Podcasts about nutida

Mathistorikern Richard Tellström och kocken Malin Söderström samtalar med oss om julbordets utveckling. Vilka rätter försvinner? Och vilka nya dyker upp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Malin Söderström driver bl a restaurangen på Moderna Museet i Stockholm och har arbetat som kock sedan slutet på 80-talet. När hon började var det mycket av allt på julborden.– Idag handlar det mer om att ha det bästa, istället för det mesta. Dagens julbord har också blivit grönare.Inför varje julbordspremiär tar man ställning till vad som ska vara med, vad som ska ändras eller kanske till och med plockas bort.Den första stora förändringen av julbordet kom i början av 1900-talet när allmogens slakt-julbord korsar sig med borgerlighetens smörgåsbord.Den andra stora förändringen var på 1970-talet.– Då lämnar man ett julbord med flera olika rätter och allt slås ihop till en sorts buffé, allt på ett enda bord, säger Richard Tellström.Men han påpekar att julbordet inte är en buffé, eftersom saker och ting ska ätas i en speciell ordning.Det mesta hamnade på vårt julbord under 1900-talet, med några undantag, som lutfisken från medeltiden och de tjocka revbensspjällen som går minst 1000 år tillbaka.Nutida fenomen är ständigt nya sillinläggningar och grönkålssallad. Saffran har blivit populärt på 2000-talet.Julskinkan har funnits med på julbordet i cirka 150 år. De senaste 15 åren har den dock fallit på popularitetslistan.– Den håller på att konkurreras ut av Janssons frestelse, säger Richard. Kanske kommer Jansson att passera julskinka inom fem år.Lutfisken backar också.– Det är få som äter lutfisk, säger Malin Söderström. Men de är väldigt glada när den finns med.– Julbordet är den minst föränderliga måltiden i vår matkultur, säger Richard Tellström. Det är extremt stabilt till skillnad från vardagsmaten. Men det är i förändring.

Forntida astronauter är en podd samt ett instagramkonto som beskriver hur människans civilisation i mångt och mycket härstammar ifrån aliens. Det går att se som något rent fysiskt, men nu kommer menar Michael som driver prodden att han även kommer släppa innehåll som är mer paranormalt, eller andligt om man så vill. Forntida astronauter podd: https://open.spotify.com/show/0R5nViGhnxo13aYrPPEAbj CE5 Sweden: https://www.instagram.com/ce5sweden/ Andlighet på olika plattformar Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Korta klipp: https://www.youtube.com/@andlighetextra Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Google podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9hbmNob3IuZm0vcy83OGI5MjVmOC9wb2RjYXN0L3Jzcw Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ

I det här avsnittet av ”Så in i Själen” ska ni få följa med mig till Irland och på en resa in i den irländska sagan, myter och legender. Det finns ett hav av berättelser att utforska men det här är en liten överblick. När jag växte upp var mytologi och saga några av mina stora intressen. Jag har fortfarande kvar mina vackert illustrerade mytologiböcker från den tiden. Och när jag var 14 år så fängslades jag av författaren Tolkien förtrollade värld. För tre år sedan kom jag till Irland för första gången. Det var kärlek från första stund. Det är något med energierna, med folket och med naturen som fångar en i själ och hjärta. Det magiska är också att så mycket av mina ungdomspassioner som mytologi och Tolkiens författarskap, förenas på denna sagolika ö. Tolkien var mycket förtrogen med inte bara keltisk mytologi utan detaljerna om Tuatha de Danann. De stora krigen mellan Tua de Danann och Formorierna genomsyrar Tolkiens stora berättelser och han förbinder landskapen i Burren och västra Irland med landskapen i Midgård.I det här avsnittet träffar jag också Jan Tetteroo, på en avlägsen och naturskön plats en bit ifrån Killarney. Jan är Druid. För er som inte hört talas om Druider, så var de högt ansedda som lärda män eller kvinnor  prominenta medlemmar av det keltiska samhället. De var rådgivare åt kungar, var ibland själva kungar. Kunde spå i framtiden och ansågs ha övernaturliga krafter. Nutida druidordnar, har inget direkt samband med de gamla keltiska druiderna. Många av de verksamma druiderna idag försöker att rädda jorden från förorening och förstörelse. Det är ganska naturligt för en druid eftersom de dyrkar träd, stenar, bäckar, floder, kullar och berg som om de vore heliga saker med en egen personlighet. Välkomna in sagans värld i veckans avsnitt av ”Så in i Själen”.Mer om Jan Tetteroo på hans hemsida: jantetteroo.comDruid Grove of Anu offering an online course in modern druidry: https://groveofanu.comJan Tetteroo, Druid, for online tarot readings: https://jantetteroo.comProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Patrik Sundén Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nutida idéhistoriker kallar ofta hans texter för dunkla och svåra. Men kanske handlar det bara om att något helt centralt tappats bort sedan denne gamle filosof var verksam? Något som har med anden och själen att göra. Något som rör det allra mest mystiska. Något som en person som Herakleitos hade ofattbara kunskaper om. Vill du höra mer? Glöm inte att stötta serien via Patreon (patreon.com/myterochmysterier) eller Swish (123 565 3803)

Gurgin och jag mötes första gången för två år sedan då vi skulle spela in vår första podd ihop. Det samtalet har lett till flera bra samtal och långa uppskattade avsnitt. Och det här avsnittet är inget undantag. Vi pratar om allt från sex som ska ta en bit av din själ till, moral vad är det egentligen och är allas moral den samma? Samhällsstrukturer, hur vi lever i en värld av en massa påhittade fantasier som blir våra regler och lagar. som du ser det här är ett samtal för dig som gillar att lyssna på två personer som filosoferar om allt. Se avsnittet på Youtube. https://youtu.be/6n3KEbX9Acs Stötta Öppet sinne på Patreon https://www.patreon.com/oppetsinneInstagram https://www.instagram.com/pauldelvalle/?hl=svYoutube https://www.youtube.com/channel/UCAQXDkNpHStIp_AWv--DoLA

I detta avsnitt av R&T får vi lyssna på Andreas Westergren, som i december 2020 utsågs till oavlönad docent i kyrkohistoria vid Humanistiska och teologiska fakulteterna. "Uppenbara hemligheter: teologi och tyger i tidigkristen och nutida ortodox praxis" är titeln på Westergrens docentföreläsning, som spelades in den 10:e September 2021 på CTR. ------------------------------------------------------------------------------------------ "Religion och Teologi" produceras av Joel Kuhlin, för Centrum för Teologi & Religionsvetenskap.  För kritik eller kommentarer, skriv en rad till religionochteologi@outlook.com.  ------------------------------------------------------------------------------------------ Särskilt tack till gruppen Nous för musiken, samt Martin Nykvist för all hjälp med inspelning av detta avsnitt.

Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen. Tonsättaren Louise Alenius bodde under tio år i Frankrike, men är sedan några år tillbaka i Köpenhamn. I Paris komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken. -Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte förstår. Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan Silent Zone om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk. Dottern spelas av slagverkaren Ying-Hsueh Chen och hennes bror gestaltas av kontratenoren Morten Grove Frandsen. Brodern löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt. -Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius. Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k Elefantmannen, Joseph Merrick som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp. Hennes körsvit Rite of Nothing / En tom ritual uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken Søndermarken i Köpenhamn. Ett av hennes senaste stycken, Ilt / Syre, komponerade Louise Alenius till den 80 meter långa skulpturen The Wave. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid Ofelia Plads vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet Vertigo anpassade The wave till pandemin. Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre. 2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat på 750 000 danska kronor. Jag intervjuade isländska tonsättaren Bára Gisladóttir första gången 2013. Nu möts vi digitalt genom Skype. Hon befinner sig i det svårt coronadrabbade Reykjavik. Hon utbildade sig i komposition vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Kontrabasen blev hennes instrument efter studier på Nya Zeeland. Hon älskar den. Om hennes spel på kontrabasen sägs det: "Hon behandlar kontrabasen såsom Jimi Hendrix gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud. - Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra, då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir. Hon är synestetiker och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud. Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon kompositionnerade stycket Rooftops of Prague! Musiken på Brimslód, hennes debutplatta från 2015, handlar om havet. Dýpi betyder djupet och här är vi på havets botten. Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes nya platta gavs ut 2020. Titeln är HBER, vilket betyder vinter eller ide. Bára Gisladóttirs musik har framförts av Danmarks Radios Symfoniorkester og vokalensemble, Islands Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester, Frankfurts Radiosymfoniker, Ensemble InterContemporain och Athelas Sinfonietta. Hon har dessutom fått Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris, Léonie Sonnings Talangpris och Reykjavíks Grapevine's Music Award. Låtlista: Bára Gisladóttir - Dypi Kompositör: Bára Gisladóttir Bolag: Label Missing Danmark Badenpederstruck, Louise Alenius - 123 Album: Stella Polaris Kompositör: Louise Alenius Bolag: Playground Louise Alenius - Ilt Sofie Elkjär Jensen, Elisabeth Jansson, Morten Grove Frandsen, Jacob Skov Andersen, Frederik Rolin Etikett: Dacapo Louise Alenius - Napoli Louise Alenius Louise Alenius - Elephant Man - Sommerballet Louise Alenius Louise Alenius - Silent Zone Morten Grove Frandsen Gitta-Maria Sjöberg Ying-Hsueh Chen Textförfattare: Louise Alenius Louise Alenius - Rite of Nothing Courage kör Textförfattare: Louise Alenius Bára Gisladóttir - Dypi Kompositör: Bára Gisladóttir Bolag: Label Missing Danmark Bara Gisladottir - Rooftops Of Milan Kompositör: Bara Gisladottir Bara Gisladottir - Rooftops of Prague Kompositör: Bara Gisladottir Bára Gisladóttir - Her Palms Faced Down Forever After Album: Her Palms Faced Down Forever After Bára Gisladóttir - Vexo Album: Vexo Bára Gisladóttir - Tvihirta Album: Tvihirta Bára Gisladóttir - No Afterlife Thanks Kompositör: Bára Gisladóttir Bolag: Dacapo

Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Pamela Z lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. Birgitta Tollan mötte Pamela Z första gången i studion i San Francisco redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom. Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i Rom när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i USA, Europa och Japan och har komponerat för dans, film och kammarensembler som Kronoskvartetten och Eighth Blackbird. - Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z. Ett av hennes stycken heter And the Movement of the Tongue. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A Delay Is Better. En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer". Den brittiska tonsättaren Juliana Hodkinson, bosatt i Berlin sedan många år, erhöll 2015 det stora danska Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur motiveringen: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen." Några av hennes titlar är Lightness för förstärkta tändstickor och Why Linger You Trembling in your Shell?, där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket I Greet You a Thousand Times är komponerat för symfoniorkester och elektronik Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i Danmark under några år, då hon bland annat var ordförande för Dansk Kulturfond. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid King's College i Cambridge och japanska studier vid University of Sheffield. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid Köpenhamns Universitet, Technische Universität i Berlin, Högskolan för scen och musik i Göteborg och i Darmstadt. Nu är hon lektor i komposition vid Griegakademin i Bergen, Norge. Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem? Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Låtlista: Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus In Tymes of Olde A Delay is Better Pamela Z Number 3 A Delay is Better Pamela Z Badagada, Suite for Solo Voice & Electronics Pamela Z Waving Not Drowning (a Guide to Elegance) Pamela Z And and And Pamela Z Amanda Gookin, cello, Ashley Hahn, röst Bone Music A Delay is Better Pamela Z I Greet You a Thousand Times Juliana Hodkinson Odense Symphony Orchestra in Carl Nielsen Hall, Odense, Denmark, conducted by Thomas Søndergaard Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent Angel View Juliana Hodkinson Senatet Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent

I Karlavagnen fredag vill vi höra om flugor du minns, alltså kortlivade trender. Hur stora var dina axelvaddar på 80-talet? Åkte du på trickskidor på 70-talet? Programledare Gerhard Stenlund hittade nyligen en bild från sin tonårstid där han poserar i midjekort gul kavaj, blå skor och värsta hockeyfrillan. Producent Peter Öberg minns 70-talets trickskidor, korta plastskidor som var väldigt roliga att åka i backarna med, men oj vad lätt det var att ramla. Sedan har vi ju andra flugor: leksaker som jojo, att spela kula och 90-talets elektroniska leksak tamagotchi. Nu vill vi veta vad DU kommer ihåg för flugor: kläder, frisyrer, danser, sporttrender och så vidare. Eller finns det någon NUTIDA fluga du vill prata om? Programmet börjar lite senare än vanligt på grund av sportsändningar. Men telefonerna är öppna från 21:00. Du kan också skriva till karlavagnen@sverigesradio.se. Karlavagnen i P4 - ring 020 - 22 10 30 Ansvarig utgivare: Matti Lilja

Morten Werner är tidigare VD för Poolia och har kallat sig själv för ledare i över 55 år. Han har suttit i över 130 styrelser och har en rad av VD-poster bakom sig. En ledare med riktning, en riktning som sitter djupt och stadigt i en egen styrfart som inte låter sig ruckas av påverkan från ägare, anställda eller kunder. En ledare, en man som vet vad han vill. Lyssna på Morten Werner!

