Podcasts about betou

Från reklam och valaffischer till auktoritära staters lögnmaskiner – begreppet propaganda har länge rymt ett vitt fält av fenomen. I vår tid har propaganda alltmer blivit förknippat med trollfabriker och desinformation som politisk strategi. Så hur definierar vi begreppet idag? Och hur har propagandan förändrats historiskt? Är DDR:s propagandamaskin verkligen väsensskild från dagens desinformationskampanjer? Och vilken roll spelar egentligen fenomen som "astroturfing" och gräsrotslobbyism i dagens politiska offentlighet? Bildningspodden går till botten med ett lika komplext som högaktuellt fenomen. Gäster i studion är filosofen Anna-Karin Selberg, författaren Ingrid Carlberg och medieforskaren Andreas Widholm. Samtalet leds av Hedvig Ljungar. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Inspelningsteknik: Andreas Johansson. Producent: Magnus Bremmer

Forskning har visat att det människor fruktar mest med döden inte bara är smärtan eller traumat i att snart inte längre existera. Många räds också att bli beroende av andra människor i livets slutskede. Det beskrivs ibland som att förlora sin värdighet. Allt oftare lyfts det fram som ett argument för mer liberala lagar kring aktiv dödshjälp. Hur hamnade vi här? Filosofen Fredrik Svenaeus reflekterar kring döendet i vår tid och vad det säger om samtidens människosyn. Manus och inläsning: Fredrik Svenaeus. Regi och ljudproduktion: Lars in de Betou. Textredaktör: Hedvig Härnsten Producent och redaktör: Magnus Bremmer

Länge betraktades de antika stoikernas lära som världsfrånvänd och apatisk. Idag har stoicismen blivit modefilosofi, en antik självhjälpsguide i mindfullness för den som vill lära sig att stå ut med en kaotisk och svårbegriplig samtid. På kuppen har tänkare som Marcus Aurelius och Seneca blivit bästsäljare. Men hur väl stämmer hajpen med vad stoikerna faktiskt själva skrev och tänkte? Handlar det berömda "stoiska lugnet" om att vara likgiltig eller moget besinnad? Ville stoikerna mest göra livet uthärdligt för individen eller också göra världen till en bättre plats? Och vad gör dessa antika tankar så gångbara idag? Bildningspodden går till källorna om stoicismen tillsammans med filosoferna Charlotta Weigelt och Hans Ruin. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Ljudproduktion: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer

Mumintrollen gjorde Tove Jansson (1914-2001) världsberömd – men kastade också en svårskringrad skugga över hennes övriga konstnärskap. Hon var målaren som under 30-talet började teckna nazikritiska karikatyrer för Helsingsfors satirpress. Redan då hade hon en lika nära relation till det skrivna ordet. I sitt starkt visuella författarskap skulle Jansson skildra såväl existentiell ångest och ensamhet som idyll och gemenskap. Och mumintrollen blev hon aldrig av med, trots att hon försökte. Vad var det mest banbrytande med Tove Jansson som konstnär och författare? Vad kan hennes ord och bilder säga oss idag? Litteraturprofessorn Boel Westin gästar Bildningspodden och introducerar en finlandssvensk gigant. Samtalsledare: Hedvig Ljungar Klippning: Lars in de Betou. Producent: Magnus Bremmer

Till vardags möter vi statistik överallt – i tidningen, reklam och politiska debatter, på sociala medier och i sportsändningar. Det är lätt att tro att statistik bara är självklara siffror och data, men statistik är också en egen vetenskaplig disciplin. Varför behövs den? Med vilka metoder går statistiker tillväga för att ta fram och analysera statistiska resultat? Hur förhåller sig statistik till frågan om sannolikhet? Och vilka är de vanligaste misstagen när exempelvis media använder statistik? Jessica Franzén och Olle Häggström gästar Bildningspodden och ger en grundkurs i statistisk vetenskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou.

Få saker är så förknippat med Sveriges moderna historia som "Folkhemmet". Ordet brukar få sammanfatta 1900-talets socialdemokratiska välfärdspolitik och svenska rekordår. Men som begrepp är det både vagt och fluffigt. Och perioden beskrivs inte sällan antingen med ett nostalgiskt skimmer eller för onyanserad kritik. Vad är egentligen sant om Folkhemmets Sverige? Var välfärden ens en socialdemokratisk uppfinning? Vilka var folkhemmets viktigaste reformer och vilka inkluderades ? Hur svensk var egentligen den "svenska modellen"? Och varför har begreppet fått förnyad aktualitet i dagens politiska landskap? Jenny Björkman, Nils Edling och Anders Neergaard gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Redaktör: Elin Sahlin.

Fiskforskning har länge handlat om bestånd, storfiske och andra miljöfrågor. Men på senare år har nya rön och perspektiv börjat förändra forskningen om fisk. Vad gör det med vår syn på fiske när vi vet att fiskar känner mer smärta än vad vi tidigare har förstått? Hur förändras vår bild av fiskar när vi lär oss att vissa arter tillhör den exklusiva skara djur som känner igen sig själva i en spegel? Och vad händer egentligen med flugfisket om man tar bort kroken? Bildningspodden håvar in fiskforskningens nya kunskaper. Gäster i avsnittet är filosofen Jonna Bornemark, zoofysiologen Albin Gräns och idéhistorikern Karin Dirke. Även designforskaren Erik Sandelin medverkar i ett inslag. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

Kärnkraften väckte redan från början en hätsk debatt. Idag är den återigen hett omdebatterad. Nästan alla har en uppfattning om kärnkraften. Är den en lyckad eller misslyckad teknik? Hur bör vi förhålla oss till de många oförutsedda konsekvenser och katastrofer som kärnkraften ger upphov till? Varför var 1700-talets ångmaskinsteknik avgörande för kärnkraften? Och vilken plats har energikällan i vår framtid? Vetenskapshistorikerna Anna Storm och Per Högselius gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou.

