Podcasts about malin lindroth

Hvordan kan jeg skaffe meg mer kunnskap om seksualitet til bruk i jobben min? Hva trenger jeg som utdanner lærere, sosionomer, barnehagepedagoger og andre profesjoner som jobber med mennesker å kunne om seksualitet og formidling av kunnskap om seksualitet? I denne crossover-episoden fra Pedagogisk Sexologi Podkast, PedsexPod, så snakker Marita Sippala og Christian Lomsdalen med Malin Lindroth og Åse Røthing, henholdsvis førsteamanuensis og professor ved OsloMet. Vi snakker om videreutdanningsemnet Undervisning om seksualitet og seksuell helse. Episoden ble publisert på PedsexPod den 17. februar 2025.

Hvordan kan jeg skaffe meg mer kunnskap om seksualitet til bruk i jobben min? Hva trenger jeg som utdanner lærere, sosionomer, barnehagepedagoger og andre profesjoner som jobber med mennesker å kunne om seksualitet og formidling av kunnskap om seksualitet? I dag snakker Marita og Christian med Malin Lindroth og Åse Røthing, henholdsvis førsteamanuensis og professor ved OsloMet. Vi snakker om videreutdanningsemnet Undervisning om seksualitet og seksuell helse. Lenke til faget:https://www.oslomet.no/studier/hv/evu-hv/undervisning-seksualitet-seksuell-helseSøknadsfrist: 15. aprilVi som lager PedSexPod er Marita Sippala – klinisk barnevernspedagog og spesialist i sexologisk rådgivning, Hanne Grasmo – sosiolog, lektor, Doktorstipendiat og forfatter av Kjärlighetsboka- en bok for unge om sex, og Christian Lomsdalen – Doktorgradsstipendiat og lektor med videreutdanning i seksualitetsundervisning. Denne gjengen sitter i Pedagogisk utvalg i Norsk forening for klinisk sexologi. https://www.nfks.no/utvalg/Send gjerne inn tema-forslag, spørsmål og tilbakemeldinger til pedsexpod@gmail.com. Del podcasten med kollegaer, andre pedagoger og foreldre som måtte være interessert, eller besøke oss på våre facebook og instagramsider ved å søke opp “PedsexPod” for å holde deg oppdatert på nytt innhold.

Hvordan kan jeg skaffe meg mer kunnskap om seksualitet til bruk i jobben min? Hvordan kan jeg få vite hvordan seksualitet henger sammen med ulike andre tema som funksjonsvariasjoner, rus, uhelse, eller annet? Hvilket videreutdanningsemner finnes på disse områdene? Hvorfor trenger å vite disse tingene? I dag snakker Marita, Hanne og Christian med Malin Lindroth og Åse Røthing, henholdsvis førsteamanuensis og professor ved OsloMet. Vi snakker om videreutdanningstilbudet ved OsloMet generelt og emnene de har ansvar for spesielt. Emnene som går på OsloMet: Vår 2025: VSHHK - Seksuell helsekompetanse, 10stp VSHSF - Seksuell helse ved funksjonshemming og sykdom, 10 stp VSHRP - Seksuell helse, rus og psykisk helse, 10stp Høst 2025: VSHEL - Seksuell helse som ressurs i et livsløps- og mangfoldsperspektiv, 10stp VSHSO - Seksuelle overgrep, forebygging, avdekking og oppfølging, 10stp VSHU - Seksuell helse og utviklingshemming, 15stp VSHPED - Undervisning om seksualitet og seksuell helse, 10stp VSHRP - Seksuell helse, rus og psykisk helse, 10stp Senere: VSHAF - Seksuell anatomi og fysiologi, 10stp VSHHS - Seksuell helse, HIV og andre SOI, 10stp VSHA - Seksuell helse og aldring, 15stp Vi som lager PedSexPod er Marita Sippala – klinisk barnevernspedagog og spesialist i sexologisk rådgivning, Hanne Grasmo – sosiolog, lektor, Doktorstipendiat og forfatter av Kjärlighetsboka- en bok for unge om sex, og Christian Lomsdalen – Doktorgradsstipendiat og lektor med videreutdanning i seksualitetsundervisning. Denne gjengen sitter i Pedagogisk utvalg i Norsk forening for klinisk sexologi. https://www.nfks.no/utvalg/ Send gjerne inn tema-forslag, spørsmål og tilbakemeldinger til pedsexpod@gmail.com. Del podcasten med kollegaer, andre pedagoger og foreldre som måtte være interessert, eller besøke oss på våre facebook og instagramsider ved å søke opp “PedsexPod” for å holde deg oppdatert på nytt innhold.

En blivande modern feministklassiker? Om den inte redan kan räknas som det. Malin Lindroth är vass och träffsäker i sin beskrivning av tvåsamheten och mest av allt ensamheten, som är bokens kärna. Men vi ställer oss tveksamma till om vi köper Lindroths självbild? Och vad är egentligen definitionen av en Nucka? Detta begrepp som Lindroth vill reclaima. Mycket snack blir det! 

