Podcasts about Fuller

On today's program, Gateway Church has named a new senior pastor. The appointment comes a year after child sexual abuse accusations surfaced against founding pastor Robert Morris. We'll have details. And, the Department of Justice is suing a city in Idaho for discriminating against Christ the Redeemer Church—a church plant of Doug Wilson's Christ Church. The church has been seeking a permit to meet in an old bank building—a request the city has denied. We'll take a look. Plus, Gereld Duane Rollins—who sued SBC legend Paul Pressler for sexual abuse—has died. His lawsuit sparked a Southern Baptist abuse reckoning. But first, Fuller Seminary reaffirms its stance on biblical sexuality. The board of Fuller, a leading evangelical seminary voted to affirm its long-standing stance on biblical marriage and human sexuality during its May meeting. But an email to supporters May 22 caused confusion. The email defined the biblical and historical understanding of biblical sexuality as “a union between a man and a woman and sexual intimacy within the context of that union.” But in the same email, the seminary's president also acknowledged that some “faithful” Christian denominations “have come to affirm other covenantal forms of relationship,” an unusual stance for an evangelical seminary. The producer for today's program is Jeff McIntosh. We get database and other technical support from Stephen DuBarry, Rod Pitzer, and Casey Sudduth. Writers who contributed to today's program include Bob Smietana, Kim Roberts, and Laura Erlanson. A special thanks to Baptist Press for contributing material for this week's podcast. Until next time, may God bless you.

Many have suffered the loss of those we love. In this inspiring message, Ps. Charles teaches us how to grieve the loss, remember the impact, and carry on the mission of those we love. Let's honor their legacy by growing the seed of faith they planted in us.

The third level of initiation from the promise of Jesus. Rev Cindy Fuller, Inner Quest Church, Alpharetta, Ga www.innerquestchurch.org

Dr. Jordan Peterson and his daughter Mikhaila sit down to tackle raw, unfiltered questions from the audience. This is a deeply honest, sometimes uncomfortable, often inspiring ride through the mess and meaning of modern life. From navigating fractured families and polyamory to rebuilding faith in a collapsing culture, Peterson offers his signature mix of sharp insight, hard truths, and fierce encouragement. Whether you're wondering about love, legacy, or just trying to build a life worth living—this is the conversation that dares to go there.  | Links | There's nothing more difficult—or more important—than raising a child. In this new 5-part series, Dr. Jordan B. Peterson brings decades of clinical insight to the questions every parent faces: discipline, identity, responsibility, and what it truly means to guide a child toward a meaningful life. Parenting premieres May 25, exclusively on DailyWire+ https://www.dailywire.com/episode/parenting-the-official-trailer 

