Podcast appearances and mentions of catherine merridale

“Of the 403,272 tank soldiers (including a small number of women) who were trained by the Red Army in the war, 310,000 would die. Even the most optimistic troops knew what would happen when a tank was shelled. The white-hot flash of the explosion would almost certainly ignite the tank crew's fuel and ammunition. At best, the crew—or those at least who had not been decapitated or dismembered by the shell itself—would have no more than ninety seconds to climb out of their cabin. Much of that time would be swallowed up as they struggled to open the heavy, sometimes red-hot, hatch, which might have jammed after the impact anyway. The battlefield was no haven, but it was safer than the armored coffin that would now begin to blaze, its metal components to melt. This was not simply “boiling up.” The tank would also torch the atmosphere around it. By then, there could be no hope for the men inside. Not unusually, their bodies were so badly burned that the remains were inseparable. “Have you burned yet?” was a question tank men often asked each other when they met for the first time. A dark joke from this stage in the war has a politruk informing a young man that almost every tank man in his group has died that day. “I'm sorry,” the young man replies. “I'll make sure that I burn tomorrow.”Catherine Merridale, Ivan's War: Life and Death in the Red Army, 1939-1945

Den 12 april 1917 påbörjade Lenin en resa genom Sverige, som skulle sluta i Ryssland och i en förändrad värld. Dan Jönsson reflekterar över resan och historiens obönhörliga framfart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2017-04-12.Tidigt i april ligger den svenska landsbygden fortfarande försänkt i vinterdvala. Från tåget känns det som om det glider ihop när Skånes leråkrar, småländska höglandets torvmossar och nedre Norrlands barrskogar och myrmarker träder fram i en och samma sepiatonade gråskala med sina svarta avlövade grenverk, vissna gräsmarker och djupa plogfåror där den stålgrå himlen speglar sig i vattenpölarna. Början av april brukar vara kylig, och det var den 1917 också.I byn där jag bor passerar stambanan över Kävlingeån, när tåget rullar över bron sjunger det lite dovare i skenorna ett par sekunder, och jag tänker mig att det måste ha gjort det då också, den där kvällen den 12 april när Vladimir Lenin och hans trettioen reskamrater åkte förbi just här på väg från exilen i Zürich till Petrograd och revolutionen. Jag undrar om de lyfte blicken genom fönstret, när tåget slog till sina gnisslande bromsar och stannade till på stationen. Vad de tänkte? Vad de såg?För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist.Antagligen ingenting, såvitt jag förstår. Lenin hade tagit nattåget från Malmö till Stockholm och borde ha passerat här i byn vid tiotiden på kvällen. Så dags gick ett litet skånskt brukssamhälle knappt att urskilja från ett upplyst tågfönster: gatubelysning var ovanligt, och en torsdag hade nog de flesta bybor gått och lagt sig. För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist.Vänsterjournalisten Otto Grimlund, som var med på tåget, har berättat att Lenin under hela resan outtröttligt pratade politik och förhörde sig om läget inom den svenska vänstern. Var stod Hjalmar Branting i krigsfrågan? Hur mådde hans fängslade vän Zeth Höglund? Hur var stämningen bland vänstersocialisterna? Lenin, berättade Grimlund, vilade inte en minut, och missade heller inte tillfället att hamra in sin ståndpunkt, att den ryska revolutionen var början på en ny epok, men att den omedelbart måste övergå i en socialistisk omvälvning, och det imperialistiska världskriget i ett globalt inbördeskrig.Resan var ett våghalsigt företag. ”Om sex månader är vi antingen ministrar – eller hängda” säger vännen Karl Radek till Lenin när de går på tåget i Alexander Solzjenitsyns stora romansvit ”Det röda hjulet”. Och det är sant att det var nära ögat flera gånger. Först de schweiziska gränsvakterna, som knappt ville släppa igenom sällskapet. Så den långa väntan i Berlin när tåget hade missat färjan mellan Sassnitz och Trelleborg.I Stockholm var det slut på pengar, och Lenin och hans sällskap fick ihop till biljetterna tack vare en panikartad insamlingsaktion bland svenska kamrater, där riksdagsmannen Fabian Månsson lyckades vigga en hel hundralapp – motsvarande nästan tretusen kronor idag – av statsministern och högerledaren Arvid Lindman, på villkor att man snabbt fick Lenin ut ur landet. I Haparanda fanns en engelsk vaktpost som hoppades kunna stoppa Lenin från att passera ryska gränsen, men förgäves väntade på order. Och så vidare.Men historien är obönhörlig. Författaren Stefan Zweig, som bodde i Zürich samtidigt som Lenin, har i sin lilla bok ”Sternstunden der Menschheit” beskrivit resan genom krigets Europa som en av ”mänsklighetens ödesstunder” – tillsammans med exempelvis upptäckten av Stilla Havet och komponerandet av Marseljäsen. Zweigs historiska miniatyrer är läsvärda, inte för att de väcker frågorna om vad som kunde hänt om ödet velat annorlunda, utan tvärtom, för att de inte gör det. Historiens avgörande ögonblick är för Zweig inte de laddade vändpunkterna, utan stunderna när energin i de stora förloppen bränner ihop och kristalliseras.Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik.Tonen är lågmält odramatisk, i avsnittet om Lenin blir de vanemässiga promenaderna mellan hemmet och biblioteket i Zürich något som förebådar obevekligheten i tågets långsamma framåtskridande mot den triumfartade ankomsten till Finlandsstationen i Petrograd. Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik.Jag tänker att det hade varit ett perspektiv i Lenins smak. Enligt hans historiesyn drevs utvecklingen framåt av objektiva lagbundenheter, där de subjektiva faktorerna – som till exempel små ettriga revolutionärer i slitna vinterkläder – i bästa fall kunde hjälpa dialektiken lite på traven. Var de objektiva faktorerna inte på plats skulle det visa sig, och hela företaget misslyckas. För Lenin låg historien redan utsträckt framför honom, som en väg: vad det handlade om var att orientera sig och hinna före. Jag tror att vi har svårt att förstå en sådan syn idag, i vår postmoderna konsumtionskultur, präglad av individualism och konstruktivism, och med vår förkärlek för personbiografier och kontrafaktiska resonemang. För att bli meningsfull måste historien bli en berättelse, en fiktion tillrättalagd i efterhand, full av avgörande individuella vägval och dramatiska vändpunkter där allt kan hända. I själva verket kan det inte det. Så snart man fogar in de där avgörande ögonblicken i ett större sammanhang verkar de betydligt mindre avgörande.Den engelska historikern Catherine Merridale gör just det i sin intressanta bok ”Lenins resa”. Merridale gör själv om tågresan, och rensar rejält bland efterhängsna skrönor, myter och propagandalögner. Men framför allt låter hon alltså Lenins resa bli en spegling av de världspolitiska skeenden som drev fram den. Kriget, som våren 1917 var inne i ett dramatiskt skede: USA:s inträde nära förestående, Tyskland i desperat behov av avlastning på östfronten, och den ryska februarirevolutionen som plötsligt fick en separatfred att verka inom räckhåll. Lenin som satt fast i Schweiz, besluten att ta sig hem till varje pris men inspärrad av Rysslands allierade i ententen som vägrade låta honom passera av rädsla för bolsjevikernas fredslinje. Tyskland som plötsligt såg en möjlighet, Lenin som grep den.”Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering.”Han tog en stor politisk risk: att resa genom fiendeland var att bädda för anklagelser om landsförräderi. Det berömda plomberade tåget var därför ett oeftergivligt krav: den ryska vagnen skulle ha exterritoriell status, för säkerhets skull drogs ett kritstreck på golvet som inga tyska myndighetspersoner fick passera. Alltsammans detaljer som med tiden blev avgörande inslag i den postrevolutionära fiktion som skapade den här legenden, med alla dess svenska anekdoter. Från brakmiddagen på Savoy i Malmö till den nattliga slädfärden över Torne älv mot ryska gränsen. Och förstås det där besöket på varuhuset PUB i Stockholm, där Lenin köpte ny kostym, och någon i sällskapet föreslog att han kanske också borde skaffa sig en bättre överrock. Varpå Lenin ilsket ska ha svarat: ”Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering.”Så blev det. De objektiva faktorerna var på plats. De visade sig också vara på plats för det som följde: av Lenins reskamrater, skriver Merridale, försvann nästan alla inom tjugo år i Stalins utrensningar, arkebuserade eller i arbetsläger. Hundra år senare försöker vi fortfarande få ihop berättelsen, inbilla oss att den kunde tagit en annan väg, att det betydde något att historien åkte förbi just här, just oss. Men det gör det kanske inte, tänker jag där jag står i fönstret och föreställer mig hur Lenins tåg stannade till på vår station. Att han inte såg någonting berodde väl på att det inte fanns någonting att se.Dan Jönsson, författare och kritikerLitteraturCatherine Merridale: Lenins resa – vägen till revolutionen 1917. Översättning Claes Göran Green. Historiska media.Stefan Zweigs ”Sternstunden den Menschenheit” utgavs med fem exempel i första upplagan, antalet växte så småningom till fjorton. På svenska som ”Odödliga ögonblick i mänsklighetens historia”, i flera upplagor från 1938 till 1961.

