Podcasts about relativt

Sidste uge bød på store udsving på aktie- og obligationsmarkederne, hvor især amerikanske aktieindeks – trods fredagens pæne stigning – måtte indkassere et samlet fald på godt 3 %. Baggrunden var kombinationen af Trumps toldcirkus, vækstbekymring og det markante finanspolitiske sporskifte i Tyskland og EU generelt. Denne uge er mere rolig på nøgletalsfronten, men der venter ny told allerede på onsdag, og usikkerheden er fortsat stor hos investorerne. Markedsfokus: Store udsving på aktie- og obligationsmarkederne i sidste uge Relativt rolig nøgletalsuge med forbrugerpriserne fra USA som højdepunkt Risiko for højere told på stål og aluminium Seneste nyt: Jobrapporten afkræfter lille vækstkrise i USA Ny analyse: SEK-medvind men med toldrisiko Vigtig investorinformation.

Tobias Hoffback var som ung junior en lovande spelare från Göteborg. Relativt tidigt slutade han spela, utbildade sig till jurist men är sedan ett antal år bakåt tillbaka i tennisen igen.  Inför hösten har han börjat sin andra vända i Västerås Tennisklubb. I det här avsnittet pratar vi om varför Hoffback valt att jobba med tennis före juristyrket, varför han tycker om att jobba med vuxna och vad som gör en bra vuxentränare, om struktur, hur han ser på utmaningen som ligger framför honom i klubben och hur han ser och tänker tillbaka på sin juniorkarriär. Tack till alla partners: * Zenniz – The Smart Tennis Solution: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠http://www.zenniz.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ * BROTHY - ⁠⁠⁠⁠http://www.originalbrothy.com⁠⁠⁠⁠.  * House of Bontin – Smarta destinationen för tennis och padel: ⁠⁠⁠⁠⁠http://⁠⁠⁠⁠⁠www.houseofbontin.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ (Använd koden ”Baslinjen” för 10% på hela sortimentet förutom på Slinger Bag eller redan nedsatta priser.) * Wilson Tennis Camp: ⁠⁠⁠⁠http://⁠⁠www.tenniscamp.se/⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Stort tack också till alla föreningspartners och prenumeranter på Baslinjen.com! Besök ⁠⁠⁠⁠http://www.baslinjen.com⁠⁠⁠⁠ för allt möjligt material om svensk och nordisk tennis! Intromusik: Mr Smith, Cool Running (Free Music Archive) (CC BY) Outromusik: Mr Smith, The New West (Free Music Archive) (CC BY)

Hva er greia med romance-sjangeren? Og hvorfor er det så godt å lese, selvom man kjenner oppskriften? Sølvbergets romance-ekspertpanel, Ingunn Øvrebø og Nana Jakobsen tar oss gjennom de mange ulike undersjangrer innen for romantikk, feel good og underholdning. Velkommen (00:00) Hva er romance? (01:39) Det foregår på øya (11:37) Kvinne forelsker seg i musikk/musiker (12:41) Hot and spicy (15:11) Den store dramatikken (19:40) Romantikk for litteraturviteren (20:54) Kvinner i forskning (23:29) Bokhandelromancer (26:20) Romantasy (28:17) Enemies to lovers (32:26) Friends to lovers (34:15) Queer romance (36:06) Regency romance (36:54) Julebøker (38:49) Romance fra andre land? (43:41) Vår største anbefaling (51:44) --- Innspilt på Sølvberget i juni 2024. Medvirkende: Ingunn Øvrebø, Nana Jakobsen og Åsmund Ådnøy. Produksjon: Åsmund Ådnøy og Nana Jakobsen Alt om Sølvberget: https://www.sølvberget.noromn

Enga dro til Raufoss, Lyn dro til Bærum og Kåffa dro til Kristiansund. Det gikk ikke helt gærent for noen av dem, men likevel må vi langt ned i divisjonssystemet for å finne et mannelag fra Oslo høyt på tabellen. I studio denne uka sitter Haakon Thon, Aslak Borgersrud, Reidar Sollie og Pål Karstensen og ser framover mot både cup, toppserie, og alt annet moro som skjer framover. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nu är vi tillbaka i vanlig takt, vid vårt vanliga bord, och pratar om vinregionernas vinregion, nämligen Bordeaux. Från myllrande hamnstad, till en klassisk fransk klassifisering (som efterföljs än än idag), till vilka druvor du ska ha kolla på från den här mytomspunna platsen. Om det är något du borde känna till om vin, ja, då är det förmodligen det här. Häng på."Relativt" prisvärda viner på Systembolaget som nämns: Château de Seguin, Château Tanesse, Château Labadie, Château Belgrave. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne episoden diskuterer vi hva kvalitet i læring betyr. Panelet består av en lærer, en rektor, en skoleeier og en forsker. Hva skal til for å lykkes? - Gøy og utfordrende, aktive og medvirkende elever, og læring som gir mening er stikkord når panelet blir utfordret til å beskrive kvalitet i læring. Høstens Skoleforum fant sted på Holbergs plass i Oslo forrige uke. I panelet satt representanter fra hele skoleløpet: lærer Eldar Skjørten, rektor Jarle Blikken, skoleeier Marianne Mette Stenberg, og forsker og lærerutdanner Marte Blikstad-Balas. Hvor er de største pedagogiske mulighetene, og hva skal til for å kunne realisere dem på tvers av norske klasserom? Hvordan kommer dette til syne i klasserommet, for lærerne, for elevene. Endring av praksis er en vrien nøtt. Det tar tid. Relativt ferske læreplaner og nye teknologier krever mye av skoleledere og lærere. Så hva er status og hvordan støtter vi skolene i å utvikle en praksis med god kvalitet? Det snakker vi om i denne panelsamtalen.

Frank har fået nyt ur. Et meget flot gammelt ur, og det går nogenlunde, som tiden går. Goodluck forsøger også at følge med tiden, og det hele skal nok gå!

DANIEL ER GIFT! Hvordan var bryllupet? Fantastisk! Hvordan var absolutt alle forberedelsene? Relativt krise. Hør her, da! Og så skal spiralen i uterus, sant? Ja?------Husk å finne oss på @cocktailterapi, og send gjerne en hilsen til cocktailterapi@gmail.com. Vil du se video fra episoden? Sjekk ut vår Patreon. Legg også igjen rating og kommentarer, så elsker vi dere enda mer!

Viktor kom ihåg vad han drack för typ första gången. Marcus kom också ihåg, som vanligt. Dryckes'världen' gör insatser för jordklotet? Rom tar ett efterlängtat steg framåt?? Öl börjar bli vanligare i drinkar??? Allt om detta och mer i avsnittet! Avsnittets ämne handlar om privatfat. Vad innebär det? Vad behöver man tänka på? Hur anser vi att privatfat ska vara? Privatfat eller fatägare har varit en grej länge nu och är säkerligen en dröm för många entusiaster, där möjligheterna inte varit större än vad de är nu! I avsnittet dricker vi Fredrik Wikingssons sommardrink! En fantastisk drink kommer vi fram till. Fräsch och trevlig som nog slår de allra flesta drinkar på en varm sommardag. Relativt enkel, men jävligt god, precis så man vill ha det. Ha en fantastik helg! Och kom ihåg, lyssna gott! http://desnackaralkohol.com 

Hallå där ute i stugorna hörni! Äntligen är det fredag!  Mycket på agendan i dagens något längre avsnitt än vanligt. Carl Ohlin har skickat in en lyssnarfråga, Gamla skolan-fakta tas upp i vanligt ordning och sen är det dags för något alldeles för smalt men ändå brett ämne inom golfen…. Nämligen skaft skaft skaft!  Gamla skolan har ännu en halvoförberedd crashcourse i huvudet om grafitskaftens historia från milleniumskiftet fram till idag, och vad som har hänt med utveckling. Relativt komplicerat, ganska kul, men håll till godo, för snart landar vi på jorden igen.  Ha en fantastisk helg på er där ute nu hörni!  TACK till våra partners OUT OF BOUNDS och BRYGGMÄSTARENS ALKOHOLFRIA! ⁠www.out-of-bounds.se⁠ ⁠www.abro.se/vara-drycker/produkter/bryggmastarens-alkoholfria⁠ Golftugget produceras i samarbete med Fredag CBWP. www.fredag.se

Relativt fersk og dritmorsom komiker er innom for å lire av seg dritt i tospann med «radioverten»

Sidekick: Anders Helenius. Tillbaka från Torremolinos. Valet kommer och det finns internet i Pargas. Hur skulle vi rösta utan förhandskunskap. Förändras faktiskt Finland? Kompromiss versus Block. Relativt klara puckar i turkiska parlamentet.Trump gynnas? Kommunikation på alla fronter, pling plong. Be grannen om hjälp, eller varför inte betala skatt. Meningsfullheten i att hjälpa. Plantorna knäpper i desperation. Naken i omklädningsrummet.

