Podcasts about syriska

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I spåren efter Bashar al-Assads fall höjs röster för att syriska flyktingar borde återvända. Hur enigt står EU när det gäller frågan om återvandring? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dessutom, hur ska unionen förhålla sig till terrorklassade HTS som nu styr Syrien?Medverkande:Bernd Parusel, forskare i statsvetenskap och migrationsexepert vid Sieps.Johan Mathias Sommarström, internationell korrespondentAndreas Liljeheden, BrysselkorrespondentProgramledare: Parisa HöglundProducent: Linda Aktén

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Linnea Rönnqvist pratar denna tisdag om Syrien och det ökända fängelse i Damaskus, Saidnayafängelset. Rebellerna för nu en kamp mot klockan att befria fångarna i fängelset där man misstänker att tusentals människor fortfarande är fast i misären i fängelset. Fanny Wijk ger oss det senaste om mordet på sjukförsäkrings-vd:n Brian Thompson som mördades på öppen gata i New York förra veckan. Nu verkar polisen till slut ha gripit en misstänkt gärningsman.Adam Bergsten står för dagens nyhetssvep. Han rapporterar om missförhållanden bakom populära snusprodukter, om ett tillslag hos tullen och att det är bråttom för Tiktok om företaget ska få finnas kvar i USA.Dessutom: svenskarnas mesta googlingar, försvarets julgran över Göteborg, partiledarna svenskarna vill fira jul med, man mätte fisk med sko – döms, grannar som tävlar i julbelysning och superlånga spårvagnarna har siktats på stans gator. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist pratar denna tisdag om Syrien och det ökända fängelse i Damaskus, Saidnayafängelset. Rebellerna för nu en kamp mot klockan att befria fångarna i fängelset där man misstänker att tusentals människor fortfarande är fast i misären i fängelset. Fanny Wijk ger oss det senaste om mordet på sjukförsäkrings-vd:n Brian Thompson som mördades på öppen gata i New York förra veckan. Nu verkar polisen till slut ha gripit en misstänkt gärningsman. Dessutom: svenskarnas mesta googlingar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 12:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

De miljontals som överlevt jordbävningarna i Turkiet och Syrien behöver nu mentalt stöd för att orka ta sig vidare. Får de inte hjälp psykologiskt kan det ge fysiska skador framöver, konstaterar en hjälparbetare. Det var 6 februari i år 2023 som Turkiet och Syrien drabbades av värsta jordbävningen sedan 1939. Över 50 000 personer dog. De många miljoner som överlevde har nu svåra utmaningar. Både fysiskt men inte minst mentalt .Selma vet inte vart hon ska ta vägenSelma är en 73-årig tidigare lärare vars syster bodde vägg i vägg. Hon hörde hur systerns bostad rasade samman. Selmas lägenhet skadades också. Själv klarade hon sig mirakulöst med endast en bruten arm. Hon är sedan länge färdigbehandlad på sjukhuset. Men har ingenstans att ta vägen. Alla hennes 20 anhöriga har dött.Det är en av de överlevande som Sveriges Radios globala hälsokorrespondent Sara Heyman har mött när hon nu befinner sig i det jordbävningsdrabbade området i Turkiet. Syriska flyktingar i Turkiet berättar också om utsatthet, men att de många bespisningsställena med mat är en hjälp."Kom lika snabbt som en tsunami"Många internationella hjälporganisationer är på plats.- Det går inte att jämföra den här situationen med något annat. Möjligen tsunamin 2004. Den kom plötsligt, slog brett och var förödande, berättar Chessa Latifi från internationella hjälporganisationen Project Hope.Hennes organisation jobbar med att stödja sköterskor och läkare i hur de ska kunna upptäcka patienter som har psykiska besvär efter jordbävningen.Oklart om koleralabben i Syrien fungerarJohanna Lönn, är sjuksköterska som jobbar på uppdrag av Röda Korset, och var i Syrien när jordbävningen slog till. Hon jobbar egentligen med kolerautbrottet i landet, men fick ändra om arbetet med stöd till jordbävningsdrabbade. Hennes kollegor har nu jobbat dygnet runt i fem veckor.- De är utmattade. Men just nu vet vi inte heller om labben som kan ställa diagnoser av kolera fungerar eller har slagits ut av jordbävningen.Tidigare i år drabbades hela Syrien av kolera utbrott. Orsaken är ännu oklar, om det handlar om ändrade rutiner för rening av vattnet eller om den ekonomiska krisen gör att människor dricker billigare och osäkrare vatten.Syrien är sedan 2011 i inbördeskrig. Jordbävningen slog till i de nordvästra delarna. Enligt en FN-kommission har hjälparbetet efter jordbävningen i Syrien fungerat chockerande dåligt på grund av konflikten i landet.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Selma, 73-årig tidigare lärare med bruten arm men som inte längre har några anhöriga, Chessa Latifi, hjälparbetare från internationella hjälporganisationen Project Hope, Johanna Lönn, sjuksköterska som arbetare för Röda Korset i Syrien, Sara Heyman, Sveriges Radios globala hälsokorrespondent.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

I kvällens program handlar det om Syriska simmare, en överbeskyddande docka och en hämnande Engelska. Vi har sett filmen som Tomas Törnros snackade upp i nyårskrönikan. I THE SWIMMERS följer vi systrarna som flyr krigets Syrien år 2014 och den yngre systern drömmer om att simma i de Olympiska Spelen i Rio 2016. För att ta sig dit måste systrarna först fly på olagligt sätt genom Turkiet, ut på öppet hav till de grekiska ön Lesbos och vidare mot Tyskland. The Swimmers är en riktigt käftsmäll som rörde till det för oss. Chucky och Anna-Bell får stå vid sidan av när det finns en ny illavarslande docka i stan. M3GAN skördar stora framgångar på bio världen över. Och vi har varit iväg på bio och sett den för att se om den är värd allt ståhej. Vi har äntligen kommit i mål med vårt gemensamma uppdrag att se Amazon Prime/BBC western-serien THE ENGLISH. Emily Blunt kommer från England till USA under den Vilda Västern för att söka upp den man som orsakat hennes sons död. Tillsammans med Pawnee-indianen Eli Whipp slår de ihop sina påsar för att nå deras mål. Det blir en brutal framfart i detta 6-delars hämd-epos. Dessutom ventilerar Thomas om THE LAST OF US-premiären på HBO Max och berättar ifall hans skyhöga förväntningar besannats. Tomas bjuder på ett serietips med Amazon-Prime serien THE RIG.  Välkommen till ett synnerligt belamrat avsnitt av TT FILMPODCAST. Välkomna. Det blir kul, vi lovar!!!

Vid Uppsala universitet finns världens största globala databas över hur många som dör i krig, konflikter och folkmord skriver Henrik Höjer. Vad gäller kriget i Ukraina saknas än så länge grund för påståenden om världskrig. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

President Putin har godkänt att tusentals frivilliga från Mellanöstern kan kriga på Rysslands sida i Ukraina. Syriska milismän hävdar att de är redo för strid. Men är det mest ett propagandaspel? Rysk TV har visat klipp med syriska stridande med kamouflagekläder och vapen. De står framför banderoller med bilder av Rysslands president Vladimir Putin och Syriens president Bashar al-Assad. Den ryska försvarsministern har hävdat att 16 000 volontärer från Mellanöstern redan har anmält sig. Källor P1:s Mellanösternpodd intervjuat hävdar att milismän är beredda och enligt NY Times har runt 300 syriska soldater redan anlänt till Ryssland för att få militär träning. Vissa bedömare säger att stridande också rekryteras från Mellanöstern via den ökända Wagnergruppen. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anser att Ryssland hyrt syriska huliganer för att delta i invasionen av Ukraina. Samtidigt finns syriska rebeller som hävdar att de vill strida på Ukrainas sida. Men uppgifterna är osäkra, det är svårt att bekräfta hur många legosoldater som verkligen rekryterats eller om det framför allt är en del av propagandakriget.Mellanösterns länder går balansgångFlera länder försöker balansera mellan Ryssland och Ukraina. Förenade Arabemiraten tillhör de länder som lade ner sin röst när FN:s säkerhetsråd röstade för att fördöma Rysslands invasion av Ukraina och flera oljerika Gulfstater har vacklat mellan stormakterna Ryssland och USA. I Egypten hyllas Putin som en stark ledare på statlig TV. I Israel finns pro-ryska grupper inom befolkningen samtidigt som många judiska flyktingar från Ukraina nu söker skydd i Israel. Dessutom har oligarker från både Ryssland och Ukraina israeliskt medborgarskap. När president Zelenskyj talade inför det israeliska parlamentet och jämförde situationen i Ukraina med Förintelsen så blev reaktionerna starka i Israel. Hör hur länder i regionen försöker manövrera mellan Ryssland och USA i Ukrainafrågan.Medverkande: Cecilia Uddén, Mellanösternkorrespondent, Samar Hadrous, reporter på Ekot och Maria Persson-Löfgren, RysslandskorrespondentProgramledare: Olle Wiberg,Introduktion: Johar BendjelloulProducent: Katja MagnussonTekniker: Jocke Persson