Kring sekelskiftet 1800 började nya idéer att spridas över Europa. På tvärs mot upplysningstidens förnuftstro betonades nu istället det egna jagets känslor och förnimmelser, med en nyväckt fascination för naturen, fantasi, andlighet och till och med skräck. Åtminstone är det ungefär så som romantiken brukar beskrivas. Idéströmningen och estetiken som sprang ur två källor, en tysk och en engelsk, och som snart var globalt spridd, från Ryssland i öst till Brasilien i väst. Men vad är egentligen sant om romantiken? Innebar den verkligen ett brott mot 1700-talet eller var den allra mest en naturlig följd av seklets idéer? Hur kommer det sig att den är så manligt kodat, trots att många kvinnliga författare satte avtryck i tiden? Och hur mycket av romantikens tankegods finns kvar i vår egen tid? Säsongsavslutningen av Bildningspodden fördjupar sig i en mytomspunnen epok. Gäster i studion är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturhistorikern Mattias Pirholt. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Magasinet produceras på Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och medfinansieras av Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om gäster samt fler avsnitt, essäer och andra poddar hittar du på anekdot.se

Miljonprogrammet hör till den svenska välfärdsstatens mest bespottade arv. Bostadssatsningen, som under 60- och 70-talen skulle ge bättre bostäder till fler, har kritiserats för allt från segregation till dålig bostadskvalitet. Ändå var satsningen del av en socialpolitisk strävan mot ett mer demokratiskt och solidariskt samhälle. I dagens bostadsbyggande lyser alla sådana ambitioner med sin frånvaro. Hur misslyckat var egentligen miljonprogrammet? Vilka likheter finns med brittiska "projects" och franska "banlieus"? Vad kan miljonprogrammet lära oss om det svenska 1900-talet – och vägarna mot framtidens bostadspolitik? Arkitekturhistorikern Helena Mattsson och statsvetaren Nazem Tahvilzadeh gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om podden, gäster och andra avsnitt hittar du på anekdot.se

Francisco de Goya (1746-1828) var tapetmakaren som blev Spaniens främste konstnär. Han var hovets förste målare, som samtidigt spred satiriska skisser på konstmarknaden i Madrid. Döv stora delar av sitt liv, och med en konstnärlig kvarlåtenskap som trotsar all kategorisering. I sina mest kända verk skildrar han ett krigshärjat Spaniens självständighetskamp. Konsthistorikern Juan José Hervias gästar Bildningspodden och fördjupar sig i Goyas krigsskildringar. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

Vladimir Nabokov (1899-1977) är den rysk-amerikanske författaren som är mest känd för sina komplexa romanbyggen med provokativt innehåll, sitt ekvilibristiska språksinne och maniska fjärilsintresse. Om sitt eget liv var han däremot mycket förtegen. Hur påverkade flykten från revolutionens Ryssland och mordet på flera av hans familjemedlemmar Nabokovs litterära bana? Varför skrev författaren halva livet på ryska och halva på engelska? Hur ska man som läsare förhålla sig till pedofilin i romanen Lolita från 1955? Och vad vill Nabokov bevisa när han ägnar ett helt kapitel åt den 400 år långa historien om en – för intrigen helt betydelselös – blyertspenna? Aris Fioretos gästar Bildningspodden och introducerar ett av 1900-talets mest lästa och omdiskuterade författarskap. ///////// Aris Fioretos är författare, essäist och översättare, litteraturvetare disputerad vid Stockholms universitet och ledamot av Tyska akademien. Fioretos har översatt ett flertal av Nabokovs böcker och är nu aktuell med essäboken Nabokovs ryggrad (Norstedts). ///// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. //// Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer info om avsnitt och forskare – liksom fler poddar, essäer och filmer – hittar du på anekdot.se

En gråtande bebis får ofta andra bebisar att gråta. Men betyder det att de tycker synd om varandra? Empati är en lika omdebatterad som komplex känsla. Vissa menar att vi lever i ett empatilöst samhälle. Men vad är egentligen empati? Hur förhåller det sig till sympati? Hur empatiskt var 1600-talet gentemot funktionshindrade? Och kan historiska vittnesmål långt tillbaka i tiden väcka genuin empati hos en historiker? Historikern Mari Eyice gästar det tredje avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor. ////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Självhjälpslitteraturen vill ofta lära oss att den som är glad och tänker positivt mår bättre och lever längre. Andra har menat att det i själva verket är glädjedödaren som maximerar lycka för så många som möjligt. I det andra avsnittet i Bildningspoddens serie om känslor lever vi oss in i glädjens historia och psykologi. Går glädje att mäta? Hur förhåller den sig till lycka, förnöjsamhet och salighet? Är glädje samma sak idag som den var på 1400-talet? Och hur har glädjen sett ut och låtit genom kulturhistorien? Idéhistorikern Annelie Drakman gästar Bildningspodden. ///////////////////////////// Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. ///////////////////////////// Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

På 1950-talet var 90 procent av alla kläder som konsumerades i Sverige också sydda inom landets gränser. Men på bara något decennium förändrades allt. Idag är svensktillverkade kläder närmast obefintliga. Vad var det som hände? Det brukar kallas tekokrisen. En globaliserad marknad och en förändrad syn på mode omstöpte textil- och konfektionsindustrin i grunden på bara några år. I Sverige fick hundratals fabriker lägga ner. Tusentals sömmerskor – många med invandrarbakgrund – förlorade sina jobb. Mindre samhällen gick under. En ny epok väntade: de stora modekedjornas och de billiga plaggens tid. Men också födelsen av en av världens minst jämlika och mest miljöförstörande branscher. Gäster i studion är ekonomihistorikern Marie Ulväng och historikern Johannes Daun. Marie Ulväng är ekonomihistoriker specialiserad på kläder och mode, verksam som biträdande lektor i modevetenskap vid Stockholms universitet. Johannes Daun är historiker, specialiserad på industrihistoria, disputerad vid Göteborgs universitet och just nu verksam vid Textilmuseet i Borås. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Ljudteknik, länk: Patrik Vörén, Göteborgs universitet. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot, finansierat av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksbankens jubileumsfond. Mer information om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på anekdot.se.

