Podcasts about gettier

Många själar har gått vilse i jakten på sanningen om Palmemordet. Kulturredaktionens Olof Åkerlund reflekterar över teorier som alltid saknar minst en pusselbit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.1963 presenterade en trettiofemårig filosof vid namn Edmund Gettier ett par tankeexperiment som fick de akademiska korridorerna att skälva. Ett av dem löd ungefär så här: Personerna Mario och Luigi har båda sökt en tjänst som rörmokare. Mario har av skäl vi inte behöver gå in på mycket starka belägg för två saker:1) Det är inte han själv, utan Luigi, som kommer att få jobbetoch2) Luigi har tio mynt i sin ficka.Mario tror alltså, på goda grunder, att följande påstående är sant ”den som får jobbet har tio mynt i sin ficka”. Men så händer det, mot alla odds blir det ändå Mario som får tjänsten och även han råkar, utan att veta om det, ha exakt tio mynt i sin ficka. För den som är ovan vid den analytiska filosofins ibland lite krystade exempel är det kanske inte uppenbart varför Gettiers artikel väckte så starka reaktioner. Det beror på att den tycktes motbevisa en populär definition av begreppet kunskap som sann, grundad tro. Det var ju sant att personen som fick jobbet hade tio mynt i fickan. Mario trodde också att en person med tio mynt i fickan skulle få jobbet och han hade därtill en god grund, rent av bevis, för att så skulle ske. Ändå tar det emot att kalla hans sanna, grundade tro för kunskap. Den liknar mer en tillfällighet. Och filosofin tycktes, som så ofta, vara tillbaka på startpunkten: Trots 2400 år av grubblerier fanns det ännu ingen definition av något så grundläggande som kunskap att enas kring.Samma år som Gettiers artikel publicerades inträffade något som skulle påverka offentligheten betydligt mer än detta filosofiska dilemma: mordet på USA:s president John F Kennedy. Ett attentat som genererat undersökande och spekulativ litteratur av ett omfång som vida överstiger det om Gettierproblemet, bland annat en kritiserad rapport från 1979 där en undersökningskommitté i representanthuset menade att det troligen låg en konspiration bakom mordet. En åsikt som delas av en majoritet av USA:s invånare, medan minoriteten nöjer sig med den ensamme gärningsmannen Lee Harvey Oswald. I dessa poler gömmer sig två av människans djupa och motstridiga önskningar: Längtan efter mening och längtan efter avslut. En instabil ensamvarg utan klara motiv ger inte mening, diffusa sammansvärjningar utan bevisad koppling till brottsplatsen ger ingen känsla av avslut. Många själar har gått vilse i jakt på det ena eller andra.I konkurrens med dessa drivkrafter står vår längtan efter sanning och kunskap sig slätt, befarar jag. Det vi uppfattar som den bästa storyn vinner oftast. Det gäller för övrigt även inom filosofin, en disciplin som så gott som aldrig erbjuder avslut. Till exempel var Gettier var egentligen inte först med sitt dilemma. Det hade presenterats i olika varianter sedan medeltiden, men tajming och slagkraftighet gjorde att problemet sedan 1963 bär hans namn.Kanske var det längtan efter avslut som fick Stefan Löfven att 2016 offentligt torgföra sin med största sannolikhet felaktiga tro att den ensamme gärningsmannen Christer Pettersson var skyldig till mordet på Olof Palme. Storyn om det som kallats vår motsvarighet till Kennedymordet hade satt sig, det vore på många sätt besvärligt att hitta en ny.Inom kort kom dock en sådan. Och det var en i vissa avseenden så pass bra story att Löfven verkade beredd att ändra sig, lite grann åtminstone. Den handlade om Skandiamannen Stig Engström, som verkade ha trasslat in sig i vittnesutsagor som överdriver hans roll minuterna efter mordet. Det är väl åtminstone så de luttrade ser på saken, de som sett PKK-spår och Christer Pettersson-rättegångar komma och gå medan mer suspekta omständigheter och individer aldrig tycks ha blivit ordentligt utredda. Andra tycker att indicierna som förtjänstfullt togs fram i Lars Larssons och Thomas Petterssons böcker – och sedan adopterades av åklagaren – räcker för att tron på Stig Engström som gärningsman ska ha en grund.Sann, grundad tro. Definitionen av kunskap som Gettier problematiserade kan spåras tillbaka till Platon och särskilt hans dialog Theaitetos. Där det egentligen heter “Sann åsikt förenat med förklaring”. Men redan där inser huvudpersonen Sokrates att det inte riktigt håller. Kan man ha en riktigt pålitlig förklaring utan att förutsätta åtminstone någon gnutta kunskap? Och sanningen, kan vi lägga till, är inte det kriteriet nog så problematisk? I det svenska språket används sanning ofta som en ungefärlig synonym till ärlighet, motsatsen till lögn och förljugenhet, medan det i mer tekniska definitioner lätt blir en tårta ovanpå en annan: Att något är sant betyder att det liksom, tja, ligger till på det sättet. Platons ord för sanning – aletheia – har däremot mytiska proportioner. Det leder ner i underjorden till glömskans flod Lethe, men den lilla inledande bokstaven alfa gör ordet till en negation. Odoldhet eller icke-glömska skulle man kunna översätta det. Eller om man, likt filosofen Martin Heidegger, har en dragning till det omständliga: Oförborgadhet. För Platon är de sanningar som är värda att ta på riktigt allvar eviga och något våra odödliga själar en gång stått i förbindelse med. Våra kroppar, vår kultur och våra oprecisa sinnesförnimmelser bedrar oss däremot hela tiden, får oss att glömma det vi egentligen vet. Det gör det som vi vanligtvis kallar verkligheten till en dimmig plats fylld av glömska. Och vårt uppdrag: Att med stor möda återskapa det som glömts. Då blir sanningen inte något som slås fast med hjälp av opålitliga vittnesutsagor, utan något tidigare dolt som plötsligt visar sig och som mycket väl kan ha funnits framför våra ögon hela tiden. Lite som Stig Engström, som hela tiden fanns där: i tidningarna, på kvällsnyheterna – och på mordplatsen. Frågan är bara när och i vilken roll.Och det är väl så att sanningens betydelse är helt avhängig vad man frågar efter. Den polisiära och juridiska frågan om vem som höll i vapnet är kanske inte ointressant, men ändå bara en öppning för vidare frågor: Varför? Ensam eller i konspiration med någon?För även om det är intressant att som Gettier fundera över vad kunskap om ett faktum egentligen är, så är det ju hur allting hänger ihop vi verkligen vill veta. Vi, som törstar efter både mening och avslut.Så om vi någon gång får ett riktigt välgrundat svar på frågan om vem som mördade Olof Palme så kommer vi att ha en sanning men ingen kunskap. Eller kanske tvärtom: viss kunskap, men inte hela sanningen? Ja, vi kommer aldrig riktigt hela vägen fram tycks det – varken med sanningen eller med Palmemordet. Återstår alltså lögnen – och Palmeutredningen. För medan mordgåtan på många sätt står och stampar på samma plats den gjorde strax före halv tolv på kvällen den 28 februari 1986, så har envetna granskningar gjorda av personer som Stieg Larsson, Lars Borgnäs och Gunnar Wall satt ljuset på allt från misstag till lögner och nätverk inom polisen, högerextremismen, näringslivet och statens mer dolda sidor. Och så har det olösta mordet, som enligt vissa förändrade Sverige i grunden, blivit inte bara ett slukhål för vilsna själar utan också en skola för dem som likt Platons Sokrates är beredda att misstro de föregivna sanningarna och söka vidare under ytan. Lite icke-doldhet trots allt, i den bottenlösa glömskan.Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPlaton: Theaitetos ur Skrifter, band 4. Översättning Jan Stolpe. Atlantis, 2006.Gunnar Wall: Mörkläggning – statsmakten och Palmemordet. Bokförlaget Kärret, 2020.Om Stig Engström:Lars Larsson: Nationens fiende – Om mordet på Olof Palme. Books on demand, 2016.Thomas Pettersson: Den osannolika mördaren – hela berättelsen om Skandiamannen. Offside press, 2021.Lars Olof Lampers: Palmemordet – tillbaka till Sveavägen. Storytel publsihing, 2021.