Pojken och hägern är sannolikt den japanske animemästarens sista film. Vi summerar Miyazakis verk och analyserar varför han är så omåttligt populär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. MIRAKLET MIYAZAKIMed filmer som ”Min granne Totoro” och ”Det levande slottet” har Hayao Miyazaki flyttat fantasins gränser. Men vad skiljer hans sagor från konkurrenternas? Och varför har hans miljöengagemang, japanska andlighet och flygande flickor blivit så populära i väst? Gäster är Malena Janson, barnkulturforskare, Stockholms universitet och Sebastian Lindvall, filmkritiker på Dagens Nyheter och medarbetare på Cinemateket. Hayao Miyazakis filmer och även andra filmer från Studio Ghibli går bland annat att se på Netflix och streamingtjänsten TriArt Play.MÄNSKLIG KREATIVITET OCH AI KONKURRERAR I UTSTÄLLNING PÅ LOUISIANACecilia Blomberg rapporterar från konsthallen Louisiana där utställningen ”Det uerstattelige menneske” (den oersättliga människan”) precis har öppnat. Utställningen pågår mellan 23/11 och 1/4-2024 och handlar om kreativitetens villkor i den artificiella intelligensens tidsålder.SMÅFIFFLARE OCH LOSERS PÅ MALTA I FILMEN SYNDABOCKEN”Syndabocken”. Björn Jansson har träffat regissören Axel Petersén och skådespelaren Joel Spira och beskriver Peterséns högst egensinniga sätt att berätta om brottsliga losers och mänskliga tillkortakommanden i solkig överklassmiljö. KLASSIKERN OM FILMEN ”JEANNE DIELMAN 23, QUAI DE COMMERCE 1080 BRUXELLES”Bara 25 år gammal slog den belgiska filmregissören, konstnären och författaren Chantal Akerman igenom 1975 med sin film ”Jeanne Dielman 23, quai de Commerce 1080 Bruxelles”. Filmen var lika lång som titeln, drygt 3 timmar och har i femtio år snart tolkats, vem är Jeanne Dielman, vad driver henne? Den visar sig innehålla en antik tragedi, tycker Maria Edström i dagens Klassiker.NUCKAN BLIR TEATERRegissören Nina Haber har gjort teater av Malin Lindroths omsusade roman ”Nuckan” från 2018 som handlade om ofrivilligt singelskap. Författaren Malin Lindroth har själv bearbetat texten för scenen. Men Nuckan har blivit flera nu, hon spelas av både Lena B Nilsson och Nina Haber och förkroppsligas dessutom av en liten kvinnokör. Premiär 24/11 på Folkteatern i Göteborg. Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

