Podcast appearances and mentions of mia gerdin

Freak Out! av och med Frank Zappa och The Mothers of Invention var ett av rockens första dubbelalbum, fylld med oberäknelig och obändig musik framförd av provokativa musiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Vi var fula killar med knasiga kläder och långt hår, precis vad underhållningsindustrin behövde, åt helvete med alla vackra hippie-band!” sa Frank Zappa i sin självbiografiska bok 1989.Året var 1966 och Mothers of Invention debuterade med Freak Out!, ett av rockens första dubbelalbum. Freak Out! var inte en skiva som byggdes kring en eller två hitlåtar utan här stod varje låt för sig själv. Alla hängde ändå ihop genom sin satiriska ton och det vi idag skulle kalla attityd.Mothers, som började som ett bluesbaserat band på kaliforniska landsorten kom till Los Angeles som outsiders. De möttes av plastiga folkrockgäng som spelade riktigt lam musik.Innan skivan släpptes var gruppen tvungen att byta namn. På skivbolaget var man övertygad om att det inte skulle bli några radiospelningar med ett gäng fula killar som kallade sig för The Mothers. Då uppfann gruppen The Mothers of Invention.Redan från första albumet lade Zappa ut kursen, en mycket medveten mediastrategi. Att vara excentrisk, d v s att bryta normer både inuti och utanför musiken.Freak Out! bröt vaneseendet. Den var provokativ och nyskapande. Och rolig.En Klassiker av Mia Gerdin och Peter Öberg från 2016.

På Göteborgs filmfestival får Jan Troell hederspriset Nordic Honorary Award. Vår filmreporter Emma Engström träffade den 91-årige regissören för ett samtal om regi, betraktande - och ålder. DESSUTOM: KLASSIKERN OM TROELLS "HÄR HAR DU DITT LIV"Jan Troell debuterade 1966 med en filmatisering av Eyvind Johnsons romaner om Olof, som blev hans långfilmsdebut. Den svartvita filmen är inte enbart en historia om en ung mans bildningsresa - utan även om det moderna Sveriges framväxt. Programmet är gjort av kulturjournalisten Mia Gerdin och sändes första gången 2014.HUR ÄR DET ATT STANNA NÄR KRIGET KOMMER TILL STAN?På Göteborgs filmfestival intervjuade Lisa Bergström regissören och fotografen bakom dokumentärfilmen "When Spring Came to Bucha", När våren kom till Bucha i Ukraina. Den kom ungefär samtidigt som den fullskaliga ryska invasionen hade nått fram till staden. Det handlar om de som ändå stannade där, varför - och hur deras tillvaro blev.OM DET NORDISKA TEMAT PÅ GÖTEBORGS FILMFESTIVALVår filmreporter Emma Engström samtalar med Lisa Bergström om ett av festivalens stora teman i år.STEVEN SPIELBERG SUMMERAR SITT FILMLIVPå bioduken kan man just nu, med premiär i dag, även se stjärnregissören Steven Spielberg göra en sorts sammanfattning av sitt liv och verk i filmen "The Fabelmans". Vår filmkritiker Björn Jansson kommer till studion för att berätta hur det blev - och varför.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Jan Troells långfilmdebut "Här har du ditt liv" brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. Han berättar om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till. Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof.I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966, och där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning.En Klassiker från 2014.

När Kerstin Ekman kom ut med "Händelser vid vatten" 1993 blev hon hyllad och prisad, men kanske inte tillräckligt uppmärksammad som den banbrytande genreförnyare hon faktiskt var. En mordhistoria som påverkar tre olika människors liv och som ju längre tiden går kommer att få sina liv sammanflätade. I sin mäktiga och sammansatta roman låter Kerstin Ekman sitt sinne för intriger gå hand i hand med sin stora människokännedom och djupa samklang med glesbygdens natur, djur och boningar.Det väglösa landet bland fjällen sjuder av ljud och dofter, och det vibrerar av en dov spänning. Vem är inkräktare, vem hör hemma och vem har rätt att avgöra vilket?En Klassiker av Mia Gerdin från 2019

"Flotten" fångade den politiska tidsandan, bröt ner föråldrade hierarkier inom teatern och frigjorde skådespelarnas egna idéer. Hör författaren Kent Andersson och regissören Lennart Hjulström. En sådan uppsluppen men samtidigt hårt slående samhällskritik var inget man var van vid på en institutionsteater 1967 säger litteraturprofessorn och teaterkritikern Tomas Forser. – Vi lever fortfarande i ett klassamhälle, det finns hur mycket som helst att skriva samtidsdramatik om, sa Kent Andersson i en radiointervju 1967. Då hade hans pjäs Flotten haft premiär och hyllats som banbrytande teaterdramatik.Från egna minnen och arkivmaterial har Mia Gerdin hämtat glimtar från föreställningen och Jörgen Cederbergs intervju 1967.Den här Klassikern är från 2014.

"Flotten" fångade den politiska tidsandan, bröt ner föråldrade hierarkier inom teatern och frigjorde skådespelarnas egna idéer. Hör författaren Kent Andersson och regissören Lennart Hjulström. En sådan uppsluppen men samtidigt hårt slående samhällskritik var inget man var van vid på en institutionsteater 1967 säger litteraturprofessorn och teaterkritikern Tomas Forser.   Vi lever fortfarande i ett klassamhälle, det finns hur mycket som helst att skriva samtidsdramatik om, sa  Kent Andersson i en radiointervju 1967.  Då hade hans pjäs Flotten haft premiär och hyllats som banbrytande teaterdramatik.Från egna minnen och arkivmaterial har Mia Gerdin hämtat glimtar från föreställningen och Jörgen Cederbergs intervju 1967.Den här Klassikern är från 2014.

Gustav II Adolf grundade Göteborg 1621. För att minnas detta lät Göteborgs stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen. Hör vad som hände med de olika gjutningarna innan han kom på plats. Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet. Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland.Det var viktigt att statyn av Gustav II Adolf "indignerande med högra handen stället för staden, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga! Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom.Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland. Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustaf Adolfs Torg 1854.Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut. Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida.I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf.Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.

Jan Troells långfilmdebut "Här har du ditt liv" brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. I Klassikern berättar han om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till. Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof. I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966 där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning. Programmet är från 2014.

Kulturredaktionens Jenny Teleman pratar med teaterkritikern Kristina Lindkvist om vad de sett, vad de önskar att de kunnat se - och om den digitala scenen verkligen är ett alternativ Förutom årets teaterföreställningar handlar P1 Kultur idag om hela decenniets arkitektur: kvaliteér, flopparna och politiken runt-i-kring. I boken Tiotalets svenska bostad presenteras 25 tidstypiska eller mer innovativa bostadsprojekt, samt en hel del kritik mot tiotalets marknadsstyrda bostadsbyggande. Dan Hallemar är en av bokens redaktörer och reder ut vad som gick fel och varför; vad som byggdes i bostadsbristens Sverige, för vem och hur. I helgen sänds sista avsnittet av SVT-serien Jakten på en mördare. P1 Kultur har besökt platsen där den utspelar sig och talat med Hörbyborna om minnena den väcker. Känslorna kring mordet på tioåriga Helene och den långdragna utredningen. Fredagens klassiker av Mia Gerdin handlar om skapandet av fiktiva mord. När Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten kom ut var det en prisad succé. Men det stod ändå inte riktigt klart att hon skrivit något så banbrytande. Här hade hon kopplat ihop sin känsla för deckarintriger med sitt andra författarskap, och nu många år senare framstår romanen som ett pionjärverk vad gäller att använda det norrländska glesbygdssamhället till något annat än en kuliss. Programledare Cecilia Blomberg Producent Estrid Holm