För Nadin Alkhalidi har pandemin inneburit att jobben försvunnit. Syriska riksförbundets verksamhet har gått på sparlåga, men nu startar verksamheten igen, berättar Fayez Chahrstan. Nadin Alkhalidi är sångerska i Tarraband och pandemin har varit tuff för både henne och bandet. Nadin är professionell artist, därför har också jobben nästan helt försvunnit under pandemin. Nu börjar hon bokas igen. Fayez Chahrstan är ordförande för syriska riksförbundet (SYRF). Under pandemin har föreningens verksamheten gått på sparlåga. Nu startar den igen. I arabisk talkshow berättar Fayez Chahrstan om hur de senaste 1,5 åren varit och vad som väntar nu när verksamheten kommer igång igen.

I dagens avsnitt bland annat: Omvärlden reagerar på konflikten om Nagorno-Karabach, Donald Trump friskförklarad, Synsam flyttar tillbaka tillverkningen från Kina till Sverige, gensaxen CRISPR/Cas9, svarta hål och amerikansk poesi bland årets nobelprisvinnare samt dansk forskningsrapport förklarar svenska dödsfallen från Wuhansjukan https://radio.bubb.la/torsdag-8-oktober-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Förband ur den av Turkiet stödda nationella Syriska nationella armén strider nu på Azerbajdzjans sida i kriget mot Armenien om kontroll över Nagorno-Karabach, styrkorna har tidigare också opererat som Turkiets legosoldater under inbördeskriget i Libyen Friskförklarad Donald Trump skrivs ut från militärsjukhuset Walter Reed och ses posera på Vita husets balkong, tar rakryggad och med triumfatorisk hållning av sig ansiktsmasken under vad som av MSNBC beskrivs som ett “Mussolini moment”, CNN målar upp situationen som något som hör hemma i totalitära Nordkorea Glasögontillverkaren Synsam flyttar produktionen från Kina till Ockelbo, bygger ny fabrik som ska producera en miljon glasögon årligen, orsakerna till flytten är Ockelbos historia av entreprenörskap, läget samt klimatet, satsningen ger inledningsvis 150 nya arbetstillfällen Nobelpriset i litteratur 2020 till amerikanska poeten Louise Glück för hennes sökande efter det allmänmänskliga med hjälp av antika myter och klassiska motiv och för en förmåga att förena det personliga med det universella Nobelpriset i kemi tilldelas Emmanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna för utvecklingen av gensaxen CRISPR/Cas9, som inte bara revolutionerat grundvetenskapen utan även växtförädlingen och kommer att leda till nya medicinska behandlingar Nobelpriset i fysik delas ut till Roger Penrose för upptäckten att bildandet av svarta hål är en konsekvens av den allmänna relativitetsteorin och till Reinhard Genzel och Andrea Ghez för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum Folkhälsomyndigheten hävdar svenskar blivit för slappa och förklarar att nuvarande coronarestriktioner kommer ligga kvar minst ett år, generaldirektör Johan Carlson skönjer viss trötthet hos människor, men tycker sig inte se vrede och aggression likt i övriga Europa, flaggar för lokala restriktionspaket som innebär begränsning av kollektivtrafik och förbud mot att befinna sig i affärer om det inte handlar om att handla mat Working Paper: Exceptionally Many Vulnerable – ‘Dry Tinder' – in Sweden Prior to COVID-19

Det har gått nio år sedan Syrien kastades in i ett blodigt inbördeskrig - ett krig som krävt runt 380 000 liv och som drivit över 13 miljoner människor på flykt. Under de senaste tre månaderna har striderna intensifierats igen - strider som drivit 800 000 människor på flykt i det som heter Idlibprovinsen - och trots en nioårig historia av blodiga strider beskriver hjälporganisationer de senaste månadernas utveckling som den värsta humanitära krisen sedan inbördeskriget startade. De nya striderna beskrivs av många experter som den Syriska arméns sista strid - så, vad handlar egentligen den här offensiven om?Det reder vi ut i det här avsnittet av Aftonbladet Daily - gäst är Nivette Dawod, utrikesreporter på Aftonbladet, programledare är Marcus Ulvsand. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

För första gången under den turkiska militäroffensiven i norra Syrien har Erdogans trupper drabbat samman med Bashar al-Assads syriska regeringsstyrkor. Flera syriska soldater har rapporterats döda. GP:s Hampus Dorian berättar om upptrappningen i den Syriska konflikten. Dessutom: Nytt linbaneförslag presenterat, Petter Stordalen blir ny ägare till Ving och kvinna döms för att ha försökt förgifta sin sambo. Programledare: Andreas Granath

Esther Duflo, Abhijit Banerjee och Michael Kremer får ekonomipris för arbete mot global fattigdom, hur agerar en skola när en elev dör? Åtalade i Katalonien-dom och majoritet i riksdagen vill se lagförslag om att folk som stjäl eller trakasserar på bibliotek ska kunna portas. Syriska regeringsstyrkor stödjer kurder i strider mot Turkiet, ny bok Vi, Skuggorna och är en granskning av utnyttjandet som migrantarbetare utsätts för i Sverige och tufft för hummerbranschen i Maine som befinner sig mitt i ett handelskrig.

Tortyr och förnedring är vanligt förekommande i Assadregimens fängelser i Syrien. Säkerhetsstyrkorna griper inte bara oppositionella, utan även deras släktingar och helt oskyldiga människor. Vad bär man på för trauman efter en sån upplevelse, och vad får man för hjälp i Sverige? GP:s Etezaz Yousuf har träffat en av de som får vård i Göteborg efter tortyren. Dessutom: 15 döda efter israeliskt robotattack i Syrien, EU-länderna kan inte enas om toppjobben och deltagare kan kroppsvisiteras på högskoleprovet. Programledare: Andreas Granath

Hur gör man litteratur av flykten till Sverige från det krigsdrabbade Syrien? Och hur är det att översätta erfarenheter från Damaskus hamam, stadens osynliga fristäder för bögar? Ett samtal kring att överföra arabisk litteratur till svenska, med utgångspunkt i romanen ”Selamlik” som kom ut på Leopard förlag 2018. Medverkande är Khaled Alesmael, journalist och författare, Anna Jansson, litterär översättare, och Olav Fumarola Unsgaard, programansvarig Göteborgs litteraturhus. Samtalet hölls på Littfest i Umeå den 16 mars 2019 och arrangerades av Översättarcentrum.

Barnbrudar - en dramatisk ökning av flickor som gifts bort innan de fyllt 18. Kvinnor som ensamma familjeförsörjare. Två konsekvenser av kriget i Syrien. Katja Magnusson återvänder till en syrisk flyktingfamilj som hon följt under tre år. Under den tid som gått har flickorna gift sig, skilt sig, blivit misshandlade och nu är 16-åriga Mona gravid. Hon var hembiträde hos en libanesisk familj då mannen började tycka om henne och tog flickan som sin andra fru. När Mona blev gravid började problemen. Mannen och hans första fru vill sluta en överenskommelse om att Mona avsäger sig rättigheterna till sin son i utbyte mot pengar. Men kriget har också gjort att kvinnor tar nya roller, många kvinnor har blivit ensamma familjeförsörjare då männen dött, fängslats eller sökt asyl i Europa. "Jag känner mig starkare än en man" säger 28-åriga Lama Khalil som jobbar i en textilfabrik för att försörja sin son. Radiokorrespondenterna sänds från Libanon.

