Podcasts about optimistisk

Hva skjer egentlig når en seksåring skal lære sine første bokstaver? Hvordan ser det i det hele tatt ut når en seksåring er i et klasserom sammen med andre seksåringer? Diskusjonene om skolestart, skolebøker og skolealder går høyt. I denne episoden av Morgenbladets bokpodkast snakker vi om en ny bok som burde inngå i kunnskapsgrunnlaget når skolepolitikken skal utformes. Med Ane Farsethås og Bernhard Ellefsen.Kommentaren vi snakker om:https://www.morgenbladet.no/boker/kommentar/2024/05/24/vakker-skildring-av-livet-i-forsteklasse-bor-bli-pensum-i-skolepolitikken/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Davit Batsiashvili, leder for den georgiske foreningen i Norge, er ukens gjest i Ukrainapodden. Han snakker om marsdagen i fjor der alt snudde radikalt, om hvordan han demonstrerer foran hjemlandets ambassade, om hvorfor han er optimistisk og om hva han tenker om CIA-påstandene som spres av trollfabrikker.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Christian gir en sniktitt på 2024 og forventningene fra en av verdens mest toneangivende investeringsbanker, Goldman Sachs. I et aldri så lite brudd med mye usikkerhet og pessimisme de siste månedene, fremstår Goldman Sachs som en av de mest optimistiske til 2024. Hva er utsiktene for renteplasseringer, aksjer, renteutviklingen, USA vs. verden, og hva er baksiden av medaljen med den kraftige renteoppgangen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har været nogle barske og sørgelige uger for det jødiske samfund i Danmark. Den 7. oktober var de vidner til et af de mest brutale terrorangreb på jøder i Israels historie. Og siden har de været vidner til, at store dele af omverdenen nærmest har GLEMT, hvad der fandt sted d. 7. oktober. For Israels masse-bombardement af Gaza, demonstrationer for palæstinenserne og angreb på jøder i hele Europa har taget alle overskrifter. Det er som om, at vi herhjemme er blevet mere polariseret siden den forfærdelige 7. oktober. Det er som om, at hadet har vundet.Men hvordan kommer vi ud på den anden side af alt det her med vores menneskelighed i behold? Gæst:Jair Melchior, overrabiner i Danmark.Vært: Ali Aminali.Redaktør: Pola Rojan Bagger.

Kā augstās kredītu procentlikmes ietekmē nekustamo īpašumu tirgu Latvijā un kad tās varētu sākt kristies? Pēdējās pāris nedēļas visi, kam ir kādi kredīti, nu neteikšu, ka gluži var uzelpot, bet iespējams, jūtas mazliet labāk, redzot, ka Eiropas Centrālā banka ir pārstājusi no sēdes uz sēdi paaugstināt procentlikmes. No ekspertiem izskan frāzes par to, ka pīķis ir sasniegts. Optimistiskākie jau sāk uzdot jautājumus – kad tad procentlikmes kritīs? Procentlikmju kāpums, to turēšana augstos līmeņos ir rūgtas zāles, bet bez tām labāk nebūtu, nekustamo īpašumu attīstītāja „Bonava” organizētā diskusijā saka Latvijas Bankas Monetārās politikas analīzes daļas vecākais ekonomists Erlands Krongorns. Bet kā pati slimība, ko ārstē ar rūgtajām zālēm un arī, protams, pašas rūgtās zāles ietekmē nekustamo īpašumu nozari? Cenu kāpums ir bijis straujš un nekas neliecina, ka situācija tuvākajā laikā varētu būtiski mainīties, saka mājokļu attīstītāja "Bonava Latvija" Pārdošanas un mārketinga nodaļas vadītājs Kaspars Ekša. Ja būvniecības cenas kāpj un īsti pamata cerēt uz kādu būtisku kritumu nav, tad pašu īpašumu, jauno dzīvokļu, cenas neaug tik strauji. Un, kombinācijā ar pieaugošajām kredītu izmaksām sarūk arī pieprasījums jeb cilvēku daudzums, kas to var atļauties, situāciju skaidro nekustamo īpašumu konsultāciju kompānija "Colliers" Izpētes un konsultāciju departamenta asociētā direktore Agija Vērdiņa. Pēc viņas aprēķiniem – šobrīd būvniecībā ir par 30-40% mazāk dzīvokļu nekā pērn.  To, ka līdzīgi rēķina arī attīstītāji, apliecina fakts, ka kopš pagājušā gada gandrīz nav reģistrēti attīstītāju veikti jaunu zemesgabalu iegādes darījumi, kuros varētu notikt jaunu projektu būvniecība, piebilst Vērdiņa.  Loģika saka, ja situācija stabilizēsies, būs mierīgāki un prognozējamāki laiki, kredītu procentlikmes atgriezīsies veselīgos līmeņos, pieprasījums kāps, bet nebūs piedāvājuma un tas neizbēgami nozīmēs cenu kāpumu. Bet šobrīd, krītot pieprasījumam, saskaroties ar grūtībām pārdot sabūvēto, tirgū sāk parādīties arī dažādi īpašie piedāvājumi – piemēram, par jauno dzīvokli divus gadus nav jāmaksā komunālie maksājumi, virtuves iekārta un stāvvieta bonusā. Šādi, savā ziņā uz sava rēķina attīstītāji cenšas pārliecināt pircējus nebaidīties no augstajām procentlikmēm un vienlaikus tās kompensēt. Attīstītāja „Bonava” pārstāvis skaidro, cik daudz naudas par eirobor kāpumu pārmaksā viņu klienti.  Šobrīd saprast, vai lēmums pirkt vai nepirkt nekustamo īpašumu ir prātīgs vai nē,  ir ļoti sarežģīti, teju tik pat neatbildam,  kā jautājums – kad kredītu procentlikmes kritīs? Uz to grūtības atbildēt ir arī Latvijas Bankas ekonomistam Erlandam Krongornam.

En jenteprat som inviterer litt ut av hodet og inn i kroppen, til følelser, til drømmer, til smerter som skal forstås og bearbeides og mye mer. Camilla Schjelderup er gjest. Hun har den fjonge tittelen "Head of Business Development" og jobber for det bærekraftige velværebrandet Rudolph Care. Camilla er dessuten nær venninne som vi kjenner veldig godt. Det byr såklart på en litt annerledes samtale fordi vi kan snakke med kunnskap om hverandres såre og mer sarte sider. her er det lite filter eller"flink pike" fremtoning. Camilla får oss til å føle og engasjere oss i sorgtunge opplevelser, overganger og drømmer.Tema: morgenritualer, tørrbørsting, ansikts- og munnmassasje for naturlig facelift, lymfemassasje, vagus, spenninger, prosessert mat, gode fettkilder og trender.Camilla har en familiebakgrunn i Gimle Parfymeri sinde 1939 og har parfyme i årene. Hun ble invitert inn til å være testperson 2006 for en økologisk hudpleieserie fra Stella Mc Cartney, Camilla var skikkelig redd og ville knapt ofre huden sin, dette var så lenge før økologiske merker var kjent, hun har aldri sett seg tilbake og startet Norges første økologiske parfymeri i 2008.Camilla lærer oss å sette forstørrelsesglass på ingredienser i produkter vi kjøper, øke bevissthet på hvordan ulike stoffer virker på helsen vår, og hun deler hvilke fantastiske endringer som faktisk skjedde da hun gikk over til renere produkter. Videre snakker vi om hvordan man forholder seg til økologisk og kortreist mat, høner i hagen, matinnkjøp, hva man handler og hva som ikke tolereres i et hjem med tre gutter fra alderen 12 -20.Camilla elsker blomster, har grønne fingre og jorder seg hele året med hodet i bedet og der hun lager fine oppsatser i hjemmet. Delvis har hun arvet lidenskapen fra sin mor, estetikeren Lill-Ann og delvis har hun videreutviklet sansen. Hun forteller om den årlige høstlige mosejakten og gir gode tips til hvordan bruke denne til julepynt.Traumatiske fødsler som har krevd kirurgiske inngrep har dessverre vært endel av Camillas reise, og i dag forteller hun åpent om hvordan hun måtte takle skader, alvorlige konsekvenser, mye drama og to plastiske operasjoner for å komme tilbake og fikse arrvev, og på plass i livet sitt etter totalruptur. Optimistisk som Camilla er skaper hun håp når hun deler og hun er gald i underlivet sitt til tross for fødselsskader og ulyder man får etterpå.Vi går inn i sex, og sex etter fødsler - Rudolph Care har nemlig lansert en serie som heter "Pleasure Seeker" som oppfordrer til trening og lyst for underlivet. Vi snakker om vibratorer som er så estetiske at de kan ligge på kjøkkenbenker og små vekter for underlivet, for lyst og trening for å styrke bekkenmuskulaturen. Hva gjør vi når huden blir blekere og tørrere mot høst og vinter? Hva trenger huden og hvordan påvirker overgangsalderen huden?Camilla sverger til biodentiske hormoner og deler sine erfaringer med hormonterapi som hun fikk fra sin lege Dr. Helena Enger. Vi snakker om hvordan vi takler overganger og til slutt fra vi høre om Camillas drømmereisen til Karibien da hun og mann og barn seilte jorden rundt og tok et sabattår. Et drømmeår hun daglig reflekterer med takknemlighet over, et år fri uten eposter og støy og forstyrrelser og minnene hun bærer med seg. Hva hadde Camilla hatt med seg om hun strandet på en øde øy?Om du ikke fikk med deg Helena Enger om hormoner, hør her:https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-podcast/id1558343232?l=nb&i=1000620409298Og om du ikke fikk med deg sex episoden med Susan Bratton klikk her:https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-podcast/id1558343232?l=nb&i=1000631409400Camilla finner du på instagram: @okologiskwww.rudolphcare.comPleasure Seeker:https://www.rudolphcare.com/product/pleasure-seeker-by-rudolph-care-peech/

Stāsta muzikoloģe Ināra Jakubone Tas notika 1929. gadā, kad visu Eiropu bija pārpludinājis modernisma megavilnis, protams, atbalsojoties arī Latvijā, jo īpaši jaunāka gadagājuma autoru prātos un mūzikā. Šoreiz laikmeta noskaņas uzburšanai citēšu Marģera Zariņa "Optimistiskās dzīves enciklopēdijas" fragmentu. Zariņam tobrīd ir gadi deviņpadsmit, viņš nule uzsācis mācības Konservatorijā, un atceroties to, cik daudz jaunu muzikālu iespaidu tolaik bijis un cik radikāli dažubrīd mainījusies gaume, viņš raksta: "Taisni smieklīgi atcerēties: pēc iepazīšanās ar modernistu skaņdarbiem (Šēnberga — Pierrota Lunaire, Rieti — mūziku koka pūšamiem, Kšeneka — Džoniju, Honegera — Pacifiku) sūtīju pie velna naivos klasiķus, sastāvējušos romantiķus un sarunās centos izcelties ar akadēmisma nievāšanu. Mēs taču bijām jaunie! Man vēl slapjš aiz ausīm, bet tas deva tiesību būt īpaši agresīvam, jo biju visjaunākais no jaunajiem. Nost! Lai dzīvo! Ir taču laikam pierādīts, ka — jo cilvēks dumjāks un obskurantāks, jo pretenciozāks. Bija jaunkundzes, kas nemācēja neko no Bēthovena partitūrām uz klavierēm nospēlēt, vienkāršu melodiju no lapas nosolfedžēt, bet gudri runāja par "moderno mākslu"". Tā Marģeris Zariņš. Tomēr mūsu stāsta varonis ir Jāzeps Mediņš, tādēļ atgriežamies pie viņa. Jaunības trakulības 1929. gadā Mediņam nevarētu pārmest neviens pats, kaut vai tā iemesla dēļ, ka komponistam tobrīd ir jau 52 gadi. Vēl vairāk — mūzikas kritiķi gan divdesmitajos, gan trīsdesmitajos gados ir vienisprātis: Jāzepa Mediņa muzikālā estētika nepiederot gluži šodienai. Tomēr kad 1929. gada aprīļa pašās beigās notiek Jāzepa Mediņa skaņdarbu koncerts, Jānis Zālītis "Jaunākajās ziņās" raksta: "Mediņa psihē ir norisinājies jauns augšanas un pārveidošanās process. Viņš kļuvis laikmetīgāks, piegājis tuvu, tuvu tagadnes mūzikas vadošām problēmām, sadraudzējies ar moderno tehniku, īpaši moderno harmoniju. Šai ziņā Mediņš spēris lielu soli uz priekšu." Žurnālā "Domas" Zālītim piebalso Valdis Grēviņš, par jaunajām Mediņa dziesmām rakstot: "Te viņš uzrādīja ne tikai savas dziļās erudīcijas klasiskos pamatus, bet arī deva savu tiesu modernai kompozīcijai, pierādīdams stila meklējumu rosīgo garu." Arī Jānis Cīrulis avīzē "Latvis" norāda: "Jāzeps Mediņš "dziļi jo dziļi pieskaras muzikālās domāšanas jaunākām atziņām." Cīrulis piemin to, ka tieši 1926. gadā, kad tapušas koncertā pirmatskaņotās dziesmas, Jāzeps Mediņš saslimis ar nervu kaiti, kas visus šos gadus nav ļāvusi viņam nodoties darbam. Un izsaka cerību, ka valsts un sabiedrība komponistu šai grūtā brīdī neaizmirsīšot. Pāris gadu vēlāk seko visai zīmīgs pavērsiens, un par to ir gādājuši trīsdesmitajos gados izdotās "Mūzikas vēstures" iespaidīgā folianta autori. Runājot par Jāzepu Mediņu, te melns uz balta rakstīts – kaut kraso modernistu mūziku Mediņš necienot, tomēr modernistu tehniskie paņēmieni viņam labi pazīstami: "Kad līdz komponista ausīm kādreiz nonāk kāds sabiedrībā izteikts spriedums par viņa mūzikas it kā vecmodīgumu, viņš bez pūlēm uzraksta virkni solo dziesmu modernā garā un pēc to atskaņojuma kādas dziedātājas koncertā liek brīnīties kritikai par komponista pēkšņu pagriezienu uz modernisma pusi. “Lai parādītu, ka nav nemaz grūti komponēt tā, kā komponē modernisti," smaidīdams saka autors. Bet komponista sirds tur nav iekšā: tas tikai veikls eksperiments ar krietnu dozu ironijas pret viegliem spriedelējumiem." Diezgan zīmīgi, ka dziesmu pirmatskaņojuma reizē 1929. gadā par tamlīdzīgiem "tikai veikliem eksperimentiem" kritiķi nebūt nerunāja, bet Mediņa meklējumus visā nopietnībā uztvēra kā jaunas, modernākas stilistikas meklējumus un atradumus. Kāda ir šī stāsta morāle? Jāzeps Mediņš kā vidējās vai pat vecākās paaudzes pārstāvis pret modernistiskajiem meklējumiem izvēlas ironiski distancējošu pozīciju, un modernisma virzienā, kā izrādās, sper tikai nevainīgu sāņsoli. Bet tas nebūt neliedz jaunākās paaudzes komponistiem iet citus ceļus, un jau divdesmito gadu vidū ļauties laikmetīgajām vēsmām dedzīgi un visā nopietnībā. Teju ar manifestācijas spēku to apliecināja 1926. gada 17. oktobrī Latvijas konservatorijas zālē notikušais Marisa Vētras "Latvju modernistu vakars", kurā skanēja tik tikko vēl Konservatorijā studējušo Lūcijas Garūtas, Jēkaba Poruka un Jāņa Kalniņa mūzika, kā arī Jāņa Zālīša dziesmas.   

Centralbanker är fortsatt i centrum globalt där alla verkar tävla om att kommunicera den mest hökaktig hållningen. Volatiliteten på marknaden fortsatte och när vi summerar veckan var det åter nedgångar på flertalet marknader om än mindre än tidigare vecka. Stockholmsbörsen utvecklades dock positivt över veckan och den svenska kronan visade initiala tecken på styrka efter en lång period av svaghet.

I dag kommer vi forbi forsøg med sojadyrkning i Danmark, Inger Støjberg har været på besøgt hos Landbrug & Fødevarers formand, Søren Søndergaard, Arlas mejerier kan nu køre på olie og professor frygter, at farlig variant af fugleinfluenza er kommet til Europa for at blive.

Vi pratar om HIF:s senaste match mot Sundsvall, nyförvärv och vad som komma skall.

Placeras Karl Lans och Pär Ståhl intervjuar bokaktuella Erik Sprinchorn och Cristofer Andersson om börsutvecklingen, lärdomar, börsfilosofi och varför börsen inte är ett end game där man krossar den sista bossen. Boken Livet börsen och allting släpps den 25:e mars och går att förbeställa på PUG förlag.

Turpinot sarunas par karu Ukrainā, pievēršamies politiskajam saspīlējumam, kas ir pamatīgi nokaitējis gaisotni arī kosmosā. Vēl salīdzīnoši nesen šķita, ka kosmosa izpēte ir joma, kas diplomātijā un starptautiskajā sadarbībā ir teju paraugs visai cilvēcei. Šodien Krievija izstājas no starptautiskiem projektiem un pat izsaka draudus par Starptautiskās kosmosa stacijas ietriekšanos apdzīvotā sauszemē. Cik nopietni ir jāuztver šādi draudi, kā varētu izvērsties karš Zemes atmosfērā un kas notiks ar ilggadīgo Krievijas un ASV sadarbību Starptautiskajā kosmosa stacijā, raidījumā Zināmais nezināmajā vērtē IT speciālists, astronomijas amatieris Raitis Misa, Latvijas Astronomijas biedrības valdes loceklis, Meteorītu muzeja vadītājs Kārlis Bērziņš un Tartu universitātes asociētais profesors Andris Slavinskis. „Risku politiskā ziņā grūti novērtēt, jo tehniskā ziņā viss balstās uz sadarbību. Starptautiskajā kosmosa stacijā ja kāds nedarīs to, ko vajag darīt, cilvēki ies bojā ļoti ātri. Ja kosmoss vai kosmiskā stacija kļūst par politisku spēli, neredzu, kā tas ilgtermiņā var turpināties,” komentē Andris Slavinskis. Kārlis Bērziņš norāda, ka Krievijas kosmosa aģentūras paziņojums, ka nepiegādās dzinējus Starptautiskai kosmosa stacijai un draudi par tās iznīcināšanu nav pārsteigums, jau 2014. gadā bija paziņojumi par sadarbības sagraušanu kosmosā. „Ļoti ceru, ka tie ir tikai draudi un nekas vairāk. Sadarbība kā tāda vairs nav iespējama un ka netiks ASV piedāvāti dzinēji, tas tiesa. Bet iespaids nebūs tik liels, saprotu, ka tas ietekmēs vienu nesējraķeti. Tas ir nepatīkami, bet nav ļoti bīstami,” vērtē Kārlis Bērziņš. Optimistiskāks ir Raitis Misa, viņš uzskata, ka dzinēju ir pietiekami, lai nodrošinātu plānotās misijas un krāsas vairāk sabiezinātas Krievijas pusē. Viņš cer, ka neadekvātas pavēles var arī nepildīt. „Neskatoties uz to ārprātīgo cilvēku, ir pietiekami daudz saprātīgu cilvēku pa vidu un vienā posmā veselais saprāts nostrādās,” uzskata Raitis Misa. Tajā pašā laikā Starptautiskās kosmosa stacijas orbītu šobrīd koriģe Krievija un tajā ir daži bīstamības faktori. Parastos apstākļos Starptautiskās kosmiskās stacijas plānotā iznīcināšana tās darbības beigās prasītu ap gadu plānošanas pirms tam, taču ir iespējas veikt diversijas aktu un visu procesu paātrināt. „Ar esošajiem līdzekļiem tas izdarāms dažās dienās vai pat ātrāk - plāni ir četras dienas samazināt orbītu, vienas dienas laikā veikt mērījumus un vienas dienas laikā veikt stacijas nolaišanos, sadegšanu atmosfērā.  Tas nozīmē, ka vissliktākajā scenārijā tas ir paveicams dienas laikā un tas ir salīdzināms ar tādiem pašiem draudiem kā atomdraudi,” atzīst Kārlis Bērziņš. Viņš gan ir pārliecināts, ka Starptautiskā kosmosa stacija būs pēdējais punkts, kur starptautiskā sadarbība kaut kādā mērā notiek, bet daudzas citas kosmiskās sadarbības programmas tiek pārtrauktas un tiks pārtrauktas. Andris Slavinskis piebilst, ka stacijā ir arī divi krievu kosmonauti un paziņojums par stacijas iznīcināšanu norādītu, ka būtu ar mieru nogalināt divus savus cilvēkus. „Tādam partnerim nevar uzticēties, ir jādomā, kā pabeigt misiju un ko darīt tālāk. Neredzu, kā var starptautiskais kosmoss tā turpināties. Esmu zaudējis cerību, ka ar Krieviju var sadarboties,” atzīst Andris Slavinskis. Vēl draudi Zemes orbītai ir saistīti ar satelītu spridzināšanas mēģinājumiem un attiecīgi Zemes orbītas piesārņošanu. Jo vairāk orbīta piesārņota, jo mazāka iespēja pētīt kosmosu, kamēr orbīta attīrās. „Nav mērķis piesārņot, bet notriekt ienaidnieka satelītu, neļaut ienaidniekam darboties kosmosā, nedomājot par tālākām sekām,” vērtē Kārlis Bērziņš. Protams, tas rada arī piesārņojumu kosmosā un šis dažāda izmera atlūzas rada arī pastāvēšanas risku nelielākiem satelītiem, tos var izsist no ierindas. Kā Ukrainas karš atsaucies uz šaha pasauli? Šahs ir bijis Krievijas viens no nacionālajiem lepnumiem gan pēdējos gados, gan Padomju Savienības periodā. Tāpēc nozīmīgi, ko Ukrainas kara kontekstā publiski viedokli paudušas tieši izcilas Krievijas šaha personības. Jau šobrīd atsevišķu šahistu izteikumi nozīmē to, ka nākotne šiem sportistiem nav glaimojoša. Diezgan drīz pēc Krievijas uzsāktā kara Ukrainā šī gada februārī publiskajā telpā raisījās diskusijas par to, vai un cik lielā mērā sportam un mākslai vajadzētu būt nošķirtiem no politikas. Ātri vien kļuva skaidrs, ka māksla un sports nedzīvo atsevišķi nodalītos plauktos no pārējās pasaules, un daudzi šo jomu pārstāvji pauda ļoti skaidru nosodījumu karam. Tāpēc šajā reizē arī pieskarsimies karam, politikai un šaham. Un ne par velti tieši šaham, jo šahs ilgstoši ir bijis Krievijas gods un lepnums, bet, sākoties karam, plašu uzmanību ar Kremlim glaimojošiem izteikumiem izpelnījies šahists Sergejs Karjakins. Šaham ir liela nozīme Krievijā, un to apstiprina šahists un šaha vēsturnieks tepat Latvijā - Andris Tihomirovs. Viņš skaidro, kā kara notikumi nesuši pārmaiņas šahā. Andris Tihomirovs norāda, ka, iespējams, arī Starptautiskajā Šaha federācijā būs vērojamas kādas izmaiņas, jo tās prezidents Arkādijs Dvorkovičs ir Krievijas prezidentam Vladimiram Putinam pietuvināta persona. Šobrīd gan vērojams, ka kara notikumu iespaidā amatpersonas izvēlas, tā teikt, mainīt kažoku, un tas izsauc jautājumus sabiedrībā, vai tā ir patiesa cilvēka nostāja, vai arī tikai izlikšanās. Bet, Krievijai un arī Baltkrievijai piedzīvojot aizvien lielākas sankcijas, ļoti iespējams, veidosies divas šaha pasaules. Tā būtu sava veida atgriešanās vēsturē, jo arī Padomju Savienības periodā virkne spēcīgu šahistu starptautiskās sacensībās nepiedalījās. Bet noslēgumā atgādinājums par to, kā tad šahs radies. Kā redzams, karš simboliskā veidā ir šaha būtība.

I onsdagens «Pausepraten» får vi høre om Sadio Manés dramatisk åttendelfinale der han kolliderte stygt, satte ballen i krysset, så ble byttet ut med skade og havnet på sykehus. Liverpool vil ikke låne ut Nat Phillips til Newcastle, og Roy Hodgson er Watfords tredje manager denne sesongen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dagens erhvervsoverblik: Danske aktier i nyt rentechok – taber 3,5 pct. mandag. Dansk ingeniør-gigant vil være helt grøn om få år. SSI tror på at flokimmunitet er muligt inden for de næste uger. 2022 tegner til at blive endnu et vildt år for virksom­heds­handler. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)  

Døgnets vigtigste erhvervshistorier: Frederiksen vil genoverveje restriktioner og håndtering af corona. Malou Aamund stopper hos Google men afviser nye topposter. Supercyklus presser priser op på råvarer. Danmark tager i opgørelse økonomisk førerposition. Vært: Lasse Ladefoged (lala@borsen.dk)  

Som klar kontrast til de to tidligere års dystre åbningstaler slog statsminister Mette Frederiksen en håbefuld tone an, da Folketinget traditionen tro blev åbnet tirsdag. Økonomien buldrer derudaf, og beskæftigelsen er tilbage på et højere niveau end før coronakrisen. Statsministeren ser ligefrem en fremtid foran sig, hvor "det kribler og krabler" i en genoplivet natur, og hvor vilde orkideer og forglemmigej blomstrer i højmoser og heder, til højre og venstre.Afsættet for åbningstalen var også noget nær perfekt for Mette Frederiksen: Mandag aften landede et historisk bredt forlig om en grøn reform af dansk landbrug. Fra Enhedslisten til Nye Borgerlige er der nu enighed om, at landbruget på den ene side skal forpligte sig på bindende reduktionsmål, men hvor de kontante virkemidler på den anden side endnu ikke er aftalt. Det vigtigste for S-regeringen er, at aftalen blev landet, og vel mærke lige inden åbningstalen.Landbrugsaftalen er i substansen en sejr for de borgerlige partier, og særligt Venstres chefforhandler Troels Lund Poulsen fik held med sin hårde forhandlingsstrategi. Det mest opsigtsvækkende er, at Enhedslisten endte med at gå med, og parlamentarisk set er der tale om endnu en triumf for S-regeringen, simpelthen fordi klimaområdet nu er blevet mindre elektrisk. Alle betydningsfulde partier er med. Se ugens udgave af BorgenLateNight med de to politiske kommentatorer Lars Trier Mogensen og Jarl Cordua

Folketingets partier forhandler for tiden landbrugets bidrag til målsætningen om 70 pct. CO2-reduktion inden 2030. Det er ikke nemt. Hvad mener landbruget selv, at man kan bidrage med uden at man nedlægger sig selv? Er det muligt at opretholde svineproduktionen i fremtiden eller man skifte til og satse på vegetabilsk produktion i stedet? Vi spørger adm. direktør Anna Ahrnung fra Landbrug & Fødevarer. De økonomiske vismænd kom onsdag med en ny rapport og prognose på dansk økonomis fremtid, og de er meget optimistiske. Men hvad har de egentlig at have deres optimisme i? Berlingskes økonomiske kommentator, Ulrik Bie er skeptisk. Sydamerika er fortsat hårdt ramt af Corona-krisen. Hvordan har de forskellige lande udviklet sig politisk under denne sundhedskrise, der også har ramt landenes økonomier. Vi tager en rundtur til Brasilien, Columbia og Peru med vores sydamerika-kendere 2 gange Niels, Lindvig og Westy. See omnystudio.com/listener for privacy information.

I veckans avsnitt delar Mikael Johansson, regionstyrelsens ordförande, med sig av flera goda nyheter, både när det gäller smittspridning och vaccination. Titta på klippet för att ta del av de glädjande beskeden. Men glöm inte, vi har fortfarande mycket kvar att göra i denna pandemi och kan inte slappna av ännu. Håll i - håll ut!!

Ronny er en artig, allsidig, oppfinnsom, snill og ganske så rappkjefta fyr. Ja, han har ganske sikkert ha ankommet verden med et stort smil og glimt i øyet. Optimistisk og løsningsorientert. I 2019 mistet han drømmejobben som senterleder etter 14 år, det var en hard beskjed å få. Men Ronny brukte den tøffe etterlønnstida på å gi ut humorboka "Flir meir- en god latter forlenger kjeften". Den ble en suksess, med rundt 1.000 solgte bøker bare på et par måneder. En skikkelig opptur. Men livet skjer, som det heter. På den årlige helsesjekken i fjor, fikk han en særdeles uventet beskjed om at han hadde hjertefeil og måtte opereres. Han medgir at det var tungt, men at også denne opplevelsen har vært lærerik og gitt ham nye innsikter.  Noe av det det artigste Ronny vet er å kle seg ut og opptre foran publikum, enten som Hell Angels-karakteren Harley Baileys eller Mister White.  Han er en dyktig formidler og som fast medlem i Lygarlauget på Melbu ryr det fort ut en historie eller tre.  Jeg ønsker deg en god lytteopplevelse! 

Flemming kigger på Type 7, hvor dagens REFLEKSION undersøger om det positive kan overskygge virkeligheden, så vi ikke opnår den glæde i livet, som vi ønsker os. Klik her for at dele dine oplevelse eller tanker på Facebook: https://www.facebook.com/groups/viderbrugerenneagrammet/permalink/755510818430828/

Corona-vaksine viser hvordan biotech redder verden! Optimistisk syn på Covid, verden og biotech fra Arctics in-house eksperter Ulrica Slåne Bjerke, forvalter av Arctic Aurora og Biotech Select fond, og biotech - analytiker Lars Mørland Knudsen - som begge er positive på verdens vegne!

Kāds slavens valstsvīrs reiz ir teicis: „Pesimists redz grūtības katrā izdevībā. Optimists redz izdevību katrās grūtībās....” Kā saglabāt optimismu grūtos brīžos, kā to uzturēt un kā spēt tajā dalīties ar citiem, spriežam raidījumā Kā labāk dzīvot. "Optimists, saskaroties ar grūtībām, izvēlas pazināti riskēt jeb domāt ar apdomu," atzīst Latvijas Universitātes Pedagoģijas, psiholoģijas un mākslas fakultāte Psiholoģijas nodaļas profesore Guna Svence. "Humors, jautrība un dzīvesprieks ir vienas no optimista domāšanas iezīmēm." Optimistiskās domāšanas būtisks rādītājs ir ticība tam, ka ir vērts mēģināt un mainīt. Optimists parasti mēģinās, saskaņojot to ar realitāti, pesimists atturēsies. Aizsargājošais pesimisms arī ir zinātniski pierādītā tendence.  Bet aizsargājošais var būt arī māņi, jo cilvēka psihei nav iespējams ilgstoši dzīvot pesimismā un bezcerībā, jo psihe var sabrukt. Ja cilvēkam ir pašsaglabāšanās instinkts un spēja atjaunoties, cilvēki ilgstoši nekrīt pesimismā. Tendence izdzīvot ir stiprāka. Grūtā situācija pat neapzināti atrodam veidus, kā sevi saglabāt un mainīt fokusu Kā saglabāt un uzturēt optimismu ikdienā stāsta optimiste – praktiķe Anitra Tooma. Viņa atzīst, ka cilvēki neuzdrošinās teikt, ka viņiem iet labi. "Arī soctīklos foršie un ievērojamie ir tie, kas saka, cik man ir slikti, kā man neiet, kā visi dara pāri, kā man nav naudas. Bet paskatīties, kas tev ir, un ieraudzīsi, cik tas ir daudz," atzīst Anitra Tooma

Programleder Fredrik Ask Stensrud og Sjefstrateg Christian Lie gir deg ukentlige oppdateringer på utviklingen i markedet og pandemien som herjer i verden. Disclaimer: Podcasten er et markedsføringsmateriale fra Danske Bank. Uttalelsene i podcasten er ikke å regne som investeringsrådgivning eller en anbefaling til å investere, og uttalelsene er ikke et tilbud eller en oppfordring til å kjøpe eller selge et finansielt instrument. Vær alltid oppmerksom på at historisk avkastning ikke er en pålitelig indikator for fremtidig utvikling eller avkastning på en investering. Søk råd hos profesjonelle rådgivere omkring juridiske, skattemessige, finansielle eller andre forhold knyttet før du foretar en investering.Music from https://filmmusic.io"Acid Trumpet" by Kevin MacLeod (https://incompetech.com)License: CC BY (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)Music from https://filmmusic.io"Lobby Time" by Kevin MacLeod (https://incompetech.com)License: CC BY (http://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)

I Ekonomistudion onsdagx. Riksbanken ska köpa företagsobligationer för 10 miljarder kronor – hör experten i studion om Ingves besked. Dessutom intervju med riksbankschefen.x. Volvo återkallar 2,1 miljoner bilar – den största återkallelsen någonsin.X. Och så möter vi klädföretaget som gjort återanvändning till en affärsidé. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hvordan forventer aktiemarkedet, at økonomien vil udvikle sig? Jyske Banks chefstrateg, Ib Fredslund Madsen, kigger frem. Aktiemarkedet ser lige nu krisen som noget, der er hurtigt overstået, men Jyske Bank er knapt så optimistisk og anbefaler mere defensive sektorer.

Det kan bli mycket läsning i sommar, nu när det inte blir någon lång utomlandssemester. Här är ett gäng tips för att fylla läslistan med faktabaserade optimistiska böcker.Support the show (https://www.warpnews.se/negativa-nyhetsmedia/)

I denne ukens EXPresso spesial har har vi vært så heldige å få lov til å ta en prat med Andreas Martinussen - familiefar, toppleder og Ironman. Allerede som 24 åring ble han meglersjef i Norse Gruppen/Norse Securities den yngste lederen av et verdipapirforetak i Norge før han i 2016 som administrerende direktør, tok Solon eiendom på børs. Ikke nok med dette, hadde han gjennom denne tiden flere topplasseringer i Norseman - verdens hardeste ironman konkurranse. I dag jobber han som administrerende direktør for Fredensborg Fritid AS hvor han jobber tett med Ivar Tollefsen, en av de største boligutviklerne i Skandinavia. Andreas prater om viktigheten av å sette mål og ambisjoner i struktur og en strategi for eget liv, på lik linje som selskaper. Det å ta en ærlig titt på oss selv, vite hvor vi ønsker å dra og legge en plan på hvordan vi skal komme oss dit. Det kan være lurt å holde seg unna nyhetene i disse tider og være positiv for mulighetene som dukker opp. Muligheter er ikke noe du får, men er noe du må bestemme deg for å gripe. Vi tok en prat om hva eldre ledere kan lære av yngre ledere i forhold til å legge til rette for autonomi og frihet under ansvar. Alle ønsker å prestere, alle ønsker å gjøre sitt beste. Et interessant tema er hvordan vi heier toppidrettsutøvere opp og frem, hvor de ofrer alt, men heier vi næringslivfigurer opp og frem på samme måte? EXPresso spesial med Andreas Martinussen!

SEB:s chefsstrateg Johan Javeus gästar dagens Placerapodd. Har är positiv till framtiden post-corona, vilket överraskar Placeras Pekka Kääntä och Pär Ståhl. De stora penseldragen avhandlas när det gäller centralbankernas agerande och varför EU kommer att gå stärkta ur krisen. Aktier är fortsatt ett intressant tillgångsslag med nya strukturella trender.

Skype: Lars-Erik Lundgren från Aktieansvar ger sin syn på Q1-rapporterna med fokus på verkstadssektorn. Vi diskuterar dessutom analytikernas förväntningar inför året, skogssektorn och om det råder för mycket optimism på börsen. Samtalet spelades in den 27 april 2020 (Beklagar sämre ljudkvalitet) Se samtalet: https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2020/04/27/marknaden-forvanansvart-optimistisk.plc.html

Det er fortsat svært at blive rigtig optimistisk for så vidt angår så forskellige størrelser som EUR, SEK og olie. Euro-gruppen viste denne uge endnu en gang at EUR er tynget af en institutionel risikopræmie. SEK er fortsatudfordret af en række modvinde – og nu formentlig snart også af Riksbanken. Og vi forventer os ikke specielt meget af hverken OPEC+ og G20 møderne senere på ugen i forhold til at støtte oliemarkederne – om end der nok er ved at indfinde sig en form for stabiliseringi prisen. I dag er Stefan Mellin og Lars Sparresø Merklin gæster hos Christin Tuxen.

22. Mars

Säsongspremiären är bara timmar bort och Sabrespodden går igenom förutsättningarna inför den och förväntningarna på säsongen som helhet. Hur många poäng för Rasmus Dahlin, hur många matcher får Linus Ullmark spela?

Säsongspremiären är bara timmar bort och Sabrespodden går igenom förutsättningarna inför den och förväntningarna på säsongen som helhet. Hur många poäng för Rasmus Dahlin, hur många matcher får Linus Ullmark spela?

Först av allt avslöjas namnet på en provspelare! Därefter ägnas veckans podd helt åt en lång intervju med Gefle IF:s klubbchef David Norell-Hussein. Josef och Hasse slår sig ner med en kopp kaffe på Davids kontor på Gavlevallen och får veta mer om bolagiseringen och om synen på herrlagets sportsliga ledning. Det blir ett mycket informativt, intressant och givande möte. Hålltider: 00.00 Det mentala läget efter Frejmatchen och analys av en provspelare 03.20 David Norell Hussein om bolagiseringen: hur länge idén har funnits, förarbetet, fördelar med bolagisering med mera. 25.00 David Norell Hussein om den sportsliga organisationen när det gäller herrlaget: tränare, strategier, sportchefsrollen, silly season med mera. Kom ihåg att Gefle IF arrangerar nattfotboll varje fredag mellan 21.00 och 24.00 på Sörby IP. Alla kan vara med, oberoende av ålder! Du behöver bara ha ett par fotbollsskor! Första gången (13 juli) dök omkring 60 ungdomar upp. Häng med till Halmstad borta nu på lördag 11 augusti! Anmäl dig på carricklaktaren.se eller Carrickläktarens sida på Facebook. Om du vill kan du hjälpa oss att göra podden ännu bättre genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden och lämna ditt bidrag. Vi har nu kommit upp i mer än 125 dollar – det betyder att vi snart kommer att ha en livechatt. Livechatten blir med Hasse Berggren, en person som ni Patreons röstat fram. Vill du kontakta oss? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

Först av allt avslöjas namnet på en provspelare! Därefter ägnas veckans podd helt åt en lång intervju med Gefle IF:s klubbchef David Norell-Hussein. Josef och Hasse slår sig ner med en kopp kaffe på Davids kontor på Gavlevallen och får veta mer om bolagiseringen och om synen på herrlagets sportsliga ledning. Det blir ett mycket informativt, intressant och givande möte. Hålltider: 00.00 Det mentala läget efter Frejmatchen och analys av en provspelare 03.20 David Norell Hussein om bolagiseringen: hur länge idén har funnits, förarbetet, fördelar med bolagisering med mera. 25.00 David Norell Hussein om den sportsliga organisationen när det gäller herrlaget: tränare, strategier, sportchefsrollen, silly season med mera. Kom ihåg att Gefle IF arrangerar nattfotboll varje fredag mellan 21.00 och 24.00 på Sörby IP. Alla kan vara med, oberoende av ålder! Du behöver bara ha ett par fotbollsskor! Första gången (13 juli) dök omkring 60 ungdomar upp. Häng med till Halmstad borta nu på lördag 11 augusti! Anmäl dig på carricklaktaren.se eller Carrickläktarens sida på Facebook. Om du vill kan du hjälpa oss att göra podden ännu bättre genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden och lämna ditt bidrag. Vi har nu kommit upp i mer än 125 dollar – det betyder att vi snart kommer att ha en livechatt. Livechatten blir med Hasse Berggren, en person som ni Patreons röstat fram. Vill du kontakta oss? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

Först av allt avslöjas namnet på en provspelare! Därefter ägnas veckans podd helt åt en lång intervju med Gefle IF:s klubbchef David Norell-Hussein. Josef och Hasse slår sig ner med en kopp kaffe på Davids kontor på Gavlevallen och får veta mer om bolagiseringen och om synen på herrlagets sportsliga ledning. Det blir ett mycket informativt, intressant och givande möte. Hålltider: 00.00 Det mentala läget efter Frejmatchen och analys av en provspelare 03.20 David Norell Hussein om bolagiseringen: hur länge idén har funnits, förarbetet, fördelar med bolagisering med mera. 25.00 David Norell Hussein om den sportsliga organisationen när det gäller herrlaget: tränare, strategier, sportchefsrollen, silly season med mera. Kom ihåg att Gefle IF arrangerar nattfotboll varje fredag mellan 21.00 och 24.00 på Sörby IP. Alla kan vara med, oberoende av ålder! Du behöver bara ha ett par fotbollsskor! Första gången (13 juli) dök omkring 60 ungdomar upp. Häng med till Halmstad borta nu på lördag 11 augusti! Anmäl dig på carricklaktaren.se eller Carrickläktarens sida på Facebook. Om du vill kan du hjälpa oss att göra podden ännu bättre genom att sponsra den. Gå ut på https://www.patreon.com/Geflepodden och lämna ditt bidrag. Vi har nu kommit upp i mer än 125 dollar – det betyder att vi snart kommer att ha en livechatt. Livechatten blir med Hasse Berggren, en person som ni Patreons röstat fram. Vill du kontakta oss? Mejla geflepodden@gmail.com Eller följ oss på Twitter på @geflepodden

Tautu pašnoteikšanās tiesības Starptautiskajā politikā tautu pašnoteikšanās tiesību princips aktualizējās Pirmā pasaule kara noslēgumā. Amerikas Savienoto Valstu prezidents Vudro Vilsons, 1918. gada 8. janvārī uzrunādams ASV kongresmeņus, nāca klajā ar saviem „14 punktiem” – scenāriju pēc iespējas līdzsvarotai un taisnīgai kara izbeigšanai. Viens no principiem, kas iedīglī ietverts Vilsona „Punktos”, bet turpmākajā miera procesā un Tautu Savienības veidošanā guva arvien plašāku attīstību, ir nāciju pašnoteikšanās tiesību respektēšana. Tā iedzīvināšana nesaraujami saistīta ar trīs lielo Eiropas austrumdaļas impēriju – Krievijas, Austroungārijas un Osmaņu impērijas – sabrukumu un jaunu nacionālu valstu veidošanās procesu šais teritorijās. Eiropā laiks pēc Pirmā pasaules kara bija nāciju pašnoteikšanās tiesību „zelta laikmets”, kad iedzīvotāju etniskā piederība bija noteicošais pamats valstu tapšanai un robežu novilkšanai. Savukārt pēc Otrā pasaules kara šis process turpinājās ar Eiropas valstu kādreizējo koloniālo valdījumu suverenizāciju. Tajā pat laikā notika arī pretēja rakstura procesi, kas pamatā saistījās ar 20. gs. totalitāro režīmu – boļševistiskās Padomju Savienības, nacistiskās Vācijas, fašistiskās Itālijas – impēriju atjaunošanas projektiem, brutāli ignorējot nāciju pašnoteikšanās tiesības vai ar tām manipulējot. Starptautiskās politikas prakse pagājušajos simt gados ir pierādījusi, ka nāciju pašnoteikšanās tiesību princips ir fundamentāli svarīgs, ciktāl nacionālā piederība lielāko tiesu ir neatņemama indivīda identitātes daļa. Tomēr šai gadsimtā arī atklājies, cik sarežģīta mēdz būt šī procesa īstenošana starptautiskās politikas praksē. Sarunā piedalās: APPC izpilddirektors Andis Kudors, LĀI pētniece Elizabete Vizgunova un publicists Otto Ozols. ASV muitas tarifi Marta sākumā Baltais nams paziņoja par plāniem piemērot ievedmuitu tēraudam un alumīnijam. Toreiz prezidents Tramps uzsvēra, ka daudzus gadus no ārvalstīm tiek ievestas un pārdotas preces par dempinga cenu. Tas graujot vietējo uzņēmumu konkurētspēju un samazina darba vietu skaitu. Līdz šim panāktas principālas vienošanās ar Argentīnu, Austrāliju un Brazīliju, bet ar Dienvidkoreju tāda jau provizoriski noslēgta. Proti, Dienvidkoreja tiks atbrīvota no tarifiem uz nenoteiktu laiku apmaiņām pret tērauda eksporta samazināšanu uz ASV par aptuveni 30%. Savukārt, vēl mēnesi Eiropas Savienībai, Meksikai un Kanādai nepiemēros paaugstinātos tarifus...Eiropas Komisija norādījusi, ka šāds solis (un vispār šie tarifi) nav atbalstāmi, jo palielina neskaidrību tirgū. Situāciju komentē SEB bankas ekonomists Dainis Gašpuitis. Finansējums Krievijas bruņotajiem spēkiem Pirmo reizi kopš ekonomiskās krīzes 1998.gadā, Krievija ir samazinājusi finansējumu bruņotajiem spēkiem. Kopš Putina nākšanas pie varas, militārie izdevumi Krievijā pakāpeniski pieauga un pagājušajā gadā tie bija 4.3% no IKP,  bet Kremļa plāns paredz tos piecu gadu laikā samazināt līdz 3% atzīmei. Optimistiskākajā scenārijā to varētu sasniegt iesaldējot militārajai jomai paredzēto summu un samazinājumu panākt ar ekonomisko izaugsmi. Taču izaugsmi Krievijai tuvākajos gados sola gausu un IKP diez vai pieaugs vairāk nekā par 2% gadā. Daudz reālāka ir iespēja, ka to panāks ar drastisku budžeta samazinājumu.To vērtē Krievijas Latviešu Kongresa (KLK) priekšsēde Lauma Vlasova.    

Vid svåra beslut måste man släppa egot – även om hela karriären står på spel. Det lärde sig styrelseproffset Sarah McPhee som vd på SPP. I Förnuft & Känsla berättar hon dessutom om hur Bill Clintons otrohetsaffär fick henne att tänka till. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Optimistisk, pepp och alltid redo för ett äventyr - vi älskar Skytten för att den helt enkelt gör livet roligare för alla inblandade. Skytten gillar att drömma och slipa på uppfinningar och oftast stannar visionen just vid en vision och inte så mycket praktik. Likt motsatstecknet Tvillingen så har ni båda en hjärna som kan gå på högvarv och när saker och ting blir lite för jobbiga i era liv tenderar ni att fly, framförallt från er överhettade hjärna, antingen ut på en springtur eller in i alkoholens dimma.Eftersom Skytten är bundis med Jupiter kan det helt enkelt bli lite för mycket av det goda i livet, lite för mycket snack, lite för mycket pengasprätt och lite för mycket optimism att allt löser sig. Men om det löser sig för någon här i livet så är det fanimej Skytten som alltid har en plan B och plan C och framförallt en positiv syn på livet. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sesongen har så vidt kommet i gang, men det er ikke til å stikke under en stol at det er RELATIVT positiv stemning i studio denne gangen. Vi snakker om sesongstarten, Samuel Saiz, Chris Wood som har forlatt oss, og hvorfor spillere som var midt på treet i fjor er verdens beste fotballspillere i år.

AVSNITTSINFORMATION MakroPodd 2017-08-29. Robert Bergqvist, chefekonom, och Håkan Frisén, prognoschef, diskuterar det världsekonomiska läget mot bakgrund av senaste SEB Nordic Outlook. 04:15 ”Var befinner vi oss i konjunkturcykeln?” 06:30 Är Phillipskurvan obsolet? 08:55 ”Tror du centralbankerna vet vad de håller på med?” 10:35 Översikt över världsekonomin, inklusive Kina 12:05 Eurozonen ser ganska bra ut 14:25 ”Det som händer i Europa är det som krävs för stabil euro” 15:30 ”Vi har ju blivit tagna lite på sängen av de baltiska länderna” 16:21 ”Norra Europa går ju ganska bra” 17:30 ”Många tycker att alla räntehöjningar skulle vara någon typ av åtstramning. Så är det ju inte” 18:55 Är Sverige på väg att åka i diket? 22:30 ”Vi kan möjligen ha lite fel där” 25:00 Robert sammanfattar: ”Optimistisk rapport, men glöm inte problemen i bakgrunden” Du hittar hela Nordic Outlook på vår hemsida (PDF).

I denne episode taler jeg med Bente Juel Danyar, som er Chefkonsulent i Center for HR. Bente arbejder med undervisning, HR-sparring og rekruttering. Hun har altid arbejdet med mennesker og været leder siden hun var 23.   Som den første i Danmark blev Bente ansat i det skotske koncept ”Insights Learning & Development”. Her arbejder man med personprofiler i forhold til at forstå egen og andre personers adfærd samt med kommunikations- og adfærds strategier. Det er netop hendes viden på dette område som er baggrunden for samtalen i dagens podcast.   Insights Discovery Konceptet - Kort Konceptet består af en model hvor der er 4 farver, som hver repræsenterer forskellige personlig præferencer – Blå, Grøn, Gul og Rød.   Introvert præference Ekstravert præference Blå - tænkende - opgaveorienteret Rød - tænkende - opgaveorienteret ·      Formel ·      Systematisk ·      Analyserende ·      Metodisk   ·      Beslutsom ·      Effektiv ·      Målrettet ·      Struktureret Grøn - følende - relationsorienteret Gul - følende - relationsorienteret ·      Loyal ·      Hensynsfuld ·      Pålidelig ·      Betænksom ·      Overbevisende ·      Entusiastisk ·      Optimistisk ·      Idérig                                   Man bruger værktøjet til personlig udvikling – til at forstå egne og andres præferencer. Noget af det som profilen kan bruges til er bl.a. at finde ens styrker, forstå ens præferencemæssige adfærd samt at finde ud af om man forstår verden ud fra de samme principper som ens kolleger, chef, familie og venner.   Det er vigtigt at huske at alle præferencetyper og alle profiler er lige gode, men de er forskellige i deres udtryk. Alle har alle fire farver i sig, men man vil altid have en farve der er mere dominerende end de andre. Derudover har det enkelte individ farverne i forskellige mængder og i forskellig rækkefølge.   Jobsøgningen og samtale Bente anbefaler altid at man bruger tid på at læse om og ringe til virksomhederne, og finde ud af hvordan de beskriver sig selv. Hvis man er opmærksom på måden de udtrykker sig på, kan man lettere få en ide om hvorvidt man vil passe ind i den pågældende virksomhed.   Når man møder andre mennesker, om det er til et kaffemøde eller en jobsamtale, er de første 7 sekunder meget vigtige. Det kan være en fordel hvis man som jobsøger kan tilpasse sit eget udtryk i forhold til den person man sidder overfor. Det er dog rigtig vigtigt, pointerer Bente, at man ikke gør det på en måde så man går på kompromis med sig selv. Dette vil også hurtigt blive opfattet som værende falskt. Så man skal bevare sin integritet.   Man kan ofte gennemskue hvilken farve der er dominerende hos andre personer på den måde de hilser på en på. Dette kan netop være et godt hint når man skal til en samtale.   Hvordan afkoder du farver i det første møde med et andet menneske Blå Rød ·      Formelt håndtryk ·      Kort øjenkontakt ·      Kun lidt udtryk i ansigtet ·      Formel i sin kommunikation   ·      Fast håndtryk ·      Meget direkte øjenkontakt ·      Et stærkt udtryk i ansigtet ·      Kortfattet i sin kommunikation Grøn Gul ·      Blødt håndtryk ·      Smil i øjnene og på læben ·      Behageligt udtryk i ansigtet ·      Imødekommende i sin kommunikation ·      Et varmt håndtryk og/eller en hånd på skulderen ·      Smil i øjnene og stort smil på læben ·      Positivt udtryk i ansigtet ·      Talende og personlig i sin kommunikation   Når du sidder over for den enkelte kan du tænke over hvilke behov den enkelte farve har. Det kan du også inddrage når du skriver din ansøgning og dit CV, hvis du ved hvem den skal målrettes til.     Hvad er fokus på hos de forskellige farver (når de læser en ansøgning + CV, og til samtalen) Blå Rød ·      Vægt på detaljer ·      Vægt på nøjagtig fakta ·      Hvad dokumenter dine færdigheder? ·      Hvad kan du? ·      Vis mig hvad du har udrettet ·      Hvad kan du udrette hos os?   Grøn Gul ·      Hvem er du som person? ·      Hvad kan du menneskeligt understøttet af din faglighed bidrage med? ·      Hvad er dine værdier?   ·      Vis du har drive ·      Fortæl hvorfor du vil have det her job? ·      Hvad er din passion for firmaet /produktet?   For alle fire farvepræferencer betyder det meget at CV´et og ansøgningen er overskuelig og letlæselig.   Hvilken typer er du selv? Når du ringer til en virksomhed, så spørg hvad de ligger mest vægt på i stillingen. De ord som bruges kan give dig en ide om hvilken persontype de leder efter.   For at finde ud af om du passer ind, kan du kigge på ordsamlingerne her under, prioriter de fire forskellige ordsamlinger. Den der passer bedst vil være din dominerende farve. Det er igen vigtigt at sige at man ikke kun er en farve, og derfor vil du kunne se dig selv i flere af farverne.   Blå Rød ·      Præcis ·      Systematisk ·      Analytisk ·      Formel   ·      Effektiv ·      Beslutsom ·      Krævende ·      Målrettet   Grøn Gul ·      Lydhør ·      Hjælpsom ·      Loyal ·      Forstående ·      Udadvendt ·      Positiv ·      Idérig ·      Spontan                                   Når du har fået en ide om din egen farve, så er det en god ide at tænke over at folk omkring dig muligvis har andre farver. Det vil sige at din chef måske er rød og du måske er grøn. Det betyder at prioriteringen af hvilke ting som er vigtigst og hvordan man kommunikerer et budskab kan være meget forskellig for jer.   Lyt med og hør mere Vi kommer bl.a. også ind på hvilken påklædning der er smart i forhold til jobtype, arbejdsplads og profil. Samtidig kan du høre hvordan Bente selv har arbejdet med at tilpasse sin egen profil og farver i forhold til det job hun har.   Bentes bedste råd Find ud af hvad det er for en virksomhed du søger job i. Hvad er deres værdier? Hvordan er virksomhedskulturen? Hvad står virksomheden for og er det og deres brand noget du kan identificere dig med? Spørg dig selv om du ville gå med en jakke med virksomhedens logo på.   Go' Jobjagt! Diana  

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Optimistisk analys av Israels framtid.

Bjørn Kristian Svensrud fra Horten syntes det var lettere å stå fram som homofil enn som FRPer. For han har høsten vært eventyrlig! Om noen år har hele Norge det mye bedre sier han optimistisk. Reporter: Kirsti Kraft

Dette er første del av en serie podcasts om opp­havs­rett. Serien er laget som en inn­fø­ring også for folk uten juri­disk bak­grunn. (Jeg mer­ker meg at jeg i inn­led­nin­gen lovet en mer omfat­tende serie senere — det er kan­skje for optimistisk).