Podcasts about ryssar

Vad var det egentligen som hände när en av de mest offentliga ryska krigsmotståndarna i Sverige, Daria Rudneva, blev ett allvarligt säkerhetshot? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konflikts reportrar får av en slump reda på att den ryska fredsaktivisten och forskaren Daria Rudneva ska utvisas och förbjuds återvända till Sverige och hela Schengenområdet under 20 års tid. Hon är en av grundarna av den svenska antikrigsorganisationen Ryssar mot kriget, men hon uteslöts därifrån i maj 2022.Reportrarna ger sig in i ett gråzonsland, där frågorna är många men svaren svåra, ibland nästintill omöjliga, för journalister att slå fast. Resan tar reportrarna från de ryska fredsaktivisterna, in i Stockholms universitetsvärld och ända upp i den globala forskareliten, i de absoluta frontlinjerna av den mänskliga kunskapen. Vem och vad kan vara en säkerhetsrisk i Sverige idag? Medverkande: Daria Rudneva, fredsaktivist och forskare, Thors Hans Hansson, professor emeritus i teoretisk fysik, tidigare medlem i Nobelkommittén, Sergey Prokhorov, rysk regimkritiker och en av grundarna av Ryssar mot Kriget, Karina Shyrokykh, docent vid Stockholms Universitet, Jonathan Feldman, docent vid Stockholms Universitet, Frank Wilczek, amerikansk professor i teoretisk fysik och nobelpristagare, Galina Arapova, rysk advokat, Marina, medlem i organisationen Ryssar mot kriget som greps och förhördes när hon åkte tillbaka till Ryssland, Fredrik Hallström, operativ chef på SäpoProgramledare: Fernando Ariasfernando.arias@sr.seReportrar: Daniel Öhman och Anja Sahlbergdaniel.ohman@sr.se anja.sahlberg@sr.seTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberg

Vi är trötta på ryssarna och deras släpankare. Och drabbade av julförkylning. Men språket har vi alltid. Borde vi inte upprätthålla skillnaden mellan prat och tal och tala lite mera? Inte minst i public service. Och på tal om ekensnack: kan ni inte skilja det från rikssvenska kan ni lyssna på Björnen Baloo, dvs Beppe Wolgers, i Djungelboken. Där har nu ekensnack. Borde det förresten inte finnas en bra svensk term för voice over? Vi lanserar den: "överröst" som i Johan Rabaeus är överröst till Krösus Sork. Kungen har hållit tal och värmt Widar Anderssons hjärta. Och Johan fyller år, just i dag. Vi gör en aningen planlös utvikning i astrologin, men tar oss sedan tillbaka till jultidningar och därifrån till Tatler och historien om spionen Aline Griffith - rafflande läsning. Boken som artikeln bygger på heter Sisterhood of spies. Och förkylningen har givit Johan ro att läsa Torgny Lindgren igen. Alltid stärkande. Och missa inte Thomas Steinfelds artikel om Musk och de andra grabbarna i kapitalets fantasyklass. Finns i Fokus. Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kommer det sig att det var ryssar och inte kineser som i första hand koloniserade Sibirien? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 17.00

Den här sista fredagen i oktober fyller vi FREDAGSFRALLAN med allt från rysk invasion till populäraste pizzan och där emellan det som en gång i tiden tog oss upp ur svälten. Och lite annat också. Välkommen att lyssna kl 0700 fredag den 27 oktober! FREDAGSFRALLAN – Live från studion i Tranås på fredagsmorgnarna med programledarna […]

Fall från balkonger och berg. Mystiska drunkningsolyckor. Två ”självmord” på två dagar. Bara i juli och augusti i år har nio ryska höjdare dött under diffusa omständigheter. Ryssland slukas nu sakta av en malström som är starkare än vid Sovjets undergång, skriver säkerhetsrådgivaren Vilhelm Konnander. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Få känner till att det i Sverige idag vuxit fram ett parallellsamhälle. Människor från det forna Sovjetunionen lever här under oskrivna lagar och uppförandekoder. Dagens gäst är författaren och journalisten Liza Alexandrova-Zorina som i boken ”Imperiets barn” träffat människorna i detta postsovjetiska samhälle. Hon beskriver en värld som präglas av svart ekonomi och våld, där kvinnor tvingas ha sex för att få arbete, indrivare används för att få ut obetalda löner och maffian gör beställningsmord om de får tillräckligt betalt.Liza Alexandrova-Zorinas bok:  https://www.adlibris.com/se/bok/imperiets-barn-ett-reportage-9789179652883Stötta podden på patreon.com/bildningskomplexet och få avsnitt före alla andra eller på SWISH på 0709262541.Facebook: BildningskomplexetInstagram: BildningskomplexetTwitter: @BenjaminElforsE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin

Nyheterna Radio 17.00

Ronie Berggren och Björn Norström om det senaste i USA: Många svenskar i USA är högutbildade; Kärnfamiljen viktigare än ras för stabilitet; Trump leder stort i republikanernas primärval; Den illegala invandringen över Mexikogränsen fortsätter; Biden ger tummen upp för F-16-plan till Ukraina; Illegal immigrant i Maryland återfaller efter barnvåldtäkt; Hårda konflikter om transgenderpolitik i Nebraska; Om Trump vinner, är vänstervåld att vänta?; Obama-administrationen insatta i Trumpövervakningen; Transgender vinner cykeltävling i USA; Londons borgmästare Sadiq Khan skyller sin PTSD på Donald Trump; Michelle Obamas juiceföretag håller inte standarden; Teateruppsättning av Life of Brian censureras; Adidas senaste baddräktsmodell är svart man; Ryssar anhållna i Arizona för smuggling; Majorie Taylor Greene vill ställa Biden inför riksrätt pg a kaoset vid gränsen; Kamala Harris roll som Vita Husets AI-övervakare ifrågasätts; Biden rådgivarens icke-binära Sam Brinton på flykt från rättvisan; Brett Favre kritiserar Woke; Kongresskvinna Anna Paulina Luna vill sparka Adam Schiff från Representanthuset för lögnerna mot Donald Trump; Skolor i New York ackorderar illegala immigranter; Demokraten Joe Manchin motsätter sig Bidens domare. ----- STÖD AMERIKANSKA NYHETSANALYSER: http://usapol.blogspot.com/p/stod-oss-support-us.html

Nyheterna Radio 17.00

Ett år efter invasionen. Om hjältemod, krigströtthet vardag och framtid i krigets Ukraina. För ett år sedan förändrades livet totalt för miljontals människor i Ukraina. Från att känna sig trygg i sin egen säng om natten förändrades allt den där tidiga morgonen den 24 februari 2022. Lugna drömmar förvandlades till en levande mardröm berättar Kateryna Martinyuk som bor i Lviv i västra Ukraina. Hör hur kriget tvingar barnen att växa upp fort men även hur planer om framtiden skapar hopp.Kateryna har valt att stanna i Ukraina samtidigt som flera miljoner har lämnat landet. Vår utsända Trygve Ulriksen Skogseth finns vid den polska gränsen dit många tog sig för ett år sedan. Hur ser livet ut på andra sidan gränsen och när ska man våga vända tillbaka till sitt hemland?Ryssar i Sverige känner sig som monsterVi möter Anja som känner sig som en brottsling för att hon är född i Ryssland. Den generella synen på ryssar har förändrats och det är något som Anja hanterar dagligen.Vår korrespondent Caroline Kernen, med fokus på unga, rapporterar från Kiev om hur ungas liv påverkas av kriget. Hör om rädsla, osäkra framtidsplaner och synen på att man kan behöva offra allt för kriget.

