Podcasts about downs syndrom

Att få ett barn med Downs syndrom är ovanligt – och ännu mer ovanligt är det att få två barn med syndromet. Vi möter Emily Kind som är mamma till fyra söner varav två har Downs Syndrom. Hur ser vardagen ut hemma, vad har varit jobbigt och utmanande och vad har varit alldeles underbart och lärorikt? Emily berättar ärligt och vackert om livet hos dem. Programledare är Nina Campioni. Repris. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att få ett barn med Downs syndrom är ovanligt – och ännu mer ovanligt är det att få två barn med syndromet. Vi möter Emily Kind som är mamma till fyra söner varav två har Downs Syndrom. Hur var det att få barn med detta syndrom som så många är så rädda för och hur funkar livet i funkisfamiljen? Emily berättar också om sina förlossningar förstås! Programledare är Nina Campioni. Repris.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 21 mars är det Down syndrome Day och vi rockar sockorna och uppmärksammar Downs Syndrom i världen. Till ära av dagen gästas vi att Julia och hennes lilla 9 månaders son Leo som har Downs Syndrome. Vi pratar om fosterdiagnostik, att få beskedet om diagnosen, vad det innebär idag och vad det inneburit historiskt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Selene tar oss gjennom livet fra a-å i dagens episode. Hun forteller om oppveksten, og hvordan familiedynamikken forandret seg da hun gikk en lillesøster med downs syndrom. Hun forteller videre om utfordringer i barndommen, studieårene, hvordan hun kom i gang med TikTok-karrieren og veien frem til i dag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De har for alvor gått viralt på TikTok, men dette er ikke fremmed for søstrene, Lie, da de var ute på Vine allerede i 2013. Nå har de i skrivende stund bikket 200.000 følgere og underholder det norske folk med videoer fra livet som er litt utenfor det normale. Vi møter Selene som nettopp ble ferdig utdannet journalist og søsteren hennes, Angelika som har Downs Syndrom og veldig snart fyller 18 år!! ♡Programleder: Mathilde UllumProdusent: Mathilde UllumMusikk: Tommy TeeKommersiell leder: Yasmine MassfihAnsvarlig utgiver: Gisle G. Stokland Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hvordan er det å ha Downs syndrom i Norge? Hva burde vi alle vite? Marie Haavik er psykologspesialist, forfatter og mamma til Einar med Downs syndrom. Hun er også medlem i fagrådet hos Downs syndrom Norge. fagrådet for Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anton och Simon pratar om olika saker och mycket annat. Det finns en massa bonusavsnitt för dig som donerar pengar till här podden på Patreon: https://www.patreon.com/specialisterna Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Influensere og folk med Downs syndrom er overraskende like. Det sier vår gjest Caroline Glomnes som har skapt en ny serie om dette. "Cammo" kan du se i NRK TV fra 13. april. Hør episoden i appen NRK Radio

Grafisk designer Ida Holm og hendes kæreste får en vild start på voksenlivet, da de i 2019 vinder tv-programmet ‘Nybyggerne', og flytter ind i vinderhuset i Randers. Ida drømmer også tidligt om at få børn, mens kæresten skal skubbes godt på vej, før de efter nogle år beslutter sig for at prøve, og Ida hurtigt bliver gravid. Mentalt forbereder Ida sig ihærdigt på fødslen, og især en særlig vejrtrækningsteknik og visualiseringen af et målbillede skal vise sig at bære hende gennem fødslen af lille Kai, der både byder på et uheldigt jordemoder-match, afsindige smerter i pressefasen og et efterspil, hvor en mistanke om Downs Syndrom sætter sig i Idas første tid som mor. Jordemoder Camilla Brinch er med til at besvare spørgsmål.

Grafisk designer Ida Holm og hendes kæreste får en vild start på voksenlivet, da de i 2019 vinder tv-programmet ‘Nybyggerne', og flytter ind i vinderhuset i Randers. Ida drømmer også tidligt om at få børn, mens kæresten skal skubbes godt på vej, før de efter nogle år beslutter sig for at prøve, og Ida hurtigt bliver gravid. Mentalt forbereder Ida sig ihærdigt på fødslen, og især en særlig vejrtrækningsteknik og visualiseringen af et målbillede skal vise sig at bære hende gennem fødslen af lille Kai, der både byder på et uheldigt jordemoder-match, afsindige smerter i pressefasen og et efterspil, hvor en mistanke om Downs Syndrom sætter sig i Idas første tid som mor. Jordemoder Camilla Brinch er med til at besvare spørgsmål.

Hvorfor er rollerblades skeivt? Hva om Downs Syndrom var som influensa? Vi stiller de viktige spørsmålene. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Danmark bliver der årligt født få børn med Downs syndrom. Til gengæld viser tal en lille stigning i forældre, der vælger at få børn med Downs. I denne panelsnak taler vi med tre mødre om, hvordan de reagerede, da det gik op for dem, at deres baby har Downs. Vi skal høre om den identitetskrise, de gennemgik, fordi de troede, lykken var bundet op på et andet narrativ, og om hvordan uvidenhed og sorg i dag er afløst af rummelighed, nysgerrighed og tonsvis af kærlighed. Vores panel består af rekrutteringschef Noor Yassin, mor til Daniel, 4, og Gabriel, 7, sygeplejerske Natacha Øvre Eriksen, mor til Asta, 2, og Elias, 7, og caféejer Louise Aarsø, mor til Elea, 8, Adea, 11, Alberto, 16, Amelía, 19 og Emil, 22 år.

I denne episoden får du møte Marianne (36) som er mamma til en gutt på 1,5 år med downs syndrom. Marianne tar oss med på reisen sin om sjokket, sorgen, den overveldende kjærligheten og gleden hun har gått igjennom og som hun opplever ved å være mamma til lille Emil.Dette er Marianne sin historie i fra hun fikk sønnen i armene til i dag som hun gjester bak fasaden

Att få ett barn med Downs syndrom är ovanligt – och ännu mer ovanligt är det att få två barn med syndromet. Vi möter Emily Kind som är mamma till fyra söner varav två har Downs Syndrom. Hur ser vardagen ut hemma, vad har varit jobbigt och utmanande och vad har varit alldeles underbart och lärorikt? Emily berättar ärligt och vackert om livet hos dem. Programledare är Nina Campioni.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att få ett barn med Downs syndrom är ovanligt – och ännu mer ovanligt är det att få två barn med syndromet. Vi möter Emily Kind som är mamma till fyra söner varav två har Downs Syndrom. Hur var det att få barn med detta syndrom som så många är så rädda för och hur funkar livet i funkisfamiljen? Emily berättar också om sina förlossningar förstås! Programledare är Nina Campioni. Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

SKAL VI BLIVE BEDRE TIL SAMKØRSEL? En ny undersøgelse foretaget af analyseinstituttet Kantar Gallup for Vejdirektoratet viser nemlig, at fire ud af ti danskere foretrækker at køre alene. Blandt andet fordi, vi ikke gider at smalltalke. Men er det en god nok årsag til at fravælge samkørsel, når vi alle skal blive bedre til at passe på klimaet? Medvirkende: Malene Freudendal-Pedersen (trafikforsker ved Aalborg Universitet) og Käte Jensen (tilbyder af samkørsel). ER DET I ORDEN AT BEDE BØRN OM AT BETALE HUSLEJE? Tidligere Bagedyst-deltager og tv-vært Micki Cheng begyndte at betale husleje til sine forældre, da han var 14 år. Er det rimeligt at bede sine børn om at bidrage økonomisk, eller bør det udelukkende være forældrenes ansvar? Medvirkende: Micki Cheng (tidligere Bagedyst-deltager og tv-vært). ER DET POSITIVT, AT DER BLIVER FØDT FÆRRE MED DOWNS SYNDROM? Der bliver født færre og færre med Downs Syndrom. Er det en positiv og forståelig udvikling, eller er det ærgerligt, at vi i højere grad vælger børn fra, der har et handicap? Medvirkende: Annie Sørensen (landsformand for foreningen Lev) og Emma Marie Dorf Overgaard (sygeplejerske og mor).See omnystudio.com/listener for privacy information.

