Podcasts about claes aronsson

Drönare som kan attackera mål med hög precision är en nödvändig förmåga som Sverige saknar. Nu arbetas det febrilt på att ändra det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har idag inget utvecklat drönarvapen, samtidigt som Ukrainakriget tydligt har visat att framgång på slagfältet är svårt att nå utan drönare.För att Sverige snabbt ska få en drönarförmåga arbetar just nu flera hundra personer på Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarsmakten och Försvarets materielverk gemensamt för att bygga en sådan.– Det är bråttom att identifiera vad det är vi behöver, säger Per Olsson på arméstaben, ansvarig för projektet.Det har visat sig ganska svårt att hitta ett drönarsystem som klarar kyla, vind och snöfall – element där de svenska drönarna främst kommer att användas i händelse av krig.– Vi ska ju hjälpa till uppe i Nordkalotten – norra Sverige och norra Finland – och det är en väldigt speciell miljö. Många av de system som finns på marknaden idag är inte riktigt anpassade för det här extremt kalla klimatet, säger Lars Forssell, som forskar på drönare vid FOI.Det pågår ett arktiskt drönarrace där framför allt Ryssland ligger långt fram tack vare sina lärdomar från Ukraina. Frågan är om Sverige kan hinna ikapp.– Det finns jättegoda förutsättningar. Vi har en tradition av att ha en väldigt kompetent försvarsindustri i Sverige sedan många år tillbaka. Det finns ett driv, det finns en innovationskraft, säger Johan Pakarinen på FMV.Text: Kalle GlasLjudklipp: Försvarsmakten, Sveriges Radio, Rob Lee-X, Jaglavaksoldier, Saab, Defence News, Dung Tran Military channel, Wes O´DonnellMedverkande:Per Olsson på ArméstabenLars Forssell, forskare på FOIJohan Pakarinen på FMV. Claes Aronsson, programledareKalle Glas, programledare och producent

Trots ukrainska nederlag både på slagfältet och i diplomatin finns det mycket som talar för Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har inte varit speciellt kul för Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sen Trump tillträdde som president i USA för nästan hundra dagar sedan.Förutom att kalla Zelenskyj för diktator och skylla kriget på honom har Trump hunnit både pausa och sedan återuppta det militära stödet till Ukraina. Trots en förhållandevis kort paus hann det få konsekvenser.– När Trump-administrationen frös stödet till Ukraina var det framförallt underrättelsestöd och det gemensamma stabsarbetet med planläggning och måluttag som blev omedelbart lidande på den ukrainska sidan. Och här säger man från Ukrainas håll att det bidrog till att man inte kunde hålla Kursk, säger överstelöjtnant Joakim Paasikivi som är senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling. Efter sju månaders strider inne i Kursk tvingades nyligen de ukrainska trupperna retirera och släppa det som länge såg ut att vara Ukrainas viktiga kort i en framtida förhandling med Ryssland. Nu finns en oro över vad som händer i framtiden med USA:s stöd och då främst vad som kommer hända med det så viktiga underrättelsestödet.En annan oro är hur Ukraina ska klara sitt luftförsvar utan USA och det så effektiva Patriot-systemet. I Europa finns ett liknande franskt system, SAMP-T, men det tar tid att få fram tillräckligt mängd robotar.– Medieuppgifter gör gällande att det tar 18 månader att tillverka en robot till SAMP-T-systemet. Så det skulle vara ett avbräck om man tar bort Patriot-systemet eller inte fyller på robotarna. Då kommer ukrainska städer att drabbas hårdare, säger Joakim Paasikivi.Det finns alltså problem på slagfältet, men ännu mer i diplomatin, för det har blivit allt tydligare att USA ser Ryssland som den man ska förhandla med om ett fredsavtal. Zelenskyj verkar vara en sidofigur i Trumpadministrationens ögon. Förklaringen kan ligga i att USA har andra intressen än enbart fred i Ukraina.– Det här gäller nu mycket mer än bara Ukraina, säger Hanna Smith, en finländsk Rysslandsexpert och gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Det hon syftar på är bland annat Irans försök att skaffa kärnvapen. Det vill USA stoppa och Ryssland som har goda relationer med Iran kan ha blivit en del även i de förhandlingarna, tror Hanna Smith. Det här skulle också förklara USA:s inställning till Ukraina som skiljer sig så markant från Europas.– Vi ser rollen av Ukraina för europeisk säkerhet och framtid som helt central, men för USA är det inte lika centralt, säger Smith.Trots att mycket inte går Ukrainas väg, så betyder inte det att Ryssland blir starkare, åtminstone inte militärt. Det har ryktats om en större rysk offensiv under våren men vid fronten verkar det tvärtom som att det lilla tryck som Ryssland byggt upp istället ebbar ut. Till exempel skjuter de ryska trupperna färre robotar än tidigare.– Och det måste ju bero på någonting och jag tror inte det beror på snällhet från rysk sida, utan det är nog någon form av brist på komponenter, säger major Roger Djupsjö som arbetar mycket i Ukraina med utbildning och det svenska stödet.Den amerikanska försvarsmakten, som sitter på mer underrättelseinformation än de flesta, pekar också på att Ryssland har problem. Dem amerikanska Natochefen i Europa som har tillgång till mer underrättelseinformation än de flesta säger att Ryssland har färre stridsfordon och svårare att rekrytera soldater till fronten än tidigare. – Ukrainarna är i en väldigt stark försvarsposition just nu och förbättrar vecka för vecka sin förmåga att mobilisera och stärka sina positioner, sade den fyrstjärniga generalen Christopher Cavoli nyligen i den amerikanska senatens försvarsutskott.Ukraina har inte lika stora problem och har därför tiden på sin sida, men den politiska makten agerar trots det som att det vore tvärtom.– Så vad som kommer från Washington och Moskva, från de politiska kretsarna är inte alls samma sak som kommer från de militära kretsarna. Inte ens de amerikanska militära kretsarna. Så även med uteblivet amerikanskt stöd, vilket vore dåligt för Ukraina, så har man en förmåga att fortsätta att försvara landet, säger Joakim Paasikivi.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och senior rådgivare på advokatbyrån Mannheimer Swartling.Roger Djupsjö, major och lärare på Försvarshögskolan.Hanna Smith, finländsk Rysslandsexpert å gästprofessor på College of Europe i Bryssel.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljud: CBS, Forbes, X, Youtube, SR, Wilson University, C-span