72 minuter tros det ta innan världen som vi känner den går under vid ett totalt kärnvapenkrig. Dan Jönsson reser till Hiroshima och ser hur ingenting tycks ha hänt och allt förändrats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.AtomvårSom ett förfärligt fossil från något av framtidens naturhistoriska museer ligger den där och ruvar i all sin nakenhet: den suddiga konturen, skuggan av en mänsklig kropp. Fortfarande tydligt urskiljbar efter så många år tecknar den sin svartnade silhuett i det slitna brottstycket av den stentrappa som fram till den 6 augusti 1945 utgjorde entrén till bankkontoret i Hiroshima. På morgonen den dagen, som verkade bli varm och solig, hade någon slagit sig ner på trappan i väntan på att banken skulle öppna; någon, som när atombomben briserade klockan kvart över åtta i likhet med tiotusentals andra invånare i denna storstad helt enkelt försvann, förintades i den extrema hettan. Men skuggan blev kvar. Framtida civilisationer till varnagel och besinning.Nu ingår stenen med skuggan bland artefakterna på Fredsmuseet i Hiroshima, bland föremål som smälta klockor, sönderbrända skor, väggbitar med spåren av det svarta, radioaktiva regn som följde senare på dagen – ett museum som i sin krampaktiga saklighet kramar hjärtat ur besökaren. Plötsligt förstår jag precis vad han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film ”Hiroshima, mon amour”, när han gång på gång förnekar att hans tillfälliga franska älskarinna skulle kunna förstå något: ”Tu n'as rien vu a Hiroshima.” Du såg ingenting i Hiroshima. Ute i parken blommar körsbärsträden; vid utgången skriver jag en rad i museets gästbok och hajar till vid något som någon har präntat dit ett litet stycke ovanför. ”If only they had surrendered earlier…” läser jag på engelska. Om de bara gett upp tidigare.Föreställningen att atombomberna över Hiroshima och Nagasaki var moraliskt försvarbara eftersom de gjorde slut på kriget och tvingade fram den japanska kapitulationen några veckor senare, hör till den västerländska historieskrivningens mest långlivade myter. Men sann, det är den inte. Bomben bör kallas för vad den var, en förbrytelse; vill man förklara den bör man förstå den som en maktdemonstration inte bara mot Japan utan kanske främst mot Sovjetunionen, vars röda armé i krigets slutskede avancerade mot de japanska öarna. Men förödelsen i Hiroshima ska också ses som det logiska slutsteget i en process som påbörjats nästan femtio år tidigare, en vetenskaplig omvälvning som redan i grunden hade skakat bilden av vår värld och vår plats i den. Människan hade dyrkat upp naturens lås, sprängt den gamla världsbilden i småbitar. Det återstod att demonstrera.Fram till dess hade naturvetenskapen varit överens om att materiens minsta beståndsdelar utgjordes av ett slags rörliga partiklar, atomer. Ordet atom användes första gången av den grekiske naturfilosofen Leukippos på 400-talet före vår tideräkning och betyder odelbar – när den moderna atomläran formulerades i början av 1800-talet var det alltså ett sätt att hävda just att vetenskapen i dessa elementarpartiklar hade identifierat en materiens orubbliga grund, en fast punkt. Den rubbades 1897, när fysikern Joseph John Thomson lyckades visa att atomen förutom sin positiva kärna också består av en mindre, negativ partikel, elektronen. Året innan hade Henri Becquerel upptäckt det som Marie Curie några år senare skulle ge namnet radioaktiv strålning, och decennierna som följde kom genombrotten slag i slag: makarna Curies utforskande av radioaktiviteten, Ernest Rutherfords kartläggning av atomens inre struktur och hans modell – som sedan utvecklades och förfinades av den danske fysikern Niels Bohr – av hur elektronerna kretsar runt kärnan som i ett litet solsystem.Människan öppnade dörren till atomåldern, och världen var förändrad. ”Upplösningen av atomen,” skrev den ryske konstnären Vassily Kandinsky 1913, ”var för min själ detsamma som upplösningen av världen. De tjockaste murar störtade med ens samman. Allt blev osäkert, instabilt, mjukt.” Det var ungefär samtidigt som Kandinsky gjorde sina första helt abstrakta bilder – och känslan av en värld i upplösning var han knappast ensam om. Kubister, futurister, rayonnister: alla försökte de på olika sätt spegla denna söndersprängda verklighet. ”Jag är en atom i universum,” skrev Hilma af Klint om sina målningar i serien ”Atom”, och i Paris uppförde dansösen Loïe Fuller sin experimentella ”Radiumdans” med fosforescerande kostymer och – enligt uppgift – Marie och Pierre Curie som förundrade åskådare.Men fascinationen för det nya och oerhörda bar redan från början på ett mörkt stråk. 1909 publicerade H G Wells sin autofiktiva roman ”Tono-Bungay” där kvacksalvaren George Ponderevo upptäcker det radioaktiva materialet ”quap”, ett ämne med en outsinlig inre energi som också med tiden drabbar dem som kommer i kontakt med det med en dödlig, lepraaktig sjukdom. Detta kärnfysikens janusansikte var alltså tidigt uppenbart för både forskare och konstnärer, liksom för den breda allmänheten. I USA inleddes mot slutet av 20-talet en rättsprocess när en grupp kvinnliga arbetare i en urfabrik, ”the radium girls”, stämde staten efter att många av dem drabbats av cancer på grund av exponering för fluorescerande radiumfärg. Bävande anade man i den nya fysiken samtidigt lösningen på många av mänsklighetens problem – och fröet till dess slutgiltiga undergång.Men någon väg tillbaka fanns inte. Modernitetens bild av den tekniska utvecklingen som ett framåtskridande till varje pris laddade atomteorin med en ödesmättad förening av utopiska löften och dödliga hot. Dadaisten Hugo Ball förkunnade hur ”elektronteorin orsakat en märklig vibration i alla ytor, linjer och former”, hur ”dimensionerna krökte sig och gränser föll”. Men det slutliga genombrottet kom först 1938 när en grupp tyska fysiker gjorde upptäckten att en urankärna kunde klyvas när den besköts med neutroner. Och hur det då frigjordes extrema mängder energi.Det återstod nu sju år till Hiroshima. Om vetenskapen fram till dess stått på tröskeln till atomåldern togs nu de sista stegen in i den – och som så ofta var det vapenindustrin som gick i bräschen. Redan i januari 1939 tog USA:s president Roosevelt emot en rapport som visade hur man med en nukleär kedjereaktion skulle kunna producera en förödande bomb; samma teknik kunde också användas för att producera fredlig elektricitet, men med det krig som snart bröt ut kom andra prioriteringar. Från nyåret 1943 sysselsatte det så kallade Manhattanprojektet mer än hundratusen personer runt om i USA och efter två och ett halvt år, i juli 1945, gjordes den första provsprängningen. Bara tre veckor kvar: vid tvåtiden på morgonen den 6 augusti lyfte bombplanet Enola Gay från sin bas på ön Tinian i Marianerna. Vid spakarna satt piloten Paul Tibbets och i lastutrymmet fanns en fyra ton tung bomb som kärleksfullt fått namnet Little Boy. Knappt sju timmar senare nådde den sitt mål. Framtidens portar hade sprängts. Och ljuset flödade. AtomsommarDet sägs att det första som sker när en atombomb exploderar är att allt blir vitt. Berättelserna från dem som överlevde och kan berätta är fyllda av en vantrogen bävan, en övertygelse om att ha varit med om något som är omöjligt att beskriva. Ändå måste man försöka. Hisashi Tohara var arton år och satt just på ett tåg i väntan på att det skulle lämna perrongen. Dagen var en måndag, skriver han. Höstterminen hade precis börjat. Eleverna i hans gymnasieklass var mobiliserade vid ett stålverk, men den här dagen hade strömmen slagits ut och arbetarna fått ledigt. Pendeltåget in till centrum skulle alldeles strax gå när plötsligt allt flammade upp i ett bländande ljus – ögonblicket efter var det som om jorden skakade i sina grundvalar och hans nacke blixtrade till av en ohygglig smärta.Hisashi Tohara ägnar nästan en sida åt att försöka ge en föreställning om detta oerhörda ljus. Det var, förklarar han, ett ljus som aldrig slutade att strömma ut: ”oräkneliga partiklar av ljus” – ”bländande, gyllene med röda reflexer” – ”mikroskopiska, finare än ett damm av ljus” – ”en stormflod av ljus som översvämmade världen” – ”himmel och jord flöt i ett rött, gult, gyllene skimmer där man urskilde myriader av partiklar, än mer strålande. Under två eller tre sekunder kanske? Men det tycks mig” – minns han – ”som det varade betydligt längre. Och ändå inte mer än ett ögonblick.”