Podcasts about Samar Yazbek

On our mid-month check in for September 2024, we highlight some of the latest Asian American publishing announcements, get some updates on which authors of Asian descent who made it to the National Book Awards long-lists, and touch a little on the latest controversy with NaNoWriMo!Upcoming books mentioned in our publishing news:Flashlight by Susan ChoiLet It Be a Tale: Palestinian Journalists on Survival and Resistance edited by Zahra HankirThe Singular Life of Aria Patel by Samira Ahmed Stars, Stripes, and Summer Nights by Celeste DadorHow to Free a Jinn by Raidah Shah IdilOkchundang Candy by Jung-soon Go, translated by Aerin ParkNest of Tongues by Randy RibayEvery Single Splendor by Mae RespicioA Zombie Day by An Na; illust by August ZhangA Space for Nina by Karen KohWhen They Burned the Butterfly by Wen-yi LeeEverything We Never Had by Randy RibayKareem Between by Shifa Saltagi SafadiThe First State of Being by Erin EntradaThe Tale of a Wall: Reflections on the Meaning of Hope and Freedom by Nasser Abu Srour, translated by Luke Leafgren The Book Censor's Library by Bothayna Al-Essa; translated from Arabic by Ranya Abdelrahman and Sawad HussainTaiwan Travelogue by Yáng Shuāng-zǐ; translated by Lin KingWhere the Wind Calls Home by Samar Yazbek; translated by Leri PriceBooks & Boba is a podcast dedicated to reading and featuring books by Asian and Asian American authorsSupport the Books & Boba Podcast by:Joining our Patreon to receive exclusive perksPurchasing books at our bookshopRocking our Books & Boba merchFollow our hosts:Reera Yoo (@reeraboo)Marvin Yueh (@marvinyueh)Follow us:InstagramTwitterGoodreadsFacebookThe Books & Boba March 2024 pick is Welcome to the Hyunam-Dong Bookshop by Hwang Bo-Reum & translated by Shanna TanThis podcast is part of Potluck: An...

Netz, Dina www.deutschlandfunk.de, Büchermarkt

Karches, Nora www.deutschlandfunk.de, Büchermarkt

Zanter 2011 lieft déi syresch Schrëftstellerin a Journalistin Samar Yazbek am Exil. Weltwäit engagéiert si sech fir d'Rechter vun de Fraen, och an hirer Literatur. D'Valerija Berdi ass der Samar Yazbek um Literaturfestival Etonnants voyageurs begéint.

Rencontre animée par Kerenn Elkaïm Enfant silencieux et contemplatif, Ali est d'une rare force et agilité. Sa sensibilité ainsi que son amour et sa profonde compréhension de la nature lui confèrent une aura presque mystique. Son chemin semblait tout tracé, menant ultimement au sanctuaire et aux arbres qui l'ont vu naître. Mais la guerre en a décidé autrement… Dans La Demeure du vent, Samar Yazbek explore avec force et poésie la puissance de la nature et la vanité des hommes. Elle révèle la richesse de la foi alaouite et sa relation aux éléments. Au cœur du roman, un appel universel au retour à la terre au sens le plus primitif. À lire – Samar Yazbek, La demeure du vent, trad. de l'arabe (Syrie) par Khaled Osman et Ola Mehanna, coll. « La cosmopolite », Stock, 2023.

Samar Yazbek este scriitoare, jurnalistă și activistă pentru drepturile omului din Siria. Ea a participat la revoltele împotriva regimului Bashar al-Assad, transformate în război civil, și a fost nevoită apoi să se exileze. A publicat cărți de proză dar și două volume de nonficțiune despre revoltele și războiul din Siria. Din opera sa a apărut în limba română romanul „Fata care nu se putea opri din mers”. Am întîlnit-o pe Samar Yazbek la Festivalul Internațional de Literatură și Traducere de la Iași (FILIT), unde ne-a acordat un interviu. O emisiune de Adela Greceanu și Matei Martin. Un produs Radio România Cultural. 

