Podcast appearances and mentions of johanna langhorst

Manuel Cubas är dramatiker, regissör, journalist och radioproducent. Han är konstnärlig ledare för Aliasteatern i Stockholm. Och just nu regisserar han "Mördarens apa" för SR Drama. Premiär i höst! Manuel Cubas är dramatiker, regissör, journalist och radioproducent. Manuel Cubas är född i Buenos Aires, Argentina, 1970 och kom till Sverige som tio-åring. Han är utbildad på Dramatiska Institutets radiolinje mellan 97-99.  Cubas har gjort dokumentärer, varit programledare och reporter i radio, men han har framförallt både skrivit och regisserat dramatik både för radio och för scenen. Min jävla skugga, Dö i luften (tillsammans med Özz Nûjen), Din sol, din himmel, dina ängder gröna (tillsammans med Johanna Langhorst) är några av hans pjäser. Den kurdiska tjocka damen säger vad hon vill (2002, tillsammans med Özz Nûjen), Svennebygränd (2002), Knacka på din egen dörr (2004), Hej då Fantomen, (2005, manus baserat på Marucio Kartuns pjäs Chau Misterix), Vi betalar inte, vi betalar inte! är något av vad han regisserat. Han har jobbat i Luleå, på Riksteatern och på Angeredsteatern i Göteborg. Och nu, från och med i år, är han konstnärlig ledare för Aliasteatern i Stockholm, där han tagit över efter Bernardo Llorens. Den 29 oktober är det också premiär för Mördarens apa i Sveriges Radio. Det är en serie i tio delar, baserad på en ungdomsroman skriven av Jakob Wegelius. Boken har dramatiserats för SR Drama för Unga av Daniel Karlsson och Ida Kjellin. Och för regin står Manuel Cubas.

Panaxia var uppstickaren i säkerhetsbranschen och sågs som ett framtidsbolag av den ekonomiska eliten. Men en dag i april 2012 häktas Panaxias grundare och koncernchef och företagets ekonomichef, anklagade för bokföringsbrott, inte på Panaxia utan i sina egna, privata bolag. Stora pengar, stora risker. Panaxia, det ledande svenska säkerhetsbolaget på 2000-talet hanterade stora pengar just av säkerhetsskäl. Det rörde sig om kontanter, handkassor från 5000 svenska företag samt förvaring och transport av pengar till en stor del av Sveriges bankomater och uttagsautomater. Det snabbt växande bolaget, med tunga delägare som Forex bank och Sparbanken 1826, var anlitat av självaste Riksbanken för att transportera och förvara kontanter. När Panaxia tillsatte nya chefer upptäcktes stora hål i koncernens finanser och konkursen var oundviklig. Kaos på den svenska marknaden uppstod när mängder av företagskedjor fick brist på kontanter i kassan och ett stort antal bankomater stod tomma runt om i landet och snart stod det klart att nära en halv miljard kronor saknades. Pengar kunde spåras bland annat till AIK, vars huvudsponsor var Panaxia och en lång rad skumma affärer blottlades i spåren av konkursen. Var Panaxia bara en misskött företagskoncern eller var det hela ett gigantisk svindleri från början till slut? En dokumentär av Johanna Langhorst.

