny Ågren See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Petter Stordalen som ligger bakom Posthotellet vid centralstationen bygger nu ett 33-våningar högt hotelltorn ovanför biograf Draken vid Järntorget. Första spadtaget togs idag och området som är del i en ny detaljplan, håller på att förändras. Men vad får det här för konsekvenser för ett område som länge varit ett viktigt centrum för undergroundkulturen? GP:s Maria Domellöf-Wik om Järntorgets förändring. Dessutom: Rättegång i brutalt kidnappningsmål inleddes idag, mer pengar till domstolar och kriminalvården och Australien tillämpar censur i kampen mot terrorismen. Programledare: Maria Hansson Botin

I Facebookgruppen Arkitektupproret riktas skoningslös kritik mot vad som byggs i våra städer. Själlöst och fult, anser de 35 000 medlemmarna, och flera arkitekter håller delvis med. Så varför byggs det fult i Sverige? GP:s Alexander Hultman har djupdykt i bråket som skakar Arkitektsverige. Dessutom: Nio döda i flygplanskrasch utanför Umeå, rasismanklagelser mot Donald Trump och Gais sparkar sin tränare. Programledare: Andreas Granath

Den här veckan handlar det om att startpistoler smugglas in i Sverige för att byggas om till skarpa vapen som används i kriminella uppgörelser, om hur nära Stockholm egentligen är att få arrangera OS 2026, seniorer som får gå på spårvagnskurs i Bromma och så blir det tips inför påsklovet från Allt om Stockholm.

Markets podcast träffar XL-Byggs vd Karin Eriksson och pratar jämställdhet, expansion och varför Amazon blir en utmanare i bygghandel. ”Jag är övertygad om att de kommer till den här branschen också”, säger hon.

I senaste Makropodd av SEB diskuterar ränteexperten Lina Fransson och chefsekonom Robert Bergqvist varför vi hamnat i lågräntemiljö och vart räntorna är på väg. Och förklarar även vad ränta är och hur systemet med centralbanksstyrd ränta egentligen fungerar. Vi får även reda på hur en ränteexpert valt att fördela sina bolån. AVSNITTSINFORMATION  02:25 Vad är en ränta?   03:30 ”Löptidspremie eller riskpremie”  04:45 Hur fungerar kopplingen till centralbanker? 06:00 Ett ställe att låna, och de bestämmer räntan 06:30 Även annat som påverkar räntan? 07:30 Skillnader i statsräntor 08:45 Varför betalar man för att placera pengar? 10:45 Unikt med nominell minusränta 11:45 Bra med låga räntor, men…  12:30 "Byggs in risker i lågräntemiljö" 13:00 Minusränta tecken på kris?  13:50 ”Hushållen har ökat sitt sparande” 14:30 700-årig fallande räntetrend 14:40 Varför har vi dessa räntor just nu? 16:10 Centralbanker har hållit räntorna låga 18:00 Hur ser ränteläget ut framöver? 20:00 Japan ett skräckexempel 21:15 Amerikanska räntor på väg upp? 22:00 Ingen dramatik framför oss?  22:10 Har du rörlig eller fast boränta själv? 

Både inrikes- och utrikesflygandet i Sverige slog rekord förra året. Samtidigt finns en ny klimatlag sedan årsskiftet, som säger att Sveriges utsläpp av klimatgaser ska vara noll år 2045. Hur går det ihop? Vi flyger som aldrig förr. Inrikesresorna ökade totalt med två procent under 2017, och utrikesresandet med åtta procent. Vid Arlanda flygplats har antalet flygresor ökat 90 månader i rad, och ökningen förväntas fortsätta. Flygplatschefen där spår att Arlanda kommer att vara Nordens största flygplats år 2020. Även regeringen har uttalat att Arlanda ska stärkas som nav och storflygplats, enligt den flygstrategi som presenterades för ett år sedan. Klotet den här veckan frågar om det är möjligt att expandera flyget och samtidigt klara klimatmålen som den nya klimatlagen föreskriver. Med klimatlagen behöver alla politikområden ha klimatet som en av sina prioriterade frågor. Miljöminister Karolina Skog medverkar i programmet, liksom Jessica Rosencrantz (M), vice ordförande i riksdagens trafikutskott, Jonas Åkerman, trafikforskare vid KTH samt Pål Börjesson, professor i miljö- och energisystem och expert på biobränslen, Lunds universitet. Programledare: Marie-Louise Kristola.