Vi talar dagligen om kriget i Ukraina. Ryssland är roten till det onda och ryska folket verkar vara handlingsförlamat. Stämmer den bilden och hur illa är det egentligen? Tanja Ljungkvist, ryska bosatt i Finland och journalisten Anders Mård diskuterar i Slaget efter tolv. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Är de desertörer, spioner eller förövare? De hundratusentals män som nu lämnar Ryssland är ett ämne som skapar konflikt. I Tyskland är de välkomna, medan många andra länder är skeptiska. På en kvart får vi veta vart alla ryssar ska ta vägen och varför länder förhåller sig så olika till hur man ska ta emot dem. Med Teresa Küchler, SvD:s korrespondent i Bryssel och Tomas Lundin, korrespondent i Bonn.

Den 27e frukosten Become a member at https://plus.acast.com/s/hakeliuspopova. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 12.00

Ryssland har gett order om en ”delvis mobilisering” till kriget i Ukraina, men få ryssar är sugna på att vara vid fronten. På flera håll protesterar människor mot mobiliseringen, och allt fler män försöker lämna landet för att undvika att dras in i militären. Hur påverkar upptrappningen kriget i Ukraina, och hur påverkar den vad som händer i Ryssland? Hör DN:s utrikeskommentator Michael Winiarski. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media

I Godmorgon, världen denna vecka: Vad vill socialdemokraterna göra i opposition? Om ryssar som flyr till Turkiet och slöjprotesterna i Iran. Samtal om tillståndet i Sverige. Ryssar flyr till Turkiet efter mobiliseringsbesked Efter beskedet om delvis mobilisering i Ryssland sålde flygbiljetterna från Moskva till andra länder slut blixtsnabbt.Ira Lobanovskaja, en ung ryska som bor i Istanbul, har startat en tjänst på nätet och i sociala medier som hjälper människor som vill lämna Ryssland. Innan Putins tal om mobilisering hjälpte organisationen i Istanbul 40,000 människor. Två dagar efter talet var det ytterligare 100,000 som fick hjälp. Sverigedemokraterna vann slaget om landsbygdsväljarnaI årets val har fler riksdagspartier än vanligt vurmat för väljarna utanför storstäderna.Men när valresultatet var klart visade det sig att det återigen var Sverigedemokraterna som vann kampen om väljarna utanför storstäderna. Socialdemokraterna förbereder sig för att bli oppositionspartiSocialdemokraterna måste nu förbereda sig på en tid i opposition.På regeringskansliet i Stockholm packar avgående justitieminisiter Morgan Johansson sin flyttlådor för vidare transport till riksdagen. Han gjorde samma resa 2006, när Göran Persson regering fick lämna över till den första Alliansregeringen. Men läget nu är annorlunda än då, säger Johansson.Hela innehållet i programmet:Timme ett:Kriget i Ukraina går i in i ny fas Istanbul tillflyktsort för Putin-kritiska unga ryssarSlaget om landsbygdsväljarnaTre röster om kylaGöran Rosenbergs krönikaPanelen Timme två: Socialdemokraterna i oppositionPublic ServiceSlöjprotesterna i IranVal i ItalienLäget i landet - två böcker om Sverige av idagKåseri av Pamela JaskoviakProgramledare Sara Stenholm Producent Nina Benner Tekniker Matilda Eriksson

Nu får ryssar inte längre alls resa in till Polen och de baltiska länderna med turistvisum. Särskilt Estland har kritiserat Finland för att inte tillämpa samma strikta linje. Är vi fega paragrafryttare eller följer vi bara EU:s regler? Tolkningarna går i sär. Gustaf Antell, Svenska yles medarbetare i Baltikum, och riksdagsledamoten Peter Östman (kd) analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Frågan om de ryska turistvisumen splittrar EU. Är det rimligt att straffa en hel befolkning? Eller riskerar ett visumstopp bara att spä på russofobi och spela Putin i händerna? Frågan är dessutom juridiskt snårig. Tjeckien, Finland och Baltikum driver på och vill försvåra för ryssar att resa in i Europa.Men visumfrågan är besvärlig för EU. Andra EU-ledare varnar för konsekvenserna av att bestraffa ett helt folk. Dessutom finns juridiska komplikationer och visumfrågan prövas nu rättsligt av EU. Stora principfrågor om fri rörlighet och öppenhet står på spel.Så kommer Europa att kunna enas? Samtidigt pågår en intensiv debatt om ökad russofobi till följd av Putins krig i Ukraina. Hur är det att vara ryss och åka på solsemester till södra Europa idag?Claes Aronsson, programledareSusanne Palme, EU-kommentatorJohanna Melén, tidigare RysslandskorrespondentMarianne Sundholm, politisk reporter på YLE

Peppen inför Way Out West har börjat för David Druid och Kodjo Akolor. Våra ögon öppnas när gänget inser att fler filmer än vad man trott inte åldrats så bra. Förutom problematiska filmer, tar Sara Kinberg upp en viss AI-robot som är lika problematisk. P3 Nyheters Lisa Nord ger oss en fördjupning i ryssar som nekas turistvisum och en apokalyptiskliknande video. Officern David Bergman är dagens gäst och pratar om att lära ut konsten att döda. Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Kodjo Akolor.

Babs Drougge och Lisa Nord på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Sara Kinberg och Kodjo Akolor. Vi snackar om att flera EU-länder vill göra det svårt för ryska turister att besöka Europa. I bland annat Finland höjs röster för att stoppa de ryska shoppingturisterna som tar sig landvägen till Helsingfors.Sedan lyssnar vi på delar ur USA:s förre president Donald Trumps apokalyptiska kampanjliknande video som publicerades timmar efter FBI-razzian mot hans bostad i Florida. Videon kan ses som ett tydligt tecken på att Trump vill göra comeback i Vita huset.

Derbydags! Stahre gästar! Den stora rivalen. AW-stämning i studion. Nervösa Bajen. Ångest i Djurgården. Rosévin och taxi. Blåvitts guldvaskande. 3-6-1!

Aborträtten i USA. Nato-toppmöte. Patienter ligger kvar trots platsbrist. SMS-livräddare. Medieutredningen. Kritik mot Sveriges Radios säkerhet. Norge och terrorhotet. Ryssar emigrerar till Armenien. Semesterstressen. Aborträtten.

Frankrike efter omvalet av Macron, hur går han vidare nu och hur ser framtida samarbeten ut med EU? Splittring i Nato, vilken roll spelar det? Nastyja från Ukraina fick ett nytt hem i Mariefred. Fler återvänder till Kiev. Hur bygger man upp ett land efter ett krig? Folkhälsomyndigheten varnar för ny smittotopp av covid. Ryssar på flykt i Israel.