J'ai fêté mes 43 ans cette année et je me sens très bien, alors que je m'attendais à mal vivre la quarantaine, et l'approche des 45 ans. On m'aurait menti ? Eh oui ! D'où l'importance des livres comme celui d'Amanda Castillo " "Et si les femmes avaient le droit de vieillir comme les hommes ?" (éditions L'Iconoclaste). Fabrique de la société patriarcale, la peur de vieillir est une arme de destruction massive de l'estime de soi et de l'affirmation de soi. Comment une donnée chiffrée (le temps est très relatif) a pu devenir une obsession partagée partout en occident (et ailleurs). Alors que vieillir est un privilège, ça veut dire qu'on est encore en vie ! On nous compare, comme des produits, tout ça pour plaire, principalement aux hommes. Et ces hommes eux, ont le droit de vieillir (sauf dans la communauté LGBTQIA+) et s'afficher avec des femmes qui pourraient être leur fille ou petite-fille. Vaste sujet et épisode passionnant, merci à Amanda pour toutes ses explications et nombreuses références !Bonne écoute ! Prochain épisode le 11 octobre, avec un duo, une femme et un homme :) Si vous voulez soutenir Single Jungle, avec un don en une seule fois, j'ai ouvert un Tipeee : https://fr.tipeee.com/single-jungle. J'ai suivi le conseil d'auditrices et d'auditeurs qui ont proposé de participer à la hauteur de leurs moyens, ponctuellement, aux frais des épisodes (prise de son/montage). Merci aux premières personnes qui ont participé ! Retrouvez Amanda CastilloSur Instagram : https://www.instagram.com/amanda_castillo_journaliste/En librairies : "Et si les femmes avaient le droit de vieillir comme les hommes." (éditions L'Iconoclaste ) https://www.placedeslibraires.fr/livre/9782378803438-et-si-les-femmes-avaient-le-droit-de-vieillir-comme-les-hommes-amanda-castillo/ Résumé du livre :À quel âge une femme devient-elle un "objet périmé " ?Notre époque cultive la jeunesse et impose un modèle toxique qui rend les femmes esclaves du temps qui passe. Amanda Castillo mène l'enquête et décortique les schémas véhiculés par la publicité, le cinéma et les livres. Elle pousse un cri de colère. Pourquoi continuer à accepter l'inacceptable ? Un autre monde est possible. L'autrice explore des vies inspirantes : Benoîte Groult, Lou Andreas-Salomé, George Sand ou Dominique Rolin... Elles ont été admirées, courtisées, jusqu'à soixante-cinq ans, voire, pour certaines, bien au-delà. Qu'avaient-elles compris qui nous échappe ? Et si les femmes avaient le droit de vieillir comme les hommes ? est une invitation à se débarrasser de la pression du regard sur nos corps et sur nous-mêmes. Un livre jubilatoire et galvanisant. Références citées dans l'épisode ou en bonusPodcasts Episode 10 de Single Jungle "Foutez-nous la paix avec notre corps" avec Catherine Grangeard, psy et autrice de "Il n'y a pas d'âge pour jouir (la retraite sexuelle n'aura pas lieu)" aux éditions Larousse https://singlejungle.lepodcast.fr/ep-10-foutez-nous-la-paix-avec-notre-corps-avec-catherine-grangeard-psy-et-autrice Episode 14 de "Un podcast à soi" : "Vieille et alors ?" de Charlotte Bienaimé, réalisation et musique Arnaud Forest, produit par Arte Radio https://www.arteradio.com/son/61660809/vieilles_et_alors "Destination Vieillistan", un podcast de Christine Gonzalez et Aurélie Cuttat. https://www.rts.ch/audio-podcast/2022/emission/destination-vieillistan-25801877.html Livres "La chair est triste, hélas" d'Ovidie (éditions Julliard, collection Fauteuse de trouble, dirigée par Vanessa Springora) "Sortir du harem de la taille 38" dans "Le harem et l'occident" de Fatema Mernissi (éditions Albin Michel) http://www.peripheries.net/article7.html livres de Virginie Despentes, citation "Sortir de l'hétérosexualité : j'ai retiré 40 kilos d'un coup" livres de Constance Debré, citation "Avec les femmes, l'horizon est totalement dégagé. (...) Je ne reprendrai pas ma peau d'avancer, c'est tellement bon d'avancer dans la vie avec cette liberté-là." "Qui a peur des vieilles ?" de Marie Charrel (éditions Les Peregrines ! Genre) "Vieille peau : les femmes, leur corps, leur âge" de Fiona Schmidt (éditions Belfond) "La fille de 50 ans" de Malin Lindroth (éditions Globe) TOUS les livres de Liv Strömquist, dont "La rose la plus rouge s'épanouit" (éditions Rackham) "Pères d'aujourd'hui, filles de demain" de Valérie Colin-Simard (éditions Anne Carrière) "Libérés de la masculinité, comment Timothée Chalamet m'a fait croire à l'homme nouveau" d'Aline Laurent-Mayard "Les hommes hétéros le sont-ils vraiment ?" de Léane Alestra (éditions JC Lattès) les livres de Chloé Delaume https://www.placedeslibraires.fr/listeliv.php?base=paper&form_recherche_avancee=ok&auteurs=Chlo%C3%A9%20Delaume et sa vidéo pour Brut où elle explique qu'il y a moins d'hommes hétéros célibataires que de femmes hétéros célibataires (ce qui est vrai statistiquement parlant) et en quoi le fait de vieillir est violent pour une femme "On se sent obsolète, comme un produit périmé" https://twitter.com/Single_Jungle/status/1372508338865512448 les livres de Wendy Delorme cités par Amanda Castillo https://www.placedeslibraires.fr/listeliv.php?base=paper&form_recherche_avancee=ok&auteurs=Wendy%20Delorme Articles "Laissez-nous vieillir !" Andie MacDowell s'affiche avec ses rides et cheveux gris, blancs sur le tapis rouge https://fr.style.yahoo.com/cheveux-blancs-rides-laissez-vieillir-163733518.html Polémique "#NotMyKen" sur Ryan Gosling concernant son âge pour interpréter Ken dans le film "Barbie" de Greta Gerwig https://www.allocine.fr/article/fichearticle_gen_carticle=1000031020.html Al Pacino, à nouveau père à 83 ans, sa compagne et mère de l'enfant, Noor Alfallah, a 29 ans https://www.marieclaire.fr/al-pacino-est-de-nouveau-papa-a-83-ans-noor-alfalah-a-accouche,1454325.asp Robert De Niro, papa d'un 7e enfant, à 79 ans ans, Tiffany Chen, la compagne et mère de l'enfant a 38 ans https://www.marieclaire.fr/robert-de-niro-de-nouveau-papa-a-79-ans,1452311.asp Films "Hancock" avec Will Smith et Charlize Theron https://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=52419.html "Hitch" avec Will Smith et Eva Mendes https://www.allocine.fr/film/fichefilm_gen_cfilm=47705.html AVERTISSEMENT IMPORTANT : Ne jamais s'inscrire sur une application ou site de rencontres payant sans 1) lire les avis sur Google (Play store) ou Apple (App store) 2) lire les conditions tarifaires de l'abonnement. Ainsi je vous déconseille fortement le site PARSHIP, qui pratique l'extorsion : on ne peut pas résilier avant 1 an obligatoire, même si on n'utilise plus le service, qui n'est pas satisfaisant, car très peu de personnes dans votre région. Le service client n'a que mépris pour les clients et le service communication ne veut rien entendre (un comble), aucun arrangement possible. Donc évitez-vous une dépense inutile. Episode enregistré à distance avec Zencastr en juin 2023Montage et mixage : Isabelle FieldMusique : Générique de "Manimal", virgules sonores : Edouard JoguetLogo conçu par Lynda Mac-ConnellHébergement : Podcloud

Bokspanarna frågar sig vem som kan var expert på kärlek. Kan det var en arkivblek historiker som har skrivit en exposé om århundrades blodröda kärlekspar. Eller kan det vara de två älskande som är så betuttade i varandra så att de inte kan avgöra om de har verkligen har separerat eller inte. Om det nu inte är nuckan med hjärtespalt som sitter inne med alla svaren.  Veckans gäst: Helén Lagerqvist Vi pratar om dessa böcker: Happy Place av Emily Henry  Historiska kärlekspar: passion och skandaler genom 2000 år av Sara Griberg  Nuckan av Malin Lindroth  Nuckans hjärtespalt av Malin Lindroth

Nuckan vill föra andra samtal om kärlek, makt och relationer än de som ryms i vår tids ideal om romantisk tvåsamhet. För hur kan en samlevnadsform, som gör så många så olyckliga och begränsade, betraktas som ett tecken på normalitet?  Nuckans hjärtespalt är radikalare än vanliga relationsspalter och tar frågor om kärlek och ensamhet på största allvar, men är också full av humor. Malin Lindroth i samtal med Lotta Fång, präst i Hägerstens församling, Stockholm. Medarrangör Norstedts