I Syrien har kulturlivet blivit helt utarmat. Men ändå finns det fortfarande hopp. Syriska musiker strömmar samman i Bremen för att grunda en orkester. Men det blir många hinder på vägen. Orkestern saknar både resurser och organisation. Några musiker saknar instrument. Ska orkestern lyckas etablera sig som en syrisk institution i Europa? Av Cecilia Josefson i samarbete med Kjetil Saugestad och Tuva Jorfald, NRK Dokumentar.

Syriska barn på flykt som inte får plats i turkiska eller irakiska skolor berättar om sin vardag. När det inte finns en skola att gå till tvingas många barn hjälpa till med försörjningen hemma. 10-åriga Mona har flytt från sin hemstad Ramadi i Irak. Hon längtar väldigt mycket efter sin bästa klasskompis Tahiba, som hon inte vet om hon lever eller inte. Allt som var tryggt är borta och hon har ingen aning om när det kan bli som vanligt igen. Eva Dalekant från UNICEF berättar om följderna av att inte ha någon skola att gå till.

Hur går det till när man ordnar en skola i ett flyktingläger? Kan man plugga när det är 46 grader varmt? Syriska barn i ett flyktingläger i norra Irak berättar om sin vardag i sin tillfälliga skola. Syriska barn i ett flyktingläger i norra Irak berättar om sin vardag i den tillfälliga skolan, hur kul det är att få träffa kompisar och lära sig saker, men också om hur varmt det kan bli när elen inte fungerar, oron för framtiden och längtan efter en riktig skola. Agnes Björn från Plan som jobbat med barn i krig över hela världen berättar hur det går till när man ordnar skola till barn som bor i flyktingläger.

Syriska barn som flytt till grannländer får inte plats i turkiska eller irakiska skolor. Här berättar de om sin vardag. När det varken finns pennor, skolböcker eller ens en skola att gå till tvingas många barn hjälpa till med försörjningen hemma.

Syriska barn i ett flyktingläger i norra Irak berättar om sin vardag i den tillfälliga skolan. De berättar om hur kul det är att få träffa kompisar och lära sig saker. Men också om hur varmt det kan bli när elen inte fungerar, oron för framtiden och längtan efter en riktig skola. Agnes Björn från Plan International Sverige, som jobbat med barn i krig över hela världen, berättar hur det går till när man ordnar skola till barn som bor i flyktingläger.

Syriska barn i ett flyktingläger i norra Irak berättar om sin vardag i den tillfälliga skolan. De berättar om hur kul det är att få träffa kompisar och lära sig saker. Men också om hur varmt det kan bli när elen inte fungerar, oron för framtiden och längtan efter en riktig skola. Agnes Björn från Plan International Sverige, som jobbat med barn i krig över hela världen, berättar hur det går till när man ordnar skola till barn som bor i flyktingläger.

Syriska barn som flytt till grannländer får inte plats i turkiska eller irakiska skolor. Här berättar de om sin vardag. När det varken finns pennor, skolböcker eller ens en skola att gå till tvingas många barn hjälpa till med försörjningen hemma.

Om syriska barn och kampen för skolan. Går det att komma ikapp efter år av krig? Hör röster från Istanbul, Aleppo och Mora. I veckan har skolorna startat i Sverige, liksom på annat håll i världen. Innan kriget gick nästan alla barn i skolan i Syrien. Men det var då. Idag hör vi om tioåringar som inte ens kan alfabetet.Hur ser skolstarten ut i en bombad stad? Konflikts Ibrahim Mohanna och Li Hellström ringer upp Abdullah Bakkour som är skolorganisatör i rebellkontrollerade östra Aleppo. Han berättar hur lärarna lugnar barn och föräldrar i ett område där skolbyggnaden blivit bombmål.I studion finns Johanna Norrdahl, tematisk rådgivare för utbildning och kris i konflikter på Rädda Barnen och Monzer el-Sabini, rektor för åk 7-9 i Bergsjöns skola i Göteborg.Miljontals syriska barn är på flykt. Och även om dom lämnat sitt krigshärjade land är det inte givet att dom får en chans att gå i skolan igen.Turkiet är det land i regionen som har tagit emot flest flyktingar från Syrien, bland dom många barn. Frilansjournalisten Tomas Thorén träffar änkan Rania vars 7 år gamla tvillingsöner hittills inte har satt sin fot i en skola.I Dalarna möter Konflikts Ulrika Bergqvist 18 år gamla Reem från norra Syrien. För henne har de senaste 2,5 åren varit en ständig jakt på att få börja gymnasiet igen. Den förde henne först till Libanon och nu hoppas hon få börja studera i Mora. Men Reem har lärt sig att det inte är helt enkelt att ta ikapp förlorade skolår.Vi hör också Pyana och Nourel Touma som nyss bodde i Aleppo. I veckan började dom i en skola i Hässelby gård i Stockholm och dom ser fram emot skolterminen med både lust och vånda. Reporter Ivar Ekman.Programledare: Li Hellström li.hellstrom@sr.seProducent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergquist@sr.se

Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan. Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden. De två professionella musiker vi skall möta idag har flytt från krig och brott mot mänskliga rättigheter. Båda har personliga erfarenheter av de två diktatorer vars gärningar gjorde att de valde att fly: Bashar al-Assad i Syrien och Saddam Hussein i Irak. Trots detta har de lyckats skapa en musikalisk karriär och en dräglig tillvaro i sina nya hemländer, där den egna musiken har fått en central plats i livet. Båda upplevde a point of no return i sina urprungsländer. Det var då de tog sitt beslut att fly. Maher Mahmoud spelar det traditionella instrumentet oud, en bandlös korthalsluta med sex strängar. Från början ville han spela piano, men det fanns inte ett enda piano i hans hemstad Al Salamiyah i Syrien. 2012 var han 26 år och flydde med ett reguljärflyg från Damaskus och hamnade i Danmark. Han hade bjudits in som musiker eftersom han tidigare turnerat med danska musiker och undervisat i arabisk musik på Musikkonservatoriet i Århus. Innan inbördeskriget i Syrien startade 2011 hade landet ungefär 24 miljoner invånare.- Många, många syriska städer är nu sönderbombade och ungefär 10 miljoner människor har flytt från landet, säger Maher Mahmoud, som personligen har lidit under den styrande familjen al-Assad i Syrien.När Maher Mahmoud föddes satt fadern i fängelse som politisk fånge under Hafez al-Assad, den nuvarande presidenten Bashar al-Assads far. Maher Mahmouds familj gick sönder när fadern arresterades, eftersom ingen visste hur länge han skulle sitta fängslad eller om han över huvud taget skulle överleva.Efter fem års studier hade Maher Mahmoud tagit examen vid Higher Institute of Music i Damaskus och arbetade som frilansmusiker i flera ensembler, bl a Syriska nationalorkestern för arabisk musik. 2011 startade inbördeskriget och han blev inkallad till Basher al-Assads armé.- Av två anledningar vägrade jag: för det första är jag helt emot den syriska regimen, som fäller ner dödsbringande gåvor från himlen över sin egen befolkning! Det är svårt att föreställa sig att detta händer i vår tid. Att en president bombar sitt eget folk! säger han. Maher Mahmouds andra skäl till att vägra att ta värvning i syriska armén är att han är musiker, vars uppgift inte är att döda och slåss utan att spela på sitt instrument.- Vi behöver inga fler soldater, säger Maher som inte hade några planer på att lämna Syrien, men nu kände jag mig tvungen att fly. För att finna min egen identitet igen.I Danmark spelar Maher Mahmoud i Dunia Ensemble. Gruppen bildades av danske saxofonisten Morten Carlsen som tidigare spelade i Pierre Dørges New Djungle Orchestra. Dunia består av ett tiotal musiker från olika länder, bl a Georghe Mihalache på cimbalom, Dalia Faitalson på gitarr och Mirwais Fedai på tablas. Maher Mahmoud ingår också i Projekt Gränslös för musiker som flytt. Dessutom arbetar han med ett nätverk för att samla de musiker ur professionella syriska ensembler som flytt. Musikerna finns nu utspridda i Europa. Maher Mahmoud spelade med dem i Syrien i åratal. De studerade ihop, de spelade ihop i olika grupper och de turnerade tillsammans.- Vi ville gärna mötas och spela igen, men hur skulle vi kunna ha råd med det? Så, efter hårt arbete, arrangerade saxofonisten Morten Carlsen en syrisk kulturkaravan, och vi begav oss ut på turné. Att få spela tillsammans igen efter fem års separation, det var en fantastisk upplevelse för oss, berättar Maher Mahmoud. Den Syriska nationalensemblen för arabisk musik var åter samlad, denna gång med musikernas nya livserfarenheter från flykten och möten med andra kulturer. - Nu måste alla syrier visa vad syrisk kultur är. Att visa att Syrien inte enbart är ett land fyllt med krigshandlingar och salafister! Vi var ett bra, tryggt land, men med en rutten regim med politiska problem. Men det syriska folket bär upp kulturen. Även om hela Syrien förstörs så kommer kulturen att finnas kvar hos människorna, säger Maher Mahmoud.Då är den syriska musiken oerhört viktig. Från provspelning på "Open Stage" på pubb Jazzå vid Järntorget i Göteborg till topplistor i arabvärlden. Nadin Al Khalidi framförde först gitarrlåtar av Joan Baez och Bob Dylan, vilka hon lyssnat på i köket hemma i Bagdad. Nu skriver och sjunger Nadin egen musik på arabiska i gruppen Tarabband med melodier, rytmer och instrument från hemlandet Irak och resten av världen. Hennes instrument numera är saz, ett långhalsat lutinstrument med endast tre strängar.Ett bestialiska dåd gör att Nadin Al Khalidi beslutar att fly från Bagdad i Irak. Året är 2000 och hon och hennes syster kommer hem till det höghus i Bagdad där de delar lägenhet. De har varit på konsert med Bagdad Symfoniorkester. Lägenheten var 1983 en gåva från Saddam Hussein, ett stipendium till deras far, som var en mycket känd artist i Irak. - År 2000 såg jag många kvinnor som hade fått sitt hår avrakat. Eller så hade regimen kapat bort kvinnornas händer eller fingrar, öron eller tungor. Sådana inslag visades ofta på tv under det här året, berättar Nadin.När Nadin och systern kommer in i lägenheten på sjätte våningen hör de skrik och gråt nere på gården. De går ut på balkongen och ser flera storvuxna, svartklädda män med svärd i händerna. En livlös kvinnokropp ligger på gården. Hennes huvud ligger bredvid och hennes barn gråter vid hennes döda kropp. Saddams bödlar har halshuggit deras mamma. I Bagdad studerar Nadin Al Khalidi fiol och västerländsk konstmusik i 12 år. Hennes mor blir dock sjuk i cancer och familjen flyttar till moderns födelsestad Kairo i Egypten där de bor mellan 1992 och 1998. Modern avlider i Kairo och familjen flyttar tillbaka till Bagdad.Att leva i Bagdad var som att leva mitt i en krigszon: Saddams militärer, oppositionen,  alla flygbombningar, Kuwaitkrig och andra Gulfkriget gav Nadin känslan av att ständigt vara på flykt från katastrofer och död. - Jag har vant mig vid att ständigt vara på flykt. Det har blivit en del av hur jag är, hur jag tänker och hur jag känner. Det skrämmer mig inte, men däremot måste jag alltid ha en plan B klar, förklarar Nadin.Nadin och systern flyr till Sverige 2002. De flyger direkt från Amman i Jordanien dit de hade flytt från Bagdad med hjälp av en manlig bilchaufför som de betalade. Kvinnor fick nämligen inte lämna landet utan en myndig, manlig person, helst en pappa, bror, kusin, fästman eller äkta man. De reser i 17-18 gastkramande timmar med falska pass. Och de landar på Landvetter flygplats i Göteborg.- Jag minns att luften var så frisk och första fikat var bryggkaffe. Min syster beställde en dammsugare, det var hennes absolut favorit,  grön choklad! Och jag beställde en kaka, en bakelse som ser ut som en fläta med äppelmos och mandlar. Och det var så gott, och det var helt nybakat, det luktade så gott. Det här är första, absolut första minnet för mig i Sverige, berättar Nadin Al Khalidi, som fick arbete på Café Kringlan i Haga i Göteborg. På "Open Stage" på pubb Jazzå vid Järntorget i Göteborg gör Nadin sitt första framträdande med akustisk gitarr och sång. Hon sjunger solo på Jesse, come home av Joan Baez. Nadin flyttar till Malmö och får bo hos systerns pojkväns mamma. Hon heter Marianne Mörck, känd skådespelerska, regissör och operakörsångare, som blir Nadins mentor och extramamma. Under sex år bor Nadin hos Marianne. I Malmö fortsätter Nadin Al Khalidi att spela tolvsträngad gitarr på pubbar. Hon gör coverlåtar av Beatles, Bob Dylan och Joan Baez. Men snart känner Nadine att det inte är  tillräckligt stimulerande. Hon vill göra något eget och möter Gabriel Hermansson, som spelar och komponerar svensk och arabisk folkmusik och turnerar med grupperna Alla Fagra, Jidder och Karima Nayt Band.2006 föds gruppen Tarabband - efter det arabiska ordet tarab som betecknar en passionerad och närmast extatisk kontakt som kan uppstå mellan artist och publik. Tarabband presenterar arabisk musik influerad av mellanösterns musik, nordisk folkmusik, jazz, persisk och sydamerikansk musik. Tarabbands musik och texter omfamnas av poeter i Gaza, klubbesökare i Beirut, prinsessor i Abu Dhabi, demonstrerande studenter i Tunisien och en ny kämpande generation i Irak.Titelspåret på deras andra skiva heter Ashofak Baden, vilket betyder Vi ses igen. Ett yazidiskt par i norra Irak, som snart ska skiljas åt, tar en sista selfie och postar i sociala medier. Nadin Al Khalidi ser bilden och skriver en låttext till Tarabband.Gruppen turnerar nu i stora delar av arabvärlden, men det var alltså här i Sverige som Nadine Al Khalidi, istället för att framföra covers av västerländska popartister, började skriva arabiska texter och sjunga på arabiska.Musiklista:Bashar Sharifa - Nahawand Tarabband - Baghdad Choby Dunia - Roaming Maher Mahmoud - Twilight Maher Mahmoud - Mirage Dunia - Roaming Dunia - Laugh Maher Mahmoud M Fl - Damascus, One More Aspect Shadi Ali Maher Mahmoud - Ya Mashghool Tarabband - Ashofak Baden Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Heli Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Heli Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Rassina Tarabband; Nadin Al Khalidi, Sång, Saz, Mandole, Gabriel Hermansson, Gitarr, Mandole, Kör, Filip Runesson, Fiol, Romain Coutama, Elbas, Fredrik Gille, Slagverk, Kör, Valter Kinbom, Slagverk, Kör. - Rassina Amar Chaoul, Nadin Al Khalidi, Filip Runesson, Gabriel Hermansson, Romain Coutama, Tarabband, Valter Kinbom - Salam Alekum Kompositör: Romain Coutama Bolag: KAP SYD