Om det låga oljepriset som ritar om den politiska världskartan. Vad händer med diktaturen på Kuba om Venezuelas oljebistånd dras in? Hur går det för nigerianska däckförsäljare om Iran släpps in på marknaden? Och hur blir det med Grönlands dröm om självständighet så länge Saudiarabien är okej med ett lågt världsmarknadspris. Hör röster från Texas, Abu Dabi, Havanna och Nuuk om samband och konsekvenser när priset på olja får styra. Dagens Konflikt följer prisraset på olja och hur det skakar om maktstrukturer runt om i världen. Vad händer med maktbalansen mellan ärkefienderna Iran och Saudiarabien när priset dyker? Och hur går det med den ideologiska exporten av socialism och wahabism om oljan inte längre ger överflöd i Venezuela och Gulfen? Hör reportage från Nigeria, ett av de länder som drabbats hårdast av det halverade oljepriset. Där har det bidragit till maktskifte på presidentposten och alla, från däckhandlare till hotellägare, berörs av prisraset. Reportage från Sveriges Radios Afrikakorrespondent Richard Myrenberg. Ett annat land som förlorat mycket är Iran som ju också är Saudiarabiens främsta rival i Mellanöstern. Konflikten mellan länderna förs just nu på olika arenor, i Syrien och Irak och kanske även i Jemen. Hör om hur priset på olja kan skapa nya spänningar och vara en nyckel till fred. Reportage av Ulrika Bergqvist. Och det är inte bara i Mellanöstern som oljepriset kan förändra den politiska kartan. Under många år kunde Venezuela lägga stora resurser på att försöka bygga upp en socialistisk utopi, på hemmaplan likväl som i bland annat Kuba och Nicaragua. Vår Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har följt oljan i upp och nedgång. Kanske har prisraset bidragit till att Barack Obama och Raul Castro skakar hand i Panama i helgen? På Grönland ställs alla frågor kring oljan på sin spets. Klimatförändringarna drabbar Arktis hårt, samtidigt skulle oljefyndigheter här kunna ge grönlänningarna en länge efterlängtad självständighet från Danmark. Men hur lätt är det att flytta på ett isberg? Reportage av Johanna Langhorst. Med oss i studion för att reda ut oljeprisets betydelse för världen finns Bitte Hammargren, journalist som under långt tid rest i de oljerika gulfstaterna och nyligen kom ut med en bok i ämnet och Kristian Åström, Ekots ekonomikorrespondent. Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Om sofistikerad övervakning, effektiva poliser och en gränsindustri som frodas. Är bevakningen vid Medelhavet nödvändig eller är den ett laboratorium för gränsprodukter som motverkar sitt eget syfte? Och varför målas bilden av en flyktinginvasion? Hör röster från Lampedusa, Rabat och Madrid. Kärnan i dagens Konflikt är det som brukar kallas "kampen mot den irreguljära migrationen". Den här kampen har lett till en gränsindustri som frodas. Det handlar om en massa olika sektorer: europeiska och afrikanska gränsstyrkor, försvarskoncerner och underrättelsetjänster, överstatliga och humanitära organisationer, forskningsinstitut och medier. Humanitära katastrofer utspelar sig vecka efter vecka i Medelhavet, frågan är om gränsindustrin är lösningen eller om det är en fundamental del av problemet? Vi börjar programmet vid Europas yttre gräns - den italienska ön Lampedusa. Radions korrespondent Beatrice Janzon rapporterar om hur gränsindustrin har förändrat livet på ön och hur öborna ser både på migranterna som kommer och på Triton, EU:s nya insats för övervakning av Medelhavet. För att få olika perspektiv på hur EU hanterar bevakningen av de yttre gränserna bjöd vi in två gäster. Ruben Andersson är antropolog vid London School of Economics, även anknuten forskare vid Stockholms universitet. Han har ägnat mycket tid åt migration och gränsindustrin, skrivit boken Illegality Incorporated. Patrik Engström är kommissarie och chef för Gränspolissektionen vid den svenska polisens nationella operativa avdelning, det som innan nyår kallades för Rikskriminalpolisen. Vad händer med alla de migranter som drömmer om Europa, men inte lyckas ta sig över medelhavet eller de taggtrådsförsedda barriärerna vid de spanska enklaverna Ceuta och Melilla? Frilansjournalisten Fanny Härgestam träffade Paul på ett hjälpcenter i Marockos huvudstad Rabat. Ahmed är en aktivist från Syrien som Konflikt har följt i ett antal program. För Konflikts reporter Johanna Langhorst berättar han om sin syn på Europas gränsindustri. Efter flyktingkatastrofen utanför Lampedusa i oktober 2013 diskuterades vikten av legala vägar in i EU. Det var tanken med EU:s första migrationskontor utanför Europa, som öppnades i Malis huvudstad Bamako 2008, innan kriget bröt ut där. Konflikts Anja Sahlberg var med på invigningen, men hur gick det sen? Programledare: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se Producent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Om kåkstäderna, kylan och kampen för ett drägligt liv. Konflikt blickar tillbaka på året som gått och bjuder på en resa genom romernas rike, från Högdalen och Handelshögskolan via Bryssel till Bukarests slum. Men vi blickar också framåt, mot ett år fyllt av nya val, när plötsligt många fler än fattiga EU-migranter får anledning att ställa sig frågan: Hur stort är egentligen det svenska hjärtat? Årets sista Konfliktsändning repriserar flera reportage som sänts under året som handlar om romernas situation - på gatorna runtom i Sverige, i lägren där dom bor, och i det Rumänien de flesta av dem kommer ifrån. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim tar oss med från tältläger till tältläger runt om i Stockholm. När de som bor där vräks av myndigheterna flyttar de till nästa plats, och nästa. Hör om översvämningar, råttjakt och poliser som tröttnat på att bara fösa runt folk. Och vem bär ansvaret för att människor lever så här i dagens Europa och här i Sverige? Är det de fattiga som själva orsakat sin misär? Borde alla lägga mer pengar i den där pappmuggen? Eller är det kommunerna, staten och EU som inte gör det de ska? Och vad görs egentligen på plats i länder som Rumänien? Konflikts Kajsa Boglind reste till Rumäniens huvudstad Bukarest för att få svar. Marius Gaspar växte upp på ett barnhem i Rumänien. Han började sin yrkeskarriär här i Sverige med att panta burkar. Idag har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad och han tackar EU för den möjligheten. Reportage av frilansjournalisten Johanna Langhorst. Hör också Soraya Post om den politisering som skett i förhållande till romerna, i takt med att högerextrema och främlingsfientliga krafter växer sig starkare runtom i Europa. Producent: Ulrika Bergqvist Programledare: Ivar Ekman

Författaren Birgitta Stenberg föddes 1932 och dog tidigare i höst, den 23 augusti. Ett liv på tvärs, som hon själv uttryckte det, och ett unikt och egensinnigt författarskap. Följ med i Katarina Wikars djupdykning i det rika material med Birgitta Stenberg som finns i radions arkiv. Från en intervju om romanen Rapport 1970 till berättelserna som låg till grund för Kärlek i Europa. Hör om poeten Paul Andersson och tiden i Paris, om filmen Alla vilda, diskussioner om att leva i tresamhet, och utbyte av goda råd itillsammans med Märta Tikkanen. Vi minns Birgitta Stenberg, och Marie Lundström inleder. Birgitta Stenberg debuterade 1956 med romanen Mikael och poeten. Skrev på sextiotalet om raggarna i Chans, de unga kriminella i Våldgästen och om amfetaminmissbruket inifrån i Rapport. Sa: När man lever med de utanförstående lär man sig också mycket om de människor som är innanför. Så kom sviten med hennes självbiografiska böcker, de ungas bibel, Kärlek i Europa, 1981, följd av Apelsinmannen och Spanska trappan. Hon skrev barnböcker om Billy, lyrik, filmmanus och en handbok om biodling. Slutligen om familjehemligheterna i romanen Eldar och is. På äldre dagar formulerar hon sitt uppdrag: Att hjälpa och göra det bättre för kvinnor. Genom att ingående skildra hur det är för en person som jag att leva i ett patriarkat. Material ur bl a Allvarligt talat med Märta Tikkanen, olika Kulturradioprogram med Kerstin M Lundberg, Kerstin Wixe och Liv Strömquist, ur Kino med Nina Asarnoj, avsnitt ur Sommar och P4morgon, Heliga familjen med Maria Sveland och Johanna Langhorst, Ligga med P3 med Josephine Adolphson, och ur Av egen fri vilja från 1970 med Mats Rying och Vad hände sen med Björn Lundgren.