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden. Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.Resultat i krigetDet går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget. – Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.KänslosamtExakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim. Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild. – Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regementeFredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad LuftvärnsregementeAnonym instruktör på Stridsfordon 90Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLJUD: SR, CNN och Försvarsmakten

Hemvärnet har kallats gubbdagis men faktum är att de 23 000 frivilliga soldaterna spelar en allt större roll i skyddet av Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När man hör ordet Hemvärnet kanske ens tankar går till den klassiska filmen Repmånaden. Gubbar som hellre går på krogen än att övar strid.– Jag tror många har den här gamla bilden av Hemvärnet, att vi går omkring med grå uniformer och sliten utrustning, men det är precis tvärtom. Vi har toppmodern utrustning, säger Lars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef i gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Det kanske inte är så konstigt att Hemvärnets status och utrustning uppdaterats. För Hemvärnets roll i skyddet av landet har fått en ny och större betydelse i och med Nato-inträdet. För nu kanske en stor del av de svenska förbanden behövs utomlands.– För att nu så bedömer vi att striderna kanske inte kommer att vara på svenskt territorium, utan det är ju mer österut, kanske Finland eller i de baltiska länderna, och då får vi såklart ett mycket större ansvar för territoriet hemma, säger Rikshemvärnschef Laura Swaan Wrede.Att försvaret av Sverige inte längre upphör vid riksgränsen har gjort att Hemvärnet ändrat sitt tankesätt på många olika sätt. Ett tydligt exempel är hur man nu måste omvärdera broförbindelserna över Torneälven som kommer vara viktiga för logistiken österut.– Våran tidigare uppgift med de här broarna var ju att bevaka dem och vara beredd att förstöra dem. Nu ska vi alltså hålla de här broarna till vilket pris som helst, säger Lars-Gunnar Lundström.Hemvärnet viktiga i börjanHemvärnet består till stor del av frivilliga soldater som skrivit kontrakt med försvarsmakten om att få ersättning för att öva fyra till åtta dagar per år. Om det blir krig eller krig måste dock de som gått med i Hemvärnet ställa upp - då gäller plikten.Förutom att hjälpa till vid kriser som skogsbränder är uppgiften att snabbt kunna bevaka och skydda, i strid eller på annat sätt, förutbestämda platser i ens närområde. På den punkten skiljer sig Hemvärnet från det som kallas fältarmén.– Armén rör sig över stora områden. Hemvärnet är mer lokalt och löser uppgifter där det behövs på plats, säger Johan Granholm, lärare vid Försvarshögskolan och även instruktör inom Hemvärnet.Hemvärnet har inte lika tunga vapensystem som armén och det är inte tänkt att de ska lösa lika kvalificerade uppgifter. Styrkan ligger inte i eldkraft utan i att de kan vara på plats snabbt och utföra sitt jobb.– För min del så börjar leda vår bataljon inom en timme och inom 24 timmar så ska hela vår bataljon vara ute på plats för att kunna utföra tilldelade uppgifter. Och det här ska vi ha kraft att lösa den här uppgiften i 90 dagar inledningsvis, säger Lundström.Betydelsen av att snabbt kunna vara på plats blev tydlig vid Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24:e februari 2022. En viktig nyckel i den ryska planen var att ta flygplatsen i Hostomel utanför Kiev för att snabbt kunna flyga in mängder med soldater och stridsfordon i Ukraina, men drygt 200 ukrainska soldater bjöd på hårt motstånd och grusade den ryska planen.– Det var hemvärnet i Ukraina som stoppade framryckning mot Hostomel vilket gav armén tid att tillföra andra förband som slutligen var de som kunde stoppa den stora framryckningen mot Kiev. Det var hemvärnet som stod först och stoppade de första kolonnerna, säger Johan Granholm.Text: Kalle Glas, GränsLjudklipp från: SR, YoutubeMedverkande:Laura Swaan Wrede, RikshemvärnschefLars-Gunnar Lundström, ställföreträdande chef för gränsjägarbataljonen i Norrbotten. Johan Granholm lärare vid Försvarshögskolan och instruktör inom Hemvärnet.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent

Tusentals miljarder sätts i rullning när Europa ska försvara sig utan USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU är inte känt för att agerat snabbt och enat, men det är just vad som händer nu. Nyligen beslutade kommissionen att EU ska satsa ofattbara 9 000 miljarder kronor på militär upprustning.– Man måste lite trolla med knäna för att få fram pengar, säger Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier. Det stora trolleritricket, som skapar 80 procent av alla pengar i den här historiska satsningen, är att EU:s budgetregler slängs ut genom fönstret. Nu är det fritt fram för länder att låna och gå med budgetunderskott - så länge pengarna används till försvaret. Och flera stora länder som Frankrike och Tyskland bedöms lägga 3.5 procent av BNP på försvaret i slutet av det här året. Klart över Natos nuvarande krav på 2 procent.– Det sägs lite på skämt att i Volkswagenfabrikerna i Tyskland, där man nu har problem med försäljningen, kanske man kommer producera stridsvagnar istället, säger Engberg.EU agerar i chockDet som skakat om EU är insikten att USA allt mer ser ut som ett land vars intresse inte längre är Europas säkerhet, men redan för 25 år sen började USA flytta säkerhetspolitiskt fokus från Europa till Kina.– Det där har vi vetat så vi borde ha ställt om tidigare men det är ju inte EU:s fel i första hand utan det är ju den stämning som varit rådande i Europa, säger Engberg.EU är vad medlemsländerna gör det till. Det räcker att kolla på hur Sverige förhållit sig till hoten i sin omgivning dom senaste 20 åren för att förstå varför EU inte agerat mycket tidigare och rustat upp. – På det övergripande planet har vi massa saker som vi hoppas att Ryssland skulle bli. En demokrati, en rättsstat och så vidare, men jag tror att fundamentalt så vill vi egentligen bara vara i fred för att utveckla vårt samhälle och vårt välstånd, säger Oscar Jonsson som forskar på rysk krigföring vid Försvarshögskolan.Medan Sverige mest vill vara ifred så har Ryssland helt andra planer.– De ryska målen är ju extremt expansiva. Man vill göra om världsordningen tillbaka till en tid då liksom stormakterna dikterar.Slå tillbaka i alla domänerRyssland är ett militärt hot mor Europa, men ekonomiskt är EU överlägset. Ett faktum Europas länder borde bli bättre på att utnyttja. Ett sätt att göra det på är pressa den ryska skuggflottan.– Rent konkret skulle man kunna sanktionerar fartyg men också genomföra inspektioner. Det finns sätt att i alla fall göra den långsammare eller sinka den, säger Emil Wannheden som är nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Ett annat ekonomiskt vapen skulle vara att använda de frusna ryska pengarna som beslagtogs i början av den storskaliga invasionen.– Man har de här frysa reserverna på ett konto så man får ränta på de här pengarna helt enkelt och det är ju ganska mycket pengar nästan 300 miljarder dollar så att det blir ju en del en slant i ränta också och den avkastningen ger man då till Ukraina sen är diskussionen om man ska ta hela summan då och ge till till Ukraina för Ukrainas återuppbyggnad. Fast det räcker inte med pengar, det behövs också en strategi. Det är tydligt att Sverige saknar en strategi för att möta Rysslands allt mer hotfulla agerande. Ett exempel är de många hybridattackerna som sker relativt ostraffat.– Man kallar upp en ambassadör och skäller ut vederbörande. Bland det mest intensiva är att utvisa underrättsofficerare som är här under täckmantel, men inte ens det är ju speciellt avskräckande, säger Oscar Jonsson.Avskräckningens principer kan brytas ner i tre delar: bygga förmåga, bli villig att använda förmågan och till sist att motståndaren vet om det här. Gör ni x kommer vi svara med y.– Det är någonting som jag tror är viktigt i strategin. Handling är det som den ryska ledningen lyssnar på, inte ord. Det är inte att vi säger att någonting är oacceptabelt eller oansvarigt som gör att någon kommer förändra sitt agerande, utan det är vad för praktiska konsekvenser en handling får. EU:s planEU vill effektivisera inköpen av vapen, ammunition och annat försvarsmateriel.– Kommissionens plan det är att man ska samordna beställningarna inom den europeiska unionen mellan medlemsstaterna och sedan göra gemensam upphandling av olika system men också stimulera produktion, forskning, utveckling, säger Katarina Engberg.Ett området som är prioriterat för kommissionen är utvecklingen av luftförsvar både vad gäller satelliter och luftvärn, två områden där Europa idag är väldigt beroende av USA.Ett problem för EU-familjen är att alla länders försvarsindustrier inte kan få del av lika mycket pengar, och göra samma saker. Det kommer finnas vinnare och förlorare.– Vi kanske måste slå ihop företag, vilka ska då få ge sig? Vi kanske måste lägga beställningen i ett land istället för ett annat och det är inte svårt att föreställa att det skapar stress i systemet. Så det skulle jag säga att där finns det då många hinder att övervinna, säger Katarina Engberg.MEDVERKANDE:Katarina Engberg, senior rådgivare på Svenska institutet för Europapolitiska studier, Sieps. Oscar Jonsson, doktor i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan och expert på rysk krigföring.Emil Wannheden, nationalekonom och analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare & Producent.LJUD: Sveriges Radio, SVT, DW, Daily Mail, Försvarsmakten, Welt, Europaparlamentet

Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke frågas ut inför EU-valet 2024. Vi avhandlar klimat, migration och tech/integritet med toppkandidaten Alice Bah Kuhnke (MP). Alice Bah Kuhnke (MP) får svara på snabbfrågor om Tiktok, aborträtten och kriget i Gaza. Miljöpartiets toppkandidat håller även ett sexigt tal om Miljöpartiets EU-politik. Babs Drougge på P3 Nyheter har fan en fråga till Alice Bah Kuhnke (MP) och Claes Aronsson, tidigare programledare för Europapodden, kommenterar intervjun. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Det var en utdragen process, men efter många om och men så skrev Turkiets president Recep Tayyip Erdogan under Sveriges Nato-ansökan och Sverige tog ett sjumilakliv mot att bli fullvärdig medlem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En plats som kan komma att spela en viktig roll i ett Nato-anslutet Sverige är sydöstra Sverige med Blekinge och Kalmars län, där det södra har stor militär närvaro och det andra inte alls. Men det är något som landshövdingen i Kalmar tror kan komma att ändras, inte minst med tanke på närheten till Baltikum. Ekots reporter Claes Aronsson berättar.Några som redan nu ser vad som händer när landet ansluter till Nato är Finland, som trots gemensam ansökan till slut gick före Sverige in i Nato. Det påverkar inte minst presidentvalet i helgen, som Sveriges Radios korrespondent Carina Holmberg är på plats för att bevaka.Inte klart änSamtidigt var Turkiet bara ett av de två länderna som ännu inte ratificerat Sveriges Nato-ansökan, och Ungern är det andra. Där kommer motstridiga besked från premiärministern och talmannen, men även om de ratificerar Sveriges Nato-ansökan är det en del formalia kvar innan Sverige är fullvärdiga medlemmar. Sveriges Radios Brysselkorrespondent Andreas Liljeheden berättar vad som är klart, och vad som faktiskt fortfarande återstår. Vi kopplar också upp Ekots Mellanösternreporter Johan Mathias Sommarström, om vad som till slut fick Erdogan och Turkiet att ge med sig i den utdragna processen.Programledare: Kajsa BoglindProducent: Gustav FranzénTekniker: Calle Hedlund

När det börjar brinna i 24-våningshuset i London sprider sig elden rekordsnabbt genom byggnaden. Omar lyckas ta sig ut, men kvar på 14:e våningen är hans lillebror Mohammed. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En juninatt 2017 börjar det brinna i en kombinerad kyl och frys i ett höghus i London. Branden blir snabbt ett inferno. Hyreshusets fasad brinner ovanligt snabbt och den svarta röken fyller trapphuset. Brandmannen Ricky Nuttall försöker rädda boende mitt i huset men luften och vattnet tar slut.Omar Alhaj Ali och hans bror som tillsammans flytt från kriget i Syrien bor på 14:e våningen. Röken fyller lägenheten när Omar räddas av en brandman. Nerifrån gatan ser han sin lillebror i fönstret i det brinnande huset men ingen hjälper honom ut. Branden i Grenfell Tower blir en av de värsta i Storbritanniens moderna historia och många undrar om man hade kunnat förhindra att 72 människor miste livet.Medverkande:Omar Alhaj Ali, boende i Grenfell Tower.Eddie Daffarn, boende i Grenfell Tower som drev en blogg om huset.Ricky Nuttall, dåvarande brandman i London.Claes Aronsson, Sveriges Radios dåvarande Londonkorrespondent.En dokumentär av: Thomas Henley.Producenter: Robert Barkman och Lovisa Lamm Nordenskiöld, Produktionsbolaget Banda.Exekutiv producent: Rosa Fernandez, Sveriges Radio.Researcher: Sabrina Kindgren.Producerad: 2023.

Vart är lyssnarna på väg? Pernilla har fyllt på en silo, Truls är på väg för att hämta sin folkracebil och Mung är på väg på marknad. Dessutom ringer vi upp Claes Aronsson från Europapodden för att fråga vart England är på väg efter Elizabeth II:s bortgång.

Frågan om de ryska turistvisumen splittrar EU. Är det rimligt att straffa en hel befolkning? Eller riskerar ett visumstopp bara att spä på russofobi och spela Putin i händerna? Frågan är dessutom juridiskt snårig. Tjeckien, Finland och Baltikum driver på och vill försvåra för ryssar att resa in i Europa.Men visumfrågan är besvärlig för EU. Andra EU-ledare varnar för konsekvenserna av att bestraffa ett helt folk. Dessutom finns juridiska komplikationer och visumfrågan prövas nu rättsligt av EU. Stora principfrågor om fri rörlighet och öppenhet står på spel.Så kommer Europa att kunna enas? Samtidigt pågår en intensiv debatt om ökad russofobi till följd av Putins krig i Ukraina. Hur är det att vara ryss och åka på solsemester till södra Europa idag?Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJohanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentMarianne Sundholm, politisk reporter på YLE