Vem bestämmer vad som står i ordböckerna SAOL och SAOB? I två avsnitt berättar vi om metoder och källor som ligger bakom svaren i programmet Språket. Det här är Språket bakom kulisserna del 1. Vad är rätt och fel i det samtida språket? Här hittar du svar! Svenska skrivregler från Språkrådet. Språkriktighetsboken från Språkrådet. Språkrådets frågelåda - här finns frågor och svar. Svenska.se här kan du söka i SAOL, SO och SAOB. Bra att komma ihåg: SAOL är den ordlista där du kan se hur ett ord stavas och böjs och uttalas, och ofta vad de betyder. Svensk ordbok (SO) är en definitionsordbok. Där kan du läsa beskrivningar av vad ord betyder och hur de används. SAOB är en historisk ordbok över det svenska skriftspråket från 1500-talet till idag. (Vi kommer att prata mer om SAOB i nästa avsnitt.) Frågor som handlar om ord och uttrycks användning och frekvens Här hittar du svar! I sökverktyget Korp som görs av Språkbanken Text finns en massa korpusar samlade. En annan källa är KB:s tidningssök som du hittar här: Svenska dagstidningar via Kungliga biblioteket. Bra att komma ihåg: En korpus är en sökbar textsamling. Det kan till exempel vara tidningstexter, myndighetstexter eller texter från sociala medier. Vad du kan få fram för information beror på vilken typ av korpus du söker igenom. Du kan göra olika typer av sökningar i Korp, till exempel jämförelsesökningar eller ordbildssökningar, men sökningarna kan kräva att du läser på om hur man gör. Här finns en användarhandledning. Ett lemgram är ett ords samtliga böjningsformer, och gör det möjligt att i en och samma sökning söka efter till exempel både "hund", "hundar", "hundarna" och så vidare. I programmet deltar: Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Louise Holmer, biträdande forskare och doktorand vid institutet för svenska språket vid Göteborgs universitet och medlem i SAOL-redaktionen. Lars Borin, professor i språkvetenskaplig databehandling, medgrundare av Korp och föreståndare för Nationella språkbanken. Programledare Emmy Rasper.

Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen. Tonsättaren Louise Alenius bodde under tio år i Frankrike, men är sedan några år tillbaka i Köpenhamn. I Paris komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken. -Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte förstår. Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan Silent Zone om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk. Dottern spelas av slagverkaren Ying-Hsueh Chen och hennes bror gestaltas av kontratenoren Morten Grove Frandsen. Brodern löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt. -Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius. Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k Elefantmannen, Joseph Merrick som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp. Hennes körsvit Rite of Nothing / En tom ritual uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken Søndermarken i Köpenhamn. Ett av hennes senaste stycken, Ilt / Syre, komponerade Louise Alenius till den 80 meter långa skulpturen The Wave. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid Ofelia Plads vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet Vertigo anpassade The wave till pandemin. Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre. 2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Legat på 750 000 danska kronor. Jag intervjuade isländska tonsättaren Bára Gisladóttir första gången 2013. Nu möts vi digitalt genom Skype. Hon befinner sig i det svårt coronadrabbade Reykjavik. Hon utbildade sig i komposition vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Kontrabasen blev hennes instrument efter studier på Nya Zeeland. Hon älskar den. Om hennes spel på kontrabasen sägs det: "Hon behandlar kontrabasen såsom Jimi Hendrix gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud. - Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra, då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir. Hon är synestetiker och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud. Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon kompositionnerade stycket Rooftops of Prague! Musiken på Brimslód, hennes debutplatta från 2015, handlar om havet. Dýpi betyder djupet och här är vi på havets botten. Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes nya platta gavs ut 2020. Titeln är HBER, vilket betyder vinter eller ide. Bára Gisladóttirs musik har framförts av Danmarks Radios Symfoniorkester, och vokalensemble, Islands Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester, Frankfurts Radiosymfoniker, Ensemble InterContemporain och Athelas Sinfonietta. Hon har dessutom fått Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris, Léonie Sonnings Talangpris och Reykjavíks Grapevine's Music Award.