Bead Chaim er en organisasjon som hvert år bistår ca 600 kvinner som velger å bære fram sitt ufødte barn i stedet for å ta abort i Israel. Israelkanalen har støttet dette arbeidet i flere år nå, og i dette programmet får vi endelig møte Sandy Shoshani, som leder dette arbeidet. Programmet er tekstet til norsk.

Nå er det Ida sin tur til å fortelle sin historie. Vi har tidligere hørt henne i en teaser men denne gangen får vi hele fortellingen. 02.01.2021 ble en jente født med trisomi 21. Det var Tiril jenta til Thomas og Ida som kom med hemmeligheten Downs syndrom. I denne episoden belyser vi mange aspekter ved det å skulle få barn. Mye å ta stilling til i begynnelsen av graviditeten og vanskelige valg og uventede utfordringer man kan møte på i både graviditet og foreldreskap. Med Ida sin historie ønsker vi å fremme viktigheten av hvordan man blir møtt av helsepersonell, familie og venner, og samfunnet generelt. Erfaringsmessig har Ida og Thomas hatt god hjelp i gode samtaler og positiv tankegang. Bli med oss å feire menneskers likeverd i dag! På Rockesokk 21/3 går vi med forskjellige sokker for å vise at alle er like mye verdt, og hver og en er helt unik.

”Ett delat ansvar på för många blir ingens ansvar.” Jenny Lindström Beijar, grundare av Ournormal, mamma till två tjejer där en av dem har Downs Syndrom. Ett samtal om att omställning är svårt och nödvändigt. Om att det krävs incitament för att få tryck i förändringsresan. Hon vittnar om att de många kontakterna är en källa till stress. Att ens egna kalender kommer i sista hand. Att det behövs samordning, bättre sätt att se vem som har ansvar och en bättre kommunikation.

Dagens gäst är Sanna Sundqvist som först drog till sig ögonen i filmen Ring Mamma och även TV-serien Andra Åket. Men hon är också en rutinerad Dramtenskådespelare som sett MeToo-förändringen och hon är mamma till två barn varav en kille med Downs Syndrom. Något som det pratas om i denna härliga intervju som ligger i sin helhet på PodMe.

"Stian har gjort meg til et mer avansert menneske enn jeg ellers ville vært" forteller Trude. Stian er broren til Trude, og sammen har de hatt en ganske annerledes oppvekst, og et helt spesielt søskenforhold. Stian har Downs syndrom noe Trude fikk kjenne på kroppen fra barndommen av. Blikkene, pekingen, folk som ikke tok hensyn, voksne som ikke tok ansvar. Hvordan er det å måtte ta ekstra hensyn til broren sin fra du er liten? Hva gjør det med dynamikken i familien og relasjonene dem i mellom? Trude måtte tidvis kjempe for oppmerksomheten og kunne ønske seg en vanlig familie, like fullt vet hun at det er nettopp Stian og deres livssituasjon som har gjort henne til den hun er i dag. I studio forteller hun hvor viktig det er at vi voksne tar ansvar og snakker med barna våre så vi møter alle med raushet og respekt, og hvordan det å ha broren i livet har vært verdifullt for hennes egne barn. Hun kaller det "Stianeffekten", og tror livets mange svingninger blir litt enklere å ta hvis vi møter dem med kjærlighet og humor. En viktig samtale om likeverd, sorteringssamfunnet, relasjoner og hverdagsglede.Boken "Jeg rekker opp hånden for deg" av Trude:https://www.cappelendamm.no/_jeg-rekker-opp-handen-for-deg-trude-tronnes-eidsvold-9788202437367

Det er to år siden, rekrutteringschef Noor Yassin gæstede vores podcast og i en af vores mest lyttede Efterfødselssamtaler fortalte om fødslen af sin anden søn, Daniel, som Noor og hendes mand efter fem uger finder ud af har Downs Syndrom. Herfra styrter hendes verden i grus. I denne episode af Mama møder vi Noor igen. Vi taler om, hvordan Daniel har det i dag, om hvordan han har ændret hende som kvinde og som mor, og om drømmene for fremtiden. Hør også Noor fortælle sin fascinerede familiehistorie, der omhandler hendes forældres flugt som politiske flygtninge fra Irak, om en kortvarig karriere som korsanger for Medina, og om hvorfra man finder styrken, når livet er svært.

Med utgangspunkt i den norske Downs syndrom- og demensstudien tar Ingrid Tøndel Medbøen for seg risikoen personer med Downs syndrom har for tidlig-debuterende demens av Alzheimers type. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dette er episode 2 fra Babymessen. Her snakker vi med Ida mammaen til nydelige Tiril som uventet ble født med Downs Syndrom. 2.1.2021 ble hun født med trisomi 21. Marie fra Ammehjelpen dreper noen gamle myter og forteller hvordan, når og hvorfor man tar kontakt med Ammehjelpen. Melody deler sine erfaringer om fødselsforberedelser og tiden etter fødsel, som noen ganger kan være tøffere enn man tror. Rop ut, søk råd og spør om hjelp når du trenger! Melody mener oppfølgingen hos jordmor burde fortsette med flere kontroller også etter fødsel. Anglamark er innom og forteller oss om sine fine økologiske produkter. Det passer jo også perfekt for Jenny som stadig er så sulten!

Rekrutteringschef Noor Yassins historie er på alle måder gribende. Hun føder sit andet barn, sønnen Daniel, to måneder for tidligt, og alene dét vender op og ned på familiens verden med en ny virkelighed og hverdag på Hvidovre Hospitals neonatalafdeling. Fem uger senere falder alt fra hinanden, da Noor og hendes mand får beskeden om, at lille Daniel har Downs Syndrom. Det er en følelsesladet og samtidig smuk fortælling om en lille stærk dreng og en lige så stærk mor. Jordemoder Tilde Bøgild er som altid med til at besvare spørgsmål. Afsnittet blev bragt første gang den 3. februar 2020.

När hans bror föds är Anton stolt som en tupp. Pappa försöker försiktigt förklara att Love har något som kallades Downs Syndrom. Anton kan inte bry sig mindre. Han har precis blivit storebror. Anton Linds berättelse handlar om kärleken till en bror med en kromosom extra. "Från den dagen jag såg dig har jag velat skydda dig. Jag vet inte om det är hos mig den känslan ligger. Men när du tittar på mig med dina mandelögon kan jag inte värja mig."  Vill du skicka en hälsning till Anton Lind kan du maila seriens producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se Programmet är inspelat 2016.

När hans bror föds är Anton stolt som en tupp. Pappa försöker försiktigt förklara att Love har något som kallades Downs Syndrom. Anton kan inte bry sig mindre. Han har precis blivit storebror. Anton Linds berättelse handlar om kärleken till en bror med en kromosom extra. "Från den dagen jag såg dig har jag velat skydda dig. Jag vet inte om det är hos mig den känslan ligger. Att jag skapar det behovet åt dig, skapar den rollen åt mig själv. Men när du tittar på mig med dina mandelögon kan jag inte värja mig." Musiken i programmet är Avril 14Th och #3 av Aphex Twin och Superhjälte av Bröderna Lindgren. Vill du komma i kontakt med Anton Lind kan du maila seriens producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se Det här programmet sändes första gången 2016.

I denne episoden har vi besøk av Birgitte Bergerud Larssen som tar oss inn i sin hverdag med datteren Ida som har downs syndrom. En god og fin prat om menneskets verdi. God lytting! :)

Hør rekrutteringschef Noor Yassin fortælle om, hvordan det er at føde to måneder for tidligt, være indlagt på neonatalafdelingen på Hvidovre Hospital og først fem uger senere finde ud af, at hendes søn Daniel har Downs Syndrom. Det er en historie om en lille stærk dreng og en lige så stærk mor, der måtte erkende, at den søn hun troede hun havde fået, var en helt anden. Jordemoder Tilde Bøgild fra Smertefri Fødsel er som altid med til at besvare spørgsmål.