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. Ryssar som kritiserar invasionen av Ukraina kan riskera att bli av med sitt medborgarskap; det här har föreslagits i Duman. Samtidigt rensar Putin ut i sin egen säkerhetstjänst och trappar upp retoriken i ett tal där han säger att Ryssland kommer att uppnå alla sina mål i Ukraina. Vi går igenom ett händelserikt Putin-dygn.Sen pratar vi om att den finska Nato-utredningen släpps idag, och precis samtidigt ska Finlands statsminister Sanna Marin och Sveriges dito Magdalena Andersson hålla presskonferens. Kanske får vi idag en fingervisning om huruvida ett historiskt försvarspolitiskt skifte är i antågande för svensk del. Vi försöker ge en bild av vad det skulle innebära.

I veckans redaktionspodd inspelad på Clubhouse diskuterar Martin Schibbye, Brit Stakston och Rasmus Canbäck om veckans publiceringar. Hör om hur hyrorna rusar i Armenien efter flykten från Ryssland. Om Arnolds vädjan att inte demonisera Ryssland och om nyheten som kom bort: Den halva miljon människor som dött i Tigray de senaste 16 månaderna-

I veckans redaktionspodd inspelad på Clubhouse diskuterar Martin Schibbye, Brit Stakston och Rasmus Canbäck om veckans publiceringar. Hör om hur hyrorna rusar i Armenien efter flykten från Ryssland. Om Arnolds vädjan att inte demonisera Ryssland och om nyheten som kom bort: Den halva miljon människor som dött i Tigray de senaste 16 månaderna-

Nyheterna Radio 17.00

Margret Atladottir ska ta hjälp av en livscoach men behöver hon verkligen det när hon har Life Coach David Druid? Kodjo Akolor kan inte säga ett ord utan att det blir kvällstidningsrubriker! Effie Karabuda från P3 Spel pratar om ryssar som får hat på internet. P3 Nyheters Babs Drougge rapporterar om att Ryssland bombar barnsjukhus i Mariupol. Erik Glaad, inrikespolitisk reporter, förklarar det ökade förslagsanslaget. Calle Schulman om podden med Fredrik Söderholm, "Schulman & Geniet. Programledare: Margret Atladottir, David Druid och Kodjo Akolor

Ukrainska sidans berättelser dominerar på sociala medier och Ivan Vyrypajev, en av Rysslands mest spelade och prisbelönade samtidsdramtiker skänker alla arvoden han får från teatrar finansierade av det ryska kulturministeriet till hjälporganisationer som stödjer ukrainska flyktingar. Producent: Estrid HolmProgramledare: Linnéa Wannefors

Dagen då Ryssland inledde invasionen av Ukraina, den 24:e februari 2022, förändrades världen i grunden. Över en natt, som man brukar säga. Den säkerhetsordning vi haft i Europa byggde på en överenskommelse om att varje land har rätt att välja sin egen väg i utrikespolitiken och att inget annat land har rätt att med våld flytta gränser för en suverän stat. Nu har Ryssland frångått det. Hur hamnade vi här och vad ska vi göra åt det? Om man inte talar ryska så kan man inte förstå Ryssland, åtminstone inte fullt ut. Därför är experter som behärskar språket och kulturen värda sin vikt i guld, särskilt nu. Dagens gäst är en av dem. Fredrik Löjdquist är chef över Centrum för Östeuropastudier (Stockholm Center for Eastern European Studies, SCEEUS) som är ett fristående kunskapscentrum inrättat och finansierat av regeringen. Han har en lång bakgrund som diplomat med fokus på Östeuropa, Ryssland och hybridkrigföring. Ryska lärde han sig i lumpen, ett par år innan muren föll. Inom hans eget skrå, och bland säkerhetspolitiska experter, var det många som såg vad som höll på att hända med Ryssland. Men västvärlden i stort reagerade inte i tid, enligt honom.– Det fanns en fördröjning i det västerländska i västs förståelse av vad som höll på att ske, och man hade kanske lite svårt att ta till sig alla signaler och dra slutsatsen av dem, men åtminstone efter den ryska aggressionen mot Ukraina 2014 blev det uppenbart. Men kanske trodde man att det skulle stanna där på något sätt. Att man hade ett jämlikt läge som förvisso var olyckligt och besvärligt, men som ändå kunde hanteras på något sätt. Och det vi har sett byggas upp under de senaste året är det ju att Ryssland absolut inte är nöjt med status quo, utan man vill flytta fram positionerna.– Det är viktigt att komma ihåg att det här inte bara handlar om Ukraina, utan det handlar om om vår säkerhet, om allas säkerhet. Både på europeisk nivå och på den globala nivån. Kan man säga, som exempelvis John Mearsheimer, att det är USA, Nato och EU som provocerat Ryssland till detta? Han menar att man i stället borde ha gjort Ukraina och Georgien till buffertstater mellan stormakterna. – Det bygger på en massa felaktiga antaganden, skulle jag hävda. För det första strider det mot idén att alla stater är lika suveräna. Denna tanke innebär att man skulle till mäta vissa stater mer inflytande, att ett stort land som Ryssland skulle ha veto över ett annat lands utrikes- och säkerhetspolitik, men kanske också i inrikespolitiken. – Då är man ute på ett väldigt farligt sluttande plan. Om du börjar göra avkall på de här principerna, var kommer det sluta någonstans? Vilka länder ska utgöra den här bufferten? Om vi i Sverige eller Finland inte kan lita på att principen om territoriell integritet eller suveränitet gäller för ett land som Ukraina? Hur ska vi då veta att det gäller för våra egna länder? – Det här bygger på en underliggande kålsuparteori, nämligen att Ryssland har sin inflytandesfär och USA och Nato har sin. Men så är det inte. Vad det handlar om är inte att USA eller Nato har en egen sfär. Nato är en demokratisk sammanslutning av länder där länderna frivilligt och självmant har gått med. Det gäller även EU. Det är inte så att det sker på något diktat uppifrån, till skillnad från när Putin vill kunna bestämma andra länders politik från Moskva.(Ovanstående är bara ett kort utdrag från samtalet.) Jag mottar inga statliga bidrag eller annan finansiering, utan förlitar mig helt på er läsare och lyssnare. Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.Länk till Fredrik Löjdquists senaste memo om Ukrainakriget: härIntervju med John Mearsheimer: här Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Kalle Berg och Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: David Druid, Linnéa Wikblad och Kodjo Akolor. De så kallade humanitära korridorerna för civila har under helgen visat sig vara tomma löften från Rysslands sida. Enligt experter är de utlovade eldupphören bara en del i en rysk strategi att signalera att man inte attackerar civila. Samtidigt fortsätter omfattande beskjutning i flera ukrainska städer.Sen pratar vi om att kriget, tvärtemot vad Putin säger, inte verkar gå enligt plan för Ryssland. Nu införs nya medielagar för att hindra den sanna bilden från att nå den ryska befolkningen, men frågan är om Putin kommer att lyckas behålla sitt breda stöd, eller om kriget blir hans slutgiltiga fall.

Det Ryska hotet mot Sverige och Finland. Ryska militärstrategier. Det finns uppgifter om att Kina och Ryssland koordinerat inför invasionen. Ryssar i Sverige. Senaste uppgifterna inifrån Ukraina. EU-direktivet om tillfälligt skydd. Tränare och spelare lämnar sina klubbar i Ryssland. Flyktingarna från Ukraina.