Bára Gisladóttirs musik kallas hipp musik för nördar och remake av "Exorcisten". Louise Alenius gör musik om covidsjuka kroppar, död, incest och Elefantmannen. Tonsättaren Louise Alenius bodde under tio år i Frankrike, men är sedan några år tillbaka i Köpenhamn. I Paris komponerade Louise Alenius kommersiell musik, bl a till reklam för Coca-Cola och olika bilmärken. -Ämnen jag numera väljer till mina kompositioner speglar min nyfikenhet på det jag inte förstår. Jag försöker sätta mig in i andra människors verklighet istället för att berätta hur jag själv har det, förklarar Louise Alenius, som skrev både libretto och musik till kammaroperan Silent Zone om incest. Dottern blir utsatt för incest. Hon är stum och sjunger inte. Detta för att illustrera att de drabbade sällan berättar om vad de har varit med om. Istället får dottern ut sin vrede och sorg genom att spela slagverk. Dottern spelas av slagverkaren Ying-Hsueh Chen och hennes bror gestaltas av kontratenoren Morten Grove Frandsen. Brodern löser upp problematiken med tystnadskulturen i den här familjen. Han ställer obekväma frågor om det förfärliga som hänt. -Jag tycker det var spännande att använda mildheten i en kontratenors stämma på det här sättet, förklarar Louise Alenius. Louise Alenius skrev också musik till en balett om den s k Elefantmannen, Joseph Merrick som levde på 1800-talet i London och hade en kraftigt deformerade kropp. Hennes körsvit Rite of Nothing / En tom ritual uruppfördes i den gamla underjordiska vattencisternen i parken Søndermarken i Köpenhamn. Ett av hennes senaste stycken, Ilt / Syre, komponerade Louise Alenius till den 80 meter långa skulpturen The Wave. Under coronapandemins första månader 2020 var den placerad vid Ofelia Plads vid Köpenhamns hamn. Konstnärskollektivet Vertigo anpassade The wave till pandemin. Den illustrerar ett gigantiskt luftrör och lungor som kämpar för att få luft. Den femstämmiga kören gestaltar kroppsorgan som skriker efter syre. 2019 fick Louise Alenius Danmarks störste kulturpris, hederspriset Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Legat på 750 000 danska kronor. Jag intervjuade isländska tonsättaren Bára Gisladóttir första gången 2013. Nu möts vi digitalt genom Skype. Hon befinner sig i det svårt coronadrabbade Reykjavik. Hon utbildade sig i komposition vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn. Kontrabasen blev hennes instrument efter studier på Nya Zeeland. Hon älskar den. Om hennes spel på kontrabasen sägs det: "Hon behandlar kontrabasen såsom Jimi Hendrix gjorde med sin gitarr. Hon använder instrumentet för att locka fram spännande och konstiga ljud.  - Kontrabasen är alltid är tillgänglig. Speciellt i tider som dessa, när man inte kan musicera med andra, då är det ju mycket praktiskt att ha sitt eget instrument som man kan skriva för! Jag är intresserad av övertoner och där är kontrabasen överlägsen tack vare strängarnas längd och instrumentets storlek, säger Bára Gisladóttir. Hon är synestetiker och hör toner, när hon ser färger och ser färger, när hon hör toner. Därför målade hon tidigare i starka färger för att därefter komponera stycket hon hade i sitt huvud. Det blev inte mindre än 19 nonfigurativa målningar i rött och grönt innan hon kompositionnerade stycket Rooftops of Prague! Musiken på Brimslód, hennes debutplatta från 2015, handlar om havet. Dýpi betyder djupet och här är vi på havets botten. Det är Bára Gisladóttirs favoritstycke på plattan eftersom hon gillar allt som är kallt, vått och mörkt. Hennes nya platta gavs ut 2020. Titeln är HBER, vilket betyder vinter eller ide. Bára Gisladóttirs musik har framförts av Danmarks Radios Symfoniorkester, och vokalensemble, Islands Symfoniorkester och Helsingborgs Symfoniorkester, Frankfurts Radiosymfoniker, Ensemble InterContemporain och Athelas Sinfo-nietta. Hon har dessutom fått Carl Nielsen och Anne Marie Carl-Nielsens Talangpris, Léonie Sonnings Talangpris och Reykjavíks Grapevine's Music Award.

Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Pamela Z lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. Birgitta Tollan mötte Pamela Z första gången i studion i San Francisco redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom. Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i Rom när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i USA, Europa och Japan och har komponerat för dans, film och kammarensembler som Kronoskvartetten och Eighth Blackbird. - Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z. Ett av hennes stycken heter And the Movement of the Tongue. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A Delay Is Better. En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer". Den brittiska tonsättaren Juliana Hodkinson, bosatt i Berlin sedan många år, erhöll 2015 det stora danska Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur motiveringen: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen." Några av hennes titlar är Lightness för förstärkta tändstickor och Why Linger You Trembling in your Shell?, där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket I Greet You a Thousand Times är komponerat för symfoniorkester och elektronik Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i Danmark under några år, då hon bland annat var ordförande för Dansk Kulturfond. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid King's College i Cambridge och japanska studier vid University of Sheffield. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid Köpenhamns Universitet, Technische Universität i Berlin, Högskolan för scen och musik i Göteborg och i Darmstadt. Nu är hon lektor i komposition vid Griegakademin i Bergen, Norge. Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem? Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan. Låtlista: Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus In Tymes of Olde A Delay is Better Pamela Z Number 3 A Delay is Better Pamela Z Badagada, Suite for Solo Voice & Electronics Pamela Z Waving Not Drowning (a Guide to Elegance) Pamela Z And and And Pamela Z Amanda Gookin, cello, Ashley Hahn, röst Bone Music A Delay is Better Pamela Z I Greet You a Thousand Times Juliana Hodkinson Odense Symphony Orchestra in Carl Nielsen Hall, Odense, Denmark, conducted by Thomas Søndergaard Lightness Juliana Hodkinson Ensemble Ictus Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent Angel View Juliana Hodkinson Senatet Can modify completely in this case. Not that it will make any difference Juliana Hodkinson Aart Strootman, gitarr, West Deutsche Rundfunks Symfoniorkester, Emilio Pomarico, dirigent