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Vi lotsar genom strömmen av tv-serier och filmer kring amerikansk politik tillsammans med frilansjournalisten Caroline Hainer och Emma Engström från Kulturredaktionen. Vad måste man se inför valet? Efter det amerikanska presidentvalet 2016 var stora delar av usa:s kultur- och mediebransch i chock. Men fyra år har gått sedan dess. Och hur har Trumps tid som president, och upptakten till årets val egentligen märkts på film och i tv-dramatiken? En lista på serierna och filmerna vi pratade om finns längst ner i den här texten. SÅNGARBESÖK I STUDION Vi får också besök av operasångaren Richard Hamrin, som just nu porträtterar den omsusade kontratenoren, synthpoparen och stilikonen Klaus Nomi i en bejublad enmansföreställning för unga på Stockholmsoperan. Vem var då Nomi - och hur gör man för att gestalta hans öde? KLASSIKERN: UTVANDRARNA I veckans Klassiker tittar Mia Gerdin tillbaka på Wilhelm Mobergs roman "Utvandrarna" från 1949. En av 1900-talets allra mest inflytelserika verk, som även givit upphov till filmer som i sig blivit klassiker - och i veckan har vi även rapporterat om en nyinspelning av romanen. Mobergs verk tycks alltså lika aktuellt i vår tid som i hans egen. NÄR BJÖRNARNA KOM TILL SICILIEN Vi får även träffa regissören Lorenzo Mattotti, som har gjort den animerade filmen "Sagan om björnarna som erövrade Sicilien" med svensk premiär i dag. Om hur en stam björnar tar sig över bergen och in i människornas domän. De serier och filmer vi pratade om i samtalet kring USA-valet: Filmer: "Us", "Get out", "Antebellum", "Dark Waters", "Vice". TV-serier: "Lovecraft country", "The Watchmen", "The Comey rule" (HBO Nordic). "The Good Fight" (Viaplay & HBO Nordic). "The Boys" (Amazon Prime). Dokumentärt: "Agents of chaos" (HBO Nordic) Nedlagda serier: "Roseanne", "Last Man Standing". Reality-såpor: "Queer Eye" (Netflix) "We Are Here" (HBO Nordic) "90 day fiancé" (D Play) Programledare: Roger Wilson. Producent: Mattias Berg och Maria Götselius

Vilhelm Mobergs utvandrarserie är ett av de mest lästa verken i Sverige och som ständigt ger upphov till nya versioner inom film och teater. Alla hade de olika motiv för att lämna Sverige 1850: svält eller förföljelse, men enligt författaren Vilhelm Moberg som skrev Utvandrarna så förenades de alla i en dröm om frihet. På över 2000 sidor i fyra volymer ger Vilhelm Moberg liv åt personer som blir lika verkliga som IRL. Mia Gerdin berättar om ett litterärt verk som skrevs i mitten på 1900-talet men utspelar sig 100 år tidigare och som fortsätter leva in i 2000-talet.

Jan Troells långfilmdebut "Här har du ditt liv" brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. I Klassikern berättar han om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till. Denna svartvita film anses som ett mästerverk, och är en historia inte bara om en ung mans bildningsresa utan även om det moderna Sveriges framväxt. Eddie Axberg är lysande i rollen som den ständigt registrerande och reflekterande Olof. I Klassikern har Mia Gerdin talat med Jan Troell om den film han gjorde 1966 där han som vanligt svarar för regi, foto och klippning. Programmet är från 2014.

Violeta Parra från Chile skrev både starkt politiska sånger och vackra kärlekssånger. Hennes vackraste sång till livet skrevs kort innan hon tog sitt liv 1967. Gracias a la vida är en sång som finns i många versioner runt om i världen och som ständigt spelas in på nytt. Det finns samba- bossa-, jazz-, kör-, opera- och popversioner av denna låt som skrevs 1967 av Violeta Parra i Chile. I Sverige har den kommit att ingå i den svenska visskatten och används ofta vid begravningar. Hon fick aldrig uppleva framgången med sin låt eftersom hon tog livet av sig kort efter det att skivan släppts. Mia Gerdin samtalar med Jan Hammarlund om Violeta Parras liv och låtskrivande. Om du mår dåligt och behöver hjälp hittar du telefonnummer här.

Framme vid omgång två av vår tv-cirkel om Svenska hjärtan från 1987! Roger Wilson diskuterar effekterna av penningskulder, joggingdressar och medelklassdepp med Nina Asarnoj och Emma Engström. P1 Kulturs cirkel om Carin Mannheimers tv-serie Svenska hjärtan (finns på öppet arkiv på SVT Play) har inspirerat flera lyssnare att hänga på. En av dem är Eva-Lotta Helgesson i Göteborg som cirklar digitalt med vänner utspridda över landet. Ingen av dem har sett Svenska hjärtan tidigare. Hur är det att titta nu? Anna Tullberg ringer upp. Vi har också frågat tv-såpaexperten och kulturjournalisten Göran Everdahl om vad som egentligen var nytt med Svenska hjärtan när den kom. BARN, NY NORSK HYLLAD FILM Vi intervjuar den norske regissören Dag Johan Haugerud som gjort kritikerhyllade och bioaktuella filmen Barn. HISTORIEN BAKOM LÅTEN JAG VILL TACKA LIVET Dagens klassiker handlar om en sång som från Chile spritt sig över världen och finns i många versioner. Här i Sverige har den blivit folkkär och ingår numera i vår vistradition. Mia Gerdin berättar historien om sången Jag vill tacka livet, eller Gracias a la vida, skriven av Violeta Parra. EINSTÜRZENDE NEUBAUTEN - HELT ENKELT BRA Veckans kulturtips är det tyska rockbandet Einstürzende Neubautens splitternya album Alles in Allem. Programledare: Roger Wilson Producent: Anna Tullberg

Violeta Parra från Chile skrev både starkt politiska sånger och vackra kärlekssånger. Hennes vackraste sång till livet skrevs kort innan hon tog sitt liv 1967. Gracias a la vida är en sång som finns i många versioner runt om i världen och som ständigt spelas in på nytt. Det finns samba- bossa-, jazz-, kör-, opera- och popversioner av denna låt som skrevs 1967 av Violeta Parra i Chile. I Sverige har den kommit att ingå i den svenska visskatten och används ofta vid begravningar. Hon fick aldrig uppleva framgången med sin låt eftersom hon tog livet av sig kort efter det att skivan släppts. Mia Gerdin samtalar med Jan Hammarlund om Violeta Parras liv och låtskrivande. Om du mår dåligt och behöver hjälp hittar du telefonnummer här.

När modern tar livet av sig drygt 50 år gammal, går det sex-sju veckor innan författaren Peter Handke börjar skriva om henne. Lyssna och ladda ner till och med 31 december 2020 På 70 sidor koncentrerar han hela hennes liv samtidigt som han reflekterar över sitt eget arbete med ord och skrivande. Johan Gry läser Berättelse om ett liv, en roman sex delar. Eva Liljegren har översatt, Jan-Olof Leandersson är tekniker, Mia Gerdin är producent.

När modern tar livet av sig drygt 50 år gammal, går det sex-sju veckor innan författaren Peter Handke börjar skriva om henne. Lyssna och ladda ner till och med 31 december 2020 På 70 sidor koncentrerar han hela hennes liv samtidigt som han reflekterar över sitt eget arbete med ord och skrivande. Johan Gry läser Berättelse om ett liv, en roman sex delar. Eva Liljegren har översatt, Jan-Olof Leandersson är tekniker, Mia Gerdin är producent.

När modern tar livet av sig drygt 50 år gammal, går det sex-sju veckor innan författaren Peter Handke börjar skriva om henne. Lyssna och ladda ner till och med 31 december 2020 På 70 sidor koncentrerar han hela hennes liv samtidigt som han reflekterar över sitt eget arbete med ord och skrivande. Johan Gry läser Berättelse om ett liv, en roman sex delar. Eva Liljegren har översatt, Jan-Olof Leandersson är tekniker, Mia Gerdin är producent.

När modern tar livet av sig drygt 50 år gammal, går det sex-sju veckor innan författaren Peter Handke börjar skriva om henne. Lyssna och ladda ner till och med 31 december 2020 På 70 sidor koncentrerar han hela hennes liv samtidigt som han reflekterar över sitt eget arbete med ord och skrivande. Johan Gry läser Berättelse om ett liv, en roman sex delar. Eva Liljegren har översatt, Jan-Olof Leandersson är tekniker, Mia Gerdin är producent.

När modern tar livet av sig drygt 50 år gammal, går det sex-sju veckor innan författaren Peter Handke börjar skriva om henne. Lyssna och ladda ner till och med 31 december 2020 På 70 sidor koncentrerar han hela hennes liv samtidigt som han reflekterar över sitt eget arbete med ord och skrivande. Johan Gry läser Berättelse om ett liv, en roman sex delar. Eva Liljegren har översatt, Jan-Olof Leandersson är tekniker, Mia Gerdin är producent.