Det här avsnittet om det Kievrusiska riket spelades in två dagar före invasionen av Ukraina 24/2. Det avhandlar hur vikingar från dagens Sverige spelade roll i uppbyggnaden av ett rike söder om sjön Ladoga som sedermera fick sin bas i Kiev. Sju härskare och deras kontakter med Konstantinopel och araber från mitten av 800-talet till 1000-talet är den röda tråden. Det här är den ursprungsberättelse och arv som dagens Ryssland och Ukraina delar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det femte avsnittet av C Mores hockeypodcast, Rinkside avhandlar MoDos stjärnproblematik och lösning på Modigs frånvaro, HV71:s värvning kan ta laget till SHL, Almtuna mot slutspel, OS-kungens scoutrapport, Södertäljes överlevnadsserie, var ska nyförvärven lira? Kristianstads dipp, Karlskogas nya EPA-förare, förfallet i Småland, Liss hetast i ligan, Torgny Bendelin-imitationen och mycket mer.Ansvarig utgivare: Erik Westberg Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visa vem du är när du spelar om pengar och jag ska berättta vem du är. Morris Wikström reflekterar över hasardspelens djupa betydelse i den klassiska ryska litteraturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes ursprungligen 22/9 2020.Jag spelar inte om pengar. Tvärtom. Jag har en djupt liggande oro för att stå barskrapad särskilt utan att ha hunnit fundera över konsekvenserna av mina beslut. Därför tog det lång tid innan jag besökte ett spelhus. Men så en sen kväll blev jag spontant medbjuden till ett av Stockholms casinon och tackade ja. Jag underströk att jag absolut inte tänkte spela, utan att jag följde med bara för att se en miljö som jag aldrig sett förut. Till saken hörde också att jag just avslutat Fjodor Dostojevskijs Spelaren.I den korta romanen befinner sig huvudpersonen spelaren i den tyska staden Roulettenburg. Han är där som privatlärare åt en förmögen familj, och är djupt förälskad i familjens dotter. Samtidigt, i kulisserna, befinner sig familjen i en prekär situation med ekonomiska skulder. För att klara sig ur knipan sätter familjen sitt hopp till en förmögen släkting, farmodern som förväntas gå bort inom kort och lämna efter sig ett stort arv. Till allas förvåning dyker hon själv upp i Roulettenburg inte alls sjuk och börjar spela bort sin förmögenhet på stadens casino.Dostojevskij hade själv återkommande skov av spelmani. Många är breven till hans fru Anna som förgäves väntar på honom i Ryssland under tiden som författaren tillbringar dag och natt på ett casino i Tyskland. Kan du skicka mera pengar, skriver han som svar på hennes långa brev om saknad och oro. Allt kommer bli bra, jag reser strax hem, jag ska bara vinna tillbaka det jag förlorat Som många spelmissbrukare försöker Dostojevskij hitta orsaken till sina misslyckanden hos sina nära och kära. I spel, hävdar Dostojevskij, vinner man så länge man behåller sitt kallsinne. Men de kärleksfulla breven och saknaden efter Anna gör Dostojevskij emotionell, och därför går det sämre.Dostojevskij är långt ifrån den enda ryska 1800-talsförfattare som låtit kort- och hasardspel ta stor plats i sina litterära verk. Kortspelet är, tillsammans med baler, danser och parader, en nyckel för att förstå romanfigurerna också hos författare som Tolstoj, Pusjkin och Gogol. Spader dam, ruter knekt, hjärter tre. Alla kort har sin roll att spela och det har också valet av kortspel. Litteraturvetaren och kulturhistorikern Jurij Lotman beskriver i sitt verk Besedy o russkoj kulture (Samtal om rysk kultur) hur valet av kortspel speglar romanpersonernas status och känsla av kontroll över sina liv. Det finns kortspel som bygger på slumpen. Sådana kortspel är illa sedda av den ryska överklassen. Högre status har spelen som kräver skicklighet i den typen av spel faller ansvaret tyngre på spelarens axlar, det finns en teoretisk möjlighet att faktiskt kontrollera spelets gång. Men i gengäld är också insatserna större och fallet högre.Men typen av spel säger inte bara något om den som deltar, det avslöjar också något om samhället personen lever i. Jurij Lotman gör en poäng av att kortspelets lockelse under första häften av 1800-talet uppstod i kontrast till det rangbundna, högst hierarkiska samhället i Sankt Petersburg. Allting var lagbundet och reglerat. Kortspelet var en av få tillflyktsorter där slumpen och ödet fortfarande spelade en viss roll. Samtidigt skulle den emotionella upphetsningen under kortspelen inte märkas spelaren skulle stoiskt uthärda förluster och hålla god min. Få har gestaltat den kontrasten bättre än Leo Tolstoj, som i Krig och Fred låter Nikolaj Rostov spela bort familjens sista pengar i ett rusigt kortspel utan att kunna visa sin förtvivlan.Samtidigt regerade såklart ett verkligt godtycke i det ryska samhället. Det är inte en slump att handlingen i Dostojevskijs Spelaren kretsar kring striden om ett arv. Ett penndrag på ett papper kunde i tsar-Ryssland, där tillgångarna var så extremt ojämnt fördelade innebära skillnaden mellan livslångt överflöd och livslång svält. På det viset förvandlar Dostojevskij sina romanfigurers sociala spel till en form av roulett där varje ny relation och bekantskap blir en insats som förhoppningsvis ska löna sig.För Dostojevskij, som under 1860-talet gav sig i kast med dåtidens stora ryska identitetsfrågor, fanns såklart också en dimension av storpolitik och kulturell identitet i att hänge sig åt ödet. I Spelaren låter huvudpersonen det irrationella och ödesstyrda stå i kontrast till den västerländska sparsamheten. Enligt min åsikt, säger spelaren, är rouletten uppfunnen just för ryssarna. [] Ryssar har inte den där förmågan att samla kapital som är så utmärkande för de västeuropeiska civiliserade invånarna och som av dem anses vara en så väsentlig grundval för den jordiska lyckan. [] Men det är inte helt säkert, vilket som är mest tarvligt: det dåraktiga lättsinnet hos ryssarna eller detta sparande och hopskrapande av pengar, som utmärker våra hedervärda grannar [] För min del [] vill jag hellre tillbringa hela mitt liv i ett kirgistält, än böja mig för sparandets ideal, som tillintetgör individualiteten och gör människan till ett bihang åt sin plånbok.Jag vandrar runt på heltäckningsmattorna under vargtimmarna på casinot i Stockholm. Här, liksom i Ryssland på 1800-talet, går det att se tydliga skillnader i de olika spelens status. På bottenvåningen återfinns spelen som styrs av slumpen, medan pokerspelarna, vars insatser är större, sitter på de övre våningsplanen. Ett minne kommer till mig. Det är fredag, mamma kommer hem från jobbet på dåligt humör, frustrerad. Nu satsar vi, säger hon till mig och min bror. Vi går ner till spelbutiken på ICA och mamma säger åt oss att plocka på oss de olika spelkupongerna i spelbutiken. Vi är inte säkra på vad spelen går ut på. Men vi fyller i kuponger för Bingolotto, Keno, Stryktipset och v75. Vi är rusiga. Nu händer det. Jag är så trött på att inte ha pengar, säger mamma. Dagen efter bänkar vi oss framför tv:n och har koll på resultatservicen på text-tv. Vi för anteckningar och gör streck i våra kuponger. Men det går inte. Vi vinner ingenting och mamma säger uppgiven och full av ångest: det här gör vi aldrig igen.Ingen kan i längden vinna mot banken eller vem det nu är som delar ut korten i spelen vi för tillfället deltar i. Men enbart ritualer och sociala koder är inte nog för att förstå varför vi under olika faser i våra liv ändå försöker. Speldjävulens långa fingrar kan nå vem som helst. Det vet Dostojevskij bättre än någon annan. I den melankoliska slutscenen i Spelaren, efter att huvudpersonen förstått att hans spelande gjort att han förlorat sitt livs kärlek, påminner han sig i en hastig tillbakablick om hur han en gång hade en enda gulden kvar. En enda gulden efter att ha spelat bort alla sina tillgångar. Han hade tvekat. Skulle han satsa sitt sista mynt eller låta förlusterna stå. Skillnaden mellan en gulden och inga pengar alls är enorm. Men, säger spelaren, jag satsade min gulden min allra sista. Endast 20 minuter stannade jag i spelsalen och då jag lämnade den hade jag 170 gulden på fickan. Detta är ett faktum! Så mycket kan ibland en enda gulden betyda!, utropar han.Och vad skulle ha inträffat om jag då hade förlorat modet, säger han och vänder tillbaka till roulettbordet.Morris Wikström, journalist