Ögonvittnesskildringarna från Hiroshima har alla det gemensamt att de står mer eller mindre vanmäktiga inför den intensiva intighet som bomben utlöser. Hisashi Toharas minnesbilder är nedtecknade ett år efter bomben, därefter skrev han aldrig något mer. Enligt hans hustru var det heller ingenting han någonsin talade om; först efter hans död 2011 hittade hon berättelsen i en byrålåda. Som hos så många andra som överlevt liknande katastrofer genomsyras den inte bara av försöken att ge konkret gestalt åt det obeskrivliga, utan också av en dov, irrationell skam över att vara den som skonades. De sargade, sönderbrända, fastklämda, drunknande offer som kantar flyktvägen ut ur den förstörda staden hemsöker hans minnen som en kör av tysta, anklagande spöken.Samma dunkla upplevelse av hur skulden på något obevekligt vis faller på de oskyldiga offrens axlar går också som en sugande underström genom den främsta litterära skildringen av katastrofen i Hiroshima: Masuji Ibuses dokumentära kollektivroman ”Kuroi ame” – Svart regn. Ibuse var redan före kriget en av Japans mest uppburna författare, och ”Svart regn” blev bland det sista han skrev. Boken utgavs först 1969 och bygger på ett stort antal vittnesmål som fogats samman till en lågmäld, kollektiv berättelse. Titeln, ”Svart regn”, syftar på det våldsamma skyfall som bröt ut några timmar efter explosionen och som många av de brännskadade offren hälsade med jubel – utan att veta, förstås, att vattnet var radioaktivt och att de som drack det gick en säker död till mötes.Detta historiska markperspektiv är det fina med Ibuses roman. Ingen vet ju riktigt vad som hänt. Men att det är något exceptionellt blir uppenbart redan under de första veckor efter bomben när berättelsen utspelar sig. Ogräsen skjuter fart och blir monsterhöga, mystiska utslag visar sig på de överlevandes kroppar och leder snabbt till döden. Inga förklaringar ges, allt framstår som en obarmhärtig prövning. Frågan är, å andra sidan, om någon alls skulle bli lugnad av att veta vad sådana fenomen beror på, vad som faktiskt sker i en kropp som smittas av akut strålsjuka. Hur vävnaderna i de inre organen faller sönder, hur blodkärlens väggar drabbas av nekros, hur blodet slutar producera antikroppar och immunförsvaret upphör att fungera. Hur vatten tränger ut under huden där det bildar stora blåsor som brister, hur syrebristen i blodet orsakar så kallad cyanos, ett slags lilafärgade utslag som spricker upp och blöder. Hur bakterier från inälvorna tar sig ut och infekterar blodet och leder till akut sepsis.Som sagt, jag vet inte om det gör katastrofen mer begriplig. Men allt detta vet vi idag. Det är helt enkelt några av de nya kunskaper atomåldern fört med sig. Dessutom: med bomben föddes insikter som också utlöste en helt ny etisk diskussion. Den tyske filosofen Günther Anders, som besökte Hiroshima och Nagasaki i slutet av femtiotalet, beskrev det som att det som drabbat dessa båda städer var den första konkreta erfarenheten av hur kärntekniken och dess konsekvenser från och med nu förenar hela mänskligheten i en kuslig ödesgemenskap. Historiefilosofiskt, skriver han, är dessa vapensystem inte längre ett medium utan själva scenen där historien utspelar sig.Efter hemkomsten från Japan tar Anders kontakt med Hiroshimapiloten Claude Eatherly, som vid den här tiden sitter intagen på ett mentalsjukhus för sina samvetsbetänkligheter. Deras korrespondens, som sträcker sig över nästan två år, utkommer så småningom under titeln ”Samvete förbjudet” – och i ett av dessa publicerade brev minns Eatherly hur han på morgonen den 6 augusti slås av den förfärande insikten om vad som är på väg att ske. Han sitter själv inte i bombplanet, utan flyger i förväg för att rekognoscera målet: en järnvägsbro i utkanten av staden. Han ser den tydligt genom de lätta cumulusmolnen. I samma ögonblick som han ger klartecken glider molnen bort, bomben riktas fel och han inser att den nu kommer att träffa stadens centrum.Claude Eatherly kommer så länge han lever aldrig att bli fri från det han varit med om. Samma sak gäller förstås de tusentals överlevande, på japanska hibakusha, som likt offren för de nazistiska förintelselägren bär sitt ofattbara trauma i tysthet mitt i en till synes likgiltig omvärld. Vad är det för mening att berätta? Hur beskriver man det obeskrivliga? Hur förklara skuldkänslorna hos den som överlevt? ”Du såg ingenting i Hiroshima”, som det heter i Marguerite Duras manuskript till Alain Resnais ”Hiroshima, min älskade”. Nej – men på stadens Fredsmuseum finns några konkreta kvarlevor: en bit vägg med långa strimmor av det svarta, radioaktiva regnet, trappstenen med skuggan efter någon som satt och väntade på att banken skulle öppna. Men också mängder med teckningar, utförda av hibakusha under åren efter bomben; bilder som började dyka upp i offentligheten på sjuttiotalet och sedan vuxit till en egen genre av vittnesmål. Enkla, expressiva försök att skildra förödelsen, paniken, massdöden. Mänskliga spöken med håret på ända, kläderna i trasor och skinnslamsor hängande från kroppen. Floden som svämmar över av lik. Vanmäktiga bilder av de första sekundernas intensiva ljus.Barnen som överlevde, skriver Hisashi Tohara, kom att kalla bomben för ”pikadon”: av orden för ”ljus” och ”dån”. Det ljuset, och det dånet, är det som lyser upp och genljuder genom decennierna som följer. Med skuggorna av hundratusen döda. Atomhöst”Din första tanke när du vaknar skall vara 'atom'.” Så inleder Günther Anders sina Atomålderns bud, publicerade i dagstidningen Frankfurter Allgemeine 1957. Den tyske filosofen och författaren hade då sedan ett decennium ägnat sig åt att försöka greppa den moraliska vidden av atombomberna mot Hiroshima och Nagasaki – och kommit till slutsatsen att bombens själva existens i grunden hade förändrat mänskligheten som kollektiv. Som han uttryckte det i sin brevväxling med den olycklige Hiroshimapiloten Claude Eatherly något år senare hade hotet om planetens totala förintelse fört oss alla samman i en ofrivillig ödesgemenskap av ”oskyldigt skyldiga”. Eatherly, med sina förtärande självförebråelser – som till slut drev honom så långt att han upprepade gånger begick våldsbrott och bankrån, bara för att bevisa sig skyldig till något, och slippa ifrån sin roll som krigshjälte – framstod för Anders som en förebild i denna universella olycksgemenskap. Ett offer för bomben, han också.Om någon tycker det här påminner om hur man idag tänker kring klimatförändringarna, ligger det mycket i det. Men detta första decennium efter bomben var det inte många i västvärlden som delade Anders tankar. När han och Eatherly brevväxlade satt piloten inspärrad på ett militärt mentalsjukhus med sina skuldkänslor. I femtiotalets USA fanns ingen plats för sådana som han. Det skulle så småningom förändras – men trots att bilderna och vittnesmålen från Hiroshima nått den amerikanska allmänheten redan 1946, i John Herseys berömda reportage, fick de väldigt liten effekt i offentligheten. Här dominerade den officiella historieskrivningen där det som skett i Hiroshima och Nagasaki var ett nödvändigt ont, närmast framtvingat för att äntligen få den japanska krigsmakten att kapitulera. Den berättelsen gäller till stor del än idag, trots att den faktiskt inte har mycket fog för sig. Som historikern Tsuyoshi Hasegawa kunde visa redan 2005 var Japans kapitulation bara en tidsfråga; det som fick USA att detonera bomberna var att Sovjetunionen efter Tysklands kapitulation fått händerna fria i Fjärran Östern. I en stormoffensiv hade Röda armén ockuperat Manchuriet och var på väg mot Japan över öarna i norr. Vad det handlade om för USA:s del var att inte Sovjet skulle hinna först.Atombombsåldern kom alltså att inledas i en stämning av förnekelse och förträngning. Medan efterkrigstidens optimistiska konsumtionssamhälle tog form började en vanvettig atomkapprustning. Från de första bomberna hade den amerikanska atombombsarsenalen vuxit till 170 stycken 1949, när Sovjetunionen gjorde sitt första kärnvapenprov, och åren som följde gick det slag i slag. 1952 testsprängde USA sin första termonukleära vätebomb, stark som tusen Hiroshimabomber, och redan i mitten av decenniet hade de båda kärnvapenmakterna bomber nog för att med marginal spränga hela den mänskliga civilisationen till grus. Detta samtidigt som politikerna drömde om en framtida teknokratisk utopi flödande av billig energi, där bilarna drevs av små kärnreaktorer. Skulle kriget ändå råka bryta ut fick skolbarnen lära sig att krypa ner under bänkarna, och speciella dräkter tillverkades för att skydda mot strålningen.Under tiden drogs ritningarna upp för den oundvikliga förintelsen. 2008 berättade den pensionerade amerikanske försvarstjänstemannen John Rubel hur han i december 1960 suttit med under ett hemligt möte där ett par höga officerare lade fram de detaljerade planerna för en så kallad förebyggande kärnvapenattack mot Sovjetunionen. Som Rubel mindes det skulle angreppet enligt ingenjörernas beräkningar leda till döden för cirka sexhundra miljoner människor. Rubel erkände att han själv i stunden saknat civilkurage för att protestera, och jämförde med den nazistiska Wannseekonferensen där planerna för den slutliga, industriella lösningen av judefrågan tog form. ”Jag kände,” skrev han, ”att det jag bevittnade var ett liknande nedstigande i mörkrets hjärta, en grumlig underjordisk värld som styrdes av ett disciplinerat, noggrant och livaktigt men hjärndött grupptänkande med syfte att utrota hälften av människorna som levde på nästan en tredjedel av jordytan.”I Japan däremot var de postnukleära stämningarna annorlunda – av naturliga skäl. Trots att det under hela femtiotalet rådde ett offentligt tabu mot att diskutera katastrofen och dess följder är det ingen överdrift att säga att hela den japanska konsten och litteraturen under efterkrigstiden utvecklades i skuggan av Hiroshima och Nagasaki. Bomberna och den amerikanska ockupationen sände chockvågor genom den japanska kulturen och födde experimentella konströrelser som den minimalistiska arte poveragruppen Mono-ha, eller den betydligt våldsammare Gutai, vars medlemmar besköt sina målardukar med kanon: bägge strömningar som i sin tur också gjorde djupa intryck på yngre konstnärer som Yoko Ono, Tetsumi Kudo och Yayoi Kusama. Nobelpristagaren Kenzaburo Oe gav 1965 ut sina Anteckningar från Hiroshima, en samling personliga reportage där de överlevande, som efter tjugo år fortfarande lever i skräck för blodcancer och andra efterverkningar, lyfts upp till en sorts nationella, moraliska förebilder: ”Bara genom liv som deras,” skriver Oe, ”kan människor framträda med värdighet i vårt samhälle.”Och med tiden växte protesterna i styrka även i västvärlden. Precis som man likt Theodor Adorno kunde se det som ”barbariskt” att skriva poesi efter Auschwitz kunde man som Günther Anders spekulera i vad det betydde att bedriva filosofi efter Hiroshima. Hans kollega Hannah Arendt delade synen på bomben som en mänsklighetens vändpunkt – men för