Om hur vi hanterar utmaningarna i ett samhälle där människor kommer från hela världen. Ska man släta över eller göra ursprunget mer synligt? Hur länge är man annorlunda och jämfört med vad? Hör om Rummet som blåst nytt liv i rasfrågan, om tysk vånda över gästerna som blev kvar och röster från USA om nödvändigheten att tala med främlingar. Under det gångna året har diskussioner om fördomar och stereotyper, om rasism och vem som har rätt att tala om att vara diskriminerad tagit allt större plats i det offentliga samtalet. Det har handlat om barnböcker och maktstrukturer, om hur vi ser på människor som inte ser ut som vi och inte minst detta vi, vilka är det? Hur kvalificerar man in hos dem? Och vem avgör det? Röster som inte hörts förut, perspektiv som tidigare inte rymts i de breda medierna och nya begrepp som rasifiering får allt större spridning. Vad handlar det om? Och vad beror det på? Det vill vi ta reda på mer om i dagens Konflikt. Med oss för att prata om utmaningarna i dagens mångkulturella samhällen, där människor bedöms och döms ut på grund av sin hudfärg har vi Karim Jebari forskare i filosofi vid forskningsstiftelsen Institutet för Framtidsstudier, Maja Hagerman, författare och vetenskapsjournalist, aktuell med en dokumentärfilm om rasbiologiska institutet i Uppsala och Paulina de los Reyes, professor i Ekonomisk historia vid Stockholms universitet. Vi bad frilansjournalisten Johanna Langhorst söka svar hos några av de tongivande rösterna i debatten om rasifiering - ett begrepp som tidigare mest använts inom den akademiska världen men nu har populariserats och används i mycket vidare kretsar. Men vad betyder det egentligen? Hur ser egentligen den officiella indelningen av folk ut? Det som verkar vara ett grundläggande behov av att kategorisera, att sortera, det gäller ju inte bara individer, utan även stater. Skälen att göra det, både för och emot, är lika varierande i dagens moderna, mer komplexa myndighetssamhällen som på kultursidorna, men då kallas det inte kulturdebatt, utan statistik. Konflikts Ivar Ekman tog reda på mer. Hur länge och hur långt tillbaka ska ursprunget fortsätta att bestämma vem jag är idag och vilka möjligheter jag har framöver?Vi ska till Tyskland där man fortfarande brottas med hur man ska benämna gästarbetarna som kom 60-talet. Idag lever närmare tre miljoner människor med turkisk bakgrund i Tyskland, barn och barnbarn till dem som enligt planen bara skulle stanna så länge de kunde jobba och sedan återvända till sina hemländer. De är födda i Tyskland men fortfarande markerar man deras avvikande ursprung. Hör tyska journalisten och författaren Hatice Akyün, som är innerligt trött på alla etiketter. Det går väl knappast att tala om rasdiskriminering utan att beröra USA. Dödsskjutningen av Michael Brown i staden Ferguson i augusti var bara ytterligare en i raden av händelser där polisen anklagas för övervåld mot afroamerikaner. I onsdags hände det igen. En vit polisman sköt ihjäl en svart man i St Louis. Motsättningar mellan vita och svarta, och hur USA hanterar arvet efter slaveriet och segregationen har länge varit den stora utmaningen för hur vi ska åstadkomma ett enat samhälle. Det säger professorn i politisk filosofi vid Princeton-universitetet, Danielle Allen. På grund av de stora migrationsströmmarna från Latinamerika och Asien pågår en gigantisk demografisk förändring som ställer oss inför helt nya utmaningar, menar Allen. Programledare: Daniela Marquardt Producent: Marie Nilsson Boij

Om gentrifiering och allt det som kan hända när ett bostadsområde görs lite snyggare. Hör om varför konstnärer skulle lockas till Hökarängen i Stockholm när området blev en 50-talsidyll, om Pennygången i Göteborg där de boende riskerar flytt när hyrorna chockhöjs och om Johannesburg i Sydafrika där gentrifieringen öppnar vägarna in i den under apartheid hermetiskt slutna staden och hör om det alls är möjligt att bygga en rättvis stad. Stockholmsförorten Hökarängen var tidigare känd under öknamn som Krökarängen och Mördarängen. Nu har området rustats upp och delvis fått tillbaka sitt ursprungliga 50-talsutseende. Konstnärer har uppmuntrats att flytta till området. Allt för att göra Hökarängen mer attraktivt. Samtidigt växer oron bland dem som bott där länge för att hyrorna ska höjas och hyresrätter omvandlas till bostadsrätter. Hör Hökarängsborna Victor Lopez, Maryam Fanny, Solveig och Johnny. Och bostadsbolaget Stockholmshems vd Ingela Lind medger att ju bättre de lyckas göra Hökarängen attraktivt desto större är förstås risken att trycket på ombildningar ökar. Reportage av frilansreportern Johanna Langhorst. I Göteborg pågår en dragkamp mellan hyresgäster och fastighetsbolaget Stena Fastigheter om den planerade upprustningen av Pennygången i Högsbohöjd. För två år sen fick de cirka 1 500 boende på Pennygången beskedet att husen ska renoveras från grunden, de är "tekniskt slut". Renoveringen skulle innebära höga hyreshöjningar och många av de som bor på Pennygången riskerade att tvingas flytta eftersom de inte skulle ha råd att betala de nya hyrorna. Möt Yvonne Söderberg, som har bott på Pennygången i 40 år, Håkan Burden och Catharina Thörn. De vill inte flytta. Att bo kvar eller inte är ett val som de boende själva får göra, säger koncernchefen Christel Armstrong Darvik. Reportage av Jesper Lindau Det kommer att dröja länge innan bygg- och fastighetsbolag ser ett egenintresse i att ta sociala hänsyn. Det säger Susan Fainstein, professor i stadsutveckling vid Harvard-universitetet. Hon har forskat om stadsplanering och stadsförnyelse i fyra decennier och hävdar att rättvisa måste vara det övergripande måttet för hur väl en stad fungerar. Det förklarar hon i boken The Just City. Hon intervjuas av Daniela Marquardt. Staden som spänningsfält i den globala samhällsomdaningen, risken för social oro och politisk ovilja eller oförmåga att motverka de dominerande ekonomiska intressena, det är några teman vi berör i studiosamtalet. Samtalsgäster är Viktoria Walldin, socialantropolog som arbetar på White Arkitektkontor och Hans Abrahamsson, freds- och utvecklingsforskare vid Göteborgs universitet och för närvarande forskningsledare för ett projekt som för bland annat Sveriges Kommuner och Landsting ska producera Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och hållbara städer - KAIROS. Gentrifiering som något nödvändigt ont, en oundviklig utveckling eller en positiv kraft för förändring? I Johannesburg, Sydafrika, där decennier av apartheid har tvingat människor att leva åtskilda är utmaningen annorlunda. Idag strävar man efter att skapa mötesplatser, erbjuda billigt boende och säkra gator för alla. Frilansreportern Malin Olofsson tar oss med till Braamfontein ett av de områden där omvandlingen har varit tydligast. Mpho Matsipa är arkitekt, undervisar på universitetsnivå och driver det nystartade Studio X, en mötesplats för konstnärer, arkitekter och andra som vill jobba med Johannesburgs stadsutveckling. Möt också de boende Lerato Marokoane och Gauta Mofokeng. I ett annat projekt, Corridors of Freedom, strävar man efter att bygga ihop Johannesburg med de utspridda områdena dit den svarta befolkningen var hänvisad. Tom Chapman är en av arkitekterna som arbetar med projektet. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sverigesradio.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sverigesradio.se