Vi reser i gränslandet mellan då och nu och möter på vägen såväl Knivsta Sandberg som Marilyn Monroe. Ryssar i speedos lurar i buskarna kring Kaknäs samtidigt som Göteborgsfotbollen har mycket att lära av Stockholms dito. Sump-Hugo, Götrik Putte Frykman, Hasse Jeppsson och engelsk-kinesen Frank Soo är andra karaktärer vi lär känna på vår pilgrimsvandring […]Inlägget 568. Consigliere Kotschack dök först upp på Tutto Balutto.

Vi reser i gränslandet mellan då och nu och möter på vägen såväl Knivsta Sandberg som Marilyn Monroe. Ryssar i speedos lurar i buskarna kring Kaknäs samtidigt som Göteborgsfotbollen har mycket att lära av Stockholms dito. Sump-Hugo, Götrik Putte Frykman, Hasse Jeppsson och engelsk-kinesen Frank Soo är andra karaktärer vi lär känna på vår pilgrimsvandring […]Inlägget 568. Consigliere Kotschack dök först upp på Tutto Balutto.

Vi reser i gränslandet mellan då och nu och möter på vägen såväl Knivsta Sandberg som Marilyn Monroe. Ryssar i speedos lurar i buskarna kring Kaknäs samtidigt som Göteborgsfotbollen har mycket att lära av Stockholms dito. Sump-Hugo, Götrik Putte Frykman, Hasse Jeppsson och engelsk-kinesen Frank Soo är andra karaktärer vi lär känna på vår pilgrimsvandring […] Inlägget 568. Consigliere Kotschack dök först upp på Tutto Balutto.

I veckans odpod: Jan Gradvall och hoppfullhetens dialektik, den ryska underrättelsetjänstens spånmöten och det obefolkade nätet. Om du kan, stöd oss på http://patreon.com/odpod

Oktober murrar på! Höst och rusk och regn OCH filmpladder! It´s a way of life! Grisar (igen!!), Ryssar i rymden, fönstertvätt och gamnacke i soffan en fredagskväll, samt "the summer of love 1967". Plus sedvanliga tv-serietips och annat löst snack. Lite som det ska vara helt enkelt. Som Patreonare får du den här veckan som vanligt extra godis! Bli medlem och bonushäng med oss! Get some! p.s. Nominera gärna Snacka om Film på Guldpodden.se. (vi kommer att fnittra av tacksamhet)

I veckans avsnitt pratar vi om nyrika e-sportsryssar, Donkens pigga marknadsavdelning och om Metroid Dread. Ferhat har sett Den svenska hiphopens pionjärer på SVT och ser fram emot Pacman-SM. Dessutom blir det ett åldersgissnings-quiz. Veckans tips: Circuit Superstars

I detta avsnittet utav Drottninggatan Podcast har vi med oss Sasha ”Xentattoo” som är det nyaste tillskottet på Judiths Tattoo. Vi pratar om hans resa från Ryssland till Sverige och han krossar även några förutfattade meningar som vi Svenskar kan ha om Ryssar. Utöver det får vi höra om Danskens kattproblem hemma på tomten. Allt detta plus mycket mer, trevlig lyssning!