Pamela Z smälter samman sin vackra röst med elegant elektronisk manipulation. Juliana Hodkinson förstärker tändstickor. Hon är filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Av Birgitta Tollan. Pamela Z lever i San Francisco och komponerar stycken för röst, live-elektronik, samplade ljud och för gestikaktiverad MIDI-controllers. Hon är pionjär inom live digital looping, röstinstallationer och utvidgade vokala tekniker. Birgitta Tollan mötte Pamela Z första gången i studion i San Francisco redan 1996. Nu "möts" de digitalt genom Zoom. Pamela Z var på fint, årslångt stipendium i Rom när coronapandemin slog till. Efter sju månader, i mars 2020, var hon tvungen att resa hem till San Francisco. Hon fick sin Bachelor i musik redan 1978. Pamela Z har turnerat i USA, Europa och Japan och har komponerat för dans, film och kammarensembler som Kronoskvartetten och Eighth Blackbird. - Rösten är allas första instrument. Du är född med det och det är gratis. Och du är född med de olika tekniker som du kan använda, skrattar Pamela Z. Ett av hennes stycken heter And the Movement of the Tongue. Debutplattan från mitten av 2000-talet bär titeln A Delay Is Better. En recensent skrev: "En skicklig sammansmältning av hennes vackra röst med eleganta elektroniska manipulationer". Den brittiska tonsättaren Juliana Hodkinson, bosatt i Berlin sedan många år, erhöll 2015 det stora danska Carl Nielsen og Anne Marie Carl-Nielsens Legat. Juliana var den första pristagaren som inte är manlig tonsättare, och inte av dansk härkomst. Prissumman var då: 80 000 Euro. Ur motiveringen: "Juliana Hodkinsons kompositioner har en särskild ömtålig känslighet och känslighet för den konkreta världen." Några av hennes titlar är Lightness för förstärkta tändstickor och Why Linger You Trembling in your Shell?, där hon, förutom klassiska instrument som violin och slagverk, använder fjädrar, äggskal och bordtennisbollar. Stycket I Greet You a Thousand Times är komponerat för symfoniorkester och elektronik Juliana Hodkinson har tidigare bott och arbetat i Danmark under några år, då hon bland annat var ordförande för Dansk Kulturfond. Hon komponerar med instrument, objekt (bl a tändstickor), elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Hon har studerat musikvetenskap och filosofi vid King's College i Cambridge och japanska studier vid University of Sheffield. Juliana är Filosofie doktor i tystnad i musik och ljudkonst. Hon har undervisat i komposition och musik / media-estetik vid Köpenhamns Universitet, Technische Universität i Berlin, Högskolan för scen och musik i Göteborg och i Darmstadt. Nu är hon lektor i komposition vid Griegakademin i Bergen, Norge. Pamela Z och Juliana Hodkinson är inbördes olika och påverkade av olika länder/kulturer. De använder sig båda av instrument, objekt, live-elektronik, text, röst, visuella medel och installationer. Varför komponerar de musik? Hur komponerar de musik? Vad driver dem? Manus, regi och produktion: Birgitta Tollan.

City Gross konverterar en av sina butiker till lågpriskonceptet Cash – och fler är troligen att vänta. Det menar Ellen Larsson och Thomas Ohlén i terminens sista avsnitt av Icanyheter Insikt. “Lönsamhetsproblem är väl en rätt så rimlig förklaring”. Trots en varm sommarvecka har det rört på sig i dagligvaruhandeln. Bland annat ska City Gross konvertera sin butik i Örebro till Cash, Lifvs tvingas återigen revidera sina offensiva etableringsplaner och så lanserar Coop Sverige en ny hållbarhetsmärkning som de hoppas att övriga i branschen hakar på.

Nutida arbetarpoeter och deras poesi är avsnitt 66 i Poetpodden. Det är tredje och sista delen i min serie om arbetarpoesi och arbetarpoeter. Den här gången berättar jag om och läser dikter av fem arbetarpoeter som verkar just nu. Jag utlyser också årets vårtävling! Prenumerera på Apple Podcasts  / På Acast  / På SoundCloud Jenny Wrangborg Första ut är [...]

Nutida arbetarpoeter och deras poesi är avsnitt 66 i Poetpodden. Det är tredje och sista delen i min serie om arbetarpoesi och arbetarpoeter. Den här gången berättar jag om och läser dikter av fem arbetarpoeter som verkar just nu. Jag utlyser också årets vårtävling! Prenumerera på Apple Podcasts  / På Acast  / På SoundCloud Jenny Wrangborg Första ut är poeten Jenny Wrangborg som jag läst det mesta av sedan hennes debut 2010. Hon är aktiv i sociala medier och delar där gärna med sig av sina dikter. Både gammalt och nyskrivet. Emil Boss Emil Boss är den andra poeter jag tar upp. Jag tidigare läst en del strödikter av honom i tidskrifter och lyssnat på hans dikter i Podpoesi. Istället för reklam I POETPODDEN Swisha 20 kr eller mer till 123 540 62 85.Bankgironr 743-0804 om du hellre själv vill sätta pengarna.PayPal, 20 kr eller mer till irene@poeten.se. Freke Räihä Den tredje poeten är Freke Räihä som jag känner till och har följt längts av alla dagens arbetarpoeter. Han är också aktiv på sociala medier och kul att följa. Anamarija Todorov Anamarija Todorov är den fjärde poeten jag tar upp och den som är en ny bekantskap för mig. Helene Rådberg Sist ut är en gigant inom arbetarlitteraturen, Helene Rådberg. Själv har jag inte haft riktigt koll på hennes poesi men inser nu, efter att jag läst på, vilken framstående arbetarpoet hon är. Fler tips på arbetarpoeter Läs också gärna Carola Ankarborg, Marie Norin, Johan Jönsson, Jonas Svensson och Jesper Lundby. Tips jag fått från Föreningen Arbetarskrivare. Vårtävling 2020 Jag vill ha din egen intalade vårdikt senast den 15 maj. I säsongens sista avsnitt spelar jag upp så många av de inskickade dikterna jag får plats med. Självklart kommer det också att ske ett visst urval. Böcker lottas ut bland alla som får sin dikt uppspelad. Mer info om tävlingen! VIKTIGT! Tycker du om Poetpodden och att jag gör ett bra jobb? Gå då in på Apple Podcast skriv en kommentar. Varför? Det är ett bra sätt att få podden att nå ut till allt fler lyssnare. Glöm inte heller att kommentera här i bloggen. DELA, DELA OCH DELA Hjälp mig att dela det här inlägget och alla andra du lyssnar på i dina sociala medier som Facebook, Twitter och alla andra. Då hjälper du poesin att få vingar. LÄNKAR TILL INNEHÅLLET I Nutida arbetarpoeter och deras poesi: Jenny Wrangborgs Facebooksida: https://www.facebook.com/jenny.wrangborgEmil Boss (Podpoesi): http://podpoesi.nu/poeter/emil-boss/Freke Räihe: https://frekeraiha.seAnamarija Todorov: https://www.författare.se/namn/anamarija-todorovHelene Rådberg: https://sv.wikipedia.org/wiki/Helene_RådbergFöreningen Arbetarskrivare: https://arbetarskrivare.wordpress.comCarola Ankarborg: https://www.facebook.com/carola.ankarborgMarie Norin: http://marienorin.seJohan Jönsson: https://sv.wikipedia.org/wiki/Johan_Jönson_(författare)Jesper Lundby: https://www.facebook.com/jesper.lundby.35Vårtävlingen: https://poeten.se/aktualiteter/vardikttavling-2020.htm Skicka in frågor och dina egna inspelade dikter Så skicka dina egna dikter och frågor om poesi till Poetpodden Facebooksida: https://www.facebook.com/poetpodden Kontakt via e-post: podden@poeten.se Twitter: https://twitter.com/poetenirene Nutida arbetarpoeter och deras poesi ÄR AVSNITT 66 I POETPODDEN. Fler avsnitt i Poetpodden

