Podcasts about dokumentet

I december 2022 gästades Sporhuset av Km Hartman, Mr. Snooker, som hörts i Eurosports sändningar av snooker i alla tider. En efterfrågad gäst under flera år som kom och berättade om sin stora passion i livet, snooker. Dokumentet blev som en tredelad hyllning till Kim Hartman själv, snooker i stort och såklart sportens stora fixstjärna Ronnie O'Sullivan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VELKOMMEN I SKRANKEN! I denne poddkasten leverer jusspodd til deg et utdrag av Høyesteretts advokatveiledning, som skal hjelpe advokater som skal føre saker for Høyesterett i deres saksforberedelser. Poddkasten fra Jusspodd er begrenset til saksforberedelse og saksgjennomføring av sivile saker, med unntak av veiledningens anbefalinger for oppsett av disposisjoner og utdrag. For en fullstendig gjennomgang av Høyesteretts veiledning, som også omfatter saksforberedelsene i straffesaker, henvises det av denne grunn til Høyesteretts egen informasjon på deres nettsider.   Og uten at det er nødvendig å si gir veiledningen også nyttige tips for advokater, og selvprosederende private parter, som skal føre en sak for de lavere rettsinstanser.   Høyesterett behandler anker som har betydning utenfor den foreliggende sak, eller som det av andre grunner er særlig viktig å få avgjort i øverste instans. Det stiller høye krav til alle aktørene i en ankesak – prosessfullmektiger, aktorer og forsvarere. Store deler av veiledningen gjelder generelt for alle som fører saker for Høyesterett. For enkelhets skyld omtales ofte aktørene med fellesbetegnelsen «advokater» når det ikke er grunn til å skille mellom dem. Av advokatene forventes det god kjennskap til saken, gode juridiske kunnskaper, erfaring i prosedyre og kunnskap om prosedyreteknikk. Formålet med denne veiledningen er å gi advokatene et best mulig grunnlag for å oppfylle disse kravene og bidra til et godt samspill mellom domstolen og advokatene i alle faser av en ankesak. Veiledningen gir svar på mange praktiske spørsmål om saksforberedelse og prosedyre for Høyesterett. Den inneholder detaljert informasjon om krav og forventninger til skriftlige og muntlige innlegg og gir også mange konkrete råd om hvordan oppdraget i skranken kan løses på en god måte. Dokumentet er et digitalt oppslagsverk hvor man kan klikke seg direkte fra innholdsfortegnelsen til det aktuelle temaet. Veiledningen kan også leses som en helhet. Man vil da støte på en del gjentakelser. Dette skyldes dels at samme informasjon hører naturlig hjemme flere steder, dels at ordningene ofte er like i sivile saker og straffesaker. Jeg håper veiledningen, sammen med kurstilbudet i saksforberedelse og prosedyre for Høyesterett, kan være til nytte og bidra til et godt arbeidsfellesskap mellom Høyesterett og advokatene. Velkommen i skranken!

I veckans avsnitt blir det kraftsamling igen. Martin och Patrik pratar NATO; artikel 5, artikel 3, kärnvapen och mycket annat som kan vara värt att veta. Dokumentet kraftsamling hittar du här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2023/12/ds-202334-kraftsamling/

I veckans avsnitt avhandlar vi säkerhetspolitik i Sverige. Vad innebär det, vad handlar det om och vad har det med vardagsprepping att göra? Med dokumentet kraftsamling som grund, läxar Patrik upp Martin. Dokumentet hittar du här: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2023/12/ds-202334-kraftsamling/ 

Olle Lidbom har fått dokument som visar hur Sveriges radio ska organisera sig när sparpaketet är klart. Det visar hur mellanchefsled kapas, hur Sverige ska delas in och hur programbeställning centraliseras.  Vi pratar också om Threads, hur stort är det i Sverige, hur stort kommer det att bli och kommer det att döda Twitter? Sedan blir det givetvis en del tv med Viaplay, och att Omni pod lägger ned (eller tar paus?) Med Olle LIdbom och Emanuel Karlsten Stötta på patreon.com/mediepodden eller mejla för att betala via faktura

Anna Hedenmo är journalist och programledare för Min sanning, Agenda och har skrivit boken "Solitär" om Annette Kullenberg. Vi pratar om den ikoniska journalisten som på 70-talet låg bakom "Dokumentet" där Aftonbladets kvinnor gjorde upp med spritkultur och tafsande kollegor. Annette Kullenberg var känd för sin sylvassa ton och blev stilbildande för kvinnliga journalister. Självklart pratar vi om det historiska radioögonblicket där Annette recenserar Pär Nuders bok med Pär i luren. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Ett Indien som utgör hem till många av världens mest lysande entreprenörer, ingenjörer och teknologer står inför en ljus framtid som en världsekonomisk supermakt, konstaterade analyshuset Hindenburg Research i en synnerligen uppmärksammad rapport i slutet av januari. Och det var sant, att Indien stod på tröskeln till en ny våg av uppmärksamhet med friskt kapital på väg in från välfärdsländer med demokrati i sikte efter 40 år av fokus på Kina. Men just när dammluckorna skulle öppnas kom den initialt hyllande rapporten att avtäcka mer än bara lovsång till Indien. Dokumentet som skakat om finansmarknaden i världens största demokrati var nämligen en lång anklagelseakt från den numer ärrade amerikanska analysfirman, mest känd för att granska och ta blankningsposition för att tjäna pengar på nedgångar i bolag där problem täckts över av snillrika bolagsledares sifferexercis. Skandalen som nu briserat har tagit fart genom jättekonglomeratet Adani Group, och hotar nu ett av världens viktigaste tillväxtländers själva modell, just när storbolagen börjat skriva under på att uppfylla premiärminister Narendra Modis dröm om att fånga upp världskapitalets flykt från arvfienden Kinas diktatursorsakade covid-kaos. Med öppningen följde också krav på transparens - som väckte frågan om ett fortfarande korrupt Indien är moget investeringarna. Kan världens mest folkrika land och demokrati vända granskningen till något positivt? Det är frågan IG:s marknadsanalytiker Martin Nilsson och Nyhetsbyrån Direkts utrikeschef Joakim Rönning ställer sig i det här avsnitt av FollowTheMoney, en podcast om makt, storfinans och börsen.

Det börjar ju bli dags för semester, och det är mycket att tänka på! Vi pratar semesterpackning - vad packar vi in och vad packar vi ut? Behöver man fylla på gas under resan? Och hur funkar det med hastighetsregler, vägavgifter, vinjetter och boxar i olika länder? Vi tar oss även en tur in i husbilsköket - kan man verkligen laga mat i husbilen som man gör hemma? Avsnittets restips bjuder Tommy och Sara på: Mont-Saint-Michel i nord-västra Frankrike, som bonus bjuder även Tommy på en liten historielektion. Därefter tar Peter oss till Mariefred och Mariefreds camping och tipsar dessutom om ett slottscafe där man kan frossa i kakor Avsnittets #kommaframöl är en Breznak som är en av Peters favoriter från Tjeckien, nr 1611 på Systembolaget Länkar från avsnittet: Tysklands miljödekal för att kunna köra in centralt i många städer: https://www.dekra.se/ Läs mer om att köra bil utomlands på M-Sveriges hemsida:https://msverige.se Österikes Go-box: https://www.go-maut.at/en/ (går välja engelska) Sloveniens Darsgo-box: https://www.darsgo.si (Går välja engelska) Frankrikes Miljödekal: https://www.certificat-air.gouv.fr För att läsa mer, surfa in på https://www.ourbackyardeurope.com/miljodekaler/ Dokumentet för farfarsregel utskrivet och med i bilen. Hittas här:https://eur-lex.europa.eu/legal-content/en/ALL/?uri=CELEX:32013D0021 Har du en fråga, fundering eller vill tipsa oss om något, maila: storahusbilspodden@gmail.com Följ gärna oss: Stora Husbilspodden på Facebook Youtube Våra Husbilsresor: https://www.youtube.com/c/VåraHusbilsresorSe Till Our Backyard Europe: https://www.youtube.com/c/OurBackyardEurope

Jag och Patrik har läst igenom och diskuterar MSBs publikation "Om Betalsystemet kraschar". Vi går igenom upplägget för scenariot och berättar vad vi tycker och tänker. Dokumentet kan du hämta här. Spelet kan du testa själv i höst genom att surfa hit.

I detta avsnitt diskuterar jag och Patrik kring skrivelsen "Typfall krisberedskap för länsstyrelserna" som är framtagen av Totalförsvarets Forskningsinstitut på uppdrag av Länsstyrelserna. Vi pratar lite om dokumentets upplägg, intressanta saker som vi har hittat i texten och berör även de tre scenarier som tagits upp som typexempel. Vi är eniga att denna publikation är ett måste att läsa igenom som prepper. Dokumentet kan du hämta här: https://www.foi.se/rapportsammanfattning?reportNo=FOI-R--4799--SE

I 2003 gav Kirkenes Verdensråd ut dokumentet "En kirke av alle og for alle", utarbeidet av EDAN (Ecumenical Disability Advocates Network). Dokumentet handler om inkludering av mennesker med nedsatt funksjonsevne i kirke og samfunn. Med denne utgivelsen tydeliggjorde Kirkenes Verdensråd at de, på linje med en bred global bevegelse, velger et rettighetsbasert innsteg i møte med funksjonshemming. Med dette nye dokumentet ønsker EDAN å hjelpe den økumeniske familien til å lære å se de uhellige konsekvensene av å opprettholde segregerende skiller i måten vi utformer praksisen og institusjonene våre. Som vi alle vet, har kirkene våre fortsatt en lang vei å gå før de virkelig kan hevde å være en kirke av alle og for alle. Dokumentet er utarbeidet av Ecumenical Disability Advocates Network (EDAN), og behandlet av Kirkenes Verdensråds sentralkomitemøte i 2016. Oversatt til norsk av Kristine Hofseth Hovland med innspill fra Beate Fagerli, Torill Edøy og Liv Janne Dehlin. Teksten er lest inn av KABB (Kristent Arbeid Blant Blinde og svaksynte). Det trykte heftet er utgitt av Norges Kristne Råd og kan bestilles fra Norges Kristne Råd, Rådhusgata 1-3, 0151 Oslo Tlf: 23081308. E-post: post@norkr.no Del gjerne denne lyutgaven med hvem du vil :-)

Betydelsen av ord förändras med både tiden och platsen. Denna vecka tänker Mårten Arndtzén på ett ord han växte upp med. För ett barn till två arbetsförmedlare i Västerbotten, under andra halvan av 1900-talet, är "omskolning" inget främmande ord. Det var ett av de återkommande begreppen i en arsenal som, i olika perioder, också rymde sådant som beredskapsarbete, ungdomspraktik och arbetslivsutveckling. Omskolas gjorde man när marknaden inte längre hade någon användning av det man kunde. Ett sätt att anpassa sig till en bister verklighet. I den kinesiska Xinjiangprovinsen har begreppet kommit att stå för något annat på senare år. Där har man inrättat särskilda omskolningsläger för de delar av befolkningen som inte uppfattas som riktigt pålitlig. De är kända sedan tidigare, liksom en del ganska hårresande vittnesmål från människor som spenderat tid där. Mestadels uigurer, den muslimska ursprungsbefolkningen i Xinjiang. Lägren, som enligt Human Rights Watch kan rymma mer än en miljon människor, beskrivs av den tyske uigurexperten Adrian Zenz som "den största interneringen av en etnisk eller religiös minoritet sedan Förintelsen". I söndags släppte journalistnätverket ICIJ ett dokument, som ger en ny inblick i livet på lägren  givet att det är autentiskt förstås, vilket kinesiska myndigheter förnekar. Dokumentet är daterat till juni 2017 och ska vara undertecknat av Xinjiangs vice partisekreterare som riktar sig till lägercheferna med direktiv om hur verksamheten ska bedrivas. Bland annat ska det finnas "full videoövervakning av sovsalar och klassrum fritt från blinda fläckar"; det står att eleverna inte får ha mobiltelefoner eller "kontakta omvärlden" och att de vid eventuella ledigheter  "på grund av sjukdom eller andra speciella omständigheter"  måste ha någon som följer med och övervakar dem. Omskolningen verkar delvis vara kulturell: betydelsen av att eleverna lär sig mandarin - rikskinesiskan  understryks, liksom att eleverna gradvis börjar använda det även i det "dagliga livet". Hygien är också viktigt: "Stärk studenternas hygienrutiner, säkerställ lämpliga frisyrer och rakningar, regelbundet byte av kläder och ordna bad till dem en eller två gånger i veckan". Men det finns faktiskt plats för lite arbetsmarknadspolitik också: alla elever som avslutat "utbildningen" skickas vidare till "klassen för yrkesfärdigheter" där de ska kompetensutvecklas under en period på 3 till 6 månader. Vad de får lära sig där framgår inte. Men lejonparten av den kinesiska bomullsproduktionen  som står för en fjärdedel av den globala  kommer från Xinjiang. Där svenska företag som H&M och Ikea har underleverantörer eller underleverantörers underleverantörer. Så vem vet, kanske är den nya koftan eller sköna pläden som ska hålla dig varm i vinter tillverkad av en duktig, före detta elev från något av Xinjiangs många utbildningscentra? Eller en nuvarande  enligt både BBC och Wall Street Journal förekommer omfattande tvångsarbete vid lägren. Vi måste alla anpassa oss till den bistra verkligheten. Omskolning pågår. Mårten Arndtzén marten.arndtzen@sverigesradio.se

Välkommen att lyssna till det tjugonde avsnittet. Detta avsnitt handlar om Livets Hemlighet  och Mysteriet Människan- sett ur Non-Duality´s perspektiv I detta avsnitt kommer jag att utmana och tänja på mina och antagligen era gränser också…Våga vara modig att utmana dig själv - var nyfiken - öppen - och ödmjuk!  Det går att se på människan och livet på olika sätt beroende på vilka ”glasögon” man har på sig. Som kristen ser man på ett sätt och som ateist på ett annat sätt. Jag skulle vilja utforska vad Livets Hemlighet och Gud kan vara om man ser det med perspektiv, utifrån en modell som kallas ”Non-Duality” eller på svenska ”icke-dualitet”.  I denna text kommer ordet Gud och medvetande användas många gånger. Om du är obekväm med ordet GUD, så ersätt det med medvetandet istället. Dessa ord är utbytbara i detta synsätt. Först vill jag säga att jag har skrivit ett 6-sidig dokument som kompletterar detta avsnitt. Dokumentet både sammanfattar och förtydligar några delar. Läs dokumentet på min hemsida Amixe.se >>> Innehåll:Materialistikt perspektiv:Först Materia --> Sinne --> Sist Medvetande Non-Duality perspektiv:Medvetande --> Sinne --> Sist Materia/Kropp Rupert Spira och "Non-Dualaity"Allt sker inom och av medvetandetSinnet är medvetandets aktivitetFörhålladet mellan sinne och medvetandeDet finns ett medvetande och 8 miljarder sinnenAll materia är en illusion !Berättelsen om Mary och Jane KG Hammars bok: Släpp Fången LossSubjektfrågan; Vem eller vad är subjekt i ditt liv?Vem är subjektet? Jag eller Gud eller kanske både och?”Icke jag utan Gud i mig” Dag Hammarsköld ”Jag och fadern är ett”Joh. 10:30 ”Jag sökte efter Gud, men fann endast mig själv!Jag sökte efter mig själv, men fann endast Gud”Rumi Att låta sinnet sjunka ner i medvetandets hav (Sinking the Mind into the Ocean of awareness)Översatt text från delar av ett YouTube avsnitt med Rupert SpiraAtt skynda sig fram i all hast visar sig vara en flykt.Att våga stanna upp och kanske falla ner i lyckan som en sten!Jean Sulivan

Karin Alfredsson är en av de journalister som låg bakom Dokumentet på Aftonbladet 1978. Följ med bakom kulisserna på publiceringen som avslöjade spritkultur och sexuella trakasserier. Storydox 3/3 2018. Tema: #metoo med motstånd.

Ur veckans avsnitt: Att få sparken, att få nytt jobb, Sherlock Holmes, tangentbordsfunderingar, Jedi Mind Trick från Google, Facebook och andra, Jocke fattar fortfarande inte vad Micro.blog egentligen går ut på, asocialt mobilbeteende, Altered Carbon, (Kinesiska) staten och kapitalet, Twitter hatar Mac och den stora frågan: har världens största Androidbelackare köpt en Androidtelefon? Länkar Länkar Joaquim Homrighausen The opportune moment Arc Elementary, säsong 6 Sherlock Jeremy Brett Hur som helst är han jävligt död The adventures of Sherlock Holmes IBM model M Das keyboard Apple extended keyboard II Cooler master Under utveckling - Fredriks jobbpodd - avsnittet om tangentbord Martin, Grapefrukt, Rymdkapsel och Twofold inc Cherry-switchar Razer och deras tangentbordsswitchar Das keyboard 4 på Dustin Pok3r How a handful of tech companies control billions of minds every day Altered carbon Richard Morgan Evergreen Brent Simmons Netnewswire Brents poster om utvecklingen av Vesper Punch in Kinesiskt bolag tar över driften av Icloud i Kina Dokumentet om vad som är krypterat hur i Icloud Riktigt bra diskussion om Twitters liv och död på Mac Swift on security Manton Reece Micro.blog Gnu social Senaste avsnittet av The talk show är långt HTC one M7 Bipolär sjukdom Fullständig avsnittsinformation finns här: https://www.bjoremanmelin.se/podcast/avsnitt-113-und-jetzt-das-keyboard.html.

1978 gick kvinnliga journalister på Aftonbladet ihop och skrev "Dokumentet" en bok om deras mansdominerade arbetsplats. Om spritkultur och översitteri. Boken fick Mediesverige att koka. (REPRIS) Några månader efter att Dokumentet kommit ut följde Susanne Björkman arbetet på tidningen under en period. Det minskade knappast upprördheten.  Allan Fagerström, legendarisk f. d. chefredaktör på tidningen, agiterade för att tre av de manliga chefer som medverkade i programmet skulle flyttas till Sibirien samt att Susanne Björkman snarast borde omplaceras inom radiohuset och ägna sig åt annat än programverksamhet. Programmet sändes första gången i augusti 1978.

Försvaret på Gotland rustas upp igen för över en miljard kronor men blir en bråkdel av vad det var innan nedläggningen. Samtidigt är Gotland militärstrategiskt viktigt för både Nato och Ryssland. Kaliber idag handlar om återuppbyggnaden av försvaret av Gotland.  Vi befinner oss nu på Tofta skjutfält. Nästan mitt på den plats där den här nya garnisonen kommer börja byggas under nästa år, alltså i början på 2017.Stefan Pettersson är chef för stridsgrupp Gotland. Han står på en grusväg som heter Stridsvagnsvägen. Här finns två stora garage med ett stängsel runt och omkring är det en låg barrskog. Det är förstå gången sen någon gång i början av 80-talet, tror jag, när man byggde K4 i Arvidsjaur som Försvaret bygger en helt ny etablering på det här viset, säger han.Den nya garnisonen är en investering på 780 miljoner kronor och att etablera stridsgruppen kostar en miljard kronor de närmaste fyra åren.Det var för elva år sen som det sista regementet på Gotland lades ned. Nu är säkerhetsläget ett annat. Ryssland, Nato och Sverige rustar i Östersjöregionen. Nu sätter en fast arméstyrka, ett reguljärt krigsförband här ute. Vars uppgift är att utgöra en viss tröskeleffekt. Och det är det man gör. Man återmilitariserar Gotland, kan man väl säga på ren svenska.Det är en presskonferens för några speciellt inbjudna journalister på Karlbergs slott i Stockholm tisdagen den 26 april. USAs biträdande försvarsminister Robert Work och de nordiska och baltiska statssekreterarna står på en rad bredvid varandra. De har under dagen diskuterat säkerheten i Östersjöområdet och ländernas samarbeten. Robert Work får frågan hur viktigt Gotland är vid en konflikt i området. Gotland är ett nyckelområde. Vi skulle se väldigt, väldigt allvarligt på om det hotades, svarar han.Kaliber idag granskar återuppbyggnaden av försvaret på Gotland.Det är en unik och bred plattform inför framtiden. Och betydelsen och tyngden i det kan inte nog understrykas. Det är mycket viktigt. Det vi nu presenterar är också en mycket viktig signal till omvärlden. Vi lever i en tid då den europeiska säkerhetspolitiska ordningen rubbats genom den ryska olagliga annekteringen av Krim. (Försvarsminister Peter Hultqvist ur Studio Ett 2015-04-17.)En tydlig signal från regeringen: Sverige rustar militärt igen och Sverige rustar Gotland.Men hur starkt blir försvaret av Gotland? Hur stark signal är det till omvärlden?Sverige är en militärmakt. En av världens mest påkostade och teknologiskt avancerade. Det är bara tre stater i världen som satsar mer pengar på militära utgifter räknat per invånare. Det är Israel, det är Sovjet och det är USA. (SR ARKIV från 1973)Vid kalla krigets slut i början av 90-talet var försvaret av Gotland omfattande. Det var möjligt att mobilisera 25 000 man. Och det fanns från alla truppslag. Det fanns ungefär 75 stridsvagnar, hundratals artilleripjäser. Och så hade vi naturligtvis hjälp av flyget och flottan som hade sina baser här. Och de skulle försvaras.I en villaträdgård i Visby träffar vi militärhistorikern Bengt Hammarhjelm, som har skrivit flera böcker om försvaret av Gotland och var brigadchef på Gotlands sista regemente P18.Då fanns det fyra regementen på Gotland. Och då kunde 6 000 gotländska soldater snabbt mobiliseras, både anställda i försvaret och de som gjort värnplikten. Alla viktiga förband kunde bemannas av gotlänningar om inga fastlänningar skulle komma, och det var man ju inte säker på att de skulle kunna komma över, säger Bengt Hammarhjelm. På Gotland fanns det ett invasionsförsvar i miniatyr. Sverige, fastlandet, hade ett invasionsförsvar, men Gotland hade också ett invasionsförsvar. Allt för att förhindra att fienden från öster snabbt skulle kunna ta ön, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys på Lunds Universitet och som skrivit flera böcker om kalla kriget. Han säger att Gotland hade en framskjuten roll i det svenska försvaret. Och enligt honom fanns det tre skäl till att försvaret av Gotland var så viktigt under kalla kriget.Det första skälet: Gotland hade en helt unik funktion under det kalla kriget som spaningsplattform in mot det då sovjetiska Baltikum och långt in i sovjetiskt territorium Så för det svenska försvaret var det helt vitalt att ha de här ögonen och öronen på ön.Det andra skälet var att förhindra att sovjetiska styrkor kunde använda Gotland för ett fortsatt angrepp västerut. Och framför allt handlade det ju då om att man kunde flytta fram flygstridskrafter, robotförband av olika slag och lägga på Gotland. Den som kontrollerar Gotland, kontrollerar också Östersjön.Det tredje skälet var försvarspsykologiskt: Om Gotland hade fallit, så skulle det haft en symbolisk betydelse för Sverige som nation och också för fortsatt motståndsvilja, bedömde man. Och det här återspeglades ju i den målsättning som gällde under hela det kalla kriget, nämligen att varje del av Sverige ska försvaras, säger Wilhelm Agrell.Men händelseutvecklingen har gjort att det nu finns ett fjärde, ännu starkare skäl. Vi ska återkomma till det.Riksdagen antog ikväll regeringens samarbetspartiernas förslag om det svenska försvarets framtid. Beslutet i riksdagen innebär bland annat att försvarets verksamhet försvinner eller minskas på en rad orter i Sverige, bland annat i Östersund, Arvidsjaur, Kristinehamn och Visby. (SR Ekot 20041216)Försvaret monterades ned och i vågen av regementsnedläggningar försvann det sista regementet P18 på Gotland 2005. Fem år tidigare hade de tre regementena KA3, A7 och Lv2 lagts ned.P18-området såldes för 40 miljoner. Några år tidigare hade man investerat 50 miljoner i en toppmodern verkstad.Försvaret ställde om från att vara ett totalförsvar, med en stor organisation som skulle kunna försvara Sverige vid ett storskaligt angrepp, till att bli ett insatsförsvar, ett mindre och mer lättrörligt försvar som var inriktat på punktinsatser, framför allt utomlands.Hotet från Ryssland och risken för krig i Östersjöområdet ansågs då vara långt borta. Kvar på Gotland fanns Hemvärnet.Tre år senare, i augusti 2008:Ryska och georgiska trupper strider nu i utkanterna av utbrytarrepubliken Sydossetiens huvudstad Tschinvali. Och länderna närmar sig allt mer ett krig, enligt Georgien." (SR EKOT 8 augusti 2008)En politisk reaktion i Sverige på kriget i Georgien blev att flytta 14 stridsvagnar till ett förråd på Gotland. Men ingen på plats kunde köra dem.Mars 2014:Ukraina mobiliserar och söker samtidigt internationellt stöd i konflikten med Ryssland. Ukrainska militärbaser på Krimhalvön har belägrats av ryska soldater. (SR EKOT 2 mars 2014)Ryssland annekterade den ukrainska halvön Krim och började strida i östra Ukraina.Ryssland rustade sin militärmakt. Natos allt större närvaro i de baltiska länderna och övningarna i Östersjön var störande för Ryssland.På midsommaraftonen kränktes kränkte alltså två flygplan svenskt luftrum. Samtidigt pågick en stor Natoövning i Östersjön, som Sverige deltog i. (SR P4 Gotlandsnytt 5 augusti 2014)Sverige protesterade idag mot att ryska attackplan i onsdags kränkte svenskt luftrum söder om Öland." (SR Ekot 19 september 2014)Händelserna i Ukraina och Östersjön vände upp och ner på försvars-Sverige. Politiker började nu prata om att förstärka försvaret av Sverige och av Gotland. Och JAS-plan började flyga över ön titt som tätt.10 miljarder mer till försvaret, uppgörelsen klar idag. Och Gotland får egen stridsgrupp. (SR EKOT 17 april 2015)Våren 2015 blev det en helomvändning av det svenska försvaret då riksdag och regering beslutade att Försvarets viktigaste uppgift nu var att försvara Sverige och kunna möta ett väpnat angrepp.I regeringens beslut står det att ett enskilt militärt angrepp på Sverige är fortsatt osannolikt men att militära angreppshot kan likväl aldrig uteslutas.Av de 10 miljarder Försvarsmakten får för att stärka förvaret går en miljard till att etablera stridsgrupp Gotland.På Försvarsdepartementet sätter sig försvarsminister Peter Hultqvist på kortsidan av ett långt bord i en stor sal som heter Oden. Den har vinröda väggar och mycket marmor. Gotland är, som jag ser det, strategiskt från militär synpunkt och strategiskt från säkerhetspolitisk synpunkt, i händelse av en konflikt eller kris, så är ju kontrollen över Gotland väldigt viktig. Den som kontrollerar Gotland har ju också en avgörande betydelse för kontrollen av sjö- och luftvägar. Och det har ju en direkt bäring på också de baltiska republikernas situation, säger Peter Hultqvist.Blivande soldater i Hemvärnet övar på Tofta skjutfält. Här dryga milen söder om Visby rustar Sverige upp försvaret. Vi står nu på den väg som på P18-tiden hette Stridsvagnsvägen, och det heter den fortfarande. Och bakom oss så har vi P18s gamla stridsvagnsgarage på Tofta skjutfält, säger Stefan Pettersson, som är chef för stridsgrupp Gotland, var förut kompanichef på nedlagda P18 och är nu tillbaka i Försvarsmakten efter att ha jobbat på Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.Blev du förvånad att det blev en stridsgrupp placerad på Gotland? Både och får jag väl säga. Utifrån de signalerna om hur den säkerhetspolitiska bilden förändrades, så vart jag inte det. Men samtidigt så att steget att etablera ett nytt förband på Gotland kändes ändå ganska långt fram om man ser till allt som krävs här ute, så jag trodde väl egentligen aldrig det, säger han.Det är en helt ny garnison som ska byggas för 780 miljoner kronor. Det ska dras vatten, avlopp, el och värme och byggas vägar, drivmedelsanläggning, spolhall, garage, verkstad, kontor, vaktbyggnad, förråd och gym- och motionshall.Stridsgrupp Gotland ska bestå av två kompanier, alltså två militära enheter, på totalt 300 man. Det är ju både kontinuerligt tjänstgörande, lite drygt 160 personer och resten är på tillfällig bas, säger Stefan Pettersson.Det är mekaniserat skyttekompani, som är tungt beväpnat och lättrörligt, säger Stefan Pettersson. Det är utrustat med ett 20-tal stridsfordon 90. Och så är det ett stridsvagnskompani som jobbar på kontrakt och som övar på ön med jämna mellanrum. Det betyder att de som kan köra kompaniets 14 stridsvagnar inte annars befinner sig på Gotland. Anledningen till etableringen, det är ju som man skriver: att utgöra en första etablering och en bas för den fortsatta tillväxten på Gotland. Vi ska inte försvara Gotland själva, så har nog tanken aldrig varit utan vi är en del av det och utgör då en så kallad tröskeleffekt.Så det handlar om en avskräckande effekt? Ja, det är en som använder det uttrycket. Jag tycker väl att tröskeleffekt låter väl merkorrekt, säger Stefan Pettersson.Vad är det då för hotbild som målas upp? Som stridsgrupp Gotland ska utgöra en tröskeleffekt emot?Nu när de baltiska länderna är med i Nato och efter Rysslands agerande i Ukraina, är Gotland militärstrategiskt viktigare än under kalla kriget. Det anser Wilhelm Agrell, som säger att det nu finns ett FJÄRDE skäl att försvara Gotland utöver de TRE skäl som fanns under kalla kriget och som han berättade om tidigare. Och det är att Gotland blir vitalt för Natos möjligheter att förstärka de baltiska staterna. Men det som framför allt skulle farligt för Nato, det är att Ryssland i en konflikt skulle kunna ta kontroll över Gotland. Så plötsligt finns den här fjärde betydelsen, som är egentligen är mycket starkare än de andra tre, som bara gäller Sverige, säger Wilhelm Agrell.I en lägenhet i Stockholm bor Karlis Neretnieks. Han har varit chef för Gotlands regemente P18 och rektor på Försvarshögskolan. Han ser en kapplöpning mot Gotland i händelse av en kris. Så länge vi själva inte kan försvara ön på ett trovärdigt sätt, så är risken för en kapplöpning överhängande. Men problemet där är att det är den som startar först, det är han som kommer ta ön, säger han.Vad är det som Ryssland vill använda Gotland till då? Det är framför allt att basera långräckviddiga luftvärnssystem och sjömålsbekämpningssystem. Och de når ju 300-400 kilometer nu för tiden. Så det innebär: sitter man på Gotland så kan man i princip skära av alla flygföretag eller sjöföretag som är på väg mot Baltikum.Och varför vill Ryssland göra det? Ja, det är ju helt enkelt för att Nato kan inte försvara Baltikum utan att tidigt sätta in flyg- och sjöstridskrafter för att hjälpa de här länderna. Och har Ryssland då hunnit först till Gotland så kommer Nato inte att kunna göra det. Eller, det kommer att ta så lång tid så att Baltikum är sannolikt förlorat innan Nato kommer till verkan.Men hur sannolikt är det att Ryssland skulle angripa de baltiska länderna, det är ju som att förklara krig mot Nato? Det beror helt på omständigheterna. Vi såg vad som hände på Krim. Hur sannolikt var det? Det var helt osannolikt, men det hände ändå.Men är det inte en skillnad att angripa Natoländer? Visst är det det. Det är en stor skillnad, säger Karlis Neretnieks. Det är självklart en mycket högre tröskel, säger Wilhelm Agrell, men det är nu tänkbart till skillnad från otänkbart. Gotland som det ser ut idag går inte att försvara och därför utgör Gotland ett utomordentligt tacksamt mål för att skaffa sig herravälde över Östersjön, säger Karlis Neretnieks.De militära styrkor som finns på Gotland idag är Hemvärnets 460 personer. Från 2018 ska stridsgrupp Gotland vara etablerad.Hur starkt blir försvaret av Gotland då?Kaliber har försökt ta del av Försvarsmaktens egna analyser och värderingar. Det vi efter en månads mejlväxling till slut har fått ut är ett tiosidigt dokument som till stora delar är maskat för att dölja de sekretessbelagda uppgifterna. Men ett par meningar i inledningen av dokumentet handlar om Försvarsmaktens förmåga vid en högre konfliktnivå. Tillbaka till det om en stund.Kaliber har pratat med ett dussintal försvarsexperter, ledande militärer och försvarspolitiker.Det de har att berätta är en rad brister i försvaret av Gotland. Ja, den helt avgörande bristen, det är bristen på luftvärn och artilleri. För utan de två komponenterna kommer stridsgruppen ha begränsad verkan, säger Karlis Neretnieks.Artilleri är alltså tyngre eldvapen som till exempel kanoner och raketer och luftvärn används för att bekämpa flygplan och helikoptrar.Vad innebär det då militärt om man inte har det på ön vid ett angrepp? Ja, det finns ju inget modernt krig där inte flygstridskrafterna spelar en avgörande, eller väldigt viktig, roll. Och har man då inget luftvärn, så kommer man bli bekämpad innan man ens hamnar i strid på marken, säger Karlis Neretnieks.Som Försvarsmakten är organiserad finns luftvärnet i Halmstad och artilleriet i Boden. Och de som kan köra stridsvagnarna som finns på Gotland är kontraktsanställda och bara tidvis på ön. Soldaterna och utrustningen måste transporteras till Gotland med färja eller flyg. Det är en utomordentligt allvarlig brist. Därför att, som jag sa, Gotland, om det sker någonting i Östersjön, kommer man försöka besätta överraskande. Det kommer innebära, vi kommer att få väldigt lite förvarning. Och personligen tror jag, att det inte är vi som kommer dit först med våra grabbar och tjejer utan det är någon annan, säger Karlis Neretnieks.Hur snabbt kan de här styrkorna komma till Gotland? Det beror helt på, det beror helt på. Har vi höjt beredskapen innan så att personalen finns gripbara. Då kan det röra sig om kanske ett dygn. Men ska de först inställa sig, mobilisera, då kan det bli flera dygn helt plötsligt. Och ska vi börja frakta artilleripjäser från Boden till Visby. Ja, det kommer ta en stund, säger Karlis Neretnieks.Risken är att stridskrafterna inte hinner fram till Gotland i tid eller att de inte kommer fram för att fienden förhindrar det.Avgående arméchefen Anders Brännström bekräftar hur lång tid det tar att få styrkor till Gotland. Ja, det går ju på nåt eller några dygn, va.Och han skulle framför allt vilja förstärka försvaret av Gotland med Luftvärn vore ju väldigt bra att ha på Gotland, självklart va. Och i framtiden, vad vet man. Kommande försvarsbeslut finns det väl möjlighet att det blir en fortsättning på det steget som nu tas i och med stridsgrupp Gotland att det också blir en luftvärnsgruppering permanent där, beroende på hur säkerhetsläget utvecklas.Vad hade det gjort för skillnad om det fanns ett luftvärn här? Det är väl klart att det hade blivit bättre tröskeleffekt, säger Anders Brännström.I salen Oden på Försvarsdepartementet svarar försvarsministern på frågan om att det inte finns något luftvärn på ön. Han säger att man just därför pekat ut Gotland som ett väldigt viktigt övningsområde med luftvärn. Så att, det där är för mig en fullt legal och acceptabel ståndpunkt, va. Sen får vi se då vad nästa försvarsbeslut innebär, säger Peter Hultqvist.Men både luftvärnet ska komma från Halmstad och artilleriet ska komma från Boden. Och de som ska köra stridsvagnarna kanske befinner sig någon annan stans. Vad innebär det för försvarsstyrkan? Ja, alltså. Det vi gör nu det är att etablerar en verksamhet med de här soldaterna på Gotland. Och det är väl naturligt att man kan diskutera hur de här flyttningsmanövrerna ska gå till och hur de här transporterna ska vara. Det är nog inte så att samtliga lösningar på alla problem ännu är presenterade, säger Peter Hultqvist.På regementet P4 i Skövde övar befäl som ska tjänstgöra i stridsgrupp Gotland. Stridsvagnar och stridsfordon kör runt på dammiga grusvägar. Soldater springer hukat längs huskulisserna. Gustaf af Petersens är kompanichef. Det här är Stridsfordon 90. Den kan transportera soldater bak och den kan skjuta med automatkanonen eller kulsprutan, säger Gustaf af Petersens och får frågan hur han ser på att det inte finns luftvärn och artilleri på Gotland. Nu har vi det vi har och vi löser vår uppgift med det vi har. Sen kan man alltid önska sig mer.Han säger att det blir svårare att försvara Gotland om inte styrkor från fastlandet kommer: luftvärn, artilleri och soldaterna som kan köra stridsvagnarna. Vi får ju hoppas att beslut tas i tid så att den förstärkningen kommer i tid. Vi, jag, kommer anpassa vår stridstaktik och taktik utifrån den uppgift vi får och då får vi se vad vi kan försvara med det.Hur kan stridsgrupp Gotland försvara ön vid ett angrepp? Vad kan den göra? Ja, alltså. Vi finns ju på plats och kan vara förberedde på vissa saker och ha övat. Sen, som jag har nämnt flera gånger, så ska vi inte göra det här själva. Vi kommer ju tillsammans med resterande delar av Försvarsmakten, i en händelse av det händer någonting i värld omvärld, försvara Gotland, säger Stefan Pettersson, chef för stridsgrupp Gotland och fortsätter: Vi kan ju, om vi är på plats och har fått förvarning så kan vi ändå bjuda på ett visst motstånd och försvåra för potentiell angripare, vem det nu är, säger han. Den kommer kunna slåss. Står den till exempel på Visby flygplats, så kommer inte Visby flygplats kunna tas omedelbart, utan det kommer bli tämligen omfattande strider, säger Karlis Neretnieks som alltså själv varit chef för Gotlands regemente. Det gör ju naturligtvis att ryssarna kommer få det lite kinkigare om de försöker. Men uppgiften som sådan kommer fortfarande inte vara så värst svår. För stridsgruppen är, som jag sa, för liten och den saknar vitala komponenter.Hur länge kan stridsgrupp försvara Gotland då? Den frågan är ju fullständigt omöjlig att svara på. Till att börja med, hela Gotland kan de inte ens försvara i över huvud taget. Vi talar om enstaka plats. Visby flygplats eller Slite hamn eller någonting sånt.Men kan man försvara Gotland tills andra styrkor kommer? Näe, man kan försvara en plats under kortare eller längre tid. Att det skulle räcka till att tillföra förband till Gotland, så är det inte. För, som jag sa tidigare, all tillförsel som vi kommer att försöka göra i ett sånt läge, den kommer ju också att bekämpas, säger Karlis Neretnieks.Tillbaka till dokumentet som Kaliber har fått ut från Högkvarteret. Det är till stora delar maskat.Men det vi kan se är ett par meningar om Försvarsmaktens förmåga vid krig och konflikt.Dokumentet är en analys och värdering av Försvarsmaktens förmåga efter det tillskott på tio miljarder som Försvarsmakten har fått, där satsningen på stridsgrupp Gotland är del. Det står att Försvarsmaktens bedömning fortsatt är att risktagningen är för stor relativt möjligheterna att möta olika händelseutvecklingar. Detta är särskilt påtagligt avseende uppgifter i högre konfliktnivåer.Det betyder i klartext att Sverige har svårt att försvara landet vid krig och konflikt.På Försvarsdepartementet får försvarsminister Peter Hultqvist frågan:Kan stridsgrupp Gotland som den är utformad nu försvara ön vid ett angrepp? Stridsgruppen kan ju när den väl är klar utgöra någonting som är tröskelhöjande, som har en försvårande omständighet för en eventuell angripare. Och det leder ju också till vi har en helt annan beredskapsmöjlighet på Gotland. Så att jag anser att det här är en viktig investering. Sen om det här är slutpunkten, det är väl för tidigt att säga. Men jag tror ju att den här frågan kommer att vara väldigt aktuell i nästa försvarsberedning också med Gotland.Men hur avskräckande är det då när så mycket är på fastlandet vad det gäller luftvärn och artilleri och de som kan köra stridsvagnarna? Ja, närvaron utav 300 soldater på Gotlandfast det är ju inte 300, det är 160 som är fast placerade där. Ja, men det blir ju totalt sett med de här två kompanierna, så blir det ju 300. Och sen hur man nu löser en del interna bitar i Försvarsmakten, det återstår väl då att se, säger Peter Hultqvist.Men det inte bara militära styrkor på fastlandet som Försvarsmakten och regeringen vill få till Gotland vid en krissituation. I regeringens beslut från juni förra året står det att Försvarsmakten ska öka förutsättningarna för att Sverige ska kunna ge och ta emot militärt stöd och att i det sammanhanget är arbetet med värdlandsstödsavtalet med Nato av stor vikt. Och i förra veckan röstade riksdagen ja till värdlandsavtalet med Nato, som bland annat underlättar gemensamma militärövningar och att just kunna ge och ta emot militärt stöd.Tillbaka till presskonferensen på Karlbergs slott i april när USAs biträdande försvarsminister Robert Work var i Sverige. Jag är mer övertygad än någonsin att vi tillsammans är starkare, att vi tillsammans är mer avskräckande, att vi tillsammans kan göra Östersjöområdet säkrare, säger Robert Work.Professor Wilhelm Agrell säger att det är viktigt för USA och Nato att öva på Gotland och att kunna använda Gotland. Gotland en del av den process där det här värdlandsavtalet ingår. Och det där är viktigt för Nato, att man ska kunna operera via Sverige in mot de baltiska staterna i en krissituation och då blir Gotland väldigt viktigt.Hur viktigt är det för försvaret av Gotland att det kommer styrkor från andra länder? Det finns ju inte så mycket på fastlandet. Så att för uthållighet på Gotland så kommer Gotland likaväl som Sverige att vara beroende av hjälpen från Natoländer och övriga EU-länder.Det kostar alltså en miljard under fyra år att återuppbygga ett försvar av Gotland.Och dessutom investeras 780 miljoner kronor i att bygga den nya garnisonen.För elva år sen såldes det sista regementsområdet på Gotland för 40 miljoner.Och det försvar som blir på ön 2018 är en bråkdel av det som fanns vid kalla krigets slut.Då fanns det fyra regementen med pansar, luftvärn, artilleri, flyg- och marinstridskrafter på Gotland.2018 blir det ett mini-regemente med pansar. Men inget luftvärn, artilleri och inga marinstridskrafter på Gotland. Flygvapnet från Blekinge har en bas på flygplatsen och övar ofta här.Då fanns 6 000 gotländska soldater på ön som snabbt kunde mobiliseras, både anställda och de som gjort värnplikten.2018 finns stridsgruppens 160 yrkessoldater och hemvärnets 460 man på Gotland. Och så finns stridsgruppens 140 tillfälligt anställda som måste ta sig till ön.Alltså ungefär en tiondel så många soldater på ön.Då kunde totalt 25 000 soldater mobiliseras till Gotland.Det är lika många som antalet anställda militärer i hela Försvarsmakten nu.Avgående arméchef Anders Brännström: Hade vi haft ett luftvärnsregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett artilleriregemente som det fanns en gång i tiden. Hade vi haft ett pansarregemente som det fanns en gång tiden, så skulle det bli väldigt mycket mer avskräckande än vad det blir nu. Så visst, under kalla kriget så var det ju ett betydligt starkare försvar av Gotland. Både än det är nu och vad det kommer att bli när försvarsbeslutet är genomfört. Något annat kan man inte säga, säger han. Man kan inte jämföra numerärer så som det var på den gamla tiden eller kalla krigets tid, då fanns det mycket rent numerärt på Gotland. Gör man bara den jämförelsen, så ter det sig ganska märkligt. Men dagens tekniknivå, dagens förband är inte att jämföra med det som var för 20-30 år sen, säger chefen för stridsgrupp Gotland Stefan Petterson, som var kompanichef på det gamla P18.Även Wilhelm Agrell säger att det inte går att jämföra rakt av. Det är klart att Militärkommando Gotland när det var fullt mobiliserat hade en betydande förbandsmassa jämfört med hur det ser ut idag. Det var ju nästan lika stort som dagens svenska försvarsmakt. Men det var samtidigt en ganska ålderstigen utrustning man hade, säger Wilhelm Agrell.Karlis Neretnieks, som varit chef för Gotlands regemente anser att tröskeleffekten, den avskräckande effekten, blir för låg. Det var fel att lägga ned försvaret på Gotland. Det kunde ha minskats, det kan jag hålla med om. Men att lägga ned det som man gjorde det var fullständigt på gränsen till sanslöst dumt. Här betalar vi nu för våra synder. Vi la ned organisationen, vi la ned infrastruktur eller sålde den för en struntsumma. Ja, vill man ha någonting på Gotland, så är det bara att betala för våra tidigare misstag, säger Karlis Neretnieks. Det blir ju mycket pengar och rätt lite effekt av det hela, kan man konstatera. Frågan är ju då om det här är rimligt. Jag tror att mycket handlar om försvarspolitiken som säkerhetspolitisk symbolhandling, både inåt mot den svenska allmänheten i stort. Man ska visa att man tar de frågorna på allvar. Det är också en markering gentemot omvärlden. Det är att stoppa ned flaggan djupt i jorden och säga att: här är vi nu, avslutar Wilhelm Agrell.Reporter: Daniel VärjöProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se    

Ett socialt företag med alla papper i ordning eller brutna löften, svarta löner och sjukförsäkringar som inte finns? Vi fortsätter att söka svaren kring det hyllade biståndsprojektet i Rumänien. Linköping 23 april 2016. Biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta firar 25-årsjubileum. På menyn potatisgratäng med exotisk planka och till kaffet musikunderhållning. Grundaren av Hjärta till Hjärta Sixten Widerstedt som utsetts till årets Linköpingsbo - dyker upp i festvimlet.  En fantastisk utveckling som vi tackar Gud för. Just nu är det romerna och tiggarna som engagerar oss. Det är ett rekordår. Över 6 miljoner kronor skänkte svenska folket i bistånd via Hjärta till hjärtas 2015. En dubblering på mindre än två år. Och mest uppmärksamhet har deras jobbprojekt med flätade korgar i Rumänien fått. I festlokalen ett bord uppställt med korgarna till försäljning. Korgarna är tillverkade av de som förut satt och tiggde. Nu kan de tack vare våra insatser istället stanna hemma i Rumänien säger ordförande för Hjärta till Hjärta, Jörgen Ljung. - Att vi lyckats med det. De tiggde i Linköping förut. Idag, eller nu är det lördag, tror jag det är 35 som flätar korgar. Nu ska vi sälja korgar här i Sverige.  Jag har köpt korgar. Jag tycker det är jätteviktigt! Så fattiga människor som man ger en chans till att skapa ett eget arbete. Det är många som kommit på Hjärta till Hjärtas stora fest. Volontärer, medlemmar, anställda i de fem secondhandbutikerna och enskilda givare. De får en sista fråga innan festen kan börja. Vad skulle det innebära om det Hjärta till Hjärta berättat i sina biståndskampanjer som fått så många svenskar att ge sitt bidrag inte stämde? Jag skulle sluta mitt jobb rakt av. Det är ett förtroende som inte får brytas på nått sätt.  Jag kan inte tänka i de banorna.  Men vi vet ju, vi ser ju hur de har lyckas.  Då är det så att man slutar att ge, det är bara så.   Hej, hej! 1, 2, 3, 4. De är många i Norrköping. De är tillbaka.   Jag blir förbannad att de har utlovat någonting som inte är sant. Kaliber kunde i förra veckan avslöja att flera hoppat av korgflätningsprojektet och är tillbaka i Sverige för att tigga. Vi kunde också berätta om de ersättningsnivåer som arbetarna får per korg. I Hjärta till Hjärtas butiker säljs de för 350 kr - av det får  korgarna strax över 30 kronor.Efter vår granskning skriver Hjärta till Hjärta på sin hemsida.Vi ser allvarligt på den kritik som framkommit i programmet och kommer att se över våra ersättningsnivåer till korgmakarna.  Men Hjärta till Hjärta säger att inga löften är brutna. Det man berättat om biståndsprojektet med korgflätarjobben i Rumänien är korrekt. Man har berättat sanningen för de svenska givarna. Men stämmer det? De avhoppade korgflätarna som är tillbaka i Sverige har mer saker att berätta.  Det här är andra delen i Kalibers granskning av Hjärta till Hjärtas jobbverksamhet i Rumänien. Florin är en av de som hoppat av korgflätarföretaget. Jag frågar honom om han fick något kontrakt när han började jobba.  No no.  Betalas det skatt?  - No. Samma svar ger Ion Greeru som också hoppat av.  Har han skrivit på några kontrakt?  Absolut no. Nej. I Rumänien är inte sjukvård för alla. Man måste ha en officiell inkomst eller själv betala en avgift för att få tillgång till allmän sjukvård. Anita Lilburn som var den som hjälpte Ion att komma i kontakt med Hjärta till Hjärta, hon går tillsammans med honom in på den rumänska motsvarigheten försäkringskassans hemsida för att se om Ion finns registrerad. Ion tar fram sitt ID-kort och Anita skriver personnumret i webbformuläret på myndighetens sida.   Persoana selectat nu este asigurat. Den här personen som ni har valt är inte försäkrad. Vad betyder det Ion och Florin berättar? Kanske har de ha tappat bort sina kontrakt? Glömt att de skrivit på?  Och kanske har de jobbat för kort tid för att synas i systemet? Jag letar fler som flätat korgar. Linköping  Alla är från Pauleasca. Med mig har jag har jag den reklamfolder som följer med varje korg. På bilden syns en man som bär en korg på axeln och ler in i kameran. Hans skratt blottar en saknad framtand. Samma bild pryder biståndsprojektets insamlingssida på nätet. Jag frågar runt om någon känner igen vem korgflätaren på bilden är.  Titta, det är min bror!Hans bror heter Vergil Geamanu och är inte i Rumänien för att fläta korgar. Inte heller är han anställd i Hjärta till Hjärtas sociala företag.  Nej han har inte gjort någon korg. Nej.  Så han har aldrig gjort en korg? No!   Brodern är i Spanien för att söka jobb. Han ringer upp.  Ja! Jag gör en intervju nu om dig. Jag har aldrig fått några pengar. Vergil blir inte glad när han får reda på att hans bild frontar hela korgprojektet. Han berättar att bilden måste ha tagits när Hjärta till Hjärta var i hans hemby Pauleasca. En man de kallar Ricardo brukar ha med sig fotograf när han kommer.  Jag bar en korg till hans bil. Vergil var ombedd att hjälpa till att bära en korg till hans bil. Då måste bilden ha tagits. Hjärta till Hjärtas huvudkontor mars 2016.  Biståndsansvarige Rickard Klerfors visar korgarna i secondhandbutiken. Jag frågar honom vem mannen som pryder omslaget på foldern som följer med korgarna är.  Det är en bild från Rumänien. En man som jobbar med det här och tillverkar korgar.  Vad heter han?  Oj där tappade jag.  Under bilden i foldern står: Tack för att du hjälper utsatta romer till en bättre framtid.  På baksidan av foldern uppmanas de som vill fortsätta stödja Hjärta till Hjärtas sociala företagande i Rumänien att sätta in pengar via bankgironummer eller Swish. Den som köper korgen kan läsa att den är tillverkad av anställda i ett socialt företag som Hjärta till Hjärta har startat tillsammans med en rumänsk stiftelse som heter FDES. De anställda får genom sin officiella inkomst del av sociala förmåner som sjukförsäkring och pensionsrättigheter står det.  Det ordnar vi för den här gruppen.  Många av era korgtillverkare de kanske deklarerar för första gången i år då? Ja visst absolut, det är precis så. När vi träffas i mars 2016 har företaget 25 anställda korgflätare berättar Rickard Klerfors. Men många i Rumänien står fortfarande utanför systemet eftersom de saknar en officiell inkomst.  Det är ett jätteproblem och där känner vi att det här med försörjningsinsatser att det är viktigt att det sker i den vita delen av ekonomin. Men så de andra berättelserna från de som hoppat av. Som säger att betalningen - var svart. Inga kontrakt och Ion som inte dyker upp i sjukförsäkringssystemet. Vi måste söka svaren på plats i Rumänien.  I didnt check Mr Klerfors name in any of this Bukarest april 2016. Den rumänska journalisten Stefan Mako hjälper mig att gå igenom företagsregister i jakt på namnet på det sociala företaget Hjärta till Hjärta har startat tillsammans med den rumänska stiftelsen. Det som står beskrivs i deras insamlingskampanjer som vänder sig till svenska givare. Vi skickar iväg ett antal frågor till myndigheter och register. I väntan på svar därifrån gör vi ett studiebesök. För vad innebär egentligen ett socialt företag? Och hur bedrivs företagande i Rumänien?   Welcome to Carewash, we care for cars and people.  My name is Rafael and Im happy working here. Rafael är 36 år gammal och har romsk bakgrund. Han har stått utanför systemet hela sitt liv berättar han. Nu putsar han det sista på en röd sportbil. Det här är hans första riktiga jobb. - Yes first time working. Rafael har tidigare nekats vård för sin hepatit C. Nu som anställd på biltvättfirman får han sjukförsäkringen som ger honom rätt till allmän sjukvård och han har påbörjat en behandling för sin allvarliga sjukdom.   Hepatit, men jag fick ingen vård..Hans lön är låg men med dricksen från kunderna klarar han sig. Han skulle gärna ha mer betalt säger han, men jobbet här har förändrat hans liv till det bättre.  Haha! Ja med mat och allt man behöver. The biggest responsibility is with the people that are working here. With the people you can not mess. Marian Ursan driver människorättsorganisationen Carusel som startade biltvätten. Socialt företagande är ingen särskild företagsform i Rumänien. De lyder under samma regler som vilket företag som helst. Den stora skillnaden är syftet säger han. Att hjälpa utsatta grupper långt från arbetsmarknaden till att bli inkluderade i systemet och få en lön som går att leva på.  Lets count together, 1, 2, 3, 4.  Företaget Carewash har 8 anställda. Marian plockar fram tre pärmar med årets aktuella bokföring, lönelistor och anställningskontrakt.  This is standard, we didnt exaggerate it. We are obliged by the legislation. And we have to keep this documents for many years. Det blir extra mycket pappersarbete eftersom flertalet av deras anställda inte har något bankkonto - de får betalningen kontant men måste signera ett kvitto vid varje utbetalning och får en kopia där summan på dragen skatt står angiven. Han bläddrar och visar en hel pärm med signerade kvitton och utdrag från skattemyndigheten.  So they check how much money they made and how much money we payed for them in terms of medical insurance. Marian Ursan har också visat de anställda hur de själva kan kontrollera att de fått sin sjukförsäkring. För på den rumänska försäkringskassans hemsida finns ett webbformulär. Journalisten Stefan Mako skriver in de åtta arbetarnas personnummer, ett och So Ive checked all the employees at the car wash and all have medical insurance according to their personal identity number.Vi fortsätter leta efter det sociala företaget hjärta till hjärta startat tillsammans med den rumänska stiftelsen FDES.  Hej, Jag söker Mr Valentin Preda.Jag låter Stefan Mako boka en intervju med ledaren för stiftelsen Valentin Preda. Han tar emot på sitt kontor i centrala Bukarest. Det han berättar ger oss en möjlig förklaring till varför vi inte hittar något företag.  De arbetar i en fristående form i sina egna hus, den legala formen är ett tjänsteavtal. Valentin Preda säger att stiftelsen betalar korgtillverkarna för varje färdigflätad korg. Något namn på företag nämner han inte någon gång under den över två timmar långa intervjun. Till skillnad från hjärta till hjärta talar han inte om anställningar utan kallar det en civiluppgörelse mellan varje korgtillverkare direkt med stiftelsen. Ett tjänsteavtal. Pengar får stiftelsen - från Hjärta till Hjärta i Sverige.  Jag har stöd från Sverige, med den infrastruktur som man fått för att  utveckla Jag har stöd av Hjärta till Hjärta säger han. Det är de som säljer korgarna i Sverige och samlar in pengar från svenska givare. För pengarna har han anställt tre som han kallar field officers som ska leta efter nya affärsmöjligheter i Rumänien för utsatta människor. Själv tar han inte ut någon lön säger han utan jobbar helt gratis.  Betalas skatt? Sjukförsäkring och allt sånt för korgmakarna? frågar Stefan Mako. Självklart försäkrar Valentin Preda. Skatt för personernas kontrakt? Självklart.Sjukförsäkring? Självklart!Pauleascadalen - Södra Rumänien i början av april 2016. Byarna här i dalen står inte utritade på kartan och gatorna har inga namn. Bilen kör fast i en större bäckfåra som är huvudgatan genom byarna. Vi backar upp igen. Kliver ur och fortsätter den sista biten till fots. Men vi har kommit rätt. För jag känner igen mig från bilder som Hjärta till Hjärta publicerat härifrån och använt sig av i sina insamlingskampanjer på nätet och i sociala medier.  Områdena här räknas som ett av de fattigaste i Europa och flera härifrån har varit i Sverige för att tigga. Snart hittar jag flera av korgflätarna, det är lördag men verksamheten är i full gång.  Han heter Nicolai och är i 50-årsåldern och sitter på marken och böjer och tvinnar tunna grenar till ännu en korg. Nicolai är van korgflätare - i 14 år har han kunnat hantverket säger han. Mest tid tar det att göra korgbotten, sen flätar han sig uppåt visar han.  Du flätar två och två och tar dig uppåt.Han är stolt över sitt arbete säger han. I byn finns bara en som är bättre och han sitter 10 meter bort. Han pekar mot sin son Mádalin - han är 24 år gammal och en bra dag kan han fläta en perfekt korg under två timmar.Jag visar Nicolai bilden från Hjärta till Hjärtas second handbutik i Linköping på min telefon. I staplarna av korgar kan han peka ut flera som han och sonen tillverkat.   Ja ja. Där! Har de kontrakt?  Nej.  Jag frågar sonen Mádalin samma sak.  They promised me a job. Did he sign any contract? No.Vad heter företaget som han jobbar för?  Jag vet inte.Några hus längre bort jobbar en man över 70 år - som berättar samma sak.- Hur kan vi veta? Vi har ju ingenting, vi skrev inte under några kontrakt. De får material varannan vecka, levererar korgarna till ett uppsamlingsställe och får betalt per korg. Men inga anställningskontrakt eller några former av skatteinbetalningar har de sett till eller fått signera.   Man sa att man skulle ge oss försäkring. Nicolai och hans son Mádalin har varit med sen starten. Det kan jag få bekräftat från bilder på uppstartsmötet i februari 2015. Då lät det så bra säger Nicolai. Men så blev det inte menar han.Vad lovade de? Allt, allt, allt!Han har framfört sin kritik direkt till Hjärta till Hjärta säger han, utan resultat.  De gav oss jobb och vi skulle bli lurade, de gav oss jobb men inte till det här priset.Några kilometer bort träffar vi Ions fru Sabina.  Does she have contract?  Vi har ingenting. Först började min man men nu har jag tagit över.Den där sjukförsäkringen som ger henne rätt till sjukvård skulle hon verkligen behöva nu säger hon. För hon har ljumskbråck och skulle behöva träffa en läkare kanske också opereras. Jag får tillåtelse att fotografera av hennes ID och kan på nätet kontrollera att hon liksom hennes man inte finns inkluderad i sjukförsäkringssystemet. Men på Hjärta till Hjärtas hemsida står ju att arbetarna är sjukförsäkrade säger jag.  Nej, jag har inget sånt. Kaliber har intervjuat nio korgflätare i biståndsprojektet. Ingen av de säger sig ha sett något kontrakt och ingen vet vad företaget de jobbar för heter. Det de berättar går rakt emot vad biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta skriver om i sina insamlingskampanjer som vill få svenskar att skänka pengar. Tillbaka i Linköping: Ska jag stänga här?  Ja det kan du göra. Jag återvänder till biståndsansvarige på Hjärta till Hjärta Rickard Klerfors. Kan han visa oss några dokument eller andra bevis som ger svar på vad som är sant i den här historien. Klerfors medger att det delvis står fel på deras kampanjsidor och i den folder som följer med varje korg. Hjärta till Hjärta och stiftelsen startade aldrig något nytt socialt företag som det står. - Det var kanske olyckligt formulerat. Det är ju ett företag i den sociala ekonomi men just nu bedrivs det i den här stiftelsen namn. Varför skrev ni då i sådana fall att ni hade startat? Ja då skulle man skriva att vi har startat en verksamhet inom den sociala ekonomin om man ska vara riktigt korrekt. Rickard Klerfors beklagar den felaktiga beskrivningen i deras kampanjmaterial men i sak är inget förändrat säger han. Han har själv varit med och gjort upplägget och stiftelsen som man har samarbetsavtal med har bedrivit verksamheten - som ett företag. Vi har 25 individuella anställningsavtal som är underskrivna av de här personerna. Var finns de kopiorna på kontrakten med underskrifter? De har självklart varje person som arbetar fått en kopia och en hos arbetsgivaren. Jag visar biståndsansvarige Rickard Klerfors vad vi har hittat i vår granskning. Att de nio arbetare vi intervjuat har berättat samma sak. De har inte skrivit under eller sett något anställningskontrakt, säger de. Det kan jag inte svara på, säger Rickard KlerforsKan nio person tappat bort sina kontrakt?  Jag vet inte varför man säger att man inte har ett officiellt kontrakt. Rickard Klerfors besöker flera gånger om året Bukarest och har sett alla papper och allt har skötts korrekt säger han.  Kontrakt, skatt, sjukförsäkring, pension, glasklart och det finns. Jag måste bara skriva några rader till Rumäninen så kan jag få ett exempel på de kontraktet för var och en. För det är vi skyldiga att ha. Klockan är halv tre på eftermiddagen och Rickard Klerfors ringer upp stiftelsen FDES företrädare.  Då tar vi inte alla. Det får va ett exempel, så man kan se lydelsen i ett av de här. Hallå, hur är läget? Jag skulle vilja få en kopia på e-mail. Bra! Vi hörs. Det är precis påväg att bli påsk i Rumänien. Den här ledaren för organisationen, som också är företagare och entreprenör, han sitter nu ensam på sitt kontor och de andra har fått ledigt för att förbereda påsken och han vet då inte var hans sekreterare och alla anställda håller alla de här papperna.  Jag frågar om vi kan få se något form av papper till att börja med. Kanske kan de skicka själva tomma kontraktet som de använder när korgtillverkare nyanställs. Dokumentet borde vara flitigt använt - för på ett halvår skriver Hjärta till Hjärta att de i biståndsprojektet gått från att 6 till 25 anställda. Rickard Klerfors ringer upp igen.  Ett kontrakt utan namn bra, hejdå. Han skickar det till mig men nu var han på möte så nu har han lämnat kontoret. Men även om det är på gång att bli påskledigt så ska han tillbaka dit och jobba färdigt så under kvällen kommer jag få hur ett sådant här anställningsavtal ser ut, utan några uppgifter, en oifylld blankett. Men är det inte en brist att ni inte har några former av papper?  Nej, den här frågan hade du kunnat ställt till mig när du bad om att vi skulle mötas igen då hade jag alltihop här. Jag tar fram alltihop här. Alla papper kommer efter Rumänska påsken? När är den? Den är nu. På tisdag är man igång ingen. Jag tar fram alla de här dokumenten. Inga problem. Högsta ansvarig på Hjärta till Hjärta Anders Holmefur har kommit in på Rickard Klerfors kontor. Han välkomnar Kalibers granskning.  För oss är det nu prioriterat att ge dig den här information. för vi har inget att dölja. Fem dagar senare. Den 3 maj 2016 ska vi få se dokumenten. Allmänhet, givare, intresserade människor av de här frågorna ska kunna få en insyn i hur det här bedrivs. Absolut. Ingenting att dölja, absolut. Tvärtom. Tisdag eftermiddag den 3 maj ringer Rickard Klerfors upp.   Vi kan inte ta hela den diskussionen en gång till. Men beskedet nu är att det inte kommer komma några papper alls idag eller? Nej för det har varit för kort tid och det förklarade jag för dig. Ha en trevlig dag och du får höra av dig via email. Jag kan inte prata längre.Kommer de här papperna komma?  Tack så mycket, hej då. Förra året slog Hjärta till Hjärta nytt insamlingsrekord. 6 miljoner kronor skänkte svenska folket. Mest ökning i givandet kommer till det Hjärta till Hjärta kallar Team roma där korgprojektet ingår.  En av de som skänker pengar regelbundet är statsminister Stefan Löfven. Det berättar han för Expressen under våren 2016. Varje människa får göra precis som man känner själv. Jag har valt att skänka regelbundet till organisationen Hjärta till hjärta. Och den av regeringen tillsatta nationella samordnaren för utsatta EU-migranter Martin Valfridsson har skrivit flera facebookinlägg som gör reklam för korgförsäljningen och projektet. Valfridsson var också med på plats i Rumänien när hela projektet drog igång. Något som står beskrivet i den slutrapport som lämnades till regeringen i februari i år. Han vill inte medverka i det här programmet. I vår granskning av biståndsprojektet med de flätade korgarna har vi under två månader undersökt om löftena Hjärtat till Hjärta ger stämmer. Vi har hört berättelser om svartjobb, ett nystartat företag som inte existerar och anställda utan kontrakt . I två veckor försöker vi få Hjärta till Hjärta att visa oss något dokument som motbevisar arbetarnas berättelser. På mejl skriver Rickard Klerfors att de inte kan visa något på grund av sekretess och tidsfrist. Sedan vi sände första delen av vår granskning för en vecka sedan har vi återvänt till Pauleasca i Rumänien. Arbetare berättar för oss att samma dag vi sände, alltså i måndags, så var företrädare för Hjärta till Hjärtas projekt tillbaka i byn och delade ut kontrakt.  Nu har vi det. Jag har kontraktet i huset.  Ok. Kan jag titta på det? Ja.Vi får se flera anställningskontrakt men samtliga saknar registreringsnummer och stämplar som enligt myndigheterna krävs för att de ska vara giltiga. De är utfärdade den 22 april 2016 det vill säga drygt två veckor tidigare. Ersättningen per korg - är samma som innan. 15 lei - strax över 30 kronor. Längst ner på kontraktet stämpel från Stiftelsen FDES - Hjärta till Hjärtas samarbetspartner i Rumänien. Vem som signerat går inte att tyda.Vi har frågor kvar att ställa till Hjärta till hjärta; har de de svenskar som skänkt pengar och köpt korgarna fått korrekt information om vad de har bidragit till? Har de betalat svarta löner till arbetarna i biståndsprojektet?Vi har framfört kritiken som framkommer i programmet till stiftelsen FDES i Rumänien. Ledaren Valentin Preda tillbakavisar alla uppgifter vi har tagit fram. Han vill inte ställa upp på någon bandad intervju men framför i sms och på mejl att hela korgprojektet skötts enligt rumänsk lag och de har inte gjort någonting fel eller olagligt.Vi gör ett sista försök att få svar från Hjärta till Hjärta och ringer verksamhetsansvarige Anders Holmefur.  Jag återkommer imorgon. Hej då.  Efter det får jag ett sms. Anders Holmefur skriver:"Vi har inget mer att säga nu. Vi har under så många timmar ägnat uppmärksamhet åt dina frågor. Finns det ytterligare kritik och allvarliga anklagelser så får vi återkomma i den form som vi själva väljer."Reporter: Magnus Arvidson Produktionsbolaget FiltÖvriga reportrar: Nana Håkansson, Stefan Mako och Maria Turdén P4 Östergötland  Producent: Andreas LindahlKontakt: kaliber@sverigesradio.se