Sverige är förknippat med ensamhet, men verkligheten är inte fullt så enkel. Kristina Lindquist frågar sig när isoleringen kräver en politisk lösning och när den har en politisk orsak. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2020.En kvinna hälsar på i en jaktstuga i bergen. När hon vaknar efter en ensam natt är hon skild från världen av en genomskinlig vägg, och allt liv bakom den tycks vara utplånat. Marlen Haushofers ständigt aktuella roman Väggen från 1968 har tolkats som dystopi i kalla krigets skugga, som feministisk utvecklingsberättelse och civilisationskritik i Henry David Thoreaus anda. Men på ett väldigt konkret plan är den främst en betraktelse över ensamhetens topografi. Romanen utspelas till stor del i ett akut nu där mörker, hunger och kyla måste hanteras men så kommer plötsligt passager som öppnar tiden och etablerar ensamheten som ett permanent öde: Jag har efter hand börjat förstå att jag aldrig kommer att komma tillbaka, skriver kvinnan i en dagbok som troligen inte kommer att bli läst. Med ensamheten kommer skräcken inför att förvandlas till något som passerar djurets väsen på väg mot avgrunden. Redan nu, skriver hon, är hon bara ett tunt skal över ett berg av minnen.I Väggen tecknas en bild av existentialismens övergivna människa, där ensamheten utgör varats obevekliga grundvillkor. Det är samma kosmiska ensamhet som i Harry Martinssons Aniara, med ödsligheten välvd som en tung stenrymd kring människans själ egentligen oavsett sällskap av andra.Vad har då någon av oss att sätta upp mot kosmisk ensamhet? Vilka reformer kan egentligen spränga en stenrymd kring själen? Det tycks i alla fall vara trendigt att försöka sig på detta. Partiledare talar om att bota och ta krafttag mot ensamheten. Ledarsidor av olika färger beskriver ensamhet som ett folkhälsoproblem och i riksdagen lägger folkvalda över hela skalan motioner om att minska social isolering. 2018 fick Storbritannien till och med världens första ensamhetsminister. Men om ensamheten verkligen är ett existentiellt grundvillkor är ju denna politisering bara fåfänga, och ett tomt försök att klä det eviga i något som inte på allvar rymmer människans belägenhet i världen. Kan ensamheten verkligen kan vara politisk?Kylan från det där existentiella grundvillkoret har nog de flesta av oss känt, och kanske har vi rentav koketterat med den själsliga tomhet som kan uppstå mitt i gemenskapen med andra. Verklig ensamhet är något annat. Det är helt enkelt skillnad på att vara en svarad människa och på att inte vara det, för att tala med författaren Malin Lindroth, som beskriver ensamhetens avgörande gräns just så i sin självbiografiska essä Nuckan. I strömmen av vardagliga ord ryms en bekräftelse som säger att du finns till. I en förtvivlad passage beskriver Lindroth en sommar då rädslan för att avvisas tar henne helt i besittning, då varje ord som lämnar henne känns som en nådeansökan och en bön om ett uppehållstillstånd i en tillvaro som inte tillhör henne. Hon skriver: Och nu handlade det inte bara om män, nu var skräcken allomfattande. Jag var rädd för att visas bort av alla, ur alla sammanhang. Bannlysas. Visas ut i ödemarken. Ensamheten får helt enkelt Malin Lindroth att tvivla på sin rätt att existera, och ur ett historiskt perspektiv är det inga konstigheter, eftersom samhörighet med gruppen länge var en absolut förutsättning för mänsklig överlevnad.Av allt att döma var isoleringen än större för den man som i november 2019 hittades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm. Tidningarna skrev att han hade legat där i tre år, och att radion fortfarande stod på. Det är en död som tagen ur Väggen, där huvudpersonen resonerar om att ingen kommer att trycka sina varma, levande fingrar mot hennes kallnande ögonlock när det väl blir dags. Och den här sortens nyheter har närmast blivit en egen genre bland mänskliga tragedier, och tas ofta som intäkt för att något gått riktigt fel i vårt samhälle.Det är dock en envis myt att Sverige med sina många singelhushåll skulle vara ett särskilt ensamt land. I själva verket ligger vi tvärtom en bra bit efter länder som Ungern och Grekland både vad gäller upplevd ensamhet och social isolering. Men sådana rankningar minskar knappast lidandet för den som rent faktiskt står utanför mänsklig gemenskap. Siffror från SOM-institutet visar till exempel att sex procent är ensamma alla kvällar i veckan och att 13 procent umgås med vänner mindre än en gång i månaden.Det låter onekligen sorgligt frågan är bara vems ansvaret är. Liberala skribenter som betonar individens ansvar för den egen lyckan kan häpna över hur vuxna, friska människor blivit så hjälplösa att de behöver politiker och tjänstemän för att knyta vänskapsband. Och möjligen kan man betrakta ensamhet som ett fenomen utanför politikens räckvidd om man utgår från ett slags neutral och arketypisk medelmänniska, som står orörd av politiska spår från exempelvis fattigdom och klass. Den som lever med arbetslöshet och låg inkomst lider nämligen också oftare av ensamhet, vilket kanske går att glömma om man betraktar bussbiljetter, kafébesök och internetabonnemang som sådant som alla självklart har råd med. Minskad tillgång på billig psykoterapi kan också göra det till en klassfråga att bryta en ensamhet som inte sällan präglas av ångest och skam.Men det som oftast återkommer i debatten om politisk ensamhet är bilden av den ensamma ålderdomen, trots att verkligheten kring detta inte alls är entydig. Äldre känner sig mindre ensamma än yngre, men är rent faktiskt mer socialt isolerade. I boken Ensamheten värst, som samlar 18 år av Siri Johanssons ensamma dagboksanteckningar, konstaterar hennes son Sven Teglund att det som bröt dödläget för modern var att få komma till ett servicehus, där hon med stor tvekan levde upp inför ett nytt socialt sammanhang. Är det i så fall en politisk fråga att chansen att få plats på ett äldreboende halverades under de första decennierna på 2000-talet? Eller att en majoritet av Sveriges kommuner gör besparingar på äldreomsorgen? En av de åtgärder som diskuteras på flera håll är att lösa nattillsynen med kameror istället för med mänsklig närvaro. Eller som poeten Ragnar Thoursie skriver i en dikt om hemtjänstens nattpatrull:Inget benbrott denna gång, ingen som ligger på golvet och kvider.Bara rop efter någon att prata med,i vargtimmenMer sällan diskuteras exilens ensamhet som politisk fråga i debatten om migration, trots att Sverige är ett av de länder där det är svårast att hitta nya vänner för den som kommit hit från annat håll. Och trots att sådant som stopp för familjeåterförening och skärpta försörjningskrav för att få ta hit anhöriga är en politik som rakt av skapar ensamhet.För den som flytt över hav och land kan ensamheten nämligen väldigt konkret bli en direkt konsekvens av politiska beslut. I reportageboken Dom som stod kvar skriver journalisten Thord Eriksson om afghanska ungdomar som efter godtycklig åldersuppskrivning det kan handla om ett ögonkast från en handläggare blivit utkastade i fullständig ensamhet. Det är en ensamhet som gör att ingen reagerar när ett juridiskt biträde slarvar eller när nya omständigheter borde ge rätt till ny prövning. Ingen svarar på andra sidan av den genomskinliga väggen.Kristina Lindquist, kulturskribentLitteraturBrülde, Bengt & Fors, Filip (2015) Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red), Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet.Eriksson, Thord: Dom som stod kvar. Natur & Kultur, 2019.Marlen Haushofer: Väggen, övers: Rebecca Lindskog. Bokförlaget Thorén & Lindskog, 2014.Siri Johansson och Sven Teglund: Ensamheten värst. Teg publishing, 2016.Malin Lindroth: Nuckan. Norstedts, 2018.Harry Martinsson: Aniara. En revy om människan i tid och rum. Albert Bonniers förlag, 1956.Ragnar Thoursie: Sånger från äldreomsorgen. Albert Bonniers förlag, 2009.LänkarGrannen låg död i över tre år (Aftonbladet, 20/11 2019) Hanne Kjöller: Att vara ensam är ett val (DN, 3/7 2019)How lonely are Europeans? (EU Science hub, 2019)Professor: Chansen att få plats på ett äldreboende har halverats (SVT 7/9 2018)Så många sparar på äldreomsorgen (Kommunalarbetaren, 16/12 2019)Expat Insider 2017 