Visa vem du är när du spelar om pengar och jag ska berättta vem du är. Morris Wikström reflekterar över hasardspelens djupa betydelse i den klassiska ryska litteraturen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag spelar inte om pengar. Tvärtom. Jag har en djupt liggande oro för att stå barskrapad särskilt utan att ha hunnit fundera över konsekvenserna av mina beslut. Därför tog det lång tid innan jag besökte ett spelhus. Men så en sen kväll blev jag spontant medbjuden till ett av Stockholms casinon och tackade ja. Jag underströk att jag absolut inte tänkte spela, utan att jag följde med bara för att se en miljö som jag aldrig sett förut. Till saken hörde också att jag just avslutat Fjodor Dostojevskijs Spelaren. I den korta romanen befinner sig huvudpersonen spelaren i den tyska staden Roulettenburg. Han är där som privatlärare åt en förmögen familj, och är djupt förälskad i familjens dotter. Samtidigt, i kulisserna, befinner sig familjen i en prekär situation med ekonomiska skulder. För att klara sig ur knipan sätter familjen sitt hopp till en förmögen släkting, farmodern som förväntas gå bort inom kort och lämna efter sig ett stort arv. Till allas förvåning dyker hon själv upp i Roulettenburg inte alls sjuk och börjar spela bort sin förmögenhet på stadens casino. Dostojevskij hade själv återkommande skov av spelmani. Många är breven till hans fru Anna som förgäves väntar på honom i Ryssland under tiden som författaren tillbringar dag och natt på ett casino i Tyskland. Kan du skicka mera pengar, skriver han som svar på hennes långa brev om saknad och oro. Allt kommer bli bra, jag reser strax hem, jag ska bara vinna tillbaka det jag förlorat Som många spelmissbrukare försöker Dostojevskij hitta orsaken till sina misslyckanden hos sina nära och kära. I spel, hävdar Dostojevskij, vinner man så länge man behåller sitt kallsinne. Men de kärleksfulla breven och saknaden efter Anna gör Dostojevskij emotionell, och därför går det sämre. Dostojevskij är långt ifrån den enda ryska 1800-talsförfattare som låtit kort- och hasardspel ta stor plats i sina litterära verk. Kortspelet är, tillsammans med baler, danser och parader, en nyckel för att förstå romanfigurerna också hos författare som Tolstoj, Pusjkin och Gogol. Spader dam, ruter knekt, hjärter tre. Alla kort har sin roll att spela och det har också valet av kortspel. Litteraturvetaren och kulturhistorikern Jurij Lotman beskriver i sitt verk Besedy o russkoj kulture (samtal om rysk kultur) hur valet av kortspel speglar romanpersonernas status och känsla av kontroll över sina liv. Det finns kortspel som bygger på slumpen. Sådana kortspel är illa sedda av den ryska överklassen. Högre status har spelen som kräver skicklighet i den typen av spel faller ansvaret tyngre på spelarens axlar, det finns en teoretisk möjlighet att faktiskt kontrollera spelets gång. Men i gengäld är också insatserna större och fallet högre. Men typen av spel säger inte bara något om den som deltar, det avslöjar också något om samhället personen lever i. Jurij Lotman gör en poäng av att kortspelets lockelse under första häften av 1800-talet uppstod i kontrast till det rangbundna, högst hierarkiska samhället i Sankt Petersburg. Allting var lagbundet och reglerat. Kortspelet var en av få tillflyktsorter där slumpen och ödet fortfarande spelade en viss roll. Samtidigt skulle den emotionella upphetsningen under kortspelen inte märkas spelaren skulle stoiskt uthärda förluster och hålla god min. Få har gestaltat den kontrasten bättre än Leo Tolstoj, som i Krig och Fred låter Nikolaj Rostov spela bort familjens sista pengar i ett rusigt kortspel utan att kunna visa sin förtvivlan. Samtidigt regerade såklart ett verkligt godtycke i det ryska samhället. Det är inte en slump att handlingen i Dostojevskijs Spelaren kretsar kring striden om ett arv. Ett penndrag på ett papper kunde i tsar-Ryssland, där tillgångarna var så extremt ojämnt fördelade innebära skillnaden mellan livslångt överflöd och livslång svält. På det viset förvandlar Dostojevskij sina romanfigurers sociala spel till en form av roulett där varje ny relation och bekantskap blir en insats som förhoppningsvis ska löna sig. För Dostojevskij, som under 1860-talet gav sig i kast med dåtidens stora ryska identitetsfrågor, fanns såklart också en dimension av storpolitik och kulturell identitet i att hänge sig åt ödet. I Spelaren låter huvudpersonen det irrationella och ödesstyrda stå i kontrast till den västerländska sparsamheten. Enligt min åsikt, säger spelaren, är rouletten uppfunnen just för ryssarna. [] Ryssar har inte den där förmågan att samla kapital som är så utmärkande för de västeuropeiska civiliserade invånarna och som av dem anses vara en så väsentlig grundval för den jordiska lyckan. [] Men det är inte helt säkert, vilket som är mest tarvligt: det dåraktiga lättsinnet hos ryssarna eller detta sparande och hopskrapande av pengar, som utmärker våra hedervärda grannar [] För min del [] vill jag hellre tillbringa hela mitt liv i ett kirgistält, än böja mig för sparandets ideal, som tillintetgör individualiteten och gör människan till ett bihang åt sin plånbok. När jag vandrar runt på heltäckningsmattorna under vargtimmarna på casinot i Stockholm kommer ett minne till mig. Det är fredag, mamma kommer hem från jobbet på dåligt humör, frustrerad. Nu satsar vi, säger hon till mig och min bror. Vi går ner till spelbutiken på ICA och mamma säger åt oss att plocka på oss de olika spelkupongerna i spelbutiken. Vi är inte säkra på vad spelen går ut på. Men vi fyller i kuponger för Bingolotto, Keno, Stryktipset och v75. Vi är rusiga. Nu händer det. Jag är så trött på att inte ha pengar, säger mamma. Dagen efter bänkar vi oss framför tv:n och har koll på resultatservicen på text-tv. Vi för anteckningar och gör streck i våra kuponger. Men det går inte. Vi vinner ingenting och mamma säger uppgiven och full av ångest: det här gör vi aldrig igen. Ingen kan i längden vinna mot banken eller vem det nu är som delar ut korten i spelen vi för tillfället deltar i. Men enbart ritualer och sociala koder är inte nog för att förstå varför vi under olika faser i våra liv ändå försöker. Speldjävulens långa fingrar kan nå vem som helst. Det vet Dostojevskij bättre än någon annan. I den melankoliska slutscenen i Spelaren, efter att huvudpersonen förstått att hans spelande gjort att han förlorat sitt livs kärlek, påminner han sig i en hastig tillbakablick om hur han en gång hade en enda gulden kvar. En enda gulden efter att ha spelat bort alla sina tillgångar. Han hade tvekat. Skulle han satsa sitt sista mynt eller låta förlusterna stå. Skillnaden mellan en gulden och inga pengar alls är enorm. Men, säger spelaren, jag satsade min gulden min allra sista. Endast 20 minuter stannade jag i spelsalen och då jag lämnade den hade jag 170 gulden på fickan. Detta är ett faktum! Så mycket kan ibland en enda gulden betyda!, utropar han.Och vad skulle ha inträffat om jag då hade förlorat modet, säger han och vänder tillbaka till roulettbordet. Morris Wikström, journalist