När modern tar livet av sig drygt 50 år gammal, går det sex-sju veckor innan författaren Peter Handke börjar skriva om henne. Lyssna och ladda ner till och med 31 december 2020 På 70 sidor koncentrerar han hela hennes liv samtidigt som han reflekterar över sitt eget arbete med ord och skrivande. Johan Gry läser Berättelse om ett liv, en roman sex delar. Eva Liljegren har översatt, Jan-Olof Leandersson är tekniker, Mia Gerdin är producent.

Med inspiration från tidig renässans och medeltid, skapade prerafaeliterna konst som var motsägelsefull på många sätt. Hur kunde den rymma religiositet, radikala idéer, sex och natur på samma gång? På Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm har det i helgen öppnat en ny utställning, "Edward Burne-Jones Prerafaeliterna och Norden". Det är den första utställningen i Skandinavien med konst och design av konstnären Edward Burne-Jones, som var elev till en av en förgrundsgestalterna bland prerafaeliterna, Dante Gabriel Rossetti. Burne-Jones fick inflytande i Norden, både med sin konst och den roll han hade inom Arts and crafts-rörelsen. Konstnären Helena Blomqvist, som inspirerats av Prerafaeliterna, kommer till studion tillsammans med P1 Kulturs konstkritiker Cecilia Blomberg för ett samtal om en tämligen udda, men fantasieggande konstströmning. Det har varit stor premiärhelg på de svenska teaterscenerna och P1 Kultur har varit på Göteborgs stadsteater, där vår kritiker Mia Gerdin har sett Eugene ONeills familjedrama "Långdags färd mot natt" i regi av Emil Graffman. Dessutom har teaterkritikern Jenny Teleman varit på Dramaten - hela två nya uppsättningar: Arthur Millers Häxjakten med Alexander Mørk-Eidem som regissör, samt Nadja Weiss som satt upp Jon Fosses version av Euripides tragedi Ifigenia i Aulis. Inga nya kulturreservat och mindre än hälften så många nya byggnadsminnen som tidigare. Det kan vår reporter Joakim Silverdal berätta om i dagens reportage om läget när det gäller bevarandet av landets kulturmiljö. I exempelvis Västerbottens län får vi backa tre år i tiden för att hitta det senaste byggnadsminnet ett gammalt bönhus i byn Missenträsk. Och så till sist en OBS-essä och är det latinisten och skribenten Martina Björk som läst Ingvar Björkesons Ovidius-tolkningar och reflekterar över skaldens ytterst medvetna jämrande, hans klagande exilpoesi har ekat genom dessa millennier och funnit nya läsare runt om världen. Men finns det inget ände på hans bitterhet? Programledare: Gunnar Bolin Producent: Maria Götselius

Game of Thrones har nått slutet och vi väljer några legendariska scener ur hela TV-serien. Dessutom en rapport från de sista dagarna av filmfestivalen i Cannes och spekulationer om guldpalmsvinnare. Årets upplaga av filmfestivalen i Cannes lider mot sitt slut. Sveriges Radios utsända Björn Jansson och Roger Wilson summerar årets festival i P1 Kultur. Bland annat om sina möten med Adèle Haenel, som är med i en av årets hetaste tävlingsfilmer "Portrait of a Lady on Fire", och kultförklarade Udo Kier som spelar i den skruvade Brasilianska filmen "Bacuarau". Det kommer också att tippas guldpalmsvinnare, samt pratas om den kvinnliga blickens kraft på årets festival. I början av veckan släpptes sista avsnittet av Game of Thrones. En av de senaste årens mest populära och genomdiskuterade TV-serier. Men vad var bäst i de åtta säsongerna? Och vad kommer vi att minnas? Jenny Teleman och Joakim Silverdal gästar P1 Kultur och tar med sig favoritscener och tankar om dem. Vad flippade och vad floppade? Och vilken betydelse kommer denna gigantiska publiksuccé ha i framtiden? På Filmfestivalen i Cannes har också skådespelaren Sylvester Stallone lanserat sin återkomst på bioduken som John Rambo. Den nya filmen heter "Rambo V: Last blood" och har premiär i höst. I Klassikern idag berättar Mia Gerdin den osannolika historien om hur denna actionhjälte fick sitt namn. En berättelse som har sina rötter på Hisingen i Göteborg. Vi  uppmärksammar också att det är på dagen 100 år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Och några av Kulturredaktionens medarbetare tipsar om vad de tycker är "Bäst just nu". Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Cecilia Blomberg

Bakom Rambo hittar vi förutom Sylvester Stallone även Hisingen, ett äpple och en författare som desperat söker ett namn. Det är 1971 och författaren David Morrell som då bor i Pennsylvania sitter och sliter med sin debutroman. Han har bestämt sig för att den ska heta First Blood, men problemet är att han inte har något namn ännu på sin hjälte, den hemvändande Vietnamsoldaten. Morrell har kört fast. I struggled to find that Character´s name. På eftermiddagen kommer hans fru hem från affären. Hon har köpt äpplen, en ny sort, säger hon. Han är mitt uppe i sitt skrivande, han har annat att tänka på, kanske blir han irriterad när hon berättar om dom nya äpplena som ska vara så goda. Men han vill ju inte vara otrevlig så han tar han ett äpple, biter i det lite förstrött och tycker det har en frisk och fin smak och frågar vad det är för sort. Hon säger att äpplet heter Rambo. Då klickar det till hos David Morrell. Han känner direkt styrkan och kraften i namnet Rambo. Debutromanen First Blood  - som på svenska heter Tvekampen - blir en succé och så föds actionhjälten, Vietnamveteranen, supersoldaten som har sin egen agenda. Och boken blir till film med Sylvester Stallone, alias John Rambo. Sylvester Stallone har gjort många andra roller under sin karriär, men det är med den våldsamme krigaren Rambo han fick sitt stora internationella genombrott. Och och här kommer det mest häpnadsväckande - därmed är han för evigt sammanbunden med Hisingen och Göteborg! För det där äpplet som David Morrells fru köpte i Pennsylvania 1971 odlades ursprungligen vid Rambergets fot på Hisingen, i Göteborg. Peter Gunnarsson hette lantbrukaren som mer än 300 år tidigare utvandrade till Amerika.  Det var 1639. Han tog sig namnet Peter Gunnarsson Rambo efter berget därhemma, och Rambo gav namn åt en av hans äppelsorter som bl a användes till cider. Det gick väldigt bra för Gunnarsson Rambo. Släkten Rambo - liksom äpplena med ursprung från Ramberget - spred sig i Delaware och grannstaterna.  Det finns beskrivet i boken The Rambo Family Tree, en släkthistoria som sträcker sig över 350 år, från 1611 till 1986, skriven av Beverly Nelson-Rambo. Det var det goda äpplet som fick David Morrell att ge sin huvudperson namnet Rambo, men han tänkte också på att namnet påminde om engelskans sätt att uttala den franske poeten Arthur Rimbauds namn, alltså Rambou, och det var inte alls fel association, tyckte han.  Tvärtom. Morrell var väl förtrogen med Rimbaud och tyckte att hans mest kända verk, En tid i helvetet, kunde ses som en metafor över den här f d Vietnamsoldatens upplevelser. Att huvudpersonen i en bok eller film har ett namn som stämmer överens med personen man vill skildra och som dessutom fastnar lätt hos publiken, den sortens psykologi har Morrell utvecklat i sin essä Whats in a name. Och det kanske också gäller för äpplen? I Sverige dog äpplet Rambo ut under den hårda vintern 1709 som tog död på de flesta fruktträd i landet. Men när Carl von Linné firades stort 2007, kom äpplet tillbaka genom ympkvistar från USA och det var USA:s ambassadör som fick plantera Rambo på nytt. Det skedde inte vid Ramberget utan i Uppsala. Sylvester Stallone tillfrågades om medverkan vid återplanteringen i Sverige men tackade nej. Mia Gerdin mia.gerdin@sverigesradio.se

I morgon är det dags för årets första sammankomst i Svenska Akademien. Vi möter en av de nya ledamöterna: poeten Jila Mossaed. Dessutom samtal med Tensta konsthalls nyblivna chef Cecilia Widenheim. Cecilia Widenheim kommer från chefsposten på Malmö konstmuseum - och vi undrar om skillnader och likheter mellan det uppdraget och nya tjänsten i stockholmsförorten Tensta. Det är Mia Gerdin som har gjort det långa porträttet av Jila Mossaed, som ursprungligen sändes före jul. Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mattias Berg