Författaren Malin Lindroths "Nuckan" var en berättelse om att leva utan utan partner. Nu gästar hon Lundströms Bokradio med nya romanen "Nuckans hjärtespalt" - som ger tröst åt den som räds sin ensamhet. Vad kan man ge för råd till en ung man som just blivit dumpad och bara vill ha sin älskade tillbaka? Eller till kvinnan som är ignorerad i sitt äktenskap men rädd att gå själv genom livet? I författaren Malin Lindroths roman "Nuckans hjärtespalt" synas våra kulturellt rotade uppfattningar om vad relationer och ensamhet egentligen är - eller kan vara."Vi behandlar kärleken som ett slags naturlag. Man ska leta efter en person som man ska hitta och sen ska det vara bra. Nuckan köper inte den föreställningen, hon vill luckra upp den, och när man gör det hamnar man på andra tankespår", säger Malin Lindroth i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Maria Askerfjord Sundeby och Daniel Sjölin (producent)

Stina Oscarsons intervju med kulturminister Jeanette Gustafsdotter, det vackraste i "Nuckans hjärtespalt" av Malin Lindroth och det finaste med Teater fryshusets "Fakk alla".

Hälften av alla tåg genom Stockholm ställs in i eftermiddag, tusentals resenärer berörs. 54 pers åtalade för mordet på svenska FN-medarbetaren Zaida Catalan. Idag väntas domen komma. P4 Extra-gästen idag är författaren Malin Lindroth. Morgonpassets Kodjo Akolor gör debut som filmskådespelare. Reporter Lasse Persson träffar paraolympikern Ebba Årsjö i Åre och Alexandra Zazzi gör morotskaka med zucchini.Ansvarig utgivare Sabina Schatlz

Författaren Malin Lindroth väckte stor uppmärksamhet när hennes bok "Nuckan" kom för fyra år sedan. Nu är hon tillbaka med "Nuckans hjärtespalt" - Malin Lindroth är dagens P4 Extra-gäst!

I denne episoden tar vi utgangspunkt i boken Peppermø skrevet av Malin Lindroth og oversatt av Peder Kjøs. Vi snakker om begrepet Peppermø, det å være ufrivillig enslig over lengre tid, hvordan korona har satt mange i en situasjon hvor de har vært nettopp ufrivillig alene i over et år nå og hvordan hudsult er noe helt reelt.

Wir stellen Rolf Lapperts neuen Roman "Leben ist ein unregelmäßiges Verb" vor, lesen in einen Band mit Teufelsgeschichten und lernen eine deutsch-italienische Prinzessin kennen. Außerdem: Lesungen in der Adventszeit.