Mîine începe Festivalul Internațional de Literatură și Traducere de la Iași (FILIT), care a ajuns la a X-a ediție. Considerat de profesioniștii din domeniul cărții unul dintre cele mai mari festivaluri literare din Europa, FILIT atrage un public numeros la întîlnirile cu scriitorii invitați. Dintre cei care vin anul acesta la Iași îi amintim pe: Manuel Vilas din Spania, Narine Abgarian din Armenia, Boualem Sansal din Algeria, Samar Yazbek din Siria, Ioana Pârvulescu, Filip Florian, Claudiu Komartin, din România. La „Timpul prezent” vă propunem o discuție cu directorul artistic al festivalului, Florin Lăzărescu. O emisiune de Adela Greceanu și Matei Martin. Un produs Radio România Cultural. 

We look at new writing from Syria and about the experiences of Syrian refugees, including Ramy Al-Asheq's Ever Since I Did Not Die, a book he categorizes not as poetry or prose but as “pieces of my body, haphazardly brought together in a paper bag.” Show Notes Ramy Al-Asheq's Ever Since I Did Not Die was translated by Isis Nusair and edited by Levi Thompson. Samar Yazbek's Planet of Clay was translated by Leri Price and is on the shortlist for this year's National Book Award, in the Translation category. Rabih Alameddine's The Wrong End of the Telescopefollows a Lebanese-American trans woman's journey to the Moria refugee camp on Lesbos, Greece. Haya Saleh's Wild Poppieswon the 2020 Etisalat Award for Arabic Children's Literature in the YA category and follows two young Syrian boys, Omar and Sufyan, as they struggle to come-of-age during wartime. We finished on a reading of an untitled poem by Ramy Al-Asheq, published in Transference, translated by Levi Thompson.

Elle se considère étrangère, une étrangère qui vole désormais sans racines. Mais là, nous sommes déjà dans la littérature. Avant les histoires de plume, il faut dire que notre oiseau est une figure de l'opposition au régime de Bachar Al-Assad, plusieurs fois arrêtée, détenue, interrogée au début de la révolution en 2011 par les Moukhabarats (les agents des services secrets syriens). Samar Yazbek, aujourd'hui réfugiée politique en France ne se love pas vraiment sur le canapé de l'exil, puisque cette journaliste romancière plusieurs fois primée et traduite dans plusieurs langues est retournée plusieurs fois dans l'enfer syrien. Hantée par le devoir de mémoire, elle vit désormais entourée de petits carnets où elle retranscrit et compile inlassablement les récits de ses compatriotes dont elle tente de sauver la trace, jusqu'au bout de leur malheur. Au menu de cet En Sol Majeur, Les portes du néant, La marcheuse et 19 femmes sorti récemment chez Pocket. Les choix musicaux de Samar Yazbek Nina Simone Révolution Maria Callas L'amour est un oiseau rebelle Asmahan Ya touyour

Zapraszamy do odsłuchania zapisu dźwiękowego transmisji na żywo z Instagrama Karola Wilczyńskiego (@wilczynski.karol) i jego rozmowy z Rafałem Hetmanem (@rafal.hetman) o książkach, od których warto zacząć przygodę czytelniczą z islamem i kulturą / literaturą arabską :) Książki, które zostały wymienione w czasie rozmowy: Józef Bielawski, wprowadzenie do Koranu (wyd. PIW) Adrien Candiard, „Zrozumieć Islam?” Chalid al-Chamisi, „Taxi” William Dalrymple, „Miasto dżinów” Daoud Hari, "Tłumacz z Darfuru" Wojciech Jagielski, „Dobre miejsce do umierania” Wojciech Jagielski, „Wszystkie wojny Lary” Tahar Ben Jelloun, „To oślepiające, nieobecne światło”, Tahar Ben Jelloun, "Co to jest islam" Piotr Ibrahim Kalwas, "Egipt Haram Halal" Michel Kichka, „Falafel na ostro” Aleksandra Lipczak, "Lajla znaczy noc" Hisham Matar, „Anatomia zniknięcia” Hisham Matar, „Powrót” At-Tajjib Salih, „Sezon migracji na północ” Raid Sattouf, „Arab przyszłości" Tiziano Terzani, „Listy przeciwko wojnie” Samar Yazbek, "Przeprawa" Wspieraj nas na: https://zrzutka.pl/dch8x4