henne stod den framför allt för en förlust av politiskt handlingsutrymme, där teknologins råa styrka tog förnuftets plats. Man frestas citera president Trumans tillkännagivande den 6 augusti 1945, där han proklamerar Hiroshimabomben som ”den organiserade vetenskapens största historiska bragd”. Som Arendt uttrycker det i Människans villkor har denna etiskt förblindade vetenskap trätt ut i offentligheten som en av ”de mäktigaste, maktgenererande grupperingar historien skådat.”Atomålderns etik måste med andra ord ta formen av en civilisationskritik. Mot slutet av sextiotalet uppgick antalet atombomber i världen till över 30 000 – men då var också motståndet i full kraft. Ett motstånd som inte bara riktades mot kärnvapenrustningen utan också mot den fredliga atomkraften och hela den teknokratiska kultur som gjort det möjligt att spela med så fruktansvärda insatser. Att en olycka vid ett kärnkraftverk kan få precis samma förödande effekter som en bomb har världen sedan dess tvingats till insikt om, gång på gång: i Harrisburg, Tjernobyl, Fukushima. Namnen hemsöker vår tid, som skuggan av en mardröm. Den där tanken som man nuddar när man vaknar. Och som sedan försvinner. AtomvinterEtt minne från när det kalla kriget var som kallast, början på åttiotalet: jag sitter hemma i soffan i föräldrahemmet och ser på teven där USA:s president Reagan flinande avslöjar att en kärnvapenattack mot Sovjetunionen kommer att starta om fem minuter. Ett skämt, tydligen. Mitt minne av händelsen är lite oklart: eftersom ”skämtet” gjordes inför en radiosändning borde ljudupptagningen ha spelats upp till stillbilder, jag vet inte – men det jag tydligt minns är hur det medan skratten klingar ut i teven ändå hinner gå ett frostigt spöke genom vardagsrummet. Hur mina föräldrar liksom fryser till i tevesoffan och hur vi sedan också skrattar, lättade – och lite chockade: det var nära ögat. Om det är något vi har förstått på sista tiden är det ju hur nära det faktiskt verkar vara. Atomklockan, som den kallas, har länge stått på bara någon minut i tolv.Världen, kanske särskilt Europa, gick i detta tidiga åttiotal nästan bara och väntade på den stora smällen. Om vi idag förskräcks av de klimatförändringar som utsläppen av växthusgaser är på väg att leda till så är de trots allt ingenting emot det som skulle bli följden om ett fullskaligt kärnvapenkrig bröt ut. Inte som en effekt av själva explosionerna – men allt stoft de rörde upp, alla bränder de orsakade skulle lägga sig som ett lock på atmosfären i flera års tid och sänka temperaturen på jordytan till katastrofala nivåer. Fenomenet gick under begreppet atomvinter: ett ord som de här åren låg som ett kylelement under den dystopiska tidsandan med dess undergångsfantasier och nihilistiska yuppieideal. Med dess apolitiska alienering, och en popkultur som manglade ut sin svarta depprock och sina frostiga syntslingor över en ekande posthistorisk avgrund.Men den hotande atomvintern gav också näring åt en växande proteströrelse. Civilisationskritiken, som under sextio- och sjuttiotalen blivit ett allt tyngre inslag i kärnvapenmotståndet förenades på åttiotalet med feministiska, postkoloniala och antikapitalistiska strömningar i en gränsöverskridande skepsis mot den tekniska utvecklingen som filosofen och antikärnvapenveteranen Günther Anders såg som ett senkommet historiskt genombrott när han i början av åttiotalet samlade sina reflexioner i de här frågorna i boken Hiroshima ist überall, Hiroshima är överallt. I England tog ett feministiskt fredsläger form i protest mot utplaceringen av kärnvapen vid armébasen i Greenham Common. I Australien protesterade urbefolkningen mot uranbrytningen på traditionell aboriginsk mark, i New Mexico i USA krävde Navajofolket kompensation för kärnvapenprovens radioaktiva kontaminering. Och i Oceaniens övärld växte rörelsen för ”ett kärnvapenfritt Stilla Havet”, som en reaktion på de franska och amerikanska provsprängningar som gjort många öar obeboeliga. För dem som tvingats bort från sina hem var stormakternas så kallade ”nukleära kolonialism” bara ännu en form av cyniskt imperialistiskt våld.Denna världsomspännande folkrörelse såg för en kort tid ut att faktiskt stå inför ett globalt genombrott. I juni 1982 samlade en demonstration i New York en miljon deltagare i protest mot kärnvapenrustningen; några veckor tidigare hade bortåt hundratusen människor tågat genom Göteborg under samma paroller. Jag var själv en av dem. Liknande fredsmarscher ägde rum över hela den europeiska kontinenten. Vad vi kanske inte riktigt förstod, tror jag – hur vi nu skulle kunnat göra det, där vi vällde fram, mitt i alltihop – var hur snärjda vi alla redan var i den nukleära terrorbalansens världsordning. För om nu ”Hiroshima är överallt”, som Günther Anders skrev – måste det då inte betyda att också protesterna blir en del av systemet: en balanserande motvikt som invaggar oss i tron att den nukleärteknologiska utvecklingen trots allt ska gå att tämja och hantera? Sedda från dagens tidsavstånd kan de ju faktiskt se så ut, som en avledande, kringgående rörelse, en historiens list som tillfälligt öppnade en politisk ventil och lät oron pysa ut, utan att i grunden ändra något överhuvudtaget. Allt medan utvecklingen gick vidare i sina obevekliga spår.Nej, jag vet inte. Men kanske var det en sådan insikt som landade i världens medvetande i april 1986, med haveriet i Tjernobyl. Plötsligt visade det sig mycket konkret – om man nu inte redan hade förstått det – att Hiroshima verkligen var överallt: i luften, i vattnet, i maten vi äter. Helt oberoende av nationsgränser och politiska system. Sociologen Ulrich Beck skrev i sin uppmärksammade bok Risksamhället hur händelser som just den i Tjernobyl tvingar hela samhället att orientera sig efter potentiella risker, försöka förutse och förebygga – och inte minst: uppfostra sina medborgare i riskmedvetenhet, eller uttryckt på ett annat sätt, i oro. Vi får i förlängningen ett samhälle där rädslan är det som binder samman, ett samhälle vars främsta uppgift blir att vidmakthålla en bedräglig illusion om säkerhet.I detta risksamhälle måste till slut också kärnteknologin banaliseras och kläs i termer av säkerhet. Det talas om kärnvapnen som ett skyddande ”paraply”, om kärnenergin som en trygghet i en osäker och föränderlig omvärld. Hiroshima känns mycket avlägset. Att besöka staden idag ger upphov till en märklig svindelkänsla: åttio år efter bomben sjuder staden av liv som vilken modern metropol som helst, de hypersnabba shinkansentågen anländer och avgår på sekunden på den centrala järnvägsterminalen, nästan som om inget hänt. Men det har det. Det har det, verkligen – under ytan ömmar fortfarande traumat, men med sin ärrvävnad av monument och museala artefakter, all denna rekvisita i en minneskultur som hoppas läka det som inte går att läka.Kanske är det det han menar, den japanske mannen i Alain Resnais film Hiroshima, min älskade, när han säger till sin franska älskarinna att hon aldrig har sett något i Hiroshima. För det som skett går inte att se. Med varje gest som återkallar minnet följer en som hjälper till att utplåna det. I filmen är den franska kvinnan själv på flykt undan ett krigstrauma: hennes första kärlek var en tysk ockupationssoldat – och minnet av hur hon blev vittne till hans död för en anonym kula från en motståndsman är, förstår man, det hon nu på ett bakvänt sätt försöker bearbeta genom att vara med och spela in en ”fredsfilm” (som det kallas) i Hiroshima.Men traumat, visar det sig, går inte att förtränga. Det finns kvar. Precis som atomvintern finns kvar – som en iskall, omedveten rysning under kärnvapenparaplyet. Spöket från Hiroshima, skuggan av den okände som satt och väntade på bankens trappa just när bomben föll, har vuxit till ett skymningsdunkel som vi mer eller mindre tycks ha vant oss vid. Om det totala atomkriget bryter ut skulle det, enligt en vanlig uppgift, ta sjuttiotvå minuter innan det mesta av vår civilisation är ödelagd. En dryg timme. Längre är den inte, framtiden.Dan Jönssonförfattare och essäistLitteraturAnnie Jacobsen: Kärnvapenkrig – ett scenario. Översättare: Claes-Göran Green. Fri Tanke, 2024.Tsuyoshi Hasegawa: Racing the Enemy – Stalin, Truman, and the Surrender of Japan. Harvard University Press, 2005.Marguerite Duras: Hiroshima, mon amour – filmmanus och berättelse. Översättare: Annika Johansson. Modernista, 2014.H. G. Wells: Tono-Bungay. (Ej översatt till svenska i modern tid, original: Macmillan, 1909.)Günther Anders: Hiroshima ist überall. C. H. Beck, 1982.Hisashi Tōhara: Il y a un an Hiroshima. översättare: Dominique Palmé. Gallimard, 2011 (postum utgåva från återfunnen text).Masuji Ibuse: Black Rain. Översättare: John Bester. Kodansha International, 1969.Claude Eatherly / Günther Anders: Samvete förbjudet – brevväxling. Översättare: Ulrika Wallenström. Daidalos, 1988.Kenzaburō Ōe: Hiroshima Notes. Översättare: David L. Swain & Toshi Yonezawa. Marion Boyars, 1995.Peter Glas: Först blir det alldeles vitt – röster om atomvintern. Natur & Kultur, 1984.Ulrich Beck: Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Översättare: Svenja Hums. Bokförlaget Daidalos, 2018.Hannah Arendt: Människans villkor. Översättare: Alf Ahlberg. Rabén & Sjögren, 1963.LjudSylvain Cambreling, Nathalie Stutzmann, Theresa Kohlhäufl, Tim Schwarzmaier, August Zirner med Bayerska Radions Kör och Symfoniorkester (München): Voiceless Voice In Hiroshima. Kompositör: Toshio Hosokawa med texter från liturgin, Paul Celan och Matsuo Bashō. Col legno, 2001.Sveriges Radios arkiv.US National archives.Hiroshima mon amour (1959), regi: Alain Resnais, manus: Marguerite Duras. Producent: Argos Films. Musik: Georges Delerue och Giovanni Fusco.