On "What Is Justified Belief?" (1979) by Alvin Goldman, where he tries to come up with a "function" for justification: If a belief has such-and-such non-epistemic properties, then it counts as justified. Get more at partiallyexaminedlife.com. Visit partiallyexaminedlife.com/support to get ad-free episodes and tons of bonus discussion. Sponsor: Get a $1/month e-commerce trial at shopify.com/pel. Learn about Mark's Big Books in Continental Philosophy Fall online class at partiallyexaminedlife.com/class. Learn about the PEL book at partiallyexaminedlife.com/book.

On "Is Justified True Belief Knowledge?" (1963) by Edmund Gettier, "What Is Justified Belief?" (1979) by Alvin Goldman, and "The Inescapability of Gettier Problems" (1994) by Linda Zagzebski. What is knowledge? Even if a belief is true and justified, does that make it knowledge? Gettier came up with exceptions, and other philosophers tried to figure out how to revise "justification" to rule these out. Get more at partiallyexaminedlife.com. Visit partiallyexaminedlife.com/support to get ad-free episodes and tons of bonus discussion. Learn about our new book at partiallyexaminedlife.com/book.

Today on the show, Paul and Ben talk about therapy, moving, the Apple Vision Pro, self driving RVs, the trinity, justified true belief, Gettier's Paradox, the Guam presidential primary, Jon Lovitz punching Andy Dick, and the gudelaurance Bumbershoot show.

What is knowledge? What does it mean to know something? Today, we discuss the defeasibility theory, which adds a fourth condition to the famous "justified true belief" analysis of knowledge. We also touch on Gettier cases, certainty, and what contemporary analytic philosophy is all about (the answer may surprise you!).  For even more epistemology, check out the new series on Counter Apologetics about mistakes atheists often make about epistemology.  Understanding Knowledge - Michael Huemer Linktree

In 1963 Edmund Gettier's short paper offering counterexamples to the idea that knowledge amounts to justified true belief sent shock waves around the philosophical world. Tune in to learn more about Gettier's influential ideas that still garner a great deal of attention today. You can find a copy of Gettier's paper here: https://fitelson.org/proseminar/gettier.pdf Send your thoughts, questions, and ideas for future episodes to: eggtimerphilosophy@gmail.com Image Attribution: By DaveGettier - Own work, CC BY-SA 4.0, https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=103656875

Part 1 - intro, theory of knowledge, tripartite definition.  Part 2 (starts 22min15sec) - Gettier, infallibilism.  Part 3 (starts 45min47sec) - no false lemmas, reliabilism, virtue epistemology, and final reflections.  Sally Latham and Paul Moore-Bridger chat with Simon Kirchin (Kent).  [Music by Alex Grohl]