2011 träffade programmet "Biblioteket" den norske författaren Roy Jacobsen. Här ett klipp ur programmet - intervjuade gjorde Mia Gerdin. Roy Jacobsen är en av Norges mest framgångsrika författare.  Sedan debuten 1982 har han sålt hundratusentals böcker bara i sitt hemland och då handlar det inte om kriminallitteratur utan i regel om brett upplagda episka romaner.  Det stora genombrottet kom för snart 20 år sedan med Segerherrarna, en bok som handlar om utvecklingen från fattigt bondland till modernt stadsliv och som gjorde Roy Jacobsen till klassresans uttolkare i Norge.  Hans senaste roman Underbarn som nyligen (2011) kom på svenska kallar han själv för Segerherrarnas lillasyster. Efter Underbarn finns på svenska böckerna: Ånger, De osynliga och Vitt hav.  Mia Gerdin har träffat honom i Oslo där han berättar att han skriver sina böcker om och om igen, tills han är så less på dem att han lovar sig själv att aldrig mer återvända till just den miljön eller tidsepoken. Uppläsare är Mattias Palm. Redaktör är Mia Gerdin. Programmet sändes första gången 2011. 

På torsdag inträder författaren Jila Mossaed i Svenska Akademien. Möt henne i ett porträtt om språk, exil och dikt. Dessutom: Springsteens Broadway-succé har släppts på film - hur bra är det? I helgen, bara några dagar efter att Bruce Springsteen avslutat den sista föreställningen av showen Springsteen on Broadway, släpptes filmen med samma namn. Samtal med kritikern och Springsteen-fantasten Elin Grelsson. Författaren Jila Mossaed till Sverige som flykting från Iran i mitten av 80-talet, redan då etablerad som författare på Persiska. På torsdag träder hon in i Svenska Akademien vid den årliga högtidssammankomsten. Mia Gerdin har träffat henne för att prata om exilen, språket och dikten. Sorgens fem faser har många hört talas om. Men även om man idag ofta ser på sorgen mer cykliskt så är risken att den i vårt prestationssamhälle blir till ett projekt som måste utföras väl och på utsatt tid. Det menar journalisten Mats Almegård i dagens essä från OBS efter att ha läst sorgeskildringar och fått en ny bild av sörjandets karaktär. Programledare: Saman Bakhtiari  Producent: Eskil Krogh Larsson

I dagens P1 Kultur skärskådar vi Anna Odells nya film X&Y! Hur kan man förstå den? Är det en film om identiteter, kön, makt och om det finns ett sant jag? Eller är det rent av ett konstprojekt? Programledare Roger Wilson diskuterar X&Y tillsammans med kulturredaktionens kritiker Mårten Arndtzén och Jenny Teleman. Går det att nagla fast vad filmens regissör Anna Odell vill göra och blir det bra? I dag har också uppsättningen "Upprorets poet" premiär på Göteborgs stadsteater. Det är en pjäs av poeten och den nyblivna Svenska akademie-ledamoten Jila Mossaed och regissören Rebecca Örtman. Den berättar om en av Irans nyskapande poeter, Farough Farrokhzad, men väver också in Jila Mossaeds egen berättelse. Det blir reportage i P1 Kultur av Mia Gerdin, som har följt en repetition inför premiären. Om ett par veckor går "Operation Ragnarök" upp på biograferna och filmens regissör Fredrik Hiller gästar dagens program, där han får berätta om hur han fick idén att låta en här av zombies invadera Landskrona. Dessutom blir det en Klassiker signerad Katarina Wikars. Den handlar om poeten Henry Parland, modernisten som 21 år gammal gav ut diktsamlingen "Idealrealisation" 1929. Det var hans debut och kom att bli det enda verk som publicerades under hans livstid redan 1930 gick han bort i scharlakansfeber. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Gustav II Adolf levde ett mycket äventyrligt liv även som staty! Hjältekonung har han kallats i historieböckerna, men krigarkonung vore ett bättre epitet.  Han var fullt sysselsatt med trettioåriga kriget som till stor del böljade fram och åter över nuvarande Tyskland. I Sverige grundade han flera städer, bl a Göteborg 1621.  För att minnas detta lät Göteborgs Stad i mitten av 1800-talet beställa en staty av kungen, där det var viktigt att han indignerande med högra handen stället för staden, det vill säga han skulle peka med sin högra hand: där ska staden ligga!  Uppdraget gick till konstnären Bengt Erland Fogelberg som mest arbetade i Rom. Första gjutningen fick kasseras, den andra gjutningen lyckades men fartyget som skulle frakta statyn till Göteborg gick i kvav, statyn hamnade på havets botten vid Helgoland.  Driftiga helgolandsbor lyckades dock bärga statyn, men staden Göteborg tyckte att den begärda bärgarlönen var för hög och beställde i stället en ny tredje kopia som äntligen kunde placeras på Gustav Adolfs Torg 1854. Det där andra exemplaret, som legat på havets botten, såldes till Bremen, där den märkligt nog restes i centrala stan och fick stå där tills Andra världskriget bröt ut.  Då behövdes statyns koppar till annat, Gustav Adolf smältes ner för att användas inom tyska krigsindustrin.  Ett bra exempel på ödets ironi: Gustav II Adolf kom till slut att kämpa på sina forna fienders sida. I programmet intervjuas Håkan Wettre, f d intendent på Göteborgs Konstmuseum och musiken vi hör är Salve Decus Suecorum Rex Gustave Adolphe, en hyllningskör skriven på 1600-talet och utdrag från Hugo Alfvéns Skådespelsmusiken ett stycke för kammarblåsare som heter Gustav II Adolf. Dessutom hörs en kort bit från Gustav der König in Schweden, skriven på 1600-talet för 4 stämmor. Programmet är gjort av Mia Gerdin och sändes första gången 7 maj 2011.

Ett specialprogram från Island av Mia Gerdin och Ulla Strängberg (2013). Islänningarna har inga kronjuveler men de har sina handskrifter med både Eddadiktning och sagor sedan 1200-talet. Under en period var det förbjudet att ändra eller popularisera dikterna och sagorna, men nuförtiden är det annorlunda. En tecknad långfilm har producerats på Island som handlar om Tor, Oden och andra gudar på Valhalla. Mia Gerdin och Ulla Strängberg åker runt på Island i nutid och dåtid, hälsar på hos Gunnar på Lidarende och pratar med författaren Yrsa Sigurdadottir som använder sig av fornnordisk mytologi och refererar till isländska släktsagor när hon skriver sina storsäljande deckare. Uppläsare är Johan Gry. Musiken kommer från Sigur Ros, Björk och Ry Cooder. Resenärer och programledare är Mia Gerdin och Ulla Strängberg. Detta är del 2 av 2. Del 1 sändes den 6 januari. Programmet sändes för första gången 2013. Detta är en något förkortad version.

Ett specialprogram från Island av Mia Gerdin och Ulla Strängberg (2013). Hur har de isländska sagorna kunnat behålla sin lyskraft i över 800 år? Mia Gerdin och Ulla Strängberg reste till Island för att ta reda på vad landets gamla sagor betyder idag. I det första programmet diskuteras hur sagorna inspirerar dagens författare som till exempel Sjón och Gerdur Kristny. Första stoppet på resan genom lavafält och jöklar är Snorre Sturlassons Reykholt, där han skrev sin Edda på 1200-talet, badade och gick en blodig död till mötes. I Reykjavik intervjuas författaren och forskaren Jon Karl Helgasson. Han berättar bl a hur stadens gator fått namn efter personer från olika sagor. Författaren Gerdur Kristny använder sig av en gammal Eddadikt i sin diktsamling Blodhov (översatt till svenska av John Swedenmark) och Sjón som tar sig fram i Reykjavik på sin vita cykel berättar om sagornas inflytande på hans författarskap, och varför de är stor litteratur än idag. Vi möter även Kristinn Johannesson, svensk samordnare för Nordens hittills största översättarprojekt: att nyöversätta de isländska sagorna till svenska, norska och danska. Uppläsare är Johan Gry. Musiken kommer från Sigur Ros, Björk och Ry Cooder. Resenärer och programledare är Mia Gerdin och Ulla Strängberg. Detta är del 1 av 2. Del 2 sänds den 13 januari. Programmet sändes för första gången 2013. Detta är en något förkortad version.

Jag är ingen avantgarde-regissör, jag har hållit mig i underhållningsbranschen, säger Eva Bergman. Sedan hon lämnade Backateatern 2001 arbetar hon med olika projekt och uppsättningar. Om Eva Bergmans yrkesval beror på gener eller uppväxt kan man inte veta, men båda hennes föräldrar var regissörer: Ellen och Ingmar Bergman När pappa förstod att han inte behövde skämmas över att jag ägnade mig åt samma yrke som han, så piggade han på sig och vi upprättade en rolig, yrkesmässig kontakt, säger hon. Eva Bergman startade barn- och ungdomsteaterverksamheten på Göteborgs Stadsteater, det som kom att bli Backateatern i slutet av 70-talet. Hon hade drygt 20 mycket framgångsrika år som konstnärlig ledare innan hon lämnade Backa för att jobba med andra projekt och uppsättningar. Bl a har hon svarat för flera succéer på Göteborgs Stadsteater de senaste åren, som Pygmalion och Påklädaren (båda med Tomas von Brömssen) och Driving Miles (med Sven Wollter).  Här berättar hon om musikens betydelse i hennes liv, om uppväxten med tre syskon och ensamstående yrkesarbetande mor, om 70-talets framtidstro som avspeglade sig i teaterarbetet och om livet med Henning Mankell. Mankell var inte bara författare utan även dramatiker och regissör. Vi liknade varandra, vi förstod precis vad den andre höll på med, vi hade samma formspråk och samma behov att göra underhållande teater med någon sorts mening. Teater liksom annan kultur handlar om att få syn på den andre; att inse att människor hänger ihop och är beroende av varandra, säger Eva Bergman, och menar att det är den insikten som har drivit henne genom åren. Mia Gerdin mia.gerdin@sverigesradio.se

Joseph Knevel i samtal med skådespelaren Hans Mosesson & radiojournalisten/producenten Mia Gerdin om deras arbete med Radioföljetongen Fiskarmännen av Chigozie Obioma.

Midsommarafton ägnas vårens största kulturhändelse: Ruben Östlunds Guldpalm i Cannes. Mia Gerdin tecknar ett porträtt av regissören och vi diskuterar varför han fick filmvärldens finaste pris. I studion sitter kulturredaktionens filmkritiker Roger Wilson och Björn Jansson som även är en av få kritiker som hittills fått se den vinnande filmen, "The Square". Dessutom ett långt porträtt av Ruben Östlund som Mia Gerdin gjorde 2014.

Sven-Erik Magnusson var aktiv som musiker i sex decennier. Få svenska artister har varit lika rotade i en geografisk miljö som han, Värmland var hans landskap och det hördes i hans musik. I denna podd talar vi om artisten Sven-Erik Magnusson från Sven-Ingvars och hans betydelse för svensk musik. Medverkar gör bland andra den värmländska poeten Bengt Berg, vår musikreporter Mia Gerdin och Sveriges Radios kulturchef Mattias Hermansson. Han var den som fyllde mitt sinne med längtan och drömmar mellan moped och körkort. Värmland blev som en enda stor dansbana när man lyssnade på Sven-Ingvars, berättar Bengt Berg. Vi låter även våra gäster önska sina favoritlåtar med Sven-Erik. Programledare: Roger Wilson Producent: Gunnar Bolin

Vi spekulerar i vilken film som kommer att vinna det nordiska priset på Göteborgs filmfestival, pratar religion och har sett den norska serien som kan vara nästa Skam-succé. Göteborgs filmfestival går in på sin sista helg och det börjar bli läge att sammanfatta intrycken. Roger Wilson får sällskap av Emma Engström och tillsammans pratar de om hur tv-formatet tar en allt större del av utrymmet på festivalen. Flera tv-bolag har också passat på att presentera nyheter i form av planerade serier i Göteborg under veckan. Åtta nordiska långfilmer tävlar om festivalens stora pris, Nordic Dragon Award. Mia Gerdin har sett alla utom den som visas i kväll och är med och tippar vinnare.  Film och religion har varit ett av festivalens teman och under veckan har det bland annat visats film i en moské och i Göteborgs synagoga. Emma Engström var på plats och har gjort ett reportage.

Mia Gerdin och Ulla Strängberg fortsätter sin grönländska resa i Nuuk, huvudstaden med 17000 invånare, 1/3 av hela landets befolkning. Den legendariska musikgruppen Sumé  bidrog på 70-talet till att skapa en nationell självkänsla i Grönland. 1979 fick man "Hjemmestyre" och 2009 blev landet självständigt i alla frågor utom utrikespolitik.  Vi träffar producenten Karsten Sommer som numera jobbar på grönländska radion, KNR och som på 70-talet grundade skivbolaget ULO.-Sumé var en kulturell bomb, säger Karsten Sommer. Det stärkte självkänslan hos grönländarna, som så länge varit koloniserade av danskarna. Sumé lade grunden till den nationella identiteten, ett musikaliskt arv som tagits vidare av hiphopen.Vi går runt i det fina kulturhuset Katuaq, format efter det böljande norrskenet, vi tittar på nya färgstarka lägenhetskomplex och lär oss att bostadspriserna är lika höga som i Danmark, vi besöker den nya gallerian och åker i Grönlands första rulltrappa, och får veta att:"Alla grönländare är diktare och musiker" - Kim Larsen, Selvstyrets kulturdepartement.Kristian Mölgaard är en ung, egensinnig filmare som fick viral spridning med sin video om den globala uppvärmningen."Alla grönländare är diktare och musiker"-Det var tänkt som en ironisk och skämtsam kommentar, säger han. Över huvudtaget verkar inte grönlänningarna särskilt oroade över klimatförändringarna. Utom proffsen på Klimatinstitutet som studerar permafrostens tinande och märker hur vissa arter försvinner.- Det finns en annan grönländsk självmedvetenhet och stolthet Idag är det grönländarna själva som framför samhällskritiken, inte bara folk utifrån. Innan vi tar det röda planet till Köpenhamn, konstaterar vi att Grönland genomgått en snabb förändring sedan sekelskiftet. Turismen har ökat markant, man börjar diskutera mineralbrytning (det omstridda uranet t ex) och man står inför stora utmaningar när det gäller att upprätthålla service på avlägset belägna platser längs kusten i väglöst land. Mia Gerdin som besökte landet också för 12 år sedan ser en förändring ett Nuuk med större självförtroende.Tidigare program i serien:Grönländsk resa 1: Färgstarkt, vilt och vackert Grönland: Att bo i väglöst landGrönland: Den unga och orädda litteraturenGrönland: Från tupilaker till civilisationskritik inom konsten 

Mia Gerdin och Ulla Strängberg landar på Kangerlussuaqs flygplats och tar det röda inrikesflyget till Ilulissat, 30 mil norr om polcirkeln. Ilulissat ligger vid Isfjorden och från vårt bed&breakfast ser vi isbergen segla förbi. Det är majestätiskt. Slädhundarna skäller, turisterna flockas kring helikoptern som ska ta dem till glaciären - innan den smälter. Men på 12 år har invånarantalet - om man räknar både människor och hundar - halverats. Nu bor här  5000 människor och bara 1200 slädhundar mot tidigare 6000.  Hundarna  står vid sina kojor, på sommarsemester.Vi tar båten, kryssar mellan isflaken ut till den lilla byn Ilmanaq där helikoptern sänker byggmaterial till de nya turiststugorna som byggs vid stranden. Det är en del av den nya vildmarksturism som håller på att förändra scenariot i Grönland.Sedan tar vi en större båt, Sarfaq Ittuk som trafikerar byarna som ligger som klasar vid kusten. 80 % av Grönland är täckt av is. Här finns inga vägar, men en väl utbyggd infrastruktur med hjälp av båt- och flygtrafik.Vi träffar unga människor i Sisimiut som studerar i Danmark men vill återvända och skaffa jobb här. Familjekänslan är traditionellt stark på Grönland, men liksom överallt annars i Europa är rörligheten bland unga stor och Danmark är för många porten ut i världen.Grönland fick sin självständighet 2009 (i allt utom utrikespolitik)  men banden till Danmark är starka och de flesta är tvåspråkiga. Inkomstskillnaderna är stora, de sociala problemen likaså, men grönländarna har en alltmer framväxande stolthet och självmedvetenhet. Den vackra nationaldräkten dateras från början av förra seklet.-Det var först då man började tala i termer av nationell identitet, säger Daniel Thorleifsen som är chef på Nationalmuseet.I det andra programmet, Grönländsk resa 2, fortsätter vi vår vandring i huvudstaden Nuuk och träffar radiopratare, musiker och filmare, samt åker i Grönlands första rulltrappa...Tidigare program i serien:Grönland: Att bo i väglöst landGrönland: Den unga och orädda litteraturenGrönland: Från tupilaker till civilisationskritik inom konstenUlla Strängberg ulla.strangberg@sverigesradio.seMia Gerdin mia.gerdin@sverigesradio.se