The Second level Initiation of abundance. Rev Cindy Fuller, Inner Quest Church, Alpharetta, Ga www.innerquestchrch.org

For many people, a good life is a stable life — a life that's predictable and filled with purpose. For others, happiness the point. They embrace moments of bliss and satisfaction. But what about a life that's focused on curiosity, exploration and a variety of experiences that broaden our world? University of Chicago psychology professor Shigehiro Oishi says that's a psychologically rich life — and in his new book, “Life in Three Dimensions,” he argues that a psychological rich life is just as important as a life filled with happiness and meaning. Professor Oishi joined Kerri Miller on this week's Big Books and Bold Ideas to discuss the markers of a good life. They talk about the value of risk, the importance of awe and how the American individualism can hinder a good life. Guest: Shigehiro Oishi is a celebrated professor of psychology at the University of Chicago. His latest book is “Life in Three Dimensions: How Curiosity, Exploration, and Experience Make a Fuller, Better Life.”Subscribe to Big Books and Bold Ideas with Kerri Miller podcast on Apple Podcasts, Google Podcasts, RSS or anywhere you get your podcasts.Subscribe to the Thread newsletter for the latest book and author news and must-read recommendations.

Are you living a psychologically rich life? In this episode we discuss what it means to be psychologically rich and how you can generate more richness. In "Life in Three Dimensions: How Curiosity, Exploration, and Experience Make a Fuller, Better Life", Shigehiro Oishi, Professor of Psychology at the University of Chicago,  shares his research and the ways leading a psychologically rich life can transform how you prioritize your days and goals. As Shige shares, “a  psychologically rich life is a life filled with diverse, unusual, interesting experiences that change your perspective; a life with twists and turns; a dramatic, eventful life instead of a simple and straightforward one”. For those of you who feel that something is missing from your lives, or that your dreams and goals don't fit with societal expectations, this conversation is for you. Shige Oishi has given us the language and concept for living our lives in search of experience, adventure, learning and connection.  Please share this episode with a frriend and follow us on Instagram at @meantforyoupod You can Sign up for our newsletter here Visit our website at www.meantforit.com Guest ideas? Partnership ideas? Comments? Email us directly at meantforitpod@gmail.com Get Shige's book  Topics Discussed: 05:07 - The the three pillars of a happy life  14:13 - How narrating your experiences enriches the experience 20:12 - A psychologically rich day involves a wide range of emotions 22:18 - Happiness used to be good luck and fortune, but now happiness is personal success 25:41 - Happiness is more like a batting average 32:03 - Happiness is not the intensity but the frequency of positive emotion 36:13 - As we age, curiosity and, and exploration wane, and how to balance it 39:09 - psychological richness mindset can help deal with difficult life situations  

Drawing from Numbers 27, Mary Ellen Azada reminds us of our unique call and God's affirmation of women in ministry. Mary Ellen Azada is a pastor and spiritual director of the Pastoral Formation Initiative at Fuller Seminary. Recorded at Fuller's All-Seminary Chapel on May 7, 2025.  

What drives some people to embrace high handed leaders and Christian Nationalism while other people don't?  This is the question explored in this episode where Dr. Oord shares an excerpt from the book he co-authored with Tripp Fuller entitled God After Deconstruction.  In a chapter on Christian Nationalism Oord and Fuller engage with the work of Dr. John Sanders who, in his book Embracing Prodigals, distinguishes between three cognitive models social scientists identify as reasons for different parenting styles, political allegiances and views of God--authoritative, nurturant and permissive.To explore these important ideas further, pick up a copy of God After Deconstruction and Embracing Prodigals.

Are you curious about how eyebrow hair transplants work—or if they're the right solution for thinning or overplucked brows? In this episode of The Plastic Surgery Revolution, Dr. Steven Davis breaks down everything you need to know about this increasingly popular procedure.   From the evolution of beauty trends to the role of advanced hair restoration techniques, this conversation dives into why more people are turning to eyebrow transplants to enhance facial balance and restore confidence. Dr. Davis explains what makes a good candidate, how donor hair is used, and what kind of results patients can expect over time.   You'll also hear about the artistry behind shaping brows to complement your natural features and how this procedure fits into a broader trend of personalized aesthetic treatments.   Whether you've considered an eyebrow transplant or you're just fascinated by the possibilities of modern cosmetic procedures, this episode delivers real insights in a way that's easy to understand and packed with value.  

Life is full of changes—some good, some bad—how do we handle them? Learn the pause, the process, and the promise of this season, so you come out on top!

Life is full of changes—some good, some bad—how do we handle them? Learn the pause, the process, and the promise of this season, so you come out on top!

Send us a textWhat does it mean to truly be seen? To strip away the facades and connect with others in raw authenticity? Gavin Fuller, videographer, storyteller, father of five, and self-described "friend of Jesus," joins me for a conversation that will challenge how you think about identity and relationships.Gavin takes us into his imaginative prayer life, where he flips the famous Biblical question "Who do you say that I am?" back to Jesus, asking "Who do YOU say that I am?" The answer—"You're a friend"—becomes the foundation for how he approaches every relationship in his life. This identity as "friend" shapes his extraordinary capacity to care for others, remember faces, and maintain emotional connections across years and distances.We explore the concept of marriage as "a city on a hill" characterized by authority balanced with love, and how the Fuller family dinner table becomes a communion table—a sacred space where authentic conversations unfold. Gavin shares his approach to drawing people into deeper connection by noticing conversational threads and creating safe spaces for vulnerability.Perhaps most profound is our discussion of Eden—how we weren't designed for platforms and polished perfection, but for the beautiful mess of the garden. Gavin's refreshing honesty about family life, marriage struggles, and the joy found in everyday moments offers a compelling vision of what it means to experience paradise in our ordinary lives.For anyone feeling lonely, powerless, or hopeless about the future, this conversation offers a practical pathway forward through authenticity and connection. Learn how paying attention to the "open threads" in your conversations might create the very Eden you've been searching for.https://www.youtube.com/@GavinFullerSupport the showwww.greaterthingsinternational.com

Steve and Charlie broke down LSU's upcoming top-10 showdown against Arkansas and listened to press conference audio from Tiger head coach Jay Johnson about the matchup. Jackson Fuller, an Arkansas beat reporter for The Times Record, joined Sports Talk to preview the weekend series between the Razorbacks and Tigers. Fuller evaluated the Arkansas offense and elite starting pitchers. Steve and Charlie also heard from LSU senior outfielder Josh Pearson about the Tigers' matchup against Arkansas.

Jackson Fuller, an Arkansas beat reporter for The Times Record, joined Sports Talk to preview the weekend series between the Razorbacks and Tigers. Fuller evaluated the Arkansas offense and elite starting pitchers.

Ian Fuller joined Josh and Swain to discuss One Knox's strong start to the season and preview the weekend's home game.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Jackson Fuller, an Arkansas beat reporter for The Times Record, joined Sports Talk to preview the weekend series between the Razorbacks and Tigers. Fuller evaluated the Arkansas offense and elite starting pitchers.

Steve and Charlie broke down LSU's upcoming top-10 showdown against Arkansas and listened to press conference audio from Tiger head coach Jay Johnson about the matchup. Jackson Fuller, an Arkansas beat reporter for The Times Record, joined Sports Talk to preview the weekend series between the Razorbacks and Tigers. Fuller evaluated the Arkansas offense and elite starting pitchers. Steve and Charlie also heard from LSU senior outfielder Josh Pearson about the Tigers' matchup against Arkansas.

Ian Fuller joined Josh and Swain to discuss One Knox's strong start to the season and preview the weekend's home game.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Policies aren't just paperwork—they're culture in action. In this episode of Gather at the Well, Lindsey Fuller and Marisol Pineda Conde invite us to rethink how policies are created—and more importantly, who they're really for.Together, they pull back the curtain on their own journey from outdated handbooks to building intentional, people-first policies rooted in trust, care, and collaboration. With warmth, wisdom, and a whole lot of heart, they break down a five-step process that transforms policy-making from a check-the-box task into a powerful tool for psychological safety and team well-being.You'll hear stories, real talk, and tangible steps to design policies that reflect your values, center lived experience, and actually support the humans behind the work. Whether you're growing a startup, leading a nonprofit, or shaping culture in your school, this convo will leave you equipped—and inspired—to build better, together.You'll walk away with:A five-step process for policy creationHow to balance organizational needs with human needsActionable strategies for policy implementation Episode Highlights: Defining Human-Centered Policies (02:18)The Importance of Policies in Organizations (03:44)Identifying Policy Gaps and Needs (06:08)Feedback Mechanisms for Policy Development (10:06)Challenges in Implementing Policies (13:45)Opportunities for Policy Improvement (16:19)Accountability and Leadership in Policy (19:31)Roadmap to Human-Centered Policy Creation (25:51)✨ Affirmations:I am an attuned listener and a responsive leader.When we know better, we do better.Even if I feel overwhelmed to tackle policy creation, I can take the first step by noticing what's needed and asking for help.I'm not alone. I don't have to do this on my own.I honor that feeling. I know it will pass.I honor my overwhelm. This moment can pass.I honor my self-doubt. This feeling will pass.

