Podcasts about gunnar myrdal

Socialdemokraten Alva Myrdal var en av folkhemmets sociala ingenjörer, men också en hyllad diplomat och nedrustningsförhandlare. Och hon var en av Sveriges mest framgångsrika och berömda kvinnor – inte minst på 1930-talet, då hon och maken Gunnar Myrdal slog igenom med boken ”Kris i befolkningsfrågan”.Programledare och manus: Kent Werne. Podden produceras av Straydog studios på uppdrag av LO, och i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.Medverkande i detta avsnitt: Historikern, genusforskaren och feministen Yvonne Hirdman, vars biografi ”Det tänkande hjärtat – boken om Alva Myrdal” (utgiven av Ordefront) också ligger till grund för avsnittet. Andra böcker som använts: ”Svensk Historia 1920-1965”, utgiven av Norstedts och ”Mellankrigstider” av Yvonne Hirdman, utgiven av Ordfront. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är mycket svamp just nu. I en aktuell utställning undersöks svampens roll i konst och vetenskap. Och på bio har svampar börjat utrota mänskligheten i svenska thrillern Fungi. Ett scenario som känns igen från HBO-succéserien The last of us. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På utställningen ”Fungi. Svampar i konst och vetenskap” som nyligen öppnade på Nobelprismuseet i Stockholm finns artisten Björks svampmönstrade scenkläder och tecknade serier om hussvamp.I den svenska lågbudgetfilmen ”Fungi” har en ny, okänd art av svamp slagit ut stora delar av mänskligheten. Fyra svenska regissörer har tillsammans skrivit och regisserat filmen. Kulturredaktionens kritiker Joakim Silverdal har sett ”Fungi”.SAMTAL: ”DE HEMLIGA BREVEN” OM FAMILJEN MYRDALFamiljen Myrdal var en av Sveriges mest omtalade familjer på 1900-talet. Alva och Gunnar Myrdal var med och byggde upp det svenska folkhemmet och fick varsitt Nobelpris. Men på ålderns höst föll paret i aktning när sonen Jan Myrdal skrev boken ”Barndom” med kraftfulla anklagelser om hur dåliga de var som föräldrar. Nu har en ny bok kommit om familjen, ”De hemliga breven”. Kulturredaktionens Katarina Wikars har läst den.REPORTAGE: OBEHAGLIGT I FERNANDA MELCHORS ”PARADAIS”Romanen ”Paradais” utspelar sig i ett lyxigt bostadsområde, inhägnat och låst för besökare. Här möts två tonårskillar. Den ene arbetar där, klipper gräs och jagar råttorna i paradiset, den andre lever lyxlivet, jäser vid poolen och fantiserar om allt han skulle vilja göra med grannfruns kropp. Till slut förenas de i hopplöshet och brutalitet.Programledare: Jesper CederstrandProducent: Esfar Ahmad

Friedrich August von Hayek (8 May 1899 – 23 March 1992), often referred to by his initials F. A. Hayek, was an Austrian-British economist and political philosopher who made contributions to economics, political philosophy, psychology, intellectual history, and other fields. Hayek shared the 1974 Nobel Memorial Prize in Economic Sciences with Gunnar Myrdal for work on money and economic fluctuations, and the interdependence of economic, social and institutional phenomena. His account of how prices communicate information is widely regarded as an important contribution to economics that led to him receiving the prize. During his teenage years, Hayek fought in World War I. He later said this experience, coupled with his desire to help avoid the mistakes that led to the war, drew him into economics. He earned doctoral degrees in law in 1921 and political science in 1923 from the University of Vienna. He subsequently lived and worked in Austria, Great Britain, the United States, and Germany. He became a British citizen in 1938. His academic life was mostly spent at the London School of Economics, later at the University of Chicago, and the University of Freiburg. He is widely considered a major contributor to the Austrian School of Economics. Hayek had considerable influence on a variety of political movements of the 20th century, and his ideas continue to influence thinkers from a variety of political backgrounds today. Although sometimes described as a conservative, Hayek himself was uncomfortable with this label and preferred to be thought of as a classical liberal. As the co-founder of the Mont Pelerin Society he contributed to the revival of classical liberalism in the post-war era. His most popular work, The Road to Serfdom, has been republished many times over the eight decades since its original publication. Hayek was appointed a Companion of Honour in 1984 for his academic contributions to economics. He was the first recipient of the Hanns Martin Schleyer Prize in 1984. He also received the Presidential Medal of Freedom in 1991 from President George H. W. Bush. In 2011, his article "The Use of Knowledge in Society" was selected as one of the top 20 articles published in the American Economic Review during its first 100 years. Original videos ⁠here⁠⁠, here and here Full Wikipedia entry ⁠here⁠ Friedrich von Hayek's books ⁠here --- Support this podcast: https://podcasters.spotify.com/pod/show/theunadulteratedintellect/support

