Podcasts about Danius

En av Sveriges mest kända kulturinstitutioner hamnar i en maktstrid som ska nå långt utanför Sveriges gränser. Det är 2018 och i stormens öga står Svenska Akademiens ständige sekreterare Sara Danius. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. P3 Dokumentär är först med att läsa den dåvarande ständige sekreterarens hittills dolda dagböcker.Genom Sara Danius personliga anteckningar får vi följa med in till de stängda rummen och få en inblick i de hemliga samtal som hålls under krisen i Svenska Akademien. Hon skriver bland annat att kungen ber henne att avgå från posten som ständig sekreterare.Krisen i Svenska Akademien börjar 2017 när Dagens Nyheter publicerar en granskning där 18 kvinnor anklagar en känd kulturprofil med koppling till Svenska Akademien, för sexuella trakasserier och övergrepp. Han nekar men kommer senare att dömas för våldtäkt. Carl-Henrik Heldin, före detta ordförande i Nobelstiftelsen.Björn Wiman, Kulturchef DN.Hugo Lindqvist, reporter DN.Katarina Wennstam, journalist och författare.”Anna”, en av rösterna i DN:s granskning.Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien.Eric Runesson, ledamot i Svenska Akademien.Niklas Svensson, reporter Expressen.En dokumentär av: Elinor Ahlborn.Producent: Lars Truedson.Exekutiv producent: Viktor Papini.Dokumentären är producerad 2024.

Under akademikrisen för 6 år sedan uppmanade Kungen Sara Danius att avgå. Det framgår av hennes dagbok som återges i en ny P3-dokumentär. Vad innebär detta för historien om Svenska akademien? Kulturredaktionens Gunnar Bolin kommenterar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SKA EU BRY SIG MER OM KULTUREN – ELLER MINDRE?Kan kulturpolitiken bli viktig i årets EU-val? Ja, enligt vissa parlamentariker befinner vi oss i ett läge där kultur-frågor blivit allt mer angelägna för politikerna i Bryssel. Men det finns samtidigt många som menar att EU ska ägna sig mindre åt kulturen. Reportage av Jens Möller.THOMAS NORDEGREN IMPONERAD AV NY BARBERAREI helgen var det premiär för en ny uppsättning av en 200-årig klassiker på Kungliga Operan i Stockholm: Rossinis Barberaren i Sevilla. P1 Kulturs kritiker Thomas Nordegren var där – mest imponerad blev han av den nye barberaren, gestaltad av Sydafrikanske Luthando Qave.ALLA TALAR PERSISKA – NU ÄVEN ”PRINCE OF PERSIA”Det klassiska spelet Prince of Persia kommer ut i en ny version – och nu för första gången pratar prinsen... just det, persiska. Hur viktigt är det med de autentiska detaljerna i ett sagospel?ESSÄ: ATT TA LIVET LÄTT – OCH BLI EN EKORREDagens essä om livets tomhet - och om fantasins kraft. Hur ska man egentligen förhålla sig till smärtsamma insikter om tillvarons beskaffenhet? Isabella Nilsson ser två möjligheter. Och hon väljer att själv pröva den, möjligen, lätta vägen: esteternas livshållning. Genom att förvandla livet till konst går det kanske att ta ett sagolikt ekorrskutt över tillvaron?Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

David Druid går en rymdpromenad och berättar om otrogna yrkesgrupper! Vi firar hackertackar-dagen! Linnea Wikblad om det värsta en chef någonsin gjort och oförrätter vi aldrig glömmer! Elinor Ahlborn har som första journalist läst Sara Danius dagböcker, vi pratar om krisen i Akademien. Cecilia Uddén om den spända relationen mellan Biden och Netanyahu. Mikael Forsman om Marcus Wandts forskning i rymden! Babs Drougge på P3 Nyheter om ryska hackerattacker och att Jomshof vill förbjuda halvmånar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Idag släpps en ny P3 Dokumentär om krisen i Svenska Akademien med Sara Danius okända dagböcker. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En av Sveriges mest kända kulturinstitutioner hamnar i en maktstrid som ska nå långt utanför Sveriges gränser. Det är 2018 och i stormens öga står Svenska Akademiens ständige sekreterare, Sara Danius. Hon antecknar i sin privata dagbok. P3 Dokumentär är nu först med att publicera utdrag ur Danius hittills dolda dagböcker.Dokumentären finns nu i appen Sveriges Radio Play.

Hör Elinor Ahlborn från P3 Dokumentär berätta om hur hon fick tillgång till Sara Danius dagböcker och detaljerna om vad kungen ska ha sagt till henne när hon ledde Svenska Akademien. Vi på P3 Dokumentär vill tipsa om podden Dagens Eko som tar upp en stor nyhet varje vardagsmorgon. Med Robin Olin och Sveriges Radios skarpaste journalister.