Hur utvecklas kriget i Ukraina, vilken sida har momentum och när väntas nästa stora sammandrabbning? Hör om hur Ryssland strider med gamla vapen medan Ukraina får alltmer avancerade vapenslag. Claes Aronsson, programledareMartin Kragh, biträdande chef för centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska InstitutetJoakim Passikivi, Överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm

Kolkraft och kärnkraft är tillbaka som "räddare" när Putin drar åt gaskranarna till Europa. Men det räcker inte och alternativa energislag för att förse Europa med tillräckligt mycket energi för att klara en kall vinter kommer enligt energianalytiker att ta 2-3 år att bygga upp. Vad som återstår är att dra ner på energianvändningen, men hur kommer medborgare och företag runt om i Europa att acceptera det? Claes Aronsson, programledareDaniela Marquardt, tidigare Tysklandskorrespondent Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, SiepsElin Akinci, energianalytiker på ELS Analysis

Nyligen kom Ukraina och Ryssland överens om ett avtal som skulle leda till att omkring 20 miljoner ton spannmål skulle kunna skeppas ut genom Svarta havet. Men direkt efter det bombade Ryssland på nytt hamnen i Odessa. Vad som utspelas i Svarta havet har inte uppmärksammats på samma sätt som krigsföringen i land påpekar Niklas Granholm på FOI, men just i havet kan styrkeförhållandena i kriget avgöras. Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentNiklas Granholm, vid Totalförsvarets Forskningsinstitut FOI Torbjörn Jansson, utredare på Agrifood Economics Centre vid Sveriges Lantbruksuniversitet SLU

På onsdag kommer bara två kandidater till premiärministerposten efter Boris Johnson finnas kvar, hör om vilka det troligen står mellan och vad dom står för. Klart är i alla fall att nästa brittiska premiärminister inte är en vit man. Claes Aronsson, programledare Hanna Malmodin, sommarkorrespondent i Storbritannien James Savage, chefredaktör på The Local Gabriele Messori, forskare och lektor i meteorologi vid Uppsala Universitet

Hör om vapenleveranser, strategier och förluster. Ukraina vill skapa en miljonarmé och Putin säger att Ryssland "inte ens har börjat nåt seriöst i Ukraina". Vilken sida har initiativet i kriget och vad är att vänta. Claes Aronsson, programledareMaria Persson Löfgren, RysslandskorrespondentJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan

Finansbolaget stiger mot stjärnorna. De unga grundarna blir kända för rekorddyra villor, sportbilar och turer med helikopter. Men så anklagas de för att ha stoppat svenskarnas pensionspengar i egen ficka. Bolaget Allra startas i en källare på Söder i Stockholm. Först heter det "Svensk Fondservice", och får snabbt ett rykte om fula säljmetoder. Men verksamheten växer, och snart finns det nästan 20 miljarder kronor i bolagets fyra fonder. Bakom kulisserna sker en rad affärer med kundernas pengar som kommer få dramatiska konsekvenser inte bara för de inblandade, utan för hela fondmarknaden och premiepensionssystemet. Medverkande: Thomas Hertz, kammaråklagare Ekobrottsmyndigheten. Patrick Siegbahn, grundare Småspararguiden. Claes Aronsson, ekonomireporter Ekot. Stefan Fransson Inszöl, pensionssparare. Anna Åkesson, enhetschef Pensionsmyndigheten. Samt rättegångsljud. En dokumentär av: Hanna Malmodin. Producent: Jon Jordås. Publicerad: 2022.

Finansbolaget stiger mot stjärnorna. De unga grundarna blir kända för rekorddyra villor, sportbilar och turer med helikopter. Men så anklagas de för att ha stoppat svenskarnas pensionspengar i egen ficka. Bolaget Allra startas i en källare på Söder i Stockholm. Först heter det "Svensk Fondservice", och får snabbt ett rykte om fula säljmetoder. Men verksamheten växer, och snart finns det nästan 20 miljarder kronor i bolagets fyra fonder. Bakom kulisserna sker en rad affärer med kundernas pengar som kommer få dramatiska konsekvenser inte bara för de inblandade, utan för hela fondmarknaden och premiepensionssystemet. Medverkande: Thomas Hertz, kammaråklagare Ekobrottsmyndigheten. Patrick Siegbahn, grundare Småspararguiden. Claes Aronsson, ekonomireporter Ekot. Stefan Fransson Inszöl, pensionssparare. Anna Åkesson, enhetschef Pensionsmyndigheten. Samt rättegångsljud. En dokumentär av: Hanna Malmodin. Producent: Jon Jordås. Publicerad: 2022.

Efter två dygn av kaos och strömhopp från Boris Johnsons regering gick han till slut med på att avgå som Toryledare men sitter kvar som premiärminister tills det finns en efterträdare. Hör om skandalerna som ledde fram till fallet och hur han blir ihågkommen. Claes Aronsson, programledareAgneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator och Londonkorrespondent James Savage, chefredaktör för The Local

Turkiets president Erdogan agerar på många olika internationella spelplaner just nu. Hör om problemen och hoten mot Erdogans position på hemmaplan som kanske är dom viktigaste orsakerna till hans agerande i NATO-frågan. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, Brysselkorrespondent Peter Levin, chef för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms Universitet