Repeal of anti-miscegenation laws, 1948–1967. In 1948, the California Supreme Court ruled in Perez v Sharp (1948) that the California anti-miscegenation laws violated the Fourteenth Amendment to the United States Constitution, the first time since Reconstruction that a state court declared such laws unconstitutional, and making California the first state since Ohio in 1887 to overturn its anti-miscegenation law. The case raised constitutional questions in states which had similar laws, which led to the repeal or overturning of such laws in fourteen states by 1967. Sixteen states, mainly Southern states, were the exception. In any case, in the 1950s, the repeal of anti-miscegenation laws was still a controversial issue in the U.S., even among supporters of racial integration. In 1958, the political theorist Hannah Arendt, a Jewish refugee from Nazi Germany, who escaped from Europe during the Holocaust, wrote in an essay in response to the Little Rock Crisis, the Civil Rights struggle for the racial integration of public schools which took place in Little Rock, Arkansas, in 1957, that anti-miscegenation laws were an even deeper injustice than the racial segregation of public schools. The free choice of a spouse, she argued in Reflections on Little Rock, was "an elementary human right": "Even political rights, like the right to vote, and nearly all other rights enumerated in the Constitution, are secondary to the inalienable human rights to 'life, liberty and the pursuit of happiness' proclaimed in the Declaration of Independence; and to this category the right to home and marriage unquestionably belongs." Arendt was severely criticized by fellow liberals, who feared that her essay would arouse the racist fears common among whites and thus hinder the struggle of African Americans for civil rights and racial integration. Commenting on the Supreme Court's ruling in Brown v Board of Education of Topeka against de jure racial segregation in education, Arendt argued that anti-miscegenation laws were more basic to racial segregation than racial segregation in education. Arendt's analysis of the centrality of laws against interracial marriage to white supremacy echoed the conclusions of Gunnar Myrdal. In his essay Social Trends in America and Strategic Approaches to the Negro Problem (1948), Myrdal ranked the social areas where restrictions were imposed by Southern whites on the freedom of African Americans through racial segregation from the least to the most important: jobs, courts and police, politics, basic public facilities, "social equality" including dancing and handshaking, and most importantly, marriage. This ranking was indeed reflective of the way in which the barriers against desegregation fell under the pressure of the protests of the emerging civil rights movement. First, legal segregation in the army, in education and in basic public services fell, then restrictions on the voting rights of African-Americans were lifted. These victories were ensured by the Civil Rights Act of 1964. But the bans on interracial marriage were the last to go, in 1967. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/law-school/message Support this podcast: https://podcasters.spotify.com/pod/show/law-school/support

UCSB economist Peter Rupert breaks down the theory and data behind rent control, the latest housing protection program to hit Santa Barbara. The Santa Barbara City Council will vote on the topic on Tuesday, April 12, 2022. Rupert says that rent control has never worked successfully in any community in the world. He says economist Milton Friedman and Swedish economist Gunnar Myrdal agree that rent control doesn't work. Rupert shares data and studies about the economics behind rent control. A better solution, he said, is for the government to just give the money directly to those in need for rent, rather than capping the amount of rent property owners can charge. Rupert, the director of the Economic Forecast Project also talks about the state of the economy coming out of COVID-19 and what's ahead finally for Santa Barbara. If you like this podcast, please visit www.santabarbaratalks.com and consider a financial contribution. Also, please subscribe to this podcast to get original content before anyone else. Joshua Molina is a college instructor and journalist and talks with the most interesting and intriguing individuals and the issues of the day. Santa Barbara Talks is Santa Barbara No. 1 podcast. Please subscribe now.