Möt sazspelaren och sångerskan Nadine Al Khalidi som flytt från Irak och oudspelaren Maher Mahmoud som flytt från Syrien. Fjärde programmet av fem av Birgitta Tollan. Musiker som flyktingar har rört sig över jorden sedan dess begynnelse. Många musikaliska genrer och uttryck är resultatet av musiker som flytt och vandrat från land till land under årtusenden. De två professionella musiker vi skall möta idag har flytt från krig och brott mot mänskliga rättigheter. Båda har personliga erfarenheter av de två diktatorer vars gärningar gjorde att de valde att fly: Bashar al-Assad i Syrien och Saddam Hussein i Irak. Trots detta har de lyckats skapa en musikalisk karriär och en dräglig tillvaro i sina nya hemländer, där den egna musiken har fått en central plats i livet. Båda upplevde a point of no return i sina urprungsländer. Det var då de tog sitt beslut att fly.Maher Mahmoud spelar det traditionella instrumentet oud, en bandlös korthalsluta med sex strängar. Från början ville han spela piano, men det fanns inte ett enda piano i hans hemstad Al Salamiyah i Syrien. 2012 var han 26 år och flydde med ett reguljärflyg från Damaskus och hamnade i Danmark. Han hade bjudits in som musiker eftersom han tidigare turnerat med danska musiker och undervisat i arabisk musik på Musikkonservatoriet i Århus. Innan inbördeskriget i Syrien startade 2011 hade landet ungefär 24 miljoner invånare.- Många, många syriska städer är nu sönderbombade och ungefär 10 miljoner människor har flytt från landet, säger Maher Mahmoud, som personligen har lidit under den styrande familjen al-Assad i Syrien.När Maher Mahmoud föddes satt fadern i fängelse som politisk fånge under Hafez al-Assad, den nuvarande presidenten Bashar al-Assads far. Maher Mahmouds familj gick sönder när fadern arresterades, eftersom ingen visste hur länge han skulle sitta fängslad eller om han över huvud taget skulle överleva.Efter fem års studier hade Maher Mahmoud tagit examen vid Higher Institute of Music i Damaskus och arbetade som frilansmusiker i flera ensembler, bl a Syriska nationalorkestern för arabisk musik. 2011 startade inbördeskriget och han blev inkallad till Basher al-Assads armé.- Av två anledningar vägrade jag: för det första är jag helt emot den syriska regimen, som fäller ner dödsbringande gåvor från himlen över sin egen befolkning! Det är svårt att föreställa sig att detta händer i vår tid. Att en president bombar sitt eget folk! säger han. Maher Mahmouds andra skäl till att vägra att ta värvning i syriska armén är att han är musiker, vars uppgift inte är att döda och slåss utan att spela på sitt instrument.- Vi behöver inga fler soldater, säger Maher som inte hade några planer på att lämna Syrien, men nu kände jag mig tvungen att fly. För att finna min egen identitet igen.I Danmark spelar Maher Mahmoud i Dunia Ensemble. Gruppen bildades av danske saxofonisten Morten Carlsen som tidigare spelade i Pierre Dørges New Djungle Orchestra. Dunia består av ett tiotal musiker från olika länder, bl a Georghe Mihalache på cimbalom, Dalia Faitalson på gitarr och Mirwais Fedai på tablas. Maher Mahmoud ingår också i Projekt Gränslös för musiker som flytt. Dessutom arbetar han med ett nätverk för att samla de musiker ur professionella syriska ensembler som flytt. Musikerna finns nu utspridda i Europa. Maher Mahmoud spelade med dem i Syrien i åratal. De studerade ihop, de spelade ihop i olika grupper och de turnerade tillsammans.- Vi ville gärna mötas och spela igen, men hur skulle vi kunna ha råd med det? Så, efter hårt arbete, arrangerade saxofonisten Morten Carlsen en syrisk kulturkaravan, och vi begav oss ut på turné. Att få spela tillsammans igen efter fem års separation, det var en fantastisk upplevelse för oss, berättar Maher Mahmoud. Den Syriska nationalensemblen för arabisk musik var åter samlad, denna gång med musikernas nya livserfarenheter från flykten och möten med andra kulturer.- Nu måste alla syrier visa vad syrisk kultur är. Att visa att Syrien inte enbart är ett land fyllt med krigshandlingar och salafister! Vi var ett bra, tryggt land, men med en rutten regim med politiska problem. Men det syriska folket bär upp kulturen. Även om hela Syrien förstörs så kommer kulturen att finnas kvar hos människorna, säger Maher Mahmoud.Då är den syriska musiken oerhört viktig.Från provspelning på "Open Stage" på pubb Jazzå vid Järntorget i Göteborg till topplistor i arabvärlden. Nadin Al Khalidi framförde först gitarrlåtar av Joan Baez och Bob Dylan, vilka hon lyssnat på i köket hemma i Bagdad. Nu skriver och sjunger Nadin egen musik på arabiska i gruppen Tarabband med melodier, rytmer och instrument från hemlandet Irak och resten av världen. Hennes instrument numera är saz, ett långhalsat lutinstrument med endast tre strängar. Ett bestialiska dåd gör att Nadin Al Khalidi beslutar att fly från Bagdad i Irak. Året är 2000 och hon och hennes syster kommer hem till det höghus i Bagdad där de delar lägenhet. De har varit på konsert med Bagdad Symfoniorkester. Lägenheten var 1983 en gåva från Saddam Hussein, ett stipendium till deras far, som var en mycket känd artist i Irak. - År 2000 såg jag många kvinnor som hade fått sitt hår avrakat. Eller så hade regimen kapat bort kvinnornas händer eller fingrar, öron eller tungor. Sådana inslag visades ofta på tv under det här året, berättar Nadin.När Nadin och systern kommer in i lägenheten på sjätte våningen hör de skrik och gråt nere på gården. De går ut på balkongen och ser flera storvuxna, svartklädda män med svärd i händerna. En livlös kvinnokropp ligger på gården. Hennes huvud ligger bredvid och hennes barn gråter vid hennes döda kropp. Saddams bödlar har halshuggit deras mamma.I Bagdad studerar Nadin Al Khalidi fiol och västerländsk konstmusik i 12 år. Hennes mor blir dock sjuk i cancer och familjen flyttar till moderns födelsestad Kairo i Egypten där de bor mellan 1992 och 1998. Modern avlider i Kairo och familjen flyttar tillbaka till Bagdad.Att leva i Bagdad var som att leva mitt i en krigszon: Saddams militärer, oppositionen,  alla flygbombningar, Kuwaitkrig och andra Gulfkriget gav Nadin känslan av att ständigt vara på flykt från katastrofer och död.- Jag har vant mig vid att ständigt vara på flykt. Det har blivit en del av hur jag är, hur jag tänker och hur jag känner. Det skrämmer mig inte, men däremot måste jag alltid ha en plan B klar, förklarar Nadin. Nadin och systern flyr till Sverige 2002. De flyger direkt från Amman i Jordanien dit de hade flytt från Bagdad med hjälp av en manlig bilchaufför som de betalade. Kvinnor fick nämligen inte lämna landet utan en myndig, manlig person, helst en pappa, bror, kusin, fästman eller äkta man. De reser i 17-18 gastkramande timmar med falska pass. Och de landar på Landvetter flygplats i Göteborg.- Jag minns att luften var så frisk och första fikat var bryggkaffe. Min syster beställde en dammsugare, det var hennes absolut favorit,  grön choklad! Och jag beställde en kaka, en bakelse som ser ut som en fläta med äppelmos och mandlar. Och det var så gott, och det var helt nybakat, det luktade så gott. Det här är första, absolut första minnet för mig i Sverige, berättar Nadin Al Khalidi, som fick arbete på Café Kringlan i Haga i Göteborg. På "Open Stage" på pubb Jazzå vid Järntorget i Göteborg gör Nadin sitt första framträdande med akustisk gitarr och sång. Hon sjunger solo på Jesse, come home av Joan Baez. Nadin flyttar till Malmö och får bo hos systerns pojkväns mamma. Hon heter Marianne Mörck, känd skådespelerska, regissör och operakörsångare, som blir Nadins mentor och extramamma. Under sex år bor Nadin hos Marianne.I Malmö fortsätter Nadin Al Khalidi att spela tolvsträngad gitarr på pubbar. Hon gör coverlåtar av Beatles, Bob Dylan och Joan Baez. Men snart känner Nadine att det inte är  tillräckligt stimulerande. Hon vill göra något eget och möter Gabriel Hermansson, som spelar och komponerar svensk och arabisk folkmusik och turnerar med grupperna Alla Fagra, Jidder och Karima Nayt Band. 2006 föds gruppen Tarabband - efter det arabiska ordet tarab som betecknar en passionerad och närmast extatisk kontakt som kan uppstå mellan artist och publik. Tarabband presenterar arabisk musik influerad av mellanösterns musik, nordisk folkmusik, jazz, persisk och sydamerikansk musik. Tarabbands musik och texter omfamnas av poeter i Gaza, klubbesökare i Beirut, prinsessor i Abu Dhabi, demonstrerande studenter i Tunisien och en ny kämpande generation i Irak. Titelspåret på deras andra skiva heter Ashofak Baden, vilket betyder Vi ses igen. Ett yazidiskt par i norra Irak, som snart ska skiljas åt, tar en sista selfie och postar i sociala medier. Nadin Al Khalidi ser bilden och skriver en låttext till Tarabband.Gruppen turnerar nu i stora delar av arabvärlden, men det var alltså här i Sverige som Nadine Al Khalidi, istället för att framföra covers av västerländska popartister, började skriva arabiska texter och sjunga på arabiska.

Syrienkriget är världens just nu största humanitära katastrof, inifrån landet kommer rapporter om hunger och svält. . Men samtidigt försöker volontärer göra skillnad på gräsrotsnivå. När stora organisationer som FN har svårt att nå de miljoner som behöver hjälp, så ställer frivilliga upp.Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent Katja Magnusson tar oss bland annat med till restaurangen där Carole Bou Sakr bjuder syriska barn och fattiga äldre libaneser på gratis mat i sin restaurang varje dag.Hör också om mataffären som låter utblottade barn köpa mat och medicin med låtsaspengar.Dessutom träffar vi Maryam Shaar som kunde förverkliga sin dröm om att öppna en food-truck utanför ett palestinskt läger i Beirut, tack vare bidrag från Hollywoodstjärnor.

Han är FN:s särskilda sändebud i Syrien ett jobb som kallats ett mission impossible. Men Staffan de Mistura med 42 år i FN och erfarenhet av 19 krig ser ändå med optimism på situationen i landet. Trots allt dödande i Syrien, och det faktum att halva den Syriska befolkningen är på flykt, ser Staffan de Mistura med optimism på sitt uppdrag att få fred i landet.Han tror att bilden på den döda lilla pojken på stranden, 3-åriga Aylan Kurdi från Syrien, kan bli ett uppvaknande för världen. I intervjun med Martin Wicklin berättar han om hur hans svenska rötter har påverkat hans yrkesval, om vägvalet världen nu står inför och varför han alltid har med sig en pepparkvarn i silver med på sina resor. Söndagsintervjun träffade Staffan de Mistura på FN:s kontor i Bryssel.KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

Svenska politiker får skit om de inte är tillräckligt tydliga i sin kritik mot länder som Saudiarabien och Kina. Liv Strömquist undrar om det bara är demokratier som måste missionera på det här viset. Ola Söderholm har rest genom Danmark och tittat på affischerna som de danska socialdemokraterna har satt upp för de Syriska flyktingarnas skull. Nanna Johansson tänker på devalveringen av ordet mobbning apropå reaktionerna på Skavlans Jimmie Åkesson-intervju. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I andra avsnittet av Startupveckan berättar Stefan Lundell och Olle Aronsson, som tidigare gjorde podcasten Digitalpodden, om bolaget Vionlabs som har lanserat en tjänst som ska hjälpa folk att hitta filmer de inte visste att de ville se. Dessutom: goda grannar, syriska invandrare och tur med schweizerfrancen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Amina fann sig själv ensam med sina tre små barn på en flygplats - utan att ens veta i vilket land hon var. Hennes flykt från Syrien är en av de resor som Sveriges Radio följt i arbetet med serien om Fortress Europe. Amina och barnen hade tagit sig till EU, men det är ett EU med stora skillnader i flyktingmottagandet. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa på kartan Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europé  Familjen Alkadi ville ta sig till Sverige. Amina och de tre barnen skulle åka före, och hennes man Salim komma efter. En flyktingsmugglare hade lovat att ta dem hela vägen, men på flygplatsen försvann han – med deras pass. Han sa att han skulle fixa stämplar. Efter sju timmars väntan kom till slut gränspolisen fram till henne. När hon förstod att hon var i Polen började hon gråta. – Jag frågade om han menade att jag var i Holland. Han upprepade att jag var i Polen, och var tvungen att visa på en stor karta var jag var, säger Amina. – Varför var jag i Polen, undrade jag. Jag hade aldrig hört talas om Polen. Efter en natt inlåsta i ett rum på flygplatsen, och efter att ha blivit förhörda kom nästa chock. – De sa att vi skulle till domstol. Där sa de att vi skulle sitta i fängelse i 60 dagar. En domstol beslutade att Amina och barnen skulle låsas in på ett av Polens flyktingförvar, eftersom de rest in i landet illegalt. Men enligt Amina är den plats hon sedan tillbringade två månader på inget annat än ett fängelse. Bakom gallerförsedda fönster blev barnen oroliga. Det var hett under sommaren, de fick bara gå ut på gården en timme om dagen. Aminas sexåriga dotter började bete sig underligt – åt toalettpapper och målarfärg, och kissade på sig om nätterna. – Hur kan EU tillåta att man låser in barn i en sådan här miljö? Vi är asylsökande - inte kriminella, säger Amina. Aminas man, Salim, resten också till Polen när han fått veta att familjen kommit dit. Även han sattes i förvar – ett förvar för män i en stad nära gränsen till Vitryssland. När de sedan släppts ut från förvaren beslutade de sig för att fortsätta sina försök att ta sig till Sverige. Hör om familjen Alkadis fortsatta flykt i reportaget, och följ med till flyktingförvaret i Polen där lekplatsen hägnats in med taggtråd. Amina och Salim heter egentligen någonting annat. Johanna Sjövall, Ekot johanna.sjovall@sverigesradio.se Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

Hon vet fortfarande inte varför hon sattes i förvar i Polen, men där låstes hon ändå in. Shirin berättar om hur små barn, nyfödda och sjuka, låstes in i flyktingförvar i Polen. Skillnaderna inom flyktingmottagningen är stora mellan EU-länderna. Ekots EU-reporter berättar mer efter reportaget. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Shirin kommer från Iran och det var när hon blev efterlyst på grund av sitt arbete för jämställdhet som hon blev hon tvungen att fly. Hon flög till Holland men eftersom hon reste med ett polskt visum överfördes hon av Holländska myndigheter till Polen där en domstol beslutade att sätta henne i förvar. Hon vet fortfarande inte varför. – Det var inte lätt; i 60 dagar var jag tvungen att vara där och se en kvinna med tre barn, en annan kvinna med två barn, en annan kvinna med ett sjukt barn, och en kvinna med ett nyfött barn. Varför skulle vi vara där, frågar sig Shirin? Hon tycker att det var fel att hon som asylsökande blev inlåst, men framförallt reagerade hon på att barn satt inlåsta bakom galler. Shirin säger att de blev rastlösa eftersom det inte fanns något för dem att göra inne på förvaret. – Det fanns åtta rum och en korridor. De sprang och skrek hela tiden. De mådde inte bra och frågade hela tiden ”när får vi komma ut och var är vår pappa”, säger Shirin. De fick gå ut på rastgården en timme om dagen, men resten av tiden var de inne på förvaret och där fanns inget att göra. Värst var vakternas förhållningssätt gentemot kvinnorna och barnen, menar Shirin. Ett exempel är den kollektiva bestraffning de utsattes för när ett av barnen tjongade iväg en pingisboll som tillhörde förvaret. – En pojke gjorde sönder en pingpongboll och då förbjöd chefen alla på förvaret att handla den veckan. Normalt fick de intagna skicka bud med en kvinna som handlade åt dem en gång i veckan, säger Shirin. – De behandlade inte oss på ett bra sätt. De ville visa oss att de hade makt över oss, säger Shirin. Hon tyckte också att det var fel att barnen var omgivna av beväpnade vakter. Hon berättar om en flicka som var akut sjuk och skulle åka till sjukhuset med sin mamma. De blev övervakad av två beväpnade gränspoliser. – Det var skrämmande och kan du tänka dig barn som får se allt detta, säger Shirin. Nu har Shirin fått flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd i Polen. Hon bor i en pytteliten lägenhet i Warszawa, pluggar polska och försöker få ett jobb men hon har svårt att komma över den behandling hon utsattes för när hon först kom till Polen. – Det var så svårt. Jag mår fortfarande väldigt dåligt när jag minns de dagarna. Jag kan inte glömma, och problemet är att jag nu inte kan tycka om Polen. Lyssna för att höra mötet med Shirin och ett samtal om vilka regler som gäller inom EU, eller läs mer här. Johanna Sjövall, Ekot johanna.sjovall@sverigesradio.se Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