Napoleon Bonaparte är känd som den lille mannen med det stora självförtroendet som kring sekelskiftet 1800 gjorde sig själv till Europas mäktigaste man. Men vad är egentligen sant om Napoleon? Han var själv en levande propagandamaskin. Som en påstådd försvarare av franska revolutionens värden – i en kunglig, krigisk förpackning – hittade Napoleonen gyllene medelväg fram till makten över en splittrad nation. Men hans viktigaste arv som makthavare är snarare som byråkrat. Hur påverkade mytbildningen kring Napoleon det samtida Europa? Vad vet vi med säkerhet om hans uppväxt på Korsika? Hur starkt präglade han den franska kolonialismen och slaveriet? Och vilka spår lämnade han efter sig i 1800-talets Frankrike? Bildningspodden tar sig bakom myten om en av världshistoriens mest kända personer. Gäster i studion är historikerna My Hellsing och Magnus Jernkrok. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Extern ljudteknik: Hans Karlsson, Umeå universitet.

Sara Lidman hör till det svenska 1900-talets starkaste röster. Med sin dialektala och poetiska prosa förändrade hon den svenska litteraturen. Lika starkt gjorde hon sig hörd som debattör och stridbar intellektuell, om allt från apartheid till svenska gruvarbetares villkor. Hennes politiska patos var globalt, men författarskapet bottnade alltid i Västerbotten. Vad var egentligen det mest banbrytande med Sara Lidman? Hur kom det sig att hon reste till Sydafrika och Vietnam? Hur förhåller sig "Jernbanesviten" till Lidmans släkthistoria? Vad skulle hon ha sagt om dagens självbiografiska litteratur? Och varför var hon så upprörd över Rambo? Litteraturvetarna Ingeborg Löfgren och Lisa Grahn gästar Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning och redigering: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitt och gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på www.anekdot.se.

Riddarromanen var medeltidens bästsäljare. Historierna om ädla riddare, äventyr och hövisk kärlek uppstod i 1100-talets Frankrike och spred sig som en löpeld genom medeltidens Europa. Idag har vi genren att tacka för ordet ”roman” - och finner influenser från riddarromaner i allt från Narnia och Astrid Lindgren till Games of Thrones. Men hur väl speglar de gamla sagorna medeltidens verkliga riddarkultur? Hur kommer det sig att kvinnliga regenter blev genrens stora beställare? Och varför handlar nästan alla sagor, oavsett språk, om Kung Arthur och riddarna kring det runda bordet? Gäster i studion är Kim Bergqvist och Sofia Lodén.  Kim Bergqvist är doktorand i historia vid Stockholms universitet, specialiserad på spansk och svensk medeltidshistoria. Sofia Lodén är docent i franska vid Stockholms universitet och har bland annat forskat på översättningarna av Chrétien de Troyes riddarromaner. Redigering: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Fler avsnitt, filmer, essäer och andra poddar, hittar du på anekdot.se

Saklig nyhetsjournalistik - eller publikfriande underhållning? Vad public service-medierna egentligen ska syssla med har debatterats i generationer. Frågan har knappast blivit mindre aktuell i vår tids spretiga medielandskap, snarare mer intensivt diskuterad. Så hur sammanfattar vi public service kärnuppdrag idag? När i historien uppstod idén om att bilda oberoende, kollektivt finansierade mediebolag? Hur har public service-medier förhållit sig till sina kommersiella konkurrenter genom tiderna - från 50-talets piratradio till betal-tv och de nya digitala aktörerna? Vad går det så kallade ”speglingsuppdraget” och opartiskheten egentligen ut på? Och är fenomenets framtid verkligen så hotad som många säger? Medievetarna Andreas Widholm och Ester Pollack reder ut begreppen i säsongsavslutningen av Bildningspodden. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Simone de Beauvoir (1908-1986) är författaren och existentialisten som blev 1900-talets stora feministiska ikon. Hennes verk ”Det andra könet” (1949) förändrade för alltid hur vi talar om kön och jämlikhet. Som skönlitterär författare hör hon till den franska efterkrigstidens viktigaste och med sina filosofiska skrifter blev hon en av existentialismens mest originella röster. Ändå framställs filosofen Beauvoir ofta felaktigt som en uttolkande efterföljare till sin livskamrat Jean-Paul Sartre. Hur kommer det sig? Vilka är Beauvoirs viktigaste idéer? Och hur ska vi förhålla oss till dem idag? Bildningspodden introducerar en av 1900-talets intellektuella giganter. Gäst i studion är Ulrika Björk, lektor i filosofi vid Södertörns högskola. Hon är specialiserad på 1900-talets politiska filosofi och disputerade 2008 på en avhandling om Simone de Beauvoirs filosofiska tänkande. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou. Bildningspodden är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet. Anekdot finanserias av Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på anekdot.se.