At more than 1,500 pages in length Gunnar Myrdal's  “An American Dilemma: The Negro Problem and Modern Democracy,” remains a foundational text on issues of race, politics, and power in the US. Published in 1944 by Swedish  economist, Gunnar Myrdal, the study was commissioned and supported by the Carnegie Corporation of New York who believed that the European outsider could produce a more “unbiased” analysis. This choice by Carnegie philanthropists has shaped the study of race in America for more than 7 decades. A new book from Maribel Morey, “White Philanthropy: Carnegie Corporation'sAn American Dilemma and the Making of a White World Order” examines this influential text and the powerful monied interests behind it. Morey is also the Founding Executive director of the Miami Institute for the Social Sciences.  

At more than 1,500 pages in length Gunnar Myrdal's  “An American Dilemma: The Negro Problem and Modern Democracy,” remains a foundational text on issues of race, politics, and power in the US. Published in 1944 by Swedish  economist, Gunnar Myrdal, the study was commissioned and supported by the Carnegie Corporation of New York who believed that the European outsider could produce a more “unbiased” analysis. This choice by Carnegie philanthropists has shaped the study of race in America for more than 7 decades. A new book from Maribel Morey, “White Philanthropy: Carnegie Corporation'sAn American Dilemma and the Making of a White World Order” examines this influential text and the powerful monied interests behind it. Morey is also the Founding Executive director of the Miami Institute for the Social Sciences.  

Since its publication in 1944, many Americans have described Gunnar Myrdal's An American Dilemma as a defining text on US race relations. Funded by the Carnegie Corporation, Myrdal's research explored the socio-economic conditions experienced by much of the black population in the United States, and proposed policies which would encourage assimilation of those communities into white America. But why did Carnegie commission such work? Maribel Morey, founding Executive Director of the Miami Institute for the Social Sciences, explores the origins of An American Dilemma in her new book, White Philanthropy: Carnegie Corporation's An American Dilemma and the Making of a White World Order. Through extensive archive research she reveals the racial politics underpinning Myrdal's work, and the concern of those involved for maintaining white domination of the United States.  In this episode, Ben speaks to Maribel about her findings, in conversation with Inderjeet Parmar, Professor of Internaitonal Politics at City, University of London.  Find the book: White Philanthropy: Carnegie Corporation's An American Dilemma and the Making of a White World Order - https://uncpress.org/book/9781469664743/white-philanthropy/ Credits: Speakers: Maribel Morey, Inderjeet Parmar Host: Ben Horton Editor: Jamie Reed Recorded and produced by Chatham House

Since its publication in 1944, many Americans have described Gunnar Myrdal's An American Dilemma as a defining text on US race relations. Funded by the Carnegie Corporation, Myrdal's research explored the socio-economic conditions experienced by much of the black population in the United States, and proposed policies which would encourage assimilation of those communities into white America. But why did Carnegie commission such work? Maribel Morey, founding Executive Director of the Miami Institute for the Social Sciences, explores the origins of An American Dilemma in her new book, White Philanthropy: Carnegie Corporation's An American Dilemma and the Making of a White World Order. Through extensive archive research she reveals the racial politics underpinning Myrdal's work, and the concern of those involved for maintaining white domination of the United States.  In this episode, Ben speaks to Maribel about her findings, in conversation with Inderjeet Parmar, Professor of Internaitonal Politics at City, University of London.  Find the book: White Philanthropy: Carnegie Corporation's An American Dilemma and the Making of a White World Order - https://uncpress.org/book/9781469664743/white-philanthropy/ Credits: Speakers: Maribel Morey, Inderjeet Parmar Host: Ben Horton Editor: Jamie Reed Recorded and produced by Chatham House

Rudolf Kjellén hör till en av Sveriges mest inflytelserika statsvetare genom tiderna. Men hans kontroversiella person och åsikter har gjort att stora delar av hans tankegods om nationalstatens natur, har fallit i glömska. Vem var mannen som myntade begreppet geopolitik och kallats för Sveriges viktigaste statsvetare vid sidan om Gunnar Myrdal? Varför plockar dagens högerradikala upp hans idéer? Och vad finns det för paralleller mellan 1914 års idéer och dagens radikalkonservativa - som vill se ett brott med arvet från 1968?   Gäst är Christian Abrahamsson, fil. dr i kulturgeografi och kulturskribent som är aktuell med essän Radikalkonservatismens rötter - Rudolf Kjellén och 1914 års idéer. Programledare är Andreas Johansson Heinö, förläggare på Timbro förlag.