Wonder Woman - Samar Yazbek by Le Tour du Monde de l'Actu

Ett forum för den talade kulturessän där samtidens och historiens idéer prövas och möts. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Texten är inläst av Sofia Strandberg. Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till. Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker romaner som Thomas Manns Bergtagen, André Gides Falskmyntarna, Virginia Woolfs Mrs Dalloway och Herman Hesses Stäppvargen. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro. Thomas Mann har kallat människan för livets sorgebarn. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna. Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande. På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Jag undrar om inte känslan av förlust återfinns i dagens efterkrigsskildringar. Vilket krig, tänker du kanske. Och det är talande nog. Kanske handlar det inte om efterkrigsskildringar i traditionell mening, men likväl om litteratur som behandlar olika sorters förlust. Skuggorna faller från två håll. Dels från historien: århundradet innan millennieskiftet rymde ett evigt stridande, från de två världskrigen till blodiga infernon i bland annat Rwanda och Balkan. Och dels faller skuggan från framtiden: den pågående förstörelsen av vår planet. Det ger avtryck i litteraturen, om än med viss fördröjning. När det gäller kriget i Syrien tog det flera år innan det började dyka upp romaner för att vittna och bearbeta. Böckerna skrevs framförallt av författare i exil, som Samar Yazbek i Frankrike och Khaled Alesmael i Sverige. En liknande fördröjning skedde under första världskriget. Några böcker kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman På västfronten intet nytt, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden. 1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar. Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande eller på nytt i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs Mrs Dalloway, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen. Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser? Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga. Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter. Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg. Text: Anna Thulin, journalist Tal: Sofia Strandberg Läsning och lyssning Åke Lundqvist: Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner, Carlssons bokförlag, 2018. Knausgård: In Search of a New Form av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019: https://www.youtube.com/watch?v=PDMz_I8b9gQ

durée : 00:35:21 - La Grande table idées - par : Olivia Gesbert - Consigner la mémoire du conflit syrien face à l’amnésie collective et donner la parole aux femmes, seule capable d’approcher la vérité dans une société patriarcale. C’est l'entreprise de notre invitée : Samar Yazbek, romancière, poète et journaliste syrienne, exilée en France. - réalisation : Eric Lancien, Gilles Blanchard - invités : Samar Yazbek Romancière