Joyces Dublin, Cartarescus Bukarest och Austers New York. Inom litteraturen är staden den manlige författarens domän. Gabriella Håkansson undersöker hur det blev så och varför det fortgår. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under texten tipsar Gabriella Håkansson om litterära stadsskildringar.När uppstod romanen – och varför blev den så framgångsrik? Frågan är omtvistad. Det finns inget givet svar. Det vi däremot med säkerhet vet är var romanen uppstod. I ”The Cambridge Companion to City Literature” konstaterar man att genren slog igenom i de europeiska storstäderna under 1700-talet och att den intimt hängde samman med det urbana livets framväxt. Särskilt populär blev den i London, där den nya borgerligheten satt och läste på kaffehusen. Kanske var den också ett uttryck för den upplysningsfilosofiska tanken att kunskap gick att få via iakttagelser och upplevelser? Romanen tog sig ju an att beskriva och koda det moderna stadslivet så att läsarna kände igen sig och kunde ta lärdom. Författarna, ja, de såg sig själva som betraktare, deras uppgift var att avläsa och tolka staden och det speciella liv som frodades där. James Boswell åkte runt i vagn i London och beskrev vad han såg på gatorna, medan William Hazlitt rapporterade från boxningsmatcher och krogar. Men stadsskildringarna var inte bara positiva. Prostitutionen, smutsen och sedeförfallet tog redan från början stor plats. Man kan säga att genren pendlar mellan liberala hyllningar till det fria stadslivet och en konservativ civilisationskritik som längtar tillbaka till landsbygdens värderingar. Romantikern William Wordsworth är redan 1820 alienerad i folkmyllret, och tjugo år senare sätter Edgar Allan Poe i novellen ”Mannen i mängden” ord på medelklassens fruktan för att uppslukas av den anonyma massan. ”Denne gamle man”, skriver Poe om främlingen som tvångsmässigt vandrar på Londons gator, ”är Brottets urtyp och genius. Han vägrar vara ensam. Han är mannen i mängden.” Just identitetslösheten kommer vid sidan av det sociala engagemanget att bli en stark trop inom stadslitteraturen. Charles Baudelaire utvecklar flanörprosan och ger i sina dikter uttryck för en stark känsla av exil när han promenerar i sin stad. Han sörjer det gamla Paris som rivs och upplever stadsförnyelsen som ett våld mot sin egen person. När Walter Benjamin långt senare analyserar Baudelaire så menar han att poetens inre har blivit ett med stadens yttre, stadens geografi har blivit själens geografi. "Han vägrar vara ensam. Han är mannen i mängden.” Den alienerade flanören söker frälsning hos kvinnan. Att försöka erövra henne sexuellt kan temporärt bota känslan av främlingskap. Och från mitten av 1800-talet och framåt blir det ett stående inslag i stadslitteraturen att skildra män som jagar kvinnor. Vid samma tid sitter Charles Dickens och Victor Hugo och kartlägger klasskillnader och sociala orättvisor, och skriver romaner som nu till lika stor del handlar om staden som om människorna. Om staden och författaren smälte samman under 1800-talet så kan man säga att staden och litteraturen, särskilt romanen, vid sekelskiftet 1900 har ingått i symbios. Gator och torg flyttar in i fiktionen samtidigt som litteraturens figurer har flyttat ut i verkligheten. Man ordnar besök i döda författares bostäder, sätter upp minnesplaketter på viktiga adresser och går på vandringar i romankaraktärers fotspår. Med modernismen exploderar stadslitteraturen och man kartlägger hela städer litterärt, kanske för att annektera dem och knyta dem till det egna författarskapet. Vi talar om Belyjs Petersburg, Joyces Dublin, Durrells Alexandria, lite senare Pessoas Lissabon och Mahfouz