1,5 kg sukker, 7 dl honning, 300 gram brun farin, 12 kg flormelis, og 270 gram kandis, og så kan du eventuelt lige smage til med lidt stevia. Dette er opskriften på dagens gæst. For han er nemlig pisse sød. Altså sådan virkelig virkelig sød. Han har været på flugt, han laver revy og så har han en vanvittig dejlig kæreste. Altså hun er så smuk! og sød. Og klog. NÅ…Dagens gæst er manden bag konceptet stand-up comedy, Sebastian Dorset!I dag skal vi finde ud af om Dorset er fissefødt, vi skal snakke om at være mega boomer, og så skal vi selvfølgelig lære at sætte kondom på.Tsunami lærte:- Revy er for gamle mennesker- Sebastian peaker næste år!- Hvis han kunne, ville han få rejsning hver gang MØ snakker- Alt hvad han laver skal udgives på DVD- Man bliver ældre…_________________________________________________Værter: Sebastian Peebles & Chano JørgensenGæst: Sebastian DorsetProducer/tilrettelægger: Josephine RombyMusik: Upright-Music

- Hvorfor er bæsj brunt, stort sett? - Vil jeg kjenne igjen moren min om vi blir fryst ned i 100 år? - Hvor lenge kan et menneske overleve inne i en mikrobølgeovn? - Er alt relativt, eller er det bare "alt" som er relativt? - Hva innebærer egentlig E=mc² og hvordan skrev egentlig Einstein formelen? - Kan bæsj og tiss brukes som en fornybar ressurs? - Hvorfor blir resten av kroppen kald, når beina er kalde? Panelet: Fysiker Are Raklev Filosof Einar Duenger Bøhn Cellebiolog Katharina Vestre. Hør episoden i appen NRK Radio

Ett tufft börsklimat gör att vi får leta extra noga efter bra case. Idag lyfter vi fram Millicom som fokuserar på att minska skulderna. En lågt värderad aktie med fina tillgångar och relativt ocykliskt. Disclaimer: ”Informationen i denna video ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Herbert G. Wells veröffentlichte 1895 seinen wegweisenden Science-Fiction Roman „Die Zeitmaschine“, in dem ein Erfinder aus dem viktorianischen England in die ferne Zukunft reist, um eine Gesellschaft vorzufinden, in der die Klassenunterschiede des Fin-de-Siècle extrem übersteigert wiederzuentdecken sind - so, zumindest laut einer gängigen Interpretation. Seine Maschine reist dabei durch die Dimension der Zeit, bewegt sich auf der Erde aber nicht vom Fleck. Der Autor Hans Christoph schrieb 1922 den ersten „Relativtätsroman“, wie ihn der Berliner Börsen-Courier vom 29. August des Jahres bezeichnet. Auch in diesem Science-Fiction Roman mit dem Titel „Fahrt in die Zukunft“ reist ein Erfinder in die Zukunft, dieser aber explizit unter Nutzung der Einsteinschen Relativitätstheorie. Seine Gefährt, eine Art Rakete, fliegt so schnell und weit von der Erde weg, dass die Zeit auf der Erde schneller vergeht, als für die Reisenden. Was für eine Gesellschaft diese in der Zukunft dann vorfinden, weiß Frank Riede.

BeReal handler om å være ekte. Derfor kan du KUN poste en gang om dagen - og bare etter at appen sier at du får lov. Du tar bilde med både front- og bakkamera, slik at dine nærmeste får se hva du gjør og din opplevelse av det. Jeg liker det! Legg meg gjerne til: https://bere.al/kristianspeaking Har du tilbakemelding eller tips til podkasten, følg denne lenken: https://falk.media/hpn-melding

Relativt nybyggda Kvevlax lärcenter är redan för litet och måste byggas ut, vilket medför ännu mera investeringar i Korsholms redan maffiga investeringsbudget. I Italien förbereder sig The Rasmus för Eurovision Song Contest, men det mesta tyder på att kampen om segern står mellan tre andra länder. VBL:s kulturchef Patrik Back och reportern Heidi Eriksson medverkar. Redaktör: Patrick Sjöholm. 

Niklas Källner växte upp i Växjö och kom ganska tidigt på att han ville hålla på med journalistik. Relativt snabbt hamnade han på Sveriges television i olika kulturprogram och i olika roller i själva produktionen. Som reporter på stan i Skavlan blev Niklas folkkär med sitt varma och inbjudande sätt att intervjua. Nu har han skrivit tre böcker och dyker upp som programledare i olika sammanhang. Bland annat i serien Arvinge okänd med sin vän och kollega Kattis Ahlström. Hur får man för sig att bränna Uppsala? Hade han på känn att Skavlan skulle bli så stort och hur kommer det sig att det växer ut knätofsar när han berättar att han är kristen? Detta och mycket mer kommer här, men först - när startar ett avsnitt egentligen?

Niklas Källner växte upp i Växjö och kom ganska tidigt på att han ville hålla på med journalistik. Relativt snabbt hamnade han på Sveriges television i olika kulturprogram och i olika roller i själva produktionen. Som reporter på stan i Skavlan blev Niklas folkkär med sitt varma och inbjudande sätt att intervjua. Nu har han skrivit tre böcker och dyker upp som programledare i olika sammanhang. Bland annat i serien Arvinge okänd med sin vän och kollega Kattis Ahlström. Hur får man för sig att bränna Uppsala? Hade han på känn att Skavlan skulle bli så stort och hur kommer det sig att det växer ut knätofsar när han berättar att han är kristen? Detta och mycket mer kommer här, men först - när startar ett avsnitt egentligen?

Nyheterna Radio 07.00

Relativt viktigt meddelande till allmänheten!I vår ger jag mig ut på min första stand up-turné!säkra dina biljetter på www.stauppbolaget.seFör patreons finns en rabattkod som gäller fram till söndag 23:59. Den hittar ni på www.patreon.com/minavannerboken See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” gästas jag av några av er mina kära lyssnare. Alla ni som har hört av er med meddelanden och röstmemos där ni berättar om vad kärlek är för er. Hjärtat som både sänder ut och drar till sig. Hjärtat som besitter sin egen intelligens. (Sid 49 i boken Av egen kraft) Vetenskapen börjar nu omdefiniera relationen mellan hjärtat och hjärnan, känslan och förnuftet. Relativt nyligen har man upptäckt att det finns omkring tiotusen mycket specialiserade neuroner i hjärtat. Neuroner är de celler som våra hjärnor är uppbyggda av, de som gör att vi kan tänka. Sådana celler finns alltså också i våra hjärtan. Neuronerna i hjärtat lever sida vid sida med hjärtats muskelceller, främst kring höger förmak där de utgör en enhet. Professor David Paterson, forskare vid Oxfords universitet, och hans kollegor kallar dem för hjärtats lilla hjärna. Man vet inte så mycket om dessa neuroner än, men en sak är säker – det finns ett samarbete mellan hjärnan och hjärtat. Och det är neuronerna i hjärtat som styr vad hjärtat gör, inte hjärnan. Paterson och hans team jobbar på att ta reda på mer om hur det här nätverket i hjärtat fungerar. Jag tycker det är oerhört fascinerande, och med tanke på att jag hittar hjärtsymboler överallt så känns det extra spännande med den här typen av forskning. Forskaren och författaren Gregg Braden talar om de elektromagnetiska fält som finns runt oss och inom oss, och att hjärtat har ett elektromagnetiskt fält som är cirka femtusen gången starkare än det i hjärnan. Hjärtat är med andra ord en fantastisk sändare, vars kraft vi förmodligen inte ska underskatta. Med de nya upptäckterna inom forskningen får uttrycket ”hjärtats röst” en helt ny innebörd. Och det här ska vi nu prata mer om. Hjärtat och kärlek i detta Alla Hjärtans Special av ”Så in i Själen” Varmt välkomna.Producerat av Silverdrake FörlagKlippare: Alex PeterssonRedaktör: Marcus Blomgrenmarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I veckans avsnitt babblar jag om att jag sagt upp mig igen, att jag vart ledsen över Einar vilket fick mig inse igen att vi verkligen bara bryr sig oss människor som vi vet vilka dom är. Och sedan även den konstiga stämningen när nyhetssändningen är slut men bilden är kvar på nyhetsankrarna i mörkret. Stötta gärna mig på https://www.patreon.com/jensammatankar

I detta avsnitt intervjuar vi dietisten, forskaren och kostrådgivaren på SOK, Stig Mattsson. Vi pratar om blodsockermätning, relativ energibrist bland idrottare och blodsockermätaren Supersapiens. Stig är extremt kunnig och bra på att förklara så detta är ett riktigt kanonavsnitt!     Tidsschema: 02:35 Välkommen Stig, berätta lite om dig själv och hur du kom in på blodsockermätning.  07:00 Börjar testa elitidrottare.  09:00 Börjar forska om diabetes och träning & jobbar för SOK.  10:30 Relativt energibrist bland idrottare. 22:00 Blodsockermätning på friska idrottare, Supersapiens är det något vettigt?  Mer poddar och artiklar hittar du på Prestera Mera   Värdar  Tommy Ivarsson, Fil.mag Biomedicin (M.Sc.)–Specialisering mot mänsklig tommy@umara.se Simon Gustavsson, Fil.kand Biomedicin (B.Sc.)–Specialisering mot områdena kost och träning. simon@umara.se

I denne loopen av nerdeprat tar vi for oss tidsbaserte spill. Håkon anmelder nykommeren Deathloop, og vi snakker om hvordan tidsaspektet er brukt i spill som Zelda Majora's Mask, Outer Wilds og The Sexy Brutale.

Vi er tilbake i studio og vi er i gang med sesong 4! Det stikkes en finger i jorden og det snakkes om hvilken tilstand sesong 4 startes i. Per har gått litt ned i kjelleren, og tommelen har begynt å google igjen. Han har også fått et sjokk etter å ha vært på vekta. Han har og hatt en lengre diskusjon med Åse om at Olec skal sterilisere seg, og snakker om reaksjonene han har fått fra lyttere. Olec er nervøs for høsten, noe han merker på tankene som surrer i hodet hans. Han mener selv han går rundt i en blanding av irritasjon, glede og angst. Vi snakker om ruspolitikk og vi legger fokus på idrettsutøveres mentale helse. Vi stikker også innom feminismen. Og, har Per gått i kjole i sommer? Hjertelig velkommen! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Okay, så sjov er udsendelsen heller ikke, men det ér altså en ret god udgave. Der er i hvert fald - som sædvanlig - lagt en hulens masse tid, energi, kærlighed og penge i at få udsendelsen til at behage både din krop og sjæl. I denne udgave harcelerer Jonas Visti også meget forudsigeligt, som den kulturradikale privilegerede publicservice-filejs han nu engang er, over kommerciel musikradio som han mener godt kunne tage lidt flere chancer. Udover det skal vi også have et vildt hjemmelavet mashup af to forskellige numre fra to forskellige tidsperioder, genrer og kontinenter som bare passer vildt godt sammen, når man spiller dem oveni hinanden. Dét er faktisk en lille smule sjovt.

Relativt interessante fiber fakta skravler vi om i dag. Vi er bare to denne gang. Info om strikk vi snakker om finner du på våre ravelry kontoer. Vi strikkes. 

Vi höjer ett varningens finger för relativvärderingar och funderar över höga rörelsemarginaler i många bolag som kommer med vinstuppjusteringar. Bolagen i avsnittet är Lammhults, Malmbergs och Nilörn. Väl mött!

Neuroregister skapar värdefull vårdutveckling Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. Och en mycket stor mängd data finns registrerad för 12 000 av dem. - Vår data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både Svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister. Professorn och neurologen Jan Hillert jobbar hemifrån denna dag, eftersom coronapandemin pågår för fullt. Jan är registerhållare för både Svenska MS-registret och Svenska Neuroregister, som omfattar 10 diagnosgrupper. Registerhållare är en formell lagreglerad juridisk funktion, som har det yttersta ansvaret och beslutet över hur registrets data ska hanteras, skyddas och användas. - Vi har nyligen haft vårt 20-årsjubileum för MS-registret och därför haft anledning att se tillbaka och analyserat vad vi faktiskt åstadkommit. Och det handlar om en rad olika speciella egenskaper i registret, som vi är ganska ensamma om i världen, konstaterar Jan Hillert. En hel del fritidsarbete inledningsvisInnan 1990-talet fanns ingen behandling mot skovvis MS, men under 1990-talet utvecklades äntligen de första symtombromsande behandlingarna mot den skovvisa formen av den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS. Relativt snart var det en grupp neurologer som såg behovet av att mer noggrant kartlägga hur olika behandlingar fungerade på olika patienter. Doktor Jan Hillert var en av dem och de startade det svenska MS-registret. Några var kliniska läkare och några var forskare och Jan Hillert med båda arbetsuppgifterna blev primus motor i arbetet och skötte inledningsvis registerarbetet på både betald arbetstid och på fritiden. De lyckades så småningom få myndigheterna att se det värdefulla medicinska behovet av och möjligheterna med MS-registret och sedan 20 år har de skjutit till ekonomiska bidrag till arbetet. I landets Nationella Kvalitetsregister ingår ett hundratal olika diagnoser, varav alltså tio är neurologiska diagnoser i Svenska Neuroregister. Det handlar om diagnoser som innebär skador eller sjukdomar på hjärnan, ryggmärgen och i övriga delar av nervsystemet. -Arbetet med dessa diagnosregister har startats och drivs av eldsjälar men succesivt införs arbetet nu i sjukvården. Det är ett måste, säger Jan Hillert.  Hela 80 procent av MS-patienterna ingårJan Hillert är neurolog och specialiserad på diagnosen MS. Han berättar om MS-registret med liv och lust. Torr statistik blir levande verksamhet som utvecklar MS-vården till förmån för de cirka 22 000 patienter som lever med MS i Sverige idag. Och det är verkligen stor skillnad då och nu för den som får diagnosen skovvis MS. Idag finns det cirka 15 effektiva sjukdomsbromsande behandlingar. Svenska MS-registrets 20-åriga idoga arbete har bidragit till detta genom att alltså följa upp hela 80 procent av MS-patienternas behandlingar och resultat. Han hävdar att det svenska MS-registret står sig mycket väl i internationell jämförelse: -MS-registret i Danmark och i Tjeckien har högre täckningsgraden vårt register har några fördelar. Bland annat modulen PER, Patientens Egen Registrering, där patienten själv kan registrera egendata och hälsa.  Det gör att vi har mycket mer patientdata med hög kvalitet och vår MS-forskning blir därför riktigt kvalitativ. Registerdata viktiga för behandlingsresultat När man tar utvecklar nya läkemedel gäller det att läkemedelsstudierna är ytterst trovärdiga och därför har man så kallade kontrollerade studier. I en sådan kontrollerad forskningsstudie får vanligen hälften av deltagarna en placebobehandling och den andra hälften den verksamma läkemedelssubstansen, som ska undersökas. Varken läkaren eller patienten vet vilken behandling respektive patient får, utan det avslöjas först när studien ska redovisas. Då ser man verkligen om läkemedlet gjort någon behandlande skillnad och undviker risken för placeboeffekt. Men sådana studier har också sina begränsningar. -När det gäller allvarliga sjukdomar är det svårt att ha den här typen av placebokontrollerade studier under någon längre tid. Men genom MS-registret kan vi följa denna stora mängd patienter och deras data under decennier, för att se vilka behandlingar som är effektiva på lång sikt och hur stor risken för långsiktiga biverkningar är. Denna kunskap kan inte fås på annat sätt än via patientregister, och med hjälp av avancerade statistiska analyser kan man få en hög träffsäkerhet och det är fantastiskt, säger Jan Hillert.   Primärt utvärdera vårdinsatser Nationella Kvalitetsregister, där Svenska Neuroregister ingår liksom de hittills tio diagnosregisterna, är i första hand till för att utvärdera vårdinsatserna för patienterna och kunna öka kvaliteten på vården. -Sedan får vi också som en biprodukt en stor mängd patientdata, som vi kan göra olika forskningsprojekt på. Dessutom finns det också framtagna och beslutade nationella riktlinjer för flera neurologiska diagnoser, där olika prioriteringar för vård- och rehabiliteringsinsatserna tydligt finns för vårdgivarna. I detta arbete har också förbundet Neuro ingått. -Sammantaget gynnar detta patienterna, som får en allt bättre vård när behandlingar kan studeras och forskningen gör framsteg, menar Jan Hillert. Han betonar också att det inte är några läkemedelsbolag eller andra kommersiella krafter som finansierar Svenska Neuroregister. Det borgar för att deras data inte påverkas, för att till exempel gynna någon särskild läkemedelsbehandling. -I internationell jämförelse är våra neuroregister kommersiellt rena. Registren utomlands är i flera fall finansierade av läkemedelsindustrin, berättar Jan Hillert. En unik forsknings-infrastrukturEftersom patientdatan i MS-registret är skapad under lång tid, blir det extra intressanta perspektiv när den informationen kopplas ihop med andra forskningsdata. Det handlar till exempel om biobanker, DNA-analyser och proteiner från blodprover. Svenska MS-forskare kan därför studera gränssnittet mellan laboratorieforskning och kliniska patientdata. -Vad vi också kan göra i Sverige tack vare våra personnummer och patientregister, genom Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen, är att ganska enkelt studera samhällsekonomiska och socioekonomiska effekter av olika behandlingar. Alltså hur olika neurologiska diagnoser och behandlingen av dessa påverkar både patienterna och samhällsekonomin på olika sätt. Vi har en fantastisk forsknings-infrastruktur tack vare våra patientregister i Svenska Neuroregister, enligt Jan Hillert. Han berättar också att det svenska MS-registret och flera av de andra neuroregisterna, har fått en hög status och trovärdighet. Därför blir ofta svenska forskare ledande i olika internationella nätverk för forskningen. Dröm slog in om att få bidra till utvecklingenJan Hillert hade under senare delen av skoltiden börjat intressera sig för forskning men det var först i slutet på gymnasietiden och tiden efter det som Jan Hillert bestämde sig för att läsa vidare och satsa på medicin. -Jag hade föreställt mig att man som enskild person inom läkarbanan kan bidra till utvecklingen och det har ju visat sig att man verkligen kan på ett meningsfullt sätt. Och jag kan inte tänka mig ett bättre jobb än det jag har, där jag dels kan hjälpa dagens patienter och dels få forska, för att kunna bidra och hjälpa morgondagens patienter. Dessutom får jag undervisa för att se till att vi har välutbildad vårdpersonal och forskare i nästa generation, säger jan Hillert och utvecklar sina yrkestankar: -Och att vara just neurolog är väldigt spännande, eftersom det handlar om vårt mest komplexa och avancerade organ, hjärnan. Och symtomen kan ibland vara väldigt varierande för olika patienter med samma diagnos och man får verkligen tänka och anpassa behandlingarna unikt för varje patient. Det är ett extremt stimulerande drag inom neurologin. Det är intellektuellt sätt utmanande och man måste hela tiden anstränga sig för att göra sitt bästa, konstaterar Jan Hillert. Foto och intervju av Håkan Sjunnesson, redaktör Neuro och Neuropodden. För medlemskap i Neuro och mer information, klicka in på www.neuro.se

Tusenvis av nordmenn rammes hvert år av en kreftdiagnose, og enda flere blir indirekte rammet når venner eller familiemedlemmer får sykdommen. Selv om alle kan rammes av kreft uansett fysisk form og livsstil kan en del kreftformer forebygges gjennom fysisk trening. Relativt god fysisk form hjelper også underveis i sykdoms- og behandlingsopplegget, og kan hjelpe pasienter til å komme styrket ut av behandlingen. Den frivillige organisasjonen Aktiv mot kreft ble startet i 2007 for å fremme fysisk aktivitet blant kreftrammede. I episoden har Ole Petter og Mads en samtale med Helle Aanesen i Aktiv mot kreft. Aanesen forteller hvorfor fysisk aktivitet er bra for de som rammes av kreft, og hvordan organisasjonen jobber inn mot politikere og helsevesenet for å sette fysisk aktivitet på agendaen som del av den helhetlige behandlingen av kreft.

Tusenvis av nordmenn rammes hvert år av en kreftdiagnose, og enda flere blir indirekte rammet når venner eller familiemedlemmer får sykdommen. Selv om alle kan rammes av kreft uansett fysisk form og livsstil kan en del kreftformer forebygges gjennom fysisk trening. Relativt god fysisk form hjelper også underveis i sykdoms- og behandlingsopplegget, og kan hjelpe pasienter til å komme styrket ut av behandlingen. Den frivillige organisasjonen Aktiv mot kreft ble startet i 2007 for å fremme fysisk aktivitet blant kreftrammede. I episoden har Ole Petter og Mads en samtale med Helle Aanesen i Aktiv mot kreft. Aanesen forteller hvorfor fysisk aktivitet er bra for de som rammes av kreft, og hvordan organisasjonen jobber inn mot politikere og helsevesenet for å sette fysisk aktivitet på agendaen som del av den helhetlige behandlingen av kreft.

Som vanlig tar jeg for meg uken som har vært og uken som kommer. Relativt kort episode denne uken, men rask oppsummering av ukene. Vi er snart halvveis i sesongen og ting tar form, mens noen lag fortsetter å taper (vi ser på deg NY Jets).

Skräckrapporterna om Afrika och corona var många i våras. Pandemin skulle slå hårt mot kontinenten sas det. Men så blev det inte. Relativt få har dött, flera länder har varit proaktiva att bekämpa pandemin. Fördomarna om Afrika kom på skam. Ekonomiskt har smittan och nedstängningarna däremot inneburit ett hårt slag för vanliga människor.

Corona-tågen ligger stadig tungt over Filmnørdens Hjørne. Vi er her, vi er aktive, men alskens både Corona- og non-Corona-relaterede hændelser, holder Hjørnet på relativt lav blus. Relativt! For det er kun tid vi mangler - ikke energi, idéer, lyst eller udstyr... eller, jo, vi mangler ALTID udstyr. Derfor er vi også tilbage med endnu en tematisk trek rundt i verden af strømmende film. Casper, Marie, Jannik og "new guy" Nikolaj har fundet film indenfor følgende kategorier: Paranoid eller velinformeret? - Konspirationsfilm til løbske karantænehjerner. Nødhjælp til sofatrænerne! - Sportsfilm med masser af sport. SPORT! Ud i verden! - Film til de rejsetrængende. Action-fitness! - Rør kroppen ved at rydde stuen, se disse film og gøre nøjagtigt det samme som helten gør. Kokke-kino! - Inspiration til hjemmekøkkenet. Det bliver til to timers velafsprittet langdistance-hygge, hvor gamle og nye klassikere bliver hevet frem og fundet på alverdens digitale streaming- og leje-tjenester. Forhåbentlig vi kan inspirere til, at får set lidt god strimmel i disse biografløse og socialt afskårene tider. Rigtig god fornøjelse! Med venlig hilsen, Marie, Jannik, Casper & Nikolaj

Susanna går igenom hur våra nya rockstjärnor, statsepidemiologerna, hyllas i världens alla länder. Kalle går igenom Sveriges mest kända tandläkare (förutom Dr. Alban). Och de fyra sädesslagen rangordnas en gång för alla. I Fredag i P4 kavlar Kalle Lind och Susanna Dzamic upp ärmarna och vaskar fram guldklimparna ur veckans nyhetsflod.

Livsråden haglar i denna veckas avsnitt av din favvopodd. Lyssna mer om hur det har gått med bilen, om Emanuels streak som ska bära ända in i 30-talet och om en 10-månader gammal tekniksupport. Hör gärna av er på kompismedpodden@gmail.com eller på Insta: kompismedpodden. Kramarns!

Helt enkelt en ursäkt och en insikt. Och ett löfte om att vi ses så snart chefen tillåter. ... och i filmen finns ett tecken på dysfunktionen. Menade så klart att prata om vilja vs förstånd (inte förståelse). Jaja. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Avsnitt 43: Årets första avsnitt av Förlagspodden börjar med ett kort inslag, en typisk Lasse Winkler-grej på gott och ont. Ont? Tja, lite grovt språk och grinig attityd. Men förläggaren håller, som vanligt, stilen. Även när han uppvaktas av Svenska Akademien. Vi spanar på 2019 men det är inte någon av våra bästa stunder. Vi kunde nämnt namn men undviker det, för första gången. Mer av barmhärtighet än något annat. Men ärligt? Vi är lite mesiga. Så pratar förläggaren om det han gillar bäst – sin egen utgivning – innan vi glatt vandrar ut i världen och avslutar med en titt på vår ständige ”gäst” Peter Stordalen.   Innehåll: 00 35 –    Sken och verklighet 02 33 –    Också en sorts belöning 10 43 –    Mesiga förutsägelser 19 07 –    Ett försök att finna nya vägar 24 08 –     Goda tider, någon annanstans 29 11 –     Stordalen. Igen   Omnämnda böcker: The Border – Don Winslow Domaren – Dag Öhrlund Skärgårdsmorden – Lars Bill Lundholm Familjen – Lotta Lundh Älskar, älskar inte – Eleonor Sager Monster – Jørgen Jæger

Landslagstruppen! Relativt otekniska Malmö! Cristiano Ronaldo-skandalen! 

Avsnitt 27: Nu vet vi vem som köpte Kimi Räikkönens självbiografi. Det enda vi inte vet är – varför? Som vanligt sätter vi vårt rykte på spel genom att tro oss veta vad som ska hända. Förläggaren är, som väntat, inte så förtjust i plattformar som servar, egenutgivande författare. Så han talar i eget intresse. Kanske inte så klädsamt? Men absolut intressant. Är litteratur om historien längre möjliga att sälja? Förläggaren misströstar när han ser på sina senaste försäljningssiffror och tänker på alla fantastiska böcker han blir förslagen i London och Frankfurt. Han läser och bländas, tills han ser hur tjocka de är. Då blir han sur men hinner med en släng till svensk kulturjournalistik. Och så hyllar vi baksidestexter, eller, åtminstone en av oss gör det.   Innehåll: 00 08 –      Äntligen! Kimi Räikkönens självbiografi ca 05 06 – Plattformar för egenutgivande författare, till vilken nytta ca 10 36 – Tvärstopp i fackboksförsäljningen men full fart för Malin       på Granlunda ca 21 36 – Baksidestexter på gott och ont     Böcker som nämns: Kimi Räikkönes självbiografin (Förlaget) Ian Kershaw: Hitler, en biografi (Albert Bonniers) Ian Kershaw: Slutet, Hitlers Tyskland 1944 - 1945 (Albert Bonniers) Ian Kershaw: To Hell And Back: Europe 1914 – 1949 (Penguin) Peter Englund: Poltava (Atlantis 2011/N & K 2018) Anne – Lise Boge: Malin på Granlunda (Storyside) Elizabeth Fremantle – Flickan I glastornet (Lind & Co) Dinah Jefferies – Teodlarens hustru (Lind & Co) Jan Bergman – Sally och spionligan (Lind & Co)

— Nå kjøper Uber 26.000 selvkjørende biler av Volvo og Ruter er ute etter å kjøpe tusenvis. Ergo vil man om relativt kort tid bli hentet hjemme av en bil som du enten har alene eller deler med andre, forteller Google Norge-sjefen, Jan Grønbech.Google organiserer verdens informasjon og har nesten fem milliarder søk hver eneste dag. Siden Grønbech begynte i Google for 12 år siden har han fått 69.000 nye kollegaer. Nå advarer Google-sjefen mot å legge penger i prosjekter som blir utdatert før de er ferdige.— Faktum er at vi står i fare for å kaste mye penger etter prosjekten vi i fremtiden kommer til å le av, og lure på: «gjorde vi virkelig dette?». For eksempel kan 17-felts motorveien til Asker være en dårlig idè. Innen den er ferdig er det ingen av oss som kommer til å kjøre bil til jobben, forteller han.I episode #49 av podkastepisoden ‘De som bygger det nye Norge’ møter du Google Norge-sjef, Jan Grønbech. Sammen med Silvija Seres snakker de om hvordan software spiser verden,Googles og Grønbechs perspektiver på fremtiden, utfordringer og hvordan vi kan løse dem.Her finner du de fem mest populære podkastepisodene fra 'De som bygger det nye Norge'Følg oss på:Facebook, Instagram, Twitter , LinkedIn og obforum.no See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sesongen har så vidt kommet i gang, men det er ikke til å stikke under en stol at det er RELATIVT positiv stemning i studio denne gangen. Vi snakker om sesongstarten, Samuel Saiz, Chris Wood som har forlatt oss, og hvorfor spillere som var midt på treet i fjor er verdens beste fotballspillere i år.

Vi diskuterer hva som gikk galt i tapet mot Lillestrøm, den uhyre viktige kampen mot Molde på lørdag, potensiell overtro som avgjør hvilken kortside Brann spiller mot i første og andre omgang og mye, mye mer.

Vi tittar på våra städvanor, tvätthögar och varför man sover i soffan. Relativt flamsigt och privat inlägg i debatten.

Produsert i Audiator Studio - Morten (,Tor og Kasper) e kisan. Ja pluss han Vegard "Sugar daddy" Mortensen. Yeah.

Med Gunnar Danbolt og Nina Skurtveit. Storhertug Gediminas (1275–1341) satte byen på kartet da han bygget en borg på en høyde ved floden. I 1330 omtales den første gang som Vilnius, og den får fulle byrettigheter i 1387. Relativt snart får den også et berømt lærddomsete, et universitet, og blir hovedstad i storhertugdømmet Lithauen. Som hovedstad trekker Vilnius til seg mennesker fra en rekke nasjonaliteter og blir virkelig en smeltedigel. For Vilnius ble viten kjent for sin store toleranse. Byen har mange vakre kirker i barokk og neoklassisisme og et stort jødisk kvarter, men bare rester etter den store synagogen. Den har et innholdsrikt kunstmuseum, to jødiske museer og et Holocaust-museum. Vilnius er en interessant oppdagelsesreise med mange sjarmerende gatepartier, men også med sjenerende spor av nazisme og kommunisme.

Med Gunnar Danbolt og Nina Skurtveit. Storhertug Gediminas (1275–1341) satte byen på kartet da han bygget en borg på en høyde ved floden. I 1330 omtales den første gang som Vilnius, og den får fulle byrettigheter i 1387. Relativt snart får den også et berømt lærddomsete, et universitet, og blir hovedstad i storhertugdømmet Lithauen. Som hovedstad trekker Vilnius til seg mennesker fra en rekke nasjonaliteter og blir virkelig en smeltedigel. For Vilnius ble viten kjent for sin store toleranse. Byen har mange vakre kirker i barokk og neoklassisisme og et stort jødisk kvarter, men bare rester etter den store synagogen. Den har et innholdsrikt kunstmuseum, to jødiske museer og et Holocaust-museum. Vilnius er en interessant oppdagelsesreise med mange sjarmerende gatepartier, men også med sjenerende spor av nazisme og kommunisme.

Jakt är makt, inte minst makt över de vilda djuren: vilka som ska finnas och hur många. Carl-Gustaf Thulin menar att människan påverkat jordens "megafauna" genom att vi utrotat eller i det närmsta utrotat de stora växtätande djuren. Visenter, bisonoxar, uroxar och mammutar har försvunnit och det i sin tur har påverkat både landskapet och hur faunan i övrigt ser ut. Idag ser vi istället hur viltstammarna växer och på sitt sätt påverkar naturen. Inte minst är vildsvinet ett exempel på det. Och skulle vi inte kunna se också de stora rovdjuren som en rik resurs? Thulin är föreståndare för Centrum för vilt- och fiskforskning på Sveriges Lantbruksuniversitet. Rävjakt är populärt och anses spännande. Jägarna kallar det predatorkontroll - ett sätt att hålla nere rovdjuren för att få fler rådjur och harar. Men är det nödvändigt? Jenny Berntson Djurvall följde med på rävjakt i Moheda i Småland. Jaktledare var Rolf Karlsson. Relativt många av de som arbetar i riksdagen, riksdagsledamöter inräknat, har jägarexamen. Riksdagens jakt- och fiskeklubb har ca 80 medlemmar och anordnar bl.a. föreläsningar och debatter i jaktfrågor. De arrangerar också jägarutbildning i riksdagshuset. Det finns ett stort värde att politiker har kunskap om jakt, säger Bengt-Anders Johansson (M) som är ordförande i klubben. Programledare David Silva har också träffat Ulla Grefberg som är skjutledare på Rosersbergs skjutbana utanför Stockholm och aktiv i det kvinnliga jägarnätverket JaQt.

Höga förväntningar och spruckna drömmar. Kaliber - om fotbollsfabriken där jakten på talanger liknas vid barnhandel. Och där det finns stora pengar att tjäna på nästa stjärna. – Kom igen ett varv till. Hey, lite bättre tempo nu! Ni är ju tjugo meter efter alla andra. På uppvärmningen står man ju inte still, då rör man sig! Leif Sjöqvist står i den kraftiga blåsten och skriker ut instruktioner till sina spelare. De är, eller ska fylla, tolv år i år, och spelar i göteborgsklubben Hisingsbacka FC. Det är ruggigt väder, och det är bara jag och ett par föräldrar som står vid sidan av planen och huttrar. Efter träningen går spelarna in i klubbstugan, och sätter sig kring ett bord. Jag är här för att höra hur de tänker om en framtida fotbollskarriär. Stämningen är fnittrig. Det är fredag, och en journalist är på besök. Men efter en stund blir en av spelarna, Kevin Alaiso, allvarlig. – Du vet, man måste ändå ha lite kunskap också. Det är inte bara att träna. Du måste ha kunskap för att bli upptäckt. Om du vill gå till Chelsea kan du inte missa 100 bollar på träning. När det kommer till match och om en scout kollar då måste du verkligen ta 100 procent. Det är så man brukar tänka. Vad skulle ni säga om Chelsea hörde av sig? – Alltså, det spelar ingen roll vilket lag det är. Man vill bara komma härifrån.. eller… man vill komma upp till de högre nivåerna. Det spelar ingen roll vilket lag det är. Bara man kommer högre upp. Kevin är tolv år. Han tänker redan på hur det skulle vara om en scout kom på besök. Kaliber handlar idag om den intensiva jakten på talanger inom svensk ungdomsfotboll. Hur flera aktörer ser en chans att tjäna pengar på spelare som inte ens gått ut grundskolan. För jakten på talanger startar redan i tidig ålder. För några få går verkligen drömmen om en proffskarriär i uppfyllelse, men för de flesta blir det aldrig så. – Vill du ha grönt te? En av de som i tidig ålder satsat på en proffskarriär är Anjur Osmanovic. Året han skulle fylla 13 år tog sig hans lag Lärje/Angered till final i världens största ungdomsturnering Gothia Cup. Efter det fick utländska klubbar upp ögonen för Anjur och hans lagkamrater. Och en dag besökte en talangscout från den brittiska storklubben Chelsea Anjur Osmanovic:s lag. – Och så fastnade han för oss. Ja han fastnade för oss. Chelsea ville ha Anjur Osmanovic. Men det finns regler som förbjuder utländska klubbar inom EU att värva spelare under 16 år om inte föräldrarna följer med. Så trots att det var klart med en övergång till engelska Chelsea redan när Anjur Osmanovic var 15 år så spelade han kvar i sitt lag i Sverige. Det var en nervös tid, och han säger att han tvekade innan han flyttade. Då hade han redan hoppat av skolan, för att satsa allt på fotbollen. – Det var väldigt spännande och längtansfullt såklart. Men ändå lite tufft också. Man tänkte att nu ska man lämna familjen. Så man blev lite fast i tankarna. Men han valde att satsa på sin dröm. Och väl framme i Chelsea gick det bra för Anjur, till en början. – Alltså allting bara gick spikrakt uppåt. Eftersom jag var så glad och känslan påverkar prestationen så klart. Så det kändes väldigt bra. Och det gick riktigt bra på försäsongen. Det gick riktigt bra. Anjur kände att han utvecklades som fotbollsspelare. Men efter en tid vände det. -– Jag tror det har mycket med politik att göra. Jag hade aldrig sett det så. Trodde alltid den bästa skulle spela. Det flöt på, det gick riktigt bra. Men de värvade in en brasilianare det året. Och han var värd mycket pengar, och han var från Brasilien och jag är från Sverige. Det är inte samma sak, du vet. Så jag typ bara försvann. Ja jag bara försvann typ. Det började gå allt tyngre i Chelsea. Anjur som hade lämnat skolan och familjen i Sverige, var van vid att alltid få spela. Van vid att alltid vara bäst. Men nu satt han ofta på bänken, och började må allt sämre. – Det är klart att det blev tungt. Den situationen hade jag aldrig haft förr… det chockade mig. Det förändrade allting. Jag kunde inte hantera den stressen eftersom jag var van vid att spela. Vara bland de bästa. Man blev chockad. Man tänkte att nu sitter man på bänken och får hoppa in några minuter. Det är inte som förut. När började ni fundera på att du skulle flytta tillbaka till Lärje? – Det var inte planerat. Det bara hände, snabbt. Jag pallade inte trycket mer. Jag tänkte att nu ska jag inte vara kvar här, jag kommer göra något tokigt. Det var bättre att komma hem och vara med familjen. Men det var ett hastigt beslut också. Typ sista dagen, det var något akut och det blev Lärje. Hur mådde du då den här förra säsongen? – Jag mådde inte så bra. Jag var deprimerad, helt och hållet. Jag var instängd. Många ringde på luren. Jag stängde av den. Det var mörkt. Väldigt mörkt. Det var inte några underbara tider. Riskerna med en tidig elitsatsning är kända. På Svenska fotbollförbundets hemsida skriver man bland annat att barnen sällan tillåts att vara barn och utvecklas i egen takt. Barnen är utsatta för stor psykologisk och fysiologisk påfrestning och stress. Barnen riskerar att missa adekvat utbildning och barnen kan bli så involverade i fotboll att de känner sig främmande i andra sammanhang och får svårt med situationer utanför idrotten. Men Anjur Osmanovic är inte ensam om att tidigt bli kontaktad av utländska proffsklubbar som letar talanger i Sverige. Förra året åkte en tolvårig spelare i IFK Göteborg över till den brittiska storklubben Manchester City för att träna med klubben och visa upp sig. Roger Gustafsson är ungdomsansvarig i IFK Göteborg och han tror att den tidiga jakten på talanger från utländska storklubbar riskerar att skada fotbollens anseende. – Ja, fotbollen står på spel som en trovärdig idrott. Något man kan låta sina barn hålla på med. Men ändå viktigare är ungdomarna själva och skolutbildningen. De flesta som spelar fotboll går inte upp i klubbarnas A-lag. Det spelar ingen roll om det är division fyra i Sverige eller Manchester City. De flesta når inte A-laget. Om man då har missat skolan för att bli bra i fotboll är det ingen ljus framtid som samhället ser ut idag med svårt att få jobb och så vidare. En bra utbildning är suveränt viktig och det är ju det vi satsar på i Sverige. Att de ska få det då. Så det är största faran, att för många spelare tappar skolutbildning och var hamnar de då någonstans? När det blev känt att en tolvåring visat upp sig för Manchester City beskrevs det som unikt i svensk fotboll, på grund av spelarens ålder. Men när Kaliber ringer till de 32 så kallade tipselitklubbarna på herrsidan som spelar i Sveriges två högsta divisioner, och som får extra pengar för att satsa på ungdomsutveckling, upptäcker vi att flera klubbar har liknande berättelser. Sex klubbar berättar att 13-åringar kontaktats av utländska klubbar under de tre senaste åren. Och en klubb berättar om ytterligare en tolvårig spelare som har kontaktats. Men det slutar inte där. En klubb berättar att en tioårig spelare har kontaktats av en utländsk klubb. Och den yngsta spelaren vi får höra om är en nioårig spelare som kontaktats av en utländsk klubb. Totalt berättar 20 av de 32 svenska tipselitföreningar vi pratar med att utländska klubbar under de tre senaste åren har kontaktat spelare som är under 16 år. – Det är helt okej att behålla skorna på. Det är ganska kallt på golvet. En av de som gjort samma resa som Anjur Osmanovic är Martin Bengtsson. Precis som många andra barn i Sverige drömde Martin om att en gång bli fotbollsproffs. 2004 flyttade han till Italien för att spela med det italienska laget Inters ungdomslag. Då var han 17 år gammal. – Den första tiden i Italien var väldigt rolig och spännande. Jag hade drömt om när jag var liten att bli proffs i Milan. Jag hade posters och affischer på väggarna i mitt pojkrum. Och nu hamnade jag i Inter, men det var ändå bilden av att vara proffs i Italien som hade drivit mig. Väl där gick det väldigt bra i början, gjorde mål i min första match och det började skrivas om det. Men sedan fick jag en knäskada och blev borta under en tid. Då kom det in en massa andra tankar och känslor som handlade om vem jag är när jag inte spelade fotboll. Det var första gången jag haft ett brejk, jag hade bara kört på innan. Och då blev jag ganska ställd inför tankarna. Det är inga konstiga tankar för en tonåring, men plötsligt insåg jag att jag inte hade hängt med riktigt i vad som hade hänt. Martin kände sig isolerad och kontrollerad, och sjönk längre och längre ner i en depression. – Det ledde till en depression som ledde till ett självmordsförsök på ett badrum på spelarboendet där jag skar mig i handlederna med rakblad. Sedan åkte jag hem till Sverige och bröt kontraktet med Inter. De ville att jag skulle komma tillbaka men jag klarade inte det eller ville inte det. Visste inte vad jag ville eller vart jag var på väg. Jag kände bara att jag inte kunde åka tillbaka. Några år senare skrev han ner sina upplevelser i en bok. Idag är han författare och musiker, och föreläser om sin tid som ungdomsproffs. Sedan åren som ungdomsproffs har Martin Bengtsson funderat mycket över vad det egentligen var som hände. Han jämför jakten på talanger med aktiehandel, där vuxna spekulerar i barn. – Det finns något problematiskt i att sätta ett pris på barn. Och pratar vi om fotbollen så lever den efter egna regler. Det skulle bli ett jäkla ramaskri om det skedde barnhandel inom något annat område. Men i fotbollen kan man sätta ett pris på en tolvåring och det sker de här affärerna, mer eller mindre synligt. Men det sker då inom den goda bubblan idrott. Det blir någon slags barnhandel i slutändan, ser jag det ändå som.   Vår kartläggning visar alltså att 20 av 32 svenska föreningar som spelar i herrallsvenskan och superettan berättar att spelare under 16 år har kontaktats av utländska klubbar de tre senaste åren. Men varför är unga svenska spelare intressanta för utländska klubbar? I våra samtal med ungdomsledare och representanter, både för i tipselitklubbarna och mindre föreningar där spelare kontaktats, får vi höra om hur utländska klubbar satsar stora pengar på sin ungdomsverksamhet. Och även om klubbarna inte får värva spelare under 16 år så vill klubbarna visa upp sin verksamhet för talangfulla spelare och skapa en relation. En ledare beskriver det som en huggsexa mellan de största klubbarna om talangerna. Några pratar också om spelaragenter. Agenterna är licensierade av Svenska fotbollförbundet, och representerar spelaren i en övergång mellan två klubbar. En ledare vi pratar med upplever att agenterna tidigare skrev kontrakt med 15-åringar, men att det idag sker redan i 13-årsåldern. Och agenterna har ofta kontakter i utländska klubbar. Både klubbar och agenter kan tjäna pengar på att tidigt hitta talanger. Klubbarna och agenterna är officiella. För de finns regler för hur kontakter med spelare och klubbar ska gå till. Men vi hör talas om ytterligare en aktör som jagar talanger. Personer som säger att de har kontakter med utländska klubbar, och kan visa upp spelaren – utan att faktiskt ha en agentlicens. De kan gå under titlar som rådgivare eller ombud. De finns inte i det register som Svenska fotbollförbundet har över agenter. Därför är det svårt för klubbarna att kolla upp vilka de är. Och de har heller inte förbundit sig att följa agenternas yrkesregler. Ninous Toma är ungdomsansvarig i Assyriska FF – en av klubbarna vi ringer. Han har tidigare arbetat som licensierad agent. Han berättar om en 13-årig spelare som var på väg till en utländsk klubb för provspel utan att föreningen visste någonting. Det var en så kallad rådgivare som inte hade någon agentlicens som ordnat provspelet. – Plötsligt får vi veta att de har köpt biljetter och är på väg till England.  Jaha, tänker man, vad ska hända där? Även om han skulle vara överlägsen, vad innebär det att åka dit?  Så det är klart att det är svårt att bara stoppa dem. Så de åkte dit. Vad tänkte ni om klubben som bjöd över honom? – Den är oskyldig för de förstod inte vilken relation personen som hade tagit dem till klubben hade med oss. Han kanske drog en historia om att vi var med på racet. Men så är det inte. Personen som tog dit den här spelaren då, vad sa ni till honom? – Han har hållit sig undan. Han får inte vistas i närheten av våra spelare. Han har förstått själv att vi vet vem han är. Är du intresserad ta kontakt med oss på rätt sätt, men ta inte direktkontakt med spelare eller föräldrar. Ninous Toma är inte den enda vi pratar med som tycker att det är ett problem med personer utan agentlicens som rycker i ungdomsspelare. Benjamin Westman är tipselittränare i GAIS i Göteborg. Han berättar att ledarna ofta pratar om problemet med rådgivare och ombud som tar kontakt med unga spelare. – Relativt ofta skulle jag säga. Det aktualiseras hela tiden med tanke på att vi knyter till oss talanger, spelarna blir bra fort i en tidig ålder hos oss och då kommer per automatik den här andra delen av fotbollen. Vad är det man som spelare riskerar om man får en sådan här kontakt? – Det första är att man kan bli lurad givetvis, om det inte är av rätt eller goda anledningar som man får den här så kallade extra hjälpen. Och det är inte bara elitklubbarna som berättar om hur obehöriga personer tar kontakt med föreningens ungdomsspelare. Också Leif Sjöqvist i Hisingsbacka FC, vars seniorlag spelar i division fyra, har varit med om liknande händelser. – Vi brukar hålla de kort kan jag säga. Det har hänt? – Ja, det har hänt. Vi hade någon stjärna här som ville bjuda med spelarna till Dubai i fjorton dagar. Jag pratade med pappan i fråga som det handlade om och vi var överrens om att det inte var seriöst. Och sedan har det hänt att de har ringt och sagt att de vill ta över spelare. Men jag har hållit på så länge så jag har ganska bra koll på vem som är seriös och vem som inte är det. Och enligt Leif Sjöqvist så är en mindre förening i det läget i princip maktlös. – Vi kan prata med föräldrar, vi kan berätta vad vi vet. Det här är troligt. Men vi kan inte säga nej för då säger spelaren naturligtvis att då byter jag klubb. Vi har inga kontrakt. Då är det bara för honom att gå vidare till nästa klubb. Så vi har inga maktmedel överhuvudtaget. Det är ett problem för om vi säger att det inte ens är seriös och vi säger nej, så kommer klubben bara säga att de ska gå till en annan klubb. Och de hittar alltid en annan klubb. Det är ett problem som är gemensamt för flera klubbar. Alla måste ha en gemensam linje om det ska fungera, om man ska sätta ner skorna någonstans. En klubb kan inte göra det, det är helt meningslöst. Flera vi pratar med tycker att den tidiga jakten på talanger är ett problem. Både för spelarna och klubbarna. Men alla håller inte med. – Jag tycker det är en normal del av fotbollen som har blivit. Nikola Majdandzic var förra säsongen tränare för Lärje/Angereds 12- och 13-åringar – ett lag som förra säsongen hade besök av en scout från en utländsk storklubb som ville titta på spelarna. Nu är han tränare för Angered FCs 13- och 14-åringar, ett lag där två spelare redan fått komma utomlands på provspel. Han säger att så länge man som ledare och vuxen gör klart för spelarna hur hård tillvaron som ungdomsproffs är och vad det är man offrar, så behöver det inte vara ett problem att utländska scouter tittar på 12-13-åringar i svenska klubbar. – Vi säger bara det svåra. Att man lämnar sin familj, man lämnar allt. Och att det är väldigt svårt att lyckas, och det poängterar vi för killarna. Fördelarna fattar de själva, men vi poängterar hur svårt det är att bli ungdomsproffs. Men vi bor i ett område där en sådan här möjlighet.... Det är bara att ställa frågan – skulle du stoppa en ung spelare från att åka från Hjällbo där det åker polishelikoptrar just nu? Skulle du stoppa de här spelarna? Möjligheten de får där genom att bli uppmärksammade kan man inte tacka nej till och vi sätter inte stopp. Men vi förklarar alltid hur svårt det är. Och förre ungdomsproffset Martins Bengtssons kritik som handlar om att jakten på talanger gränsar till barnhandel håller Nikola Majdandzic inte med om, och hänvisar till reglerna som säger att spelare ändå inte får flytta utan föräldrar till en utländsk klubb förrän spelaren är 16 år. – Det är ju den regeln som gäller i EU, och det är inget konstigt med det tycker jag. Så jag skulle absolut inte kalla det för barnhandel. Aldrig. Men när vi står och pratar på fotbollsplanen i Angered händer något överraskande. – Det här är ganska komiskt. Bjarne som står där uppe, det var scouten som arbetade för Chelsea. Han kanske ska kolla på träningen. Han brukar kolla på våra träningar och matcher då och då. Plötsligt vandrar Bjarne Hansen, talangscout för den tyska storklubben Hamburg, ner mot fotbollsplanen i Angered. För några år sedan letade han unga spelare för Chelseas räkning. Och det var Bjarne Hansen som scoutade Anjur Osmanovic. Och nu är han här för att titta på när Angered FC:s 13- och 14-åringar tränar. Och det visar sig att det inte är någon tillfällighet. Han besöker laget två gånger i månaden för att följa spelarnas utveckling, berättar han. – 00-laget var i Danmark. De slog alla de bästa danska lagen. Så självklart kommer jag hit två gånger i månaden för att ha koll på dem. Du kommer så ofta? – Ja,för att se hur de utvecklas. Inte heller Bjarne Hansen ser något märkligt med att scoutingen sker i unga åldrar. – Det är ju inte speciellt för fotbollen. Det finns inom all sport, all musik och all teater. Att man försöker att hitta talangerna så tidigt som möjligt. Det är X-factor på tv där de blir yngre och yngre. Det handlar ju om att se talangerna så tidigt som möjligt. Nu arbetar jag för Hamburg men alla mina kollegor, vi arbetar ju med att hitta talangerna så tidigt som möjligt. Så vi kommer till sådana här ställen och tittar. Jag passar på att fråga honom vad han tänker om Anjurs situation. Det var först efter det att Bjarne Hansen lämnat Chelsea som Anjur började må dåligt och Bjarne Hansen berättar att han faktiskt försökt hjälpa Anjur Osmanovic med att hitta en ny klubb. – Jag har varit mycket ledsen å Anjurs vägnar och har försökt hjälpa honom. I somras hade jag honom på provspel i Nordsjaelland i Danmark. Vi har försökt i Silkeborg och Bröndby. Flera olika klubbar i Danmark. Jag tycker det är mitt ansvar för jag fick honom att åka utomlands och vill gärna hjälpa honom till en ny klubb. Det finns de som lyckas. Som verkligen blir proffs, antingen i Sverige eller utomlands. Hur många som lyckas efter att i tidig ålder visat upp sig utomlands hittar vi inga siffror på. Det är Svenska fotbollförbundet som reglerar och organiserar de svenska fotbollsklubbarna. Claes Eriksson är utbildningsansvarig på Svenska fotbollförbundet. Och han tror inte att det på lång sikt gynnar en proffskarriär att åka iväg till utländska klubbar i tidig ålder. – Den bästa vägen är väl att spela något år i Sveriges högsta liga, för att sedan ge sig ut på nya utmaningar utomlands. Och Claes Eriksson känner igen bilden av att många vill förmedla unga spelare. – Jag tror det handlar väldigt mycket om pengar såklart. Det finns mycket pengar i fotbollen och de vill många komma över. Claes Eriksson säger att det är problematiskt att man letar spelare i så unga åldrar, men att Svenska fotbollförbundet har svårt att göra något åt det. – Vi har riktlinjer där vi är tydliga med hur vi tycker att barn ska bedriva sin utbildning och hur ledarna ska agera. Men den som bestämmer över sitt barn är ytterst föräldern, det är inte Svenska fotbollförbundet som gör det, och den som bestämmer över sin förening är föreningsledningen. Alla föreningar är unika att bedriva sin verksamhet. Men samtidigt som Svenska fotbollförbundet i sitt utbildningsmaterial skriver att barn- och ungdomsspelare ska idrotta på sina egna villkor och göra satsningar i en socialt trygg miljö, så hittar vi en artikel i Dagens Nyheter från 2011 där Claes Eriksson själv jämför talangutveckling med biltillverkning, och att man ska se talangutveckling som produktutveckling där ”produkten kan användas i Allsvenskan eller säljas.” – Det handlar först och främst... kanske ett lösryckt citat, men det handlar först och främst om den elitförberedande verksamheten. Det handlar inte om all ungdomsverksamhet utan om den elitförberedande verksamheten. Den man kommer in i kanske vid 12-13 års ålder. Kan i vissa föreningar vara ännu tidigare. Men någonstans runt den åldern. Så från 12-13 års ålder ska man se det som en produktutveckling där produkten kan användas i Allsvenskan eller säljas? – Ja det skulle man kunna säga, eller som en utbildning skulle jag snarare säga än produktutveckling. Men du sa produktutveckling då. (DN 2011 Red. anm.) – Ja, det kanske jag sa. Kalla det produktutveckling om du vill, men jag skulle hellre se det som en utbildningsinsats. Anjur Osmanovic är nu 19 år. Han har ingen gymnasieutbildning, har inget jobb och bor hemma hos sin familj. I höstas, när han mådde som sämst, funderade han på att sluta med fotbollen. Men han mår bättre nu och under våren spelar han med Lärje/Angereds A-lag i division två. Trots slutet i Chelsea hoppas han till sommaren kunna hitta en ny klubb utomlands. Och han ångrar, trots allt, inte att han åkte. – Jag säger alltid att den som säger nej till utlandet är rädd. Det är en utmaning, man ska ta den. Det som händer det händer. Allt är redan nedskrivet så det är inget du behöver oroa dig över. Reporter: Morris Wikström morris.wikstrom@sverigesradio.se Producent: Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se