AG Hedvig kommer i denna föreläsning om nutida klimatkamp gå igenom aktuella kampanjer samt prata om hur den samtida lokala klimatkampen ser ut och drivs. De kommer presentera skillnaden på politisk och bred klimatrörelse och ge sin take på vad som är värt att engagera sig i. https://archive.org/download/basic4/Nutidaklimatr%C3%B6relser.mp3

Fabian Ahlstrand är Mattias stand in den här veckan. Vi snackar om hur han upplevde Djurgårdens guld, allsvenska förväntningar 2020, vilken spelare man kommer berätta om för barnbarnen och så blir det quiz med gissa spelare

I ett kort avbrott från ekonomisk teori blickar vi tillbaka i historien på medeltidens "barnkorståg". En rörelse då barn genom gudomliga uppenbarelser ledde stora mängder människor på kamp för godheten. Nutida paralleller uppmuntras. https://www.mises.se/2019/05/16/nar-barnen-kallades-av-gud/

Nutida kult! Vi har kollat in lite nyare genrefilm, den ena gillade vi, den andra inte så värst… Upgrade är en science-fiction-actionmacka från Blumhouse. Sånt här vill vi ha mer av! KickBoxer: Vengeance är en slapp remake av den gamla Van Damme-rullen. Mycket bortslösad potential.

I årtionden har denna man fått bita ihop, men allt har sin gräns. Ja, förutom Sveriges gränser då tydligen. Men nu gick det för långt! Nu släpades Jimmie i den värsta tänkbara smutsen för långt och fick för många slag under bältet - nu var det nog! Missa inte det här programmet - många intressanta frågor!GÅ MED I VÅR DISCORD! GÅ MED I FRISTADEN:https://discord.gg/9skcuBdSPONSRA PODDEN, TACK:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaPROGRAMMETS ÄMNEN:* Jimmie Åkesson släpas skoningslöst i smutsen* Islamisterna sprider propaganda i våra förorter.* Nutida invandringspolitik görs av vår vikingahistoria.* Det röda gängets fulspel på Facebook.* Tystnad kring mord - skyller på normalisering av SD.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Ambjörn Börjesson, Lennart Matikainen, Pontus Persson & Elisabeth EngmanMejl: VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra veckans program:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/gubben-i-laadan-yrar-om-hoegerextremisteVECKANS FILMTIPS:LELLE:En Vampyrs Bekännelse (Interview With The Vampire)Trailer:https://www.youtube.com/watch?v=qmFYu8x46VYAMBJÖRN:V För VendettaTrailer:https://www.youtube.com/watch?v=lSA7mAHolAwPONTUS:En Man Som Heter OveTrailer:https://www.youtube.com/watch?v=nA-YCYfh2ocLENNART:En Oväntad VänskapTrailer:https://www.youtube.com/watch?v=34WIbmXkewUELISABETH:Den Sista FärdenTrailer:https://www.youtube.com/watch?v=at-gOm93fZgNÄSTA PROGRAM: 8 September 2018

Snart är det Augustgala, och vi kämpar på med de böckerna vi ännu inte läst. Med vissa kämpar vi mer än andra. En av böckerna kanske vi inte läser ut, fast ALLA andra älskar den. Ja. Prick alla utom vi. Utöver detta tar vi oss an veckans snackis; litteraturkanonen. Var så god!Böcker som vi pratar om och recenserar:De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes AnyuruHastigheten, Jörgen GassilewskiRosor skador, Jenny TunedalSidonie & Nathalie. Från Limhamn till Lofoten, Sigrid CombüchenI en skog av sumak, Klas ÖstergrenJust nu är jag här, Isabelle StåhlDessutom:Om dagen tar slut, Lisa Hyder och Per GustavssonDumma teckning!, Johanna Thydell och Emma AdbågeBokbloggare vi nämner:FeministbiblioteketBreakfast bookclub See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Möt tre internationellt hyllade musiker: violinisten Roby Lakatos, sångerskan och violinisten Iva Bittová och accordeonisten Lelo Nika. Tredje programmet av fem av Birgitta Tollan. Lelo Nika bor i Malmö. Legendariske jazzpianisten Joe Zawinul, själv rom, kallade Lelo Nika en av världens främsta på sitt instrument, accordeon. Lelo Nika söker nya vägar i nutida klassisk musik som komplement till den traditionella, romska folkmusiken, som han spelat sedan barnsben. Under uppväxten i Helsingør i Danmark blev han kallad zigenare och mobbad av både lärare och skolkamrater. Han bad sin far om att få komma till familjens hemland Serbien. Där gick han i rumänsk skola och fick lektioner av sin stora förebild på dragspelet, Branimir Djoki. Sångerskan och violinisten Iva Bittová bor i New York. Hon är musikalisk sökare och ofta ensam med sin röst och sin violin. Hon medverkar i den rosade BBC-filmen till 60-årsminnet av Förintelsen – Holocaust: A Music Memorial Film som spelades in i Auschwitz där hon tolkar sången Devleha, vilket betyder Adjö. Texten handlar om en mor som säger farväl till sin man och sina barn, vilka alla mördades i Auschwitz. Iva Bittová rör sig lika obehindrat på små obskyra avantgardscener som i Carnegie Hall i New York. Hennes musik är sofistikerad och stollig, nutida och nostalgisk. Under 40 år har hon komponerat, sjungit och spelat fiol. Tätt ihop. Iva Bittovás halvsyster är sångerskan Ida Kellarová. Ungerske virtuosen Roby Lakatos bor i Bryssel. Han är sjunde generationen violinister i den berömda Lakatosdynastin, en släkt ungerska romer som härstammar från violinisten János Bihari (1764–1827). Roby Lakatos blandar genrerna klassisk musik, jazz och traditionell romsk musik och kallas ”Djävulens spelman”. Roby Lakatos har spelat in en personlig version av Vivaldis "De fyra årstiderna". För 25 år sedan brukade Roby Lakatos spela på restauranter och caféer i Bryssel. En dag steg den legendariske violinisten Yehudi Menuhin in i lokalen. Resten är historia. -Det är tack vare Yehudi Menuhin att jag har fått en karriär, säger Roby Lakatos i programmet.