Amanda de la Vega Tovar encourages us to abide with God, our gardener, as we respond to his invitation to participate in the flourishing of all creation. Amanda de la Vega Tovar is the 2023–2024 Parish Pulpit Award recipient. Recorded at Fuller's All-Seminary Chapel on April 30, 2025.  

Send us a textIn today's episode, Rick sits down with Joel Miller, author of Build Real Estate Wealth: Enjoy the Journey of Rental Property Investment. Joel has been investing in rental properties since 1978—all while holding a full-time career—and has built a life of financial freedom through passive income and smart investing.If you've ever felt like investing in real estate is out of reach or too complicated, this conversation is for you. Joel shares step-by-step guidance on how to confidently begin or grow your rental property journey—even with a busy schedule.Stick around—this is a conversation you won't want to miss!Find Joel's book here.investorsthrive.comSupport the show

The Full House is getting "Fuller" this episode (hence the title), and we have to talk about the pink bunnies... Did Michelle deserve to be gifted the framed pink bunny from Jesse OR did he give away what was rightfully Stephanie's?! Jodie remembers having strong opinions about this, even as a child. And, we can't forget to talk about the attic! Structurally, this house makes no sense... Plus, it isn't a podcast episode if one of the girl's isn't hysterically laughing, and this time, Andrea broke Jodie! Tune in for all the fun right here on How Rude, Tanneritos! Follow us on Instagram @howrudepodcast & TikTok @howrudetanneritosSee omnystudio.com/listener for privacy information.

“Leadership is defined by listening.” In this Conversing Short, Mark Labberton explains the essential role listening plays in leadership and successful communication.  Leaders are often known for what they've said publicly or privately, but in actual fact, the experience of leadership and the effectiveness of leadership is determined by the mutuality of listening and learning that goes on between the primary leader and the team that they're working with at any given time. Here, Mark shares from his decades of leadership experience as a Presbyterian minister and seminary president. About Conversing Shorts “In between my longer conversations with people who fascinate and inspire and challenge me, I share a short personal reflection, a focused episode that brings you the ideas, stories, questions, ponderings, and perspectives that animate Conversing and give voice to the purpose and heart of the show. Thanks for listening with me.” About Mark Labberton Mark Labberton is the Clifford L. Penner Presidential Chair Emeritus and Professor Emeritus of Preaching at Fuller Seminary. He served as Fuller's fifth president from 2013 to 2022. He's the host of Conversing. Show Notes Relationships of trust “ Listening is as critical to the existence of leadership as it is to the partnership of leadership.” “ If we don't have listening, then the partnership that leadership requires simply can't exist.” What leadership is really about: the people you're leading are known, served, discovered, changed, renewed Tone-deaf leaders: leaders who are out of touch If you don't want to be out of touch or tone deaf, “enter the room listening.” “Leaders are often known for what they've said publicly or privately, but in actual fact, the experience of leadership and the effectiveness of leadership is determined by the mutuality of listening and learning that goes on between the primary leader and the team that they're working with at any given time.” Mutuality of learning and listening together—adding oxygen to the room Bringing part of yourself versus bringing your whole self to a leadership relationship “ Let's not listen to one another first critically and negatively. Let's listen to one another with hope, with earnestness, with a genuine desire to receive their perspective and letting that actually inform how we lead.” “When I ran into people who are having difficulties with their senior leader, it's almost always around the leader's failure to listen. At one level or another, they are not hearing the people that they're leading.” “A leader who doesn't listen is like a person deciding to jump off a cliff. …  The longer they don't listen, the more they are isolated by themselves and at risk.” Leadership enriched by an understanding of each other “A shared communion of decision making” Production Credits Conversing is produced and distributed in partnership with Comment magazine and Fuller Seminary.

In this insightful episode of Vitality Made Simple, we speak with Dr. Stephen Sideroff, a professor at UCLA and an expert in resilience, to explore how to understand and develop resilience to navigate stress better and live a more fulfilling life. The conversation focuses on how our nervous system responds to stress and how resilience can be cultivated to maintain peak performance, even in high-stress environments.Dr. Sideroff explains the imbalance of the nervous system in today's world, where stress triggers abound without enough recovery signals. He outlines how resilience enables us not only to cope with stress but also to thrive under it. Listeners will also learn about Dr. Sideroff's Nine Pillars of Resilience, which emphasize the importance of healthy relationships, self-love, setting boundaries, and nurturing a positive mindset.Other highlights include discussions on the body's need for protection vs. recovery, the power of presence, and how neuroplasticity can help rewire the brain for better mental health. Dr. Sideroff also shares practical tools, such as heart rate variability training and intentional recovery, to help listeners build resilience daily.Whether you're dealing with chronic stress or simply want to optimize your response to life's challenges, this episode offers actionable strategies to improve mental, physical, and emotional resilience.Visit my website DrDebbieOzment.com for valuable free downloads. Additionally, you will find shopping links which I have curated on the website. Please follow me on instagram at drdebbieozment.

Fired for Faithfulness: Dr. Russell Fuller Exposes the Woke Takeover of Southern SeminaryEPISODE DESCRIPTION Dr. Russell Fuller spent over two decades faithfully training pastors in Hebrew and Old Testament at Southern Seminary. He wasn't fired because he failed—he was dismissed because he stood firm. In this explosive and convicting episode, Pastor Joseph Spurgeon sits down with Dr. Fuller to uncover the compromise, cowardice, and critical theory that have crept into one of the SBC’s flagship institutions. From the denial of justification by faith to the promotion of CRT and postmodernism, Dr. Fuller recounts the quiet rot at Southern, the role Al Mohler played, and why real men must speak truth, no matter the cost. SPONSORED BY Patriarch Cigars – For men who reject passivity and take dominion Order here: https://patriarchcigars.com/

The Context of White Supremacy hosts the weekly Compensatory Call-In 05/03/25. We encourage non-white listeners to dial in with their codified concepts, new terms, observations, research findings, workplace problems or triumphs, and/or suggestions on how best to Replace White Supremacy With Justice ASAP. This weekly broadcast examines current events from across the globe to learn what's happening in all areas of people activity. We cultivate Counter-Racist Media Literacy by scrutinizing journalists' word choices and using logic to deconstruct what is reported as "news." We'll use these sessions to hone our use of terms as tools to reveal truth, neutralize Racists/White people. #ANTIBLACKNESS While SoCal and Mexico prepare the avocados and limes for Cinco de Mayo, non-white Filipinos in Vancouver mourn the loss of 8 people when a car was driven through the crowded festival. Gus T. and others initially suspected that the culprit was someone classified as White - both because he was taken into custody alive and because this was a non-white event celebrating counter-racist efforts. However, the person in custody charged for this dastardly act appears to be non-white, not black. This week also marks 50 years since the official conclusion of the Vietnam conflict. The many components of White Supremacy in this "war" are efficiently minimized and omitted

Learn more about Brodie's Research Database & AI Assistant

The Intersection of Imagination, Science Fiction, Strategy and Creativity.we wandered into something I keep circling back to: the idea that strategy is a kind of science fiction. Not in the “space battles and robots” sense, but in the deeper way that science fiction gives us permission to imagine futures—plausible or not—and then build toward them. Jarrett and I talked about design not just as a tool for solving problems, but as a mode of inquiry, a way of asking better questions and shaping new cultural narratives.We both share this instinct that branding, design, and strategy aren't just reactive—they're speculative. They make bets on the kind of world a product or company wants to inhabit. They tell stories about futures that don't exist yet, and then use those stories as scaffolding for action. That's what excites me about this work: it's not just about “making things,” it's about materializing possibilities.There's also this important undercurrent about imagination as a form of intelligence. We don't talk enough about that. Creativity isn't some whimsical add-on—it's central to how organizations find direction, how they differentiate, how they respond to change. And good strategy? It needs to evoke, not just calculate.This episode was a reminder that strategy and design, at their best, operate in the realm of the imaginary. They're speculative tools. And maybe the real work is helping people see that imagination is infrastructure.Jarrett Fuller is a designer, writer, educator, editor, and podcaster. He is an assistant professor of graphic design at North Carolina State University and hosts the design podcast Scratching the Surface.https://jarrettfuller.com/http://scratchingthesurface.fm/

 Jesus gave us the way to ask and receive from God. Rev Cindy Fuller, Inner Quest Church, Alpharetta, Ga www.innerquestchurch.org