Fler och fler dokumentärfilmare tar till nya grepp för att fånga publiken. Genom att använda animationer, dokumentära röster eller iscensättningar, förnyar de genren. Kino får besök av två dokumentärmakare som prövat nya formgrepp: Emma Thorsander i abortfilmen Embryo och Carl Javér i filmen om världens första hippiekollektiv - Freak Out. I bioaktuella ”Jag och mina två mammor” blandar regissören Jung Henin tecknade partier med filmat material när han beskriver sina erfarenheter som adoptivbarn från Sydkorea. Clio Barnards ”The Arbor”, Ari Folmans ”Waltz with Bashir” och Joshua Oppenheimers ”The Act of Killing” är andra exempel på dokumentärer som närmat sig sina ämnen på ett nytt sätt. Men är det farligt att röra sig bort från den traditionella dokumentären? Finns det en risk att trovärdigheten minskar när det vi ser inte är på ”riktigt”?  Gränsen mellan verklighet och fantasi är som sagt inte alltid så skarp. Kinos reporter Johanna Langhorst har träffade regissörerna bakom "To the Wolf" som handlar om två utfattiga herdefamiljer i Grekland. En film som de kallar en fiktionaliserad dokumentär, där scener som ser ut att vara gjorda i en enda tagning, i själva verket är filmade med flera års mellanrum. I programmet hör vi också regissören Rithy Panh berätta om hur han återskapade Kambodjas blodiga historia med hjälp av lerfigurer i filmen ”The Missing Picture”. Lisa Bergström mötte Rithy Panh i Cannes.  Dessutom en klassiker om Werner Herzogs film "Grizzly Man" från 2005 om Timothy Treadwell som vände civilisationen ryggen för att leva tillsammans med grizzlybjörnar i Alaska. Även det en form av dokumentär byggd på Treadwells efterlämnade filmsekvenser.  Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Nina Asarnoj

Om fri rörlighet över gränserna - en mänsklig rättighet eller ett privilegium för de rika? Hör om EU-medborgarna som bodde i Högdalen i Stockholm. De fick flytta när deras bostäder revs och bussades hem till Rumänien. Hör rumänske Marius om varför han älskar EU och den fria rörligheten. Hör också om de tusentals migranter som kommer över den brasilianska gränsen till den lilla staden Brasileia i Amazonas. De bussas inte hem, de får en bussbiljett till jobb och en ny framtid som väntar över hela Brasilien. I Högdalen finns ett av flera läger runt om Stockholm där rumäner har bott under torftiga förhållanden den gångna vintern. De har blivit avhysta och erbjudits bussbiljetter tillbaka Rumänien. Men flera har inget att återvända till. 22-årige David Muntaneu är beredd att ta vilket jobb som helst bara han får stanna i Sverige. Samtidigt är socialsekreterarna Jorge Castellon och Malin Torsfeldt frustrerade över sin nya arbetsuppgift att dela ut bussbiljetter istället för att erbjuda verklig hjälp. Reportage av frilansjournalisten Johanna Langhorst. I Brasilien möts migranter istället av bussar som tar dem vidare in i landet, till jobb och en ny framtid. Sveriges Radios Latinamerikakorrespondent Lotten Collin har besökt Brasileia som blivit uppsamlingsplats för människor från  Haiti, Senegal, Ghana och många andra länder. Här, i Brasilien, finns plats för alla säger frivilligarbetarna som tar emot i det tillfälliga lägret. Emmanuel Fregisters från Haiti förklarar att att visum och gränser inte spelar någon roll. Vi tar oss förbi till slut ändå, säger han. En värld utan gränser – är det en orealistisk utopi, ett privilegium för de redan välbeställda eller en självklarhet som vi är på väg mot?  Det är frågor vi diskuterar med Tove Lifvendahl, politisk chefredaktör på Svenska Dagbladet, Lisa Pelling, utredningschef på tankesmedjan Arena Idé och Shahram  Khosravi docent på Stockholms universitet. Marius Gaspar älskar EU och den fria rörligheten. Han växte upp på barnhem i Rumänien. För fem år sedan tog han sina knappa besparingar och reste till Sverige. Han hankade han sig fram genom att samla pantburkar. Nu har han skapat sig ett nytt liv med jobb, studier och bostad. Möt Marius i Johanna Langhorsts reportage. En av de ivrigaste pådrivarna för den inre marknaden och fria rörligheten inom EU var den franske politikern Jacques Delors under sin tid som EU- kommissionens ordförande 1985-95. Efter att han lämnade sin post startade han tankesmedjan som bär hans namn. Chefen för Delorsinstitutet, Yves Bertoncini, talar gärna om den fria rörligheten som lika självklar som luften vi andas. Men riktigt där är vi inte än medger han. Den stora utmaningen är hur vi ska lyckas locka hit migranter utanför EU, när invånarna här blir allt äldre och färre. Bertoncini intervjuas av Daniela Marquardt. En intervju som inte fick rum i sändningen, men som finns här på hemsidan är med Nilson Mourão, professor i statsvetenskap vid delstatsuniversitetet i Acre. Han är kritisk till hur Europa hanterar migranterna. Lotten Collin intervjuar. Producent: Jesper Lindau Programledare: Daniela Marquardt