In 1982, the Swedish social reformer, writer and diplomat, Alva Myrdal, was awarded the Nobel Peace Prize for her work on nuclear disarmament. She was only the 7th woman in history to win the award, which she received jointly with Mexican diplomat Alfonso Garcia Robles. In the 1930s and 40s, Alva Myrdal had, with her husband Gunnar Myrdal, developed the ideas behind Sweden's famed welfare state which had transformed Sweden into the modern country we know today. She was also the first woman to be given a senior post at the United Nations. Alva Myrdal's daughter Kaj Foelster has been telling Louise Hidalgo about her mother's life and work. Picture: Alva Myrdal in 1976 on the publication of her book The Game of Disarmament (credit: Keystone/Getty Images)

Neste episódio a aluna Natalia Comar nos conta sobre as discussões em torno do Racismo e da Democracia, por meio do impacto do livro An American Dilema de Gunnar Myrdal nos EUA e no Brasil. Confiram. O texto utilizado no episódio de hoje é "Dois países, o mesmo dilema? Reflexões sobre a democracia e o racismo nos Estados Unidos e no Brasil" escrito por Gustavo Mesquita e publicado na Revista Estudos Históricos em agosto de 2019. Link para o texto completo: https://www.scielo.br/pdf/eh/v32n67/2178-1494-eh-32-67-429.pdf Sigam nossas redes sociais: Instagram, Facebook e Youtube.

Hoy, en el decimoctavo capítulo de «La cátedra de Dalmacio» (CátD), presentado y conducido por Enrique Baeza, Dalmacio Negro Pavón (catedrático de Ciencias Políticas y autor de numerosos artículos y libros) analiza un artículo publicado en 2016 por la exeurodiputada danesa Ida Auken y miembro del Foro Económico Mundial, quien también ha sido ministra de medio ambiente de Dinamarca. Actualmente es diputada en el Parlamento danés con el partido socialdemócrata. https://www.weforum.org/agenda/2016/11/how-life-could-change-2030/ El Establishment tiene su plan. La sociedad aburrida y cansada se ve abocada a la revolución. De nosotros depende que sea la revolución de la libertad política colectiva para estar a la altura en este combate constante, histórico y cíclico contra las oligarquías. Referencias de Dalmacio Negro en este programa: - Gunnar Myrdal. "El Estado del Futuro" - Hans Jonas. "El Principio de responsabilidad (ensayo de una ética para la civilización tecnológica)" - Erst Jünger. "La emboscadura"

Dette er første afsnit i tredje sæson af serien Vov at Vide. Siden 1950’erne har verdenssamfundet forsøgt at mindske fattigdom og global ulighed. Alligevel stiger uligheden både globalt og i de enkelte lande, og det har vist sig svært at finde en effektiv løsning på problemet. Men måske kan vi tage ved lære af historien og genoverveje nogle af de idéer, som store tænkere har haft gennem tiden. Lige netop det undersøger Christian Christiansen, der blandt andet forsker i de to økonomer Gunnar Myrdal og Amartya Sen, der hver især haft stor indflydelse på, hvordan vi forsøger at skabe udvikling i fattige lande i verden. Bliv klogere på global ulighed set fra et historisk perspektiv i denne episode af Vov at Vide. Podcasten er sponsoreret af og lavet i samarbejde med Danmarks Frie Forskningsfond. Medvirkende: Christian Christiansen, lektor og idéhistoriker ved Institut for Kultur og Samfund på Aarhus Universitet Vært og research: Marie Barse Produktion: Kristian Højgaard Nielsen og Jais Baggestrøm Koch Redaktør: Jais Baggestrøm Koch

Dette er første afsnit i tredje sæson af serien Vov at Vide. Siden 1950’erne har verdenssamfundet forsøgt at mindske fattigdom og global ulighed. Alligevel stiger uligheden både globalt og i de enkelte lande, og det har vist sig svært at finde en effektiv løsning på problemet. Men måske kan vi tage ved lære af historien og genoverveje nogle af de idéer, som store tænkere har haft gennem tiden. Lige netop det undersøger Christian Christiansen, der blandt andet forsker i de to økonomer Gunnar Myrdal og Amartya Sen, der hver især haft stor indflydelse på, hvordan vi forsøger at skabe udvikling i fattige lande i verden. Bliv klogere på global ulighed set fra et historisk perspektiv i denne episode af Vov at Vide. Podcasten er sponsoreret af og lavet i samarbejde med Danmarks Frie Forskningsfond. Medvirkende: Christian Christiansen, lektor og idéhistoriker ved Institut for Kultur og Samfund på Aarhus Universitet Vært og research: Marie Barse Produktion: Kristian Højgaard Nielsen og Jais Baggestrøm Koch Redaktør: Jais Baggestrøm Koch

Austrian-born economist Friedrich A. Hayek was noted for his criticisms of the Keynesian welfare state and of totalitarian socialism which was laid out in his popular book The Road to Serfdom (1944). In 1974, he shared the Nobel Prize for Economics with Swedish economist Gunnar Myrdal. Nicholas Wapshott is the author of Keynes/Hayek: The Clash That Defined Modern Economics and Ronald Reagan and Margaret Thatcher: A Political Marriage. A former senior editor at the London Times and the New York Sun, he is now international editor at Newsweek, and lives in New York City. He joins us on Culture Insight to share his insight into the life and work of Friedrich A. Hayek.

Det pratas mycket om skolan och hur undervisningen egentligen borde se ut. För att frågan ska bli meningsfull måste man dock börja från början: Vad är egentligen syftet med skolan överhuvudtaget? ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I den svenska skoldebatten framförs inte sällan åsikten att skolan inte ska fostra eleverna utan att det är ett jobb för föräldrarna. Det är en underlig idé eftersom det faktiskt inte går att interagera med andra människor utan att överföra normer och förmedla idéer om önskvärda beteenden. Att skolan också ska fostra och inte bara förmedla faktakunskaper har dessutom en lång tradition. Karaktärsdaning har varit ett viktigt inslag i både teori och praktik inom undervisning sedan det antika Grekland. Ofta har det handlat om att fostra till disciplin och underkastelse under auktoritet men tankarna om att genom utbildningen ge människor förmåga att leva i frihet och samförstånd med andra och känna ansvarskänsla är minst lika gamla. I Sverige kom kristen fostran att få en framträdande roll i den svenska folkskola som växte fram under 1800-talet. Barn skulle läras vad som ur kristen synvinkel var rätt och fel, eller gott och ont, men också vad som var svenskt och osvenskt. Skolan fostrade enligt Herbert Tingsten under denna tid för Gud och fosterlandet. Det var inte kunskap för frigörelse eller ens för yrkeslivet utan kontroll över de lägre samhällsskikten som var det främsta målet med denna tids utbildning, skriver idéhistorikern Anders Burman i boken Pedagogikens idéhistoria. Dessutom fick skolan en viktig betydelse som praktisk barnförvaring när föräldrar fick arbete i den framväxande industrin. Kring sekelskiftet 1900 började mycket hända i synen på skolans mening och form. Svenska Ellen Key var en av föregångarna med sin bok Barnets århundrade där hon förespråkade att skolan skulle fostra barn till upplysta, omdömesgilla och demokratiska medborgare. Kadaverdisciplin och passiv indoktrinering måste därför bort ur undervisningen. Två andra personer med inflytande över den svenska skolans utveckling var Alva och Gunnar Myrdal som i sin bok Kris i befolkningsfrågan, från 1934, menade att dåtidens skola genom sitt arbetssätt fostrade människor till att bli lydiga, själviska och tävlingsinriktade och istället behövde börja ta större ansvar för barnets sociala karaktärsdaning i skolan: grupparbeten och ömsesidigt hjälpande skulle förändra det. Också de framhöll att skolans uppgift borde vara att forma barnen till demokratiska människor. Så vad anser vi vara skolans övergripande mål idag? Det pratar vi väldigt lite om. Man kan nästan få intrycket att det är att prestera bra på PISA och andra tester. Medlen har blivit målet ett minst sagt torftigt sådant. Men, som den nederländske utbildningsfilosofen Gert Biesta konstaterar i boken God utbildning i mätningens tidevarv: föreställningen om god utbildning är en normativ fråga som kräver värdeomdömen och därför kan den aldrig besvaras av mätningsresultat eller forskningsevidens. För att det ska vara möjligt för skolans praktiker att luta sig mot vetenskap och evidens måste någon först avgöra vilken vetenskap som är relevant, och det beror på vilka avsikter vi har med skolan. Så vad har en av dagens främsta moderna utbildningsfilosofer att säga om meningen med att gå i skolan? Gert Biesta konstaterar att vissa menar att skolor bara ska ägna sig åt kvalificering, det vill säga förberedelse för yrkeslivet. Andra vill till det också lägga socialisering som innebär att bli en del av en samhällsgemenskap och lära sig fungera tillsammans med andra. Han själv slår även ett slag för subjektifiering, att utbildning alltid ska ha människans frihet i fokus. Utbildning är ju alltid ett ingrepp i någons liv och det bör därför motiveras med att det på något sätt gör detta liv bättre: mer komplett, mer avrundat, mer perfekt och kanske även mer mänskligt. Den tid vi lever i kräver också att skolan gör stora insatser för att göra oss kapabla att leva i samförstånd, med respekt för andra människor och vår miljö, menar Biesta. I boken Bortom lärandet skriver han Vår viktigaste fråga är idag inte längre hur vi rationellt ska kunna bemästra naturens och samhällets värld utan hur vi lyhört ska kunna reagera på och fredligt leva tillsammans med det och den som är annorlunda. Slut citat. En annan av nutidens främsta utbildningsfilosofer är Nel Noddings från USA.  Hon menar att skolans uppgift är att förbereda elever att leva tillfredsställande liv både i sina hem, på sina arbeten och i samhället. Samarbete, kritiskt tänkande, problemlösande och kreativitet är viktiga mål för det tjugoförsta århundradets utbildning och hon nämner också syften som till exempel hälsa, medborgarskap och lycka. Nel Noddings anser att vi måste utbilda för ekologisk kosmopolitism, alltså en känsla av omsorg för hur våra samhällen påverkar jordens hälsa. Utbildning bör få oss att återknyta till den plats där vi lever och dess förutsättningar, och undervisningen behöver erbjuda möjligheter till engagemang i att bevara floder, dammar, djurliv och växter. Hon vill se fördjupade kursplaner i naturhistoria och mindre i nationers historia och betonar vikten av att lära ut samband; samband mellan de ämnen som lärs ut och mellan dem och det verkliga livet. Skolan ska också uppmuntra elever att lyssna och presentera sina argument både logiskt och hänsynsfullt. Vi vill inte skicka hem vildögda revolutionärer utan eftertänksamma, effektiva förändringsagenter, slår hon fast i sin bok Education and democracy. I dagens skola anses likvärdighet i undervisningen viktigt men är skolans uppgift då att få alla barn att kunna exakt samma saker? Eller är det snarare att hjälpa alla barn att komma underfund med hur de själva kan och vill leva sina liv och bidra till omvärlden på ett hänsynsfullt och konstruktivt sätt? Likvärdig betyder inte likadan. Det finns helt klart sådant som alla som vill klara sig på egen hand i vårt samhälle bör lära sig. Att kunna läsa och skriva är minst lika viktigt idag som för hundra år sedan och grundläggande kunskaper i matematik och samhällskunskap behöver vi också. Goda engelskkunskaper blir allt svårare att klara sig utan. Det finns också sådant som vi ur samhällssynvinkel kanske vill se till att alla får med sig från sin tid i vårt utbildningssystem, som har med vår kultur och historia att göra. Men motsvaras det verkligen av allt det som ingår i utbildningen idag? Den som dristar sig till att ställa sådana frågor anklagas lätt för att vara kunskapsfientlig men jag vill i så fall gärna vända på det och säga att de som tycker att frågorna om skolans mål, mening och relevans är oviktiga kan vara reflektions- och värdefientliga. Nel Noddings uppmanar oss att när vi möter idéer om hur skolan ska arbeta, eller med vad, alltid ställa några frågor: Kan det finnas moraliska invändningar mot det? Om inte, hur kan det vara till användning? För vem? Under vilka omständigheter? Gert Biesta skriver i sin tur om vår stora förtjusning i effektivitet och menar att vi, ställda inför påståenden om att en viss undervisning är effektiv, bör fråga: Effektiv för vad? och Effektiv för vem? För att kunna svara på dessa frågor behöver vi ha en bärande idé om vad det är vi vill att skolan ska göra med de barn och unga som går i den, men också vad vi inte vill att den ska göra.  Så vad vill vi egentligen åstadkomma med vårt utbildningssystem, och varför? Skulle vi kanske kunna börja samtalet om skolan där? Eva-Lotta Hultén, journalist och författare

Ben Fine (SOAS) This podcast is a recording of the Third SOAS Economics Alumni Lecture on " Post-Truth: An Alumni Economist’s Perspective". Ben Fine can draw upon fifty years as an academic economist, whether as student, researcher or policy advisor. Unintimidated by the increasing technical wizardry of mainstream economics, he will use his experience and experiences to expose the truths, half-truths and untruths of the dismal science to question whether the discipline might appropriately be seen as a precocious if shifting purveyor of what has come to be known as post-truth. Speaker biography: Ben Fine is Emeritus Professor of Economics at SOAS University of London. He has (co)authored or edited over thirty books and published over 250 articles covering a wide range of economic theory, economic and social policy, development economics, political economy and the history of economic thought, with a strong intellectual commitment to interdisciplinarity. Different books were awarded the Gunnar Myrdal and Deutscher Memorial Prizes. Ben served as a founding member of the Social Science Research Committee of the UK’s Food Standards Agency and chaired the Working Group on Reform of Slaughterhouse Controls. He was an expert witness at the Sizewell B Nuclear Power Inquiry, and served as one of four international expert advisors on President Mandela’s 1995/96 South African Labour Market Commission. He was Research Editor at the Industry and Employment Branch of the Greater London Council, and has advised UNDP, UNRISD, UNDESA, UNCTAD, Oxfam and other progressive organisations including trade unions and civil society organisations. He is Chair of the International Initiative for Promoting Political Economy. Speakers: Ben Fine (SOAS) Released by: SOAS Economics Podcasts

Alva Myrdal (1902–1986) var en av hjärnorna bakom det svenska folkhemmet. Tillsammans med sin make Gunnar Myrdal väckte hon många av de tankar om barnuppfostran, boende, befolkningstillväxt och välstånd som kom att forma den moderna välfärdsstaten. Deras bok "Kris i befolkningsfrågan" tillhör 1900-talets mest inflytelserika skrifter. Senare i sin karriär gjorde hon internationellt avtryck som nedrustningsförhandlare i FN, ett arbete som belönades med Nobels fredspris. Samtidigt är bilden av Alva Myrdal mångtydig. Var hon enbart en progressiv samhällstänkare eller också en av 30-talets iskalla socialingenjörer? Bildningspodden porträtterar en av det svenska 1900-talets mest inflytelserika tänkare. Gäst i studion är Yvonne Hirdman, professor emerita i historia vid Stockholms universitet. Hirdman är genushistoriker, specialiserad på det svenska 1900-talet och utkom 2006 med biografin "Det tänkande hjärtat. Boken om Alva Myrdal".

Alva Myrdal ville påverka samhället och göra nytta för människor. Hon ville få kvinnor att delta i arbetslivet och inte fastna i hemmet - därför skapade hon bland annat förskolan och förskollärarutbildningen. Tillsammans med maken Gunnar Myrdal la hon grunden för Sveriges moderna välfärdspolitik. Efter sin död blev Alva Myrdal symbolen för en iskall socialingenjör - hon kritiserades till exempel för sin syn på sterilisering. I hur stor grad ska politiken lägga sig i människors privatliv?

Alva Myrdal ville påverka samhället och göra nytta för människor. Hon ville få kvinnor att delta i arbetslivet och inte fastna i hemmet - därför skapade hon bland annat förskolan och förskollärarutbildningen. Tillsammans med maken Gunnar Myrdal la hon grunden för Sveriges moderna välfärdspolitik. Efter sin död blev Alva Myrdal symbolen för en iskall socialingenjör - hon kritiserades till exempel för sin syn på sterilisering. I hur stor grad ska politiken lägga sig i människors privatliv?

I mer än 70 år har författaren Jan Myrdal varit en stridbar och kontroversiell figur i den svenska offentligheten. Den snart 90-årige intellektuelle har ingen dödsskräck, men vägrar att bli dement. Han föds rakt in i offentligheten, år 1927, som son till de socialdemokratiska och akademiska superstjärnorna Alva och Gunnar Myrdal. De intellektuella ingenjörerna bakom det moderna Sverige folkhemmet. Men Jan Myrdal bryter med sina föräldrar och i sin mycket uppmärksammade barndomsskildring på 80-talet krossar han bilden av den perfekta familjen. I Söndagsintervjun i P1 berättar han om hur bråken och uppbrottet med Gunnar Myrdal har präglat hans eget faderskap. Och om hur "arbetet och könet" har präglat hela hans liv.  Sverige kallar han för ett lågbrynt och åldershatande land, och ger även en känga till landets kulturredaktörer. Intervjun börjar i hans bibliotek i Varberg med de 50 000 böckerna, men slutar i vår studio i Stockholm. Det visar sig inte vara helt lätt att intervjua den gamle skriftställaren.KontaktMail: sondagsintervjun@sverigesradio.se Facebook: Söndagsintervjun i P1 Twitter: @sondagsintervju Instagram: @sondagsintervjun_p1

De drömde om ett nytt samhälle och en ny litteratur och flera av idéerna förverkligades i det svenska folkhemmet. Men så hade man också med sig författare som Karin Boye och Gunnar Ekelöf och socialreformatorerna Alva och Gunnar Myrdal. Det handlar om Spektrum som både var tidskrift och förlag och som startades av några unga radikaler i 30-talets Stockholm. De var den svenska motsvarigheten till Bloomsburygruppen. Johan Svedjedal har skrivit Spektrums historia, Maarja Talgre har träffat honom. Och hur ser det ut idag? Madeleine Grive som startade tidskriften 80-tal, som nu 30 år senare blivit 10-tal, tror på litteraturens förändrande kraft och det gör även gänget bakom Textival i Göteborg som brinner för den nya litteraturen. Och Mattias Nilsson på lilla skivbolaget Kning Disk låter musiken möta både konst och poesi - estetik som motkraft till kommersialismen. Mia Gerdin rapporterar. Röster som hörs i Biblioteket: Om Spektrum: Maarja Talgre intervjuar författaren/litteraturprofessorn Johan Svedjedal. Ur radioarkivet hör vi: Karin Boye, Gunnar Ekelöf, Alva och Gunnar Myrdal, Victor Svanberg, Erik Mesterton, T S Eliot, Sven Markelius Om eldsjälarna i Spektrums efterföljd: Mia Gerdin intervjuar Madeleine Grive, 10-tal Stina Nilsson och Magnus Bernvik från Textival Mattias Nilsson, Kning Disk Pamela Jaskoviak läser sin dikt Juni från skivan Radio Regn (2009)

I den radikala tidskriften Spektrum föddes under 1930-talet tankar och idéer som vi i efterhand kommit att förknippa med den svenska modellen, folkhemmet och modern svensk kultur- och arkitekturhistoria. I kretsen kring Spektrum fanns namn som Karin Boye, Gunnar Ekelöf och Alva och Gunnar Myrdal. De arbetade tillsammans och flera av dem delade också bostad i ett kollektiv. De drömde om ett nytt, rättvist och förnuftigt Sverige. Men samtidigt skakades gruppen av kärleksaffärer, triangeldramer och konflikter, och i omvärlden tornade mörka moln upp sig i form av Kreugerkraschen och nazismens frammarsch. Litteraturprofessorn Johan Svedjedal är aktuell med en bok om Spektrum och den svenska drömmen. I många operor är döden högst närvarande och får ofta avluta hela föreställningen. Nu är inte operan den enda konstformen där döden då och då dyker upp men operan är kanske den konstform där döden har sin mest naturliga plats och passar bäst in. Det menar Johan Stenström som är professor i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Programledare är Urban Björstadius.