Habibi, jalla, lagom eller egészségedre? Vilket är ditt bästa ord? Den här veckan deltar Språket i P4 Göteborgs temavecka #mittord . Var med och dela dina uttryck och vidga berättelsen om det svenska språket! Har du vuxit upp med, eller lever med flera språk? Berätta din historia och samla sköna, vackra, användbara och lustiga uttryck. Du som har pratar flera språk, hur har det präglat dig? Hur känner du inför dina föräldrars språk? Är det fortfarande en viktig del av dig eller börjar du glömma ord och uttryck? Dela med dig av ditt ord, uttryck och dina berättelser! Använd hashtagen #mittord på twitter och instagram eller mejla mittord@sverigesradio.se I programmet deltar även Jaana Kolu lärare och doktorand vid språkinstitutionen vid  Jyväskylä universitet, hon undersöker hur ungdomar som talar finska och svenska blandar språken när de pratar med varandra och hur det påverkar de båda språken.

Hur är det att vara minoritet i en minoritet? Det har projektet Queering Sápmi undersökt. Vilket utrymme finns att bryta mot normer i en grupp där traditioner är viktiga för att bibehålla samhörighet? Under drygt två år har projektledarna Elfrida Bergman och Sara Lindquist träffat människor som berättat om sina liv, erfarenheter och villkor som samiska hbtq-personer. Det är berättelser om våld, hot och instängdhet, men också om det befriande i att våga gå utanför normen och själv diktera sina livsvillkor. Berättelserna har resulterat i en bok och en fotoutställning. Så vad händer nu? I studion Elfrida Bergman, Sametingets ordförande Stefan Mikaelsson som medverkar med sin berättelse i boken och Sametingets nyvalde styrelseordförande Håkan Jonsson. Och så tittar vi tillbaka på den festival för nutida konstmusik som hållits i Luleå den gångna helgen. För tredje året arrangeras Klusterfestivalen där noterad, improviserad och elektroakustisk musik blandas med ljudkonst, film, performance. Kulturjournalisten Marianne Söderberg och dirigenten Petter Sundkvist har varit där. Programledare är Helene Alm i Luleå. Producent Ragnhild Herminge.

I första programmet medverkar den lyrisk-dramatiska sopranen Gitta-Maria Sjöberg och mezzosopranen Malena Ernman. Gitta-Maria Sjöberg sjöng huvudrollen som den kärlekstörstande och lidande Katerina Ismajlova i Sjostakovitj’ Lady Macbeth från Mzensk som hade premiär vid Göteborgsoperan 2012. Den uppsättningen var startskottet för debatten om operasexismen i Sverige. Nu kommer Gitta-Maria Sjöberg för första gången till själv tals i den här debatten. Hon blir inte provocerad av att kvinnor många gånger dör i operorna: – Varför offrar sig till exempel den unga slavinnan Liu i Turandot och tar livet av sig när hon älskar prinsen Calaf så mycket? Jag går in i rollen för att förstå kvinnan. Kanske beror det på att jag hade en uppväxt där kampen mellan liv och död var min ständige ledsagare. Min mamma var judinna och den enda överlevande i sin släkt. Jag vet att mamma skulle offrat livet för oss barn om det var nödvändigt. – Min moster följde sina fem barn som gasades ihjäl i koncentrationslägret. Morfar, mormor och mina bröder mördades. Mamma kom utmärglad till Sverige med de vita bussarna. Hon hade en enda klänning som hon tvättade på kvällen och hängde på tork inför morgondagen. I programmet hör vi Gitta-Maria Sjöbergs skakande berättelse om sin mammas öde. Gitta-Maria Sjöberg föddes i Sjuntorp, nära Trollhättan. Hon debuterade som Mimi i La bohème redan när hon gick på Operakademin i Köpenhamn 1987. 1988 fick Gitta-Maria Sjöberg Birgit-Nilsson-stipendiet. Kritikerna hyllade henne för ”röstens klangfärger, innerligheten och förståelsen av de komplexa karaktärerna och situationerna”. Sedan dess har Gitta-Maria Sjöberg sjungit vid operahus i Europa, USA, Sydamerika och Asien. I januari 2013 firade Gitta-Maria Sjöberg sitt 25-årsjubileum vid den danska operan i Köpenhamn. Hon har blivit dekorerad med Dannebrog-orden av första graden av drottning Margrethe II. Gitta-Maria Sjöbergs hemsida: http://www.gittamaria.com Gitta-Maria Sjöbergs jubileumskonsert, januari 2013: http://kglteater.dk/det-sker/forestillinger/sason-2012-2013/opera/jubilaumskoncert Mezzosopranen och hovsångerskan Malena Ernman känner många svenskar som melodifestivalvinnaren 2009, med låten La Voix, rösten. Malena älskar att sjunga barockmusik och mycket Händel har det blivit, liksom Mozart. Och en hel del annat. Så här beskriver Malenas kollega, mezzosopranen Anne Sofie von Otter henne: ”Malena är ett unikum, jag känner ingen sångare som påminner det allra minsta om henne. Med åren har hon övat upp sin rösts förmåga till vad som är mänskligt möjligt vad snabbhet och omfång beträffar.” Malena Ernman började som körsångerska, bl a i Radiokören i Stockholm. Hon studerade vid Musikhögskolan och vid Operahögskolan i Stockholm. Dessutom på Musikkonservatoriet i Orléans. Hennes genombrott kom 1998 då hon tolkade Kaja i Sven-David Sandströms opera Staden och Rosina i Barberaren i Sevilla på Stockholmsoperan. Malena Ernman har spelat/sjungit många män i operor: – Mansroller är mycket roligare att sjunga! Män skrev operorna och tonsatte dem. Män har makt genom att vara prinsar, kungar, diktatorer, pappor och älskare. Män styr handlingen och situationen medan damen sitter och ylar i något fönster och utstöter höga svåra toner. ;-) – Som ung blond naiv skandinaviska åkte jag ner till Europas scener och fick en chock. Män med makt tog för givet att jag skulle vara söt och hålla tyst. Jag hotades med mentala örfilar som: "Skaffar du barn förlorar du din karriär”. Jag borde vara singel och tillgänglig…. I TCO-pamfletten ”Bryt Tystnaden- en handbok om sexuella trakasserier” säger Malena Ernman: ”Operahusen ska vara p å en piedestal. Feminism passar inte in i den miljön. När skattepengar finansierar en så antifeministisk verksamhet tycker jag det blir problematiskt. Det får följder som både går ut över individen och det konstnärliga klimatet.” Malena Ernmans hemsida: http://www.malenaernman.com Malena Ernman Blixten&co: http://www.blixten.se/musik/malena-ernman