Vi lever i en omvälvande tid och den tyska identiteten kanske påverkats än mer än den svenska sedan Ukrainakriget inleddes. Tyska politiker har börjat använda ord som inte hörts sedan andra världskriget, med innebörd att ta på sig en ledarroll. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorCaroline Salzinger, BerlinkorrespondentNina Benner, Sommarkorrespondent i Finland

Ryssland anklagas för utpressning med världens fattigaste länder som gisslan, men Ryssland skyller Ukrainas problem med att exportera sitt spannmål på sina motståndare. Vad som väntar är utbredd svält i delar av världen. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorKristian Åström, Ekonomikommentator Johanna Melén, Rysslandskorrespondent

På söndag sker andra omgången av det franska parlamentsvalet. Emmanuel Macron sitter ju kvar som president men kommer han att kunna driva igenom sin politik eller kommer vänstern som lyckats enats bakom Jean-Luc Mélenchon att rubba hans nuvarande majoritet. Allt tycks hänga på dom unga väljarna. Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, PariskorrespondentMarie-Louise Kristola, Klimatkorrespondent Tomas Lindbom, frankrikekännare och författare

Polens status - tysk/ryska gasledningen - Nato - vapenleverenser. Fyra områden som förändrats radikalt till följd av Ukrainakriget. Hör ochså om den sköra tråd som Storbritanniens premiärminister Boris Johnson hänger i. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentGöran von Sydow, chef för Institutet för Europapolitiska Studier, SIEPSAgneta Ramberg, Ekots tidigare utrikeskommentator

En fjärdedel av oljan som EU konsumerar kommer från årsskiftet behöva köpas på annat håll. Men EU- länderna hade denna gång svårt att komma överens, och några undantag fick göras. Frågan är om detta blir det sista av EU:s totalt sex sanktionspaket mot Ryssland. Claes Aronsson, programledareAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentSusanne Palme, EU-kommentatorTeresa Küchler, som bevakar EU för Svenska Dagbladet

EU:s klimatarbete har delvis snabbats på till följd av Ukrainakriget, vi ser större satsningar på förnybar energi och minskad användning av rysk gas. Men samtidigt kommer förslag från EU att finansiera omställningen genom att sälja fler utsläppsrätter, vilket minskar möjligheten att nå klimatmålen. Det är ett steg fram och två tillbaka när EU:s klimatarbete rankas i Europapodden. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorMarie-Louise Kristola, KlimatkorrespondentCaroline Salzinger, Tysklandskorrespondent

Är det ett nytt Nato som växer fram, där på sikt Nato och EU blir i stort sett samma sak? Hör om alliansens styrka och svaghet och om hur USA:s intresse för Nato kanske svalnar. Sverige och Finlands medlemskap lär leda till ett mer sammanhållet Norden och vi svenskar blir lite mer av européer. Claes Aronsson, programledareBjörn Fägersten, seniorforskare vid Europaprogrammet på Utrikespolitiska InstitutetBengt Lindroth, journalist och författareSusanne Palme, EU-kommentator

Stabil inflation i USA och prisnivåerna väntas stiga i Sverige. Diamantpriset påverkas av sanktionerna mot Ryssland. Programledare Margareta Svensson, reportrar Claes Aronsson och Victor Jensen.

EU lyckas inte enas om ytterligare sanktioner mot Ryssland, Ungern vill inte minska på importen av rysk olja. Frankrikes president Macron vill se ett "EU Light" men bland annat Sverige motsätter sig en sån utveckling. Hör dessutom om den åldrade brittiska drottningen och alla politikerskandaler. Festandet fyller media i Storbritannien där "partygate" har följts av "beergate". Tories skakas av resultaten från lokalvalen och vad händer när Sinn Fein blir största parti på Irland? Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU kommentatorStephanie Zakrisson, Londonkorrespondent

Claes Aronsson med gäster om dramatiken och politiken i Europa. Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, Eu-kommentatorCaroline Salzinger, Berlinkorrespondent Göran von Sydow, chef för SIEPS, Svenska Institute för Europapolitiska Studier

Emmanuel Macron vann med nära 59 procent mot Le Pens 41 procent, och han blir därmed den förste franske president som blivit omvald på drygt 20 år. Claes Aronsson, programledareMarie Nilsson Boij, PariskorrespondentBeatrice Janzon, Ekots utsände och tidigare PariskorrespondentTomas Lindbom, författare

Vem blir Frankrikes president dom kommande fem åren, inte ens våra experter är helt säkra trots att Emmanuel Macron ser ut att ha ett rejält försprång. Hör om varför Marine Le Pen lyckats bättre denna gång och om vad ett hårigt bröst har med valrörelsen att göra. Claes Aronsson, ProgramledareMarie Nilsson Boij, Pariskorrespondent Anja Sahlberg, Ekots utsände i Marseille Marie Louise Kristola, Klimatkorrespondent Alice Petrén, journalist och författare

Hur har kriget i Ukraina påverkat debatten i andra EU-länder som heller inte är med i NATO? Och vad är det som egentligen gäller för medlemmar, måste ett land tillåta t.e.x amerikanska Nato-förband på sin mark? Claes Aronsson, programledareMedverkande:Susanne Palme, Sveriges Radios EU-kommentatorCaroline Salzinger, TysklandskorrespondentStephanie Zachrisson, LondonkorrespondentHör dessutom Eva Hagström Frisell, Totalförsvarets Forskningsinstitut, FOI

President Emmanuel Macron har redan börjat flörta med unga och klimatintresserade väljare. Deras kandidater gick inte vidare i första omgången och nu tilltar striden om denna viktiga väljargrupp som riskerar att avstå från att rösta i det avgörande presidentvalet 24 april. Claes Aronsson, programledareMedverkande:Marie Nilsson Boij, Sveriges Radios PariskorrespondentBeatrice Janzon, Ekots utsändeAxel Gylden, journalist vid LéxpresseGustaf Arrhenius, VD för Institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi

Rekordvinst för Handelsbanken och vinsten för de svenska storbankerna är tillbaka på högre nivåer än innan pandemin. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Claes Aronsson och Ylva Tidevall.