I går mistede Mogens Jensen sin ministerpost. I dag har der så været ministerrokade. Vi snakker med politisk reporter på Radio4 Peter Sinnbeck om udfaldet. De senere år har der været historier om, at der på sigt ikke vil være mennesker med Downs syndrom. Hvordan står det til med Downs syndrom i Danmark og i resten af verdenen? Vi ringer til Grete Fält-Hansen, der er formand for landsforeningen Downs syndrom. I dag har en række glade gamere fået nallerne i den længe ventede PlayStation 5, mens andre stadig må vente, fordi efterspørgslen lader til at være for stor, simpelthen. Helt op til marts er der ventetider til, og PS5 går allerede på den blå avis til overpriser, fordi folk sælger videre. Medvirkende: Peter Sinnbeck, Grete Fält-Hansen og Jesper Krogh Kristiansen.

Unga mammor-profilen Julia Bergman väntar sitt tredje barn och är taggad på en tredje förlossning med "luriga trean".Julia beskriver beskedet om att första barnet Milan hade Downs Syndrom som väldigt proffsigt. Att de hade sina misstankar men fick ett första dygn med att bara vara i sin viktiga föräldra-bubbla.Med barn nummer två, Zelda går vattnet när Julias pojkvän Dennis befinner sig i Schweiz .....frågan är om han hinner hem??Att själv få ta emot Zelda vid födseln och lyfta upp henne på bröstet, det var lycka och kärlek från första stund.@babyzpodcast - Följ oss gärna! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

I 2019 blev der født det færreste antal børn med downs syndrom i Danmark siden man begyndte at tælle i 1970. Tallene for, hvor mange der fravælger et foster med diagnosen svinger fra år til år, men det er altid mere end 9 ud af 10 der fravælger det handicappede barn. Vi tager snakken om, om det egentlig er egoistisk, at vælge barnet fra, fordi man selv ikke kan rumme det? Eller det nærmere er egoistisk at sætte et barn til verden, som får et sværere liv end de fleste?

TT filmpodcast slänger ut ett bonusavsnitt för att fira att biograferna runt om i landet har öppnat åter. Vi brukar normalt vara högaktuella med vår BioSpotting med en helt ny film men i Corona-tider är det lite svårt. Vi skulle ha sett THE PEANUT BUTTER FALCON redan i mars men då stängde Filmstaden vilket gjorde det lite svårt. Men nu när biografkedjan åter öppnat så rusar vi till biomörkret för att att äntligen se denna efterlängtade film.    THE PEANUT BUTTER FALCON handlar om Zak (Zack Gottsagen) som har Downs Syndrom och rymmer från ett ålderdomshem. Han är placerad där då han samhället ej vet var de skall göra av honom då hans föräldrar ej vill veta av honom. På sin flykt träffar han Tyler (Shia LaBeouf) som också är på flykt och de slår följe. Zak drömmer om en karriär som proffs-wrestlare och han har bestämt sig att han skall söka upp sin wrestler-idol Salt Water Redneck och gå i hans skola. Så häng med oss till biomörkret och ta reda på ifall THE PEANUT BUTTER FALCON var värd sin väntan...Ett stort tack till Noble Entertainment !

Barna er det kjæreste vi har. Man hva skjer med en mor og en far når man får beskjed på ultralyd at kanskje det er noe galt med barnet? Birgitte tar oss med på deres familie sin reise, fra det som så ganske mørkt ut en stund, og ut på andre siden, der det viste seg å bli innmari fint.

Hør rekrutteringschef Noor Yassin fortælle om, hvordan det er at føde to måneder for tidligt, være indlagt på neonatalafdelingen på Hvidovre Hospital og først fem uger senere finde ud af, at hendes søn Daniel har Downs Syndrom. Det er en historie om en lille stærk dreng og en lige så stærk mor, der måtte erkende, at den søn hun troede hun havde fået, var en helt anden. Jordemoder Tilde Bøgild fra Smertefri Fødsel er som altid med til at besvare spørgsmål.

I USA har en person skudt to børn, fordi de kastede med snebolde. Alle overlevede, men vi efterlyser nogle, der er kommet til at kaste den HELT forkerte snebold. Vi får både historier om at brække næsen på sin kusine og om at tyre en snebold lige i smasken på sin skoleinspektør. Vi trækker en seddel og går på jagt efter en, der er blevet reddet af sit handicap. Vi får både historier om snedige og dovne personer med Downs syndrom, der får for meget hjælp, og Henrik fortæller om dengang, hans far klippede hans finger af, hvilket i sidste ende sikrede en topkarakter for en ulæselig dansk stil. Vi kører ugens sidste omgang 'Sjovt du sir' det', og dagens historie kommer fra Henrik, der engang faldt i søvn i en kælder, mens han ventede på at blive røntgenfotograferet. Han sov i fire timer, og da han vågnede var alle gået hjem. Jacob har engang mødtes med nogle engelske gamervenner i London, og vi kunne godt tænke os at finde andre, der har aldrig har mødt deres bedste ven, fordi de kun kender hinanden fra den digitale verden. Daniel blev gode venner med en amerikaner på Twitch, og efter flere år kom han med sin kone til Danmark for at besøge Daniel. Mark har fået en stor flok gode venner i USA og Australien pga. deres store fælles kærlighed til droner. Vi smider brænde på public service-bålet og kører en gang 'Hvad kan man slå sig på?'. Vi undersøger, om man kan slå sig på at være fór forsigtig. Det har Elisabeth gjort, som pga. sin angst for knive holder dem på en meget mystisk og meget farlig måde. Vi runder ugen af med Frit Lejde, og Trine fortæller om, hvordan hun som barn 10-12 gange forvekslede tobak med revet chokolade og spiste sig syg og dårlig hver gang. Værter: Andreas Kousholt og Jacob Weil.

(Med kommersiell radioröst) Iiiiiiii veckans avsnitt pratar vi OM följande:Jonas har gjort världens killigaste grej och ni får gissa, den finurliga sägningen ”Det är i alla fall så JAG minns det”, historiens torftigaste rubrik och ingress,Johan blir upprörd av första storyn, Babblarnas funktionshinder oooooch pappan som föreslog en stenografikurs. Hääääääng meeed! *pistolskott* See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Emilie har Downs syndrom. Maia har ingen funksjonshemming. Her forteller de om sitt helt spesielle vennskap. Og vi spør: Bør barn med Downs syndrom gå på vanlig skole? Intervjuer: Martin Jahr.

Vi snakker med Hanne Mette om Downs syndrom i ukas podcast. Egil, Jon Arne og Sølvi er også innom for å snakke om tema, men vil heller snakke om noe annet. God fornøyelse! #levertmedetsmil

Varför finns det inga rikspolitiker med funktionsvariation? Catrine och Thomas undersöker frågan. Det träffar Amanda Malmberg som vill bli Sveriges första riksdagsledamot med Downs syndrom. Är bristen på funkisrepresentation i rikspolitiken ett demokratiskt problem? Vad säger statsvetaren David Karlsson samt politikerna Lena Rådström Baastad (S) och Camilla Waltersson Grönvall (M)? Programmet gjordes sommaren 2019 av produktionsbolaget Ljudbang. Inslagsproducent: Jenny Bergman Producent: Moa Larsson

Norska kvinnor under andra världskriget som blev förälskade i tyska soldater kom inte lindrigt undan från sina landsmän. Det var inte accepterat, och dessa "tyskslampor" släpades ut på gatan, och tvångsklipptes offentligt för att alla skulle se vilka dom var och vad dom hade gjort. I dagens Sverige så är det i många kretsar absolut inte socialt accepterat att kritisera migranter. Men kvinnorna/Batikhäxorna som ligger med "ensamkommande" migranter då? Är det socialt accepterat? Hur kommer man se på dessa kvinnor framöver? Lyssna på det här programmet!DU KAN VERKLIGEN HJÄLPA TILL. DONERA TILL PODDEN, TACK:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaVÅR DISCORD: https://discord.gg/9skcuBdÄMNEN I PROGRAMMET:* Blir Batikhäxorna dom nya "Tyskslamporna"?* Facebook styrt av Public Service - Hur skulle det bli?* Programledare på Barnkanalen anser att barn är dåliga för miljön.* Downs Syndrom i Riksdagen.* Vänsterpartisten som behöver en ordentlig mattelektion.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: (NY!) Felicia Eriksson, Nina Drakfors & Elisabeth Engman Mejl: VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:https://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/kasta-sten-saa-bjuder-polisen-paa-kaffe_1NÄSTA NYA PROGRAM:Lördagen den 11 majVECKANS TIPSLELLEHårgalåten (Musik)https://youtu.be/FI3iX8WtzaM?t=4NINAPuppkväll med SD:s toppkandidat till EU-valet (Tal)https://www.facebook.com/nina.drakfors/videos/10156371623883247/FELICIAYngwie Malmsteen - DREAMING (tell me) (Musik)https://www.youtube.com/watch?v=enjLnhNVeBIELISABETHEric Idle - "Always Look On The Bright Side Of Life" (Musik)https://www.youtube.com/watch?v=SJUhlRoBL8M

Nu ska vi Rocka Sockorna, det är dags för avsnitt 35 av Norrlandspäron och jag träffar Marielle som är mamma till tre vuxna barn, varav ett är Filip som föddes med Downs syndrom. Vi pratar om hans uppväxt, hur det är att vara förälder till ett barn med Downs syndrom och varför världen skulle vara utan krig om fler var som människor med Downs.Nu rockar vi sockorna tillsammans #norrlandspäronrockarsockornaKom ihåg att hänga med bakom kulisserna, ställ frågor och bjud in dina vänner till Norrlandspärons Facebook sida https://www.facebook.com/norrlandsparon Ni hittar mig på https://www.instagram.com/jennielie/Eller min blogg https://jennielie.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Jan Björklund har meddelat sin avgång. Hanif outar en idiot med en kulturministerfrilla* och Per ger sig på Downs Syndrom - etablissemanget. * https://twitter.com/hanifbali/status/1093296552733523968

Kan man blive lykkelig, når man er forælder til et barn med downs syndrom? Få svaret i denne første udgave af LykkeLyd - fra skaberne af LykkeLiga. Det var ikke umiddelbart lykken, da værterne Mikael Espensen og Rikke Nielsen, med et års mellemrum, blev forældre til døtre med downs syndrom. I denne episode af Lykkelyd hører du historien om, hvordan det gik til, da downs-trunterne Magda og Kaya kom til verden.

133 år etter at Vildanden hadde urpremiere på Den Nationale scene i Bergen, skal den nå settes opp igjen med en helt ny tvist. I sin personlige kamp mot sorteringssamfunnet har teaterregissør Yana Ross bestemt at hovedperson Hedvig skal ha downs syndrom og skal spilles av Anne Sofie Kvalvik som selv har downs.

Det er ikke alle der ved det, men den d. 21 marts er en ganske særlig dag, det er nemlig International Downs Syndrom Dag. Dagen har været officielt anerkendt af FN siden 2012, men blev faktisk afholdt for første gang allerede tilbage i 2006. Og i den anledning tog praktikant Martin Blicher kontakt til Grete Fält-Hansen, som er Næstformand i Landsforeningen for Downs Syndrom for at høre mere om mærkedagen, og det den repræsenterer.

Anton Lind berättar om kärleken till en bror med Downs Syndrom. Radioserien Svenska berättelser tar nu steget upp på scen på Dramaten i ett möte mellan dokumentärt berättande, Spoken Word och musik. Anton Lind ställde sig en kväll i november på en scen på Dramaten i Stockholm för att berätta om hur det var att växa upp med en bror med en kromosom för mycket. Berättelsen heter "Min bror och jag". Med sig har han Spoken Word-poeten Niklas Mesaros och musiken Lisa Grotherus, som både komponerat och spelar musiken i den här föreställningen. Följ med på ett unikt möte mellan poesi, berättande och musik på Dramatens restaurangscen Neondämon.    Presentatör och regissör: Niklas Mesaros Musiker och kompositör: Lisa Grotherus  Producent och dokumentärt textansvarig: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se Teknik- och inspelningsansvariga: Nabaz Moheden och Emilia Martin Producent på Dramaten Felicia Moritz Malmcrona Radioserien Svenska berättelser är ett samarbete med Sommar i P1 och Lyssnarnas Sommar.

Anton Lind berättar om kärleken till en bror med Downs Syndrom. Radioserien Svenska berättelser tar nu steget upp på scen på Dramaten i ett möte mellan dokumentärt berättande, Spoken Word och musik. Musik av och med Lisa Grotherus. Anton Lind ställde sig en kväll i november på en scen på Dramaten i Stockholm för att berätta om hur det var att växa upp med en bror med en kromosom för mycket. Berättelsen heter "Min bror och jag". Med sig har han Spoken Word-poeten Niklas Mesaros och musiken Lisa Grotherus, som både komponerat och spelar musiken i den här föreställningen. Följ med på ett unikt möte mellan poesi, berättande och musik på Dramatens restaurangscen Neondämon. Presentatör och regissör: Niklas MesarosMusiker och kompositör: Lisa Grotherus Producent och dokumentärt textansvarig: Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se Teknik- och inspelningsansvariga: Nabaz Moheden och Emilia Martin Producent på Dramaten Felicia Moritz Malmcrona Radioserien Svenska berättelser är ett samarbete med Sommar i P1 och Lyssnarnas Sommar.

Vi sætter fokus på fosterselektion og spørger, hvem der må få lov til at være i denne verden sammen med os. Line Vaaben udlægger det hele. Martin Burcharth forklarer Roy Moores nederlag til demokraten Doug Jones Alabama. Og vi taler om personer og strategi i finanslovsforhandlingerne med Rune Lykkeberg. Og selvfølgelig skal vi også snakke Star Wars med Christian Monggaard. Tilmeld dig podcastens nyhedsbrev og få besked, når der er et nyt afsnit klar. Nyhedsbrevet giver dig også links til de artikler, gæsterne taler om.  Du kan finde flere podcasts fra Information i iTunes/Apple Podcasts og på information.dk/podcast.  Hvad synes du om Radio Information? Giv os en hurtig anmeldelse i [...]

Hur är det att gå från tonårstillvaro till föräldraliv innan man faktiskt fyllt 20? Julia fick barn innan hon tagit studenten och blev TV-mamma med svenska folket genom sin medverkan i Unga Mammor. När kompisarna festade loss sista året i gymnasiet låg Julia på soffan och kände sin bebis sparka i magen. När Milan väl föddes visade det sig att han har Downs Syndrom, en diagnos som kan skrämma många blivande föräldrar. Julia däremot tyckte det kändes självklart att ett så speciellt barn kom till just henne.   Idag är Milan 3 år, Julia har fyllt 22 och pluggar till sjuksköterska. Hur funkar studentlivet för en morsa? Kommer åldersnojan som ett brev på posten så fort man får barn och flyttar till villa, oavsett hur ung eller gammal man faktiskt är?   "Zia med Nessvold i P3" sänds varje vardag i Sveriges Radio P3 kl 14-16 hela sommaren. Programmet görs av produktionsbolaget Massa Media.

Downs Syndrom kender de fleste, men det er langtfra den eneste kromosomfejl, som lægerne holder øje med for os. På den samme diagnoseliste finder man de mere ukendte af slagsen. Heriblandt det, der hedder Triple X-Syndrom. Triple X er en kromosomafvigelse, som kun rammer piger. Den er - modsat Downs Syndrom - ikke umiddelbart synlig for det blotte øje, ligesom der heller ikke er noget klart facit på, hvordan pigerne udvikler sig. Nogle får mærkbare følgevirkninger, mens andre faktisk slet ikke opdager, at de lider af det. Alligevel kommer Triple-X Syndrom under lup herhjemme og giver den gravide kvinde muligheden for at abortere - og stille par i store dilemmaer. Tilrettelagt af Esben Rud Ammundsen, Rasmus Agger og Lasse Ørum Klinke. Vært: Gry Hoffmann. Redaktør: Jesper Hyhne. (Sendt første gang 11. maj).

I panelet: filosofene Kaja Melsom, Ole Martin Moen og Espen Gamlund i samtale med Aase Cathrine Myrtveit.

När hans bror föds är Anton stolt som en tupp. Pappa försöker försiktigt förklara att Love har något som kallades Downs Syndrom. Anton kan inte bry sig mindre. Han har precis blivit storebror. Anton Linds berättelse handlar om kärleken till en bror med en kromosom extra. Från den dagen jag såg dig har jag velat skydda dig. Jag vet inte om det är hos mig den känslan ligger. Att jag skapar det behovet åt dig, skapar den rollen åt mig själv. Men när du tittar på mig med dina mandelögon kan jag inte värja mig. Jag måste beskydda dig. Jag måste skydda dig. Kanske är det så föräldrar känner för alla sina barn. Lejonmammor och Björnpappor som gör allt för sina ungar. Känslan av att inget ont får hända dig förlamar mig.  Musikfragmenten i programmet är Avril 14Th och #3 av Aphex Twin och Superhjälte av Bröderna Lindgren. Vill du komma i kontakt med Anton Lind kan du maila seriens producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Diana Amini ligger där i sängen och beundrar sitt nyfödda underverk när barnläkaren kommer in. Pojken syresätter sig inte som han ska. Något är fel. Fem dagar senare kommer beskedet. Diana Amini berättar om när hennes och hennes man föreställningar om det nya livet som föräldrar ställdes på ända och utmanades. Programmet är en återutsändning från 2013.I serien "Svenska berättelser är det lyssnarna själva som skriver och berättar. Vill du nå Diana Amini med en hälsning kan ni maila till seriens producent. Maila Ola.hemstrom@sverigesradio.se

När hans bror föds är Anton stolt som en tupp. Pappa försöker försiktigt förklara att Love har något som kallades Downs Syndrom. Anton kan inte bry sig mindre. Han har precis blivit storebror. Anton Linds berättelse handlar om kärleken till en bror med en kromosom extra. Från den dagen jag såg dig har jag velat skydda dig. Jag vet inte om det är hos mig den känslan ligger. Att jag skapar det behovet åt dig, skapar den rollen åt mig själv. Men när du tittar på mig med dina mandelögon kan jag inte värja mig. Jag måste beskydda dig. Jag måste skydda dig. Kanske är det så föräldrar känner för alla sina barn. Lejonmammor och Björnpappor som gör allt för sina ungar. Känslan av att inget ont får hända dig förlamar mig.  Musikfragmenten i programmet är Avril 14Th och #3 av Aphex Twin och Superhjälte av Bröderna Lindgren. Vill du komma i kontakt med Anton Lind kan du maila seriens producent Ola Hemström. ola.hemstrom@sverigesradio.se

Maria Iliou is your Director Manger, your Host for Connected Art of Understanding on Friday's. Art of Understanding on unique topics: Autism, Leaning Disabiliites, Developmental Disabilities, CP. Downs Syndrom and more 

Nogen mennesker tror, at Sally på 2,5 år er en alien. Eller måske en engel. Én ting er i hvert fald sikkert: Sally er et særligt barn på den måde, at hun er et af de efterhånden få børn, der bliver født med Downs Syndrom i Danmark. Denne episode af Plus En handler om, hvordan det føles at få beskeden om, at dit barn måske ikke overlever. Og om hvordan man håndterer det, når ens barn under alle omstændigheder ikke bliver det barn, du troede, du skulle have. Vært: Hanne Budtz-Jørgensen Produceret af: Astrid SkovFinal cut: Hanne Budtz-JørgensenMedvirkende: Johannes Dybkjær Andersson Redaktion: Katrine Hornstrup Yde, Silke Fensman og Astrid Skov Musik: Jinglen er lavet af Sandra Boss

Språket er noe av det siste som utvikles hos barn med downs syndrom. Nå jobber spesialpedagogene med en ny app . Kan nye metoder hjelpe barna til å snakke og kommunisere mer?

Ludvig er en livsnyter med Downs Syndrom. Han gleder seg over de små ting i hverdagen, og hjelper mor og far til gripe dagen!

Tobias försvann på vägen till fritids och 83-årige Gustav kom aldrig hem efter sin resa med färdtjänsten. Kaliber den här veckan har granskat resor med färdtjänst, skolskjuts och sjuktransport och kan berätta om de som lämnats på fel plats eller på fel sätt och chaufförer som vittnar om tuffa arbetsvillkor. Färdtjänst är särskilt ordnade transporter för personer med funktionshinder och varje kommun ansvarar för att kvaliteten är god. Men hur påverkas kvaliteten av prispressade upphandlingar och taxiförare som arbetar 70 timmar i veckan?  Det undersöker vi i Kaliber idag. Vi är i Hörby i Skåne i den nybyggda sim- och bowlinghallen. Hit skulle Tobias ha kommit med färdtjänst från sin skola. Tobias som är född med Downs Syndrom åker från särskolan hit flera gånger i veckan för att bowla eller simma. En onsdag förra hösten åkte då 17-åriga Tobias som vanligt hit, men han kom aldrig fram. Fritidsledaren Jessica Edvinsson stod och väntade i dörren. – Och det dök aldrig upp någon. Först och främst ringer vi Skånetrafiken för att kolla var de blev av och då får vi meddelandet att han är avsläppt och då tycker jag nej, för här ingen, för han skulle bli avsläppt i entrén och här är inget barn och då ringer man upp chauffören och jo, han har blivit avsläppt. Efter upprepade samtal till Skånetrafiken får fritidspersonalen till slut reda på att Tobias inte har släppts vid entrén utan vid infarten till parkeringen ett par hundra meter därifrån. – Någonstans har det brustit med kundcentret och taxichaufförens kommunikation, eftersom de har fått en fast adress från början och det är utanför entrén till badet. Den tiden som det varade kändes som en hel evighet. Den som liksom Tobias, har en funktionsnedsättning, exempelvis stora svårigheter att röra sig på egen hand och därmed har svårt att använda vanlig kollektivtrafik, har rätt att få färdtjänst. Varje kommun har ansvar för att organisera detta. Många kommuner har valt att lägga över ansvaret för själva resorna på ett regionalt trafikbolag som i sin tur köper in resorna från taxibolag. Tillsammans med andra samhällsbetalda resor som till exempel sjukresor och skolskjuts för barn med funktionsnedsättning står de för hälften av alla taxiresor som görs i Sverige. Kaliber har granskat klagomålen som rör färdtjänst, skolskjuts o sjukresor i 95 svenska kommuner runt Stockholm, Göteborg och Malmö. Och vi kan se att klagomålen i Sveriges storstadsregioner ökar kraftigt. Från 14 300 klagomål 2008 till 26 000 klagomål 2013. Tydligast märks detta i Stockholmsregionen och i Göteborg. Där lämnas det i dag in dubbelt så många klagomål som för fem år sedan. En ökning märks även i Västra Götaland och Skåne. I förhållande till hur många resor som görs är det Skånetrafikens resenärer som klagar mest.  Och en av de saker resenärerna klagar mest på är punktlighet och bemötande av förarna. Men gång på gång stöter vi även på berättelser om personer som liksom Tobias lämnats av på fel plats eller på fel sätt. Tobias mamma Karin Gren var på jobbet på Folktandvården i Hörby när hon fick det där samtalet som är varje förälders mardröm. – Och då ringde de och sa att Tobias var försvunnen. Och de var ute och letade efter honom. Så blev jag lite orolig så jag ringde flera gånger till dem och då var de ute och letade efter honom. När Tobias pappa Lars Gren kommer till sim- och bowlinghallen har Tobias varit försvunnen i en och en halv timma. – Ingen visste var han var någonstans.  De visste inte var han blivit avsläppt. Bara att han hade följt med någon. Det var det de visste. Så vi fick ut och leta. Vi åkte runt med bil med fritidspersonalen runt i byn. Vi var på hemadressen och fritids och lite olika ställen där vi kunde tänka att han kunde vara. Men vi hittade inte honom. Vi står vid platsen där Tobias blev avsläppt. Det är bara 200 meter till badets entré, men Tobias har Downs Syndrom, svårt att tala och behöver tydliga instruktioner vart han ska gå. Taxichauffören har sagt till Skånetrafiken att någon som Tobias kände mött honom vid bilen, men pappa Lars har svårt att tänka sig vem det skulle kunna ha varit och blir bara mer orolig. – Det var ju väldigt oroligt att veta var han tagit vägen, om han hade följt med någon annan eller om någon hade tagit med honom i en bil. Lite sådana tankar. Tobias mamma Karin var kvar på jobbet, men hade nu hunnit bli riktigt orolig – Jag blev ju ledsen, jag började gråta. Jag var helt förtvivlad och sa nu måste jag gå för de har blivit av med Tobias. Då gick jag. Då cyklade jag hem. Då började jag tänka att fan det har hänt någonting mer allvarligt. Det tror man ju. Det är folk som kan ta honom. Jag vet inte om du har hört om det som hände med Helén?  Hon bodde ju här i Hörby. Det Karin pratar om är mordet på den tio-åriga flickan Helén som fördes bort från Hörby 1989. Sex dagar efter att hon försvann återfanns hennes kropp i en plastsäck. Mordet lämnade ingen i Hörby oberörd och nu dyker det upp i Lars och Karins medvetande. – Sådana tankar kommer ju. Så fort man inte hittar dem så blir man ju jätte orolig. Det har nu gått mer än två timmar sedan Tobias försvann och man börjar prata om att koppla in polisen. Men då är det plötsligt någon som ringer från en gruppbostad i närheten och de säger att de har hittat en pojke som ligger och sover i en soffa. Och det är Tobias. – Ett grustag föll från axlar och hjärta och alltihopa. Det är klart man blir jätteglad, säger Karin Gren. Karin gjorde en anmälan till Skånetrafikens kundtjänst dagen efter att detta har hänt. Efter nästan tre månader fick de ett brev från där det stod att Skånetrafiken tagit emot deras anmälan och beklagade om det hade blivit ett missförstånd. – Det är inte mycket till ursäkt tycker jag faktiskt. Och det tar för långt tid också innan man får detta, säger Lars Gren. Vi sitter i köket och pratar om vilka problem de har haft med Tobias resor. Chaufförer som kommit för tidigt eller för sent och konstigt samplanerade resor där någon annan skulle köras till en annan kommun på vägen. Karin berättar att på sista tiden har de haft en fast förare och nu fungerar allt lite bättre. Då dyker plötsligt färdtjänstbilen med Tobias upp utanför fönstret. Men han ska inte hit. Han ska ju till bowlingen idag. Taxichauffören har åkt förbi hemma hos Tobias bara för att berätta för föräldrarna att han ska sluta som förare nästa vecka eftersom ett nytt taxibolag har vunnit upphandlingen om Tobias resor. Han berättar också att det står fel adress i bokningen av Tobias resor idag. Mamma Karin ringer upp Skånetrafiken för att fråga varför de inte fått någon information om att de ska få en ny förare. – Jag frågade varför och de sa att det inte skulle påverkas. Men det gör det ju. Att det blir ny chaufför och så. Och det är ju skitbra att få reda på innan, så man kan förbereda Tobias på det. Och framför allt att vi vet om det. De kunde väl skicka ut ett brev eller någonting. Hon sa att det inte påverkar att det är en ny upphandling, vad säger er erfarenhet? – Det gör det ju. Då vet vi att då kan det strula den dagen. Och någon dag till innan de lärt sig hitta slingan, var vi bor någonstans, vem som ska med, hur vi ser ut. Back in business igen! Nu hade det precis börjat fungera? – Ja, jag tycker det. Och då ska det bytas? – Ja. Men vems fel är det att det strular så här mycket med Tobias färdtjänstresor? Jag sätter mig i bilen. Jag ska träffa Lars Hellström, ansvarig för färd- och serviceresor inom Skånetrafiken. – Det är jätteallvarligt. Varje sådan avlämning på fel ställe är ju en katastrof för den enskilde. Så vi ser jätteallvarligt på detta. Varför gör ni inte grundligare undersökningar då? Jag tänker med det här fallet med Tobias till exempel. Ni har fått reda på att han inte dök upp där han skulle vara, att han var försvunnen under två och en halv timme, det finns i anmälan till kundtjänst, och sedan så har beställningscentralen frågat föraren vad han gjorde och sen är det slut. Ingen mer kontakt med familjen, inget mer telefonsamtal med familjen utan ett brev tre månader senare där ni ber om ursäkt om det var ett missförstånd. – Nu relaterar du till ett ärende från 2012. Jag hoppas ju verkligen att vi har en kvalitet idag som är bättre på de sakerna. Det ärendet känns ju som vi har misslyckats i hur vi kommunicerar med kunden. Och hur vi också kommunicerar när detta upptäcks. Det är ju helt uppenbart. Lars Hellström anser att en del av förklaringen till problemen beror på den stora omställning som Skånetrafiken gjort 2012 då två beställningssystem slogs ihop till ett. Det märks också i mängden klagomål som kommer in till färdtjänsten just då. – Det är alltid så när man byter taxibolag eller man byter beställningscentral eller man gör en såpass stor omorganisation som vi har gjort så blir det stora störningar. Det är tyvärr så. Ibland går det fel. Och visst har bytet av beställningscentral skapat en hel del problem för färdtjänstresenärer i Skåne och vi hör flera berättelser om det. Men det är trots allt ett och ett halvt år sedan och folk lämnas fortfarande fel och inte bara här utan på flera andra ställen i landet. När vi går igenom händelsedatabaserna hos beställarna av färdtjänst, skolresor och sjukresor i Skåne, Västra Götaland och Stockholms län hittar vi fler fall. Det handlar om funktionshindrade barn som lämnas på fel plats och inte till en vuxen som beställningen anger. Synskadade personer som släpps vid helt fel adress eller vid fel ingång vid sjukhuset. Vi hittar närmare 1300 fall med personer som lämnats på fel plats eller på fel sätt och inte enligt instruktionen bara de senaste två åren. De här fallen baseras på nio miljoner utförda resor årligen. I förhållande till det kan antalet fellämningar tyckas litet. Men för den enskilde kan varje fellämning få stora konsekvenser. Eftersom anmälningarna kodas på olika sätt på de olika platserna i landet har vi inte kunnat få fram alla anmälningar. Vi vet dessutom att det finns ett stort mörkertal - det vittnar flera av färdtjänstcheferna om. Alla anmäler inte vad som hänt. Så här kan det stå i de dokument vi har fått fram. Föraren hade lämnat kunden ensam på trottoaren med packningen utan att ha följt med henne in, vilket det står i bokningen att han ska göra. Kunden är dement och var mycket ledsen när grannen hittade kunden ute på gatan. Innan de var framme så sa föraren jag hittar inte adressen och det är ditt fel att jag missar flera bra körningar, jag lämnar dig här, jag har inte tid att leta efter din adress. Resenären uppger att hon blev lämnad nedåt vattnet. Hon irrade omkring med sin rullator och till slut ringde hon på hos en privatperson och bad om hjälp. Privatpersonen körde henne till sjukhemmet. Resan var bokad med extraservice men det hade inte nått föraren och han lämnade henne i entrén där hon tydligen har suttit fast i sin rullstol i flera timmar och nu blivit inlagd på sjukhus efter detta. Chauffören släppte bara av damen. Damen hittas gående ute på stora vägen mot Limhamn. Någon känner igen damen och tar hem henne. På grund av sin demens talar hon inte så bra. Det är mycket viktigt att instruktionerna följs. Kunden kommer in i bilen och letar efter sitt kort i sin väska och föraren blir irriterad att det tog lite tid. Han bad henne gå ut ur taxin och släppte av henne mitt på gatan och åkte iväg. Hon förstod ingenting. Kunden är synskadad, rörelsehandikappad och förståndshandikappad. En av de vi hittar i materialet är 83-årige Gustav som aldrig kom hem.  