"Annette, ein Heldinnenepos": Was für ein Buch hat gerade den Deutschen Buchpreis gewonnen? Und wer ist seine Autorin Anne Weber? Andreas Platthaus über eine mutige Entscheidung, eine ungewohnte Lektüre – und seine Erwartungen an die "Special Edition" der Frankfurter Buchmesse. Was heißt es, wenn Malin Lindroth die Gestalt der "alten Jungfer" wieder entdeckt und neu beansprucht? Melanie Mühl hat ihr Buch "Ungebunden" gelesen. Drei Fragen an Anja Kampmann und ein Literaturrätsel komplettieren die Oktober-Folge.

I veckans best of hör vi Jörgen och Hanna prata med författaren Malin Lindroth om ofrivillig ensamhet, Michael Verdicchio som gjort podden Systrar och en av tjejerna från podden som handlar om sexköp och våld. Dessutom hör vi nattklubbschefen Joel Ighe och poddaren Bianca Meyer svara på moraliska dilemman.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Jörgen och Hanna pratar med författaren Malin Lindroth, som skrivit om ensamhet i böckerna Nuckan och Rolf, om just ofrivillig ensamhet, och synen på det i samhället. Dessutom kommer nöjesjournalisten Frans Strandberg och förklarar varför folk blev sura på Corona-testerna som genomfördes av Camilla Läckberg och Christina Salibas privata vårdföretag.

Nu är det äntligen dags för veckan då litteratur, läsning och läsarna är i fokus! Lyssnarjuryn diskuterar Nina Wähäs "Testamente", nominerad till Sveriges Radios romanpris. Och så blir det uppläsning ur Ensamtal av Ann Jäderlund, nominerad till Lyrikpriset. Häng med från början och möt Litteraturveckans värd och fixstjärna Marie Lundström, som är med i P1 Kultur ända fram till fredagens Litteraturgala med prisutdelning, glitter och musik. På sociala medier efterlyser vi litterära verk som betytt extra mycket för er lyssnare och varje dag kommer Marie Lundström att kommentera och fundera kring de svar hon får. Idag, måndag, handlar det om romaner, på tisdag dikter, onsdag noveller och på torsdag är det musik som gäller, har du en textrad som gjort outplånligt intryck på dig? Litteraturveckan i P1 samlar Sveriges Radios alla litteraturutmärkelser: Romanpriset, Lyrikpriset och Novellpriset. Följ med från början när Romanprisjuryn diskuterar de fyra nominerade romanerna: "Testamente" av Nina Wähä, "Oktoberbarn" av Linda Boström Knausgård, "W" av Steve Sem-Sandberg och "Köttets tid" av Lina Wolff. Årets jury består av Sabina Gomez Jansson, Felix Egegren, Olivia Ebbeson och Helli Malers och idag tar de sig an Nina Wähäs "Testamente". Det blir också läsning ur den första nominerade diktsamlingen, "Ensamtal" av Ann Jäderlund. De andra fyra som är nominerade till årets Lyrikpris är "Mariginalia/Xterminalia" av Johan Jönson, "O" av Judith Kiros, "Äpplen och päron" av Naima Chahboun och "Materialvägensägen" av David Vikgren. Dessutom intervjuar vi romanaktuella Malin Lindroth, som i dagarna ger ut "Rolf". Programledare: Fredrik Wadström Producent: Maria Götselius

Det här är en presentation av en ny bok från Norstedts Förlag. Rolf är Komvuxvikarie, snart 60 år och bor ovanför Safiren Livs. I natt har han dödat en flicka. Nu väntar han på polisen som ska komma och förlösa honom från hans brott. Och från hans ensamhet. Malin Lindroths nya bok är en mörk och underhållande roman som fortsätter och utvidgar den granskning av samhällets normer som hon inledde med Nuckan. Men det är också en mångbottnad roman, om ett människoöde i all sin komplexitet.