Var börjar litteraturhistorien? Hos Homeros, skulle många säga. Tillsammans med Sapfo utgör han vad som ofta kallas den västerländska litteraturens vagga. Hans verk Illiaden och Odysséen – som berättar historien om det trojanska kriget och den ärrade hjälten Odysseus hemresa till ön Ithaka – ligger till grund för sättet vi berättarhistorier än idag. I historiska källor omnämns han som en blind man från ön Chios, men i senare tid är en lika gångbar teori att Homeros egentligen var ett samlingsnamn för ett kollektiv av sångare. Hur uppstod egentligen Homeros berättelser? Hur har de traderats genom historien? Och hur kommer det sig att vi fortfarande, 2700 år senare, fascineras av Odysseus öden och äventyr? Gäst i avsnittet är Anders Cullhed, professor emeritus i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, specialiserad på den äldre litteraturhistorien. Han är även ledamot av Kungl. Vitterhetsakademien och bland annat författare till den Augustnominerade biografin Dante – den första författaren (Natur & Kultur, 2021). Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Klippning: Lars in de Betou

Pod značkou Teplej vlny vám niekoľko najbližších týždňov prinesieme špeciálnu minisériu Naničhodnice: O tom, aký bol, je a bude život umelkyne na Slovensku. Mapuje odlišnosť generačných skúseností v dvojiciach umelkýň v rôznych umeleckých oblastiach, v tretej epizóde je to divadlo. Eva Kopecká v štúdiu privítala významnú herečku, diplomatku Magdu Vášáryovú a divadelnú režisérku z nezávislého divadla Uhol 92 Alžbetu Vrzgulu. 

Victoria Benedictsson (1850-1888) var en av det sena 1800-talets klarast lysande författarstjärnor. Trots att det endast gick fyra år från debuten till hennes för tidiga död hann Benedictssons dramatik och prosa muta in ett alldeles eget, nyanserat mellanrum i samtidens annars så polariserade debatt om äktenskap, könsroller och fri kärlek. För eftervärlden har ändå hennes självmord och olyckliga kärlekshistoria med den danske kritikern Georg Brandes förblivit minst lika känt. Vem var Victoria Benedictsson och vilket är hennes bidrag till det moderna genombrottets litteratur? Har Benedictssons dramatiska livsöde stått i vägen för hennes viktiga författarskap – eller handlar det snarare om ett ovanligt intressant förhållande mellan liv och dikt? Bildningspodden diskuterar myten Benedictsson och läser hennes mest betydande verk. Gäster i studion är Birgitta Lindh Estelle och Claudia Lindén. Birgitta Lindh Estelle är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet och författare till studien ”Som en vildfågel i en bur” (2019), om Victoria Benedictssons dramatik. Claudia Lindén är professor i litteraturvetenskap, bland annat specialiserad på det moderna genombrottets kvinnliga författarskap. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Ljudproduktion och klippning: Lars in de Betou

Under de senaste åren har ord som krig, kris och råvarubrist varit hett nyhetsstoff. Pandemin och Rysslands krig i Ukraina har visat hur sammanlänkade vi är i en global ekonomi. Men redan på 1800-talet, mitt under brinnande inbördeskrig i USA, drabbades världen av sin första globala råvarukris. ”Bomullskrisen” orsakades av en exportblockad av bomull från de amerikanska sydstaterna och påverkade Europas textilindustri i massiv skala. Ekonomi-historikern Malin Nilsson följer blockadens svallvågor ända till Sjuhäradsområdet och svälten som drabbade svenska arbetare. MALIN NILSSON är ekonomihistoriker verksam vid Lunds universitet. Hennes forskning handlar om försörjning, fattigdom och betalt hemindustriarbete samt om hur kön formar förutsättningarna för liv och arbete i historien. Redaktion: Hedvig Härnsten & Magnus Bremmer. Regi & ljudproduktion: Lars in de Betou. Inläsning: Magdalena in de Betou. Anekdot essä är en del av det digitala bildningsmagasinet Anekdot vid Stockholms universitet. Fler essäer, poddar och filmer hittar du på anekdot.se.

Druhým tajomstvom radostného ruženca je radostné stretnutie Márie so svojou príbuznou Alžbetou, ako ho zachytil Evanjelista Lukáš v 1. kapitole. V tejto časti Vám ponúkam impulzy pre duchovný život na základe tohto druhého tajomstva. Prajem Vám príjemné počúvanie! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I små doser är det ett positivt smörjmedel för ekonomin – i stora doser är det livsfarligt. Inflation är ett lik komplext som högaktuellt fenomen. Men hur fungerar inflation? Hur vet vi vilken inflationsnivå som är lagom? Är mätverktygen vi använder verkligen tillförlitliga? Fanns inflation på 1500-talet? Vilka är historiens värsta inflationskriser och vad kan vi lära av dem? Ekonomihistorikern Kerstin Enflo och nationalekonomen Andreas Bergh gästar Bildningspodden. Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Mer info om avsnitten och våra gäster – liksom fler poddar, filmer och essäer – hittar du på Anekdot.se. Ljudteknik: Peter Roslund. Klippning: Lars in de Betou. Samtalsledare och producent: Magnus Bremmer Bildningspodden är en del av bildningsmagasinet Anekdot. Fler poddar, filmer och essäer hittar du på Anekdot.se.

Neprišiel, aby si nepoškodil, nakoniec prísť musel. Peter Tóth sa opäť postavil zoči voči Mariánovi Kočnerovi. Pokračuje pojednávanie v prípade vraždy Jána Kuciaka a jeho snúbenice Martiny. S Laurou Kelloovou.   Znechutení politikou až natoľko, že alternatívu vidia aj v silnom a ráznom autoritárskom lídrovi. Čo robí politika so Slovákmi. A môže byť s Mikuláša Dzurinda spasiteľ Slovenska? S Radoslavom Štefančíkom.   A pozrieme sa aj na globálnu udalosť, z ktorej sa stal pohreb britskej panovníčky Alžbety II. So Soňou Weissovou, reportérkou RTVS.   Podcast pripravili Adam Oleš a Jaroslav Barborák.

Neprišiel, aby si nepoškodil, nakoniec prísť musel. Peter Tóth sa opäť postavil zoči voči Mariánovi Kočnerovi. Pokračuje pojednávanie v prípade vraždy Jána Kuciaka a jeho snúbenice Martiny. S Laurou Kelloovou.   Znechutení politikou až natoľko, že alternatívu vidia aj v silnom a ráznom autoritárskom lídrovi. Čo robí politika so Slovákmi. A môže byť s Mikuláša Dzurinda spasiteľ Slovenska? S Radoslavom Štefančíkom.   A pozrieme sa aj na globálnu udalosť, z ktorej sa stal pohreb britskej panovníčky Alžbety II. So Soňou Weissovou, reportérkou RTVS.   Podcast pripravili Adam Oleš a Jaroslav Barborák.

Alžbeta Harry Gavendová je technologická novinárka z redakcie Hospodárskych novín. Okrem toho má svoju YouTube reláciu "Sídliskový unboxing" a je nadšenou fanúšičkou cosplay. S Harry sa poznáme už pár rokov a tento rozhovor bol našou prvou príležitosťou sa kvalitne porozprávať. O jej pracovnej ceste, o testovaní smartfónov, áut a iných technologických noviniek. Prebrali sme aj tému cosplay či dobrovoľníctvo. Podcast Doba digitálna: https://tonydubravec.com/doba-digitalna/ Shownotes: https://tonydubravec.com/alzbeta-harry-gavendova-rozhovor/ Instagram: www.instagram.com/tonydubravec, https://www.instagram.com/tech_n_style/ LinkedIn: www.linkedin.com/in/tonydubravec

Världen står i brand. Men Henrik och Daphne är upptagna av annat, deras granne Eva-Lotta ska bygga en balkong som tar ljus från deras våning. För första gången ställs de inför hotet att bli fråntagna sina privilegier och tvingas därför ge sig ut i krig. Deras bästa vänner och grannar Douglas och Reine stöttar kampen men kräver också stöd i sitt nyvunna surrogatföräldraskap. Daphne ifrågasätter homosexuellas rätt att skaffa barn med hjälp av surrogatmödrar. Vännerna Reine och Douglas är mållösa. Finns tillgänglig för lyssning och nedladdning fram till 19 april 2022. Balkongkriget Vänskap och demokratiska principer raseras när en granne bygger en balkong. Manus av Magdalena In de Betou Dramaturg: Magnus Lindman, Lars In de Betou Medverkande: Magnus Roosmann, Ia Langhammer, Pia Halvorsen, Jonas Gardell, William Spetz, Hans-Christian Thulin, Therese Kärrman, Christina Schollin, Johan Paulsen, Elsa de Frumerie, Aziza Dhaouadi och Claes Borgström. Musik: Johan Skugge och Lars In de Betou Ljud: Eric Nyblaeus Ljud: Johan Skugge Regi: Lars In de Betou

Varför ska inte jag ha rätt att förverkliga min livsdröm? Bostadsrättföreningen skälver kriget är ett faktum. Eva-Lotta tänker höja värde på sin lägenhet och bygga en balkong utan bygglov och föreningens godkännande. Henrik kräver en extrastämma eftersom balkongen kommer skymma deras fönster och sänka värdet på deras lägenhet med 500 000 lika mycket som Douglas och Reine betalat för sitt surrogatbarn. Finns tillgänglig för lyssning och nedladdning fram till 19 april 2022. Balkongkriget Manus av Magdalena In de Betou Dramaturg: Magnus Lindman, Lars In de Betou Medverkande: Magnus Roosmann, Ia Langhammer, Pia Halvorsen, Jonas Gardell, William Spetz, Hans-Christian Thulin, Therese Kärrman, Christina Schollin, Johan Paulsen, Elsa de Frumerie, Aziza Dhaouadi och Claes Borgström. Musik: Johan Skugge och Lars In de Betou Ljud: Eric Nyblaeus Ljud: Johan Skugge Regi: Lars In de Betou

Vänskap och demokratiska principer raseras när en granne bygger en balkong och Henrik blir alltmer krävande... Henrik har ökat doseringen på sömnmedel och har smärtor i hjärtat. Han köper en pressenning för att bevisa att lägenheten sjunker i värde och blir alltmer krävande i sin kamp! Henrik försöker tvinga de närmaste vännerna att knacka dörr för att uppmana  grannarna att rösta nej till balkongen. Reine hånar Daphnes funktionsvariation och Daphne hämnas skoningslöst. Finns tillgänglig för lyssning och nedladdning fram till 19 april 2022. Balkongkriget Manus av Magdalena In de Betou Dramaturg: Magnus Lindman, Lars In de Betou Medverkande: Magnus Roosmann, Ia Langhammer, Pia Halvorsen, Jonas Gardell, William Spetz, Hans-Christian Thulin, Therese Kärrman, Christina Schollin, Johan Paulsen, Elsa de Frumerie, Aziza Dhaouadi och Claes Borgström. Musik: Johan Skugge och Lars In de Betou Ljud: Eric Nyblaeus Ljud: Johan Skugge Regi: Lars In de Betou