För drygt ett år sedan hade han varit på ett korttidsboende ett par dagar och skulle hem till sin fru. Färdtjänsten körde honom dit. Men någonting gick fel på vägen. Vi åker till platsen där det hände. Det är en liten by, lantligt belägen i Västra Götaland. Gustavs fru vill själv inte berätta om händelsen i radio och Gustav heter egentligen något annat. Istället möter vi familjens vän Ove Severin, som är medlem av samma församling. – Det var ju en väldigt trevlig herre. Lugn. Påverkad av åldern självklart. Det är ju naturligt. Ganska lång ståtlig herre. Han hade gjort ett långt kärnfullt liv som lantbrukare. Gustavs by är en fin liten by på landet med öppna fält, några hus och en gammal missionskyrka. Det var kallt ute den där dagen, minus fyra grader, och det hade snöat hela dagen. Gustav som bara skulle åka från dörr till dörr med färdtjänsten, hade keps och handskar men var för övrigt tunt klädd. – Den här gården här nere är det då. Där har han bott tidigare. Det är rätt så många år sedan som han flyttade härifrån. Av någon anledning körde de hit ändå. Med äldre personer som det är ibland så har de inte riktigt komihåg. Närminnet försvinner ju först. Så han reagerade väl inte på det viset ordentligt. Egentligen var det några hundra meter längre bort som han skulle svängt av och kommit upp till det stället där han bodde nu då. Tyvärr så följdes ju inte instruktionerna heller, som de hade då att de skulle lämna tillsammans med anhörig som tog emot då. Utan de lämnade av honom här någonstans på vägen. Och efter en stund, jag vet inte efter hur länge så var det grannar runt omkring som fick se honom ute då och han var ju inte klädd för att vara ute egentligen eftersom han skulle åka från dörr till dörr. Så blev han nerkyld och förmodligen på grund av det då, när han hade blivit omhändertagen utav grannar som såg honom ute, så klarade han sig inte. Han föll ihop och dog tyvärr inne hos grannarna. Hur tog man emot det här i bygden? – Det blev en viss chock över att det hade hänt på det här viset. Tragiskt givetvis när han har gått bort. En person vi känt i många år. Också en viss ilska då över att inte färdtjänsten följt instruktionerna utan det ska behöva gå på det här viset då. Sluta så illa. 83-årige Gustav dog där inne vid kaffebordet hos grannarna efter att ha varit ute i kylan i en halvtimme. Det var inte första gången Gustav blev avsläppt på fel ställe. De anhöriga hade hört av sig till färdtjänsten och det ansvariga trafikbolaget Västtrafik flera gånger tidigare av samma anledning - att Gustav blivit avsläppt på den adress där han bodde för mycket länge sedan. Ändå hände det igen. Ove Severin har engagerat sig i det som hände Gustav. Han berättar om fler händelser där medlemmar i hans församling inte fått den hjälp de behövt av färdtjänsten. – Chauffören har helt kommer in i kyrkan och bett oss hjälpa till att hjälpa de gamla ur bilen då. Och det är också någonting som man kanske borde haft utbildning på. Hur man tar hand om och hjälper en person som är delvis rörelsehindrad att komma ur en bil. Det är inte paket man kör, det är människor som har vissa speciella behov.  Det ska ju en färdtjänstchaufför ha den kunskapen. Det tycker jag. Vad tycker du om det? Att du då får hjälpa till. Att inte färdtjänstföraren kan sitt arbete? – Jag tycker det är bristfälligt helt enkelt. Det är väl billigast så. Släng in någon bara som kan köra en bil. Gustav bodde i en av de 41 kommuner i Västra Götaland som lagt över ansvaret för färdtjänsten på Västtrafik. Kaliber träffar därför Gunilla Wicktor, kundansvarig för Anropsstyrd trafik hos Västtrafik, för att höra hur de ser på händelsen med Gustav. – Nu är det ju så att det här var en väldigt tragisk historia som fick ett väldigt tråkigt slut. Därmed kan man inte säga att det beror på att vi släppte av personen på fel ställe, men det är oerhört tragiskt det som hände i alla fall. Att Gustav blivit avsläppt på fel ställe flera gånger tidigare trots att de anhöriga hört av sig till Västtrafik i frågan, förklarar Gunilla Wicktor med att förarna har trott på Gustav när han sagt var han har bott och att beställningscentralen inte får skicka ut upplysningar till förarna om att en person är dement. – I det här fallet var det en talför man som hävdade med bestämdhet att han bodde där och att föraren skulle absolut släppa av honom där. Vilket föraren gjorde. Det är inte acceptabelt. Det får inte gå till så. Det står på körordningen att han skulle lämnas inne i hemmet och det står ju så av en anledning. Borde inte färdtjänstens chaufförer veta om det? – De vet om det. De vet om det. Och jag kan inte förklara. Den här föraren var djupt olycklig efter detta. Det här har ju hänt andra personer att de blivit släppta på fel ställe flera gånger efter det här. Hur ser du på det med tanke på den kundgruppen ni kör, alltså de svagare i vårt samhälle? – Det är ju inte acceptabelt. Och därför är vi så noga med att följa upp varje enskilt fall. Det är människor som arbetar med människor och ibland blir det fel. Tillbaka till Hörby och Tobias som har Downs syndrom och som var försvunnen i mer än två timmar efter att färdtjänsten släppt av honom på fel ställe förra hösten. Den här gången kom han fram till bowlinghallen. – Jag har varit här länge nu. Vad ska du göra nu? – Jag ska spela bowling. Tobias mamma Karin frågar sig varför färdtjänsten inte kan fungera så bra som den gjorde förr. – Det funkade ju bra när det var hörbykillarna som körde. Chaufförerna som körde kände Tobias, de kände oss. De visste var de skulle köra, de hittade ju i Hörby kommun och skulle de komma utanför och de inte kände till det så hade de ju tagit reda på det. De visste att de kunde ringa till oss. Det är en helt annan….ja. Men lilla Hörby Taxi kunde inte erbjuda ett lika lågt pris som de större taxibolagen i Skåne och kör inte längre färdtjänst på det sättet. Det bud som vunnit den senaste upphandlingen som trädde i kraft den 1 februari i år ligger som lägst på 64 kronor milen. Redan för 15 år sen tog Hörby taxi mer än så. Det här är en historia som vi stöter på om och om igen. De samhällsbetalda resorna, alltså färdtjänst, skolskjutsar och sjuktransporter står för cirka hälften av taxibranschens omsättning. Taxibolagen slåss om rätten för att köra dessa samhällsbetalda resor. När det kommer till upphandling konkurrerar taxibolagen och pressar därmed priserna. Samtidigt är det allt fler kommuner som lägger över hanteringen av färdtjänsten på en central organisation. Till exempel upphandlar och sköter Skånetrafiken färdtjänsten i 24 av Skånes kommuner. De finns så klart en mängd chaufförer som utför sitt arbete på ett mycket bra sätt och har en enorm yrkesstolthet. Bäst verkar det fungera när man fått en fast förare som lär känna resenären, men det är förstås dyrare. Och har man väl fått det att fungera kan upphandlingssystemet göra att ett nytt billigare bolag tar över körningarna och chauffören byts ut. Och varje gång ett nytt bolag med nya förare tar över ökar klagomålen på nytt. Det säger flera av färdtjänstcheferna vi talat med. Lars Hellström är den som är ansvarig för Skånetrafikens upphandling av färdtjänst. Och på Tobias mamma Karins fråga om varför Hörby taxi inte kunde fortsätta köra färdtjänst, svarar han så här. – Vi kan aldrig garantera att det blir ett lokalt taxibolag utan det är ju faktiskt de som lägger anbud. Vi får inte lov att begränsa på ett sådant sätt att vi förhindrar att aktörer lägger anbud. Det vi ställer krav på är att man ska ha en kunskap i de områden man har lagt anbud på. Han säger att det som avgör vem som vinner upphandlingen är till 80 procent priset och 20 procent kvaliteten. Lars Hellström menar att de inte kan ställa vilka krav som helst på de företag som kör. Henry Freij är expert på färdtjänsten i Sverige. Han menar att man borde kunna ställa högre kvalitetskrav på färdtjänsten än vad som görs idag. Han har en bakgrund som socialchef och han har suttit i flera statliga utredningar om färdtjänstens villkor. Och Henry Freij menar att när man centraliserar färdtjänsten förändras något på vägen. – Det har blivit i allt större utsträckning en fråga om att ekonomin styr. Man måste som det heter effektivisera och orsaken till det är att man vill ha ner kostnaderna. En konsekvens blir då ofta att den personliga kännedomen, det personliga engagemanget, det försvinner i verksamheten när den blir stor och omfattande. Vad leder det till för den enskilde individen som är beroende av att färdtjänsten fungerar? – Man får inte den hjälp som man kanske behöver via färdtjänsten. Man betraktas som en resenär vem som helst, som om man inte hade några behov och verkligheten ser ju inte ut så. Vad tycker du är de största problemen idag som du i ditt arbete har stött på och är kritisk mot till hur färdtjänsten sköts? – Det blir ju fler och fler utförandefrågor som blir aktuella. Att man gör stora upphandlingar, resenär och chaufför okända för varandra. Och det hänger ju naturligtvis ihop med att fler och fler kommuner och regionala kollektivtrafikbolag överlåter färdtjänsten till nya, okända bolag och där prispressen kommer in i bilden där lägsta pris är avgörande för vem som får uppdraget istället för kanske en hög kvalitet då. Flera av färdtjänstcheferna Kaliber talar med tar upp enskilda förares bristande kompetens och lämplighet för yrket som förklaring till en del av klagomålen. Men är det några enskilda förares fel att det har blivit så här? Idag finns runt 25 000 taxichaufförer i Sverige, enligt Transportförbundet, som också vittnar om en svagare löneutveckling för taxiförare, i jämförelse med exempelvis bussförare. Det är en stor personalomsättning bland förarna och många har osäkra villkor, enligt Transportförbundet. Kaliber talar med femton taxiförare som också kör färdtjänst. Några av dem har fått anmälningar på sig och för dem är arbetsvillkoren själva skälet till att färdtjänstresorna får en sämre kvalitet. – Det ser väldigt hemskt ut för våra kunder som har färdtjänstkortet. Kvalitet är väldigt lågt i botten. Vi inom servicebranschen måste serva dem. Men vi får ingen moral på grund av orättvisor, dåligt betalt. Vi jobbar 65-70-75 timmar i veckan. Då är man helt slut, som en småbarnspappa som jag, dålig ekonomi, jag som ensamarbete i hemmet. Vi bråkar med våra kunder och med våra arbetsgivare också, säger Metin. Metin började köra taxi för tio år sedan. Han säger att han gärna vill berätta om sin arbetssituation, men då under ett annat namn. Han är alltför rädd att förlora jobbet. Vi har därför låtit en skådespelare läsa in vad han säger. – Jag jobbar 70 timmar i veckan, sex dagar i veckan. Jag menar hur kan jag bli en människa? Metin säger att han för att hinna till körningarna ibland inte följer trafiklagar och regler. Att han och hans kollegor jagar efter körningar. Eftersom de jobbar utifrån provision. Och för en färdtjänstresa får han mellan 30 och 50 procent mindre betalt beroende på tidpunkten. – Det blir inte alls bra, jag tycker synd om dem. I min kultur vi måste respektera våra äldre. Men när jag inte vill visa respekt genom att inte svara till dem i bilen, genom att inte komma ut från bilen och öppna deras dörr, det krossas, min kultur, min service framför allt. Men ändå, jag kan inte hjälpa till, jag är slutkörd. Vi pratar med ett tiotal förare från Taxi Kurir som har en liknande bild som Metin. Vi söker därför upp Magnus Klintbäck, VD för Taxi Kurir i Stockholm som är ett av de företag som utför en stor del av färdtjänstresorna. Han är även vice förbundsordförande för Taxiförbundet. Magnus Klintbäck känner inte igen den beskrivning som Kaliber fått från förarna som är missnöjda med arbetssituationen. – Jag känner inte igen den bilden. Klart att på 3000 förare som vi har i Taxi Kurir Stockholm kan det säkert finnas en eller två eller några stycken som är missnöjda, det är det ju alltid. Och du har intervjuat tio av 3000. Hade det varit som du beskriver hade jag inte haft 3000 anslutna förare. Magnus Klintbäck känner inte heller igen bilden av att klagomålen ökar – trots att klagomålen på färdtjänsten fördubblats i Stockholms län de senaste fem åren. Men föraren Metin, menar att han på grund av arbetsvillkoren inte kan ge resenärarena det han vill och att det påverkar hela hans person. – Jag känner mig jättedåligt, det är emot min karaktär. Jag tappar mig själv, jag blir helt annan människa även hemma. Man gör en sak mot sig själv. Reportrar Maria Ridderstedt maria.ridderstedt@sverigesradio.se Karin Wettre karin.wettre@sverigesradio.se Producent Sofia Boo sofia.boo@sverigesradio.se

Ludvig er en livsnyter med Downs Syndrom. Han gleder seg over de små ting i hverdagen, og hjelper mor og far til gripe dagen!

Det har gått sex timmar sedan barnet  kom till världen. Meddelandena till släkt och vänner är redan skickade . Nu är han här, vår älskade Matteo.  Diana Amini ligger i sängen och beundrar sitt  perfekta underverk när barnläkaren kommer in. Vi vet inte varför er pojke inte syresätter sig som han ska, men det skulle t ex kunna tyda på hjärtfel, någon missbildning eller Downs syndrom..  Fem dagar senare kommer beskedet. I serien "Svenska berättelser är det lyssnarna själva som skriver och berättar. Serien är producerad av Ola Hemström.

Vi ser bare glansbildene av Downs i mediene, ikke de språkløse, sterkt handicappede på institusjon. Jeg vil ha objektiv informasjon! - det skrev en lytter til oss, og i dag skal vi svare på spørsmål som - Hvorfor er folk med Downs så forskjellige? Går det an å ha "litt" Downs? - og hvorfor øker faren for å få barn med Downs med mors alder? Og blir vi egentlig et fattigere samfunn uten mennesker med Downs?

Guests - Matt Kirshen / Matt Davis / Mike Baldwin

Guests - Matt Kirshen / Matt Davis / Mike Baldwin

Tisdagen den 14 juni 2005 föddes Camilla Ahlevads och Charlie Erikssons första dotter, Vanessa. De två första dagarna var som de första dagarna för de flesta nyblivna förstagångsföräldrar. Men på torsdagen fick de veta att Vanessa behövde genomgå några tester för att utesluta att hon har någon sjukdom. Att hon skulle ha det kändes orimligt, både för Camilla och Charlie, och för de barnmorskor som var med vid förlossningen. Men på måndagen fick de ändå beskedet deras lilla prinsessa hade Downs syndrom. Camilla minns att hon blev chockad och hysterisk. Både hon och Charlie grät. Det var ju inte så det skulle vara att få barn. I dag är Vanessa en liten glad tjej på fyra år. För två år sedan föddes Vanessas lillasyster Nikita. Hur är det då att få ett barn som inte är friskt? Hur är det att leva med ett barn som har Downs syndrom? Reporter Johanna Sjöqvist läs mer på www.sr.se/p4/dokumentar