P1 Kultur har i kölvattnet efter Bob Dylans Nobelpris i litteratur sökt svaret på varför många svenska artister framgångsrikt arbetar i den mest uramerikanska sångtraditionen av alla. Artister som First Aid Kit från Stockholm, Tallest Man On Earth från Dalarna och Daniel Norgren bosatt i Tvärred har fått stora framgångar de senaste åren med musik som har sina rötter i amerikansk countryblues, bluegrass och folkmusik - det som numera kallas americana.Ytterligare en artist och låtskrivare, 24-åriga Ellen Sundberg från Bjärme i Jämtland, har nyligen släppt sitt tredje album.  Att hon över huvud taget började skriva egna låtar och framträda med dem är Bob Dylans förtjänst. - Jag har nog påverkats allra mest av honom för han har funnits med så himla länge", säger hon.  -Hans texter är mycket speciella, det hörs på beslutsamheten och fraseringen när han sjunger.Kristian Mattson alias The Tallest Man from Earth säger att det är tack vare Dylan som han hittade skivor och bootlegs med "en massa artister, röster och avarter av musik som jag bara älskar".-Och kanske som Dylan vill jag inte begränsa mig och bara göra kopior, utan hitta egna uttryck, säger han. Daniel Norgren, First Aid Kit och Christian Kjellvander är andra exempel på hur svenska musiker vuxit upp med den amerikanska folk-country-blues-traditionen och gjort den till sin. Den musik som allt oftare kallas americana.P1 Kulturs Mia Gerdin försöker bena ut begreppet och dess tillkomst.  Vilken roll spelar t ex Neil Young, Johnny Cash och skivproducenten Rick Rubin för att americana blivit ett musikaliskt begrepp?

Möt Mikael Wiehe. Inspelat live på Stora Teatern 21 november 2016. Mikael Wiehe är musiker, sångare, textförfattare och kompositör. Han har stöttat ANC och Kuba, vunnit fina priser och spelat med många skickliga musiker i olika konstellationer. Det politiska uppvaknandet på 1970-talet påverkades mycket av proggmusikens politiska texter. Genom Mikael Wiehe och hans samarbete med Björn Afzelius blev Hoola Bandoola Band en av de största svenska progg-grupperna. Fyrtio år senare är Wiehes texter, både äldre och nyare, fortfarande relevanta, med sin poesi gisslar han makten i tex Keops pyramid eller Titanic. Vi möter honom i ett samtal. Samtalet leds av Mia Gerdin som är kulturjournalist på Sveriges Radio.

Hur ser konstscenen ut på Grönland? Mia Gerdin och Ulla Strängberg tittar på slädfärder i månljus men också rapmusikinspirerad datorgrafik som ett slags samtidskommentarer. Tidigare reportage från Grönland i P1 Kultur under artikelnI staden Ilulissat, norr om polcirkeln, finns ett konstmuseum dedicerat till Grönlands store landskapsmålare, Emanuel A Petersen. Det är bilder av vardagslivet på Grönland för hundra år sedan is, fjordar och människor klädda i päls.Men på samma konstmuseum finns stora, collageliknande verk av Ivinguaq Stork Hoegh, som blandar datorgrafik med foto, inspirerad av både graffiti och hiphop. Det pågår ett generationsskifte i Grönland där unga konstnärer som Miki Jacobsen utgår från de gamla klichébilderna av Grönland och skapar något nytt.I huvudstaden Nuuk finns ett relativt nytt konsmuseum med sin första konstutbildade chef, Nivi Christensen. Problemet där är att museet inte är statligt och inte kan köpa in och samla samtidskonst i den utsträckning man skulle vilja. Det är ett jätteproblem, säger Nivi Christensen, som ändå försöker spegla den nutida konstscenen så gott det går i det ljusa, luftiga museet. Under sommaren och hösten visas en stor retrospektiv med verk av Anne-Birthe Hove, en av Grönlands största konstnärer, som borde vara betydligt mer känd utanför landets gränser, anser Nivi Christensen. Grönland är en del av världen, det är länge sedan vi var en isolerad ö, säger hon och vill samtidigt avexotisera bilden av Grönland med konstnärer som täljer valben och snidar tupilaker. En tupilak härstammar från inuiternas ursprungliga tro på naturens andar, den lilla figuren har magiska krafter som kan skada ens fiende. Att skära i ben handlar mer om dekoration och kom sig av att man trodde att sälen eller valen tyckte mer om att bli fångad om man gjorde vapnet vackert.Nivi Christensen vill öppna upp museet för nya, mindre konstvana personer och tycker att Grönland har en fördel: Vi grönländare har aldrig lärt oss hur man uppför sig, så som ovan konsthallsbesökare är man inte så ängslig och respektfull som i övriga Europa. Hit kommer man och vågar säga: "Jag fattar noll!"Ulla Strängberg ulla.strangberg@sverigesradio.seMia Gerdin mia.gerdin@sverigesradio.se

Den 22 oktober är det exakt 40 år sedan singeln "New Rose" med The Damned blev den låt som kom att först gravera punken i vinyl. P1 Kultur bjuder in till födelsedagskalas. I P1 Kultur ska vi ägna oss det som ibland lite föraktfullt kallas för jubileumsjournalistik. I år firar den brittiska punken 40 år.Ofta återkommer datumet den 26 november som själva födelsedagen, för det var då Sex Pistols släppte sin första singel Anarchy in the UK. Men det datum som vi tar vår utgångspunkt i är den 22 oktober 1976. Då släpptes det som anses som den ALLRA första brittiska punksingeln: "New Rose" med The Damned.Med oss i studion är kulturredaktionens Fredrik Wadström och Mia Gerdin. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har även träffat artisten Maria Andersson Lundell, tidigare sångerska i Sahara Hotnights, som influerats av punkens energi och råhet.Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Naila Saleem

Måns Hirschfeldt och Mia Gerdin får sällskap av Ola Larsmo från Svenska Pen och Alwa Woxlin som talar om handstilens betydelse för inlärning och smartness. Dessutom, möte med författaren Eugen Ruge. Bokmässan i Göteborg är full gång, eller Bok- och Bibliotek som den egentligen heter. Årets tema är yttrandefrihet och det är över 800 utställare, över 400 seminarier och närmare 4000 programpunkter.Allt som allt så väntas det runt 100 000 besökare, och där mitt ibland dom finns P1 Kulturs Mia Gerdin och Måns Hirschfeldt, i sällskap med Ola Larsmo, ordförande för Svenska PEN, och Alwa Woxlin som ska tala om handstilens betydelse för inlärning och smartness.Mia Gerdin har dessutom träffat Jennifer Clement. Under tre års tid var hon PEN:s ordförande i Mexiko, och nu har hon som första kvinna blivit ordförande i Internationella PEN. Jennifer Clement har flera gånger prisbelönats för sina böcker. Den senaste, "En bön för de stulna", som gick som radioföljetong här i P1 för ett år sedan, blev mycket uppmärksammad.Som ordförande i PEN - en förkortning som står för Poets, Essayists och Novelists - ser hon kampen för yttrandefrihet för författare, journalister och för alla människor, som ständigt pågående.Dessutom har Gunnar Bolin träffat den tyske författaren Eugen Ruge. Hans bok "Den tid då ljuset avtar" har just kommit ut på svenska i översättning av Aime Delbanc. Den har hälsats i Tyskland som "den stora DDR- Buddenbrockromanen". Alltså, att den på samma sätt som Thomas Manns klassiker Buddenbrocks genom en köpmanssläkt i Lübeck beskrev Tyskland under 1800-talet, så har Ruge genom familjen Umnitzers öden från tiden som kommunister i tjugotalets Tyskland över exilår i Mexiko och fångläger i Gulag till tiden efter murens fall, skrivit den stora familjeromanen om det gamla Östtyskland. Ruge själv var verksam först som matematiker i DDR sedan som pjäsförfattare och han lämnade landet ett år före murens fall. När Gunnar Bolin träffade honom här på mässan var han nyfiken på hur Ruge ser på mässans tema och begreppet yttrandefrihet i förhållande till DDR.Lyssna på hela fredagens P1 Kultur med Roger Wilson här