Dziś z Aleksandrą Rutkowską, rzeczniczką Fundacji Polskie Centrum Pomocy Międzynarodowej, rozmawiam o dobrych książkach na temat uchodźców w Polsce i na świecie - o książkach Samar Yazbek, Izy Klementowskiej, Bena Rawlence'a i Zygmunta Baumana. A także o pracy PCPM w różnych częściach świata. (Fotografia do odcinka: Jowita Kozłowska) Oto fragment rozmowy: Aleksandra Rutkowska: Zygmunt Bauman na łamach książki „Obcy u naszych drzwi” analizuje coś, co nazywa paniką migracyjną – takim niepokojem przed tym, co inne, obce, nieznane. (…) To co jest dużą wartością i cenną refleksją płynącą z tej książki, to próba uświadomienia czytelnikom, z czego się bierze ta niechęć, ten niepokój, związanym z obcym, który puka do naszych drzwi. To znaczy, że wraz z tym obcym, który był gdzieś na końcu świata, przychodzą historie, dramaty, kryzysy. Wcześniej, to wszystko było odległe, to było coś, czym nie musiałem, ja, Jan Kowalski, się zajmować. Wraz z uchodźcami, wraz z migrantami, wraz z tytułowymi obcymi, przychodzi kryzys, przychodzi świadomość tego kryzysu, przychodzi obraz świata, który kiedyś wydawał się odległy. (…) Bardzo często, uchodźców, ludzi, którzy uciekają przed wojną nazywa się migrantami ekonomicznymi. I to, co robi Bauman, to mówi o tym zjawisku. Tutaj cytat: „Gdy opinia publiczna już raz zaklasyfikuje ich jako potencjalnych terrorystów, migranci trafiają poza granice i zasięg moralnej odpowiedzialności. Poza przestrzeń współczucia i odruchu odpowiedzialności”. (…) Wiele wątków, które Bauman porusza, dzieje się na płaszczyźnie języka. (…) Wiem, że rozmawiamy o książkach, ale pozwolę sobie powiedzieć, o Ladine Labaki. To jest libańska reżyserka, która w niesamowity sposób poprzez filmy pokazuje tę rzeczywistość uchodźczą. Ona zrobiła kilkadziesiąt wywiadów, szukając bohatera do swojego filmu. Większość dzieci powiedziało jej, że wolałoby się nigdy nie urodzić. To powinien być dla nas taki alarm. Do czego my doprowadziliśmy jako społeczność? W tym momencie dojrzewa pokolenie pozostawionych gdzieś na uboczu, wykluczonych ludzi, często bez edukacji, wrzuconych do pewnego worka. Wielokrotnie spotykam się z pytaniami, czy nie boję się, czy tam nie jest niebezpiecznie? To są ludzie, którzy uciekli przed tym „niebezpiecznie”. Oni szukają bezpieczeństwa. A tak samo bezpieczeństwem osłaniają się wszyscy ci, którzy tym ludziom pomóc nie chcą.

Samar Yazbek i samtal med Inger Lise Olsen om Syriens kvinnliga revolutionärer. De måste bekämpa regimen, IS och islamistiska rebeller, men också det patriarkala samhällets förtryck. تتحدث سام يزبك مع إنجر ليز أولسن حول الثوار السوريات. يجب أن يحاربوا النظام والداعش والمتمردين الإسلاميين ، وكذلك قهر المجتمع الأبوي. Samtalet tolkas från arabiska. Medarrangör: Ordfront förlag

durée : 00:06:38 - La personnalité de la semaine - par : Patricia Martin - L'écrivaine et journaliste syrienne est l'invitée de Patricia Martin à l'occasion de la parution de son dernier ouvrage « 19 femmes ».

LÄSpodden på Helsingborgs bibliotek tipsar om några favoriter på temat ”Tunna pärlor” ”Vi kom över havet” av Julie Otsuka ”Som en sten i ett jordskred” av Maria Barbal ”Hon som vandrar” av Samar Yazbek ”Och du kom inte tillbaka” av Marceline Loridan-Ivens ”De behövande” av Helena von Zweigbergk ”Mödrarnas söndag” av Graham Swift

Hur beskriver man ett krig där TV-bilderna förvandlat omvärlden till avtrubbade åskådare? Vår Mellanösternkorrespondent, Cecilia Uddén, har träffat tre syriska författare som satt ord på en av vår tids stora tragedier. I Radiokorrespondenterna möter vi Samar Yazbek, vars romaner och reportgeböcker finns översatta till svenska. Hon har skrivit en roman där hon låter en naiv flicka skildra krigetes fasor så att de ser ut som scener ur Alice I Underlandet. Yassin al Haj Saleh belönades i november 2017 med svenska PENklubbens Tucholskypris. Yassin al Haj Saleh kallas ofta för den syriska revolutionens samvete. Hans senaste bok, på engelska heter "The Impossible Revolution: Making sense of the Syrian Tragedy", men han har också uppmärksammats för sina "Brev till Samira", brev till sin försvunna hustru. Hon kidnappades av jihadister för fyra år sedan och har inte hörts av sedan dess. Yassin Al Haj Saleh talar med Cecilia Uddén om bla den överlevandes skuld. Alia Malek växte upp i USA men återvände till Syrien för att renovera sin mormors hus just när den arabiska våren började. I hennes bok "Syria the country that was our home" får man bland andra möta några av Assadregimens passiva supporters, hennes egna släktingar, som lever i Damaskus och som till sist rapporterade henne till myndigheterna, vilket gjorde att hon tvingades lämna Syrien.