Gemensamt för nästan alla som vill ta sig till Europa från krigets Syrien är att de tvingas betala stora pengar till flyktingsmugglare. I Sveriges Radios serie om det som kommit att kallas Fortress Europe har Ekots Johan-Mathias Sommarström träffat flera personer i en stor flyktingsmugglar-organisation i Turkiet. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa på kartan  Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe  Det finns tre sätt att ta sig till Europa. Det berättar Hisham när vi träffar honom på en uteservering i utkanten av centrala Istanbul. Tobaksröken ligger tät och gästerna pratar högt för att överrösta varandra.  – Man kan gå över landgränsen, man kan ta båten över havet, eller så kan man flyga, berättar han. Hisham är i 25-årsåldern och flydde från Syrien ifjol. Nu bor han med sin flickvän i Istanbul och ingår i en grupp flyktingsmugglare. Det dyraste sättet är att flyga med falska papper – det kan kosta över 10 000 euro. Hisham har specialiserat sig på smuggling med flyg. Han ordnar falska pass och id-kort, ibland tillverkade i samma lokaler som riktiga id-handlingar, och ordnar biljetter. Han samordnar allt med gruppens medlemmar i andra länder, och ser till att mutor går till rätt poliser och tulltjänstemän. Hisham är bara en underhuggare i en stor organisation, men att smugglarna tjänar stora pengar är det ingen tvekan om. – Det är svårt att uppskatta hur många som väntar på att få åka, men det rör sig om tusentals, säger Hisham. Många av de som flyr blir lurade, och i Istanbul bor de sedan kvar, barskrapade, berättar Hisham. – Du hittar dem i parkerna. De luras av oseriösa flyktingsmugglare och tvingas först betala stora summor pengar. Sedan blir de rånade på sitt guld, sina mobiltelefoner och resten av pengarna, säger han. Men Hisham tycker inte att det är något fel med det han gör, trots att han vet att det är olagligt. Han ser sitt arbete som en viktig hjälp. Han hjälper oss att få kontakt med sin chef, smugglarbossen. Hisham kallar honom Mafioson… Hör mötet med smugglarbossen i reportaget, eller läs delar av intervjun här. Hisham heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot  johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Fotolicens: CC BY-NC 2.0

Medan många flyr Syrien med en dröm om att komma till säkerhet i Europa finns de som känner att de måste vända tillbaka. Under 2014 har Sveriges Radio följt ett 70-tal syrier som flytt, en av dem är en ung läkare som valde att återvända. Idag vet vi att han gripits, och hans brott kan ha varit att han vårdat fel patienter. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe  När vi träffar den unge läkaren, Shami, har han varit i Istanbul i ett dygn. Han är lång, smal – närmast tunn – med flackande blick och tärda ögon. I nästan ett år har han levt under belägring i Moadimiyah utanför Damaskus. Han är märkt av kriget, av gasattackerna och bristen på mat. Han har vårdat offren för attackerna, men många patienter gick inte att rädda – utrustningen och medicinerna räckte inte. Shami är frustrerad – det syns – men inte bara av de tuffa förutsättningarna under belägringen. Som läkare har han också blivit måltavla för regimens attacker. Två gånger har han bevittnat attacker mot kollegor – en av dem dödades i sitt hem. – Det är särskilt farligt att jobba i de befriade områdena. Det spelar ingen roll om det är civila eller rebeller vi vårdar, vi blir efterlysta för att ha hjälpt motståndarna. Fast allt vi gör är vad vi svurit att göra enligt läkareden, säger han. Till sist flydde Shami till Turkiet. När vi träffar honom är hans plan att vidareutbilda sig för att om några år återvända till Syrien som specialiserad läkare, och kanske till och med öppna egen klinik. Men han klarar inte lugnet. Plötsligt beslutar han att återvända. – Han ringde sent på kvällen, runt midnatt, och sa: ”Jag måste åka tillbaka till Syrien", berättar Shamis vän Aliaa.  Det gick inte att övertala Shami att stanna. Han hade bestämt sig för att fortsätta sitt jobb som läkare i hemlandet. Det sista någon hörde av honom var ett telefonsamtal från torget i hemstaden Moadimiyah, ett samtal som bröts. Till slut fick Shamis vänner veta vad som hänt. – De fick bekräftat att han hade gripits av regimstyrkor, sedan dess har vi inte hört någonting från honom. Det var i April, säger Aliaa. Shami hålls i den militära underrättelsetjänstens fängelse "215" i Damaskus. Ett fängelse ökänt för sina svåra förhållanden. Fångarna utsätts enligt vittnesmål för så höga temperaturer att många dör, andra dör av tortyr eller svält. Många försvinner, spårlöst, hörs aldrig av igen. Hur doktor Shami mår i dag är det ingen som vet. Det är också oklart vad han egentligen anklagas för. Han har aldrig burit vapen, han stödjer motståndet, men har inte slagits. Hans brott kan ha varit att han som läkare behandlat fel personer. Hör mer om förhållandena i syriska fängelser i reportaget. Shami heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope Fotolicens: (CC BY 2.0)

Yazan drömmer om att ta sig till Europa, men när flyktingbåten går sönder utanför Greklands kust kommer inte den räddning han hoppas på. Yazan är en av ett 70-tal flyktingar vars väg mot Europa Sveriges Radio följt under 2014. Flera av dem vittnar om hur de misshandlats av kustbevakningen, och aldrig ens nått land. Fortress Europe: Följ Syriska flyktingars resor mot Europa Det här är ett reportage i en serie om det som kommit att kallas Fortress Europe Yazan reste med ett sällskap från Izmir vid den turkiska kusten. Ett samhälle som många flyktingsmugglare haft som utgångspunkt när de för dyra pengar fraktat mängder av flyktingar mot Grekland, och därmed EU. I båten fanns sammanlagt elva personer, en av dem var smugglaren. Bara en kilometer utanför den grekiska ön Samos gick båten sönder. De var för långt ifrån för att kunna simma i land så sällskapet ringde och larmade kustbevakningen. Efter sex timmars väntan dök det man först trodde var räddningen upp. – De var från den grekiska kustbevakningen. Ombord fanns fem svartklädda och maskerade män – man såg bara deras ögon. De var rasister och förolämpade oss mer när de visste att vi var syrier. De misshandlade oss medan vi förhördes, säger Yazan. Yazan berättar att de tvingades ombord på kustbevakningens fartyg, att de där utsattes för sparkar och slag. Deras pengar och mobiltelefoner togs ifrån dem. Pass och id-kort revs sönder och kastades i havet. Sällskapet hölls kvar på kustbevakningens fartyg i flera timmar, medan deras egen båt bogserades. – De bogserade båten i cirka två timmar. Vi visste inte vad som hände, för de tvingade oss att ligga ner i båten. Men plötsligt stannade de och bad oss att gå tillbaka till vår båt, säger Yazan. Sällskapet hade bogserats tillbaka till Turkiet där de plockades upp av den turkiska kustbevakningen. Drömmen om Europa krossades, åtminstone tillfälligt för Yazan. Han är kvar i Turkiet där han arbetar, han drömmer fortfarande om Europa men har inte tillräckligt med pengar för att ta sig hit. Yazans berättelse är inte unik, Amnesty Internationals avdelning i Grekland, har utrett det som kallas "pushbacks" alltså när flyktingar tvingas tillbaka. Giorgos Kosmopoulos, generalsekreterare för Amnestys greklandsavdelning säger att fenomenet är så vanligt att man kan kalla det för ett mönster, det sker inte längre i enskilda isolerade fall. Amnestys exempel på hur det vanligtvis går till stämmer bra överens med Yazans berättelse. – När vi samlat vittnesmål om pushbacks ser vi ofta samma mönster. När kustbevakningen ser flyktingarna stoppas de, ibland tas flyktingarna ombord på kustbevakningens fartyg där de visiteras och många gånger blir av med sina id-handlingar och dokument. – Vi får också vittnesmål om övergrepp som misshandel och förolämpningar. Sedan bogseras de tillbaka till turkiskt vatten, där den grekiska kustbevakningen inväntar sina turkiska kollegor som de överlämnas till. De grekiska myndigheterna medger att så kallade pushbacks kan ha förekommit, men bara i enstaka fall och att det i så fall är enskilda medarbetare som gjort sig skyldiga till tjänstefel. Det finns ingen uppmaning från myndigheterna att köra bort flyktingar. Amnesty menar att antalet fall är alldeles för många för att kunna räknas som undantag och kräver att de Grekiska myndigheterna följer internationell lag som ger flyktingar rätt att få sina fall prövade. De kräver också större ansträngning från EU, till exempel att låta det bli lättare för flyktingar att komma hit legalt. Men det är inte bara på Medelhavet flyktingar tvingas tillbaka. Mohanad tog sig landvägen från Turkiet till Grekland där floden Evros utgör gränsen. Han och hans sällskap lyckades ta sig till en grekisk by innan de greps av polis som beslagtog deras id-handlingar och mobiltelefoner. De kördes tillbaka till floden, och ytterligare ett fordon, lastat med en gummibåt följde med. – När vi kom fram till floden tog de ner gummibåten. Vi försökte resonera med dem - vi hade ändå tagit oss till Grekland - men de lyssnade inte. Tre män med rakade huvuden fanns med oss på gummibåten, den ena var kanske två meter lång och hade en stor batong, säger Muhanad. – Jag satt längst fram. Så fort vi kom i land på den turkiska sidan av floden hoppade jag av, men min resekamrat blev misshandlad och fick flera slag med batongen. Den grekiska polisen såg på från andra sidan, berättar Muhanad. Yazan och Muhanad heter egentligen någonting annat. Johan-Mathias Sommarström, Ekot johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se Twitter: @ekmathia Firas Jonblat, Radio Sweden  firas.jonblat@sverigesradio.se Twitter: @firasjonblat Fortress Europe är en serie reportage om syriska flyktingars väg till och inom Europa. Sveriges Radio har i samarbete med EBU följt över 70 flyktingar under 2014, deras berättelser kan du följa på sverigesradio.se/fortresseurope