Ny vecka, nya möjligheter! Christopher Garplind och Hanna Hellquist tävlar ut P3 Guld-biljetter i utbyte mot pinsamma minnen som håller dig vaken om nätterna. Elinor Ahlborn har gjort en P3 Dokumentär om krisen i Svenska Akademien och Sara Danius dagböcker. Effie Karabuda om varför Dean Phillips AI-bot stängs ner och hur det kan påverka det amerikanska valet, men även om att Hannas och Christophers gemensamma inköp spökar på många olika sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Join Voxyn, Mol Pokey, and our special guest Danius this week for an exciting discussion on the Krayt Raid and its rewards. But that's not all! We also feature the Master Plan, a comprehensive gearing tool meticulously crafted by Danius. Unleash the power of this innovative tool and take your gear management to the next level. Don't miss out on this episode packed with valuable information and exciting updates. Make sure to keep the conversation going by joining our Discord server. Thanks for listening! https://discord.gg/HpyzYFk

Kulturnytt med Maria Askerfjord Sundeby

Paris, med sina diagonalkorsningar med avskurna hörn som öppnar upp ytor perfekta för caféer och umgänge, beskrivs av arkitekten Robert Lavelid som den ultimat planerade staden. Cecilia Blomberg mötte upp Robert Lavelid i ett hörn på en av Stockholms trafikbemängda öppna ytor för att tala om staden som planerades av George-Eugène Haussmann i mitten av 1800-talet; om hur allt kunde bli så rätt och vad vi kan lära av det i dagens samhällsplanering. Något Lavelid också beskriver i boken Koden. Malin Zimm, chefredaktör på tidskriften Arkitektur, tror att det även idag skulle gå att på ett lika radikalt sätt som Haussmann forma om - och formulera om - vad en stad är. Och att Cornapandemin kan innebära stora förändringar för våra stadsmiljöer, precis som Koleran, TBC och Spanska sjukan på sin tid starkt bidrog till den framväxande funktionalismen. MODET LEVER Idag öppnar utställningen "Modet lever vidare" på Sven-Harrys konstmuseum i Stockholm. En hyllningsutställning till Svenska akademiens förra ständiga sekreterare Sara Danius, med hennes mer vardagsbetonade kläder och skor inte minst de ikoniska knytblusarna. Samtidigt pågår budgivning på dessa designpersedlar på en auktionssajt, för att samla in pengar till den minnesfond till förmån för kvinnliga essäister och kritiker som Sara Danius familj startade efter hennes bortgång. Nina Asarnoj botaniserar bland objekten och funderar över Danius passionerade modeintresse. MUSIK OCH POLITIK LATINAMERIKANSK ROCK I slutet av förra året hade en dokumentärserien Rompan Todo" premiär på Netflix. I sex avsnitt berättas i princip hela den latinamerikanska rockhistorien, från 50-talet och framåt. En historia med nära kopplingar till kontinentens politik. Och en sätt att berätta historien som väckt debatt. Andrea Valderrama har pratat med seriens skapare och en av kritikerna. Här finns en spellista med musiken från serien. LAWRENCE FERLINGHETTI 1919-2021 I dagens OBS-essä minns Ulf Peter Hallberg beatsymbolen som inte ville kallas beat: Lawrence Ferlinghetti som gått bort, 101 år gammal. Ferlinghetti var en central gestalt inom beatgenerationen den litterär rörelse och subkultur med författare som Jack Kerouac, Allen Ginsberg och William S. Burroughs i förgrunden. Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Estrid Holm

Med sin etter hvert ikoniske knytblus, sine kjoler inspirert av Proust og Woolf og selvfølgelig kampen for å rydde opp i Svenska Akademien, ble Sara Danius noe så sjeldent som en folkekjær intellektuell. I denne episoden av Morgenbladets bokpodkast snakker vi om Danius og en posthum bok som er omtalt i ukens avis. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Från och med idag kan man närstudera de klänningar som bars av och blev signifikanta för den tidigare ständiga Akademisekreteraren Sara Danius, i en utställning kurerad av designern själv, Per Engsheden. FÖRSTA BREDA BIOGRAFIN ÖVER OLLE ADOLPHSSON Vissångaren Olle Adolphsson var en av det svenska 1900-talets viktiga uttolkare. Nu kommer journalisten Jan Malmborg med den första breda biografin över honom. Jan Malmborg är gäst i dagens program. CORONA SATTE STOPP FÖR TEATER BLEV DOKUMENTÄRFILM Under repetitionerna av den nya uppsättningen "Dumar" på Östgötateatern, med tre somaliska kvinnor från Linköping på scenen, slog coronapandemin till och allt ställdes in. Projektet gjordes om  till en dokumentärfilm. P1 Kultur har besökt inspelningarna. ESSÄ: INGET STOPPAR TURISMEN Turismen har kritiserats från många olika håll de senaste åren. Med coronakrisen fick förstås hela resenäringen en törn, men allting talar för att det är något mycket tillfälligt. Författaren och reseskribenten Per J Andersson reflekterar i dagens essä över vilka resor som egentligen är nödvändiga och över varför vi reser. Programledare: Lisa Wall Producent: Eskil Krogh Larsson

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Radio Sweden Daily brings you a round-up of the main news in Sweden on November 8th 2019. Presenter: Eva Corijn Producer: Frank Radosevich