Det står HORA med feta bokstäver på Eva-Lottas dörr. Balkongkonflikten har spårat ur... Girigheten sprider sig i Bostadsrättsföreningen Timmermannen, alla ser möjligheter att bygga balkonger och höja värdet. Eva-Lotta har bestämt sig för att bygga en jacuzzi på balkongen. Henrik har tappat greppet, han blir utskrattad när han pratar om kollektivitet, han blir utskrattad på jobbet och har till och med bruna skor på en middagsbjudning. Finns tillgänglig för lyssning och nedladdning fram till 19 april 2022. Balkongkriget Manus: Magdalena In de Betou Dramaturg: Magnus Lindman, Lars In de Betou Medverkande: Magnus Roosmann, Ia Langhammer, Pia Halvorsen, Jonas Gardell, William Spetz, Hans-Christian Thulin, Therese Kärrman, Christina Schollin, Johan Paulsen, Elsa de Frumerie, Aziza Dhaouadi och Claes Borgström. Ljud: Eric Nyblaeus Ljud: Johan Skugge Regi: Lars In de Betou

Eva-Lotta är nära sin dröm, en balkong med bougainvilla, ceder och citroner kombinerad med en jacuzzi med sea and sand-losning. Lycka! Douglas och Reines son Vasilij föds på ett sjukhus i Molodetjno dubbellycka. Finns tillgänglig för lyssning och nedladdning fram till 19 april 2022. Balkongkriget Manus: Magdalena In de Betou Dramaturg: Magnus Lindman, Lars In de Betou Medverkande: Magnus Roosmann, Ia Langhammer, Pia Halvorsen, Jonas Gardell, William Spetz, Hans-Christian Thulin, Therese Kärrman, Christina Schollin, Johan Paulsen, Elsa de Frumerie, Aziza Dhaouadi och Claes Borgström. Musik: Johan Skugge och Lars In de Betou Ljud: Eric Nyblaeus Ljud: Johan Skugge Regi: Lars In de Betou

Saint Kami Interviews with Kevin “KB2DRAWS” Betou. Follow him on IG @KB2DRAWS. We talk about his Black Man Comics, Tempo, Creating Mini Stories on IG, Kev’s Journey to becoming a content creator and more! --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app Support this podcast: https://anchor.fm/saintsauthority/support

Salongskulturen växte fram i Europa under 1600-talet och blev själva navet för spridningen av ny musik och litteratur. De bästa salongerna hölls i Paris aristokratiska hem, men även i Sverige fanns salonger. Hemma i vardagsrummet hos en statlig ämbetsman såddes fröet till den svenska visskatten, när en viss Bellman fick sitt genombrott. Carina Burman berättar om en legendarisk salong på 1700-talets Södermalm. CARINA BURMAN är författare och docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet. Hon är specialiserad på äldre nordisk litteratur. Burman utkom nyligen med en stor biografi över Carl Michael Bellman – ”Bellman. Biografin” (Albert Bonniers förlag). ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou
 Inläsare: Magdalena In de Betou.
 Musik: Oskar Schönning/ Carl Michael Bellman
 Redaktör: Magnus Bremmer

I antikens Grekland framställdes kvinnor ofta som irrationella varelser som saknade förmåga att argumentera rationellt. Så brukar det i alla fall låta när de antika dramerna tolkas. Men stämmer det verkligen? I Aischylos trilogi Orestien – men också hos dramatikerna Aristofanes, Euripides och Sofokles – spelar kvinnliga gestalter i själva verket en helt annan roll. Det är genom dem som förnuftet får tala. Dimitrios Iordanoglou och Johan Tralau reviderar historieskrivningen om grekernas syn på kvinnorna och intellektet. DIMITRIOS IORDANOGLOU är docent i grekiska och utbildningsledare vid Uppsala universitet. JOHAN TRALAU är professor i statskunskap vid Uppsala universitet. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Redaktör: Magnus Bremmer

Vad händer med psyket under ett drogrus? I slutet av 1920-talet ville två läkare i Berlin undersöka frågan genom att låta försökspersoner genomgå kontrollerade drogrus. En av de frivilliga var kritikern och författaren Walter Benjamin. Anteckningarna som han skrev under påverkan, hans så kallade drogprotokoll, kan läsas både som medicinska rapporter och som en ny sorts litteratur. Isabelle Ståhl har läst Benjamins tripprapporter. ISABELLE STÅHL är doktorand i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, där hon skriver på en avhandling om tyska psykiatrikers experiment med psykedeliska preparat under det sena 1920-talet. Ståhl är också verksam som författare, essäist och kritiker. ANEKDOT ESSÄ är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se Regissör: Lars In de Betou Inläsare: Magdalena In de Betou och Mathias Westin. Musik: Oskar Schönning Producent: Magnus Bremmer Utdragen ur Walter Benjamins "Om hasch" (Ellerströms, 2019) är översatta av Linnéa Deurell. Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

We've got an awesome ELEMENT guest this week, Kevin Betou! We covered making comic books, superhero movies, and so much more. Be sure to check out Kevin's ELEMENT interview on our Instagram TV channel (https://www.instagram.com/tungstenoriginals/channel/) ! Links below: Kevin: Instagram (https://www.instagram.com/nick.pelle/) Website (https://kb2.bigcartel.com/) Blackman (https://kb2.bigcartel.com/product/blackman-books) You can buy Kevin's books in these stores: Planet Fun in Savannah, GA (https://www.facebook.com/planetfuntoys/) Cape and Cowl Comics in Oakland, CA (https://www.capeandcowlcomics.com/) Tungsten: Instagram (https://www.instagram.com/tungstenoriginals/) Twitter (https://twitter.com/tngstenoriginal) Website (https://www.tungstenoriginals.com/) Facebook (https://www.facebook.com/tungstenoriginals) West: Instagram (https://www.instagram.com/westlikethedirection/) Cara: Instagram (https://www.instagram.com/caraengh)