On this week's Full Time Focus, host Jillian Sakovits is joined by Angel City and U.S. youth national team midfielder Kennedy Fuller. The teenager, in her sophomore season as a professional, talks about how she's grown from her rookie season, the challenges young players face in the NWSL, her relationship with Emma Hayes, and her USWNT ambitions. PLUS: Jillian and producer Theo discuss what's next for the Chicago Stars after firing head coach Lorne Donaldson just six matches into the season, and more NWSL news to know ahead of the weekend's matches. _______________Mentioned on the show: ⁠Chicago Stars fires head coach Lorne Donaldson⁠The Chelsea dynasty: How they celebrated an ‘unbelievable' sixth Women's Super League title in a rowTom Brady tells Birmingham fans to ‘show up' for promotion clash with Michele Kang's London City Lionesses_______________HOST: Jillian SakovitsGUESTS: Kennedy Fuller PRODUCER: Theo Lloyd-HughesVIDEO PRODUCER: Lia GriffinEXECUTIVE PRODUCER: Emily Olsen_______________Get in touch: ⁠fulltime@theathletic.com⁠Follow on Instagram and TikTok: @tafulltimeSubscribe to the Full Time newsletter ⁠here⁠Visit the Yahoo Women's Sports hub ⁠here Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

On this week's Full Time Focus, host Jillian Sakovits is joined by Angel City and U.S. youth national team midfielder Kennedy Fuller. The teenager, in her sophomore season as a professional, talks about how she's grown from her rookie season, the challenges young players face in the NWSL, her relationship with Emma Hayes, and her USWNT ambitions. PLUS: Jillian and producer Theo discuss what's next for the Chicago Stars after firing head coach Lorne Donaldson just six matches into the season, and more NWSL news to know ahead of the weekend's matches. _______________ Mentioned on the show: ⁠Chicago Stars fires head coach Lorne Donaldson⁠ The Chelsea dynasty: How they celebrated an ‘unbelievable' sixth Women's Super League title in a row Tom Brady tells Birmingham fans to ‘show up' for promotion clash with Michele Kang's London City Lionesses _______________ HOST: Jillian Sakovits GUESTS: Kennedy Fuller PRODUCER: Theo Lloyd-Hughes VIDEO PRODUCER: Lia Griffin EXECUTIVE PRODUCER: Emily Olsen _______________ Get in touch: ⁠fulltime@theathletic.com⁠ Follow on Instagram and TikTok: @tafulltime Subscribe to the Full Time newsletter ⁠here⁠ Visit the Yahoo Women's Sports hub ⁠here Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Josh Mattei, is back at his desk in Connecticut talking with rising country artist Fuller!

Reflecting on the story of Jesus and his disciples on the road to Emmaus, Jeffrey F. Keuss reminds us of our call to a true knowledge of justice and intimacy with others. Jeffrey F. Keuss is dean of the School of Mission and Theology. Recorded at Fuller's All-Seminary Chapel on April 23, 2025.  

In this episode, Brian Klaas explains the concept of whether things are a fluke or fate, and explores how embracing uncertainty can lead to a living a fuller life. Brian makes the case that randomness and chaos might be exactly what makes our lives matter so much, and how we tend to worship at the “Altar of Progress in the Church of Control.” We make plans, set goals, and these are good things, but we only have so much control. And Brian teaches that accepting this can be a relief, because the point isn’t to control everything, but to influence what we can. Key Takeaways: The concept of happiness derived from intrinsic values rather than material possessions and social status. The importance of thoughts and actions in shaping our lives and experiences. Exploration of chaos theory and the unpredictability of life. The idea that we control nothing but influence everything, emphasizing the ripple effects of our actions. Personal stories illustrating how random events can profoundly impact lives. The empowering nature of recognizing the influence of our choices. The tension between control and acceptance of life’s randomness. The critique of societal values that prioritize material success over personal fulfillment and relationships. Encouragement to embrace individual uniqueness and create for personal expression rather than external validation. If you enjoyed this conversation with Brian Klaas, check out these other episodes: What If You’re Wrong? How Uncertainty Makes Us More Human with William Egginton How to Find Zest in Life with Dr. John Kaag Unsafe Thinking with Jonah Sachs For full show notes, click here! Connect with the show: Follow us on YouTube: @TheOneYouFeedPod Subscribe on Apple Podcasts or Spotify Follow us on Instagram See omnystudio.com/listener for privacy information.

Piers Fuller is the editor of the Wairarapa Times-Age, based in Masterton

We live and move and have our being in God's Love. Rev Cindy Fuller, Inner Quest Church, Alpharetta, Ga www.innerquestchurch.org

Austin Fuller of Bane X Bramble joins the gang for a discussion on how to act calmly when attacked, as well as how to move in justice on both the defensive and offensive sides. B. Key gets possessed by the spirit of Jeff Goldblum the Karcist (summoning Guland from the Grimorium Verum), Austin and Sfinga channel J.D. Vance meeting the pope, and everyone shares their stories of how to hold on to their heads and fight for justice and peace in conflict. Support us on patreon.com/TheFrightfulHowls and follow us at twitter.com/FrightfulHowls.

Peter's Website:www.solar-warden.com

What is the benefit of adventure, the role of adversity, and the importance of narrative in shaping one's experience of happiness? What are the larger areas of fulfillment that round out one's well-being and shape one's life experience? Shigehiro (Shige) Oishi is a professor of psychology at the University of Chicago and the author of the books Life in Three Dimensions: How Curiosity, Exploration, and Experience Make a Fuller, Better Life and The Psychological Wealth of Nations: Do Happy People Make a Happy Society?Greg and Shige discuss the evolving field of subjective well-being, distinguishing between happiness, meaning, and Shige's newly proposed third dimension – psychological richness. He discusses how these dimensions can sometimes conflict but also complement each other. They also delve into how culture, personality, and life choices like exploration versus stability affect psychological richness, and offer practical insights on how both individuals and organizations can cultivate a richer life.*unSILOed Podcast is produced by University FM.*Episode Quotes:On why there's a need for a third dimension to a good life[12:01] Some people really don't like structure. Some people really don't like routines. Some people really like to explore the world and find something interesting, something new. So when you, for instance, look at the big five personality traits and which traits are correlated with the happy life and meaningful life, and actually one big part of the big five traits, openness, the experience, it's not really correlated with happiness or meaning either. So, given that right, a lot of personality psychologists think that there are five global traits because they are useful. They're functional. Maybe there's an evolutionary reason.Sensation seekers struggle with reflection and growth[24:38] If you are [a] boredom-prone person, then obviously I think you have to do something new. But when you do something new, I think one thing you can change here is the reflection. I think what sensation seekers do not tend to do is that just after having this adventure, [is] sit down, reflect upon, and savor their experiences. If you do that, I think the boredom, at least the frequency of the boredom will be reduced.What is the optimal amount of psychological richness?[27:51]  I think you could definitely pursue psychological richness too much, right? I mean, some people may think, "Oh, I have to do something new every moment, every day."But as I said, unless you can just reflect upon [it] and add it up in your psychological memorabilia or portfolio, it is not really adding up. So essentially, unless you can just reflect upon and remember these experiences, it doesn't work that well. I think too much richness is the situation where, given a short period of time, you experience too much that you cannot really process and remember.On the human tendency toward familiarity—and its hidden costs[16:21] Looking at all kinds of cognitive bias literature, I think there's a huge familiarity bias. I mean, Bob Zagonc found this mere exposure effect in the 1960s, and essentially we like familiar things, right? And also, loss aversion is a huge example.The endowment effect is the same thing. Once you own it, you think it's more valuable than the new thing, right? So I think all these things are biased towards the familiar and sure gain. And if you're trying to maximize happiness, that's great. That's the strategy you should take actually. BuEt that has a downside, such as we said, you don't learn anything new. Maybe your curiosity is not fully met and you're not adventurous enough to discover something.Show Links:Recommended Resources:Jeremy BenthamSubjective Well-beingHappiness is everything, or is it?EudaimoniaJiro Dreams of SushiJohn Stuart MillBlaise PascalMarcel ProustBob ZajoncNick EpleyEd DienerCarol RyffGuest Profile:Faculty Profile at the University of ChicagoProfile on LinkedInSocial Profile on XHis Work:Amazon Author PageLife in Three Dimensions: How Curiosity, Exploration, and Experience Make a Fuller, Better LifeThe Psychological Wealth of Nations: Do Happy People Make a Happy Society?Google Scholar Page

Alex Forsyth presents political debate from the Strode Theatre in Street in Somerset.