大家讀書這麼多年，學習到不同類型的知識，但大家有沒有想過，甚麼是「知識」？自柏拉圖開始，哲學家一直有個對「知識」的定義，但蓋提爾﹙Gettier﹚在1963年一篇只有兩頁的論文，捲起了知識論中的大風暴，讓分析哲學家幾十年來努力重新研究究竟甚麼才是「知識」。 這個問題變成了「概念分析」的重要案例，但有人卻認為這種研究十分瑣碎。今集「知識與分析」，除了和大家介紹「蓋提爾難題」外，還會討論這個看似繁瑣的問題和研究方法，為甚麼重要，為甚麼我們需要「分析」「知識」。 主持： 陳清楠（香港中文大學碩士生） 黎家樂（香港中文大學哲學系哲學碩士） 陳希敏（臺灣國立中正大學碩士） 楊俊賢（柏林洪堡大學／倫敦國王學院博士生） 特別鳴謝眾籌的贊助者與一直支持我們的會員。 ============================================ 請加入我們Patreon，收看會員專屬哲學內容，和我們哲學交流！ Patreon：https://www.patreon.com/corrupttheyouth Facebook：https://www.facebook.com/corrupttheyouth/ Instragram：https://www.instagram.com/corrupttheyouth/ Youtube：https://www.youtube.com/c/好青年荼毒室

Priorizar é elemento-chave para uma empresa que trabalha com inovação se bem-sucedida. Precisa ter foco e trabalhar com inovação tendo consciência do que é esse conceito real de inovar. Isso exige método e ciência, na acepção da palavra, e exige lidar bem com crenças limitantes. Problema de Gettier: https://pt.wikipedia.org/wiki/Problema_de_Gettier. Com: Pedro Waengertner https://www.linkedin.com/in/pedrowaengertner/, CEO da ACE Startups https://acestartups.com.br/, e Marcel Ghiraldini https://www.linkedin.com/in/marcelghiraldini, Chief Growth Officer da MATH Group https://math.marketing/. Apresentação: Cassio Politi https://www.linkedin.com/in/cassiopoliti/.