Sverige är förknippat med ensamhet, men verkligheten är inte fullt så enkel. Kristina Lindquist frågar sig när isoleringen kräver en politisk lösning och när den har en politisk orsak. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En kvinna hälsar på i en jaktstuga i bergen. När hon vaknar efter en ensam natt är hon skild från världen av en genomskinlig vägg, och allt liv bakom den tycks vara utplånat. Marlen Haushofers ständigt aktuella roman Väggen från 1968 har tolkats som dystopi i kalla krigets skugga, som feministisk utvecklingsberättelse och civilisationskritik i Henry David Thoreaus anda. Men på ett väldigt konkret plan är den främst en betraktelse över ensamhetens topografi. Romanen utspelas till stor del i ett akut nu där mörker, hunger och kyla måste hanteras men så kommer plötsligt passager som öppnar tiden och etablerar ensamheten som ett permanent öde: Jag har efter hand börjat förstå att jag aldrig kommer att komma tillbaka, skriver kvinnan i en dagbok som troligen inte kommer att bli läst. Med ensamheten kommer skräcken inför att förvandlas till något som passerar djurets väsen på väg mot avgrunden. Redan nu, skriver hon, är hon bara ett tunt skal över ett berg av minnen. I Väggen tecknas en bild av existentialismens övergivna människa, där ensamheten utgör varats obevekliga grundvillkor. Det är samma kosmiska ensamhet som i Harry Martinssons Aniara, med ödsligheten välvd som en tung stenrymd kring människans själ egentligen oavsett sällskap av andra. Vad har då någon av oss att sätta upp mot kosmisk ensamhet? Vilka reformer kan egentligen spränga en stenrymd kring själen? Det tycks i alla fall vara trendigt att försöka sig på detta. Partiledare talar om att bota och ta krafttag mot ensamheten. Ledarsidor av olika färger beskriver ensamhet som ett folkhälsoproblem och i riksdagen lägger folkvalda över hela skalan motioner om att minska social isolering. 2018 fick Storbritannien till och med världens första ensamhetsminister. Men om ensamheten verkligen är ett existentiellt grundvillkor är ju denna politisering bara fåfänga, och ett tomt försök att klä det eviga i något som inte på allvar rymmer människans belägenhet i världen. Kan ensamheten verkligen kan vara politisk? Kylan från det där existentiella grundvillkoret har nog de flesta av oss känt, och kanske har vi rentav koketterat med den själsliga tomhet som kan uppstå mitt i gemenskapen med andra. Verklig ensamhet är något annat. Det är helt enkelt skillnad på att vara en svarad människa och på att inte vara det, för att tala med författaren Malin Lindroth, som beskriver ensamhetens avgörande gräns just så i sin självbiografiska essä Nuckan. I strömmen av vardagliga ord ryms en bekräftelse som säger att du finns till. I en förtvivlad passage beskriver Lindroth en sommar då rädslan för att avvisas tar henne helt i besittning, då varje ord som lämnar henne känns som en nådeansökan och en bön om ett uppehållstillstånd i en tillvaro som inte tillhör henne. Hon skriver: Och nu handlade det inte bara om män, nu var skräcken allomfattande. Jag var rädd för att visas bort av alla, ur alla sammanhang. Bannlysas. Visas ut i ödemarken. Ensamheten får helt enkelt Malin Lindroth att tvivla på sin rätt att existera, och ur ett historiskt perspektiv är det inga konstigheter, eftersom samhörighet med gruppen länge var en absolut förutsättning för mänsklig överlevnad. Av allt att döma var isoleringen än större för den man som i november 2019 hittades död i sin lägenhet på Södermalm i Stockholm. Tidningarna skrev att han hade legat där i tre år, och att radion fortfarande stod på. Det är en död som tagen ur Väggen, där huvudpersonen resonerar om att ingen kommer att trycka sina varma, levande fingrar mot hennes kallnande ögonlock när det väl blir dags. Och den här sortens nyheter har närmast blivit en egen genre bland mänskliga tragedier, och tas ofta som intäkt för att något gått riktigt fel i vårt samhälle. Det är dock en envis myt att Sverige med sina många singelhushåll skulle vara ett särskilt ensamt land. I själva verket ligger vi tvärtom en bra bit efter länder som Ungern och Grekland både vad gäller upplevd ensamhet och social isolering. Men sådana rankningar minskar knappast lidandet för den som rent faktiskt står utanför mänsklig gemenskap. Siffror från SOM-institutet visar till exempel att sex procent är ensamma alla kvällar i veckan och att 13 procent umgås med vänner mindre än en gång i månaden. Det låter onekligen sorgligt frågan är bara vems ansvaret är. Liberala skribenter som betonar individens ansvar för den egen lyckan kan häpna över hur vuxna, friska människor blivit så hjälplösa att de behöver politiker och tjänstemän för att knyta vänskapsband. Och möjligen kan man betrakta ensamhet som ett fenomen utanför politikens räckvidd om man utgår från ett slags neutral och arketypisk medelmänniska, som står orörd av politiska spår från exempelvis fattigdom och klass. Den som lever med arbetslöshet och låg inkomst lider nämligen också oftare av ensamhet, vilket kanske går att glömma om man betraktar bussbiljetter, kafébesök och internetabonnemang som sådant som alla självklart har råd med. Minskad tillgång på billig psykoterapi kan också göra det till en klassfråga att bryta en ensamhet som inte sällan präglas av ångest och skam. Men det som oftast återkommer i debatten om politisk ensamhet är bilden av den ensamma ålderdomen, trots att verkligheten kring detta inte alls är entydig. Äldre känner sig mindre ensamma än yngre, men är rent faktiskt mer socialt isolerade. I boken Ensamheten värst, som samlar 18 år av Siri Johanssons ensamma dagboksanteckningar, konstaterar hennes son Sven Teglund att det som bröt dödläget för modern var att få komma till ett servicehus, där hon med stor tvekan levde upp inför ett nytt socialt sammanhang. Är det i så fall en politisk fråga att chansen att få plats på ett äldreboende halverades under de första decennierna på 2000-talet? Eller att en majoritet av Sveriges kommuner gör besparingar på äldreomsorgen? En av de åtgärder som diskuteras på flera håll är att lösa nattillsynen med kameror istället för med mänsklig närvaro. Eller som poeten Ragnar Thoursie skriver i en dikt om hemtjänstens nattpatrull: Inget benbrott denna gång, ingen som ligger på golvet och kvider. Bara rop efter någon att prata med, i vargtimmen Mer sällan diskuteras exilens ensamhet som politisk fråga i debatten om migration, trots att Sverige är ett av de länder där det är svårast att hitta nya vänner för den som kommit hit från annat håll. Och trots att sådant som stopp för familjeåterförening och skärpta försörjningskrav för att få ta hit anhöriga är en politik som rakt av skapar ensamhet. För den som flytt över hav och land kan ensamheten nämligen väldigt konkret bli en direkt konsekvens av politiska beslut. I reportageboken Dom som stod kvar skriver journalisten Thord Eriksson om afghanska ungdomar som efter godtycklig åldersuppskrivning det kan handla om ett ögonkast från en handläggare blivit utkastade i fullständig ensamhet. Det är en ensamhet som gör att ingen reagerar när ett juridiskt biträde slarvar eller när nya omständigheter borde ge rätt till ny prövning. Ingen svarar på andra sidan av den genomskinliga väggen. Kristina Lindquist, kulturskribent Litteratur Brülde, Bengt & Fors, Filip (2015) Den svenska ensamheten: Om hur olika former av ensamhet påverkar vårt välbefinnande i Annika Bergström, Bengt Johansson, Henrik Oscarsson & Maria Oskarson (red), Fragment. Göteborgs universitet: SOM-institutet. Eriksson, Thord: Dom som stod kvar. Natur & Kultur, 2019. Marlen Haushofer: Väggen, övers: Rebecca Lindskog. Bokförlaget Thorén & Lindskog, 2014. Siri Johansson och Sven Teglund: Ensamheten värst. Teg publishing, 2016. Malin Lindroth: Nuckan. Norstedts, 2018. Harry Martinsson: Aniara. En revy om människan i tid och rum. Albert Bonniers förlag, 1956. Ragnar Thoursie: Sånger från äldreomsorgen. Albert Bonniers förlag, 2009. Länkar Grannen låg död i över tre år (Aftonbladet, 20/11 2019)  Hanne Kjöller: Att vara ensam är ett val (DN, 3/7 2019) How lonely are Europeans? (EU Science hub, 2019) Professor: Chansen att få plats på ett äldreboende har halverats (SVT 7/9 2018) Så många sparar på äldreomsorgen (Kommunalarbetaren, 16/12 2019) Expat Insider 2017 