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Är alverna i Tolkiens "Sagan om ringen" nazister? Och orkerna ryssar? Skribenten Lars Lovén guidar till det komplicerade ryska mottagandet av en av världens mest sålda böcker. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vad gör man om man uppriktigt älskar en bok, men inser att man själv stått modell för antagonisten? Och när man försöker identifiera sig med fienden upptäcker att den inte bara är ond, utan även genetiskt förutbestämd att vara det, och dessutom saknar rimliga motiv för sina handlingar? När den är en ork. Den ryske författaren Kirill Eskovs roman Den sista ringbäraren bygger på idén att Sagan om ringen är segrarnas propaganda, ett uppenbart lögnaktigt verk för att försköna ett brutalt krig och det efterföljande folkmordet. Här får man följa en orkisk sjukvårdare från det vetenskapligt avancerade och relativt toleranta Mordor på flykt undan västmakternas utrotningskrig. Men kanske ska vi inte använda ordet ork, det är ett rasistiskt och fördomsfullt uttryck. Boken är en litterär lek i en åtminstone 2000 år gammal tradition där ett av de äldsta bevarade exemplen är den grekiske talaren Dion Chrysostomos Trojanska tal. Chrysostomos, som är en pseudonym och betyder guldmun, hävdar att grekerna inte alls vann det trojanska kriget. För att visa det använder han sig av stycken ur Illiaden och Odysséen men tolkar dem på motsatt sätt mot det gängse. Till exempel menar han att hemvändarna inte möttes som återvändande hjältar utan som en slagen armé. På ytan kan det påminna om den kontrafaktiska litteraturen, den som i sin mest kända form handlar om att Nazityskland vunnit andra världskriget. Men bara på ytan. Där den kontrafaktiska litteraturen tar avstamp i den verkliga historien men ändrar på själva förutsättningarna så utgår de litterära omskrivningarna från fiktiva världar men är mycket noggranna med fakta, om uttrycket tillåts. Man skulle istället kunna tala om ett slags konspirationsteoretisk läsning och sedan omtolkning, som menar sig blottlägga djupare sanningar som döljs i och av originalverken. Kirill Eskovs något omständliga metod går ut på att dekonstruera en tänkt episk berättelse som visserligen är identisk med Tolkiens trilogi men som han tänker sig inte är skriven i 1900-talets Europa utan i Midgård, långt efter ringens krig. Det låter honom betrakta texten som en historisk källa och ställa kritiska frågor till den. Slutligen rekonstruerar han en snarlik värld med samma grunddrag. Geografin, kronologin och huvudpersonerna finns där. Men annat, som idén om raser med genetiskt förutbestämda karaktärsdrag, har fått stryka på foten. Det stämmer inte med vår världsbild, resonerar Eskov, så hur ska man tolka de partierna? Ett sätt är att se texten som ett propagandaverk med syfte att avhumanisera fiendesidan. Och den där historien med Aragorn. Det dyker upp en okänd typ med en overifierbar 1000 år gammal släkthistoria och gör anspråk på Gondors tron. Och så lyckas han faktiskt bli kung. Det är uppenbart att han måste ha haft starka krafter bakom sig som ville placera honom på tronen. Kanske är han i själva verket bara alvernas marionett? Fakta, eller fakta, är det kit som fäster omtolkningen vid originalverket, som låter de båda versionerna skava mot varandra och skapa den spänning som den här sortens text lever på, där mening uppstår ur det faktum att texterna skiljer sig åt. Rent krasst rör det sig ju inte om fakta alls, för vad säger att Dimmiga bergen är verkligare än orkernas genetiskt betingade ondska? Men det spelar mindre roll så länge det fungerar. Det är illusionen av att omtolkningen bygger på fakta som är det viktiga. Misslyckas tricket, eller om man hittar på för mycket alternativ fakta, framstår det som om man skapat en helt annan fiktiv värld och omtolkningen tappar ofelbart i kraft. Men det är inte bara originalets fiktiva verklighet som omtolkningen hämtar mening ur, på andra sidan finns den vanliga verkligheten. För Chrysostomos tal handlar inte bara om det trojanska kriget, de fyllde också en politisk funktion för samtida läsare i den romerska provins där Troja tros ha legat och som Chrysostomos själv härstammade från. Texterna återupprättar trojanerna, originalverkens förlorare och det helt oavsett om Chrysostomos själv trodde på det han skrev eller om det bara handlade om en intellektuell lek, något som är omstritt. På samma sätt är romanen Den sista ringbäraren inte bara ett tillrättaläggande inom Tolkiens universum. Den är också ett försvarstal för ryssarna. I det som var Sovjetunionen finns nämligen en vitt spridd idé om att Sagan om ringen egentligen handlar om kalla kriget, att Mordor är Sovjet och orkerna ryssar. Länge fick Tolkiens böcker inte ges ut i Sovjet, bortsett från en tillrättalagd version av Bilbo där extra känsliga ord, som personlighet, i beskrivningen av draken Smaug, hade tagits bort. Det kunde nämligen leda tankarna till ordet personlighetskult och i sin tur till Stalin. Och när den första delen av Sagan om ringen till slut ändå översattes i början av 80-talet så höll Ronald Reagan sitt tal om Sovjet som ondskans imperium, ett tal där han enligt många uttolkare lånade från den gode trollkarlen Gandalf. Det bekräftade vad man inom den sovjetiska ledningen hela tiden trott, Tolkien syftade på dem. Utgivningen av bok två och tre stoppades och den allegoriska läsningen blev etablerad på allvar. Det är myllan för den ryska revisionistiska tolkienlitteratur som uppstått efter Sovjetunionens fall och som Den sista ringbäraren är en del av. Ett annat viktigt verk är Elhe Niennas Ardas svarta bok. Där har Tolkiens onde gud Melkor, mer känd som Morgoth, huvudrollen. Karaktären lånar också en hel del från Satan i John Miltons Det förlorade paradiset. Det finns också något i själva formen för litterära omtolkningar, i hur upptagna de är av påstådda orättvisor och upprättelse, som gör att de lämpar sig extra väl för revanschistiska projekt. Genom all skenbar beröring med fakta och sökandet efter en sann version får de till slut en aura av verklighet. Eller åtminstone av att ha bäring på verkligheten. Vilket de naturligtvis har, eller naturligtvis inte har, beroende på vilken kraft man tillskriver litteraturen och hur rimliga man tycker att de allegoriska läsningarna är. Men vill man undvika allt det litterära krånglet finns det också ett enklare och betydligt mer rättframt sätt att göra revanschistisk politik av Tolkien, ett sätt som blivit allt mer populärt i takt med att nostalgin för Sovjet vuxit. Nationalistiska debattörer har fört fram idén att ryssarna måste bli orker igen och sluta låtsas vara alver. Och då talar vi inte om känsliga och intelligenta orker i Kirill Eskovs anda utan om den vanliga sorten, starka och hänsynslösa krigare i strid mot en degenererad och tolerant västvärld. Den mest vältalige av ork-apologeterna är Mikhail Elizarov. I hans Orksång är Sagan om ringen propaganda, alverna nazister och ryssarna orker, och så är vi tillbaka där allt började, med hjältar och avhumaniserade fiender, och vilka som är vad, det är avgjort redan från början, det beror på rasen. Eller nationen, om man så vill. Det är en strikt dualistisk och på många sätt väldigt tolkiensk läsning. Bara det att den håller på andra laget. Lars Lovén, skribent och kritiker Musik: Machina av Scott Buckley www.scottbuckley.com.au

Multimedia häråt! https://www.youtube.com/watch?v=Xtvakzu1i5c

Spelhösten 2019 rör sig in i sin mest intensiva fas men P3 Spel ger dig ljus och lykta i höstrusket med förutsägelser om Blizzcon, analys av den senaste förseningsvågen och massvis av nya spelintryck. Redaktionen sammanträder och diskuterar hur Bethesda återigen lyckats uppröra Fallout 76-spelarna. Vi går igenom vilka spel som fått framflyttade släppdatum och om streamingtjänsten Mixer på allvar kan utmana Twitch med rekryteringen av Michael "Shroud" Grzesiek. Dessutom har Elisabeth testat Nintendos nya träningsverktyg, Ring Fit Adventure, och befriat en rymdkoloni i The Outer Worlds. Anton har spelat igenom Call of Duty: Modern Warfare och åkt cykel i Lonely Mountains: Downhill. Och Tobias berättar om fredagens kommande recension av Death Stranding.

Äntligen är det jackpot på Stryktipset igen efter några lördagars väntan. 12 miljoner finns i kistan att slåss om! Då taggar givetvis Stryktipspodden upp en extra nivå och hittar rekord i spikar på en svår kupong. Stryktipset: http://tiny.cc/hkwf3y Youtube: https://youtu.be/V35hPG_WKnw Spel från Svenska Spel Sport & Casino AB. Åldersgräns 18 år. Stödlinjen 020-81 91 00. Spelalagom.se

Jocke har kommit på den fenomenala idén att sammanfatta hela veckans avsnitt på ett block. Vill man inte lyssna räcker det med att lyssna de sista tre minuterna, så får man koll på allt från påvens eventuella förnamn, influencers, elstängsel, nya mått för tid till att julafton infaller den 24 december även i år. Bland […]