Vi sänder från Göteborg där årets kulturkalas pågår. Festivalen som en gång förknippades med öltält men numera ser den kultursökande publiken som sin målgrupp. Regissören och skådespelaren Frida Röhl tog över Folkteatern för tre år sen. Hon beskrev då Göteborg som en äkta teaterstad och ett teaterliv som fanns nära rörelsen. Hur ser hon på det idag? Och vi tar en titt på teaterns senaste projekt - en musikal.På tisdagen fyllde electronicabandet Wintergatan hela Götaplatsen med en mastig spelning med ljusshow, trummor, gitarrer och synthar. I våras fick en youtubefilm om frontmannen Martin Molins hemmabygge av sin Marble Machine miljontals människor att fascineras. Var finns den nu och vad kom efter det? Martin Molin och Evelina Bäcklund kommer till programmet.Under kalaset uppträder en stor mängd kulturarbetare i både stora och små akter, en febrig aktivitet pågår under sex dagar från förmiddag till kväll. En av aktern är rapduon TNT, och de har ett viktigt budskap. De beskrivs i programmet som "romsk rapdupo från Bergsjön", vi vill förstås höra hur de vill förändra världen. Antonio och Tony Hrustic är inte tjugo år än men vill göra upp med fördomarna mot romer.Projektet Art Scapes gatukonstfestival har pågått sen i juli - 19 stora muralmålningar finns nu att se på, minst en i varje stadsdel i Göteborg. Vi åkte med en busstur till Hammarkullen, Bergsjön, Hjällbo och Härlanda för att titta på de stora målningar som gjorts av svenska och internationella gatukonstnärer.Bisittare i dagens program är erfarna kultur- och musikjournalisten Mia Gerdin som bevakat Göteborg under flera decennier.Programledare: Roger Wilson Producent: Minna Grönfors

"Det blir min sista utställning" säger fotografen Annika von Hausswolff om Grand Theory Hotel som under våren visas på Hasselblad Center i Göteborg. Annika von Hausswolff slog igenom redan som elev på Konstfack med fotoutställningen Tillbaka till naturen där många av bilderna såg ut som om de var tagna på brottsplatser. Men det var inte foto eller bildkonst som fick henne att bryta sig loss och skapa sitt eget liv, utan det var musiken.- Utan punken ingen Annika von Hausswolff, säger hon bestämt. I några år sjöng hon i Cortex tillsammans med Freddie Wadling.I samtalet med Mia Gerdin berättar hon om uppväxten på Stampen i Göteborg med föräldrar som båda körde spårvagn och hur hon via skivbolaget Radium kom i kontakt med konst och konstnärer. P1 Kultur

Hur djupt måste rötterna gå? Författaren Erik Andersson har rötter till 1600-talet i Västra Bodarna där han bor, Amer Sarsour har sina rötter i både Syrien och Palestina men hans hembygd är Storvreta i Uppland, och Gudrun Martikainen som bor i Laxå växte upp i Södra Lappland med finska och samiska rötter bl a. Hon vet hur det känns att vara främmande. Lyssna på hela tisdagens P1 Kultur med Måns HirschfeldtÄr hembygd detsamma som djupa rötter och måste man ha kängor eller gummistövlar på sig när man vandrar i sin hembygd? Det är frågor som ställs och båda besvaras med nej! - i P1 Kulturs fjärde del i serien om hembygd. Mia Gerdin har träffat författaren Erik Andersson vars stillsamt absurda prosa ofta belyser hembygd ur olika perspektiv, samt poeten Amer Sarsour som via Palestina och Syrien funnit sin hembygd i uppländska Storvreta. I Laxå finns Gudrun Martikainen som vet hur det känns att vara nyinflyttad och med den erfarenheten i ryggen har hon hjälpt många flyktingfamiljer och nyanlända.Missa inte de tre tidigare delarna i Hembygder-serien i länkarna nedan

I år fyller Freak Out! av och med Frank Zappa och The Mothers of Invention 50 år. Ett av rockens första dubbelalbum, fylld med oberäknelig och obändig musik framförd av provokativa musiker.  Vi var fula killar med knasiga kläder och långt hår, precis vad underhållningsindustrin behövde, åt helvete med alla vackra hippie-band! säger Frank Zappa i sin självbiografiska bok från 1989. Året var 1966 och Mothers of Invention debuterade med Freak Out!, ett av rockens första dubbelalbum för visst hann Bob Dylan före med Blonde on Blonde! Freak Out! var inte en skiva som byggdes kring en eller två hitlåtar med lite utfyllnad, utan här stod varje låt för sig själv men alla hängde ändå ihop genom sin satiriska ton och det vi idag skulle säga attityd.Det här är mitten på 60-talet, det finns gott om andra band som tänjer och bänder på begreppet popmusik The Who med My Generation, The Beatles med Revolver, Jimi Hendrix med Are you experienced, bara för att nämna några. Och på USA:s västkust exploderar hippie-eran med folkrock och psykedelisk rock The Byrds, Grateful Dead, Jefferson Airplane, The Mamas and the Papas osv Och Mothers, som började som ett bluesbaserat band på kaliforniska landsorten, och hette just bara The Mothers - kom till Los Angeles som blev deras fäste - och de kom som outsiders.  Zappa berättar att de hade väntat sig att de andra grupperna skulle vara väldigt spektakulära och nyskapande, men blev besvikna. De möttes av plastiga folkrockgäng som spelade riktigt lam musik.Redan 1963 skickar Zappa in några av sina låtar till ett skivbolag men där kan man inte se någon kommersiell potential i det han gör och tackar därför nej. Mothers spelar till en början rythmn bluesinspirerad pop och rock men övergår till att spela Zappas låtar och på Freak Out! har Frank Zappa gjort allt, och där finns parodisk dowop-sång, satir över samtiden och en förkärlek till det groteska.Peter Öberg: Jag hörde Freak Out! första gången många år efter utgivningen och själva produktionen var ju inte så elegant som hos den 70-talsZappa jag kände till, men jag kände igen den obstinata obändigheten och dragningen åt det fula som ändå är så snygg på nåt sätt.Innan skivan släpptes var gruppen tvungen att byta namn. På skivbolaget var man övertygad om att det inte skulle bli några radiospelningar med ett gäng fula killar som kallade sig för The Mothers. Då uppfann gruppen the Mothers of Invention.Men namnet var inte det största problemet, berättar Zappa i The Real Frank Zappa Book, utan det var drogerna, och det här är 60-tal i Kalifornien. Zappa ville inte jobba med folk som ständigt var höga på gräs eller syra, han skällde, det blev konflikter och det fanns dom inom gruppen som ville göra sig av med Zappa eftersom han var så sträng och jobbig!Redan från första albumet lade Zappa ut kursen, en mycket medveten mediastrategi. Att vara weird eller excentrisk, d v s att bryta normer både inom och utanför musiken. Till exempel det foto som tas för en artikel i The Times Magazine 1967, där Frank Zappa sitter på muggen. Den bilden blev en affisch som spreds lika snabbt i västvärlden som affischen med Che Guevara.Jag är förmodligen mer känd för att sitta på toaletten än för min musik, sa Zappa självironiskt många år senare.Zappa var oförutsägbar i sin musik och sina uttalanden, "I was always a freak, never a hippie", är ett sådant uttalande, ett annat är då han möter vänsterradikala studenter på ett universitet i London och säger revolution is this years flower power han ville inte ingå i någon grupp, han ville vara free floating freak. Konservativ libertin är det någon som kallat honom. Frank Zappa var tidigt fascinerad av experimentell konstmusik, T ex av den fransk-amerikanske kompositören Edgar Varese, Där fanns teknisk precision och expressivt uttryck, precis det Zappa själv eftersträvade. Och redan på denna debutskiva syns han perfektionistiska drag han dirigerar och grupperar sina Mothers som delar av en symfonisk helhet. Detta är en brutalt nyskapande collageform.Freak Out! var ingen kioskvältare när den kom, men ack så betydelsefull när det gäller synen på vad rockmusik kan vara; att våga gå mot strömmen. Till och med The Beatles lånade en del idéer när de satte ihop Sgt. Pepper-albumet följande år. Men alla var inte lika förtjusta: I Zappas självbiografiska bok citeras Los Angeles Times som skrev att Freak Out! kunde bli det största som hänt tillverkarna av huvudvärkstabletten Aspirin sedan inkomstskatten infördes.Mia Gerdin: För mig blev Freak Out! en livräddare då jag var utbytesstudent i en småstad i Michigan där alla var snälla och trevliga, men jag störde mig på prydligheten, på de stereotypa uppfattningarna om vad en tjej eller kille skulle vara, vad som var rätt klädsel, rätt utseende och rätt uppfattning.Freak Out! bröt vaneseendet. Den var provokativ och nyskapande. Och rolig.Mia Gerdin och Peter Öbergmia.gerdin@sr.sepeter.oberg@sr.se                