Samar Yazbek, foto: Mehmet Ali Poyraz Hur kan vi skriva om kriget? Den syriska exilförfattaren och journalisten Samar Yazbek vill med sina böcker ge en bild av det ofattbara. Hennes senaste roman Hon som vandrar utgår från en ung flicka som … Continue reading →

Hör gymnasieminister Aida Hadzialic, Aftonbladets ledarskribent Anders Lindberg och Elisabeth Sandlund, chefredaktör på tidningen Dagen. Den syriska författaren Samar Yazbek har skrivit en sorgesång över Syrien, boken Resa in i tomheten är ett försök att sätta ord på en pågående katastrof. Vi har mött henne.Det tyska högerpartiet AFD trappar upp sin islamfientliga retorik för att vinna nya röster. Kommer man att lyckas? Vår korrespondent Daniela Marquardt rapporterar.Och så träffar du Sofia Camnerin, kyrkoledare för Equmeniakyrkan och författare till boken När livet stramas åt skärps blicken.

Krigen i Syria og IS sine herjinger er to av de blodigste og mest tragiske konflikter i vår tid. Det er vanskelig for enhver å forstå hva som egentlig skjer. Og reportere kan ikke lenger rapportere bak linjene på grunn av faren for egne liv. Nå kommer likevel to bøker på norsk som kan gi oss dybdekunnskap fra innsiden. Boka "Inn i tomheten. Dagbok fra Syria" av den syriske forfatteren Samar Yazbek, og "Trusselen fra IS" av Mah-Rukh Ali, kjent for de fleste som nyhetsanker i TV2.

Shaimaa Khalil looks at the Arab Spring through the eyes of prominent writers Egypt's Sara Khorshid, Libyan author Ghazi Gheblawi, Tunisia's Samar Samir Mezghanni, Farea Al-Muslimi from Yemen and Syrian author Samar Yazbek.

Shaimaa Khalil looks at the Arab Spring through the eyes of prominent writers Egypt's Sara Khorshid, Libyan author Ghazi Gheblawi, Tunisia's Samar Samir Mezghanni, Farea Al-Muslimi from Yemen and Syrian author Samar Yazbek.

En ny Bokcirkel startar på lördag kl 8.05! Författarna Rose Lagercrantz och Fredrik Sjöberg tar sig med friska krafter an klassikernas klassiker: Processen av Franz Kafka. Är den lika svår som det sägs? Eller är den egentligen mer av en humoristisk buskis? Det blir också reportage om reportagens mästare, Svetlana Aleksijevitj, vars böcker nu kommer ut på svenska - frågan är vad som får denna inlevelsefulla människoskildrare att börja argumentera om Stalin med en taxichaufför? Vi möter också Samar Yazbek som får pris för att med risk för sitt eget liv ha skildrat det pågående upproret i Syrien. Som romanförfattare har hon sedan tidigare attackerat sociala tabun och militärens makt i sina böcker. Diskutera programmet! Hos Tips! Böcker med koppling till veckans program: Franz Kafka - Processen - i översättning av Karl Vennberg Franz Kafka - Processen - i översättning av Hans Blomqvist och Erik Ågren Rose Lagercrantz - Om man ännu finns: en familjekrönika (2012) Fredrik Sjöberg - Varför håller man på? och andra essäer. (2012) William Butler Yeats - Tornet - översättning Thomas Sjösvärd (2012) Svetlana Aleksijevitj - Kriget har inget kvinnligt ansikte - övers: Kajsa Öberg Lindsten; Svetlana Aleksijevitj- Bön för Tjernobyl - i översättning av Hans Björkegren (1998) Samar Yazbek - A woman in the crossfire - Cinnamon (2012)