Vi tar farväl av Sara Danius i förtid med ett minne som nu går under namnet ”att göra en Danius”. Zlatans uppmärksammade staty inspirerar till att vi myntar ett nytt, användbart begrepp. Förlorade komiker, religiös porr och ny standupfavorit i London, välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi tar farväl av Sara Danius i förtid med ett minne som nu går under namnet ”att göra en Danius”. Zlatans uppmärksammade staty inspirerar till att vi myntar ett nytt, användbart begrepp. Förlorade komiker, religiös porr och ny standupfavorit i London, välkomna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vi minns Sara Danius uppmärksammade essäsamling "Den blå tvålen". Dessutom poesimåndag: långt porträtt på Lennart Sjögren, en av svensk lyriks stormästare, och så Eva-Stina Byggmästars nya samling.  Med anledning av Sara Danius bortgång återutsänder vi i dag ett OBS om hennes essäsamling "Den blå tvålen. Romanen och konsten att göra saker och ting synliga". Den är gjord av författaren och idéhistorikern Isabelle Ståhl och är en repris från 2013. P1 Kulturs reporter Helene Alm träffar Lennart Sjögren, snart fyllda 90, vid en kalkstensstrand på hans älskande Öland. Och Burcu Sahin, själv prisad poet, har läst Eva-Stina Byggmästars senaste diktsamling. Vi får även höra ett reportage om propagandafilmen "Jag och mitt fosterland", som gör stor succé på hemmaplan till 70-årsfirandet av Folkrepubliken Kina. Sveriges Radios korrespondent i Peking, Björn Djurberg, har undersökt varför just den här propagandan slog så mycket bättre än mycket annat. Programledare: Gunnar Bolin. Producent: Mattias Berg.

I Godmorgon, världen! dessutom krönika av Göran Rosenberg, minnesord av Mark Levengood, panelen och Public Service. Timme 1: * Cecilia Uddén från gränsen till kriget * USA:s nya säkerhetspolitik * Desinformation i kriget * Så minns vi Sara Danius * Krönika av Göran Rosenberg * Panelen Timme 2: * Debatten om kinesiska byggen i Sverige * Public Service * Den avskydda kvinnokroppen * Är det ödesval i Polen? * Ambassaddramat och Sverige * Minnesord av Mark Levengood Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Maggie Strömberg Tekniker: Stina Fagerberg

Det här är ett minnesprogram med anledning av författaren, professorn och före detta akademieledamoten Sara Danius bortgång. Programmet är sammansatt av Kulturredaktionens Mattias Berg. En torsdagskväll i början av 2013 fick Sara Danius ett telefonsamtal. Det var den dåvarande ständige sekreteraren Peter Englund som frågade om hon ville bli ledamot i Svenska Akademien. Hon svarade ja. På sätt och vis var det kanske väntat att Sara Danius skulle ägna sitt liv åt litteraturen. Hon föddes 5 april, 1962 i Täby, dotter till författaren Anna Wahlgren och militären, författaren och läraren Lars Danius. Till en början var det läsning av böcker som Ture Sventons äventyr och C.S. Lewis Narnia. Senare blev det Honoré de Balzac, Sven Delblanc och Jean-Paul Sartre som gällde. I mitten av 80-talet började hon skriva kritik för Dagens Nyheter, ett uppdrag som hon fortsatte med under resten av sitt liv. Till en början vid sidan av studierna. Först en filosofie kandidat vid Stockholms universitet, en master från Nottinghams universitet och senare disputerade hon vid Duke University och Uppsala universitet. Jag bestämde mig för att fortsätta studera. Det blev tio år. Så här i efterhand tycker jag att jag valde en övermåttan ambitiös väg för att bli en hyfsad dagstidningskritiker! Men jag blev forskare på kuppen, berättade Danius i en intervju med Språktidningen. Karriären inom det akademiska ledde hela vägen till en professur. Först i estetik vid Södertörns högskola, sedan i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Sara Danius forskning riktade in sig på förhållandet mellan litteraturen och samhället med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Bland annat har hon skrivit om författare som Marcel Proust, Thomas Mann och James Joyce, Honoré de Balzac, Stendhal och Gustave Flaubert. I december 2013 skrev och höll hon sitt inträdestal till Svenska Akademien. Det handlade om hennes företrädare Knut Ahnlund på stol nummer sju. Han hade lämnat akademien redan 2005 efter att Elfride Jelinek valdes till årets mottagare av Nobelpriset i litteratur, men först i och med hans död året innan blev stolen ledig. Då satt man i Svenska Akademien på livstid. Drygt två år senare blev Sara Danius historisk som den första kvinnan på posten som ständig sekreterare. Under hennes tid som ständig sekreterare fick Akademien både beröm och kritik för sina val av Nobelpristagare. Tre gånger klev hon ut framför de väntande reportrarna i Börshuset i Gamla stan i Stockholm och berättade vem som skulle ta emot priset. Först Svetlana Aleksijevitj 2015 som sågs som ett modernt grepp av Akademien att utvidga sin kanon av pristagare med en författare som skriver litterära reportage. Året efter fick Bob Dylan priset, ett val som både välkomnades och kritiserades. En del av kritiken var att en musiker inte borde få ett litteraturpris, men Danius och Akademien framhöll att Dylan verkade för en sjungen poesi i likhet med Homeros och Sapfo. Valet av Kazuo Ishiguro debatterades inte på samma sätt som Dylan året innan, men år 2017 var uppmärksamheten mot Svenska Akademien riktad åt ett annat håll. I Dagens Nyheter gick 18 kvinnor ut och anklagade en man, kallad Kulturprofilen, för sexuella trakasserier och våldtäkt. Denne man hade nära kopplingar till Svenska Akademien och anklagades också för att ha läckt Nobelpristagare innan de hade offentliggjorts. Det var början på vad som i media kallats för krisen i Svenska Akademien. Den ständiga sekreteraren Sara Danius gav advokatbyrån Hammarskiöld & Co i uppdrag att se över läckor i Svenska Akademien, samt institutionens samröre med den så kallade Kulturprofilen som senare dömdes för våldtäkt. När utredningen var färdig ville Sara Danius och några andra ledamöter utesluta Katarina Frostenson, som är gift med Kulturprofilen. Förslaget röstades ner, majoriteten ville inte utesluta och till följd av det lämnade Klas Östergren, Peter Englund och Kjell Espmark sina stolar. Kort efteråt lämnade Sara Danius sin tjänst som ständig sekreterare och sin stol, i utbyte att Katarina Frostenson också tog en paus från Akademien. Krisen i Svenska Akademien fick stor uppmärksamhet i media, och Sara Danius avsked startade en kampanj där de som stöttade Sara Danius klädde sig i knytblus, plagget som många förknippar med henne. Men turerna inom Akademien förändrade även institutionen i grunden. Stadgarna från 1786 fick tillägg som gjorde det möjligt att avsäga sig uppdraget i Svenska Akademien. Lotta Lotass, Kerstin Ekman, Klas Östergren, Sara Stridsberg och Jayne Svenungsson lämnade. Efter förlikningar lämnade även Katarina Frostenson, och Sara Danius. Hennes intresse för estetik och mode utmärkte sig i hennes fascination för detaljer och mode i de litterära verk hon forskade kring, samt i hennes plats i offentligheten. Specialgjorda klänningar till Nobelprisutdelningarna, designade Pär Engsheden, lyste ofta upp banketterna och 2018 gick hon på Stockholm Fashion Weeks catwalk. Tiden i strålkastarljuset har varit tumultartat kring Sara Danius. Men under tiden som ständig sekreterare, kritiker och på senare år även modeikon tog Danius steget från representant för en anrik institution, till folkkär intellektuell. Sebastian Folcker sebastian.folcker@sverigesradio.se

Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare, Sara Danius, har gått bort efter en lång tids sjukdom. Erik minns henne tillsammans med kulturradions Mattias Berg och Dramatens Anneli Dufva.

I denna essä från 2013 läser Isabelle Ståhl Sara Danius bok "Den blå tvålen" och funderar över romanens relation till verkligheten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän är från 2013. Danius börjar med Boticellis målning Venus födelse från 1480-talet. Man kastar en enda blick på kvinnan på bilden och inser att hon inte är av denna världen. Hon kommer inte att dö, inte bli sjuk, inte känna smärta, eftersom hennes existens är förlagd till en tid bortom den jordiska. Hennes mjölkvita kropp är uppstigen ur mytens vatten på det rosa snäckskalet. Det är visserligen en kropp, men samtidigt bara en allegori, en bild som symboliserar skönhet, ungdom, fruktbarhet och begär. Samma modell arbetade det sena sjuttonhundratalets idealistiska romanförfattare efter.  Idealismen tillbad det goda, eviga, sköna och dygdiga: karaktärerna hade ädla känslor och uppbyggliga karaktärer, som  hämtade ur antika draman. Många provocerades när realismen ville börja skildra samtiden och världen som den var, pyrande av cynism, orättvisa och egenintresse. Under 1830-talet slog den realistiska romanen igenom på riktigt och alla symboler och metaforer rensades bort ur litteraturen. Orden skulle skildra verkligheten här och nu, inte någon avlägsen, evig idévärld. Inget avstånd skulle finnas mellan språk och värld, ord och kött. Man ville få fram världens tinglighet. I romantikens litteratur hade metaforen härskat, nu var den hopplöst ute. I måleriet förbyttes upphöjda motiv hämtade ur historien, myter och bibeln mot en medvetet trivial bildrepertoar, som människor som äter middag eller sitter och syr. Realismen intresserade sig för vardagliga detaljer, som dubbelhakor, vägglöss, kotletter och lervälling. Den franske författaren Stendahl tyckte till och med att romanen skulle vara en spegel för verkligheten. I dag kanske vi tycker att spegelmetaforen är fullkomligt absurd: hur skulle man kunna avbilda något objektivt när det finns  lika många verkligheter som det finns människor?  De realistiska romanerna skrevs till exempel oftast av vita män med slående likartade bilder av världen, livet och särskilt kvinnorna. Så fort en kvinna dyker upp i Gustave Flauberts romaner är hon försjunken i något, och alltid i något trivialt: hon vilar i en fåtölj, broderar, står under ett parasoll, suger på fingrarna, vrider huvudet åt höger och vänster samtidigt som hon ler, och framför allt återgäldar hon aldrig den andres blick, tittar aldrig rakt in i kameran, menar Sara Danius. Realismen uppstår delvis som effekt av att fotografiet börjar konkurrera med den skrivna texten om tolkningsföreträdet på verkligheten. Zola, Flaubert och Proust tittade alla på fotografier när de skrev, för att konkretisera och beskriva med största möjliga exakthet. För att ha en chans mot mikroskop och kameror måste litteraturen bli beskrivande, försynligande, och försinnligande. Samtidigt växte medelklassen fram tillsammans med industriell revolution och sekularisering. Världen blev allt svårare att överblicka. Filosofen Theodor Adorno skriver att realismen inte egentligen vill beskriva verkligheten utan frambesvärja den, göra den verklig igen, kanske återförtrolla den. En vanlig missuppfattning är att den realistiska författaren är hemmastadd i världen: men Adorno säger att det är precis tvärtom, realisterna lider av en svår verklighetsförlust. De måste beskriva världen med överdriven noggrannhet just på grund av att den blivit främmande och inte längre inger kroppslig närhet. De måste beskriva allt exakt som det är, annars är det inte. De försöker hålla kvar vatten i kupade händer. Verkligheten reproduceras inte, den framkallas. Bilden av Venus i snäckan ger inte längre löfte om en bättre plats bortom tiden. Tillvarons fulhet och förgänglighet kan inte längre bekämpas med romaner om mytisk skönhet. Flaubert rensar bort alla metaforer, språket får inte laddas med något utöver sig självt. Romanen lånar friskt från andra medieformer, som den växande dagstidningen, brevet och storstadens nya språk: namnplåtar, skyltfönster och reklam. Det ryktas förresten att Balzac produktplacerade den kände och rike skräddaren Staub i en roman för att vinna hans gillande och rädda sin usla ekonomi. Den realistiska romanen är samtidigt en reaktion på kommersialiseringen av språket. I en värld som svämmar över av trycksaker degraderas texten till ett redskap för att sprida information och sälja varor. Dagstidningen hotar boken genom att hela tiden erbjuda något nytt. Flaubert fascineras hela sitt liv av dagstidningarnas klichéartade språk, nötta fraser och borgerliga dumhet: han vill till och med ge ut ett lexikon över vedertagna sanningar . I Madame Bovary ironiserar han ständigt över det platta dagstidningsspråket. I en värld av slitna slogans blir då bilden ett sanningens ögonblick, skriver Sara Danius. När språket har urvattnats blir bilden en frizon från ironi, upprepningar och banala klichéer. När man skriver, måste man skriva en bild. Tidigare har det framträdande, visuella inte ägnats någon särskilt stor uppmärksamhet i litteraturen, snarare har man beskrivit hur någon betett sig och talat, känt, tänkt, handlat: handlingen har stått i förgrunden. Men något förändras för alltid med Flauberts Madame Bovary. När han skildrar Emma Bovary ur Rodolphes ögon är det inte en kvinnovarelse som beskrivs utan en kvinnovarelse uppfattad som bild: hennes profil framträder i fullt ljus under den ovala hatten med bleka band som liknar vassblad, hennes ögon med sina långa böjda ögonfransar riktar blicken rakt fram, ögonen verkar åtstramade av kindknotorna där blodet pulserar under den tunna huden. En ljusröd färg tränger igenom hennes näsvägg. Hon lutar huvudet mot axeln och tändernas pärlemor skimrar mellan läpparna. I Flauberts romaner ser betraktaren alltid tingen i ett här och ett nu som genom en osynlig ram. Och allt är platt och tvådimensionellt som en bild. Handlingens ersätts av bilder och synintryck. Romanen berättar inte, den gör världen synlig och belyser en direkt, fenomenologisk erfarenhet av det närvarande nuet. Saker och ting inträffar men inga händelser äger rum. Världen både framställs som och uppfattas som bilder. Bilderna erbjuder inte fönster till andra världar, som Venus i snäckan, utan ytor. Realismens författare drivs av viljan att göra världen verklig på nytt, och inget förlänar texten en så stark verklighetseffekt som bilden. Men hur uttrycker man då abstrakta fenomen, som tystnad och oro, om texten måste vara som en bild? Tystnaden och oron syns ju inte, de glider undan språkets förtingligande. Sara Danius visar hur elegant Flaubert löser detta när han ska beskriva den obekväma tystnaden mellan huvudpersonen Frederic och hans kurtisan Rosanette i en hästdroska.I stället för att försöka beskriva hur tystnaden känns och hur den låter, räknar han noggrant upp exakt vilka vagnstyper som rullar förbi utanför fönstret, hästar som tuggar på betsel, munnar som gapar, folk som hälsar på varandra, händer och fötter som rör sig, regnet som gör uppehåll. På detta vis gör han klart att paret i droskan inte talar med varandra utan tittar ut genom fönstret och att atmosfären är djupfryst. Genom att beskriva en yttre verklighet lyckas Flaubert beskriva ett inre tillstånd hos den manliga huvudpersonen, menar Danius. Han beskriver inte hur det ser ut, bara exakt vad som syns just nu. Vi ser bilden framför oss. Men känner vi tystnaden stryka sig som ylle mot huden? Realismens romaner har alltid lämnat mig likgiltig. Deras tiosidiga in- och utzoomningar av scener kan te sig så långsamma och katalogiska för någon som växt upp i en hypermedialiserad verklighet efter filmens uppkomst. Det är för platt, för bildlikt. Drivs vi av samma verklighetsförlust som realisterna, försöker vi också göra världen verklig på nytt? När man ser på instagrambildernas drömska femtiotalsfilter, skälvande ljus och dovt strålande färger tänker man vi försöker ta oss ur realismen, återförtrolla världen och mytologisera våra liv. Instagram har förmågan att få en promenad till jobbet att se ut som om den var hämtad ur en episk film, någon annans liv eller en mytisk tid. Realisterna närde en dröm om att hitta tillbaka till verkligheten, nuet och sanningen: de senaste åren har vi gjort exakt samma sak, till leda. Kanske är det därför jag vill att litterauren ska erbjuda en väg ut, ett sätt att lämna världen.  Isabelle Ståhl, författare och idéhistoriker

Nûçeyên giring yên îro 26.02.2019 ji vê podkasta beê kurdî yê Radyoya Swêdê bibihîzin. . 26-02-2019 Pêkêker: Newzad Hirorî Derhêner: aho Mwanî

PROFESSOR I LITTERATURVETENSKAP, FÖRFATTARE. 56 år, född i Täby, bosatt i Stockholm. Tidigare Sommarvärd 2013 och Vintervärd 2014. Sara Danius berättar sin version om de uppmärksammade turerna kring Svenska Akademien som ledde till hon tvingades lämna sin post och att det i år inte kommer att delas ut något Nobelpris i litteratur. Det var allvar, men riktigt hur allvarligt läget var kunde ingen begripa. I själva verket stod Svenska Akademien på tröskeln till en av de största kulturskandalerna någonsin i svensk modern historia. Sara Danius berättar att ingen av ledamöterna i Akademien ifrågasatte uppdraget till advokatfirman. Tvärtom. De prisade initiativet. "Så här lät det i en hälsning jag fick från Horace Engdahl, tidigare ständig sekreterare i Svenska Akademien. Det var på kvällen torsdagen den 23 november, han satt på Gyldene Freden och åt middag, jag satt hemma och åt knäckebröd i mitt kök. Kära Sara, jag hoppas att du fått något att äta och är på någon lugn plats nu. Vi har just läst pressmeddelandet här på Freden, det är utmärkt. Vi kollade även uttalandet på DN:s webbsida. Situationen verkar något ljusare. Du har skött dig förbannat bra. Kanske vi trots allt överlever. Varma hälsningar, Horace" Sara berättar även om sin förkärlek till knytblusar.   Hon pratar om användbara ord i Svenska Akademien. "Jag lärde mig också andra ord under min tid som ständig sekreterare. Ord som golden shower och honey trap. Jag tar dem igen. Golden shower och honey trap. Handen på hjärtat: jag hade aldrig hört talas om dessa ord. Och det hade jag väl inte kunnat tro, att jag skulle bli tvungen att konsultera en pornografisk ordbok för att kunna sköta mitt ämbete som Svenska Akademiens ständiga sekreterare, därtill den första kvinnan att inneha denna befattning. Men så blev det." Om Sara Danius Lämnade uppdraget som ständig sekreterare i Svenska Akademien i april i år, efter tre år som den första kvinnan på posten. Tog sin doktorsexamen vid Duke University i USA. Har gett ut ett flertal böcker och essäer som Den blå tvålen; romanen och konsten att göra saker och ting synliga och Husmoderns död. Har mottagit flera priser som Lagercrantzen, Gerard Bonniers essäpris och i år Lena Nymans pris, för att under året ha visat exceptionellt mod och imponerande integritet. Har knytblusen som signaturplagg. Producent: Kerstin Brunnberg

Vilseledande användning av statistik när Sveriges Radio P4 rapporterade om varg. Risk för jäv i rapporteringen om Svenska Akademins kris. Kommersiellt radiobolag till storms mot musiken i P3. Vilseledande vargrapportering i P4 När Sveriges radios P4-stationer i veckan rapporterade om invånarnas inställning till varg var det med en rejält hemmasnickrad tolkning av statistiken de fått i sin hand. Gävleborgarna är positiva till varg slogs det fast i en rubrik. Liknande formuleringar kom det även från P4-Dalarna och P4-Örebro. Men med lite närmare granskning tål de här tolkningarna inte så mycket solljus. Reporter: Johan Cedersjö. Krig om musiken mellan SR och kommersiell radio Den kommersiella radiojätten MTG gick i veckan till stenhård attack mot hur Sveriges Radio använder sina licensmedel. Det handlar om musiken. MTG menar att P3 väljer att köra ut de största hitsen på ett sätt som högst medvetet ska konkurrera ut privata radiokanaler. Bråket kommer samtidigt som den svenska radiomarknaden går in i en helt ny tid. För i sommar börjar tre kommersiella kanaler, för första gången, att sända över hela landet. Det innebär, naturligtvis, helt nya förutsättningar att konkurrera med radiojätten Sveriges Radio. Reporter: Therese Rosenvinge. Grötig jäv-situation i rapporteringen om Svenska akademin I veckan har krisen inom Svenska Akademien blossat upp inför vidöppen ridå och inte minst har landets medier tacksamt agerat slagfält. Heder och ära, snille och smak. Det har känts som om nästan varje levande gatupoet fått tycka till och ge sitt stöd till Frostensson-falangen eller Danius drängar. Det är förstås lätt att begripa att denna såpa ges stort medialt utrymme. Men har den journalistiska kompassen behållits i ivern att förstå och kanske också elda på krisen? Reporter: Jonna Westin.

I veckans program träffar Susanne Ljung Svenska Akademins ständiga sekreterare Sara Danius, för ett samtal om vikten av stil i kulturen, på flera olika sätt. Sara Danius har inte bara en professorstitel. Hon har två. Den ena knep hon på Duke University i USA (1997), den andra på Uppsala Universitet (två år senare). Även i Svenska Akademien kör Sara Danius en sorts dubblett, skulle man kunna säga. 2013 valdes hon in som ledamot till stol nummer sju. Två år senare fick hon (dessutom) jobbet som ständig sekreterare, det vill säga uppdraget att chefa över denna anrika institution. Ett jobb som i drygt 200 år ända sedan Svenska Akademien grundades 1786 bara män har haft. Sara Danius är kort sagt den första kvinnan på posten, vilken hon har intagit utan att göra något som helst avkall på sitt stora intresse för stil, och mode. Tvärtom har hon lyft fram, ibland nästan lite retfullt, både knytblusar och couture, och gjort det till sitt signum. Självklart med en tanke bakom. Eller flera, faktiskt. Alla väl grundade i hennes stora intresse för den litteratur som växte fram då samhället började moderniseras, på olika vis. Förenklat skulle man kunna säga att hennes specialitet är mullrande bilmotorer hos Marcel Proust och fladdrande hattband hos Gustave Flaubert. Sara Danius forskar nämligen i hur både människor och samhälle skildras i romaner från både det tidiga 1900-talet, den så kallade modernismen. Men också i det sena 1800-talets realism, som föregick den. Romaner i vilka ny teknik, som bilar, fotografi och symaskiner och kläderna som de tillverkar börjar prägla människorna, deras liv, och hela samhället. Hur teknik och estetik hänger ihop har Sara Danius även skrivit uppskattade böcker om, som Prousts motor och Den blå tvålen. Hon skriver också artiklar om mode, och modefotografi. Ämnen som ligger henne varmt om hjärtat.

Ärkebiskop Antje Jackelén samtalar med Sara Danius, ständig sekreterare i Svenska Akademien, om språkglädje, Bob Dylan och att vara fast i en klänning.

13 oktober överraskade Sara Danius världen när hon meddelade att Bob Dylan vunnit Nobelpriset i litteratur 2016. Men hon är också den första kvinnan som är ständig sekreterare i Svenska Akademien.

更多内容可以关注今天微信头条Sara Danius, Permanent Secretary of the Swedish Academy made the announcement."The Nobel Prize in Literature for 2015 is awarded to the Belarusian author Svetlana Alexievich "for her polyphonic writings, a monument to suffering and courage in our time."Danius said Alexievich is not interested in simply recounting events. The events she covers, for example, the Chernobyl disaster and the Second World War, are just a pretext for exploring what history does to the individual and where individual life intersects with the course of historical events."What she is really interested in is the soul of events, of the inner life of individuals, that's what she has been uncovering book after book.”Alexievich was born on May 31, 1948 in the Ukrainian town of Ivano-Frankivsk, the daughter of a Belarusian father and a Ukrainian mother. When her father had completed his military service, the family moved to Belarus, where both parents worked as teachers.Alexievich worked as a teacher and as a journalist, and she studied journalism at the University of Minsk."She has conducted thousands of interviews over the years with man and women and children, she always keeps herself in the background unlike most journalists."Danius recommended that people read her first book "War's Unwomenly Face" translated into English in 1988. It was about one million Soviet women in the red army who participated in the Second World War alongside male soldiers.Alexievich's book Voices of Utopia and Voices from Chernobyl about nuclear proliferation are also recommended by Danius.

更多内容可以关注今天微信头条Sara Danius, Permanent Secretary of the Swedish Academy made the announcement."The Nobel Prize in Literature for 2015 is awarded to the Belarusian author Svetlana Alexievich "for her polyphonic writings, a monument to suffering and courage in our time."Danius said Alexievich is not interested in simply recounting events. The events she covers, for example, the Chernobyl disaster and the Second World War, are just a pretext for exploring what history does to the individual and where individual life intersects with the course of historical events."What she is really interested in is the soul of events, of the inner life of individuals, that's what she has been uncovering book after book.”Alexievich was born on May 31, 1948 in the Ukrainian town of Ivano-Frankivsk, the daughter of a Belarusian father and a Ukrainian mother. When her father had completed his military service, the family moved to Belarus, where both parents worked as teachers.Alexievich worked as a teacher and as a journalist, and she studied journalism at the University of Minsk."She has conducted thousands of interviews over the years with man and women and children, she always keeps herself in the background unlike most journalists."Danius recommended that people read her first book "War's Unwomenly Face" translated into English in 1988. It was about one million Soviet women in the red army who participated in the Second World War alongside male soldiers.Alexievich's book Voices of Utopia and Voices from Chernobyl about nuclear proliferation are also recommended by Danius.

LITTERATURHISTORIKER, FÖRFATTARE, AKADEMILEDAMOT. Hon berättar om sitt kommande uppdrag som Svenska Akademiens ständiga sekreterare och sin pågående cancerbehandling. Om Sara Danius Nyligen utnämnd till Svenska Akademiens ständiga sekreterare och blir i juni 2015 den första kvinnan på posten. Valdes in i Akademien 2013 och innehar stol nummer sju. Aktuell med boken Husmoderns död och andra texter. Har gjort sig känd som essäist och är kulturskribent i Dagens Nyheter. I februari 2014 tilldelades hon DN:s kritikerpris Lagercrantzen. Tog sin doktorsexamen vid Duke University i USA, där hon bott i tio år. Idag professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes böcker handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Har spelat basket på division 1-nivå och är dessutom utbildad croupière. Tidigare Sommarvärd 2013. En låt som inte finns med i låtlistan: Monica Zetterlund Trubbel (live 1969, från programarkivet) Producent: Anneli Dufva

"Husmoderns död och andra texter" heter en splitterny essäsamling av litteraturprofessorn och kritikern Sara Danius - Dan Jönsson har precis gett ut reportageboken "Kontinentaldrift" om tillståndet i Europa i spåren av den ekonomiska krisen. Kritiken har läst båda böckerna tillsammans med kritikerna Mattias Berg, SR Kultur och Ulrika Milles, kulturskribent på bland annat Dagens nyheter. Hur stark är essägenren i Sverige? Och vilken ställning har det litterära reportaget i bokform, när allt färre tidningar har råd att satsa på långa reportage? Dessutom, Göran Sommardal resonerar kring begreppen igenkänning och inlevelse utifrån "Sanningen de döda vet", som är ett urval av poeten Anne Sextons dikter - och - kulturredaktionens Naila Saleem har träffat den pakistanska författaren Kamila Shamsie, som bland annat förklarar varför så många författare från Pakistan så ofta ägnar sig åt landets historien. Programledare Anneli Dufva Producent Maria Götselius

Litteraturhistoriker och invald i Svenska Akademin I Sommar i P1 berättar Sara Danius om samtalet från Peter Englund, Svenska Akademins ständige sekreterare, som vände upp och ner på hennes tillvaro. - Jag tänkte att det var en försäljare, bäst att trycka bort samtalet, berättar Danius. Men så ångrade jag mig och svarade istället med trött och butter stämma. Sara Danius säger i sitt Sommarprogram att äran att få bli invald i Svenska Akademin är den finaste hedersbetygelse man kan få som litteraturforskare och kritiker och att det var något hon inte ens fantiserat om. Hon berättar också om de ”skandalösa” omständigheterna kring föräldrarnas äktenskap. - Pappa var trettiofem år äldre än mamma. När de gifte sig var han femtiotre, hon arton. För det andra var pappa mammas lärare på Viggbyholmsskolan. Äktenskapet varade i tre år och resulterade i två barn. Men vänskapen mellan de tidigare makarna bestod livet ut berättar Sara Danius i Sommar i P1. När hon var elva år träffade mamman en man från Egypten och familjen flyttade dit. Om Sara Danius Nyinvald bland De Aderton i Svenska Akademin där hon efterträder Knut Ahnlund på stol nummer sju. Professor i estetik vid Södertörns högskola, från och med i höst professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes böcker handlar om förhållandet mellan litteratur och samhälle med 1800-talsrealism och 1900-talsmodernism som utgångspunkt. Tog sin doktorsexamen vid Duke University i USA, där hon bott i tio år. Dotter till Anna Wahlgren, känd för sina böcker om barnuppfostran. Har spelat basket på division 1-nivå och är utbildad croupier. Producent: Anneli Dufva

Sara Danius utsågs nyligen till ny ledamot i Svenska Akademin. På söndag berättar hon om samtalet från ständige sekreteraren Peter Englund. Det stod dolt nummer, så först trodde jag att det var en telefonförsäljare och svarade på ett ganska bryskt och otrevligt sätt. Hon berättar också om vad som förväntas av henne och varför hon tycker att akademin behövs. Danius är professor och litteraturvetare och intresset för språk har hon fått hemifrån. Hennes mamma, Anna Wahlgren är författare och har bland annat skrivit den omdebatterade ”Barnaboken” och pappa Lars Danius var även han författare men också gymnasielärare i svenska och historia.