Många själar har gått vilse i jakten på sanningen om Palmemordet. Kulturredaktionens Olof Åkerlund reflekterar över teorier som alltid saknar minst en pusselbit. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.1963 presenterade en trettiofemårig filosof vid namn Edmund Gettier ett par tankeexperiment som fick de akademiska korridorerna att skälva. Ett av dem löd ungefär så här: Personerna Mario och Luigi har båda sökt en tjänst som rörmokare. Mario har av skäl vi inte behöver gå in på mycket starka belägg för två saker:1) Det är inte han själv, utan Luigi, som kommer att få jobbetoch2) Luigi har tio mynt i sin ficka.Mario tror alltså, på goda grunder, att följande påstående är sant den som får jobbet har tio mynt i sin ficka. Men så händer det, mot alla odds blir det ändå Mario som får tjänsten och även han råkar, utan att veta om det, ha exakt tio mynt i sin ficka. För den som är ovan vid den analytiska filosofins ibland lite krystade exempel är det kanske inte uppenbart varför Gettiers artikel väckte så starka reaktioner. Det beror på att den tycktes motbevisa en populär definition av begreppet kunskap som sann, grundad tro. Det var ju sant att personen som fick jobbet hade tio mynt i fickan. Mario trodde också att en person med tio mynt i fickan skulle få jobbet och han hade därtill en god grund, rent av bevis, för att så skulle ske. Ändå tar det emot att kalla hans sanna, grundade tro för kunskap. Den liknar mer en tillfällighet. Och filosofin tycktes, som så ofta, vara tillbaka på startpunkten: Trots 2400 år av grubblerier fanns det ännu ingen definition av något så grundläggande som kunskap att enas kring.Samma år som Gettiers artikel publicerades inträffade något som skulle påverka offentligheten betydligt mer än detta filosofiska dilemma: mordet på USA:s president John F Kennedy. Ett attentat som genererat undersökande och spekulativ litteratur av ett omfång som vida överstiger det om Gettierproblemet, bland annat en kritiserad rapport från 1979 där en undersökningskommitté i representanthuset menade att det troligen låg en konspiration bakom mordet. En åsikt som delas av en majoritet av USA:s invånare, medan minoriteten nöjer sig med den ensamme gärningsmannen Lee Harvey Oswald. I dessa poler gömmer sig två av människans djupa och motstridiga önskningar: Längtan efter mening och längtan efter avslut. En instabil ensamvarg utan klara motiv ger inte mening, diffusa sammansvärjningar utan bevisad koppling till brottsplatsen ger ingen känsla av avslut. Många själar har gått vilse i jakt på det ena eller andra.I konkurrens med dessa drivkrafter står vår längtan efter sanning och kunskap sig slätt, befarar jag. Det vi uppfattar som den bästa storyn vinner oftast. Det gäller för övrigt även inom filosofin, en disciplin som så gott som aldrig erbjuder avslut. Till exempel var Gettier var egentligen inte först med sitt dilemma. Det hade presenterats i olika varianter sedan medeltiden, men tajming och slagkraftighet gjorde att problemet sedan 1963 bär hans namn.Kanske var det längtan efter avslut som fick Stefan Löfven att 2016 offentligt torgföra sin med största sannolikhet felaktiga tro att den ensamme gärningsmannen Christer Pettersson var skyldig till mordet på Olof Palme. Storyn om det som kallats vår motsvarighet till Kennedymordet hade satt sig, det vore på många sätt besvärligt att hitta en ny.Inom kort kom dock en sådan. Och det var en i vissa avseenden så pass bra story att Löfven verkade beredd att ändra sig, lite grann åtminstone. Den handlade om Skandiamannen Stig Engström, som verkade ha trasslat in sig i vittnesutsagor som överdriver hans roll minuterna efter mordet. Det är väl åtminstone så de luttrade ser på saken, de som sett PKK-spår och Christer Pettersson-rättegångar komma och gå medan mer suspekta omständigheter och individer aldrig tycks ha blivit ordentligt utredda. Andra tycker att indicierna som förtjänstfullt togs fram i Lars Larssons och Thomas Petterssons böcker  och sedan adopterades av åklagaren räcker för att tron på Stig Engström som gärningsman ska ha en grund.Sann, grundad tro. Definitionen av kunskap som Gettier problematiserade kan spåras tillbaka till Platon och särskilt hans dialog Theaitetos. Där det egentligen heter Sann åsikt förenat med förklaring. Men redan där inser huvudpersonen Sokrates att det inte riktigt håller. Kan man ha en riktigt pålitlig förklaring utan att förutsätta åtminstone någon gnutta kunskap? Och sanningen, kan vi lägga till, är inte det kriteriet nog så problematisk? I det svenska språket används sanning ofta som en ungefärlig synonym till ärlighet, motsatsen till lögn och förljugenhet, medan det i mer tekniska definitioner lätt blir en tårta ovanpå en annan: Att något är sant betyder att det liksom, tja, ligger till på det sättet. Platons ord för sanning aletheia  har däremot mytiska proportioner. Det leder ner i underjorden till glömskans flod Lethe, men den lilla inledande bokstaven alfa gör ordet till en negation. Odoldhet eller icke-glömska skulle man kunna översätta det. Eller om man, likt filosofen Martin Heidegger, har en dragning till det omständliga: Oförborgadhet. För Platon är de sanningar som är värda att ta på riktigt allvar eviga och något våra odödliga själar en gång stått i förbindelse med. Våra kroppar, vår kultur och våra oprecisa sinnesförnimmelser bedrar oss däremot hela tiden, får oss att glömma det vi egentligen vet. Det gör det som vi vanligtvis kallar verkligheten till en dimmig plats fylld av glömska. Och vårt uppdrag: Att med stor möda återskapa det som glömts. Då blir sanningen inte något som slås fast med hjälp av opålitliga vittnesutsagor, utan något tidigare dolt som plötsligt visar sig och som mycket väl kan ha funnits framför våra ögon hela tiden. Lite som Stig Engström, som hela tiden fanns där: i tidningarna, på kvällsnyheterna och på mordplatsen. Frågan är bara när och i vilken roll.Och det är väl så att sanningens betydelse är helt avhängig vad man frågar efter. Den polisiära och juridiska frågan om vem som höll i vapnet är kanske inte ointressant, men ändå bara en öppning för vidare frågor: Varför? Ensam eller i konspiration med någon?För även om det är intressant att som Gettier fundera över vad kunskap om ett faktum egentligen är, så är det ju hur allting hänger ihop vi verkligen vill veta. Vi, som törstar efter både mening och avslut.Så om vi någon gång får ett riktigt välgrundat svar på frågan om vem som mördade Olof Palme så kommer vi att ha en sanning men ingen kunskap. Eller kanske tvärtom: viss kunskap, men inte hela sanningen? Ja, vi kommer aldrig riktigt hela vägen fram tycks det varken med sanningen eller med Palmemordet. Återstår alltså lögnen och Palmeutredningen. För medan mordgåtan på många sätt står och stampar på samma plats den gjorde strax före halv tolv på kvällen den 28 februari 1986, så har envetna granskningar gjorda av personer som Stieg Larsson, Lars Borgnäs och Gunnar Wall satt ljuset på allt från misstag till lögner och nätverk inom polisen, högerextremismen, näringslivet och statens mer dolda sidor. Och så har det olösta mordet, som enligt vissa förändrade Sverige i grunden, blivit inte bara ett slukhål för vilsna själar utan också en skola för dem som likt Platons Sokrates är beredda att misstro de föregivna sanningarna och söka vidare under ytan. Lite icke-doldhet trots allt, i den bottenlösa glömskan.Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionenLitteraturPlaton: Theaitetos ur Skrifter, band 4. Översättning Jan Stolpe. Atlantis, 2006.Gunnar Wall: Mörkläggning  statsmakten och Palmemordet. Bokförlaget Kärret, 2020. Om Stig Engström:Lars Larsson: Nationens fiende   Om mordet på Olof Palme. Books on demand, 2016.Thomas Pettersson: Den osannolika mördaren  hela berättelsen om Skandiamannen. Offside press, 2021.Lars Olof Lampers: Palmemordet    tillbaka till Sveavägen. Storytel publsihing, 2021.

Wir klären die Fragen: Was ist Wissen? Und was hat das mit dem FC Bayern zu tun? Zum Start in die Sommerferien gibt's außerdem eine Tupperware-Schüssel voller Rausschmeißer-Empfehlungen. Charité intensiv https://www.ardmediathek.de/sendung/charite-intensiv/staffel-1/Y3JpZDovL3JiYi1vbmxpbmUuZGUvY2hhcml0ZS1pbnRlbnNpdg/1/ 11 Leben – Die Welt von Uli Hoeneß https://audionow.de/podcast/16086f65-180f-46b2-822a-90df6cebd58d Everybody's Free To Wear Sunscreen https://youtu.be/sTJ7AzBIJoI  Steve Jobs: Commencement Speech, Uni Stanford https://news.stanford.edu/2005/06/14/jobs-061505/  Road Runner Finally Gets Caught https://youtu.be/bj78yCaumpc