Det är en av världshistoriens mest mytomspunna händelser. Sammansvärjningen bakom mordet på Caesar ville rädda den romerska republiken, men banade i stället väg för kejsardömet. Antikhistorikern Ida Östenberg återberättar de dramatiska händelserna i senaten den 15 mars år 44 före Kristus – och följer svallvågorna genom kulturhistorien. Anekdot essä är en del av Anekdot – det digitala bildningsmagasinet, där Sveriges bästa forskare berättar, förklarar och fördjupar. Fler essäer, filmer och alla avsnitt av Bildningspodden hittar du på anekdot.se ANEKDOT ESSÄ Ljudproducent: Lars In de Betou Redaktör: Magnus Bremmer Inläsare: Magdalena In de Betou. Musik: Oskar Schönning Bildningsmagasinet Anekdot är en satsning från Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet och Kungl. Vitterhetsakademien med syftet att sprida humanistisk, akademisk kunskap till en bred allmänhet.

Magda In de Betou: Gravstenen. Göran Everdahl: Solig krigssemester. Camilla Lif: Julfällan. Spanarna är programmet och podden för dig som gillar samhällsspaning med humor. Programledare Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet Spanarna hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. I veckans panel gästas programmet av skådespelaren och manusförfattaren Magda In de Betou som spanar tillsammans med prästen Camilla Lif samt kulturjournalisten och spanarveteranen Göran Everdahl.Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Magda In de Betou: Gravstenen. Göran Everdahl: Solig krigssemester. Camilla Lif: Julfällan. Spanarna är programmet och podden för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Magda In de Betou: Gravstenen. Göran Everdahl: Solig krigssemester. Camilla Lif: Julfällan. Spanarna är programmet för dig som gillar samhällsspaning med humor. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm.

Han hade idéer om alltifrån barnuppfostran till hur man skapar ett demokratiskt samhälle – och hävdade att den moderna civilisationen skulle få förödande effekter på det mänskliga själslivet. Därtill var han både musiker och teaterälskare. Filosofen och författaren Jean-Jacques Rousseau (1712-1778) var upplysningstidens stora humanist. Men vad gick hans tänkande i stort ut på? Varför tvingades han som femtioåring plötsligt fly Frankrike? Och hur relevanta är hans idéer idag? Bildningspodden lär dig allt väsentligt om en av den moderna historiens viktigaste tänkare. Gäster är idéhistorikern Elisabeth Mansén och litteraturvetaren Jennie Nell, båda verksamma vid Stockholms universitet. Avsnittet spelades in inför publik i Humanistvillans biblioteket på Stockholms universitets campus. Inspelningsteknik: Lars in de Betou och Roland Fredriksson. Redigering och klippning: Christine Ericsdotter Nordgren. Bildningspodden produceras av Magnus Bremmer för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

En parmiddag kan bli stel. Och någon måste ju ansvara för att skapa mys. Katrins nyskilde kompis kommer med en ny partner, kändisförfattaren Annie. Men stämningen blir inte riktigt som alla tänkt sig. Upplev berättelsen inifrån: spela Parmiddagen - lajvet med dina vänner! Parmiddagen är en drastisk och intim dramaserie om tvåsamhet, sex och om upptäckten att den du blev inte liknar den du egentligen vill vara. Med: Sanna Sundqvist, Alexej Manvelov, Magdalena In de Betou, Ulf Rönnerstrand, Hilda Ramsten, Fredrik Lundqvist. Huvudförfattare och regissör: Malin Axelsson. Storyline: Daniel Karlsson, Anna-Karin Linder, Frida Englund, Magnus Berg, Sofia Ekman Neves och Malin Axelsson. Improviserad dialog: Ensemblen. Ljud: Frida Englund, Eric Nyblaeus, Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

Hur mycket bör man öppna sig för varandra på en parmiddag? Katrins bror Victor släpper bomben mitt i förrätten att han och Camilla ska skilja sig. Runt varmrätten uppstår förtrolig atmosfär. Upplev berättelsen inifrån: spela Parmiddagen - lajvet med dina vänner! Parmiddagen är en drastisk och intim dramaserie om tvåsamhet, sex och om upptäckten att den du blev inte liknar den du egentligen vill vara. Med: Sanna Sundqvist, Alexej Manvelov, Magdalena In de Betou, Ulf Rönnerstrand, Hilda Ramsten, Fredrik Lundqvist. Huvudförfattare och regissör: Malin Axelsson. Storyline: Daniel Karlsson, Anna-Karin Linder, Frida Englund, Magnus Berg, Sofia Ekman Neves och Malin Axelsson. Improviserad dialog: Ensemblen. Ljud: Frida Englund, Eric Nyblaeus, Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

Efter tio år ihop har Katrin och Mauritz slutat att ha sex. För att rädda sin relation ska de och barnen nu flytta till Paris efter nyårsaftonens avskedsmiddag, som ska komma att sluta i katastrof. Upplev berättelsen inifrån: spela Parmiddagen - lajvet med dina vänner! Parmiddagen är en drastisk och intim dramaserie om tvåsamhet, sex och om upptäckten att den du blev inte liknar den du egentligen vill vara. Med: Sanna Sundqvist, Alexej Manvelov, Magdalena In de Betou, Ulf Rönnerstrand, Hilda Ramsten. Huvudförfattare och regissör: Malin Axelsson. Storyline: Daniel Karlsson, Anna-Karin Linder, Frida Englund, Magnus Berg, Sofia Ekman Neves och Malin Axelsson. Improviserad dialog: Ensemblen. Ljud: Frida Englund, Eric Nyblaeus, Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