Medverkande denna gång är: Fredrik, Danny, Calle och Sara. SPEL I FOKUS (Tid: 0t 03m 22s) Denna gång slåss Calle i Smash-klonen "Brawlhalla", Danny erfar mentala problem i "Hellblade: Senuas Sacrifice", och Fredrik mosar oknytt i "God of War". NYHETER (Tid: 0t 40m 47s) Denna vecka snackar vi om Call of Duty och Battlefield V:s potentiella Battle Royale, Hur Lootboxes blir olagliga i Nederländerna och hur Ryssar lyckas blocka hela Twitch. VECKANS DISKUSSION (Tid: 1t 00m 22s) Exklusiva spel! Varför finns de, vad är de bra för och vilka är våra favoriter? ÖVRIGA NÖRDÄMNEN (Tid: 1t 33m 27s) Sara pratar om den kannibaliserande zombie tv-serien Santa Clarita Diet. LYSSNARFRÅGOR (Tid: 1t 44m 14s) Slutligen tar vi upp frågor kring favorit Avengers, Hårdvaruförslag och mytologier vi vill se avhandlas i nästa God of War! info@nordlivpodcast.se★ Support this podcast on Patreon ★

Den fruktansvärda skolskjutningen i Florida har väckt diskussionen om hårdare vapenlagar till liv och Robert Mueller åtalar 13 ryska medborgare och tre ryska företag. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Kajsa Boglind, Sveriges radios korrespondent i Washington D.C., Sten Sjöström, utrikesreporter på Ekot, Roland Poirier Martinsson, konservativ fri skribent.  Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Åsa Secher

Om Muellers första åtal gällande eventuella Rysslandskopplingar och hur det påverkar det Republikanska partiet. Hör också om utfrågningarna av internetjättarna i den amerikanska kongressen. Medverkande: Ginna Lindberg, Ekots utrikeschef, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Joel Westerholm, Ekots IT-reporter och Roland Poirier Martinsson, konservativ fri skribent.  Programledare: Lasse Johansson  Producent: Åsa Secher

Medverkande: Håkan Södergren och Niklas Jihde. I detta jubileumsavsnitt (150!) så pratar Håkan om svunna tider och hur det var att resa till Sovjet för att spela hockey innan jul. Vi kommer även in på den rasande dopningsdebatten där Rysslande ofta står i centrum - och Håkan är 100% säker över att de Sovjetiska spelarna Tre Kronor försökte mäta sig med var dopade under den tiden. Vi får även den Oslobaserade expertens åsikter om dopingskandalen med de norska längskidsåkarna,där han tror Johaug är ren medan han tvivlar på Sundby. När samtalet glider in på NHL så hyllar Södergren Philadelphia Flyers helt sanslösa spel för tillfället och konstaterar glasklart att Metropolitan-division är galet het just nu. Henke Lundqvists situation synas också, där Håkan inte är det minsta orolig över att den svenske målvakten fått sitta på bänken, snarare tvärtom att det kommer gynna Henke och Rangers i framtiden. Något som dock oroar vår expert är Oliver Ekman-Larssons spel i Arizona. -"Oliver skulle må bra av en trejd...

Om kapitalflykt, kålrötter och kryssningsmissiler när rysk ekonomi krisar. Gör det finansiella läget Ryssland till ett större eller mindre hot för omvärlden? Det är ekonomisk kris i Ryssland. Industriproduktionen faller, rubeln sjunker i värde och den ryska finansministern talar om ytterligare nedskärningar i den sociala sektorn. Ryssar har åter börjat demonstrera och somliga ekonomer talar om att det ryska samhället står inför kanske sin svåraste omvälvning efter att Sovjetunionen föll samman. Samtidigt har Ryssland genomfört flera stora militära operationer utomlands: Invasion och annektering av Krim, krigföring i Ukraina och massiva flygbombningar i Syrien. Rysslands militära förmåga har stärkts av ett stort upprustningsprogram, som varit ett prioriterat område i den ryska statsbudgeten. Men vad händer nu när oljepengarna inte kommer in i samma omfattning som tidigare? Kan Ryssland fortsätta att rusta? Och är ett Ryssland i ekonomisk kris ett större hot mot grannländerna än om det är rikt och välmående. Hör analyser och resonemang från Moskva, Berlin och Stockholm. I studion Susanne Oxenstierna, expert på rysk militär ekonomi på Foi, Peter Mattsson, forskare på Försvarshögskolan. Dessutom medverkar två svenskar med rötter i Ryssland - Oleg Mezjuev, på sociala medier känd som en person som ofta försvarar Putin och den ryska officiella linjen och Ekaterina Sisfontes som är kritisk till den ryska politiska ledningen.Programledare: Kajsa Boglind Kajsa.Boglind@sverigesradio.seProducent: Kristian Åström Kristian.Astrom@sverigesradio

Med Niklas Jihde och Håkan Södergren. Om Pekka Lindmarks smått felaktiga och väldigt kostsamma scoutrapport inför mötet med Wayne Gretzky. Favoritskapet i NHL på Washington och Chicago, den nya generationen ryska spelare, och vem som egentligen är vassast av dem. Jihde och Södergren listar sina tre favoritcoacher genom tiderna - och Håkan berättar om den gången han blev kysst på munnen av Viktor Tichonov.

Jens minns sina matcher med Zlatan i MFF. Hur påverkar friidrottsskandalen Rio-OS? Och vad är skillnaden på Nacka och Lillstöveln?

Så mycket bättre utan Charlie Sheen och Ryssar See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

En ganska hängig skara slog sig ned på Stockholmsarenan efter Örebromatchen för att göra poddradio om den lite tyngre DIF-period vi just nu upplever. Det blir matchsnack, bengaldebatt och vad vi alla kan göra för att stötta spelarna och ta den här fotbollssäsongen i mål. Programledare: Olle Wessel, Nils Ek Panel: Adam Szulkin, Ludde Frishammar, Luro. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Privjet kära lyssnare! Avsnitt nummer 36, "Fittspettare", är HÄR! Vi hade så roligt att det var svårt att sluta! Vi snackar Putin (den gamla golfaren), Ryssar, tatueringar, hemliga sällskap, träning, och fortsätter FRAMFÖRALLT vårt sökande efter vår alldeles egen researcher.

Lundströms Bokradio undersöker hur män skriver om mamma. Möt författaren Kristoffer Leandoer som skrivit romanen September om sin mor, och den amerikanska författaren Paul Auster som skildrar sin mamma i nya Vinterdagbok. Dessutom åker vi till Berlin och pratar med succédebutanten Olga Grjasnowa, och så är det äntligen dags för Bokcirkeln om Madame Bovary! Författarna Märta Tikkanen och Jens Liljestrand är på plats i studion för att slå upp Gustave Flauberts klassiker Madame Bovary i ny, frisk översättning av Anders Bodegård. Gästerna betar av första delen av romanen och fördjupar sig i kärlekens natur: Varför känner Emma ingen åtrå för sin hemkäre, trogne och ursnälle man Charles? Reportage på ryska: Olga Grjasnowas debutroman Ryssar är såna som gillar björkar kom ut i Tyskland 2012. Utnämnd till sensation är romanen nu såld till flera länder. Boken rör sig mellan Frankfurt, Tel Aviv och Baku och har hyllats för sin skarpa samtidskänsla. Fredrik Wadström träffar Olga Grjasnowa i hennes hemmakvarter i stadsdelen Kreuzberg i Berlin. Hur skriver man - och i synnerhet män - om mamma? Marie Lundström pratar med Paul Auster om hans Vinterdagbok och träffar Kristoffer Leandoer, högaktuell med romanen September - om mamman som dog i cancer när författaren bara var 16 år. Och för er som gillar Paul Auster, här finns mer: