Podcast appearances and mentions of max landerg

I denna säsongsavslutning bjuds det på flera nyheter från programledarna Max Landergård och Caroline Thunved. Caroline Thunved hoppar av som programledare efter två år i Kommunikationspodden och i det här avsnittet hör du vem som kommer ersätta platsen på det nya året.  Och apropå nya år: vi går igenom spaningarna för 2025 och vad som kan tänkas ligga i blickfånget.   

Hållbarhetsexperten Tove Ahlström har 20 års erfarenhet i frågan och går i veckans avsnitt igenom hur den nya hållbarhetslagstiftningen påverkar svenska bolag.   Tove Ahlström är hållbarhetsexpert och hjälper bolag med sitt CSRD-arbete. I dagens avsnitt gästar hon Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden. Hållbarhet EU-direktivet CSRD går in i årsredosivningslagen och har nu blivit lagstiftning. Lagstiftningen omfattar dock inte alla bolag, utan endast medelstora och större bolag. Samtidigt menar Tove Ahlström att många styrelser inte har den koll som krävs på hållbarhetsstyrning och hållbarhetsarbete. - CSRD utgår från hela värdekedjan, hela vägen från gruvbrytning till förädling och därefter till slutkonsument som köper bilen. Värdekedjan är väldigt lång och bolagens ansvar följer hela vägen, säger Tove Ahlström.

Jennie Sinclair, företagare, investerare och kommunikatör är veckans gäst i Kommunikationspodden, där vi går in på rapporter och slutsatser om kommunikatörers framtid. Jennie Sinclair besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av kommun Enligt Jennie Sinclair kommer AI effektivisera 35% av kommunikatörers arbete. - Bolag kommer fortfarande vilja kommunicera. Antingen tar man bort folk eller så ser man till att utbilda sina medarbetare till att bli ännu bättre och då är frågan vilka future skills som behövs och där behövs kreativitet. Det är något som kommunikatörer står för väldigt väl, säger Jennie Sinclair.

Många är vi som varit där, stått i kulisserna med handsvett inför ett framträdande. Hur gör man egentligen för att bli bra på scen? Det vet Anna-Lena Björklund mycket om.   Anna-Lena Björklund är veckans gäst i Kommunikationspodden där hon möter Max Landergård och Caroline Thunved. Som moderator och underhållare har hon kommit att bli expert på att framträda och också få andra att prestera bättre på scen. - Kommunikation för mig sker alltid på mottagarens villkor. För när jag jobbar så jobbar jag med slutmålet som start. Vad vill vi när vi går från den här konferensen, vad vill vi att publiken ska ha upplevt och vilka budskap ska de ha fått med sig härifrån? Såväl i vardagen som på arbetsplatsen är det viktigt att inte tro att människor kan läsa mellan raderna, säger Anna-Lena Björklund.

Veronica Foberg Gustafsson, kommunikationsdirektör vid Beijer Bygg, är veckans gäst i Kommunikationspodden, där hon gästar Max Landergård och Caroline Thunved i studion. Beijer har historiskt gjort många aktiviteter för sina kunder, under parollen ”vi bygger de som bygger” och satsar nu på att hjälpa branschen med kompetensförsörjning. - Många har kommit till Sverige från andra länder och jobbat här. Nu när Ukraina ska byggas upp och med den svaga kronan så är det färre som kommer hit. Därför måste vi ha fler inhemska byggnadsarbetare här i Sverige. Därför måste vi locka fler till branschen, säger hon. Lyssna på hela avsnittet i Kommunikationspodden.

Claes Bertilsson, presschef vid Sveriges Radio, gästar Kommunikationspodden för att svara på frågan om journalister är lika bra på att svara på frågor som de är att ställa dem. I dagens avsnitt gästar Claes Bertilsson Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. På frågan om det inte är frustrerande att folk säger saker i intervjuer som han inte håller med om svarar Claes Bertilsson såhär. - En presschefs roll ska vara rådgivande. Det är inte jag som styr vad som sägs. Jag kan tycka att en person tar fel beslut, men måste utgå från det beslut som är taget. Det finns en bild av att pressisar bestämmer vad som ska sägas, och vi är absolut delaktiga men mer av rådgivare, säger han. I samma avsnitt diskuteras också frågan om journalister och kommunikatörer är kollegor eller antagonister. Lyssna där du hör dina poddar.

Debatten om antalet kommunikatörer är både högljudd och högaktuell med regeringens ambition att effektivisera offentlig sektor. Finns det för många kommunikatörer? Vad får professionell kommunikation kosta – och vad kostar det samhället att inte kommunicera? Max Landergård, moderator, Storstad AB Jesper Falkheimer, fil. dr och professor i strategisk kommunikation, Lunds universitet Robin Tuorda, co-founder och head of Sales, rek.ai Caroline Thunved, vd och generalsekreterare, Sveriges Kommunikatörer Thomas Hansen, kommunikationsdirektör, Umeå kommun Erik Bengtzboe, chefsekonom, Skattebetalarna

Camilla Buzaglo, kommunikationsdirektör PEAB, är dagens gäst i Kommunikationspodden. Hon besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att berätta om en satsning som lockade över tvåtusen kvinnor att söka till byggbranschen. 2024 vann PEAB Stora kommunikationspriset i kategorin Bästa påverkanskampanj. - Utmaningen är att hela vår bransch är att få kvinnor till branschen. Det är svårt att få tag i arbetskraft och vi är väldigt mansdominerade. Så hur ser vi till att hela branschen vill komma och jobba i byggbranschen? Det är tre faktorer, tjejer kan inte så mycket om det, man tror att det är ett begränsat val och sedan är det normerna i samhället som skapar detta, säger Camila Buzaglo. Hur Camila Buzaglo och hennes kollegor gick till väga kan du göra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Anna Almberg och Andris Zvejnieks har satt ihop en kurs om lägereldsmöten. I veckans avsnitt besöker de Kommunikationspodden för att förklara mer om vad det innebär. Anna Almberg och Andris Zvejnieks besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Tillsammans har Anna och Andris utvecklat en kurs som sätter ljuset på lägereldsmöten och på vilket sätt detta format kan vara överlägset andra sätt att möta varandra på arbetsplatsen. Bland annat när det kommer till förändringsledning. - En grundprogrammering vi har är att undvika fara, den är starkare än belöningssystemet. Det är precis där det hela börjar och där måste vi som kommunikatörer tänka i förändring, att så fort någon säger ”nu ska vi göra på ett nytt sätt” så kan det skapa rädsla och oro direkt hos människor, säger Andris Zvejnieks, till vardags kommunikationskonsult på Stratvise. Även feedback kan behöva anpassningar i mötesstruktur för att bli framgångsrikt. - För att man ska lyckas med feedback är lägerelden superviktig, för den ger oss möjlighet att se varandra bortom vad vi presterar. Då finns det en grundtrygghet, att vi har en kontakt. För den som försvarar sig mest, är den som behöver mest erkännande för att den existerar. Det är den otryggaste som gör så. Arbetslivet behöver mer personlig kontakt, säger Anna Almberg.

Frida Skog, organisationspsykolog vid Sandahl Partners är gäst i veckans avsnitt i Kommunikationspodden och hon har både teorier och praktiska knep för hur du ska kunna bli en bättre chef. Studion fylls av fyrfältare när Frida Skog besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion. Bland annat tar hon upp vad som också lyfts i en artikel av Harvard Business Review (länk nedan) om hur chefer ska göra arbetsplatsen attraktiv för medarbetare och hur man ska bidra till att hålla kvar medarbetare. - Vänlighet seglar upp på mätningar över eftertraktade drag hos chefer. Så var det inte för 20 år sedan, då var det viktigaste med utåtrikting och målmedvetenhet. Vänlighet förutspådde förr inte framgång i ledarrollen. Det är fortfarande utåtriktning och målmedvetenhet som är viktigast hos chefer men vänlighet seglar upp i mätningar, säger Frida Skog. Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden.   Rethink your value proposition, HBR: https://hbr.org/2023/01/rethink-your-employee-value-proposition

Vågar du prata om döden? I samband med Covid ändrades samtalet och tog en annan form, menar Conny Solberg från Fonus. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden pratar vi om det som inte borde vara lika svårt att närma sig. Conny Solberg, presstalesperson för Fonus är dagens gäst i Kommunikationspodden och besöker Max Landergård och Caroline Thunved i studion. - Om vi går tillbaka i tiden två, tre år så öppnade pandemin upp möjligheten att prata om döden. Sen var det såklart inget positivt med pandemin, men sättet vi pratade om döden öppnade upp, säger Conny Solberg. - Jag har alltid varit fascinerad över psykologin som ligger i samråd med döden. Döden har jag aldrig varit rädd för och det har varit väldigt fint, för det har varit så mycket känslor där. Så att ta steget och börja jobba med begravning kändes rätt. Och väljer man det här yrket så är det något man dras till, någonstans har man en känsla av att man kan göra skillnad, säger han.

Föreställ dig en solgul äng, eller en sjö i en skog. Det kan vara en plats att börja på när du förbereder dig inför ett mingel. I sin bok ”Bli ett socialt geni” skriver Isabella Alveborg om presentationsteknik, retorik och mingel.   Isabella Alveborg besöker Caroline Thunved och Max Landergård i Kommunikationspodden för att ge sina tips om hur man kan bli lite vassare i sociala sammanhang. - Det viktigaste är att få personer att känna sig grundad. Man kan göra en mindfulnessövning som att ”gå till vattenhålet”. Innan man går ut på scenen eller in på minglet så kan man gå till en toalett eller hörnet av ett kapprum. Blunda, andas och visualisera en trygg plats. Så försöker man tänka på vad man hör och ser i sitt vattenhål, i mitt fall en skogsdunge. Ska man mingla så tänker jag i förväg vilka två eller tre saker jag ska prata om inte mer. Eller om man på scenen ska dra en rapport så sätter man målet, kliver ur sitt vattenhål och sedan in i situationen, säger Isabella Alveborg. Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Calle Swanson, kommunikationschef för Visita är veckans gäst i Kommunikationspodden, och mötte Caroline Thunved och Max Landergård i studion för att prata om upplevelseindustrin och restaurangbranschens nuläge, framtid och vilken roll kommunikation spelar för framgång. Det kommer då och då rubriker om ”nu rusar konkurserna” men det man mest märker på det är alla de som gör vad de kan för att undvika konkurser. Jag tycker man ofta ser att man drar ner rätter på menyn eller har stängt någon dag i veckan och det är nog mer det läget vi är i nu men det råder fortfarande en stor osäkerhet såklart i branschen, säger Calle Swanson. Och vad var det Calle menade var den största utmaningen, som rubriken antydde? Lyssna på hela intervjun i Kommunikationspodden så får du reda på det.

Marianne van Rooijen är sjukhusdirektör för Akademiska sjukhuset i Uppsala, läkare och prisvinnare av Stora kommunikatörspriset i kategorin för bästa kommunikativa ledare. Idag gästar hon Kommunikationspodden för att berätta mer om sitt ledarskap.   Marianne van Rooijen besöker Max Landergård och Caroline Thunved för att berätta om sitt ledarskap i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. - Jag är kommunikativ som person. Jag pratar ganska mycket, jag lyssnar också ganska mycket. Jag tycker om att ha en dialog och det är nog hela basen. Ledarskap är kommunikation och kommunikation är ledarskap. Hur får man med sig människor, då måste man lyssna och prata och lyssna igen. Sen försöker jag också jobba med tydliga mål och kommunicera dem hela tiden.

Barakat Ghebrehawariat är föreläsare och nyutkommen författare till boken ”Får man säga svart?: från teoretisk ångest till terminologisk trygghet”. Idag besöker han Kommunikationspodden för att diskutera vad man får och bör säga, och i vilken situation vissa ord passar bäst.    Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang. Barakat Ghebrehawariat besöker Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att diskutera sin senaste bok ”Får man säga svart?” och hur mångfald är ett ord som används fel i många sammanhang.  Man behöver säga svart ibland. Om du går hem till din familj och förskräckt berättar att vi är en helvit organisation och vi har inte en enda svart person, och då ska du göra det eftersom du vill vidarebefordra en berättelse om att det förekommer diskriminering på arbetsplatsen. Men om du kommer hem och säger ”Jag såg en svart person”, så borde din normkritiska radar tjuta högt. Det finns stunder vi underbetalar hudfärg, och det finns stunder då vi överbetonar hudfärg, säger Barakat Ghebrehawariat i Kommunikationspodden.    Lyssna på hela avsnittet här.

Det tillitsfulla ledarskapet   Johanna Faijersson, kommunikationschef vid Polisförbundet, gästar Max Landergård och Caroline Thunved för att djupdyka i det tillitsfulla ledarskapet. Tillit används på många ställen av flera chefer - men vad innebär det egentligen?   Johanna Faijersson, tidigare vid Cancerfonden och senast som konsult vid Reform Society, tillträdde tidigare i år som kommunikationschef vid Polisförbundet. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden diskuteras det tillitsfulla ledarskapet.   ”Som chef måste man visa vem man är som individ, även om man har en professionell och en privat del. Gruppen måste ändå förstå en lite, vad är viktigt för mig… det är en parameter. Jag har alltid velat förstå vem min chef är. Och då har man också möjlighet att vara sårbar och visa hur man tänker. Där finns fler chanser att bygga tillit. Det kan låta som att tillit är gulligt och snällt men det ryms många svåra delar i det, att ge feedback och ta tag i saker, våga blotta dem och arbeta med dem. Det är sådant vi oftast annars tycker är instinktivt jobbigt”, säger Johanna Faijersson. 

Charlie Stjernberg med ett långt förflutet på Prime och nu på den egna byrån Doyen är en av Sveriges främste krishanterare. Idag gästar han Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att dela med sig av sina insikter om vad som krävs för att en organisation ska vara rustad. - Jag är personligen inte förtjust i riskinventering som verktyg, för vi tenderar att titta på det senaste som hände konkurrenterna. Titta på 9/11, då blev det förbjudet med knivar, sen kom skobombaren och då tittade man på skor. Om man inte är riktigt kreativ tenderar man att bara titta på tidigare kriser. Och det enda jag kan säga är att kriser uppstår där ingen ens haft en susning om att det hade kunnat ske. Vi talar då istället hellre om sårbarhetsanalys. Till exempel om en organisation har en HR-avdelning som inte kunnat hantera MeToo, eller inom compliance - ”vi vet att alla regler inte efterlevs”. Då får vi ett 360-perspektiv på vad som kan drabba en organisation. Men sen måste man ha den där rävfarmen bakom örat för det dyker ofta upp på så konstiga ställen, säger Charlie Stjernberg. Lyssna på hela avsnittet här.

MSB:s kommunikationsdirektör och tidigare SVT-korrespondenten Morgan Olofsson gästar Kommunikationspodden för att berätta om hur myndigheten ska förmå hela Sverige att förstå mer om sin roll i totalförsvaret. Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, besökte Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om hur MSB arbetar med att kommunicera totalförsvaret. ”Kommunikation är ett verktyg för demokrati. Det handlar om att göra saker gemensamt. I diktaturen behöver du inte ha något gemensamt. Det räcker med att Hitler, Putin, Stalin bestämmer. Det är någon som pekar på massan och säger att det här ska ni göra. Och det görs möjligen sen gemensamt men för att göra gemensamt handlar det om hela processen, och då blir kommunikationen både ett medel och ett ändamål. Putins motsvarighet till kommunikation är propaganda”, säger Morgan Olofsson. Lyssna till hela intervjun i Kommunikationspodden.

All of us ska jobba för att öka representationen av rasifierade inom kommunikation och göra branschen mer jämlik. Grundarna Nicole Kavander, Roshanak Fatahian gästade Kommunikationspodden. Under en inspelning i Visby besökte Nicole Kavander, Roshanak Fatahian Kommunikationspodden med Max Landergård och Caroline Thunved. Inspelningen gjordes i samband med Almedalsveckan.  ”Branschen är alldeles för homogen. Vi har vårt sätt att se på världen och med det kommer bias. Om vi bara har en homogen verkligen så blir det bara en verklighet och stereotyper som kommer. En tydlig stereotyp som vi kan se är i vilka sammanhang hur vissa människor får ses i olika sammanhang, som hur skildras en rasifierad? Om vi fortsätter mata in ett negativt budskap så spär vi på fördomar och känslor som vi kopplar till individer”, säger Nicole Kavander.  Lyssna på hela avsnittet här.

Vilka är det som är ute efter att utöva desinformationskampanjer mot Sverige, vilka är deras mål och hur ska kommunikatörer bete sig? Magnus Hjort, (vik.) Generaldirektör för Myndigheten för Psykologiskt Försvar, gästar idag Kommunikaitonspodden.  "Det finns olika typer av skäl att man är med i en flock. Om man är bytesdjur så kan man välja flocken för att välja att undvika att bli fångad i massan. Rovdjur kan välja att samarbeta för att nå sina mål. Samma sak gäller sekter, att man inte mår bra och sällar sig till en gruppering som inte är bra men det blir ett slags kognitiv dissonans av det", säger Magnus Hjort när han gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Lyssna på hela avsnittet här.   

Kinaägande, kongressförhör och rykten om desinformation. Det har stormat över världen runt appen som har nära en miljard följare. Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden, är veckans gäst i Kommunikationspodden.  TikToks VD Shou Chew blev kallad till amerikanska kongressen tidigare i år för att bli utfrågad om TikTok. Flera länders regeringar har gått ut och förbjudit ministrar och statsanställda att använda appen. Samtidigt har TikTok fler följare är katolska kyrkan och har på bara fyra år kommit att bli en stark konkurrent till andra plattformar som Facebook, Snapchat och Instagram.  I veckans avsnitt är Parisa Khosravi, TikToks kommunikationschef i Norden besökare i studion och besöker programledarna Max Landergård och Caroline Thunved.  Lyssna på hela avsnittet här. 

Det handlar om place branding i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han representerar en kommun som är nominerad till årets stad - trots det ser kommunikationsdirektör Thomas Hansen att många har en förvrängd bild av Umeå och Norrland generellt.   Thomas Hansen, kommunikationsdirektör vid Umeå kommun gästar Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Han har mycket att vara stolt över. Dagens Samhälle har utsett Umeå kommun till att vara en av de nominerade i tävlingen Årets superkommun. Samtidigt tycker Thomas Hansen att det finns mycket jobb att göra. Jag tror att vi varit lite lata. Umeå har fått universitetet, Skellefteå var tilltänkta med tackade nej. Men nu när det händer saker på olika platser så måste vi tänka på vad som är unikt med oss och prata om mervärdet att stanna kvar, eller komma tillbaka. Där måste vi knyta oss närmre universitetet. Hos oss ligger universitetet nära stan men det ligger samtidigt lite avsides så studenterna hänger mer med varandra. Många är från södra Sverige och de återvänder om de inte träffar en partner kanske, säger Thomas. Jag har kollegor som skickar julkort till alumner och det är smart, för vid årsskiftet eller sommaren kan det finnas fönster där man strategiskt kan vara mer närvarande och då får vi vara uppmärksamma på vilken målgrupp vi ska välja, säger Thomas Hansen.   Lyssna på hela samtalet i Kommunikationspodden.

Mathias Wellström, grundare av talangbyrån Trib, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han träffar Max Landergård och Caroline Thunved i studion för att prata om varför många inte anses vara lika heta efter 40 och hur man ska stå ut för att få ett bra jobb. Åldersdiskriminering på arbetsmarknaden var ett ämne som kom upp när Mathias Wellström besökte Kommunikationspodden.  "Jag upplever att ålderismen är ett jätteproblem. Jag vet inte hur det är i andra branscher men inom kommunikation så tycker jag det är ett problem att man i alldeles för tidig ålder anses vara obsolet. Jag kan tycka att, om man åker ner till Spanien och hänger där så är de små barnen, vuxna och föräldrar… på restaurang så ser man att de har en annan relation till olika generationer, de förstår varandra bättre och kan se värdet av olika erfarenhet", säger Mathias Wellström. Efter så många år i branschen har Mathias bra koll på hur man ska agera när man söker nytt jobb.  "I mitt yrke handlar det om att förstå uppdragsgivarens nuläge och ambitioner, hur teamet ser och hur man vill fylla teamet. Sen handlar det att hitta rätt talang för den rollen eller den uppgiften. Det handlar mycket om att dels kunna titta på ett CV och på något sätt se att ”det här skulle kunna vara någonting” men sen att addera på känsla, upplevelse efter flera samtal med den personen det är viktigt", säger Mathias Wellström. Lyssna på hela avsnittet i veckans upplaga av Kommunikationspodden

Torkild Sköld är officerare som sadlade om och idag är han flitigt anlitad föreläsare som fokuserar på att få oss upptäcka vårt egenvärde. Idag är han veckans gäst i Kommunikationspodden. Torkild Sköld besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och han försöker förstå varför vi har så svårt att prata om vilka vi faktiskt är.  - Jag jobbade ett kort tag med rekrytering, och när jag bad klienterna att kort berätta vilka de var - så berättade dem vad de har gjort. För vi är så prestationsinriktade så vi kan inte ens säga vill oss själva vem vi är. Det intressanta jag märkte då var att mina kollegor som också jobbade som rekryterare, hade inte heller lärt sig skilja på sak och person, säger Torkild Sköld.  Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden

Som kommunikatörer har vi alla varit där. Någon chef kommer plötsligt en dag och säger att hen vill pryda omslaget av en prestigefull tidning, som om det vore den enklaste saken i världen. Johanna Snickars, kommunikations- och varumärkeschef för Alight, vet hur strategin ska läggas upp.    Efter tjänster vid Nordnet, Ericsson och Microsoft är Johanna Snickars idag kommunikations- och varumärkeschef för Alight. Alight bygger och driver solcellsanläggningar och idag är Johanna gäst hos Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden.  - Sätter du en strategi så märker du ganska fort om det funkar eller inte. Det viktiga för mig är att bygga förtroende genom  att ta ansvar, att "går det inte vägen, så är det på mig", säger Johanna Snickars som i podden också utvecklar på vilket sätt kommunikatörer kan utöva sitt ledarskap gentemot ledningsgrupper och interna beställare.  Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Louise Barnekow, VD på Mynewsdesk, besöker denna vecka Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden för att prata om insikter, utmaningar för kommunikatörer och även diskutera AI, ett verktyg som Mynewsdesk numera arbetar med i sina tjänster.  Mynewsdesk släppte för en tid sedan en rapport för Nordens som är byggd på en undersökning där 450 kommunikatörer har svarat på frågor. Kommunikationsexperter har också bidragit i rapporten med sina insikter. Utöver den utvecklade också Louise Barnekow sina resonemang om AI.  - Detta är en typ av revolution som hänt med de här fantastiska algoritmerna som finns på marknaden. Det frigör tid, det kommer bli ett nära samarbete med AI och det blir högre kvalitet när vi faktiskt får tid att tänka stort och vara kreativa. Den kreativa processen tror jag man fortfarande behöver människor till som skapar nytt innehåll. Det finns tillkortakommanden inom vissa ämnen som AI är väldigt känslig med att ge rekommendationer kring, där det ligger väldigt starka värderingar i, där är AI väldigt neutral. Så om du vill vara opinionsbildande behöver du en kommunikatör som tar sig an den vinkling som behöver göras, säger Louise Barnekow.  Lyssna på hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Jennie Knutsson kom till en organisation i fritt fall, åtminstone om man skulle lita på vad siffrorna sa om Aller som arbetsgivarvarumärke. Då inleddes en resa hon berättar om i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  Aller Media, grundat 1927, äger idag bland annat fyra kommunikations- och contentbyråer som är samlade inom Ahead Group (Narva, Make Your Mark, OTW och Oculus), e-handelsbolag och även tidskrifterna som de kanske är mest kända för. Femina, Hänt Extra med flera.  Aller Media visade dåliga siffror när det kom till arbetsgivarvarumärke. Jennie Knutsson fick i uppdrag att vända trenden.  - Ledningsgruppen var för det första på och ville att jag skulle driva. Samtidigt var det en pedagogisk utmaning för kommunikation är inte en vetenskap på det sättet, där jag kan visa på ett diagram att "här är vi nu och följer vi bara den här formeln så kommer vi lyckas på tre år", men jag hade en känsla och en tanke att det här måste vi bygga, säger Jennie Knutsson. Hör mer I Kommunikationspodden där hon gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

Fredrik Kullberg, journalist på tidningen Chef och författare till boken ”Svensk Floskelordbok - managementjargong, politiska plattityder, värdegrundbabbel” gästar Kommunikationspodden. Bokaktuelle Fredrik Kullberg har kroknat på floskler, till den grad att han skrivit en hel bok där han listar ord som han tycker speglar tidsandan. Nu är han veckans gäst i Kommunikationspodden, där han gästar programledarna Max Landergård och Caroline Thunved.  - En annan viktig sak vad gäller uppkomsten av det här snömosiga språkbruket är expertsamhället. Framväxten av de här många högspecialiserade funktionerna som vi sett så många av de senaste decennierna. Högutbildade människor som jobbar med högspecialiserade saker. Ganska hög status. Ganska hög lön. Funktionerna är inte glasklara för gemene man, plus att de är nya så pass nya, så har det blivit viktigt att skapa et fackspråk som skiljer den egna specialistfunktinen från andra. Det har fått det här språket att växa fram och blomstra, till exempel inom HR. Det här terapeutiska. Man pratar mycket om upplevelser. Som om ni får ett nytt misslyckat digitaliserat planeingssystem som är så misslyckat att ni varken kan planera ert arbete eller er framtid, så blir det gärna en fråga, inte främst om organisation utan om medarbetarupplevelse. Det här är eventuellt något som du upplever i din hjärna. Det hör man på ordet, att det är något subjektivt. Det hör man på ordet. Och på blir det ett subtilt sätt att förflytta ansvar från organisation till individ, säger Fredrik Kullberg. Hör hela avsnittet i Kommunikationspodden. 

Efter 20 år som AD på byrå ville Helena Lyth växla om. Idag driver hon helenalyth.se och är sitt egna mediehus med kanalnärvaro och framträdanden. I Kommunikationspodden berättar hon om hur livet so influencer ser ut.  Helena Lyth, kreativ inspiratör, besöker Max Landergård och Caroline Thunved i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. - När jag jobbade på byrå fanns det copy, strateg, planer och man anlitade fotografer och stylister och allt. Jag är ju allt det där. När en kund kommer måste jag kolla budget, tidplan och vad som är unikt med produkten. Det ska vara unikt och jag ska köpa, laga maten, styla, fotografera, så ska jag själv vara med på bilden, och sedan skriva texter och publicera i alla möjliga kanaler och sedan ta hand om alla kommentarer. Jag tror inte folk förstår hur mycket jobb som ligger bakom. De som jobbar såhär, som influencers, är oftast enmansbyråer, säger Helena Lyth. 

Det har nog aldrig varit så svårt eller så roligt som det är nu att vara kommunikatör. Det menar Johan Eriksson som är dagens gäst i Kommunikationspodden.  Johan Eriksson, mångfaldig prisvinnare och idag kommunikationschef för konsultbyrån PwC gästar Max Landergård och Caroline Thunved i Kommunikationspodden. Kommunikation sitter ofta högt upp på agendan på företag och organisationer. Vi som representerar yrket sitter ofta i högsta ledningen vilket gör att omvärlden förstår att vi bidrar med ett värde, menar Johan Eriksson - Området har utvecklats enormt. Tänk bara vad mycket som hänt på 10 år. Mycket brus vilket ger en utmaning men också möjligheterna. Å ena sidan var det enklare förr att nå ut med något internt och alla samlades kring sina lägereldar eller att man PR-mässigt får genomslag om man finns med på Rapport 19.30. Idag finns fler möjligheter men det är svårare eftersom det är ständig konkurrens om uppmärksamheten. 

Johanna Lindell, VD på DIK, är veckans gäst i Kommunikationspodden, där hon lägger fokus på att diskutera arbetsmiljön för kommunikatörer.    DiK representerar 900 olika yrkeskategorier, där kommunikatörer utgör en stor del av medlemmarna i fackförbundet. Johanna Lindell, VD på DIK, gästar Max Landergård och Caroline Thunved i studion under veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  "Som kommunikatör förväntas du vara en allkonstnär. Du ska vara strateg, producent… Du ska vara expert på alla kanaler. En hel del tycker kanske ”det är väl bara att göra”, bara för att man själv lägger upp bilder på Facebook. Alla kan lägga upp någon rolig grej på Facebook, men att ha hela strategin för en organisations kanal i sociala medier är något helt annat. Många har vardagen att vara ensam som kommunikatör och då har du aldrig någon att bolla med, säger Johanna Lindell."  Lyssna på hela intervjun här. 

Efter att ha innehaft tjänsten som kommunikationsdirektör vid Systembolaget kommer Kristina Stutterheim byta jobb. Som konsult ska hon rekrytera chefer. Som gäst i Kommunikationspodden pratar hon förändringsledning och om den perfekta arbetsintervjun.    Som kommunikationschef för Lärarförbundet, Riksteatern och senast kommunikationsdirektör i fyra år för Systembolaget sadlar Kristina Stutterheim om och ska som konsult rekrytera chefer.  I Kommunikationspodden gästar hon Max Landergård och Caroline Thunved.  - Jag har rekryterar ganska många genom åren och när man väl sitter där så tycker jag man märker om personen är ”här”, är personen nyfiken, har personen ett intresse. Har man förberett sig? Även på chefsnivå kan det hända att man inte förberett sig, som på frågan om man vad vill utveckla hos sig själv. Det säger mig två saker, antingen att man inte är förberedd eller saknar självkännedom.    Hur genomförs en lyckad förändringsledning, hur ska ledarskapet av idag utformas och hur ser Kristina Stutterheim på kommunikatörens roll? Hör allt i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Bokaktuelle Per Schlingmann besöker Kommunikationspodden för att prata om kommunikationen under valrörelsen, krigets effekter och vad som krävs av en ledare idag.  Tillsammans med Kjell A. Nordström har Per Schlingman just släppt boken Momentum som analyserar omvärldshändelsernas påverkan på samhället. Med klimatkris, finanskris och ett pågående krig är det många aspekter att förhålla sig till, som också banat väg för ett nytt sätt för ledningar att se på kommunikation, menar Schlingmann.  - Det är styrelser som diskuterar frågor som tidigare legat hos kommunikationschefer och HR. Där har det skett en stor förskjutning i vad som är företagens konkurrensfaktorer. Där hamnar frågor som kommunikation, talangförsörjning, hur man organiserar sig, den typen av frågor, säger Per Schlingmann.  Hör hela intervjun i veckans avsnitt av Kommunikationspodden där Per gästar Max Landergård och Caroline Thunved. 

Dokumentärfilmaren från Falun har blivit kommunikationschef för Moderaterna. Mitt under valrörelsen ger Martin Borgs en inblick bakom kulisserna på den pågående valkampanjen. Kommunikationspodden är tillbaka! I den nya säsongen delar Max Landergård programledaruppdraget med Caroline Thunved, generalsekreterare för Sveriges Kommunikatörer. I säsongspremiären intervjuas Martin Borgs, Moderaternas kommunikationschef.  - Min mamma är socialdemokrat och min pappa är ohejdad centerpartist så de var inte jättenöjda i början. Familjemiddagarna är mer civiliserade nu än när jag gick med i MUF, säger Martin Borgs i Kommunikationspodden.  Vad är det som gör att du hoppar upp ur sängen? - Ja igår var det så att mitt Face ID inte kände igen mig, så just nu är det mycket. Men för mig har jag aldrig varit i närheten av något så komplext, och det blandat med engagemanget gör uppdraget oslagbart, säger Martin Borgs. Lyssna i Kommunikationspodden om Martin Borgs tankar om de olika kommunikationsinsatserna, strategi och budskap. 

Vilken berättelse har vi i Sverige om den svenske mannen? I marknadskommunikation, medier och diskurs pågår en intensiv diskussion sedan decennier om vem mannen är, har varit och borde vara.  Varför är detta så intressant? Och varför går meningarna så ofta isär? Går det att vara oense? Är det för att vi vill se gemensamma nämnare när vi egentligen alla bara är individer, eller finns det tydliga gemensamma nämnare men vi är inte överens om hur vi ska tolka och använda datan?Ulf Mellström är professor i genusvetenskap. Han är bland annat författare till den uppmärksammade boken Män och deras maskiner och arbetar i dag med forskning kring mäns höga suicidtal. I över 30 år har han forskat om manlighet och i dag är han gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. I veckans avsnitt är temat den svenska mannen och berättelsen som densamma. Vilka som äger narrativet och hur män ska förhålla sig till det. Finns det inte en förväntan hos kvinnor att män å ena sidan ska vara moderna men samtidigt vidmakthålla de gamla idealen av familjeförsörjare. - Det finns fortfarande en fascination av den starka erövraren och utifrån ett genusperspektiv, utan att lägga ideologiska synpunkter på det, är det otroligt intressant. Det är ju det som är intressant med genus, den här komplexiteten vi bär med oss i vardagen och varför skulle det inte vara så? Det är det som drar mig till ämnet, varför jag är så fascinerad av det, säger Ulf Mellström. Lyssna på intervjun i Kommunikationspodden.Kommuniktationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Josef Stalin ska ha sagt, att det viktiga är inte vilka som röstar, utan vilka som räknar rösterna. Med detta citat inleder veckans gäster sin bok som behandlar frågan om att det demokratiska systemet är satt i gungning. Det menar författarna Torbjörn Tännsjö och Folke Tersman som tillsammans skrivit boken Folk och vilja som nyligen gavs ut.  Tycker inte längre politikerna att alla medborgare är lika mycket värda? Hur länge har det pågått och framför allt, hur ska vi tänka kring kommunikation, avsändare och berättelse om verkligheten innebär att de vi förr litat på måste ifrågasättas? Folke Tersman är professor i filosofi vid Uppsala universitet och Torbjörn Tännsjö är professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet. De är bägge gäster hos Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. - Demokratin har varit anpassad efter vissa förutsättningar, handlingsutrymmet som stater haft har knaprats på bland annat på grund av globalisering och där har vi inte institutioner och mekanismer som kan lösa det på den nationella nivån, säger Folke Tersman. Hur tycker ni att narrativet om demokrati sköts i dag?- Isabella Lövin sa när hon avgick att demokratin inte får tas för given, och det är ju en klyscha men om man ska ta den på allvar så måste diskussionen hållas levande och inte bara bli högtidsfraser, säger Torbjörn Tännsjö. Finns det något sätt i hur man ska kommunicera politik som behöver ändras?Vilka politiska berättelser upplever författarna har varit de mest ärliga?Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Resumé har löpande rapporterar om psykisk ohälsa bland medarbetare och tidningen chef skrev för något år sedan att sju av 10 chefer mår uselt. Den internationella undersökningen ISSP Work Orientation kom i slutet av 2018 fram till att över en halv miljon svenskar är missnöjda eller mycket missnöjda med sitt jobb. Det finns många skäl till att må dåligt. Men hur mår vi bra? I sin senaste bok skriver filosofen Per Bauhn om dygder, normer, värderingar och framför allt syftet. I vårt samtal pratar vi om hur vi ska fatta beslut, han reflekterar kring syftet och mening. Lättsam fredag som vanligt i Kommunikationspodden med programledare Max Landergård.  Har folk svårt att hitta ett gott liv i dag?- Jag tror att man av och till upptäcker en viss form av vilsenhet och att det kommer till uttryck i olust och desperation. Det kan man tycka är lite märkligt eftersom vi lever i en tid som är bättre än alla tider som några människor före oss har levt. Men frågan om meningen i livet är alla inte heller mottagliga för, säger Per Bauhn i podden. 

Vad har våren 2020 inneburit för hur vi ska jobba framåt med kommunikation och ledarskap? En panel från Ledarna, Arla och PostNord går igenom utmaningar och insikter inför framtiden. Det var en tung panel som gästade Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden och det blev ämnet till trots en uppsluppen stämning under inspelningen som gjordes inför en liten publik i coronaanpassad lokal. Panelen fick först frågan om hur coronan påverkade deras verksamheter.  Emma Riblom, i dag kommunikationschef vid Postnord. Tidigare på bland annat Eniro, British American Tobacco och även JKL.- E-handeln växte med 49% andra kvartalet, vi hade stora volymer att ta hand om och fler ville ha hemleveranser. Samtidigt som många medarbetare behövde vara hemma. Corona slog också mot oss. Så det har inte varit utan utmaningar men mycket positivt har också hänt, säger Emma Riblom. Hör henne utveckla i avsnittet.Sortera och bedömaAndreas Miller är förbundsordförande på Ledarna sedan 2018. Han har haft flera olika chefsuppdrag på Sveriges Radio, och han har tidigare varit ordförande för Medieledarna, en branschförening inom Ledarna. - När pandemin drog igång gjorde jag en podd med ledare i pandemikrisen och ett tema som återkom, det var kommunikation. Som en butikschef som fick ta emot, sortera, bedömas och levereras till medarbetare och kunder. Det var många dimensioner och ställde stora krav på kommunikationen, säger Andreas. Hur ledarskapet utvecklats av Corona hör du i podden.  BunkringCaroline Starck är idag kommunikationsdirektör på Arla, tidigare kommunikationschef på försäkringsbolaget IF och dessförinnan bland annat på Ericsson. - Folk började bunkra, det märke vi. Och restauranger stängde ner. Vi har två grenar både retail och till restauranger och univeristet bland annat. Så den ena ökade jättemycket och det andra tog tvärstopp. Det var svårt att veta hur länge det ska hålla på, en månad, ett år?, säger hon. Hur Arla tog tag i kommunikationen hör du i avsnittet. Och var vad det den europeiska ledningen för Arla fick se i bakgrunden när Caroline Starck kopplade upp sin skärm för ett Teams-möte?  Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. 

Med ett förflutet på bland annat Samsung där han var Nordic Brand Manager är det Kalle Olsson Bexell som nu rattar kommunikationen för Ski Team Sweden Alpine som head of marketing. Vad har nya distributionskanaler under coronaåret inneburit för sändningarna och varför har de en egen talkshow? Kalle Olsson Bexell är veckans gäst via länk hos Max Landergård i Kommunikationspodden. Imorgon lördag startat storslalom i Sölden, Österrike och Sverige är på plats. Det var in i det sista osäkert om det skulle bli av. Kalle Olsson Bexell- Vi vill ju ha samma tillgång till tävlande som de andra. Jag har en kollega som ska ner och köra en skön videokonferensbonanza á la 2020 för att försöka få alla att kunna få det. Så får vi se hur det slutar, men vi har en plan. Hur ser utmaningarna ut kommunikativt i samband med distansarbetet? Ski Team Sweden Alpine har en egen talkshow, vad var viktigt att ha med och får de inte det utrymmet du tycker att ni borde få, är det därför de har kanalen? Lyssna på allt i veckans avsnitt.Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé. Lyssna på veckans avsnitt här!

Som manusförfattare fick han skriva sin första TV-serie Aspiranterna för SVT 1994, sedan dess har Hans Rosenfeldt varit nöjeschef för SVT, programledare och skrivit romaner. Men det var först för tre år sedan han tyckte att han breakade. Varför är det så? En varg hittas med rester av en människa i magen. Den avlidne verkar ha överlevt en blodig massaker i Finland. Hur och varför hamnade han i skogen utanför Haparanda? Det är med dessa rader berättelsen i romanen Vargasommar beskrivs. En kriminalserie som nu tar sin början.I veckans avsnitt av Kommunikationspodden gästas Max Landergård av manusförfattaren och bokaktuelle Hans Rosenfeldt. Han har varit nöjeschef på SVT, programledare för en lång rad program men det är som manusförfattare för Marcella (Netflix) och Bron (SVT) hans karriär tagit fart internationellt. han har varit aktiv med att skriva för olika plattformar och kanaler i över 20 år. Hur har han sett sitt eget berättande utvecklas över tid och vilka berättelser vill publiken ha i dag? Hur ser  skapandeprocessen ut och hur berättelser hos honom kommer till liv och fäster.  Vilken personlighetstyp jobbar du bäst tillsammans med?- Jag jobbar bäst ihop med kreativa människor som tillför någonting i de processer jag är inblandad i, men som för dens skull inte tar kontroll över projektet. De som kompletterar mig, men jag har mitt kontrollbehov. Jag vill gärna att det blir på ett visst sätt och jobbar jag ihop med människor som vill ha det på sitt sätt blir det problematiskt. Jag har däremnot väldigt lätt för att ändra mig. Kommer någon med en bättre idé, så gör vi den. Jag har inga pretentioner, men när det väl ska bli ett slutgiltigt manus så vill jag att det ska bli som jag har tänkt mig.  Vilken är den mest användbara kritik han fått?Varför pressar han sig själv så hårt?Lyssna på senaste avsnittet av Kommunikationspodden!  

För 5300 år sedan försökte en 45-årig man ta sig över Alperna. Men han kom inte hela vägen utan konserverades till eftervärlden så pass bra att när kroppen återfanns 1991 fanns det flera slutsatser forskarna kunde dra av hur Ötzi, som han kallas, levde och vilket samhälle han verkade i. Det var också detta fynd som dagens gäst Johan Norberg valde att inleda sin bok med.  Johan Norberg är författare och debattör. Han bok ”Till världskapitalismens försvar” som släpptes 2001 såldes till flera länder och han har i över 20 år varit en flitigt anlitad och läst föreläsare och författare.  I nästa vecka släpper han sin senaste bok ”Öppen/Sluten” och i dag är han veckans gäst hos Max Landergård i Kommunikationspodden. - Öppen är definitivt hotad i dag och man kan se det rent direkt från många av våra politiska institutioner som vill ha en lösning för framtiden vilket kan innebära handelshinder och självförsörjning som är ett sätt att hålla borta konkurrens från annat håll, säger Johan Norberg i veckans avsnitt. Lyssna på podden här. 

Har våren 2020 gett plats för den kommunikativa organisationen? Morgan Olofssons berättar om sina första arton månader som MSB:s kommunikationsdirektör och vad han önskar att han gjort bättre under coronakrisens start under våren.    I februari 2020 inföll vad vissa har kallat för en ny tideräkning. Charterplan vände från Kanarieöarna, torgen tömdes på människor, dödstalen steg. Sverige och världen fick skåda något som till en början kom att likna en krigsberedskap där fienden var coronaviruset. Nu har sommaren har passerat och inför den stundande hösten: finns det några lärdomar man kan dra från den kommunikation som bedrivits när hela världen höll andan?  I centrum av många frågor befann sig myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och ansvarig för kommunikationen vid myndigheten är Morgan Olofsson, kommunikationsdirektör vid MSB. I säsongspremiären av Kommunikationspodden berättar han för programledaren Max Landergård att    - Det räcker kanske inte att en myndighet är med i fyra minuter på en pressträff en dag utan det krävs annat för att vi ska nå ut ordentligt. Om vi är ute efter beteende, hur vi ska bete oss som människor levande i Sverige, säger han.    - Jag är en demokrat. Jag ser en utmaning där demokratin utmanas och om vi som system inte kan hantera de påfrestningarna som det här utgör och jag önskar att vi hade kunnat lyfta fler perspektiv tidigare, säger han.    Hör hela intervjun i Kommunikationspodden på Spotify, Acast eller iTunes. 

"Det moderna kriget är här och nu" Coronaläget har satt nytt ljus på frågan om globalisering och nationsgränser - och vad händer när andra staters trollfabriker letar sig in i ditt vardagsrum och den mobilen du scrollar runt på? I det här avsnittet ska vi prata om informationspåverkan och en ny typ av krigsföring som använder långt fler än soldater i gröna uniformer som brickor i sitt spel. Även om Anton Lif är krisrådgivare till vardags kallar han sig också propagandaofficer. Detta sedan han ingick i PsyOps-förbandet i Enköping, ett engagemang som bland annat tog honom till Afghanistan. I dag gästar han Max Landergård i Kommunikationspodden.  - Vi använder metodik från sälj och marknadsföring för att vinna kriget. Istället för klassiska militära maktmedel så anvämnder man ordet, text och bild för att påverka olika målgrupper, säger Anton Lif.   Hur orolig ska man vara som privatperson, tjänsteman eller företagare att man används i syften man kanske inte ens har koll på? - Man ska räkna att man gör det, att man används kontinuerligt. Jag nyttjas som en bricka i spelet dagligdags. Jag delar information utan att vara medveten om det. Men vi är alla delar av en verlkighet där vilseledande information sprids, säger han.  Vilka är hans tydligaste svenska case på informationspåverkan i närtid?   Har frågan om informationspåverkan blivit viktigare nu? Vilka tecken har han sett till informationspåverkan under rådande pandemi? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Hur får man kunden att fokusera på marknadsföring i tider av kris eller lågkonjunktur? Henrik Stampe är VD på Volt - byrån som fick stor uppmärksamhet i branschen när de kammade hem Försvarsmakten som kund 2016. Men nu är det Corona. Tvättar han händerna, och borstar han tänderna - och varför frågar Max Landergård det? Henrik Stampe, VD Volt, är veckans gäst i Kommunikationspodden. Han klev in som delägare Volt i begynnelsen 1999. - Min pappa var VD för Colgate och jag är hårt fostrad i att sätta kunden i första rummet. Och borsta tänderna. - Jag var faktiskt med i en Colgatereklam när jag var liten. "Inga hål", var budskapet men det visade sig inte stämma på mig i det fallet för jag har haft dåliga tänder, säger han. Henrik Stampes team på Volt säger han inte har påverkats så mycket negativt av krisen men att de behöver följa utvecklingen noggrant. Samtidigt kan mycket hända i byråvärlden om omvärlden är i gungning och kunderna börjar oroa sig.Vad gör folk fel på kundsidan i rådande läge?- Jag tycker alla försöker hitta nya sätt att bete sig. De flesta löser utmaningarna men det gäller att hitta formen för det, säger Henrik Stampe.  Hur ska man motivera att hjulen ska fortsätta rulla hos de kunder, som - i stunder när tiderna är oroliga - drar ner på marknadsföringen det första de gör? Svaret Henrik Stampe ger finner du i Kommunikationspodden. 

Är syftesdrivet ett bra läge i coronatider? Vi pratar om syftesdrivna kampanjer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Kommer budgetinsatser rädda små byråer efter coronautbrottet, vad ville SAS med sin reklamfilm och vt tar också tempen året efter på Gilette och Arbetsförmedlingen. Björn Owen Glad, varumärkeschef på Spoon Agency och Jessica W Sandberg, föreläsare och strateg som driver det egna bolaget Besvärlig sedan 1977 gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. I måndags hölls en pressträff på regeringskansliet. På pressträffen deltog finansminister Magdalena Andersson där en rad kraftfulla åtgärder presenterades. Åtgärderna som föreslås är att kunna skjuta upp arbetsgivaravgifter och att arbetsgivare får statligt stöd för att kunna permittera medarbetare. Under veckan har flera åtgärder mötts av mycket kritik. Breakit skrev under torsdagen om att regeringens korttidspermittering inte omfattar enmansföretag. Staten står för sjuklönekostnadern upp till 14 dagar och det gäller också enmansföretag som tillerkänns ett schablonbelopp. Företag kan också söka anstånd för skatteinbetalningar retroaktivt från 1 januari 2020.  - Det kommer säkert lindra en del, men vi vet inte för vi är bara i början av detta och hur många affärer som kommer gå i stöpet och vilka som kommer förlora jobbet, säger Björn Owen Glad.  I avsnittet diskuteras också syftesdrivna kommunikationsaktiviteter, a.k.a. woke ads. SAS som inledde året med att leverera en jättesnackis hamnar under lupp igen fast också i ljuset av helt andra nyheter. - Först skulle jag säga att den stora diskussionen var hur de hanterade reaktionerna, inte filmen i sig, säger Jessica W Sandberg. Vad tycker panelen om hur hanterade SAS reaktionerna? Vilka varumärken lyckas med syftesdrivet? Hur tror ni Corona kommer slå mot branschen?  Är det ens lönt att göra reklam för annat under tiden Corona pågår? Lyssna på resten i avsnittet!  

Riggade upphandlingar, prisförvirring och administrativa skärseldar. Är offentlig upphandling den bästa lösningen när offentlig sektor ska anlita kommunikationsbyråer?  Kommunikationschefen Åsa Olsson, inköpare Alexandra Dalle Vacche bägge från Upphandlingsmyndigheten samt Hampus Brynolf, vice VD för Intellecta deltog i en panel på torsdagen om offentlig upphandling för kommunikationsbyråer. De gästade Max Landergård i Kommunikationspodden.  - Vi tittar på alla upphandlingar som kommer ut inom kommunikation, vi läser ett par hundra per år och svarar på ett fyrtiotal och jag kan bara bekräfta bilden att det (kompetensnivån reds. anm) varierar väldigt mycket. Ibland känns det som att det inte deltagit en kommunikatör i upphandlingen utan bara deltagit upphandlare. Och ibland upplever vi motsatsen, att en upphandlare inte varit inblandad utan bara någon som kan kommunikation, säger Hampus Brynolf. Är offentlig upphandling en rättssäker metod?  - Det är den minst dåliga men är behäftad med många problem, säger Hampus Brynolf.  Uppkom Upphandlingsmyndigheten för att folk ute i landet inte har en aning om vad de håller på med så nu måste man ha en hel myndighet som hjälper dem?  - Det är en svår fråga. Man såg ett behov att använda upphandling som ett verktyg på ett mer strategiskt sätt än vad man gjort tidigare. Dels komma tillrätta ännu mer med rättssäkerhetsfrågorna men också ställa krav på ett annat sätt för att få till den här samhällsutvecklingen, säger Åsa Olsson.  Vad behöver bli bättre när det kommer till offentlig upphandling inom kommunikation? Vad gör många kommunikationsbvyråer fel när de deltar i upphandlingar?  Hur kan kommunikationsbyråer bli bättre på ramavtal och därigenom öka sina chanser att vinna upphandlingar? Lyssna på panelen i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Caremablöjor, Coronavirus och minns ni löpet när det stod att Malou von Sivers skulle smugglat en VHS i trosorna genom tullen? Vad är sant och vad är falskt i det medierna rapporterat och är detta något som ändrats drastiskt? Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren är aktuella med boken Inte lögn, inte sant - en bok som jämför verklighet med medieverklighet.   Bokatuella Staffan Dopping och Stig-Björn Ljunggren besöker Max Landergård i Kommunikationspodden.    Är polariseringen i medierna ett svenskt fenomen eller är det ett bredare västvärldsproblem.  - Jag har inte den inblicken, men när det handlar om obenägenheten att se egna brister och utöva självrannsakan, den är dålig kan jag säga hos svenska medier. Jag vet inte om den är bättre i andra länder men det är ett delproblem, säger Staffan Dopping.  - Vi tar mer illa vid oss när folk tar du svängarna litegrann. Det här är ett land som för fan inte haft en revolution sedan 1700-talet, stora daldansen, så har vi inte haft en sådan här rejäl urladdning. Jämför med de brittiska, när de elegant förolämpar varandra i de parlamentariska debatterna, deras tabloider, eller politiker i andra länder kan anklaga sina motståndare för att de är från en annan planet eller ’du äter kattungar’ eller sådär. nu har det också börjat komma in i Sverige och då reagerar vi litegrann, säger Stig-Björn Ljunggren.  - Den utbredda fruktan hos medierna om att det kommer gå åt pipan och vi kommer inte klara oss, och affärsmodeller och sånt där det gör det hela mycket värre och det är både si och så med självförtroendet bland både mediechefer och journalister, säger Staffan Dopping.  Kommunikationspodden produceras av Storstad i samarbete med Resumé.   

Vad är skillnaden mellan sludging och nudging - och vet vi när vi utsätts för det? Ida Lemoine, VD på Beteendelabbet gästar veckans avsnitt av Kommunikationspodden och berättar vad vi behöver veta om nudging inom kommunikation.  2017 tilldelades Richard Thaler nobelpriset i ekonomi för sin forskning om nudging. Begreppet spreds som en löpeld och har använts i alla olika sammanhang. Men vad är egentligen nudging och hur kan den på bästa sätt användas i kommunikation och marknadsföring? - Allt från ett ansökningsformulär till en cellprovskallelse. Hur ser den ut och hur kan den utformas för att nå dit man vill, säger Ida Lemoine som gästar Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.  I vilka sammanhang av marknadsföring är nudging bäst? Vilka framgångsrika och misslyckade exempel finns? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Therese Hallberg inledde sin bana som mediesäljare. I dag hjälper hon företag att skaffa nya kunder. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden med Max Landergård ger hon sina bästa säljtips.  - Det har blivit svårare att nå fram sedan de smarta telefonerna kom, säger Therese Hallberg.  Och hon har mycket att jämföra med. Från att ha inlett en framgångsrik säljkarriär som 20-åring på 1990-talet har hon gått från print och radio till att nu vara den som skaffar kunder åt kunder.  - Det första och andra mötet är det svåraste, men minst fem möten är viktigt för att verkligen ha en bra kundrelation, säger hon.  Och hur du ser till att skaffa det hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!  

Från Fidel Castro till Nobelpristagare - alla har de varit utsatta för mordattentat, och inte med vilka vapen som helst. Ombyggda paraplyer och förgiftade cigaretter, radioaktivt te och dödliga parfymer. Veckans avsnitt av Kommunikationspodden handlar om giftmord.Historien är fylld av mer eller mindre lyckade attentat där kemin varit vapnet. Nu har boken Förgiftad av Ulf Ellervik släppts som tar läsaren med i en lång rad gastkramande morberättelser där kemin spelar en viktig roll. - Jag började med en bok som heter Ond Kemi och det är kul med den mörka sidan för den är spännande Och jag ville berätta om kemi men då måste man ju hitta ett ämne som folk tycker är intressant, säger Ulf Ellervik som är professor i organisk kemi vid Lunds universitet och författare till boken. Under avsnittet går Ulf igenom några av de mest spektakulära morden och mordförsöken som gjorts med gift som vapen. Och det verkar inte finnas någon hejd på uppfinningsrikedomen genom historien. Av alla mordförsök du beskrivit, vilket har förvånat dig mest?- Det måste vara det misslyckade attentatet med fentanyl i örat, säger han. Och vad det handlar om kan du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden med Max Landergård.  

Dumhetsprofessorn är trött på all bullshit   Är det inte så att det moderna arbetslivet präglas av höga prestationskrav? Frågan man veckans gäst i Kommunikationspodden uppger Mats Alvesson att han skulle svara Nja, knappast eller, mer bestämt: Nej, verkligen inte!   En fungerande internetuppkoppling räcker inte för att ett land ska få kalla sig kunskapsintensivt. Det säger ledarskapsforskaren och professorn vid Lunds universitet Mats Alvesson som efter decennier av forskning gjort sig till en av de ledande namnen inom teorier om ledarskap och organisation. Nu är han aktuell med boken Extra Allt - när samhälls -och människoförbättrandet slår tillbaka   Vi har mer lagstiftning och krav i dag och det medför att tiullsynsmyndighter och medier så ska allt se bra ut så att man inte får smäll på fingrarna, säger Mats Alvesson.    I Kommunikationspodden ställer programledaren Max Landergård frågan om något som Mats Alvesson i sin senaste bok kallar “offerhierarkin”.   I Extra Allt har du nedtecknat några lagar som är ett slags vidareutveckling eller kommentar till Parkinsons lagar. Du kallar de A-lagarna och i en av dessa skriver du om lagen om offerhierarkin. Att det i dag finns en ordning där du som har högst offerrang kan ställa högre krav på din omgivning, medan de som har låg offerrang behöver utsättas för stora övergrepp för att åtnjuta tolkningsföreträde i olika frågor. Du har till och med gjort en lista vilka som står högst och lägst i rang. De som hamnar högst i offerhierarkin är barn, ungdomar, indrandrare och minoritetsgrupper medan Sverigedemokrater, Överklass, chefer och Män hamnar längst ner.  Hur tycker du att det borde se ut, om du hade makt att upplösa den här lagen och kunde modulera om ordningen?   Hör Mats Alvessons svar i veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Vem äger berättelsen om mordoffret? Nils Bergman, mannen bakom en av Sveriges mest populära poddar Rättegångspodden är veckans gäst i Kommunikationspodden.  Jag satt i mitt kök och klippte och började gråta och min tjej sa såhär mår du verkligen bra att göra den här podden och jag svarade att jag gråter för att det blir bra det här, säger Nils Bergman om när han inledde sin karriär som producent för Rättegångspodden.  I dag är han i fullgång av en andra serie i SVT som är en spinn off på podden.  Kommunikationspoddens programledare Max Landergård var inte sen med kritiska frågor.  Du  deltar i den sista berättelsen om en människa - vi är så mycket, vi är vår karriär, konfirmation, första kärlek och fotbollstränare för knattelaget. Sen faller någon offer för ett brott. Hur tänker du där? Vad är det i mordjournalistiken och de mänskliga tragedierna som lockar den stora lyssnarpubliken? Vart går gränsen mellan grova brottsnyheter och underhållning? Vad Nils Bergman svarar? Lyssna på veckans avsnitt.

Strategisk improvisation. En disciplin som binder samman de ord som nog alla skulle vilja vara experter på. Men är det kanske enklare sagt än gjort? Nu har Falkheimer & Genzel släppt "Nu", med utgångspunkt i ledarskapets utmaningar. Tillsammans med Jesper Falkheimer har Katarina Genzel kommit ut med uppföljaren ”Nu”, som är en fortsättning på den första boken om strategisk improvisation. - Det här är en genomgång av managementutveckling och på ledarens roll i en organisation och så ingår intervjuer med ledare som leder andra som måste fatta sina egna beslut. Det går inte att vänta tre veckor på ett referensgruppsmöte, säger Katarina Genzel till Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.    Hon lyfter fram Stefan Hector, polis och chef för NOA. Samma person som också ledde polisens insats i samband med terrorattentatet i Stockholm.  - Där är det så oerhört tydligt: hur gör man när man vet att det hänt något på Drottninggatan; och han ska skicka ut ett antal av sina medarbetare till ett scenario där ingen har någon aning om hur det ser ut. Det går inte att alla ringer och säger ’vad händer nu, vad ska jag göra nu’. Ingen har den överblicken. Det var intressant att intervjua honom och få hans perspektiv på hur han ser på sitt ledarskap, säger Katarina Genzel.  Om strategisk improvisation hör du i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

Robert Jensen, professor vid University of Texas, Austin, är på besök i Sverige för att föreläsa om hur porr påverkar oss. Författaren till bland annat Getting off: pornography and the end of masculinity är inbjuden av organisationen Unizon, som arbetar med kvinnojourer och stöd för kvinnor som utsätts för våld.Han intervjuas på engelska av Max Landergård. Is there a correlation between porn and domestic violence?- That's a complex question, säger Robert Jensen och hur han utvecklar sitt resonemang kan du höra i veckans avsnitt i Kommunikationspodden. 

Ämnena tar aldrig slut med psykiatern, författaren och debattören David Eberhard, som är gäst i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.Avsnittet inleds med att programledare Max Landergård ställer frågor om vad mobilen gör med oss, och om det går att vara uppkopplad och avkopplad samtidigt. I avsnittets andra del går samtalet in på ämnet som är kärnan i David Eberhards senaste bok "Det stora könsexperimentet". Eberhard har genom böcker som "Hur barnen tog makten", "I trygghetsnarkomanernas land" och "Ingen tar skit i de lättkränktas land" skapat en stundtals högljudd debatt, och nu har han gett sig i kast med genusforskningen.  När du arbetar opinionbildande på det här sättet, föreställer du dig en värld som du tidigare levt i och vill tillbaka till eller har du en bild av ett samhälle som präglas av ett nytt klimat?- Många som kritiserar mig säger att 'du vill ju leva på 50-talet', men det vill jag inte det var ju ett skitsamhälle. Men jag menar att vi kan få ett bättre samhälle på sikt om vi förenar det som kan bli bättre med det som var bra. Det som kommit att ske på sistone är dock att kunskap har relativiserats, säger han. Vad David Eberhard säger om genusteori och varför hans senaste bok Det stora könsexperimentet inte recenserats av de etablerade medierna kan du höra i veckans avsnitt av Kommunikationspodden.

3 insatser bedöms: hiss eller diss? Hur ska aktörer undvika att duscha sig i godhet och hållbarhet som inte lirar med varumärket. Fokusområdena när en av Volontaires grundare Patrik Kampmann gästar Kommunikationspodden.  "Internet var vackrare innan det var en stor reklamkanal", säger Patrik Kampmann.  ”Vår industri handlar om att uppmuntra människor att göra val och konsumtion och vi är en viktig del av del. Jag är inte säker på att all den externa kommunikation vi levererar löser några riktiga problem för någon egentligen utan det handlar om fåfänga och helt andra drivkrafter”, säger Patrik Kampmann i Kommunikationspodden.    ”Man kan inte vara en hyfsad kommunikatör utan att ha ett kryddmått hybris”, säger Patrik Kampmann. ”Då finns det en berusande känsla av att allt är möjligt och i den känslan kan man inbland se alldeles för stora möjligtheter och då kan man lova för mycket”, säger han.    ”Att man är ärlig med vad saker och ting kostar. Det är enklare om du tjänar pengar på saker du inte ser. Alltså om du har en kundrelation som kommunikationsbyrå och en del av processen handlar om att leverera koncept och den andra delen handla rom att producera det. Och om den ena delen är omotiverat billig eller dyr, men om man är upfront kan man sätta det civilicerade samtal med kund om vad de får och vad det kostar”, säger Patrik Kampmann till Max Landergård i Kommunikationspodden.    Och vilka är de tre kampanjerna som Patrik Kampmann ges i uppdrag att hissa eller dissa? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden. 

Sommar-chefen: ”Jag rymde från Handels!” Hon har kallats Sommardrottningen, Bibi Rödöö har varit vid radion i snart 30 år. Men först ville familjen att hon skulle odla en karriär via Handelshögskolan. Något hon övergav, varför och hur kan du höra i podden.  I år fyller Sommar i Sveriges Radio 60 år. mitten av 90-talet lades Sommar ner. Då fick Bibi Rödöö ett uppdrag  - Det var i en svacka. Låga lyssnarsiffror och inte så många skriverier. Då fick jag uppdraget att vitaminisera det här, säger Bibi Rödöö.  Till Kommunikationspodden har Bibi tagit med sig flera arkivlyssningar och tillsammans med programledaren Max Landergård ställer hon sig frågan hur narrativet utvecklats. 

”Jag har en inbyggd immunitet mot motgångar”Det var en vurpa i den egna karriären som fick Thomas Eriksson att få upp ögonen för DISC-modellen. I dag har har frälst många och förargat andra med förkunnandet som sina röda, blåa, gröna, gula och svarta personligheter.  Kommunikationspodden med Max Landergård gästas den här veckan av Thomas Erikson. Omgiven av idiotier, den första boken av Thomas Erikson, skrev han och gav ut på eget förlag. Den enda marknadsföringsmodellen han förlitade sig på var word of mouth genom gratisexemplar.  - När jag var ute på ett uppdrag frågade jag om de ville ha 10 böcker men då sa de 'konstig bok, ful titel' och så vidare så det blev någon bok här och var, sedan tog det plötsligt fart.  Det var 2014. I dag har Thomas Eriksons böcker sålt över miljonen både i Sverige och utomlands. Framgångståget har dock kantats av kritik. Magasinet Filter skrev en lång kritisk artikel om honom. Vetenskap och Folkbildning utsåg Thomas Erikson 2018 till Årets Förvillare med motiveringen. "Thomas Erikson har med boken Omgiven av idioter och sin omfattande föreläsningsverksamhet lyckats vilseleda en stor del av det svenska folket att tro på ren pseudovetenskap och grova psykologiska förenklingar."Hur svarar han själv på kritiken, och vad var det för vurpa i karriären som fick honom att tänka om? Lyssna på veckans avsnitt av Kommunikationspodden!

Så löser du problem med gnälliga medarbetareAmi Hemviken skriver om hur arbetsglädje ska uppnås. Med bok i ämnet och föreläsningar på schemat frälser hon bänkrader av åskådare om hur arbetsglädje ska uppnås. Kommunikationspoddens programledare Max Landergård ställer frågan om hur det kommer sig att ingen vill jobba som lärare, polis eller chaufför i dag. Är det inte för att människor vill ha jobb som ditt och mitt idag, (programledare och föreläsare), som är orsaken till att samhället haltar? - Att synas och märkas har blivit status på något sätt, men samtidigt söker den yngre generationen efter meningsfullhet mer än tidigare generationer och frågan är om inte lärare och polis är mer meningsfullt än ditt och mitt jobb, säger Ami Hemviken.  Ami pratar också om att kommunikation på jobbet är bättre för kroppen än löpbandet.- De som har fler positiva sociala möten per dag, man säger hej till kassörskan, busschauffören och så vidare, de lever längre. Om man då kunde få in vetskapen om att alla korta positiva möten chaufförer har ger mig något på riktigt så skulle jobbet kanske bli mer attraktivt, säger Ami Hemviken. Lyssna också på hur organisationer ska lösa problem med gnälliga medarbetare i veckans avsnitt i Kommunikationspodden. 

Om intervjutekniker i Kommunikationspodden; på moderatorsscenen, i manusskedet och i studion - med en av Sveriges mest hyllade och prisade programledare Titti Schultz.Titti Schultz har varit en av de som länge dominerat etern i kommersiell radio via Rix och senare NRJ. I och med att hon tog över P4 Extra efter Lotta Bromé bäddar det för att jobba sig in i buketten av folkkära svenskar. - I november var det dags för mig att bestämma mig om jag skulle fortsätta med P4 Extra eller inte och jag var faktiskt inte helt säker. Jag tänkte 'jag passar inte in', 'det skaver lite' jag försökte liksom passa in och det har aldrig varit min starka sida. Så började jag ta lite mer plats och började 'boinka'. Bland annat började jag sitta ner istället för att stå och det gjorde skillnad i mitt förhållande till mikrofonen, säger hon. - Trots det finns det fortfarande människor som tycker att jag borde brinna i helvetet, fortsätter hon. Om detta och mer i veckans avsnitt i Kommunikationspodden där Titti Schultz välkomnas av Max Landergård i studion. 

Varför har DN:s chefredaktör tagit bort sitt FB-konto?I Kommunikationspodden berättar Peter Wolodarski, chefredaktör DN, om varför han i somras tog bort både sin Facebook, Twitter och Instagram - och vad han ersatt det med.  Veckans avsnitt handlar också om annonsering. Tror Peter Wolodarski på att annonseringen är en hållbar lösning för Dagens Nyheter? - Vi hade när jag började på DN hade vi en annonsintäkt på 1,5 miljarder. 2018 hade vi en annonsintäkt på 450 miljoner. Totalt. Det konstaterades att vi inte kunde leva på digitala annonser. Där har vi behövt tänka om, säger han.  Hur Wolodarskis lösning hör du i veckans avsnitt när han besöker Max Landergård i Kommunikationspodden. 

“När jag kramade min pappa, fick jag ingen kram tillbaka” Presskommunikationsveteranen är aktuell med en bok om sin egen pappa. Mark Vadasz leddes till jobbet som kommunikationschef vid SÄPO tack vare sin pappa, motståndsmannen som han nu skrivit en bok om. I Kommunikationspodden pratar han om en fadersgestalt som är fångad i en annan tid, men kommer med ett högaktuellt budskap.   Mark jobbar fortfarande kvar på SÄPO, men nu kan han inte längre prata om vad han gör. Han har varit presschef på SJ, presschef på Vattenfall och du hörde honom senast i kommunikationspodden i rollen som Kommunikationschef vid SÄPO. I dag arbetar han vid SÄkerhetspolisen, om vad vet ingen utom han själv. Och han är här i dag för att han debtuderat som romanförfattare om en man som suttit i koncentrationsläger, i sovjetiskt fängelse som stridit mot nazister och ingick i ungerska revolutionen. En man som också var hans far. - Han kunde berätta saker som jag inte trodde var sanna, som kändes som Hollywood. Men efter år av research kan jag bekräfta att det han sa var sant, säger Mark Vadasz är veckans gäst i Kommunikationspodden hos Max Landergård.

Hur skapar man engagemang kring en fråga som ligger långt bort från de som ska ge och visa intresse? Och hur vet man vad som funkar?- Vi har funnits i över 150 år och finns i 91 länder så vi är ett av de varumärken i världen som är mest kända. Det har vi jobbat med under alla år att hålla varumärket relevant och koppla det till insatserna vi gör, säger Fredrik Hammarbäck, som är pressansvarig och jobbar med påverkan på Röda Korset.Fredrik Hammarbäck berättar också om erfarenheter som dragits efter att Röda Korset arbetat med namnkunniga influencers. Detta och mer i veckans avsnitt av Kommunikationspodden med Max Landergård. 

"Ingen vet vad som kommer funka"I säsongpremiären av Kommunikationspodden får du höra Sveriges kanske mäktigaste inom svensk drama: Anna Croneman, dramachef på SVT. - Jag har fått kritik för att vara för rak och det har jag tagit till mig, och jag har blivit en mer ödmjuk person, säger hon i podden.  Samtalet handlar bland annat om utvecklingen av svenskt drama.- Det är ju någonting som är väldigt fiffigt i det här med film och TV; det är aldrig någon som vet vad som kommer funka, säger Anna Croneman som intervjuas av Max Landergård i säsongspremiären av Kommunikationspodden.   

Han är en av Sveriges främsta operasångare och skådespelare och har stått på några av de största scenerna i världen. Och han menar att den största konkurrenten i livet är han själv. Loa Falkman upptäckte passionen för musiken och operan som 14-åring i familjehemmet i Danderyd. - Det stod ju litegrann på mitt kretskort när jag föddes med musikaliteten, farfar var operasångare och vi musicerade ofta. Jag kunde cykla hem på frukostrasten och passa på att lyssna på Mozart, Don Carlos och Verdi, säger han. Loa Falkman fyller 70 år i sommar (2017) och har inga planer på att lägga sången på hyllan. - Jag ser inget slut, jag är fortfarande efterfrågad och utvecklas som konstnär och människa, jag har alltid piskan över mig och min stora konkurrent i livet är jag själv, säger han. I Svenska ikoner berättar Loa Falkman om musiken, självförtroendet, melodifestivalen 1990 och magkänslan som han har följt under sin långa karriär. Reporter är Max Landergård. Programmet produceras av Storstad Medieproduktion.

Han är en av filmvärldens mest hyllade regissörer, har vunnit fyra guldbaggar och flera internationella priser. Succé-receptet är noggrannhet. Efter den 20:e tagningen kommer pärlorna, säger han. Med sin senaste film En duva satt på en gren och funderade över tillvaron blev han historisk som förste svenske regissör att vinna det prestigefyllda guldlejonet.  Regissören från Göteborg är mitt uppe i skapandet av filmen som går under arbetsnamnet Om det oändliga. Jag ska göra färdigt filmen, den kommer ta ungefär tre och ett halvt år att göra och vi har väl gjort ett drygt år. Men det har gått ganska bra så procentuellt sett så har vi gjort en stor del av filmen, säger han. Roy Andersson filmdebuterade med En kärlekshistoria som hade premiär 1979 och har sedan dess producerat hundratals reklamfilmer och fyra långfilmer som kännetecknas av långa drömska tagningar där regissören använder sig av outbildade skådespelare för att förvalta sina visioner. Det som utmärkt mig är att vi tar så många tagningar, till slut blir det bra. Men det går upp och ner, pärlorna brukar komma efter 20:e tagningen, säger Roy Andersson. I Svenska Ikoner berättar Roy Andersson om sin passion för filmen, om hur många tagningar det krävs för att få fram det lilla extra i en scen och om framgångsdepressioner. Reporter är Max Landergård. Programmet produceras av Storstad Medieproduktion.

Hur skapar du samhällsengagemang med digital kommunikation? Idag bygger allt fler företag och organisationer sitt varumärke digitalt för att engagera och beröra. Under Almedalsveckan 2016 arrangerade Sveriges Kommunikatörer ett seminarium om att bygga digitala varumärken. I panelen deltog Marcela Sylvander, kommunikationsdirektör på Försvarsmakten, Silvia Ernhagen, marknadschef på Bris, Sabina Rasiwala, kommunikationsdirektör på SVT, och Sedir Ajeenah, copywriter på Garbergs. Max Landergård modererade samtalet.

Öppenhet, tydlighet och snabbhet är det viktigaste att tänka på i krissituationer. Men vem ska säga vad, när och på vilket sätt? Under Almedalsveckan 2016 arrangerade Sveriges Kommunikatörer ett seminarium om kriskommunikation. Deltog gjorde Marcus Thomasfolk från Volkswagen Sverige, Carola Määttä från Försäkringskassan och Cecilia Schön Jansson från Sveriges Kommunikatörer. Max Landergård är moderator.

Dagen efter beskedet att DDB förlorade mot Volt om att vinna kontraktet med Försvarsmakten, intervjuades deras VD David Sandström av Max Landergård i Kommunikationspodden. Förutom Försvarsmakten, pratade Sandström också om på vilket sätt DDB skiljer sig från andra byråer. "Det krävs ett visst sorts virke. DDB är lite jobbigare, bångligare... Och jag tror att man måste gilla det. Jag tror att folk i ett för tidigt skede lägger sig i soffan och tittar på Let's Dance. Att rekrytera på kompetens är inte speciellt bra som att rekrytera på värderingsgrund eller inställningar." Varför tyckte han att han var omatchad på Handels? Hur utvecklar DDB sina kampanjer? Hur skapar man kreativa team? Hör allt i Kommunikationspodden!

Splay:s VD "Måste bli en win, win, win" Publiken hade många frågor då Vigor Sörman, VD för Splay intervjuades av Kommunikationspoddens Max Landergård under MEG:s andra dag i Göteborg.  "Jag jobbade som formatutvecklare för ett TV-produktionsbolag och var superfrustrerad över att ingen TV-kanal ville ha mina idéer. Så gick jag in på YouTube och när jag såg de där killarna och tjejerna så insåg jag att wow, shit här är något jag missat". Så beskriver Vigor Sörman om ögonblicket som blev inledningen till resan som tog honom till att bli VD för Splay, ett i dag högt värderat YouTube-nätverk. Under MEG intervjuades Vigor Sörman av Max Landergård från Kommunikationspodden. Även publiken hade frågor som bland annat rörde vilken hänsyn som måste tas när influencers ska användas som verktyg i marknadskommunikation.  "Det viktigaste är att man är supertydlig och att man som tittare ska förstå att det är marknadsföring. Det handlar hela tiden om att addera ett värde och skapa ett engagemang. Så länge man gör det så är det en win, win, win för alla inblandade", säger Vigor Sörman.

Anders Frostenson fick bli den som skulle etablera ett New York-kontor åt Doberman. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden berättar han för Max Landergård om den första svåra tiden i det nya landet och hur man kan tänka om tanken finns att gå på export. - "Direkt efter att vi tagit beslutet att flytta till New York så bokade vi biljetter och åkte över. Det är en tydlig approach vi har, att vi kommer lära oss genom att vi gör det. Vi kan inte planera varenda detalj i förväg."

3:s hyllade marknadschef berättar vad som krävs för att vinna pitchen, hur telekom på bästa sätt ska marknadsföras, varför hon gav upp "mannen från 3" och om senaste kampanjen. Gina Azaric kommer den 16 maj tillträda sin nya tjänst som nordisk marknadsdirektör för Kicks, efter 13 år som marknadschef för 3. I veckans avsnitt berättar hon för programledare Max Landergård om hur hon från en fattig uppväxt kom att bli en av Sveriges främsta marknadschefer. Hon befann sig i Ryssland under pågående Augustikuppen 1991 där militären försökte avsätta Michail Gorbatjov. - Alla medier började spela klassisk musik och plötsligt var de gamla nyhetsankarna från sovjettiden tillbaka i rutan och då förstod alla att något hade hänt. Men jag var ung och naiv så vi sa 'vi åker in till Moskva så att vi kan kolla på pansarvagnarna', säger  Hon berättar också om den sämsta pitchen hon fått presenterad för sig. Allt i senaste avsnittet av Kommunikationspodden.

"Vi skjuter aldrig från höften" Hur sköter man extern kommunikation från en av Sveriges hemligaste myndigheter? SÄPO:s presschef Sirpa Franzén intervjuas inför livepublik av Max Landergård i veckans avsnitt av Kommunikationspodden. Efter 10 år på beskickningar i Ryssland, Kanada och Finland och en resa inom Försvarsmakten var det när hon hörde dåvarande GD Anders Danielsson i en radiointervju som Sirpa Franzén visste att hon ville börja på SÄPO.  - Att ha ett sånt mot i en myndighet som är omgärdat av så många myter, att ledaren för den myndigheten blottar viljan att öppna sig, säger hon, Hon berättar att kommunikationsavdelningen har stort mandat internt och att kollegerna inom SÄPO delar med sig av information så att Sirpa Franzén med kolleger.  Efter presskonferensen rörande den höjda säkerhetsnivån i november förra året, och med det efterföljande gripandet av en man i Boliden berättar Sirpa Franzén att hon gav sig ut på en löptur. - Första gången jag fick ge mig ut i skogen och springa så tänkte jag att 'det här adrenalinpåslaget är inte normalt' för jag kunde fortsätta springa i timmar, säger hon.

Mannen bakom Twittercensus har också varit digital spinndoktor för Socialdemokraterna och är sedan augusti vice VD för Intellecta. Max Landergård möter Hampus Brynolf. I veckans avsnitt av Kommunikationspodden berättar Hampus Brynolf bland annat om var Twitter ska ta vägen.- Twitter har fallit som en sten de senaste månaderna, börsen följer sin egen logik men vad ska de göra? Vad blir det av det. 10-årsjubileum i år. Twitter har förändrat i grunden det offentliga samtalet i Sverige, vad händer härnäst, säger han.Dessutom pratas det om Almedalen 2016, varför dörrknackning inte funkar, varför Mona Sahlin inte skulle ha Twitter och varför övergav Hampus Brynolf politiken för att bli mer corporate?FOTO Jennifer glans.

Hon har varit en av de närmsta runt Jan Björklund och är i dag Liberalernas presschef. I det senaste avsnittet av Kommunikationspodden berättar Elin Boberg för programledaren Max Landergård att hon bland annat lärt sig nya saker i rollen som chef. - Jag börjar acceptera det faktum att möten också är arbetstid, säger hon.Var det inte så att du satt i möten med fel personer då?- Nej det tror jag inte.Varför har Folkpartiet bytt namn till Liberalerna, vad menar Elin Boberg med vänsterfeminister och vilka frågor är som mest känsliga att arbeta med i dag?Hör hur Elin Boberg tänker i senaste avsnittet av Kommunikationspodden.

Det blir en återblick till uppväxt och ungdomsår i Kristianstad och USA när Elisabeth Tarras Wahlberg intervjuas av Max Landergård i Kommunikationspodden. Hur gick tankarna hos henne efter kungens uttalande om Brunei, hur håller man sig cool under ett drev och varför stannade hon bara ett år som Protocol expert hos emiren i Qatar? Inför publik intervjuas tidigare informationschefen och nuvarande författaren Elisabeth Tarras Wahlberg om hennes 32 år vid Hovet och hennes senaste bok "Journalister är också människor"

I Kommunikationspoddens julspecial berättar skaparen av årets julkalender i SVT, Karin af Klintberg, för Max Landergård om den kritik som inkommit från tittarna. "Jag kan bli ledsen över att man inte ser goda intentioner - vi vill bara lära svenska barn och föräldrar om deras historia", säger hon."Julkalendern är ett sätt att återuppleva sin egen barndom. Man minns sin barndom och man plockar fram bra saker och då ligger julkalandern där och pulserar och när julkalendern inte bekräftar ens egen barndom så kan man känna någon form av vrede", säger hon.Avsnittet i sin helhet med Karin af Klintberg sänds den 20 december. Stay tuned!

Dansutbildningen fick KD:s kommunikationschef att vågaNyhetsreportern från P4 Skaraborg blev Kommunikationschef för Kristdemokraterna. Mia Widell intervjuas av Max Landergård i Kommunikationspoddens serie #KommPol där samtliga riksdagspartiers kommunikationschefer intervjuas. Hon närde som ung en dröm om att äntra scenen och läste vid en Fine Arts-skola i Michigan. "Det är klart jag drömde, men när jag kom till skolan insåg jag tidigt hur många som var så mycket mer talangfulla än vad jag var."Tror hon på Gud? Hur ser hisspitchen ut för Kristdemokraterna och vilket är hennes recept för att vinna valet 2018? Om det och mer berättar Kristdemokraternas kommunikationschef Mia Widell i senaste avsnittet av Kommunikationspodden.

Med åtta anställda har retorikexperten Elaine Eksvärds företag, som hon driver tillsammans med sin man, växt snabbt på kort tid och hon är flitigt efterfrågad som föreläsare och i TV-sofforna. Men vägen till framgång har stundtals kantats av mörka partier. För första gången berättar Elaine Eksvärd om mobbarna från barndomen som hon senare mötte, och blev vän med i vuxen ålder. Mobbningen har ändå satt sina spår.Kommunikationspoddens programledare Max Landergård vill veta allt om vilka retoriska fällor vi som människor kan snubbla ner i, även när vi kanske själva inte förstår det. Det borde ju Elaine veta - hon har ju ändå skrivit tre böcker i ämnet.

"Jag tycker det är jobbigt att komma direkt från BB och ska vara en bra programledare", sägerFredrik Skavlan​ , fembarnsfar.Att vara två programledare än ineffektivt, ändå är han inte främmande för att ha en sidekick, säger programledaren Fredrik Skavlan vars program med samma namn är inne på sin trettonde säsong i SVT. I Kommunikationspodden berättar Skavlan för Max Landergård om att han alltid känt sig gammal, fördelen med att bjuda på bira i green room och att de största gästerna ibland kan ge svar utan själ. 

Hon började som förbannad 25-årig trebarnsmorsa och blev då uppfångad i partiet. Efter flera år i förlagsbranschen är Nina Wadensjö i dag kommunikationschef för  Socialdemokraterna. Under hösten intervjuar Max Landergård riksdagspartiernas kommunikationschefer, Nina Wadensjö är först ut. Hur ska socialdemokraterna vinna valet enligt henne?

Kosmo handlar om brorsan. Vi har träffat filosofen och författaren Aleksander Motturi som både i sin forskning och sitt författarskap utforskat samhällets hierarkier och utanförskap. Det blir ett samtal om brödraskapets byggstenar och olika uttryck. I november har Ruben Östlunds film Play premiär. Filmen är inspirerad av verkliga rättsfall där brorsan-tricket är den intrikata ingången till ett psykologiskt spel mellan rånoffer och förövare. Med hjälp av medverkande från de två antologierna Fittstim och Pittstim tittar Jon Jordås närmare på kulturvärldens brödraskap. I Kapstaden bor två av Sydafrikas mest uppmärksammade unga konstnärer, tvillingarna Hasan och Hussein Essop. De är 26 år gamla och efter examen från konsthögskolan i Kapstaden för fem år sedan upptäckte de styrkan - och det oundvikliga - i att arbeta tillsammans. Programledare Anneli Dufva Kosmos Anneli Dufva har träffat filosofen och författaren Aleksander Motturi, aktuell med boken Diabetikern. Det blir ett samtal om brödraskapets byggstenar och olika uttryck. I november har Ruben Östlunds film Play premiär, men redan har den börjat debatteras. Filmen är inspirerad av verkliga rättsfall där ”brorsan-tricket” är den intrikata ingången till ett psykologiskt spel mellan rånoffer och förövare. Mia Gerdin har mött Ruben Östlund och följt debatten. Med hjälp av medverkande från de två antologierna Fittstim och Pittstim och två av dess medverkande -  Karolina Ramqvist och Max Landergård  - tittar Jon Jordås närmare på kulturvärldens brödraskap och hur den manliga gemenskapen och nepotismen gestaltas i film och litteratur. I Kapstaden bor två av Sydafrikas mest uppmärksammade unga konstnärer, tvillingarna Hasan och Husain Essop. De är 26 år gamla och efter examen från konsthögskolan i Kapstaden för fem år sedan upptäckte de styrkan och det oundvikliga i att arbeta tillsammans. Deras ämne är islam  och de utmanar väst blicks på muslimen men går också i bräschen för en ny tradition av islamsk konst, där förbudet mot att avbilda levande varelser naggas i kanten. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl