Podcasts about liberias

Zum Thema: Die zweite von drei Friedensmenschen ist Leymah Gbowee. Ihre atemberaubende Geschichte handelt von 14 Jahren furchtbarer Gewalt im Bürgerkrieg Liberias (an dieser Stelle ist sogar eine Triggerwarnung angebracht) und einer missbräuchlicher Beziehung. Leymahs Geschichte ist aber auch die einer wütenden jungen Frau, die im Chaos ihres Lebens beinahe untergeht, am Ende aber einem ganzen Land zum Frieden hilft. Es geht um Kindersoldaten, eine Frauenarmee in weiß und eine Zusage Gottes, die lange auf ihre Erfüllung warten lässt.Anregungen und Fragen zur Predigt für dich oder deine Kleingruppe:2024-12-15 Leymah Gbowee.pdf Hilfe! Wenn du gut findest, was wir machen, kannst du uns gern unterstützen. Wir freuen uns über Spenden und brauchen sie auch! Infos, wie wir uns finanzieren und wie du helfen kannst, findest du auf unserer Webseite unter 'Spenden'. Am schnellsten und einfachsten geht eine Spende per paypal.me/citychurch. Konto: CityChurch Würzburg IBAN: DE37452604750010857200 BIC: GENODEM1BFG Vielen Dank! Episoden-Details: Thema: Friedensmenschen 2) Leymah Gbowee PredigerIn: Christoph Schmitter Zeit & Ort: 15. Dezember 2024, Z87 Dauer: 33:56 min

Politik und Fussball sind in Afrika eng verwoben. Der Präsident redet dem Nationalcoach in die Aufstellung rein. Der Fifa-Chef wird ohne Afrika nicht gewählt. Und in der Elfenbeinküste soll gar das Nationalteam einen Bürgerkrieg beendet haben. «Das Turnier ist ein Erfolg für den Präsidenten!» Der Matchbesucher am Afrikacup in der Elfenbeinküste unterstützt das Heimteam. Und er applaudiert dem Präsidenten Alassane Ouattara, der im Auto eine Stadionrunde dreht. Klubbesitzer nutzen den Sport als Einstiegshilfe in die Politik. «Als Politiker suchst du Unterstützung bei Kirchen, Gewerkschaften und Fussballclubs», erklärt ein kenianischer Klubpräsident. Mit George Weah wurde ein früherer Weltfussballer gar Staatspräsident Liberias. Der Fussball bringt Menschen zusammen. In der Elfenbeinküste bat Captain Didier Drogba die Bürgerkriegsparteien: «Vergebt euch, legt die Waffen nieder!» Afrikas Fussballbegeisterung nutzt auch Fifa-Präsident Gianni Infantino. Ohne die Unterstützung der nationalen Verbände wäre er nie ins Amt gewählt worden. Dafür zeigt er sich gerne erkenntlich.

Politik und Fussball sind in Afrika eng verwoben. Der Präsident redet dem Nationalcoach in die Aufstellung rein. Der Fifa-Chef wird ohne Afrika nicht gewählt. Und in der Elfenbeinküste soll gar das Nationalteam einen Bürgerkrieg beendet haben. «Das Turnier ist ein Erfolg für den Präsidenten!» Der Matchbesucher am Afrikacup in der Elfenbeinküste unterstützt das Heimteam. Und er applaudiert dem Präsidenten Alassane Ouattara, der im Auto eine Stadionrunde dreht. Klubbesitzer nutzen den Sport als Einstiegshilfe in die Politik. «Als Politiker suchst du Unterstützung bei Kirchen, Gewerkschaften und Fussballclubs», erklärt ein kenianischer Klubpräsident. Mit George Weah wurde ein früherer Weltfussballer gar Staatspräsident Liberias. Der Fussball bringt Menschen zusammen. In der Elfenbeinküste bat Captain Didier Drogba die Bürgerkriegsparteien: «Vergebt euch, legt die Waffen nieder!» Afrikas Fussballbegeisterung nutzt auch Fifa-Präsident Gianni Infantino. Ohne die Unterstützung der nationalen Verbände wäre er nie ins Amt gewählt worden. Dafür zeigt er sich gerne erkenntlich.

Från 2020. Ebola är ett av världens mest dödliga virus, men utbrotten är oftast begränsade till isolerade platser. Mardrömmen blir verklighet när smittan når större städer i Västafrika år 2014. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. När blödarfebern ebola bryter ut i Liberias huvudstad Monrovia stundar en katastrof. Dödligheten är så hög att majoriteten av de smittade inte överlever. Sjukvården har inte tid eller kapacitet att ta hand om alla som blir sjuka. Skräcken att sjukdomen ska spridas utanför de drabbade områdena växer hos omvärlden.Medverkande: Olive Melissa Horace, svensk-liberian som var i Liberia under utbrottet.Stefan Liljegren, katastrofkoordinator.Bo Niklasson, virusexpert, fd. professor på Smittskyddsinstitutet.Anders Tegnell, statsepidemiolog.Adaora Okoli, ebolasmittad läkare i Nigeria.Johan von Schreeb, katastrofläkare.Helena Nordenstedt, läkare och frivillig.Agneta Rosling, änka till Hans Rosling.En dokumentär av: Gustav Asplund / Produktionsbolaget Filt.Exekutiv producent: Jon Jordås.Dokumentären är producerad 2020.

Allt talar för att Albin Ekdal återvänder till allsvenskan och Djurgården. Onsdagsmorgonen bjöd även på nyheten om att Hammarby värvar två eftertraktade talanger från Liberia. I IFK Norrköping fortsätter tränarjakten och favoriten hittas på Island. Och just det, Jonah Kusi-Asare togs inte ut till januariturnén – nu slåss två andra landslag om AIK-talangen. Med: Elvira Dietmann och Anel Avdic.

Allt talar för att Albin Ekdal återvänder till allsvenskan och Djurgården. Onsdagsmorgonen bjöd även på nyheten om att Hammarby värvar två eftertraktade talanger från Liberia. I IFK Norrköping fortsätter tränarjakten och favoriten hittas på Island. Och just det, Jonah Kusi-Asare togs inte ut till januariturnén – nu slåss två andra landslag om AIK-talangen. Med: Elvira Dietmann och Anel Avdic.

Du forstår ikke rigtig hvor mange forskellige genre, udtryk, kontinenter, årtier, farver, sindstilstande og former for temperament vi skal igennem i denne uges program. De arabiske tilstande fra sidste uge går lidt igen i form af mere musik fra Algeriets kabyle-folk. Vi skal have følsom og fræk folk fra Libanon, høre canadisk poprocket disco, mæske os i noget rigtig støvet og tung italiensk boogie fra en rimelig fed fyr der hedder Sunny Boy. Du får også Liberias svar på Michael Jackson: Tecumsay Roberts, som har fået sit navn pga. hans enorme popularitet i hjemlandet op igennem 80'erne. Vil man kunne kalde det en sonisk kakofonisk radiofonisk pærevælling? Ja, det ville man, men det lyder simpelthen for irriterende, så du bør egentlig bare lytte vildt meget til denne udgave af dit yndlingssolskinsprogram: Vistis Vinyler.

Maria Sveland hann precis hem ifrån sin reportageresa till Liberia innan corona lamslog världen. Nu tar hon kontakt med de aktivister hon träffade då. Landets flickor och kvinnor levde redan på en av de fattigaste platserna i världen. Utan sjukvård, ordentliga vägar eller ens vatten. Hur slog pandemin mot dem?När det här avsnittet släpps har världens rikaste länder roffat sig av vaccinet, medan medan Liberias befolkning fortfarande väntar på första dosen. Maria pratar med Naomi Tulay Solanke, en av de många hjältinnor som gör det arbete som ingen annan vill eller orkar. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

”Det är ett rätt obskyrt krig, du har nog aldrig hört talas om det ...”. I vårt mest obskyra avsnitt hittills så återkommer vi till hipsterkrigen och den här gången till de som utkämpades under 1990-talet. Eller i varje fall två av dem. Nej, vi förstår inte heller hur vi hann med fyra krig i avsnitt fem. Oavsett vandrar Mattis i väg till mörkrets hjärta och går igenom Liberias och Sierra Leones krig under 1990-talet medan Per ger sig i kast med att beskriva krigen om Nagorno-Karabach. I båda fallen rör det sig om förvirrande konflikter som i praktiken är förmoderna krig i modern tid, så ta med papper och penna. Dessutom: krigsherrar, stora skägg, otroliga tragedier, rövhattar, ryssar som utkämpar krig mot ryssar, praktarslen, dagen då 50 procent av armeniska flygvapnet förintades av friendly fire, medicinmän från Togo, tungt beväpnade gruvarbetare och mycket mer. Stötta oss på Patreon!Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ebola är ett av världens mest dödliga virus, men utbrotten är oftast begränsade till isolerade platser. Mardrömmen blir verklighet när smittan når större städer i Västafrika år 2014. Svenska läkare är frivilliga i hjälpinsatsen. När blödarfebern ebola bryter ut i Liberias huvudstad Monrovia stundar en katastrof. Dödligheten är så hög att majoriteten av de smittade inte överlever. Sjukvården har inte tid eller kapacitet att ta hand om alla som blir sjuka. Skräcken att sjukdomen ska spridas utanför de drabbade områdena växer hos omvärlden. Medverkandelista: Olive Melissa Horace, svensk-liberian som var i Liberia under utbrottet. Stefan Liljegren, katastrofkoordinator. Bo Niklasson, virusexpert, fd. professor på Smittskyddsinstitutet. Anders Tegnell, statsepidemiolog. Adaora Okoli, ebolasmittad läkare i Nigeria. Johan von Schreeb, katastrofläkare. Helena Nordenstedt, läkare och frivillig. Agneta Rosling, änka till Hans Rosling. En dokumentär av: Gustav Asplund / Produktionsbolaget Filt. Exekutiv producent: Jon Jordås. År: 2020.

Joe gifte sig och skaffade barn pga omgivningens press och förväntan. Men i hemlighet drömde han om att ett annat liv. Jennifer fick sitt högra långfinger avbitet i en attack från en granne. Nu kämpar de sida vid sida i LEGAL, Liberias största organisation för HBTQ-personer.Här utbildas poliser, lärare, vårdpersonal och religiösa ledare i HBTQ-personers rättigheter. Men det är ett tufft och långdraget arbete i ett land där de flesta är djupt religiösa och där homofobin är utbredd.Hör deras berättelser i säsongsavslutningen för Body Rights. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På akutmottagningen för våldtagna i Monrovia, Liberias huvudstad, möter personalen tunga berättelser om sexuellt våld varje dag. Den yngsta patienten som kommit hit var 8 månader, den äldsta 53. Men de låter inte dessa traumatiserande händelser knäcka dem. "Jag tvingar mig själv att orka för överlevarnas skull," berättar sjuksköterskan Myra. "De behöver mig." I ett land där över hälften av kvinnorna har erfarenhet av sexuellt våld skulle det behövas en One stop clinic i vartenda gatuhörn, men i verkligheten finns det bara fem såna här kliniker i hela Liberia.I Liberia sägs det vara kvinnorna som löser samhällsproblem, vare det sig ett inbördeskrig eller ett virusutbrott. I detta avsnitt möter du kvinnorna som dedikerat sina liv till att utrota det grova sexuella våldet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Året är 2005. Antalet våldtäkter mot barn ökar plötsligt drastiskt i slumområdet West Point, i Liberias huvudstad Monrovia. Nelly Cooper och hennes vänner står handfallna och förtvivlade. De bestämmer sig för att göra någonting.Men hur gör man livet bättre och säkrare för kvinnor och barn på en av de mest utsatta platserna i världen? Där livet genomsyras av svår fattigdom och 75 000 invånare delar på totalt fyra toaletter? Följ med Maria Sveland till West Point Women's Center och hör Nelly berätta. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

There are people saying we must do whatever the pope tells us in all things. They would have followed Popes Honorious and Liberias into perdition. Sources: https://www.returntotradition.org Contact Me: Email: return2catholictradition@gmail.com Support My Work: Patreon https://www.patreon.com/AnthonyStine SubscribeStar https://www.subscribestar.net/return-to-tradition Physical Mail: Anthony Stine PO Box 3048 Shawnee, OK 74802 Follow me on the following social media: https://www.youtube.com/channel/UCbgdypwXSo0GzWSVTaiMPJg https://www.facebook.com/ReturnToCatholicTradition/ https://twitter.com/pontificatormax https://www.minds.com/PiusXIII https://gloria.tv/Return%20To%20Tradition Back Up https://www.bitchute.com/channel/9wK5iFcen7Wt/ anchonr.fm/anthony-stine +JMJ+ --- Support this podcast: https://anchor.fm/anthony-stine/support

Axl Rose, Liberias flagga, luktfri hönsbajs, engagerande karaktärer och vad har egentligen hänt Henriks tandborste? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Först åratal av inbördeskrig. Sedan historiens värsta ebolautbrott. De senaste decenniernas omvälvande händelser har satt djupa spår hos Liberias befolkning, inte minst på den psykiska hälsan. Men det finns hjälp att få – inom ramen för Läkare Utan Gränsers psykiatriska projekt i Monrovia.

Viel, hilft viel? Medikamente können hilfreich sein, keine Frage. Aber nehme ich blind jede Pille? Wohl kaum! Aber bei Liberias greifen wir gerne beherzt zu und beachten kaum die verbundenen Risiken und Nebenwirkungen. Diese Folge bring Licht ins Dunkele.

En semesterfräsch Liselott berättar varför ön Lamu är ett paradis, Hanna drömmer mest om afrofuturism. Vi pratar också om Liberias borttappade miljoner och om den kenyanska bonden som fick alla rätt på sociala medier. 

I Den röda tråden avsnitt 37 leder Kike Bertell dig från Liberias huvudstad Monrovia till uppkomsten av ordet "bananrepublik". Vägen går via amerikansk utrikespolitik. Mirka Kettunen hänger på så gott han kan.

Avsnitt 89 av Sveriges mest nyfikna fotbollspodd gästas av Dulee Johnson. Den skandalomsusade förre Häcken- och AIK-spelaren har fått en ny chans i Molde under Ole Gunnar Solskjaer. I podden berättar Johnson om ett liv utan alkohol där han ska gör allt för ta vara på möjligheten att spela fotboll på hög nivå, att han förstår att den norska klubben kör med kort kontrakt med möjlighet att bryta det och att han hoppas på ännu en comeback i Liberias landslag. Dessutom är Johnson rak om sitt tidigare liv; att det hände att han spelade match onykter, att han inte lyssnade på alla som ville hjälp honom, att han ber alla han sårat om ursäkt, att han inte skyller på någon annan än sig själv och att han är glad att han fortfarande lever. Dulee Johnson talar även om hur det var när han kom till Sverige och lilla Floda som 15-åring, att han blev stjärna för snabbt och inte förstod vad som krävdes och att det gör ont att tänka att många såg sin chans att tjäna pengar på pojken Dulee Johnson. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I januari 1989 landade Miriam Sio Lodenius i Liberias huvudstad. Efter fem års brevkorrespondens skulle hon träffa sin pappa för första gången. Den främsta och första förebilden. Men vem var han? När Miriam Sio Lodenius gav sig iväg visste hon att hon hade fem syskon där i Afrika. Men vad som skulle hända när hon landade, det visste hon inte.  Vem var hon - här?Tidigt lärde jag mig att min färg inte var riktigt bra. Förbannade att jag inte förärats mammas vita färg. Ville bara vara som alla andra. Ibland tänkte jag förstås på pappa. Jag undrade om han någonsin tänkte på mig. Vem var han? Hur såg han ut? Miriam Sio Lodenius heter idag Miriam Bewetti Sio, bor i Stockholm och jobbar som scenkonstproducent och pedagog. Programmet Resan till pappa gavs nyligen ut i bokform och fortsätter också historien när Miriam åter besöker Liberia med sina egna barn.  Serien "Svenska berättelser" är producerad av Ola Hemström och är ett samarbete med Lyssnarnas Sommar och Sommar i P1.Vill du höra av dig till Miriam eller redaktionen?Maila ola.hemstrom@sr.seDu hittar även Svenska berättelser på Facebook. 

Hör om arbetet på den största ebolakliniken i Liberias huvudstad Monrovia, där antalet nya patienter nu minskar. Sökandet efter 43 försvunna studenter öppnar gamla sår i Mexiko. Och idag avgörs vem som blir Rumäniens nästa president, men oron för fult spel är stor. Redaktör är Martin Gens.

Årets ebola-utbrott i västra Afrika är det värsta hittills och situationen i de drabbade länderna är långt ifrån under kontroll. Dagens Kropp & Själ ägnar hela programmet åt det dödliga viruset som för första gången upptäcktes på 70-talet men nu sprider sig på ett nytt sätt. Stefan Liljegren, fältkordinator och chef för en ebolaklinik, beskriver läget på plats i Liberias huvudstad Monrovia. I Sverige har vi inte haft något fall ännu, med beredskapen finns. Vi besöker högisoleringsenheten i Linköping och hör vad som krävs för att vårda en person som drabbats av blödarfeber. Ännu finns inget botemedel mot sjukdomen, men professor Erica Sapphire vid Scripps institute i USA har de senaste tio åren arbetat med att få fram ett vaccin. Medverkar i programmet gör också Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar och vetenskapsjournalisten Inger Atterstam. 

Kosmo handlar om flyktingbarn och om hur man gestaltar deras erfarenheter. År 2003 hade konstnären Knutte Wester, som ett led i sitt examensarbete på konsthögskolan i Umeå, flyttat sin ateljé till en flyktingförläggning i Boliden. Dit kom den då 8-årige kosovoalbanske pojken Gzim Dervishi, och de två blev vänner. Drygt ett år senare blev de utvisade till Kosovo. Knutte Wester kunde inte släppa tankarna på Gzim, utan åkte till Kosovo, en resa som sen ledde till en resa till och så småningom blev dokumentärfilmen Gzim rewind. Kosmos Cecilia Blomberg har mött Knutte Wester. Filmen Gzim Rewind fick juryns Hedersomnämnande på Tromsö Internationella Filmfestiva och är nominerad till Dragon Award inför Sverigepremiären på Göteborgs filmfestival. Kosmos Anneli Dufva har mött författaren Annika Thor, som bland annat skrivit de fyra böckerna om flyktingsyskonen Steffi och Nelllie och som förra året kom ut med romanen Om inte nu så när om svensk flyktingpolitik under 30-talet. Hon menar att ibland kan vi använda oss av historien som en omvänd kikare för att titta närmare på vår egen tid. På teaterscener i landet är flyktingtemat högaktuellt; Barnen från Frostmofjället, Apatiska för nybörjare för att nämna några. På Gottsunda Teater utanför Uppsala arbetar man nu för fullt inför sin premiär av Stora Landsvägen goes Gottsunda, med underrubriken eller vad är det som går och går och aldrig kommer till E?, här möter Strindberg samtida flyktingberättelser. Annika Boholm står för manuset och har även genomfört själva förarbetet, som bland annat inneburit intervjuer med Gottsundabors om deras egna berättelser om att vara på flykt. Majoriteten av världens flyktingar når aldrig Europa. Av de över 43 miljoner människor som är på flykt togs 80 % emot av utvecklingsländer. I ett av världens fattigaste länder, Liberia, samlas nu de som flydde från inbördeskriget i grannlandet Elfenbenskusten.  Sveriges Radios Afrikakorrespondent Maria Sjöqvist har besökt ett av Liberias flyktingläger. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl

Om våldtäkterna som sargar i krig och som fortsätter och förtigs i fred - det perfekta massförstörelsevapnet fördöms av alla men användandet bara fortsätter. Om läkaren som lyckats få världen att uppmärksamma övergreppen och aktivisten som var med och skrev FN-resolutionen om skydd för kvinnor i krig, liksom om försoning med förhinder.Idag finns både uppmärksamhet och lagstiftning - men vad har egentligen hänt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Konflikt har vi gång på gång återkommit till kriget mot kvinnan - den konflikt som skördar flest offer i världen men som ändå får försvinnande lite uppmärksamhet. Varje år dödas mellan 1,5 och 3 miljoner flickor och kvinnor på grund av sitt kön - i den siffran har man räknat in allt från hustrumisshandel till selektiva aborter och sexuellt våld som vapen i krig. Detta fick tidningen the Economist att i mitten av 00-talet kalla det som händer för en förintelse som inträffar var fjärde år utan att någon uppmärksammar det.Men efter alla dessa år av ointresse för kvinnovåld i världens medier och på de stora toppmöterna finns det idag vissa områden där det har börjat röra på sig - både rent juridiskt och när det gäller uppmärksamheten. Vi gör återblickar till platser, kvinnor och män som vi träffat tidigare och för att se om någonting har hänt sedan sist. För tio år sedan var den iranska aktivisten och FN-experten Sanam Anderlini med och arbetade fram en FN-resolutionen som många betecknar som en milstolpe eftersom kvinnors särskilda behov av skydd i konflikter och nödvändigheten av kvinnors deltagande i säkerhetsarbete dämed kom upp på säkerhetsrådets dagordning. Resolution 1325 innebär att fred inte längre bara är en affär mellan olika väpnade grupper, utan att också det civila samhället inkluderas - där kvinnor och säkerhetsfrågor som rör kvinnor blir en del av agendan.Sanam Anderlini jobbade då - för tio år sedan - för den brittiska organisationen International Alert. Idag är hon bla konsult för FN, och har också skrivit boken Women building peace. What they do. Why it matters. 10-års jubileet av resolution 1325 kommer i år att uppmärksammas av kvinnoorganisationer över hela världen. Konflikts Ira Mallik ringde upp Sanam Anderlini i Washington DC, för att höra mer om varför en resolution ses som ett så viktigt steg frammåt. Det var länge väldigt tyst om de sexuella övergreppen i inbördeskrigets Demokratiska Republiken Kongo. Men så började berättelserna nå ut, bland annat tack vare chefskirurgen på Panzisjukhuset i östra Kongo Dennis Mukwege. I slutet av 90-talet förstördes det sjukhus han då arbetade på och han fick i uppdrag att bygga upp ett nytt i staden Bukavu. Det var egentligen var tänkt att fungera som mottagning för friska gravida kvinnor. Men det blev inte så. Den första patienten som kom in var en ung kvinna som skadats svårt av våldtäkt. Sedan dess har Dennis Mukwege och hans kollegor opererat tusentals kvinnor som utsatts för misshandel och mycket brutala våldtäkter. Konflikts Mikael Olsson träffade honom på ett seminarium för två år sedan.¨Sedan intervjun gjordes finns tyvärr inga tecken på att antalet våldtäkter skulle minska i Demokratiska republiken Kongo. Nyligen besökte FN:s katastrofsamordnare John Holmes landet och konstaterade att antalet våldtäkter ligger konstant. Mira Velucic är en av flera bosniska socialarbetare som arbetat med kvinnor som utsattes våldtäkt under kriget i början av 90-talet och genom den svenska organisationen Kvinna till kvinna har hon varit med i ett utbytesprojekt med kongolesiska kollegor. Deltagarna har besökt varandra i både Kongo och Bosnien för att tala om gemensamma erfarenheter, möten som filmats av dokumentärfilmaren Marika Griehsel. Konflikts Robin Olin var med när filmen Kvinnornas krig hade premiär tidigare i år då också Mira Velucic och Ester Munyerenkhana från Kongo var med. Frågan om straffrihet har länge diskuterats. Den danska psykologen Anne Bovbjerg, verksam vid Röda Korsets psykotraumacenter i Köpenhamn som intervjuades i ett tidigare Konflikt av vår reporter Petra Quiding, menar att det är av högsta vikt för kvinnornas läkeprocess att våldtäktsmännen ställls inför rätta. Margot Wallström, FN:s särskilda representant för sexuellt våld i konflikter, var när Konflikts Ivar Ekman fick tag på henne i veckan var hon tillbaka i sin gamla hemstad Bryssel. Hon menar att frågan om straffrihet och utkrävande av ansvar har hög prioritet. Inbördeskriget i Liberia bröt ut 1989 och pågick - med ett kort avbrott - i 14 år. Nu har sju år gått sen fredsavtalet som satte punkt för kriget. Charles Taylor står åtalad i Haag för krigsförbrytelser begågna i grannlandet Sierra Leone och hans son Chuckie Taylor har ställts inför rätta och dömts i USA. Men fortfarande har ingen av de krigsherrar vars styrkor utsatte kvinnor för systematiskt sexuellt våld i Liberia ställts inför rätta i landets egna domstolar. Konflikts Robin Olin ringde upp en av Liberias ledande kvinnorättsadvokater Lois Brutus för att prata om vad som händer sen, när vapnen tystnat, men kriget mot kvinnorna fortsätter. Programledare: Kajsa BoglindProducent: Ira Mallik

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatkrisens konsekvenser kommer förmodligen att sätta stor prägel på det nya året. Och tänkbara konflikter till följd av torka, översvämningar, matbrist och kamp om vatten kommer att bli vanligare under lång tid framöver - åtminstone om man får tro de militära strateger som planerar för framtida hot. Så vilka är de stora utmaningarna, hindren och möjliga vägarna till ett nytt globalt klimatavtal som är tänkt att slutas i december 2009 i Köpenhamn? Malin Olofsson skildrar i sitt reportage från FN:s förberedande klimatmöte i Poznan motsättningarna mellan den rika och fattiga världen. Å ena sidan försvårar dessa motsättningar möjligheterna att komma överens. Men samtidigt har utvecklingsländerna fått en ny styrka i de globala maktrelationerna. Som villkor för att gå med på nödvändiga globala klimatavtal ställer de krav på att få tillgång till den rika världens ekonomiska och teknologiska resurser för att kunna säkra sin egen utveckling. En återkommande fråga vid förhandlingarna är också den om den ”historiska skulden” och vilket ansvar olika länder har för klimatutvecklingen. Utvecklingsländerna anser att de rika länderna, vars välståndsutveckling till stor del har kunnat ske på deras bekostnad, också måste bära ett större ansvar för att lösa problemet. I Latinamerika, växer också desperationen och frustrationen över klimatförhandlingarna. Frilansreportern Claes Andreasson har besökt de tropiska delarna av Latinamerika. Även om de svarar för en mycket liten del av utsläppen, märks effekterna av klimatförändringarna redan mycket tydligt och behovet av stöd från den nya anpassnings-fond, som klubbades i Polen, är stort. Regnen har blivit intensivare och översvämningarna drabbar allt större områden. I Bolivia har ett 70-tal människor omkommit i häftiga skyfall och nära 100.000 har blivit hemlösa bara under det gångna året. Samtidigt blir traditionella våtmarker som Amazonas allt torrare. Och skövlingen av regnskogen bidrar också till enorma utsläpp av växthusgaser eftersom träden binder koldioxid. Att mildra klimatförändringarnas allvarligaste konsekvenser är inte bara en fråga om överlevnad och drägliga livsvillkor för enskilda människor - det är i högsta grad en fråga om global säkerhet. Det säger den kanadensiske historikern, militäranalytikern och journalisten Gwynne Dyer, som är aktuell med boken Climate Wars. Han blev medveten om allvaret i frågan för ett par år sedan när han insåg med vilket intresse militära ledare hade börjat studera de geopolitiska följderna av att klimatet håller på att förändras. Och att de tar klimathotet på allvar är ett tecken på problemets sprängkraft, konstaterade Gwynne Dyer när Konflikts Daniela Marquardt träffade honom när han nyligen besökte Stockholm. - - - Frågan om rättvisa mellan rika och fattiga länder skär igenom varje punkt i klimatförhandlingarna. Till och med i frågan om demokratin i själva processen - hur förhandlingarna går till. På FN:s senaste klimatmöte i Poznan bestod t ex den svenska delegationen av över 65 förhandlare och experter, USA:s av över 80, medan flera afrikanska länder hade bara två personer på plats. Malin Olofsson träffade Liberias chefsförhandlare Ben Donnie, en av fem personer i Liberias delegation, som förklarade att han måste ta tillvara på varje stund, även luncherna, för att göra sin röst hörd. Apropå den våldsamma händelseutvecklingen i Gaza vill vi påminna om våra tidigare program om den konflikten: Programledare: Mikael OlssonProducent: Daniela Marquardt

Lördag 13 decemberVärldens största FN-insats och EU-betalda val hjälper inte. Krigsherrar skapar kaos och rövar bort Kongos kapital; kobolt, koppar, coltan och diamanter. Stora intressen i väst har dubbla agendor; bistånd till fred, men vinster i krig. Reportage om de som betalar; barn blir soldater, och kvinnor blir krigsbyte. Kongolesiska röster från Goma, Bryssel, Stockholm och Kinhasa. Och samtal om en lösning som ligger hos väst- och grannländerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hopp blir förtvivlan. Det har varit den demokratiska republiken Kongos lott länge. Verkligheten i Kongo har dykt upp i flera av våra program de senaste tre åren. Ofta med olika exempel på akut nöd och grymheter som för tankarna till författaren Joseph Conrads nu mer än hundra år gamla porträtt av landets utsatthet i romanen Mörkrets Hjärta. Efter 10 år av strider, med de högsta dödstalen sedan andra världskriget, väcktes för två år sedan nytt hopp när FN och EU proklamerade de första fria valen i Kongo på mer än 40 år. De demokratiska valen skulle bli garanten för långsiktig fred, hävdade FN:s och EU:s talesmän.Ett drygt år efter valet av president Joseph Kabila ägnade Konflikt (11 nov-07) hela programmet åt dragkampen om Kongos naturrikedomar. Och då fanns hos flera av intervjupersonerna en försiktig optimism. Nu, ytterligare ett år senare, är allt hopp borta. Internationella och nationella organisationer för rättvisa kritiserar Kongos valda regering för att löften om omförhandlingar av alla dåliga koncessionsavtal ser ut att rinna ut i sanden. Förhoppningen om stabilitet har blivit till förtvivlan över de senaste månadernas intensifierade strider i östra Kongo som har drivit ytterligare en kvarts miljon människor på flykt. Igår (12/12) kom så rapporten som bekräftade vad många bedömare hävdat; att de två mest kraftfulla rebellgrupperna hämtar sitt stöd från Rwandas armé och regering respektive den militära och civila ledningen i Kongo. Efter många läckor den senaste veckan beslöt FN:s säkerhetsråds expertpanel i frågan om vapenembargot mot stridande grupper i Kongo att hålla presskonferens sent fredag kväll. Panelens chef och koordinator Jason Stearns (intervjuad i Konflikt 11 nov-07) berättade att panelen samlat en mängd bevis under lång tid och nu anser det säkerställt att den ledande kraften i offensiven mot Kongos regeringsstyrkor i höst, Laurent Nkundas CNDP, (Congrès National pour la Défense du Peuple) fått vapen, underhåll, baser och artilleriunderstöd av grannlandet Rwanda. Men företrädare för Kongos reguljära styrkor anklagas också av FN:s expertpanel för att å sin sida ha allierat sig med och beväpnat FDLR-milisen (Forces Democratiques de Liberation du Rwanda). Uppgörelserna efter folkmordet i Rwanda har därmed sin fortsättning på Kongos mark. Kongo och Rwandas regeringagar förnekar båda, kategoriskt, alla FN-anklagelser. Till de två större, stridande milisgrupperna, CNDP och FDLR, kommer ytterligare ett stort antal större och mindre, mer eller mindre välorganiserade, väpnade grupper; militära, kriminella eller både och. Resultatet är ett jättelikt land, stort som väst-europa till ytan, med en oerhört svag centralmakt och massor med beväpnade lokala feodalliknande krigsherrar, kryddat med nomadiserande rövare, delvis av olika nationalitet. Kongos drygt 60 miljoner invånare betalar priset; ökad fattigdom, extremt lidande och sjukdom. Bara sedan i augusti har de som tvingats fly inom landet ökat med en kvarts miljon till nu totalt dryga en miljon flyktingar. Bland dem är tusentals fd barnsoldater. Frilansjournalisten Magnus Bellander besökte i veckan östra Kongo för att träffa några av dem som bor och omskolas på FN:s barnfond UNICEF:s hem för barnsoldater i Goma. Bellander åkte också till FN:s tältläger Kibati utanför Goma där omkring 60.000 kongolesiska internflyktingar vistas. På grund av en attack i lägret igår, fredag, då en femårig flicka dödades och en annan, sjuårig flicka, nu kämpar för sitt liv pga skador, evakueras nu lägret till annan ort. En kvinna våldtogs också av attackerande milis och 60.000 flyktingar flyttas alltså av FN.Kommenterar gör Beatrice Kindembe, talesperson för nätverket ”Svensk Kongolesisk Diaspora”, som i samband med den nu aktuella utvecklingen i Kongo vädjat till regering, riksdag och organisationer i Sverige att agera kraftfullt. Och Magnus Jörgel, forskare vid Försvarshögskolan, är med på telefon från Monrovia i Liberia, dit han är utsänd av UD och försvaret som rådgivare till Liberias försvarsdepartement. Trots den enorma humanitära krisen och det geopolitiskt viktiga spelet i Kongo under det senaste decenniet har bevakning och debatt varit mycket liten. Men i början av hösten riktades medieljuset för några få veckor mot Kongo. Och rapporterna därifrån betonar ofta de komplicerade förhållandena och oöverskådliga motsättningarna. När den nybildade tankesmedjan Fores, som kallar sig grönliberal, bjöd in till ett seminarium i syfte att göra konflikten lite mer begriplig var en av gästerna den kongolesiske politikern Bruno Kasonga. Han är en av många kongoleser, som lever i förskingringen i den forna kolonialmakten Belgien. Där är han Europarepresentant för oppositionspartiet UREC, (Union Pour La Reconstruction Du Congo - Unionen för Kongos återuppbyggnad). Det är ett litet parti som inte har något reellt inflytande i Kongo. Konflikts Daniela Marquardt besökte seminariet, där Bruno Kasonga försökte åskådliggöra situationen i Kongo. Med olika, mer eller mindre trovärdiga, ursäkter försöker EU slingra sig ur FN:s vädjan om att skicka en tillfällig styrka till Kongo för att överbrygga tiden tills FN:s egna förstärkningar kommer på plats till våren. - Det är inte det att vi inte bryr oss om Kongo, sa Frankrikes president Nicolas Sarkozy igår. Men vi kan ju inte vara överallt hela tiden.Under tiden fortsätter våldsverkarna att härja fritt i östra Kongo. Två tredjedelar av alla kvinnor mellan 10 och 80 år har blivit utsatta för sexuellt våld, många av dem upprepade gånger. I samband med utdelningen av Right Livelihood-priset besökte den kongolesiska kvinnorättsaktivisten Immaculée Birhaheka Sverige. Det som pågår i Kongo är ett krig mot kvinnor, sa hon när Konflikts Daniela Marquardt träffade henne. Också Right Livelihood-pristagaren, tyska Monica Hauser, intervjuas. Läs mer om krisen och den humanitära katastrofen i Kongo: - - - - - - - - - Lyssna på tidigare Konflikt-program om Kongo: - - - För ett drygt år berättade Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim om människor i Sverige som tog hand om bland annat bortkastade vitvaror. De reparerade hjälpligt och hyrde containrar för utskeppning till Afrika. Det uppstod en konflikt med svenska myndigheter om de begagnade kylskåpen skulle klassas som varor eller avfall och två förundersökningar om miljöbrott inleddes. En av undersökningarna har lagts ned. Den andra pågår fortfarande. En av dom som var med i det urprungliga reportaget heter Sasa, som vi av hänsyn till hennes vilja bara kallar vid förnamn, Hon skickade då ett kylskåp till sin syster i Kongo. Rosa Fernandez åkte hem till henne för att höra hur släkten i Kongo har det nu.RadioteaterpremiärOch apropå dagens Kongo: missa inte Radioteaterns iscensättning av den klassiker som för alltid placerat Kongo i, åtminstone, världslitteraturens fokus - Mörkrets Hjärta av Joseph Conrad. Boken hade enorm politisk sprängkraft när den kom ut 1902, världen fick upp ögonen för vad som försiggick i belgiske kung Leopold II privata koloni. Och i den koloniale handelsagenten Kurtz grymhet kan också dagens krigsherrars små kungariken anas. Kurtz spelas av Lars Norén och kapten Marlow av Reine Brynolfsson.Radioteaterns uppsättning av Mörkrets Hjärta. Premiär på annandagen, fredagen 26 december kl 19.03. Dramatisering och regi: Magnus Berg.Programledare: Mikael OlssonProducent: Daniela Marquardt

Lördag 15 novemberReportage av Randi Mossige Norheim om en historisk rättegång; en krigsförbrytare döms i USA för sin grymhet i Liberia - med hjälp av vittnen från Lappland.Men vem beivrar amerikanska brott mot mänskligheten? Eller ryska? Om förväntningar och förtroendekris för den internationella rätten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Först kom Nürnberg-rättegångarna för drygt 60 år sen. Sen kom ingenting fram till 90-talets krig på Balkan och i Rwanda då realiteter som etnisk rensning, folkmord drev fram nya domstolar för dömande av krigsförbrytare. FN inrättade tillfälliga internationella tribunaler för det forna Jugoslavien, Rwanda och Sierra Leone och 2002 anslöt sig tillräckligt många länder till idén om en permanent internationell brottmålsdomstol så att den kunde förverkligas. Vi har fått internationella rättsinstitutioner med hög profil som ser ut att ta krafttag mot brotten mot mänskligheten. I den nya permanenta domstolen i Haag är det fyra länder som står i centrum för utredning och åtal: Kongo, Sudan, Uganda och Centralafrikanska Republiken.Vid FN:s specialdomstol Sierra Leone pågår, sen snart ett och ett halvt år, en av de mest uppmärksammade rättegångarna, mot Liberias förre president Charles Taylor, som står åtalad för flera krigsförbrytelser och en rad brott mot mänskligheten.Men även hans son, Chuckie Taylor har nyligen dömts i USA för liknande brott begågna i Liberia. Han greps när han försökte besöka födelselandet USA med falskt pass. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim är, förutom tidskriften Rolling Stone, en av de få i världen, som har uppmärksammat den historiska rättegången. Det var vittnesmålen från Taylors offer, flugna till Florida från bland annat svenska Lappland, som gjorde Chuckie Taylors grymheter kända. Hör ett av vittnena berätta i Randi Mossige-Norheims reportage.I USA, där Chuckie Taylor döms för tortyrbrott, där anklagas också högsta ledningen, George Bush och hans regering för brott mot just tortyrkonventionen, av bland andra FN:s tortyrkommitté. Vi ställde frågan till en av FN:s mer framträdande experter på internationell rätt om alla verkligen är lika inför lagen, om den internationella rättvisan verkligen blind? Kingsley Chiedu Moghalu svar var att den i alla fall inte är färgblind, med tanke på att de flesta som på senare tid har dömts är afrikaner, förutom ett antal förbrytare från Balkan. I sin bok ”Global Justice” med den talande undertiteln ”the politics of war crimes trials” beskriver Moghalu ett internationellt rättssystem som i grunden är politiserat - där makt ger rätt och fribrev, men inte rättvisa. Samtal i studion med Said Mahmoudi, professor i internationell rätt, om den internationella rättens brister men också förtjänster genom att frågan har lyfts fram i ljuset. Man måste hålla förväntningarna på rätt nivå, säger Mahmoudi. De stora makterna, som USA, Ryssland och Kina har sett till att Romstadgan, som ligger till grund för den Internationella brottmålsdomstolen, är formulerad så att dessa stater inte kan ställas inför rätta. Hemliga fängelser, användning av i konventioner förbjudna vapen, angrepp på civilbefolkningen, tortyr i alla former. Det är några exempel på de brott mot internationell rätt, som USA har begått i Irak och som filmaren och skribenten Hana Al-Bayaty berättade om vid ett seminarium i Stockholm nyligen. Som filmare, på plats i Irak har Hana Al-Bayaty själv sett effekterna av den amerikanska krigföringen, hur stora delar av flera städer har utraderats - Falluja, Tel Afar, Haditha. Hana Al-Bayaty sitter också med i ledningen för B Russels Tribunal, ett internationellt nätverk av akademiker, författare, artister, fd FN-personal och forskare, som sedan 2004 undersöker och dokumenterar amerikanska krigsbrott i Irak. De inspirerades av 1967 års Russeltribunal som startades av filosofen Bertrand Russel för att undersöka krigsbrott i samband med USA:s krigföring i Vietnam. Juristen Ekaterina Sokirianska, från den ryska människorättsorganisationen Memorial, också nyligen på besök i Stockholm, vittnade om ryska krigsförbrytelser i bland annat Tjetjenien - urskillningslösa bombningar, tortyr och summariska avrättningar. Gripandet av den rwandiske presidentens högra hand Rose Kabyue har vållat en intensiv diplomatisk dispyt. Både Frankrike och Rwanda använder internationell rätt som argument och i Afrikanska unionens stöd till Rwanda kan man ana en viss afrikansk trötthet över ensidigheten i rättsskipningen hittills. Rose Kabuye och flera andra högt uppsatta rwandier anklagas av Frankrike för nedskjutningen av planet med landets dåvarande president Habyarimana och flera fransmän, och därigenom indirekt ha orsakat hutuernas hämnd och folkmordet 1994. Men i Rwanda är Rose Kabuye nationalhjälte, berättade journalisten Kennedy Ndahiro vid The New Times när Konflikts Daniela Marquardt ringde upp honom i Kigali.Eftersom Sverige har skrivit under Romfördraget så har vi också förbundit oss att leta efter och lagföra krigsförbrytare från andra länder som kommit hit. Sedan i mars har polisen en särskild enhet för den saken; krigsbrottskommissionen. I somras grep de en rwandisk medborgare, i det här fallet misstänkt för folkmord. Men det var en person som den Rwandiska regeringen gärna ser dömd och har begärt utlämnad. Han sitter fortfarande i häkte i väntan på svensk domstols avgörande om Rwanda kan betraktas som rättssäkert nog för en utlämning. Evelina Westergren besökte Ingemar Isaksson, chef för rikskriminalpolisens nya krigsbrottskommission.Programledare: Mikael OlssonProducent: Daniela Marquardt