Miljardböter för Scania kvarstår och Swedbank rosade inte marknaden med sin rapport. Ekonomiekot Idag med Victor Jensen, Claes Aronsson och Kristian Åström.

Ytterligare signaler om högre priser. Hygienbolaget Essity ska höja priserna kraftigt. Ekonomiekot Idag med Claes Aronsson och Victor Jensen.

Caroline Salzinger ger dig ordlistan du inte visste fanns: Den lilla tyska valparlören. Ett ord eller begrepp om dagen fram till den 26 september. Medverkande: Caroline Salzinger och Claes Aronsson. Rösten: Johar Bendjelloul Producent: Ulrika Bergqvist.

Säsongsavslutning med Val Kilmers söta haka, riksdagsledamoten Annika Engbloms födelsedag och varningens långfinger! Det blir en rafflande drabbning när två podcasts ställs mot varandra i form av Europapodden-stjärnorna Susanne Palme och Claes Aronsson mot Spår-stjärnorna Anton Berg och Martin Johnson! Eftersom det händer så mycket i svensk inrikespolitik just nu så bjuder självklart Lantzkampen på ronden: "Hur slutar det utrikes?" Det bjuds även på en helt ny rond: "Vilken släktning saknas?" eftersom det i veckans nyheter ovanligt många gånger nämnts olika typer av släktskap. Lantzkampen revanschen bjuder på klassikern "Stämmer påan" med Södertäljes största smurfsamling och cannabisplantor utanför kommunhuset i Burlöv. Tack för en underbar vårsäsong, vi är tillbaka den 27 augusti! Lantzkampen i P1 är en frågesport om veckans nyheter Så går det till: Två lag, med två personer i varje, tävlar om vem som mest hängivet har följt med i veckans nyhetsrapportering. Programledare är som alltid Annika Lantz och med på länk är vår ständige domare Sara Lövestam! Hör du något lustigt i nyheterna som du tycker skulle passa i Lantzkampen - hör av dig till oss! Mejl: lantzkampen@sverigesradio.se

Storbolag gör skarpa uttalanden kring polisvåld och rasism något som tidigare varit otänkbart. Hur kommer det sig att företagsvärlden så tydligt tar ställning i heta ämnen? Vad finns att vinna och vad finns att förlora? Programledare: Hanna Malmodin Gäster och röster i programmet: Eva Ossiansson, lektor marknadsföring Göteborgs universitet Claes Aronsson, reporter Ekonomiekot Kenneth Frazier, vd Merck Mellody Hobson, ordf Ariel investments David M Solomon, vd och ordf Goldman Sachs Tekniker: Maria Stillberg Producent: Olof Wijnbladh ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Efter några spöklika veckor med hårda restriktioner börjar Italien och Spanien öppna sina samhällen igen men rädslan för att smittspridningen ska öka igen är stor. I veckans avsnitt av Europapodden tittar vi på några av de värst drabbade länderna i den pågående Coronapandemin. Hur kommer det att gå för Italien, Spanien och Frankrike när de gradvis lättar på restriktionerna och söker efter en "ny normalitet"? Dessutom så har programledare Claes Aronsson testat sig efter att ha varit sjuk med misstänkt covid-19-smitta resultatet hör du i podden. Medverkande: Ekots utrikeskommentator Susanne Palme, Ulrika Björkstén, chef på Vetenskapsradion och Sveriges radios Sydeuropakorrespondent Margareta Svensson. Programledare: Claes Aronsson Producent: Björn Barr Tekniker: Sandra Pettersson Europapodden europapodden@sverigesradio.se

Direkt från Köpenhamn om hur den nordiska politiken fungerar i coronatider liksom hur väl våra nordiska grannar tycker att Sverige hanterar frågan. Sveriges radios Nordenkorrespondenter befinner sig tillsammans med programledare Claes Aronsson i hjärtat av den danska politiken: Christiansborg i Köpenhamn. Hur nära samarbeten har Sverige med sina nordiska grannar? Hur ser man på Sverige i de andra länderna? Om olika strategier mot coronaepidemin, metoo på Grönland och isbjörnar i Svalbard. Medverkande: Östersjökorrespondent Lubna El-Shanti, korrespondent i Danmark David Rasmusson, Norge- och Islandkorrespondent Jens Möller. Programledare: Claes Aronsson Producent: Richard Myrenberg Europapodden europapodden@sverigesradio.se 

Så blir det att resa och jobba i Storbritannien efter utträdet ur EU hör tidigare Londonkorrespondent Claes Aronsson. Vad gör jag om jag har en resa till London inbokad? Det blir ingen större skillnad vad det gäller resor det är fortfarande passet som gäller. Om man vill jobba eller studera i Storbritannien, vad gäller då? Den brittiska regeringen har sagt att det fortsatt ska vara enkelt att åka till Storbritannien för att plugga. Däremot kan det bli svårare att jobba i landet framöver, framförallt om du vill jobba på till exempel restaurang, enklare jobb. Det kan bli tuffare att få arbetstillstånd då. Om du däremot har en specialkompetens kommer det förmodligen vara enkelt att få jobba och bosätta sig i Storbritannien. De svenskar som redan bor och jobbar i Storbritannien, vad händer med dem? Alla svenskar som bor i Storbritannien ska få bo kvar, med samma rättigheter som i dag. Det enda de kommer behöva göra är att söka ett nytt uppehållstillstånd. Claes Aronsson claes.aronsson@sverigesradio.se

Posttraumatisk regeringsstress i Finland, norska bompengar och danska elefanter så var året i våra nordiska grannländer. I årets avslutande avsnitt av Europapodden så tar Norgekorrespondenten Jens Möller över rodret från Claes Aronsson och gör ett avsnitt som bara fokuserar på våra nordiska grannländer. Hur mår Finland efter två statsministerbyten på ett år? Varför har frågan om bompengar blivit så het i Norge? Och hur lyckades egentligen Danmarks socialdemokrater knipa makten? Medverkande: David Rasmusson, Danmarkskorrespondent och Erika Gabrielsson, Östersjökorrespondent Programledare: Jens Möller, Norgekorrespondent Europaodden europapodden@sverigesradio.se

Ständigt på resande fot, i oglamorös vardag och oförglömliga ögonblick där världshistoria skrivs. Möt dina favoritröster från radion, och hör dem berätta om livet bakom radiorapporterna. Lyssna till deras starkaste minnen och möten och deras dråpligaste anekdoter. Moderator: Palmira Koukkari Mbenga.

Jeremy Hunt - det blir han som utmanar Boris Johnson i kampen om att få leda det brittiska konservativa partiet - och ta över posten som premiärminister. Hör vår korrespondent Claes Aronsson i hans sista insats från London för den här perioden.

Italien öppnar för en ny sorts av statsobligationer som också ska fungera som en egen valuta till EU:s stora förtret. Italiens svaga ekonomi har varit en ständig källa till oro för EU och de övriga euroländerna i flera år. Men med Femstjärnerörelsen och Lega har relationerna försämrats ytterligare. Samtidigt som EU funderar på att utfärda böter för landets höga budgetunderskott, öppnar Italien för att införa en ny typ av statsobligation som enligt vissa bedömare skulle kunna ersätta euron som valuta. I veckans avsnitt av Europapodden närmar vi oss frågan som ger Europas ekonomiska bedömare skrämselhicka att Italien skulle lämna euron. Dessutom så tar vi oss över till de brittiska öarna och ta en titt på kandidaterna som slåss om att få efterträda Theresa May som Tory-ledare och brittisk premiärminister. Medverkande: Susanne Palme, Claes Aronsson, Margareta Svensson och Kristian Åström Programledare: Caroline Salzinger Producent: Björn Barr

Från folkfest till förtryck - om protesten i Sudan som slagits ned. Blir Boris Johnson näste premiärminister i Storbritannien? Världens största sportevenemang för damer - fotbolls-VM har börjat i Frankrike. USA som slavnation - 400 år sedan de första kom över haven. Medverkande: Samuel Larsson, Afrikakorrespondent, Claes Aronsson, London, Margareta Svensson, Paris, Susanna Andrén, Radiosporten och Kajsa Boglind, Washington.

Europa går till valurnorna och Ekots lördagsintervju ägnar hela programmet åt valet till Europaparlamentet. Vilka frågor har dominerat valrörelserna runtom i Europa? Våra korrespondenter Margareta Svensson, Claes Aronsson, Daniela Marquardt och Milan Djelevic är med direkt. Hur har EU förändrats sedan förra valet och hur väl rustat är samarbetet inför framtiden? Samtal med Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Därefter om migrationsfrågan som dominerat EU-debatten de senaste åren. Samtal med Alice Petrén, migrationskorrespondent. Till sist om europeisk identitet. Finns det en sådan och vilken roll spelar den i sådana fall för EU-samarbetet? Samtal med Elisabeth Niklasson, doktor i arkeologi, verksam vid Stanforduniversitetet i USA och Mats Andrén, professor i idéhistoria vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Bodström Producent: Viktor Mattsson

Nytt utspel om Brexit från Theresa May - vår korrespondent Claes Aronsson kommenterar. Tarantinos nya film drog massivt intresse i Cannes. Dömd för våldtäkt mot barn efter 24 år. Nya lagen om familjesökning gav resultat. SD:s EU-topp Peter Lundgren polisanmäld.

Alabama inför landets hårdaste abortlagar, armborst-sekten i Tyskland, om "blåbärsnationer" i hockey-VM och serbiska läkare som nu får lagliga mutor.  Medverkande: Kajsa Boglind, Washington, Claes Aronsson, London, Magnus Wahlman, Radiosporten, Daniela Marquardt, Berlin och Milan Djelevic, Balkan.