Denna vecka gör Saman Bakhtiari debut som Kinos programledare. Tarik Saleh och Anton Hagwall kommer till studion för att förklara hur sann deras nya film Tommy - om gangsterfruar som blir gangsters - egentligen är. Karolina Ramqvist hjälper Johanna Langhorst att reda ut hur bilden av gangsterbruden konstrueras i kulturen. Deussutom i Kino denna vecka: Nina Asarnoj åker med dokumentärfilmaren Karin Ekberg till villan i Södra Ängby där hennes föräldrar bestämde sig för att skiljas – ett uppbrott som blev en film. Och så undrar Kino om film kan förändra världen tillsammans med Arman T Riahi, filmaren bakom dokumentären Everyday Rebellion. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Jenny Aschenbrenner

Journalisten Johanna Langhorst och hennes familj tvingades mot sin vilja att flytta ifrån Tensta efter att äldsta sonen blivit rånad två gånger och inte längre vågade gå hem från tunnelbanan. Miljonprogrammen kritiseras ofta för sin brutala arkitektur och höga kriminalitet, trots att innerstaden toppar statistiken både vad gäller trist boendemiljö och våldsbrott. Undersökningar visar att majoriteten av de boende i miljonprogrammen trivs bra och inte vill flytta därifrån. Men vad är då felet med Tensta? En dokumentär om hur fördomarna och föraktet mot betongförorten gör det omöjligt att lösa de verkliga problemen i miljonprogramsområdena. Dokumentären sändes första gången 2010.   Johanna Langhorst har skrivit boken "Förortshat" (Ordfront). Boken bygger på dokumentären "Tensta ligger mitt i Sverige". Här pratar hon i P1 Morgon om boken och förorten: Johanna har gjort ett flertal radiodokumentärer, samt frilansat under ett tiotal år för SR och UR. Tillsammans med Maria Sveland gjorde hon sommarserien Heliga Familjen i P1 och Johanna har även producerat, skrivit manus och regisserat radioteater och barnprogram. Musik i programmet: Daniel Bingert.   Lyssna på fler dokumentärer av Johanna Langhorst:

Fördjupningsreportage. Johanna Langhorst går till motattack för att ge en annan bild av den föraktade och hatade svenska förorten. Hon trivdes bra i Tensta, en förort i Stockholm som blivit symbol för kritiken mot det så kallade miljonprogrammet. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Dagens gäst är Johanna Langhorst som är aktuell med sin bok "Förortshat" som handlar om Tensta. I programmet berättar Johanna hur det var i Tensta när hon bodde där.

Dokumentären El Médico - The Cubaton story av Daniel Fridell handlar om den kubanske artisten El Médico, som inte kan bestämma sig för om han ska satsa på att bli popstjärna på heltid, eller att göra sin plikt som en god socialist och arbeta som läkare i det kubanska folkets tjänst i stället. Ett val som blir ännu lite svårare när han hamnar i klorna på en svensk musikproducent, som tycker att det bästa sättet att marknadsföra hans musik på är genom att göra musikvideor med lättklädda kvinnor. Men filmen är också intressant eftersom processen pågått så länge - ja faktiskt redan innan regissören var inkopplad. Dessutom har den nästan blivit till en vandringssägen bland svenska filmklippare - eftersom åtminstone fjorton personer varit inblandade i klippningen. Johanna Langhorst har träffat en del av den för att få deras historia om hur en dokumentärfilm blir till. Givetvis ska regissören också ska få komma till tals. Så här berättar Daniel Fridell för Saman Bakhtiari om processen bakom El Medico. The Outs, så heter webserien som seglat upp som höstens absoluta favoritserier för Kinos Roger Wilson. Det är en webserie som handlar om bögen Mitchell och hans bästa tjejkompis Oona, och deras liv i Brooklyn. Men ovanligt snygg, seriös och välproducerad för att vara gjord direkt för nätet. Därför beslöt sig Roger för att ringa upp seriens regissör, manusförfattare och huvudrollsinnehavare Adam Goldman för att diskutera homosexuella på tv, webseriernas framtid och varför man väljer att lägga alla sina besparingar på att göra en egen tv-serie. Bioaktuella Five broken cameras är en sorts videodagbok, om en palestinsk familj i en extremt ovanlig situation. För byn de bor i ligger precis intill en judisk bosättning, och hela byn är indragen i en långdragen och komplicerad konflikt om vem som egentligen har rätt till jorden mellan bosättningen och den palestinska byn. Varje fredag demonstrerar hela byn mot bosättningen, och byggandet av en barriär på byns mark. Demonstrationer som blir nerslagna på ett allt mer brutalt sätt. Något som också syns på de trasiga kamerorna i filmtiteln. Kameror som slagits sönder, och ibland skjutits till döds vid demonstrationerna vid barriären.Nina Asarnoj har träffat regissören Emad Burnat och frågade honom om filmkamerans olika uppgifter i hans liv, som livräddare, vän och vittne. I vår programpunkt Om igen berättar Kinolyssnarna om vilken film de sett allra flest gånger. Den här gången är det Ola Göransson från Tranås tur. Han är till vardags VA-tekniker och sysslar med rörinspektion. Filmen han sett flest gånger är "Här har du ditt liv" av Jan Troell. Den är baserad på Eyvind Johnsons romansvit "Romanen om Olof" och handlar om den 14-åriga norrbottningen Olof Persson som ger sig av från sin fosterfamilj och ut i livet och avverkar en massa olika yrken som bland annat flottare, sågverksarbetare och biografmaksinist innan han åker söderut på den stora resan in i vuxenlivet. En bildningsroman som blev film 1966 med skådespelare som Allan Edwall, Per Oscarsson samt Eddie Axberg i rollen som Olof. Anders Bennysson ringde upp Kinolyssnaren Ola Göransson för att höra varför han sett Troells klassiker uppåt 50 gånger - och det visade sig handla om vådan av att använda en film i sövande syfte - är det en film som är för bra så kan man ju inte sluta titta... Vad är bäst just nu på tv, bio och vod/dvd? Kinos producent Lisa Bergström tipsar om sina personliga favoriter!

Utgivare kräver räddningspaket mot tidningsdödEtt efter ett har de stora varslen om nedskärningar på tidningar trillat in det senaste året. Först var det DN, sedan Aftonbladet, i slutet av sommaren kom Svenska Dagbladet - och så nu i veckan tidningen Dagbladet i Sundsvall, tidningsföretagen i Linköping och Norrköping och inte minst på Dalademokraten i Falun som ska skrota den egna tryckpressen och börja samarbeta intimt med lokalkonkurrenten Dalarnas tidningar. Från organisationen Utgivarna kräver man nu statligt stöd - det slags omställningsstöd som brukar ges till krisande branscher för att rädda jobb och bevara kompetens som annars riskerar att förskingras. Kritikstorm mot vårt reportage om invandringsdebattVi ska vända tillbaka till ett av våra reportage från förra veckan. Ett inslag som väckte starka reaktioner, inte minst i sociala medier. Vårt program har kallats "det äckliga lilla programmet, ett vidrigt inslag och vi har anklagats för att sprida rasistiska myter och gå Sverigedemokraternas ärenden.Vi tog upp varför den svenska politiska journalistiken - när det kommer till integrations- och invandringsdebatten - så ofta stannar i moralhörnet och inte kommer vidare i sakfrågorna... och att frågan HUR man pratar om det och vilka ord som används så ofta övertrumfar själva sakfrågan om hur man ska hantera utmaningarna.En av dem som varit mycket kritisk är radioproducenten Johanna Langhorst - som tidigare varit med i just vårt program. Vi träffade henne i fredags för att vädra lite av kritiken. Och vi bad statsvetaren Andreas Johansson Heinö, som intervjuades i förra veckans reportage, kommentera veckans debatt.Vill du bilda dig en egen uppfattning kan du lyssna - - och det finns också i utskriven form . Vi kollar en bra bodybuilderstoryKolla aldrig en bra story. Det är ett gammalt statement i journalistbranschen. För om du gör dom där extra kollarna, så finns det risk att storyn spricker. För ett par månader sedan fick vårt ruffiga kvarter i Stockholm en skvätt medieuppmärksamhet. Och storyn var bra. Med Stora starka hjältar som brottar ner skurkar. Riktigt bra, faktiskt. Lite för bra för att vara sann. Den måste ni höra!

Den 25 april 1998 brast den svenskägda gruvdammen i byn Aznalcollar i Sevilla. Sju miljoner kubikmeter giftigt vatten och gyttja vällde ut över de lokala oliv- och persikofälten. Katastrofen som spanska miljörörelser varnat för var nu ett faktum. När dammen brast fick flera hundra bönder sina marker förstörda och Doñana nationalpark, ett av Europas största och viktigaste naturskyddsområden, hotades. Vem bar ansvaret? Miljörörelser hade länge kritiserat Boliden, som var den svenska ägaren, och  gruvan i Aznalcollar för att överutnyttja gruvdammens kapacitet. En av gruvans före detta anställda hade i en detaljerad rapport beskrivit missförhållandena och även polisanmält företaget. I dokumentären berättar hans änka om hur de blev utsatta för förföljelse och trakasserier efter makens avslöjanden. Gruvan gav arbetstillfällen i ett av Spaniens fattigaste områden och fackförbund och politiker både på hög och låg nivå såg mellan fingrarna på företagets sätt att sköta gruvan. Efter katastrofen försökte  myndigheterna tysta ner konsekvenserna av olyckan. Gruvan stängdes, tusentals förlorade sina jobb och Boliden hamnade i en juridisk strid som fortfarande pågår 2012. I P3 dokumentären "Dammkatastrofen i Sevilla" söker vi upp de som förvarnade, de som ansvarade för gruvdammen och de som kämpade dygnet runt i många månader för att förhindra att dammolyckan i Sevilla skulle bli den största miljökatastrofen i modern historia.  Producenter: Manuel Cubas och Johanna Langhorst.

HBO:s nya tv-serie Girls har beskrivits som Sex and the City för hipsters. Fyra unga kvinnor vandrar runt i NYC med rutiga skjortor, bettskenor och småperversa fantasier. 25-åriga Lena Dunham har skrivit, regisserat, producerat och skådespelat i vad som redan efter första avsnittet tycks ha blivit en succésaga. Kinos Sara Lundin har tjuvkikat på de tre första avsnitten.(Girls har premiär i Canal + 26 maj, och i SVT efter årsskiftet). Kinos tv-panel har tagit plats i studion: Teresa Axner, journalist och skribent på bland annat bloggen Weird Science, Göran Danasten, programchef och inköpare på SVT - samt en av programledarna för podcasten Tv-heads och Hanna Fahl, kulturjournalist på Dagens Nyheter. Tillsammans diskuterar de Girls, hipsterrasism och framgångarna för kvinnor inom amerikansk komedi-tv. Den amerikanska hipsterkomedin är på frammarsch. Girls tillhör definitivt genren. New Girl, som man kan se på TV4, vill gärna vara det. Men det kanske främsta exemplet på en komedi om den nu nära nog globala hipsterkulturen är nog serien Portlandia, skapad av Saturday Night Live-komikern Fred Armisen och indiemusikern Carrie Brownstein. En serie som började som några sketcher på en hemsida som sedan blev en teveserie för kabelkanelen IFC. Vad är det då som gör Portlandia så speciell? Hugo Lavett försökte få ett svar av en något svårsnackad Fred Armisen när han var i Stockholm i vintras. Kinos tv-panel - Teresa Axner, Göran Danasten och Hanna Fahl - diskuterar Portlandia, en eventuell tv-renässans och varför man inte tittar på svenska komediserier. Hörnstenen i tv-komedigenren har alltid varit familjekomedin. Johanna Langhorst har tecknat sitcomfamiljens historia. Men vad har serier som Familjen Adams, Simpsons och Lödder egentligen gemensamt? Johanna Langhorst har skissat på sitcomens dysfunktionella familjeträd. Kinos tv-panel: Teresa Axner, Göran Danasten och Hanna Fahl diskuterar sitcomfamiljer och hur man hanterar sorgen när en tv-serie går mot sitt slut. Programledare: Roger Wilson Producent: Sara Lundin

Sara väntar barn samtidigt som kronprinsessan Victoria. För ett par år sedan fick Sara veta att hennes farfars far var kung Gustav V.Om det stämmer så bär Sara, liksom kronprinsessan, ett kungligt foster i sin mage. Sara funderar över skillnaderna mellan det liv hennes oäkta kungabarn kommer att leva och det liv Victorias barn har att se fram emot. Ska hon vara avundsjuk på kronprinsessans luxuösa liv eller lättad över att slippa bli Sveriges drottning? Sara är inte särskilt förtjust i kungahuset, ändå har hon känt sig lite speciell sedan den dagen då hon fick veta att hon kanske är kunglig. Saras pappa har alltid vetat att hans farfar var någon mycket speciell person. Men det var inget man fick prata om. Ett tag trodde han det var Hitler.   När Saras pappa bestämmer sig för att köpa DNA av sin "kusin" Jan Bernadotte för att göra ett test, kommer sanningens minut. Johanna Langhorst, som har gjort dokumentären,  har tidigare gjort dokumentären "Tensta ligger mitt i Sverige" och skapat programserien "Heliga Familjen"tillsammans med Maria Sveland. Radioserien "Smuts", som hon gjorde ihop med Emma Janke nominerades till Ikarospriset 2012. Johanna Langhorst har arbetat i radioprojekt tillsammans med unga i Rinkeby och Alby i projekten Rabarber, stadsdelförnyelsen i Rinkeby 2006 och Fanzingo i Subtopia 2007 - 2009. Johannas tid på Fanzingo utmynnade i humorserien "Underlandet" som sändes i  Humorverkstan i P3 2009. Hon har också gjort ett flertal radiodokumentärer och producerat, skrivit manus och regisserat radioteater och barnprogram." Johanna fick nyligen Public-serviceklubbens Ikarospris för årets reportage "Smuts" tillsammans med Emma Janke.

I veckans Kino loggar vi in på Youtube för att se hur den bara drygt sex år gamla videosajten har förändrat våra liv på nätet. Vad har den betytt för musikindustrin, reklamen och humorn? Och vilka är riskerna när ett enda företag dominerar en hel bransch? Att Youtube är en av världens mest framgångsrika videosajter vet alla. Själv uppger företaget att man har mer än tre miljarder sidvisningar om dagen. Men vad är det egentligen som vi använder sajten till? Kinos Nina Asarnoj beslöt sig för att göra en rundfrågning i Radiohuset, för att ta reda på vilka klipp som våra kollegor har sett flest gånger. Finns det en sorts Youtubekod, ett dolt framgångsrecept som gör att just vissa klipp blir mer framgångsrika än andra? Crazy Pictures heter ett produktionsbolag i Norrköping som i så fall verkar ha knäckt den. För deras filmer är sådana där som folk har sett hur många gånger som helst och dessutom memorerat replikerna till. Poesi för fiskar kallar de sin serie med kortfilmer, döpta till slagkraftiga namn som Kuken brinner, Ta mig och Negerboll. Johanna Langhorst har träffat Crazy Pictures. Idag har Youtube ersatt MTV och de andra musikvideokanalerna som en plats där artister kan marknadsföra sig. Och kanske har Youtube blivit räddningen för hela musikvideogenren, som ju faktiskt var utrotningshotad för några år sedan. Men det var innan Lady Gaga gjorde entré, och bevisade att varken musikvideon eller popstjärnan var död. Men nätet har förstås också haft betydelse för artister på en annan nivå . Vår reporter Viktor Hariz har botaniserat bland de mindre spelarna på Youtubemarknaden, som till exempel reggaebandet Glesbygden. Sättet som vi visar upp oss på Youtube var en av inspirationskällorna til filmprojektet Life in a day, producerad av bland annat Gladiator-regissören Ridley Scott. Man uppmanade människor över hela världen att filma sin dag den 24 juli 2010 och i filmen svara på frågorna: Vad är du rädd för,Vad älskar du mest och vad har du i din ficka? Målet var att göra världens första publikt genererade, globala dokumentära skildring av livet på jorden. Lisa Bergström har bland annat träffat filmens klippare Joe Walker. När en vanlig enkel hemvideo på pratande bebisar kan visas flera miljoner gånger på nätet blir förstås nästa tanke: Hur kan man använda Youtube som marknadsföringskanal? Många jobbar med att helt enkelt göra roliga reklamfilmer, men en annan, lite mer ohederlig metod, är till exempel att försöka förklä sin reklam så att den inte längre ser ut som reklam. Det vi tror är ett vanligt youtube-klipp är egentligen en del av en marknadsföringskampanj. Karin Arbsjö har tittat närmre på hur reklammakarna försöker nå oss genom internet.

Välkommen till Kinos klassfest. Ett program om schablonerna som tas till när man ska skildra klasstillhörighet på film och tv. Vi gav Johanna Langhorst uppdraget att spåra upp schabloner i skildringar av underklassen. Till sin hjälp fick hon författaren och skribenten Annelie Jordahl, Klasskildringar är inte helt vanliga i svensk film. Men de finns där. Mårten Blomkvist, filmrecensent på DN och författare till den kommande biografin om Bo Widerberg berättar om klassperspektivet i svensk film förr och nu. Som till exempel att arbetarklassen så ofta är hjältar på film. Efter succen med tv-serien Solsidan verkar det vara fritt fram för fler folkliga skildringar av överklassen. Kyss mig, är ett exempel. Ett annat är Katinkas kalas som har premiär i jul. En film som utspelas bland en grupp vänner som hör hemma i konstvärlden. Men just som Katinkas födelsedagsfest ska dra igång dyker hennes ordrälige bror upp med gårdagkvällens ragg, Linda, som inte riktigt platsar bland kulturelitister

Den vanligaste orsaken till konflikter i hemmet är städning och 80 procent av alla kvinnor har någon gång skämts över sitt stökiga hem.  Den där smutsen som bara uppstår om och om igen: Svarta fingeravtryck på dörrkarmen, matrester på golvet, dammråttor som rusar fram. Tänk att få lämna över alltihop till någon annan. Helst till någon som blir glad över att få ett arbete. I det fjärde programmet av Smuts möter vi yrkeskvinnan som anlitar städhjälp för att få kvalitetstid över med familjen och städerskorna som jobbar svart för att försörja sina. Dessutom funderar programledare Johanna Langhorst på kopplingen mellan städning, sex och makt med anledning av våldtäktsanklagelserna mot IMF chefen Strauss-Kahn på en städerska.

Det anses viktigt att med jämna mellanrum avlägsna smuts från kroppen. Men gränsen mellan att vara ren och att vara smutsig är inte glasklar.  I det tredje programmet av Smuts frågar vi oss när man egentligen blir ren? Svaret varierar mellan olika platser och i olika tider. För 60 år sedan bytte man till exempel trosor någon gång i veckan. Duschade gjorde vanligt folk ännu mer sällan, och då på de allmänna badinrättningarna. Johanna Langhorst pratar med socialantropologen Fanny Ambjörnsson om att ha hår på fel ställe och så undersöker vi grisarnas förhållande till smuts - och vårt förhållande till grisarna.

Smutsen är oönskad och sprider sig lätt, om vi inte genast tar bort den. När vi avlägsnar smutsen återställer vi ordningen. Enligt Svenska Akademins ordbok kan smuts även beteckna en viss sorts människor: avskum, pack och slödder. I första programmet av fyra tar programledare Johanna Langhorst avstamp i det gamla lort-Sveriges dragiga bostäder, med ohyra och förfall. Hon tittar närmare på hur idéerna bakom rashygienen och uppbyggnaden av folkhemmet präglat vår syn på renhet och besöker ett miljonprogramsområde, där dagens smuts lär frodas. Vi möter också en ung, romsk familj på en campingplats som berättar om majoritetssamhällets nedsmutsning av den minoritet de tillhör. Något som gjort att familjen är noga med att visa upp en hel och ren fasad. Smuts görs av Klippan Produktion, för Sveriges Radio.

"Jondalar Jondalar!" Sålunda riste viskningarna och ropen genom flickrum, pojkrum och vardagsrum under läsningen av Jean M. Auels romansvit som började med "Grottbjörnens folk" 1981. Serien om de två människotyper som ett kort tag levde sida vid sida på jordklotet har behållit sin märkliga lyskraft genom årtiondena och har dessutom skapat en egen genre: den förhistoriska kärleksromanen. Den 29:e mars släpps den sjätte och allra sista delen i serien, "De målade grottornas land". Hör vad Auel själv tänker om sin erotiska mastodontsaga och vad författaren Pernilla Glaser, bibliotekarien Jenny Lindh och litteraturvetaren Jerry Määttä tycker om seriens feministiska budskap och vad som kännetecknar förhistorisk science fiction. Men. Ingen berättelse om Grottbjörnens folk är fullständig utan minnet av de heta sexscenerna mellan de tidiga cromagnonmänniskorna Ayla och Jondalar. Ett program av Johanna Langhorst. Uppläsare är Anna Wallander.

I dagarna släpps en nostalgisk dvd-box med filmer som ska påminna om det ursvenska fenomenet Videovåld. Det är nu trettio år sedan det blev moralpanik i Sverige efter att debattprogrammet Studio S visade klipp där en hals sprättades upp med kniv, eller en motorsåg skar sönder en människokropp hämtade ur filmer som släppts på video utan att först granskas av censurmyndigheten Statens Biografbyrå. Debatten handlade om att barn riskerade att ta allvarlig skada av att se grovt våld på film och stränga regler infördes. Vad har hänt på 30 år? Hur ser vi på barn och filmvåld idag? Hör barn från Maria Fritidsklubb berätta om vilka filmer de tittar på. Och möt Sven-Erik Olsson på Studio S Entertainment, som står bakom videovåldsboxen. Samtidigt som videvåldsdebatten blir till nostalgi så är Sverige just nu i färd med att, som sista nordiska land, avskaffa vuxencensuren för film. Kino intervjuar Gunnel Arrbäck, före detta chef för Statens Biografbyrå. Som boss för den svenska filmcensuren arbetade hon under flera år för sin egen nedläggning, och när politikerna tvekade inför beslutet avgick hon istället. Hur ser hon på behovet av censur genom tiderna? Och vilka kultur- och medieformer tror hon hamnar i riskzonen för kultur i framtiden? Röda plastmuggar, barnvagnar i manchester och storblommiga gardiner är sedan länge vardagsmat i vår 70-talsnostalgiska svenska samtid. Och samma stil går igen i flera av höstens svenska filmer, som utspelas under detta excentriska årtionde. I veckans Kino kollar vi in vilken skillnad ett finskt förkläde kan göra för känslan i en film. Möt Cilla Rörby som gjorde kläderna till tv-dramat Upp till kamp och Kicki Ilander som letat illasittande baddräkter till Svinalängorna och hör hur de gör för att 70-talsrekvisitan inte ska överrösta huvudrollsinnehavarna. Boken Svinalängorna har ett starkt barnperspektiv och ett politiskt innehåll, hur gör man långfilm av en sådan berättelse? Johanna Langhorst har träffat filmversionens regissör Pernilla August, för att höra hur hon resonerade kring uppdraget när hon valde berättarperspektiv. Programledare: Roger Wilson Producent: Lisa Bergström

P1 måndag 20 oktober 14:03 och tisdag 21 oktober 18:15 Ordet ”förort” har mer och mer kommit att bli synonymt med miljonprogrammet. I litteraturen har ordet blivit ett begrepp för monotoni, instängdhet och död. Hundratusentals människor bor i dessa områden, men ändå är det svårt att hitta variation i de skönlitterära berättelserna.  Och de skildringar som ändå görs blir ofta kraftigt kritiserade de boende. Varför är det så svårt och riskabelt att skriva om miljonprogrammet? Författarna Andrzej Tichý, Lars Mikael Raattamaa och Astrid Trotzig ger sin version i ett reportage av Johanna Langhorst.Bokcirkeln läser ut Joseph Hellers Moment 22 och försöker komma fram till hur man säger hej då till romanpersoner man egentligen vill fortsätta leva med. Hur gör cirkeldeltagarna själva när de skriver slutet på en bok? Majgull Axelsson, Åsa Larsson och Mohamed Omar berättar. Cirkelledare är Marie Lundström. Programledare: Louise Epstein och Anna Tullberg