Om landet med drygt 4 miljoner invånare som registrerat mer än en miljon syriska flyktingar. Libanon tar emot dem, alltmedan EU filar på sin yttre gräns. Hör familjen från syriska Dara som flydde sitt hem i helgen. I Konflikt följer vi dem från gränsen och till en källare och sedan vidare över Mount Lebanon. Hör om det palestinsk/syriska fotbollslaget i flyktinglägret Ain al-Hilweh, om de syriska kvinnorna i flyktingkön hos UNHCR som inte har vatten och om skolorna där barnen går i skift. Libanon översvämmas av flyktingar från kriget i Libanon, men håller ändå gränserna öppna. I år räknar UNHCR med att minst en och en halv miljon syriska flyktingar kommer att bli registrerade i Libanon, utöver det finns ett stort antal som inte vågar registrera sig. I Konflikts sändning från Libanon följer vi flyktingfamiljen med Youseff och Suhur som kommer över gränsen och går ner till en hjälporganisation för att få filtar, mat och blöjor till de minsta av barnen, de har inte ätit på hela dagen. Vi följer de till en källare där Suhurs pappa redan bor med hennes bröder och deras familjer och vi följer Youseff över bergen i hans jakt efter arbete. Vid UNHCRs kontor i Zahle köar hundratals flyktingar varje dag för att få registrera sig och få den mest basala hjälpen. En kvinna berättar att hon kommit från flyktinglägren i norr vid Arsal. Där har de inte vatten att drick utan får samla regnvatten och Lisa Abou Khaled från UNHCR berättar om det svåra läget för flyktingar i landet, speciellt efter det att UNHCR fått skära ned. Pengarna räcker inte till och de internationella givarnas pengar kommer inte. Landet Libanon är en bräcklig konstruktion efter inbördeskriget på 70- och 80-talet. När flyktingarna strömmar in ökar spänningen i landet. Vice borgmästaren i Talabeya Mahmoud Terchichi berättar om hur libaneser nu flyttar därifrån och Talabeya-bon Ibrahim Zammar berättar att framtiden är helt svart i Libanon. I en skola går barnen i skift för att åtminstone en del syriska barn ska få lite skola, de måste sluta efter tre månader för att ge plats för fler. Yasmina och Amina är lärare och säger att barnen älskar skolan, de får något att göra och en känsla för framtiden. Rektor Talib talar om att de behåller syriska barn trots att de libanesiska myndigheterna vill kasta ut dem. Han tror att krig närmar sig i Libanon. Bland dem som flytt till Libanon finns mer än 50 000 palestinier från Syrien, många har sökt sig till de palestinska flyktingläger som redan fanns i Libanon. Det betyder att de klämts in i läger som redan tidigare var tättbefolkade och med mycket låg standard. I det palestinska flyktinglägret Ain al-Hilweh träffar Sveriges radios korrespondent Katja Magnusson Ahmed som spelar fotboll tillsammans med killar från Libanon och även Rana som med fyra barn inte vet om hon kan få stanna. I det palestinska flyktinglägret Shatila samtalar vi med Ann Dissmor, chef för UNWRA i Libanon och med Malena Rembe från Svenska Röda korset. Programledare: Daniela Marquardt daniela.marquardt@sr.se Producent: Jesper Lindau jesper.lindau@sr.se

Fördjupningsreportage. Expressen dokument ges ut varje dag och är en inläst version av "Expressen dokument" som finns varje dag i tidningen. Uppläsare är Johan Bengtsson. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Till veckans program om splittringen sunni-shia intervjuade Konflikt Ivar Ekman Joshua Landis, professor i mellanösternkunskap på Oklahoma-universitetet i USA och en ansedd Syrien-expert. Intervjun, som gjordes tisdagen den 14 februari, fick inte plats i programmet, men följer här i sin helhet. Den är gjord på engelska.

Om syrier i exil som i skuggan av regimens våldsamma repression samlar sina styrkor för att väcka världen. Möt syriska desertörer på syrisk-libanesiska gränsen i spänd väntan på order att attackera. Hör också om den djupa splittringen mellan Assadklanens motståndare och anhängare - borde omvärlden ingripa, eller har den helt missförstått regimens förtjänster? Det som började som fredliga protester mot diktaturen i Syrien har på senare tid fått allt fler inslag av väpnat motstånd. Den gångna veckan har det kommit dagliga rapporter om väpnade attacker o blodiga sammandrabbingar mellan regeringsstyrkor och avhoppade soldater som har anslutit sig till rebellarmén Fria Syriska Armen. Gruppen, som enligt egna uppgifter består av nära 20.000 syriska desertörer, är utspridd utmed gränsen mot Syrien men har sitt fäste i Turkiet. Vid Libanons gräns mot Syrien har frilansreportern Alexandra Sandels träffat en syrisk officer och soldater som har gått med i rebellgruppen. Syrier i Sverige följer utvecklingen i landet på nära håll. Många arbetar hårt för att försöka påverka den svenska regeringen att tydligare ta ställning för den syriska oppositionen och för det nybildade syriska nationella rådet, den paraplyorganisation som samlar flest oppositionsgrupper och framför allt är verksam utanför Syrien. Lotten Collin följde med några av dom syriska aktivister i Stockholm som inte längre stillatigande vill se på när anhöriga å vänner fängslas i hemlandet. Men det är ett mödosamt arbete att få svenskarna att engagera sig i Syrien-frågan. Hur tänker egentligen de syrier som kan uppfattas försvara regimen? Eller är det regimen de vill försvara? På några håll i landet har det den gångna veckan ordnats demonstrationer som samlat hundratals personer - i Stockholm över 500 - i protest mot bilden av protesterna i Syrien och till stöd för Bashar al Assad. Den manifestationen ordnades av helt nybildade Syriens stödkommitté; en paraplyorganisation för några syriska, libanesiska och palestinska lokal- och kulturföreningar och, enligt vad de själva uppger, ett tusental medlemmar. Konflikts Mikael Olsson sökte upp den nyvalde ordföranden för kommittén. Det är inte bara de som sätter ett hopp till Bashar al-Assads person som känner oro för vad som ska hända om eller när hans regim faller. Också bland de som inget hellre vill än att han lämnar makten finns en rädsla för vad som ska hända i det vakum som kan uppstå efter en regimkollaps. På inbjudan av det socialdemokratiska partiet samlades i veckan demokratiaktivister med rötter i flera arabländer, däribland Syrien, i Stockholm för att diskutera kommande utmaningar och få en konkret bild av hur demokratiarbete går till. Vi mötte dem just som dagens seminarium höll på att avrundas och en rundtur i riksdagshuset skulle ta vid. Att få en entydig bild av vad som händer i Syrien är alltså svårt. En anledning till det, är att så lite information kommer ut innifrån själva Syrien. De personer inne i landet som vågar berätta för världen vad som händer utsätter sig för stora risker. Riskfyllt - om än inte i lika hög grad - är det också för de utländska journalister som lyckas ta sig in i det stängda Syrien. Den brittiska dokumentärfilmaren Ramita Navai är en av få utländska journalister som har fångat en bild av protesterna inifrån Syrien. I september spelade hon in dokumentärfilmen "Undercover Syria" för brittiska Channel fours program Unreported world. Filmen visar ett land i uppror, där läkare berättar om hur aktivister blivit skjutna i sina sjukhussängar och där skräcken är ständigt närvarande.