In this episode I give a short review of Catherine Merridale's excellent book "Ivan's War: The Red Army 1939-45."  The book brought the Soviet WWII experience to light in the Western market, which has usually been filled with war stories from Western Allied sides or even the Germans.

Episode 98:This week we're continuing Russia in Revolution An Empire in Crisis 1890 - 1928 by S. A. Smith[Part 1]Introduction[Part 2-5]1. Roots of Revolution, 1880s–1905[Part 6-8]2. From Reform to War, 1906-1917[Part 9]3. From February to October 1917Dual Power[Part 10 - This Week]Lenin and the Bolsheviks - 0:31The Aspirations of Soldiers and Workers - 13:31The Provisional Government in Crisis - 25:42[Part 11 -12?]3. From February to October 1917[Part 13 - 16?]4. Civil War and Bolshevik Power[Part 17 - 19?]5. War Communism[Part 20 - 22?]6. The New Economic Policy: Politics and the Economy[Part 23 - 26?]7. The New Economic Policy: Society and Culture[Part 27?]ConclusionFigure 3.2 - 23:54A factory meeting on May Day 1917. The banners read: ‘Long live the holiday of the world proletariat' and ‘If we repair a single steam engine it means we bring the end of hunger and poverty nearer and thereby bring an end to capitalism'.Figure 3.3 - 29:00Kerensky tours the front June 1917. He here is greeting the Czech Legion.[see figures on AbnormalMapping.com here]Footnotes:26) 0:41Christopher Read, Lenin: A Revolutionary Life (Abingdon: Routledge, 2005).27) 2:35N. N. Sukhanov, The Russian Revolution 1917: A Personal Record, ed. Joel Carmichael (Princeton, NJ: Princeton University Press, 1983), 272–3.28) 3:05Angelica Balabanoff, Impressions of Lenin (Ann Arbor: University of Michigan Press, 1964), 2.29) 3:36A. N. Potresov, Izbrannoe (Moscow: Mosgosarkhiv, 2002), 284.30) 5:28Robert Service, Lenin: A Political Life (3 vols), vol. 2: Worlds in Collision (Basingstoke: Macmillan, 1991).31) 5:37Neil Harding, Lenin's Political Thought: Theory and Practice in the Democratic and Socialist Revolutions (Chicago: Haymarket, 2009), 59–70.32) 7:40V. I. Lenin, ‘The Tasks of the Proletariat in the Present Revolution', .33) 7:52Robert Service, The Bolshevik Party in Revolution: A Study in Organizational Change (Basingstoke: Macmillan, 1979).34) 8:27V. I. Miller, ‘K voprosu o sravnitel'noi chislennosti partii bol'shevikov i men'shevikov v 1917g.', Voprosy istorii KPSS, 12 (1988), 109–18.35) 9:10There are no biographies in English of Zinoviev and Kamenev. However, the following entries are good: ; . See, too, Catherine Merridale, ‘The Making of a Moderate Bolshevik: An Introduction to L. B. Kamenev's Political Biography', in Julian Cooper, Maureen Perrie, and E. A. Rees (eds), Soviet History, 1917–1953: Essays in Honour of R. W. Davies (Basingstoke: Macmillan, 1995), 22–41.36) 9:37Ian D. Thatcher, Trotsky (London: Routledge, 2003); Isaac Deutscher, The Prophet Armed: Trotsky, 1879–1921 (London: Oxford University Press, 1954).37) 10:29Ian D. Thatcher, ‘The St Petersburg/Petrograd Mezhraionka, 1913–1917: The Rise and Fall of a Russian Social Democratic Workers' Party Unity Faction', Slavonic and East European Review, 87: 2 (2009), 284–321.38) 12:35Shestoi s''ezd RSDRP (bol'shevikov) avgust 1917 goda: Protokoly, 20, 23.39) 13:43Christopher Read, From Tsar to Soviets: The Russian People and their Revolution, 1917–21 (London: UCL Press, 1996), chs 4–6; Allan Wildman, The End of the Russian Imperial Army, vol. 1 (Princeton, NJ: Princeton University Press, 1980).40) 14:17Evan Mawdsley, The Russian Revolution and the Baltic Fleet: War and Politics, February 1917–April 1918 (Basingstoke: Macmillan, 1978).41) 15:19.42) 16:08Pravda, 21, 30 Mar. 1917.43) 17:09Startsev, Vnutrenniaia politika.44) 18:08‘Vserossiiskaia konferentsiia frontovykh i tylovykh voennykh organizatsii RSDRP(b)', Politicheskie deiateli Rossii 1917. Biograficheskii slovar' (Moscow: Bol'shaia rossiiskaia entsiklopediia, 1993).45) 18:21K. A. Tarasov, ‘Chislennost' voennoi organizatsii bol'shevikov nakanune oktiabria 1917 goda', Trudy Karel'skoi nauchnogo tsentra RAN, 3 (2014), 146–8.46) 18:36David Mandel, The Petrograd Workers and the Fall of the Old Regime (Basingstoke: Macmillan, 1983); David Mandel, The Petrograd Workers and the Soviet Seizure of Power (Basingstoke: Macmillan, 1984); Diane Koenker, Moscow Workers and the 1917 Revolution (Princeton, NJ: Princeton University Press, 1981).47) 20:23Smith, Red Petrograd.48) 25:49Figes, People's Tragedy, ch. 10.49) 29:57Izvestiia, 96, 20 June 1917.50) 30:46Wildman, End of the Russian Imperial Army.51) 31:44Richard Pipes, The Russian Revolution: 1899–1919 (New York: Knopf, 1990), 770; Alexander Rabinowitch, Prelude to Revolution: The Petrograd Bolsheviks and the July 1917 Uprising (Bloomington: Indiana University Press, 1968).52) 33:05Rabinowitch, Prelude, 173.53) 34:25Sukhanov, The Russian Revolution, 446.54) 35:51O. N. Znamenskii, Iiul'skii krizis 1917 goda (Moscow: Nauka, 1964), 124.

Fantástico libro para conocer a estos soldados fusileros por todas las etapas que pasaron y las penurias que sufrieron. La guerra sólo trae desgracia..................................................................................................................................................................................................................

This time around Justin and Cory talk about October by China Mieville and Lenin on the Train by Catherine Merridale and the history of the Russian revolution You can find the show notes here: https://skepticalleftistpod.wordpress.com/?p=391 --- Send in a voice message: https://anchor.fm/skepticalleftist/message

El 25 de octubre de 2017, la Fundación Ramón Areces organizó una conferencia en conmemoración por el primer Centenario de la Revolución de 1917. Catherine Merridale, miembro de la Academia Británica y autora del libro 'Lenin en el tren', habló de 'Lenin y el Pueblo'.

One of The Economist's Best Books of the Year A gripping, meticulously researched account of Lenin's fateful 1917 rail journey from Zurich to Petrograd, where he ignited the Russian Revolution and forever changed the world In April 1917, as the Russian Tsar Nicholas II's abdication sent shockwaves across war-torn Europe, the future leader of the Bolshevik revolution Vladimir Lenin was far away, exiled in Zurich. When the news reached him, Lenin immediately resolved to return to Petrograd and lead the revolt. But to get there, he would have to cross Germany, which meant accepting help from the deadliest of Russia's adversaries. Millions of Russians at home were suffering as a result of German aggression, and to accept German aid―or even safe passage―would be to betray his homeland. Germany, for its part, saw an opportunity to further destabilize Russia by allowing Lenin and his small group of revolutionaries to return. Now, in Lenin on the Train, drawing on a dazzling array of sources and never-before-seen archival material, renowned historian Catherine Merridale provides a riveting, nuanced account of this enormously consequential journey―the train ride that changed the world―as well as the underground conspiracy and subterfuge that went into making it happen. Writing with the same insight and formidable intelligence that distinguished her earlier works, she brings to life a world of counter-espionage and intrigue, wartime desperation, illicit finance, and misguided utopianism. When Lenin arrived in Petrograd's now-famous Finland Station, he delivered an explosive address to the impassioned crowds. Simple and extreme, the text of this speech has been compared to such momentous documents as Constantine's edict of Milan and Martin Luther's ninety-five theses. It was the moment when the Russian revolution became Soviet, the genesis of a system of tyranny and faith that changed the course of Russia's history forever and transformed the international political climate.

In this archive episode, Catherine Merridale recounts how the future Soviet leader travelled to Petrograd in 1917 – a key moment in the Russian RevolutionIn this episode from our archive, Catherine Merridale discusses her book Lenin on the Train, which recounts the future Soviet leader’s famous 1917 train journey across Europe to Petrograd – a key moment in the Russian Revolution. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den 12 april 1917 påbörjade Lenin en resa genom Sverige, som skulle sluta i Ryssland och i en förändrad värld. Dan Jönsson reflekterar över resan och historiens obönhörliga framfart. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Tidigt i april ligger den svenska landsbygden fortfarande försänkt i vinterdvala. Från tåget känns det som om det glider ihop när Skånes leråkrar, småländska höglandets torvmossar och nedre Norrlands barrskogar och myrmarker träder fram i en och samma sepiatonade gråskala med sina svarta avlövade grenverk, vissna gräsmarker och djupa plogfåror där den stålgrå himlen speglar sig i vattenpölarna. Början av april brukar vara kylig, och det var den 1917 också. I byn där jag bor passerar stambanan över Kävlingeån, när tåget rullar över bron sjunger det lite dovare i skenorna ett par sekunder, och jag tänker mig att det måste ha gjort det då också, den där kvällen den 12 april när Vladimir Lenin och hans trettioen reskamrater åkte förbi just här på väg från exilen i Zürich till Petrograd och revolutionen. Jag undrar om de lyfte blicken genom fönstret, när tåget slog till sina gnisslande bromsar och stannade till på stationen. Vad de tänkte? Vad de såg? För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist. Antagligen ingenting, såvitt jag förstår. Lenin hade tagit nattåget från Malmö till Stockholm och borde ha passerat här i byn vid tiotiden på kvällen. Så dags gick ett litet skånskt brukssamhälle knappt att urskilja från ett upplyst tågfönster: gatubelysning var ovanligt, och en torsdag hade nog de flesta bybor gått och lagt sig. För övrigt hade bolsjevikledaren inte tid att vara turist. Vänsterjournalisten Otto Grimlund, som var med på tåget, har berättat att Lenin under hela resan outtröttligt pratade politik och förhörde sig om läget inom den svenska vänstern. Var stod Hjalmar Branting i krigsfrågan? Hur mådde hans fängslade vän Zeth Höglund? Hur var stämningen bland vänstersocialisterna? Lenin, berättade Grimlund, vilade inte en minut, och missade heller inte tillfället att hamra in sin ståndpunkt, att den ryska revolutionen var början på en ny epok, men att den omedelbart måste övergå i en socialistisk omvälvning, och det imperialistiska världskriget i ett globalt inbördeskrig. Resan var ett våghalsigt företag. Om sex månader är vi antingen ministrar eller hängda säger vännen Karl Radek till Lenin när de går på tåget i Alexander Solzjenitsyns stora romansvit Det röda hjulet. Och det är sant att det var nära ögat flera gånger. Först de schweiziska gränsvakterna, som knappt ville släppa igenom sällskapet. Så den långa väntan i Berlin när tåget hade missat färjan mellan Sassnitz och Trelleborg. I Stockholm var det slut på pengar, och Lenin och hans sällskap fick ihop till biljetterna tack vare en panikartad insamlingsaktion bland svenska kamrater, där riksdagsmannen Fabian Månsson lyckades vigga en hel hundralapp motsvarande nästan tretusen kronor idag av statsministern och högerledaren Arvid Lindman, på villkor att man snabbt fick Lenin ut ur landet. I Haparanda fanns en engelsk vaktpost som hoppades kunna stoppa Lenin från att passera ryska gränsen, men förgäves väntade på order. Och så vidare. Men historien är obönhörlig. Författaren Stefan Zweig, som bodde i Zürich samtidigt som Lenin, har i sin lilla bok Sternstunden der Menschheit beskrivit resan genom krigets Europa som en av mänsklighetens ödesstunder tillsammans med exempelvis upptäckten av Stilla Havet och komponerandet av Marseljäsen. Zweigs historiska miniatyrer är läsvärda, inte för att de väcker frågorna om vad som kunde hänt om ödet velat annorlunda, utan tvärtom, för att de inte gör det. Historiens avgörande ögonblick är för Zweig inte de laddade vändpunkterna, utan stunderna när energin i de stora förloppen bränner ihop och kristalliseras. Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik. Tonen är lågmält odramatisk, i avsnittet om Lenin blir de vanemässiga promenaderna mellan hemmet och biblioteket i Zürich något som förebådar obevekligheten i tågets långsamma framåtskridande mot den triumfartade ankomsten till Finlandsstationen i Petrograd. Skenskarvarnas jämna dunkande som sinnebild för historiens blinda urverksmekanik. Jag tänker att det hade varit ett perspektiv i Lenins smak. Enligt hans historiesyn drevs utvecklingen framåt av objektiva lagbundenheter, där de subjektiva faktorerna som till exempel små ettriga revolutionärer i slitna vinterkläder i bästa fall kunde hjälpa dialektiken lite på traven. Var de objektiva faktorerna inte på plats skulle det visa sig, och hela företaget misslyckas. För Lenin låg historien redan utsträckt framför honom, som en väg: vad det handlade om var att orientera sig och hinna före. Jag tror att vi har svårt att förstå en sådan syn idag, i vår postmoderna konsumtionskultur, präglad av individualism och konstruktivism, och med vår förkärlek för personbiografier och kontrafaktiska resonemang. För att bli meningsfull måste historien bli en berättelse, en fiktion tillrättalagd i efterhand, full av avgörande individuella vägval och dramatiska vändpunkter där allt kan hända. I själva verket kan det inte det. Så snart man fogar in de där avgörande ögonblicken i ett större sammanhang verkar de betydligt mindre avgörande. Den engelska historikern Catherine Merridale gör just det i sin intressanta bok Lenins resa. Merridale gör själv om tågresan, och rensar rejält bland efterhängsna skrönor, myter och propagandalögner. Men framför allt låter hon alltså Lenins resa bli en spegling av de världspolitiska skeenden som drev fram den. Kriget, som våren 1917 var inne i ett dramatiskt skede: USA:s inträde nära förestående, Tyskland i desperat behov av avlastning på östfronten, och den ryska februarirevolutionen som plötsligt fick en separatfred att verka inom räckhåll. Lenin som satt fast i Schweiz, besluten att ta sig hem till varje pris men inspärrad av Rysslands allierade i ententen som vägrade låta honom passera av rädsla för bolsjevikernas fredslinje. Tyskland som plötsligt såg en möjlighet, Lenin som grep den. Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering. Han tog en stor politisk risk: att resa genom fiendeland var att bädda för anklagelser om landsförräderi. Det berömda plomberade tåget var därför ett oeftergivligt krav: den ryska vagnen skulle ha exterritoriell status, för säkerhets skull drogs ett kritstreck på golvet som inga tyska myndighetspersoner fick passera. Alltsammans detaljer som med tiden blev avgörande inslag i den postrevolutionära fiktion som skapade den här legenden, med alla dess svenska anekdoter. Från brakmiddagen på Savoy i Malmö till den nattliga slädfärden över Torne älv mot ryska gränsen. Och förstås det där besöket på varuhuset PUB i Stockholm, där Lenin köpte ny kostym, och någon i sällskapet föreslog att han kanske också borde skaffa sig en bättre överrock. Varpå Lenin ilsket ska ha svarat: Mina herrar, jag åker hem för att göra revolution, inte för att öppna herrekipering. Så blev det. De objektiva faktorerna var på plats. De visade sig också vara på plats för det som följde: av Lenins reskamrater, skriver Merridale, försvann nästan alla inom tjugo år i Stalins utrensningar, arkebuserade eller i arbetsläger. Hundra år senare försöker vi fortfarande få ihop berättelsen, inbilla oss att den kunde tagit en annan väg, att det betydde något att historien åkte förbi just här, just oss. Men det gör det kanske inte, tänker jag där jag står i fönstret och föreställer mig hur Lenins tåg stannade till på vår station. Att han inte såg någonting berodde väl på att det inte fanns någonting att se. Dan Jönsson, författare och kritiker Litteratur Catherine Merridale: Lenins resa vägen till revolutionen 1917. Översättning Claes Göran Green. Historiska media. Stefan Zweigs Sternstunden den Menschenheit utgavs med fem exempel i första upplagan, antalet växte så småningom till fjorton. På svenska som Odödliga ögonblick i mänsklighetens historia, i flera upplagor från 1938 till 1961.