Sustainable leadership is not about being identical—it's about being aligned.In this episode of Gather At The Well, co-leaders Lindsey and Marisol pull back the curtain on the real work of co-leadership—what it takes to align, recalibrate, and lead with intention. They share how they've built a leadership model rooted in alignment, trust, and professional authenticity at The Teaching Well. From weekly syncs and systems audits to somatic check-ins and tough conversations, they offer practical tools and honest reflections on what it takes to lead together with intention. You'll hear how they navigate misalignment, build psychological safety, and stay grounded in shared values without sacrificing individuality.This is a masterclass in shared leadership, psychological safety, and critical hope—rooted in love, truth, and a belief that we are stronger when we lead together.Tune in to hear:

“And to bring it back to sound, I find this is also fascinating, when we put things on vibration. So yes, your thoughts are powerful. And when you think something, but you also speak it or sing it, when you put it on vibration, you bring it into the physical world amplified, and word is powerful. If you ask the Indigenous Australians, the Aboriginals here, they tell you, the wise ones tell you that they sang the world into existence.” – Jem Fuller This episode is the second half of my conversation with international coach and retreat facilitator Jem Fuller as we discuss why having a big ego isn't always a bad thing, the surprising links between sound, physics, and the Aboriginal Dreamtime, and how language itself first evolved from music. As always, if you have questions for my guest, you're welcome to reach out through the links in the show notes. If you have questions for me, visit audiobrandingpodcast.com where you'll find a lot of ways to get in touch. Plus, subscribing to the newsletter will let you know when the new podcasts are available and what the newest audio chats will be about. If you're getting some value from listening, the best ways to show your support are to share this podcast with a friend and leave an honest review. Both those things really help – and I'd love to feature your review on future podcasts. (0:00:00) - The Power of Sound and EgoThe second half of our discussion begins as we talk about Jem's strategies for handling the stress and overload of social media, including just taking a deep breath. “You know,” he says, “it's like a release of energy and if you're starting to feel a bit, you know, elevated or a bit anxious, then a big sigh can be really, really helpful.” He explains why our minds are instinctively drawn to protect the ego, and why a “big ego” isn't necessarily a bad thing. “A big ego doesn't just mean that you've got a superiority complex where you think you're better than you are,” he explains. “To be able to... step up and say, ‘Yes, I'll take the lead,' there has to be some sense of, you know, ‘I can do this.'”(0:05:09) - Discovering Authentic Leadership Through Core ValuesWe talk about ways to get in tune with your ideal leadership role, and ways to figure out just what sort of leader you are at the core. Jem suggests imagining someone delivering your eulogy: “What would you really hope to hear them say when they're describing your character? And you write those words down Kind, generous, open-minded, loving, patient, caring, hardworking, whatever it was for you Write those words down. The words you've written down are your core values.” We discuss the physics and philosophy of sound and the link between ancient beliefs and cutting-edge science. “The mountain only existed when we sang about it,” he says about Aboriginal beliefs. “And quantum physics also has a similar kind of thing with this that certain things only become when we observe them and language them, you know. So words are powerful, and that's part of the reason affirmations work.”(0:16:11) - The Power of Connection Through SoundAs our conversation comes to a close, Jem shares his thoughts about the power of sound to connect us to one another on a deeper, more personal level. “You don't need to intellectualize the sound of a major chord,” he explains. “It just immediately feels like it feels.” We discuss the untapped potential of that sonic connection we all share and look at the latest studies on the age-old mystery of which came first: human speech or human music. “Before language,” Jem tells us, “before words, we had the embouchure characteristics to sing or to...

For decades, David Fuller lived a double life - by day, a seemingly quiet hospital electrician. By night, a predator hiding in plain sight. When police finally caught him in 2020 for the brutal double murder of Wendy Knell and Caroline Pierce - cold cases dating back to 1987 - they uncovered a chilling secret that would shock the nation. Behind a locked door in his home was a hidden archive of horror: years of depraved abuse committed within the very hospitals he worked in, targeting the most vulnerable of victims.In this disturbing and unforgettable episode of I Could Murder A Podcast, we unravel the twisted timeline of one of the UK's most grotesque criminal cases. How did Fuller escape justice for so long? And how many more secrets remain hidden behind the hospital walls?

Easter is a celebration of God's Love for Mankind. Rev Cindy Fuller, Inner Quest Church, Alpharetta, Ga www.innerquestchurch.org

“When I'm in there working with leaders, it's around communication, and how do they communicate initially with themselves? What's that like? And then with the people around them, because without communication, communication underpins our ability to be successful in anything that we do. When I say successful, I mean to, you know, to get the results we're hoping to get. And whether that's in a personal relationship and the result is love and harmony and connection and rapport, or whether that's in a professional context and the, air quotes, ‘result' you're wanting to get is to have a team of people that flourish and thrive together and do great things, our ability to communicate is really underpinning all of that. So, it's more important than most people give it time or consideration. And I think because communication is so fundamental, it tends to get overlooked a little bit.” – Jem Fuller This episode's guest has lived a colorful life, from barefoot backpacker to corporate leader, from fire dancer and traditional tattooist to kindergarten teacher and motorcycle courier, from masseuse and reflexologist to laborer and travel consultant. For more than twelve years, he has run his own executive leadership coaching practice and international retreat company in the Himalayas, Bali, and Australia. He's a dedicated partner and father who loves surfing and meditation, the author of the award-winning book The Art of Conscious Communication, and a TEDx speaker on YouTube.His name is Jem Fuller, and our talk will offer tips for better communication, discuss his experiences with sound, and explore how sound can make the world a better place for us all. As always, if you have questions for my guest, you're welcome to reach out through the links in the show notes. If you have questions for me, visit audiobrandingpodcast.com where you'll find a lot of ways to get in touch. Plus, subscribing to the newsletter will let you know when the new podcasts are available and what the newest audio chats will be about. If you're getting some value from listening, the best ways to show your support are to share this podcast with a friend and leave an honest review. Both those things really help – and I'd love to feature your review on future podcasts. (0:00:00) - The Power of Communication and SoundOur conversation starts off with a look at Jem's life in Australia, including his very first memories of his musical family. “As a young person from forever,” he recalls, “you know, from a baby right through, I would quite often be going to sleep to the sounds of a capella harmonies.” We talk about his admission to the National Institute of Dramatic Art and his early work as a television actor. “I thought, ‘Wow, I've made it. I was a twenty-year-old thinking I'm going to be famous, I'm going to be a Hollywood star, you know,” he says with a laugh. “Yes, at 53, I'm glad that didn't happen.”(0:10:35) - Musical and Energetic CommunicationThe topic turns to the power of voice, sound, and its role as physical vibrations in the universe, and to the possibilities revealed by a moment of expanded consciousness in Rajasthan, India. “It wasn't an out-of-body experience per se,” Jem explains. “I still felt in-body, but I felt embodied with everyone in that room, the music, and all the people, and it was quite a spiritual experience.” We discuss the cultural context of sound and just how much of what we think of as melody and music can depend on what we're used to hearing. “It just seems really fascinating to me,” he adds, “how it can create a communal experience, whether it's music that we're familiar with or music we're not familiar...

In this week's Weekly Presentation Coaching episode we meet Raymond Fuller a printer from South Africa!

How do we stay steady when we need it most?In this episode of Gather At The Well, Lindsey explores what it means to hold fast — to your values, your purpose, and your inner knowing. Through grounding somatic practices, personal reflections, and the rhythms that keep her team at The Teaching Well aligned, she offers a framework for leading with clarity and care.This episode is full of tools to help you slow down, tune inward, and lead from a place of steadiness. You'll walk away with: 

Half of all workers are showing signs of burnout according to a survey of international workers. Burnout can come from feeling detached from your work's purpose, having too much work, or ... from specialization. Today on the show, we speak with Shigehiro Oishi, author of Life in Three Dimensions: How Curiosity, Exploration, and Experience Make a Fuller, Better Life. Related episodes: Is endless vacation a scam? (Apple / Spotify) Why we work so much For sponsor-free episodes of The Indicator from Planet Money, subscribe to Planet Money+ via Apple Podcasts or at plus.npr.org.Fact-checking by Sierra Juarez. Music by Drop Electric. Find us: TikTok, Instagram, Facebook, Newsletter. Learn more about sponsor message choices: podcastchoices.com/adchoicesNPR Privacy Policy