Kairo, och idag läser vi om Cartarescus Bukarest och Austers New York. Som framgår är genren könad. Stadsromanen har nästan enbart gett uttryck för mäns erfarenheter. I boken ”Desire and domestic fiction – a political history of the novel” skriver litteraturprofessor Nancy Armstrong att könen i början av 1700-talet kom att hänvisas till skilda domäner. Mannen styrde över det offentliga, medan kvinnan härskade över hemmet. Hemmafrun, eller hemmakvinnan, kom varken att betraktas som en riktig medborgare eller som en vuxen människa. Hennes rörelsefrihet begränsades, liksom hennes möjlighet till bildning. Att, gå, resa, tänka och skriva blev manligt kodat – medan motsatsen: sitta still och hålla på sin dygd uppfattades som feminint. Det föll sig naturligt att de kvinnliga författarna därför undvek staden som romanämne, och istället skildrade hemmet och allt som rörde det så kallade lilla livet. Känslor, romantik, relationer och - beteendemönster. Samtidigt som Wordsworth kände sig alienerad iakttog Jane Austen de sociala koderna i samhället och skildrade kvinnors ofrihet, och när Baudelaire flanerade i Paris så skrev Charlotte Brontë ”Jane Eyre”, som till stora delar utspelar sig i ett hus på landet. På samma sätt revolutionerade George Eliot romankonsten med ”Middlemarch”, en samhällskritisk folklivsskildring, från provinsen, medan Dickens målade upp den ena Londonfresken efter den andra. Den här tematiska uppdelningen mellan manligt och kvinnligt, inne och ute, tycks ha hållit i sig. Få av de kvinnliga modernisterna har ägnat någon tid åt geografin. Och tittar man på några av de senaste årens mest uppburna kvinnliga författare – Lina Wolff, Kristina Sandberg, Lena Andersson och Sigrid Combüchen till exempel – så skriver de böcker som mestadels rör relationer, utspelar sig inomhus och tematiserar kvinnors ofrihet. På andra sidan skranket får författare som Orhan Pamuk och Patrick Modiano, som inlemmar sig i stadslitteraturens traditionella fåra, Nobelpris. Inget fel i det, men det är viktigt att vara medveten om vilken historisk kontext som skänker status till viss litteratur, men inte till annan. Allt sedan kvinnor och män började skildra olika geografiska domäner så har kvinnors litteratur tenderat nedvärderats och deras ämnen setts som en andra rangens tematik förknippad med det låga, ointellektuella och kommersiella. Ett spännande undantag från den här dikotomin är Virginia Woolf. Nästan alla hennes böcker har en geografisk förankring. Ofta är det London som är spelplatsen och som litteraturprofessor Lisbeth Larsson skriver i sin lysande bok ”Promenader i Virginia Woolfs London”, så är hela författarskapet fyllt av geografisk rörelse och kartografi. Det mest slående är kanske att gåendet för Woolf inte tyngs av alienation och civilisationskritik som hos samtida manliga modernister som T S Eliot och Ezra Pound, utan är något extatiskt och frigörande. I de tidiga romanerna är staden en kreativ och nyskapande mötesplats där drömmen om framtiden gestaltas. Det är där den nya kvinnan ska framfödas - och det frigjorda mötet mellan könen ska ske. Gatorna är kartlagda och annekterade av manliga kollegor. Men i den postumt utgivna ”Mellanspel” har staden som frigörande kraft försvunnit. London, skriver Larsson, är ett svart hål av patriarkala krafter där ingen kvinna längre går säker, och kanske är det svaret på varför så få kvinnliga författare placerar sina intriger utomhus. Det kollektiva minnet rymmer inte kvinnors historia, utan vittnar i all tysthet om instängdhet och våld. Gatorna är kartlagda och annekterade av manliga kollegor. Traditionen späckad av saker kvinnor aldrig tillåtits göra. Men saker