Professor Catherine Merridale is an award-winning writer and historian, known for her acclaimed and pioneering books on Russian history. Her latest book, Lenin on the Train, is out now. She is also the author of Red Fortress: The Secret Heart of Russia’s History, which won the Pushkin House Russian Book Prize and the Wolfson History Prize in 2014. Her work has been translated into more than sixteen languages, and previous books have been shortlisted for the Samuel Johnson Prize and have also won the Royal Society of Literature’s Heinemann Prize. She also broadcasts about Russian politics, culture and current affairs. She is a Fellow of the British Academy.Recorded at Chalke Valley History Festival 2017.www.cvhf.org.uk See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Professor Catherine Merridale is an award-winning writer and historian, known for her acclaimed and pioneering books on Russian history. Her latest book, Lenin on the Train, is out now. She is also the author of Red Fortress: The Secret Heart of Russia’s History, which won the Pushkin House Russian Book Prize and the Wolfson History Prize in 2014. Her work has been translated into more than sixteen languages, and previous books have been shortlisted for the Samuel Johnson Prize and have also won the Royal Society of Literature’s Heinemann Prize. She also broadcasts about Russian politics, culture and current affairs. She is a Fellow of the British Academy.Recorded at Chalke Valley History Festival 2017.www.cvhf.org.uk See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Catherine Merridale'i "Lenin rongis" taaselustab Lenini ebatavalise rongireisi Zürichist.