I år fyller Freak Out! av och med Frank Zappa och The Mothers of Invention 50 år. Ett av rockens första dubbelalbum, fylld med oberäknelig och obändig musik framförd av provokativa musiker.  Vi var fula killar med knasiga kläder och långt hår, precis vad underhållningsindustrin behövde, åt helvete med alla vackra hippie-band! säger Frank Zappa i sin självbiografiska bok från 1989. Året var 1966 och Mothers of Invention debuterade med Freak Out!, ett av rockens första dubbelalbum för visst hann Bob Dylan före med Blonde on Blonde! Freak Out! var inte en skiva som byggdes kring en eller två hitlåtar med lite utfyllnad, utan här stod varje låt för sig själv men alla hängde ändå ihop genom sin satiriska ton och det vi idag skulle säga attityd.Det här är mitten på 60-talet, det finns gott om andra band som tänjer och bänder på begreppet popmusik The Who med My Generation, The Beatles med Revolver, Jimi Hendrix med Are you experienced, bara för att nämna några. Och på USA:s västkust exploderar hippie-eran med folkrock och psykedelisk rock The Byrds, Grateful Dead, Jefferson Airplane, The Mamas and the Papas osv Och Mothers, som började som ett bluesbaserat band på kaliforniska landsorten, och hette just bara The Mothers - kom till Los Angeles som blev deras fäste - och de kom som outsiders.  Zappa berättar att de hade väntat sig att de andra grupperna skulle vara väldigt spektakulära och nyskapande, men blev besvikna. De möttes av plastiga folkrockgäng som spelade riktigt lam musik.Redan 1963 skickar Zappa in några av sina låtar till ett skivbolag men där kan man inte se någon kommersiell potential i det han gör och tackar därför nej. Mothers spelar till en början rythmn bluesinspirerad pop och rock men övergår till att spela Zappas låtar och på Freak Out! har Frank Zappa gjort allt, och där finns parodisk dowop-sång, satir över samtiden och en förkärlek till det groteska.Peter Öberg: Jag hörde Freak Out! första gången många år efter utgivningen och själva produktionen var ju inte så elegant som hos den 70-talsZappa jag kände till, men jag kände igen den obstinata obändigheten och dragningen åt det fula som ändå är så snygg på nåt sätt.Innan skivan släpptes var gruppen tvungen att byta namn. På skivbolaget var man övertygad om att det inte skulle bli några radiospelningar med ett gäng fula killar som kallade sig för The Mothers. Då uppfann gruppen the Mothers of Invention.Men namnet var inte det största problemet, berättar Zappa i The Real Frank Zappa Book, utan det var drogerna, och det här är 60-tal i Kalifornien. Zappa ville inte jobba med folk som ständigt var höga på gräs eller syra, han skällde, det blev konflikter och det fanns dom inom gruppen som ville göra sig av med Zappa eftersom han var så sträng och jobbig!Redan från första albumet lade Zappa ut kursen, en mycket medveten mediastrategi. Att vara weird eller excentrisk, d v s att bryta normer både inom och utanför musiken. Till exempel det foto som tas för en artikel i The Times Magazine 1967, där Frank Zappa sitter på muggen. Den bilden blev en affisch som spreds lika snabbt i västvärlden som affischen med Che Guevara.Jag är förmodligen mer känd för att sitta på toaletten än för min musik, sa Zappa självironiskt många år senare.Zappa var oförutsägbar i sin musik och sina uttalanden, "I was always a freak, never a hippie", är ett sådant uttalande, ett annat är då han möter vänsterradikala studenter på ett universitet i London och säger revolution is this years flower power han ville inte ingå i någon grupp, han ville vara free floating freak. Konservativ libertin är det någon som kallat honom. Frank Zappa var tidigt fascinerad av experimentell konstmusik, T ex av den fransk-amerikanske kompositören Edgar Varese, Där fanns teknisk precision och expressivt uttryck, precis det Zappa själv eftersträvade. Och redan på denna debutskiva syns han perfektionistiska drag han dirigerar och grupperar sina Mothers som delar av en symfonisk helhet. Detta är en brutalt nyskapande collageform.Freak Out! var ingen kioskvältare när den kom, men ack så betydelsefull när det gäller synen på vad rockmusik kan vara; att våga gå mot strömmen. Till och med The Beatles lånade en del idéer när de satte ihop Sgt. Pepper-albumet följande år. Men alla var inte lika förtjusta: I Zappas självbiografiska bok citeras Los Angeles Times som skrev att Freak Out! kunde bli det största som hänt tillverkarna av huvudvärkstabletten Aspirin sedan inkomstskatten infördes.Mia Gerdin: För mig blev Freak Out! en livräddare då jag var utbytesstudent i en småstad i Michigan där alla var snälla och trevliga, men jag störde mig på prydligheten, på de stereotypa uppfattningarna om vad en tjej eller kille skulle vara, vad som var rätt klädsel, rätt utseende och rätt uppfattning.Freak Out! bröt vaneseendet. Den var provokativ och nyskapande. Och rolig.Mia Gerdin och Peter Öbergmia.gerdin@sr.sepeter.oberg@sr.se                

Walt Disneys tecknade långfilmer står i fokus på Nordiska Akvarellmuseet i sommar. Men det finns många sätt att teckna på, vilket svenska tecknare visar i Serieupproret. Ett reportage av Mia Gerdin. Det är nog inte fel att säga att svenskars uppfattning om animerad film utgår från Walt Disney. Från den studion har det strömmat tecknad film ända sedan 1920-talet men innan det blev en film eller en figur så fanns där en linje, ett streck på ett papper. Nordiska Akvarellmuseet på Tjörn visar nu Disney konsten att berätta, en utställning som har sin tyngdpunkt på de tidiga åren - första långfilmen var Snövit och de sju dvärgarna som kom 1937 - men utställningen sträcker sig ända fram till dagens Frost, berättar museichefen Bera Nordal. Både Disneys berättelser och illustrationerna var hämtade från eller inspirerade av en vit, europeisk tradition och Walt Disney samlade många av dåtidens duktiga konstnärer omkring sig, bl a svensken Gustaf Tenggren. Men Disneystudions framgång berodde också på att de tecknade filmerna hade bra tajming de kom samtidigt med talfilmen med ljudet och med färgen!. Hela filmindustrin kokade av idéer, den utvecklades och blomstrade under 30-talet, Bröderna Marx och Charlie Chaplin fick folk att skratta, och Disney var en del av allt detta.En annan utställning som fanns i Angered under våren, Serieupproret, handlade inte om rörliga bilder och där berättades det heller inga sagor.  Det var sex tecknare som tog fasta på seriers upproriska kraft och tog upp ämnen som hbtq-aktivism, rasism, adoptioner och miljöhot. Curatorn Andrea Karlsén liksom konstnären Linda Spåman tycker serier har en större sprängkraft än bara ord.Reporter Mia GerdinDisney - konsten att berätta visas på Nordiska Akvarellmuseet fram till 4/9.