förändras. Idag ger sig unga feminister ut på urbana promenader för att kartlägga och ta tillbaka det offentliga rummet, man sätter upp minnesplaketter där kvinnor levat och verkat, och uppmärksammar den oskrivna historien. Inom alla konstarter visar kvinnor ett växande intresse för staden som objekt. Med stor sannolikhet kommer andelen kvinnliga litterära stadsskildringar att öka, men historien visar ju också att manliga områden som erövras av kvinnor blir nedvärderade och förlorar sin status. Kommer detta också ske med stadslitteraturen? Svårt att säga. Med fler kvinnor som tar steget ut och bryter den traditionellt könade uppdelningen av romanämnen, kommer vi garanterat få en helt ny bild av staden – och kanske också vad det innebär att leva i den. Litteraturlista The Cambridge Companion to the City in Literature, edited by Kevin R. McNamara, Cambridge University Press, 2014. Desire and Domestic Fiction, A Political History of the Novel, Nancy Armstrong, Oxford University Press, 1987. Promenader i Virginia Woolfs London, Lisbeth Larsson, Atlantis, 2014. Gabriella Håkansson tipsar om stadsskildringar Daniel Defoe – Moll Flanders (1722) översatt av Gösta Olzon, Modernista, 2015. James Boswell, Dagbok i London 1762-1763, Natur&Kultur, 1951. William Wordsworth, Vistelsen i London, (1800) tolkad av Gunnar Harding i ”Och drog likt drömmar bort – Coleridge, Wordsworth och deras epok”, W&W, 2000. Edgar Allan Poe, Mannen i mängden, (1845) översatt av Paul Soares, ”Rummet, Virveln och Den Döda Flickan”, Vertigo, 1999. Charles Baudelaire – Det ondas blommor, (1857), andra upplagan som inkluderar det för stadslitteraturen så betydelsefulla avsnittet Tablaux Parisien/Parisbilder utkom 1862),översatt av Ingvar Björkeson, Norstedt, 1986 och i nyutgåva 2014 på Natur & kultur. Gerard Nerval, Aurelia, (1855)översatt av Sigfrid Lindström, Tiden, 1953. Emile Zola, Nana, (1880)översatt av J. Gunnarsson, Niloe, 1970. Andre Breton, Nadja, (1928), översättning Lasse Söderberg, Pequod Press, 1996. Virginia Woolf, Åren, (1939), översättning av Margareta Backgård, H-ström, 2016. Ernesto Sabato, Tunneln(1948), översatt av Peter Landelius, Lind&Co, 2011. Lawrence Durrell, Alexandriakvartetten, (1957-1960), översatta av Aida Törnell, Norstedt 2012. Naguib Mahfouz, Kairotrilogin, (1956-57), översatt av Ingvar Rydberg och Kerstin Eksell, Rabén&Sjögren, 1990-91. Paul Auster, New York-trilogin, (1985-86)översatt av Ulla Roseen, Norstedt, 2011. Zadie Smith, Vita tänder, (2000), översatt av Erik Andersson, Albert Bonniers, 2001. Roberto Bolaño, De vilda detektiverna, (1998)översatt av Lena E. Heyman, Tranan, 2007. Orhan Pamuk, En främmande känsla,(2014) översatt av Mats Müllern, Norstedt, 2016.

Ibland kommer en och annan glädjekalkyl, en politiker säger: Nu byggs det som det inte gjort sen miljonprogrammets dagar. Men vad är det som byggs? Går det att bygga billigare? Enligt boverkets kalkyler är det 15% som inte med marknadens hjälp kan hitta eget boende, som inte har råd. Ungdomar som inte kan låna nog mycket, nyanlända och låginkomsttagare. Om de är de utelåsta som finns det också inlåsta, äldre i villa och stora lägenheter som det inte lönar sig för att flytta. Det är billigare med stort och gammalt än litet och nytt.Katarina Wikars träffar bostadsforskaren Anna Granath Hansson, som vet allt om hur man kan bygga billigare, och Kod-arkitekter som ritat robusta smålägenheter utmed spåren. Projektledaren Dan Hallemar på utställningen Bo Nu Då på Arkdes berättar om de tidigare bostadsbristerna, och så blir det en rundvandring på Stiftelsen Hotellhem i Stockholms nya hus Bjällerkransen i Västertorp, ett sorts social housing light.