Edição de 07 de Março 2017 - Lenine no Comboio, de Catherine Merridale

Catherine Merridale recounts the future Soviet leader’s famous 1917 train journey across Europe to Petrograd, where the took command of the Bolsheviks. Meanwhile, we speak to Helen Rappaport about some of the foreign nationals then living in Petrograd who witnessed the year’s revolutionary events See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

On Start the Week Tom Sutcliffe talks to the former Chief of the General Staff Richard Dannatt about the history of the British Army, its role in present conflicts and relations with NATO. The writer Ben Macintyre reveals the wartime antics of one of the most secret regiments, the SAS and the historian Catherine Merridale recreates Lenin's journey across Europe in the midst of the Great War. John Lough was NATO's first representative based in Moscow and explores the tensions on Russia's borders. Producer: Katy Hickman.

Vetenskapsradion Historias Tobias Svanelid och Urban Björstadius guidar traditionsenligt bland läsvärda böcker och spelvärda spel för alla historieälskare. Hör om domedagsprofeter och bibelkommunister, om allmogemåleri och kremlska lökkupoler, och missa inte chansen att återuppleva paniken i Pompeji vid Vesuvius utbrott! Böckerna och spelen som nämns i programmet är: Djur i krigets öga. Om djur och soldater i första världskriget. Hedvig Rudling, med förord av Peter Englund. Historien om Västfronten. Nils Fabiansson. Första Världskriget. Marco Smedberg. Kreml. Symbolen för makt och rikedom. Catherine Merridale. Arvet från Bagdad. Ingmar Karlsson. Vid tidens ände. Om stormaktstidens vidunderliga drömvärld och en profet vid dess yttersta rand. Håkan Håkansson. Den nya världen. Lennart Pehrson. Hur är det med Macbeth, Blot-Sven och Gandalf? Dick Harrison. Lumpen - från mönstring till muck. Anna Maria Forssberg och Klas Kronberg (red) När färgen kom till byn. Målade allmogemöbler från norr till söder 1750-1850. Johan Knutsson och Ulla-Karin Warberg. Ticket to Ride 10th Anniversary Edition. Asmodee Games The Downfall of Pompeii. Mayfair Games

Ühtaegu kaunis ja mõjukalt ähvardav Kreml on juba sajandeid kõrgunud Moskva kohal. Catherine Merridale kirjutab nauditavalt nii Kremli draamast kui ka selle täielikust ettearvamatusest: võitmatust kindlusest, mida siiski on korduvalt laastatud, venelaslikkuse sümbolist. Kremli paljud asukad on seda ikka ja jälle ümber vorminud vastavalt ideoloogiliste vajaduste muutumisele. Oma sügavaimatest keldritest kuni Spasskaja torni punase täheni säilitab Kreml jälgi kõikidest oma rollidest, alates õigeusklike pühapaigast kuni türannide peidupaigani, uhkest paleest kuni bolševike rasvast leemendava köögini. (Catherine Merridale. Punane kindlus. Venemaa ajaloo salasüda. Toimetab Küllo Arjakas.)