I det tredje avsnittet, "Flickvännen", borrar vi in i upplevelsen av att vara eller inte vara flickvän. Materialet utgörs av "Flickvännen" av Karolina Ramqvist, "Nuckan" av Malin Lindroth och "Mr Salary" av Sally Rooney. Vad menar Kaneli när hon säger att berättaren i "Nuckan" är gnällig och varför tycker Hanna att Karin i "Flickvännen" inte är kär i sin partner John? * I det tredje avsnittet nämner vi: "Flickvännen", "Alltings början", "Björnkvinnan" och "Det är natten" av Karolina Ramqvist, "Nuckan" av Malin Lindroth, "Mr Salary" och "Samtal med vänner" av Sally Rooney, tv-serien "Sopranos" och låten "Jag som blev kvar" av Säkert! * Foto: Eetu Laine, grafisk design: Linn Henrichson, jingel: Ville Kabrell och klipp: Oskar Pullinen. Podcasten görs i samarbete med HBL. Tack till Konstsamfundet för understöd.

I veckans avsnitt av Mellan raderna-podden har Karin lyssnat på inspirerande spellista och läst Kärlekens Antarktis av Sara Stridsberg och Nuckan av Malin Lindroth. Peppe har läst Haggan av Asse Berg och är både lite besviken och full av en aha-upplevelse. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Idag den 18 oktober 2018 har Göteborgs Dramatiska Teater nypremiär på pjäsen "Kriget har inget kvinnligt ansikte".Fronten intervjuade dramatikern Malin Lindroth som bearbetat Svetlana Aleksijevitj bok "Kriget har inget kvinnligt ansikte" för scenen. (Repris från februari 2017)

Malin Lindroth vill reclaima ordet nucka, idag det mest skamfyllda och tabubelagda ord som finns. Vi har läst essäboken om Lindroths egen livshistoria, varvat med den ensamstående kvinnans kulturhistoria

Malin Lindroth har gett ut essän ”Nuckan”, om att som kvinna bli över och inte ha någon plats i tvåsamheten. Linda Skugge skriver i ”Flygfärdig – om när barnen lämnar boet” om sina känslor kring just det: att barnen flyttar hemifrån och att hon som mamma inte behövs på samma sätt längre. Norska författaren Nina Lykke kommer för första gången ut på svenska med romanen ”Nej och åter nej”. Där har det medelålders paret börjat glida ifrån varandra och deras snart vuxna söner är på väg bort. Dessutom: det stora polyesterraseriet. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT.

Malin Lindroth är dramatiker och har bearbetat Svetlana Aleksijevitj bok "Kriget har inget kvinnligt ansikte" för scenen. Den 22 februari har pjäsen premiär på Göteborgs Dramatiska Teater.

Mobbning, ångest, och sexuella övergrepp är några av de ämnen som fyller repertoarerna och bokhyllorna i höst - i alla fall på ungdomssidan. Är det litteraturen eller verkligheten som blivit hårdare, eller är misären en sätt att få ungdomar att konsumera kultur? Hör författaren och journalisten Hanna Jedvik, aktuell med boken Snart är jag borta, och Mattias Andersson, konstnärlig ledare från Backa Teater där det i veckan är premiär för pjäsen Medeas Barn. Och 1967 hade filmen Jag är nyfiken - gul premiär, och regissören Vilgot Sjöman försatte svenskarna i en kollektiv sexchock. Över 40 år senare har vi gått igenom guppande täcken i Big Brother, poolsex i Paradise Hotel, nudister i Farmen. Senast i raden är såpan Kungen av Tylösand - där allt utom spyor, sex och fylla blivit bortklippt. Är vi fortfarande chockade? Hör Daniel Levin och Elin Grelsson diskutera moralpaniken som dramaturgi. I kulturpanelen tycker Märta Myrstener, Daniel Levin och Malin Lindroth till om veckans kulturhändelser. Programledare är Sara Wennerblom. Producent Malin Sandberg.