Prayer Changing the Past - Published in the British Journal of Medicine:https://medium.com/predict/the-present-affecting-the-past-wait-what-yes-and-heres-proof-b60dc7c4ae59Skeptical take on the matter:https://skepticalinquirer.org/newsletter/can-prayer-change-the-past/  http://www.differencebetween.net/miscellaneous/difference-between-knowing-and-believing/#:~:text='Knowing'%20means%20that%20you%20possess,and%20have%20trust%20in%20something.Very in depth Justified True Belief exploration:https://plato.stanford.edu/entries/knowledge-analysis/  Closing Music:Time Rider by | e s c p | https://escp-music.bandcamp.comMusic promoted by https://www.free-stock-music.comAttribution 4.0 International (CC BY 4.0)https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/

In this episode of New Ideal Live, Ben Bayer, Mike Mazza and Agustina Vergara Cid discuss answers to questions about Objectivism submitted by Objectivist Academic Center students and the audience.   Among the topics covered: Question 1: Should an independent man accept charity?Sub-question: Should one accept charity from someone who is sacrificing?Question 2: Could direct taxation be justified during wartime?Sub-question: Are “free riders” in a voluntarily funded government a problem?Question 3: What is Ayn Rand’s definition of knowledge?Sub-question: What are Objectivism’s resources for addressing the “Gettier problem”?Question 4: Are some Ayn Rand fans dogmatic? Isn’t it better to disagree with Objectivism than to agree with it dogmatically?ARI’s Objectivist Academic Center. Mentioned in the discussion are Ayn Rand’s novel The Fountainhead, her book Introduction to Objectivist Epistemology, and her essays “Government Financing in a Free Society” in The Virtue of Selfishness and “The Wreckage of the Consensus” in Capitalism: The Unknown Ideal. You can apply for the Objectivist Academic Center here, and sign up for the OAC Preview summer seminars here. This podcast was recorded on May 5, 2021. Listen to the discussion below. Listen and subscribe from your mobile device on Apple Podcasts, Google Podcasts, Spotify or Stitcher. Watch archived podcasts here. Podcast audio:

Welcome back folks! Today’s episode is a conversation about the nature of knowledge. I talked with Dr. Briana Toole, an Assistant Professor of Philosophy at Claremont McKenna College. Briana specializes in epistemology—the branch of philosophy that grapples with all things knowledge-related. In her work she is helping develop a new framework called “standpoint epistemology.” The basic idea is that what we know depends in part on our social position—on our gender, our race, and other factors. We flesh out this idea by walking through a bunch of examples that show how where we stand shapes the facts we attend to, believe, accept, and resist. We also talk about our moment present, polarized and fractured as it is. As we discuss, standpoint epistemology might offer tools to help us make sense of what’s happening, understand where others are coming from, and maybe even bridge some of the chasms that divide us. Enjoy!   A transcript of this show will be available soon.   Notes and links 2:10 – Learn more about Dr. Toole’s outreach organization, Corrupt the Youth. And for more about Dr. Toole’s work with the program see this recent profile in Guernica magazine. 6:15 – Socrates was sentenced to death for corrupting the youth. 9:00 – Corrupt the Youth often begins with lessons on the allegory of the cave and the ring of Gyges. 19:50 – For more on the significance of “fake barn country,” see this entry in the Stanford Encyclopedia of Philosophy. Gettier’s groundbreaking paper is here. 23:00 – We mention a number of early pioneers in standpoint epistemology, including Rebecca Kukla, Sandra Harding, and Donna Haraway. 26:40 – Jane Addams’s letter about women and public housekeeping. 32:20 – Dr. Toole’s recent paper—‘From Standpoint Epistemology to Epistemic Oppression’—discusses the distinction between marginalized and dominant knowers, among other topics. 32:55 – Kristie Dotson’s classic paper on epistemic oppression. You can also listen to a podcast with her here.    37:00 – Indigenous communities in Australia have long known that certain birds spread fire in order to flush out prey. This example is discussed in Dr. Toole’s article ‘Demarginalizing Standpoint Epistemology.’ 38:20 – We discuss three key theses in the standpoint epistemology framework: the situated knowledge thesis; the achievement thesis; and the epistemic privilege thesis. 41:10 – Read more about W.E.B. Dubois’s notion of “double consciousness” here. 43:29 – The particular sense of “conceptual resources” we discuss here was introduced by Gaile Pohlhaus, and is further developed by Dr. Toole in her paper, ‘From Standpoint Epistemology to Epistemic Oppression.’ 44:50 – The concept of “misogynoir” is discussed here. 59:40 – The notion of “consciousness raising” has its roots feminism, as discussed here. 1:11:35 – A recent interview in The Atlantic in which former US President Barack Obama referred to our current moment as one of “epistemological crisis.”   Briana Toole’s end-of-show recommendations: Feminist Theory: From Margin to Center, by bell hooks Sister Outsider, by Audre Lorde Learning from the Outsider Within, Patricia Hill Collins Race and Epistemologies of Ignorance, edited by Shannon Sullivan an Nancy Tuana The best way to keep up with Dr. Toole’s work is at her website: http://www.brianatoole.com/   Many Minds is a project of the Diverse Intelligences Summer Institute (DISI) (https://www.diverseintelligencessummer.com/), which is made possible by a generous grant from the Templeton World Charity Foundation to UCLA. It is hosted by Kensy Cooperrider, with creative support from DISI Directors Erica Cartmill and Jacob Foster, and Associate Director Hilda Loury. Our artwork is by Ben Oldroyd (https://www.mayhilldesigns.co.uk/). Our transcripts are created by Sarah Dopierala (https://sarahdopierala.wordpress.com/). You can subscribe to Many Minds on Apple, Stitcher, Spotify, Pocket Casts, Google Play, or wherever you like to listen to podcasts. We welcome your comments, questions, and suggestions. Feel free to email us at: manymindspodcast@gmail.com. For updates about the show, follow us on Twitter: @ManyMindsPod.

Pérez arranca con una terrible amenaza a todos los escuchas que osen decirle que está viejo, hablamos del "Problema de Gettier" y cómo se puede tener la razón aún estando equivocado...o algo así, descubrimos que Lincoln era una "shatica" y que Uga tiene pinta de nazi. Si disfrutan este podcast y quieren apoyarnos pueden hacerlo donando al sinpe móvil 8876-2133 o a paypal.me/ugacomediante. Recuerden que pueden ver este y otros podcasts de comedia en youtube.com/danielugalde. Si quieren comentarnos sobre el episodio búsquennos en redes sociales como Socraticus Ridiculus o como @perezhumorista, @ugacomediante y @raulcabrerabarboza.

Ömer Faik Anlı ve Tansel Erdem Yılmaz'ın ses verdiği Gayrisafi Fikirler'in 84. bölümü karşınızda: Televizyonda Duyulan Basit Tavsiye Neden Detaylı Araştırmalardan Daha Kıymetli Görülür? Bizi Twitter'da gayrisafikirler adıyla takip edebilirsiniz. Ayrıca iTunes üzerinden yorumlayabilir, ekşisözlük üzerinde entrylerle tanımlayabilir ve gayrisafifikirler@gmail.com'dan bir sonraki bölümlerimizde incelememiz icin sorularınızla baş başa bırakabilirsiniz.Gayrisafi Fikirler'in yeni bölümleri birer hafta arayla salı günleri bilim felsefesinin en popüler haliyle cebinizde!

Ömer Faik Anlı ve Tansel Erdem Yılmaz'ın ses verdiği Gayrisafi Fikirler'in 84. bölümü karşınızda: Televizyonda Duyulan Basit Tavsiye Neden Detaylı Araştırmalardan Daha Kıymetli Görülür? Bizi Twitter'da gayrisafikirler adıyla takip edebilirsiniz. Ayrıca iTunes üzerinden yorumlayabilir, ekşisözlük üzerinde entrylerle tanımlayabilir ve gayrisafifikirler@gmail.com'dan bir sonraki bölümlerimizde incelememiz icin sorularınızla baş başa bırakabilirsiniz.Gayrisafi Fikirler'in yeni bölümleri birer hafta arayla salı günleri bilim felsefesinin en popüler haliyle cebinizde!

Material sobre la naturaleza del saber en filosofía, y los problemas que tiene definirlo y trabajarlo. Análisis del caso Gettier y otros temas. HISTORIAS RANDOM PODCAST 11/04/2020

Kelly Fitzsimmons Burton discusses the definition of knowledge as "justified true belief" as codified by Edmund Gettier. She then contrasts the JTB definition of knowledge with Plato's "true opinion with an account" definition. She entertains some objections and responses from Gettier and Alvin Plantinga. In the end, she claims that there is hope for attaining knowledge. Find my books here. Find my YouTube channel here.

High school can be tough. There are Spanish quizzes to take, homecoming dances to navigate, and occasional supervillains to thwart. We hope you can be our guy in the chair as we look at Spider-Man: Homecoming (2017), the first movie in a new Spider-Man franchise in five years! Meanwhile, we also try to figure out whether we’re a hero or a sidekick hero support with Sky High (2005). Never have the stakes been so high school! Editor’s note: this episode was recorded before the release of Avengers: Endgame (2019) and Spider-Man: Far From Home (2019), and before it was announced that Sony and Disney would be terminating their agreement to allow Spider-Man in the MCU. Those things probably would have come up if this episode had been recorded later. Notes: Tom Holland Zendaya The Dark Knight (2008) Batman Begins (2005) Patrick Leahy Batman & Robin (1997) Batman v Superman: Dawn of Justice (2016) Ace Ventura Jesse Ventura Underoos MAXO: Incredible HulK MAXO: Thor: Ragnorak ”You’re my favorite customer” Waste management in American cities Childish Gambino Ferris Bueller’s Day Off (1986) TI-83 TI-84 TI-89 TI-89 Titanium TI-Nspire Comparison of Texas Instruments calculators Mean Girls (2004) Washington Monument Antebellum period Coney Island A Midsummer Night’s Dream (1595) The Country Bears (2002) The Haunted Mansion (2003) Flash (2014-present) ”Let’s Get It On” - Marvin Gaye “Romeo and Juliet Overture” - Pyotr Illyich Tchaikovsky “True” - Carry Brothers - the actual song from Sky High Birds of Prey (2020) The Kids in the Hall “You Belong With Me” - Taylor Swift Baby Geniuses (1999) Gettier problem

Ben explains Gettier problems to Pat.

Ben explains Gettier problems to Pat.

In this episode we add to the conversation from Ep 21, so it might make sense to listen not that one first, where I ask "what does it mean to be educated?" How do we define knowledge? Some might say to know is to have a "true justified belief", but Gettier problems are a challenge to that definition. First posited by Edmund Gettier and published in 1963, they have kept epistemologists busy for a while. So in this episode I attempt to pick apart the mechanisms that make a gettier problem and give my interpretation of why they may appear to fit the JTB definition, but rarely count as knowledge. And yes, I do relate this to gender at the end.... as ever! if you have any thoughts or ideas as ever email me at Sarah@stubbornlyoptimistic.me

In art, genius is forgiven if it isn't consistent. Hell, it's probably revered more if it's inconsistent. It's fluid. Not so in philosophy. Consistency is king. Without it one becomes lost and strays from the path. In this episode the Dawdlers (well, Harland, mostly) try their best to explain why a cherished method and paper are inconsistent and are representative of bad philosophy. It's a famous paper too. Not sure how famous the method is. What are these things, the paper and the method? Why, Edmund Gettier's paper "Is Justified True Belief Knowledge?" and Herman Cappelen's "method of cases" from "E22: A Farewell to Armchairs", of course! Here is but another example of philosophers using intuition to form the better part of their reasoning. Back to class, everyone. Recess is over. 00:07:00 - Gettier claims JTB is Insufficient for Knowledge - Gettier Cases - Smith and Jones and the 10 Coins 00:16:33 - The use of Intuitions by Gettier & its illegitimacy - Broken Clocks & Sustained Objections 00:26:44 - The Gettier Problem - JTB+ - Ryan thinks it's ugly 00:37:44 - Patches: No False Beliefs - No Defeaters - Causal Connection 00:47:50 - A trip through Fake Barn County to Reliablism - The Lottery Problem - The Tracking Theory & Possible World Semantics 01:05:20 - Aesthetics Returns, Philosophy & Silliness 01:11:15 - Normative Semantics of Epistemic Terms 01:32:00 - You gotta start somewhere

For four years Tamler has been bitching about Gettier cases without even explaining what they are or why he hates them. That ends today. David and Tamler talk about the famous paper that challenged the (widespread? non-existent?) notion that knowledge is, and only is, justified true belief. We talk about the so-called skeptics about knowledge that Gettier inspired, then discuss the real skepticism that Descartes examined with his evil demon thought experiment. Plus, you know how you're in a monogamous relationship because of science? Well, turns out that science may be flawed....

Who is the GOAT (Greatest Of All Time)? This episode of the Infinite Monkeys Podcast examines Gettier Cases, or cases where Justified True Belief (the Socratic model of knowledge) does not actually define knowledge. It will take us through an argument-forming journey that can help us all defend our GOAT takes, no matter what they are. The Infinite Monkeys Podcast looks at unconventional sciences and studies to better understand the ins and outs of football in the abstract sense.

Who is the GOAT (Greatest Of All Time)? This episode of the Infinite Monkeys Podcast examines Gettier Cases, or cases where Justified True Belief (the Socratic model of knowledge) does not actually define knowledge. It will take us through an argument-forming journey that can help us all defend our GOAT takes, no matter what they are. The Infinite Monkeys Podcast looks at unconventional sciences and studies to better understand the ins and outs of football in the abstract sense.

The traditional definition of “knowledge,” first put forward by Plato, is a “justified, true belief.” That definition stuck for a few thousand years until Edmund Gettier wrote a famous paper in 1963. The eponymous “Gettier problems” outlined in the paper threw a wrench in the works for the field of epistemology, and philosophers have been trying to get things back on track ever since. In this episode we review some examples of Gettier problems and try to come up with our own responses. We also take a look at how elephants, Bruce Lee, Doctor Who, and Donald Rumsfeld help us understand how we know what we know.

SynTalk thinks about the concept and process of ‘knowing’ and tries to understand ‘how we know what we know’. What is common knowledge (lokavidya), and is it largely phenomenologically acquired? If science is born out of common knowledge, then how do counterintuitive concepts come to be known? The concepts are​ derived​ off / from Kant, Marx, Pramatha Nath Bose, Benoy Kumar Sarkar, Poincare, Zilsel, Conan Doyle, Popper, Polanyi, D’Ambrosio, McLuhan, Gettier, Febvre, Needham, Ellul, Monge, Vance Packard, Chomsky, Said, and Kancha Ilaiah, among others. How do we really know today that the sun is in the centre of the solar system, & links with Sherlock Holmes, realism, & positivism. How keeping earth in the centre became mathematically unwieldy. What is knowledge, reason, belief, and Justified True Belief (JTB)? How did hierarchy set in between (say) pottery and weaving? Is cognitive differentiation produced via social differentiation of labour? What is the impact of loss of agriculture as a form of life? Does / how artisanal knowledge lead to abstract knowledge, and what is the interplay between theory and praxis? How does media decide what is worth knowing (agenda setting), and is the internet selfish with a will of its own? How technologies produce skepticism. Does something exist if it is not on internet and big databases (why grant patent for neem)? What is ‘generalized calculus of all curves’ a product of, and is mathematics also embedded within social norms? The new modes of production of knowledge. Does more information on candidates change voter behaviour? Will knowing remain ‘centered’? Will all knowledge become some kind of folk epistemology (with limited ethnocentrism?)? The SynTalkrs are: Dr. Amit Basole (economics, University of Massachusetts, Boston), Prof. Dhruv Raina (history & philosophy of science, JNU, Delhi), & Dr. N. Bhaskara Rao (social sciences, media studies, Center for Media Studies, Delhi)

You don't need to be a psychologist or a philosopher to enjoy a good, old-fashioned bitch-fest. In the first of a two-part episode (no single compact disc, 8-track, or LP could hold all our complaints), Tamler and David list two of the things that bug them about their respective fields. We take issue with bad writing, brain worship, meaningless questions, and psychologists' obsession with the number two. Enjoy and try not to hold it against us. LinksSimpsons clip on philosophy majors [youtube.com]Peter Hacker on philosophy [leiterreports.typepad.com]Business-speak buzzwords [wikipedia.org]Dual process theory [wikipedia.org]Thinking, Fast and Slow by Daniel Kahneman [amazon.com]Dual-Process Theories in Social Psychology [amazon.com]Gettier Problem [wikipedia.org]Seduced by the flickering lights of the brain by Paul Bloom [seedmagazine.com] 

It’s taken for granted among analytic philosophers that some of their primary areas of inquiry – ethics, epistemology, philosophy of mind and philosophy of language, in particular – involve a special and characteristic methodology that depends essentially on the use of intuitions as evidence for philosophical positions. A thought experiment is developed in order to elicit intuitive judgments, and these judgments have a special epistemic status. Paradigm cases of this methodology include Gettier cases, in which we judge whether the subject in the scenario has or does not have knowledge, and Putnam’s Twin-Earth cases, in which we judge whether the contents of thought depend on the physical nature of a thinker’s environment. The new experimental philosophy movement also accepts this assumption, as it is premised on rejecting it by conducting real experiments (with non-philosophers as subjects) rather than thought-experiments. In Philosophy Without Intuitions (Oxford University Press, 2012), Herman Cappelen, professor of philosophy at the Arche Philosophical Research Centre at the University of St. Andrews, argues that this assumption is simply false as a descriptive claim about the practice of contemporary analytic philosophy. Instead, a detailed look at the thought experiments shows that uses of the term “intuition” or “intuitively” are better interpreted as an unfortunate verbal tic or as a conversational hedge indicating that a claim is just a snap judgment or a bit of pre-theoretic background. What is not true, he claims, is that the judgments have bedrock epistemological status, are considered justified without appeals to experience and without inference, that inclinations to believe these judgments tend to be recalcitrant to further evidence, or that these judgments are based on conceptual competence or have a special phenomenology. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

It's taken for granted among analytic philosophers that some of their primary areas of inquiry – ethics, epistemology, philosophy of mind and philosophy of language, in particular – involve a special and characteristic methodology that depends essentially on the use of intuitions as evidence for philosophical positions. A thought experiment is developed in order to elicit intuitive judgments, and these judgments have a special epistemic status. Paradigm cases of this methodology include Gettier cases, in which we judge whether the subject in the scenario has or does not have knowledge, and Putnam's Twin-Earth cases, in which we judge whether the contents of thought depend on the physical nature of a thinker's environment. The new experimental philosophy movement also accepts this assumption, as it is premised on rejecting it by conducting real experiments (with non-philosophers as subjects) rather than thought-experiments. In Philosophy Without Intuitions (Oxford University Press, 2012), Herman Cappelen, professor of philosophy at the Arche Philosophical Research Centre at the University of St. Andrews, argues that this assumption is simply false as a descriptive claim about the practice of contemporary analytic philosophy. Instead, a detailed look at the thought experiments shows that uses of the term “intuition” or “intuitively” are better interpreted as an unfortunate verbal tic or as a conversational hedge indicating that a claim is just a snap judgment or a bit of pre-theoretic background. What is not true, he claims, is that the judgments have bedrock epistemological status, are considered justified without appeals to experience and without inference, that inclinations to believe these judgments tend to be recalcitrant to further evidence, or that these judgments are based on conceptual competence or have a special phenomenology.

It’s taken for granted among analytic philosophers that some of their primary areas of inquiry – ethics, epistemology, philosophy of mind and philosophy of language, in particular – involve a special and characteristic methodology that depends essentially on the use of intuitions as evidence for philosophical positions. A thought experiment is developed in order to elicit intuitive judgments, and these judgments have a special epistemic status. Paradigm cases of this methodology include Gettier cases, in which we judge whether the subject in the scenario has or does not have knowledge, and Putnam’s Twin-Earth cases, in which we judge whether the contents of thought depend on the physical nature of a thinker’s environment. The new experimental philosophy movement also accepts this assumption, as it is premised on rejecting it by conducting real experiments (with non-philosophers as subjects) rather than thought-experiments. In Philosophy Without Intuitions (Oxford University Press, 2012), Herman Cappelen, professor of philosophy at the Arche Philosophical Research Centre at the University of St. Andrews, argues that this assumption is simply false as a descriptive claim about the practice of contemporary analytic philosophy. Instead, a detailed look at the thought experiments shows that uses of the term “intuition” or “intuitively” are better interpreted as an unfortunate verbal tic or as a conversational hedge indicating that a claim is just a snap judgment or a bit of pre-theoretic background. What is not true, he claims, is that the judgments have bedrock epistemological status, are considered justified without appeals to experience and without inference, that inclinations to believe these judgments tend to be recalcitrant to further evidence, or that these judgments are based on conceptual competence or have a special phenomenology. Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

In a Very Special Episode of Very Bad Wizards, Dan Ariely joins David to chat about cheating, character, teling your significant other about kissing someone at a conference, and the importance of moral rules.  Tamler and David sandwich the chat with a discussion about the US Presidential election, the irony of moral psychologists making people do bad things, and end with a full-blown argument about what it means to say that something is morally wrong, and whether that's an interesting question. LinksBuffy/Angel Crossover Viewing GuideSir Ian McKellen on Ricky Gervais' "Extras"Eric Dondero's Democrat Boycott.Eric Dondero on who he would save: A family member who's a democrat or a republican child molester.  Dan Ariely's podcast--"Arming the Donkeys""The Honest Truth about Dishonesty" on Amazon.comTamler's favorite kind of epistemologyThe debate about moral wrongness that Tamler thinks is stupid and David finds intriguing.  Special Guest: Dan Ariely.

Part 5.3. The difference between internalist and externalist accounts of knowledge; whether we need external factors to justify knowledge or whether internal accounts are sufficient, and the Gettier cases.

Part 5.4. Looks at the role the concept of knowledge plays in life, the different levels of knowledge we require in certain contexts and the return of scepticism over knowledge.

Part 5.4. Looks at the role the concept of knowledge plays in life, the different levels of knowledge we require in certain contexts and the return of scepticism over knowledge.

Part 5.3. The difference between internalist and externalist accounts of knowledge; whether we need external factors to justify knowledge or whether internal accounts are sufficient, and the Gettier cases.