Ühtaegu kaunis ja mõjukalt ähvardav Kreml on juba sajandeid kõrgunud Moskva kohal. Selle punaste müüride ja tornide varjus on aset leidnud palju Venemaa ajaloo jahmatavaid sündmusi. See on ühtaegu reaalne paik ja kujuteldav idee, salatseva riigivõimu koondkuju, kuid ka eheda venelikkuse süda. Catherine Merridale kirjutab nauditavalt nii Kremli draamast kui ka selle täielikust ettearvamatusest: võitmatust kindlusest, mida siiski on korduvalt laastatud, venelaslikkuse sümbolist, mille tegelikult on loonud itaallased. (Catherine Merridale´i. Punane kindlus. Loeb Kristi Aule.)

Start the Week is at the Radio 3 Free Thinking Festival in Gateshead. Anne McElvoy talks to the historian Catherine Merridale about the Kremlin - a Russian fortress which has retained its original medieval function to intimidate and control, and which holds a special place in the imagination. Few buildings in England inspire such fear, but Simon Thurley explores how the country's architecture has influenced the world. The Newcastle-born writer Michael Chaplin looks to the history of the River Tyne to understand the changing fortunes of the city and its population; and the Indian writer Amit Chaudhuri attempts to save the remnants of Calcutta's colonial past under its ever-changing skyline. Producer: Katy Hickman.

Philip Dodd discusses the announcement of the winner of this year's Man Booker Prize with Sarah Churchwell. Susannah Clapp is in the studio discussing Rufus Norris, the director revealed today as the new Artistic Director of the National Theatre. Philip is joined by the Guardian columnist Jonathan Freedland and historian of US politics Prof Philip Davis to discuss the current US shutdown. James Malpas and Karen Leeder review the new Paul Klee exhibtion at the Tate Modern. And Philip takes a trip into the heart and history of the Kremlin and asks the historian Catherine Merridale about it's secrets.

Anne McElvoy applies herself to the crisis of modern banking, the plight of buildings in Moscow and a masterpiece of British theatre. She talks to Simon Russell Beale and John Simm about the latter, Pinter's early tragicomdedy, The Hothouse, before sharing notes on bankers with the academic economist, Anat Admati and then enlisting the views of the conservationist, Clem Cecil about the Melnikov House - one of the jewels in Russia's modernist crown. She's also joined by Karen Leeder and Catherine Merridale to discuss the power that Hitler and Stalin still exert over writers in Germany and Russia.

Melvyn Bragg and guests delve into the dark world of genetics under Joseph Stalin in discussing the career of Trofim Lysenko. In 1928, as America lurched towards the Wall Street Crash, Joseph Stalin revealed his master plan - nature was to be conquered by science, Russia to be made brutally, glitteringly modern and the world transformed by communist endeavour.Into the heart of this vision stepped Trofim Lysenko, a self-taught geneticist who promised to turn Russian wasteland into a grain-laden Garden of Eden. Today, Lysenko is a byword for fraud but in Stalin's Russia his outlandish ideas about genetic inheritance and evolution became law. They reveal a world of science distorted by ideology, where ideas were literally a matter of life and death. To disagree with Lysenko risked the gulag and yet he destroyed Soviet Agriculture and damaged, perhaps irreparably, the Soviet Union's capacity to fight and win the Cold War. With Robert Service, Professor of Russian History at the University of Oxford; Steve Jones, Professor of Genetics at University College London; Catherine Merridale, Professor of Contemporary History at Queen Mary, University of London.

Melvyn Bragg and guests delve into the dark world of genetics under Joseph Stalin in discussing the career of Trofim Lysenko. In 1928, as America lurched towards the Wall Street Crash, Joseph Stalin revealed his master plan - nature was to be conquered by science, Russia to be made brutally, glitteringly modern and the world transformed by communist endeavour.Into the heart of this vision stepped Trofim Lysenko, a self-taught geneticist who promised to turn Russian wasteland into a grain-laden Garden of Eden. Today, Lysenko is a byword for fraud but in Stalin’s Russia his outlandish ideas about genetic inheritance and evolution became law. They reveal a world of science distorted by ideology, where ideas were literally a matter of life and death. To disagree with Lysenko risked the gulag and yet he destroyed Soviet Agriculture and damaged, perhaps irreparably, the Soviet Union’s capacity to fight and win the Cold War. With Robert Service, Professor of Russian History at the University of Oxford; Steve Jones, Professor of Genetics at University College London; Catherine Merridale, Professor of Contemporary History at Queen Mary, University of London.