På en parmiddag ska man absolut inte säga Sanningen det kan leda till sjukt konstig stämning. När Victors fru kraschar in i varmrätten väller obekväma och överraskande sanningar upp till ytan. Upplev berättelsen inifrån: spela Parmiddagen - lajvet med dina vänner! Parmiddagen är en drastisk och intim dramaserie om tvåsamhet, sex och om upptäckten att den du blev inte liknar den du egentligen vill vara. Med: Sanna Sundqvist, Alexej Manvelov, Magdalena In de Betou, Ulf Rönnerstrand, Hilda Ramsten, Fredrik Lundqvist, Sandra Stojiljkovic. Huvudförfattare och regissör: Malin Axelsson. Storyline: Daniel Karlsson, Anna-Karin Linder, Frida Englund, Magnus Berg, Sofia Ekman Neves och Malin Axelsson. Improviserad dialog: Ensemblen. Ljud: Frida Englund, Eric Nyblaeus, Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

Drick inte för mycket på en parmiddag, för då kan middagen komma upp igen. Vi närmar oss tolvslaget, alkoholhalten stiger, klädesplagg faller, och mystiken tätnar inför den annalkande katastrofen. Upplev berättelsen inifrån: spela Parmiddagen - lajvet med dina vänner! Parmiddagen är en drastisk och intim dramaserie om tvåsamhet, sex och om upptäckten att den du blev inte liknar den du egentligen vill vara. Med: Sanna Sundqvist, Alexej Manvelov, Magdalena In de Betou, Ulf Rönnerstrand, Hilda Ramsten, Fredrik Lundqvist, Sandra Stojiljkovic. Huvudförfattare och regissör: Malin Axelsson. Storyline: Daniel Karlsson, Anna-Karin Linder, Frida Englund, Magnus Berg, Sofia Ekman Neves och Malin Axelsson. Improviserad dialog: Ensemblen. Ljud: Frida Englund, Eric Nyblaeus, Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

När det är dags att skåla på tolvslaget är katastrofen ett faktum. Och när den sista droppen romantik förångat i nyårsnatten efter frieri under fyrverkeri finns bara fråga kvar: Vem är skyldig? Upplev berättelsen inifrån: spela Parmiddagen - lajvet med dina vänner! Parmiddagen är en drastisk och intim dramaserie om tvåsamhet, sex och om upptäckten att den du blev inte liknar den du egentligen vill vara. Med: Sanna Sundqvist, Alexej Manvelov, Magdalena In de Betou, Ulf Rönnerstrand, Hilda Ramsten, Fredrik Lundqvist, Sandra Stojiljkovic. Huvudförfattare och regissör: Malin Axelsson. Storyline: Daniel Karlsson, Anna-Karin Linder, Frida Englund, Magnus Berg, Sofia Ekman Neves och Malin Axelsson. Improviserad dialog: Ensemblen. Ljud: Frida Englund, Eric Nyblaeus, Magnus Berg. Ljuddesign: Frida Englund. Producent: Magnus Berg.

Livshjulet See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

- Jag blir så ledsen varje gång jag går på teater. Det är så illa där. Nästan alla kvinnoroller som spelas på Stadsteatern och Dramaten är ju skrivna av män. Man bara ser hur de skriver sina egna runkhistorier. Det säger komikern och skådespelaren Nour El Refai. Lars In de Betou går i den här Kulturdokumentären rakt in i den verklighet där kvinnor över 45 har svårt att få en vettig roll som skådespelare. Pjäserna är till största delen skrivna av män. De manliga regissörerna vill helst jobba med unga kvinnor och då duger det inte med gäddhäng och rynkor. När männen anses ha supit på sig ett ansikte är kvinnorna bara för gamla. Hör en rad berättelser inifrån teaterhusen där synen på kvinnan inte förändrats särskilt mycket sen Iwa Boman gick på scenskolan för över 40 år sedan. Redan då fick hon höra att kvinnor bör göra sig av med sin intellektuella belastning. Ulrika Ellemark återvänder till sin monolog Fuck me som driver med den manliga blicken och problematiserar de olika kvinnoroller som finns. När hon började med teater fick hon plötsligt sitta på ett visst sätt på scenen som hon aldrig gjorde privat. Nour El Refai pruttade i direktsändning i TV men kom undan med det för att hon var tillräckligt ung och snygg.  Aleksa Lundberg som bytte kön precis vid intagningsproven till scenskolan berättar om hur svårt det varit att stoppa in henne i ett bestämt fack. Och Magdalena In de Betou slutade få roller ungefär samtidigt som hon fyllde 45 år. Hör också författaren Stig Larsson om genikulten. Och Dramatens chefdramaturg Magnus Florin berättar om hur Romantiken hjälpte till att forma bilden av sökande, manliga genier medan kvinnorna broderade och kokade te.

Ämnena är poker, spelmissbruk och teater när Aschberg gästas av skådespelerskan och pokerspelaren Magdalena In de Betou.

I vår sista sajber-torsdag tar vi en titt på hur man tjänar pengar på nätet. Vi sveper över proffspoker, bloggande, musik, nigerabrev och annat smått och gott. Efter över ett decennium med nätet som närmsta granne är möjligheterna till inkomster via internet näst intill oändliga. Endast fantasin sätter gränserna. Med oss i telefon har vi Magdalena In de Betou som har fler talanger än skådespeleri nämligen poker, men även Movits! och porrkungen Victor.

Barnen: Mamma, pappa och flaskan ett program av Lars In de Betou. Ylva Mårtens inleder men först två unga röster.