Placeboeffekten, alltså att tron på att en behandling fungerar faktiskt kan ge viss lindring, har varit känd länge. Men att förklara varför blotta åsynen av en läkarrock eller en pillerburk kan få oss att må bättre är något som fortfarande sysselsätter forskare. En av dem är psykologiforskaren Per Aslaksen vid Tromsö universitetet i nordligaste Norge. Han har bland annat sett att smärtlindring har ett samband med att man minskar patientens stressnivå, och att det dessutom spelar roll vilket kön såväl patienten som läkaren har - män är till exempel mer mottagliga än kvinnor för placebopiller. Dessutom handlar det om nazizombiefilmer. Det är precis vad det låter som - man tar något riktigt läskigt, zombies, och kombinerar det med något riktigt ondskefullt, nazister, och vips har man en filmgenre som handlar om hur ruttnande nazister kommer tillbaka och marscherar på dagens gator. Även om filmer om just nazizombies är en synnerligen smal filmgenre så är den bara en liten del av något mycket större, nämligen vårt omättliga intresse för Hitler, nazismen och andra världskriget. I den nya boken Hitler Für Alle. Populärkulturella perspektiv på Nazityskland, andra världskriget och Förintelsen skriver en mängd olika forskare om hur andra världskriget ständigt dyker upp i populärkulturen. En av bokens redaktörer, medievetaren Eva Kingsepp, säger att Hitler har tagit rollen som Djävulen i dagens sekulariserade samhälle och förvandlats till en mytisk gestalt som förkroppsligar ondskan. Programledare är Urban Björstadius.

Finns det ett konsthat i Sverige idag och hur stort är det i så fall? Lars Hermansson undersöker inställningen till offentlig konst med hjälp av konstnärer, intendenter och folk på Gävles gator. I veckans Snittet blir det dessutom intervjuer med koreografen Örjan Andersson som är aktuell med uppsättningen Pacing in Vaudeville och med konstnären Maria Miesenberger som svarar för höstens stora utställning på Bildmuseet i Umeå. Finns det ett konsthat i Sverige idag och hur stort är det i så fall? Frågan ställs i Kulturradions Snittet med utgångspunkt i Carin Ellbergs skulptur Det femte elementet som står i en rondell i Gävle. Sverigedemokraterna i Gävleborg har nyligen krävt i en motion att skulpturen ska avlägsnas.  Ett annat exempel på offentlig konst som retat upp många människor är Ingo Vetters nyinvigda Priapos trädgård som står i en annan rondell. På Facebook finns en grupp med 1300 personer som vill få bort konstverket. Lars Hermansson undersöker inställningen till offentlig konst med hjälp av konstnärer, intendenter och folk på Gävles gator. I veckans Snittet blir det dessutom intervjuer med koreografen Örjan Andersson som är aktuell med uppsättningen Pacing in Vaudeville och med konstnären Maria Miesenberger som svarar för höstens stora utställning på Bildmuseet i Umeå. Programledare Mia Gerdin

11 jan kl. 17.03, repris 16 jan kl 21.03 Du är din egen sanning och det är bara du själv som kan svara på meningen med livet. Så skrev den danske diktarfilosofen Søren Kierkegaard för mer än hundrafemtio år sedan. Läst idag liknar det påfallande mycket något som en väloljad livscoach anno 2009 skulle kunna haspla ur sig. Men går Kierkegaards filosofi verkligen att jämställa med första bästa personliga utvecklare? Han såg också andlighet och en personlig kontakt med Gud som människans högsta uppnåbara stadium. Men vad har Gud med mänskliga, fria val att göra? Ateism var tvärtom en grundbult i den form av existentialism som Jean-Paul Sartre formulerade hundra år efter Kierkegaard. I veckans Filosofiska rummet diskuteras ändå en möjlig existentialism för den moderna människan med utgångspunkt i den gamle dansken. Medverkar gör prästen och kierkegaardforskaren Ted Harris, som tillsammans med journalisten Ann Lagerström har författat ”Konsten att leva innerligt. Existentialism för den moderna människan”. Enligt beskrivningen från förlaget är det en bok i ”andlighet för moderna sökare”. Övriga gäster är Lone Koldtoft, kierkegaardforskare och högskoleadjunkt i danska, och Jeanette Emt, praktisk filosof. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist. Veckans citat: ”Att våga är att förlora fotfästet en stund. Att inte våga är att förlora sig själv”. - Søren Kierkegaard Boktips: Konsten att leva innerligt. Existentialism för den moderna människan. Av Ted Harris och Ann Lagerström Tänkarens mångfald. Nutida perspektiv på Søren Kierkegaard. Red. Lone Koldtoft, Jon Stewart och Jan Holmgaard. Jeanettes Kierkegaardfavoriter: Antingen - eller, Stadier på livets väg och Fruktan och bävan Lones Kierkegaardfavoriter: Sygdommen til Døden, Frygt og Bæven, samt några av hans uppbyggliga tal: Lillien på Marken og Fuglen under Himlen, Tale ved en Grav. Sekundärlitteratur: Kresten Nordentoft: Kierkegaards psykologi, Birgit Bertung: Den dialektiske svæven, Allastair Hannay: Kierkegaard. A biography, Gregor Malantschuk: Fra individ til den Enkelte. Filosofiska rummet i Malmö produceras av Lokatt Media. www.lokattmedia.se