Podcasts about polariseringen

Polariseringen i USA har gått långt, där de två falangerna Maga och woke står allt längre ifrån varandra. Är vi på väg mot ett nytt inbördeskrig, undrar professor emeritus Stefan Hedlund. Inläsare: Magnus Thorén

Jacob har slackat i sina trädgårdsuppgifter och Sanne kämpar mot malar. Sebastian har egna bekymmer med bananflugor, varför lyfter inte Tinderdejterna? Dessutom, Vem äger influencerdramat? Polariseringen i media och hur stort är Nacka egentligen? Tack för att ni fortsätter lyssna!Puss & KramKontakta oss: team@sannesebbe.comhttps://www.instagram.com/sannealexandra/https://www.instagram.com/s.schardl/Klippningmagnus@maggieprod.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I denne udgave af Ugen med RÆSON diskuterer vi Ursula von der Leyens nye (og magtfulde) Europa-Kommission, truslen fra russisk misinformation, og hvordan polarisering har udfordret de vestlige demokratier – og ikke mindst den politiske splittelse i USA. Deltagere: Vincent Hendricks, professor i formel filosofi ved Københavns Universitet, Alberte Bové Rud, ph.d. fra idehistorie og analytiker hos DIIS og Jeanette Serritzlev, militæranalytiker ved Forsvarsakademiet. Vært: Mathies Duch Gronemann. I redaktionen: Janus Lauritsen & Niels Koch. Ugen med RÆSON vores nye, uredigeret podcast, der hver onsdag – fra vores kontor ved Rådhuspladsen i København – samler tidens store spørgsmål til nogle af RÆSONs skarpeste skribenter.

Politikerna kommer inte att ta mer ansvar för samhällsutvecklingen än vad vi som medborgare gör. Vill vi fortsätta leva i en liberal demokrati får vi dra vårt strå till stacken. Tove Lifvendahl läser sin text "Skyll inte på populismen och polariseringen", publicerad i SvD 2024-09-08.

Civilminister Erik Slottner (KD) diskuterar polariseringens utveckling tillsammans med internationella framstående statsvetare. 2024 är ett stort valår och vi gästas av Katherine Cramer som delar med sig av erfarenheter från USA:s val och Gerry Stoker som bidrar med insikter byggt på europeisk och brittisk data om tillitens geografi. Medverkande Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva Katherine Cramer, professor i statsvetenskap vid University of Wisconsin-Madison och chef för Morgridge Center for Public Service. Hon har skrivit ett flertal böcker om politiska attityder på den amerikanska landsbygden som format sociala identiteter och det politiska missnöjet med eliten i USA, något som ledde till vinsten för Donald Trump i valet 2016. Erik Slottner (KD), civilminister Gerry Stoker, professor i statsvetenskap vid University of Southampton som forskar om lokalpolitik och medborgerligt deltagande. Han har även varit rådgivare till brittiska regeringen, EU:s ministerråd samt författare av över 20 böcker om lokalpolitik och demokrati i Storbritannien och Europa. Richard Öhrvall, doktor i statsvetenskap vid Linköpings universitet med fokus på social tillit, valdeltagande och politiskt beteende. Seminariet leds av Gissur Ó Erlingsson, professor vid Linköpings universitet och vetenskaplig ledare för Centrum för kommunstrategiska studier. 2022 var han ordförande för SNS Demokratirådsrapport: Den lokala demokratins vägval.

I juni var det val till EU och extremhögern gick framåt i Europa – men inte i Sverige. Vad var det som hände egentligen och varför gick det som det gick? Vi tittar tillbaka och funderar på resultatet. Polariseringen mellan väljargrupper verkar ha ökat och högerradikala partier driver opinion i

Året er 1930. Skattene øker og arbeidsledigheten er høy. En ung mann, Magnus Hakkim, blir fascinert av kraften i samhold og delen av venstresiden som ikke skyr voldsbruk for å oppnå mål. Magnus trer etter hvert fram som en lederskikkelse for misfornøyde arbeidere. Han overbeviser dem om at samfunnet er rigget: Politikerne og de rike holder fattigfolk nede. Polariseringen skal snart få et dramatisk utløp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För två veckor sedan genomförde den islamistiska terroristgruppen Hamas sin utan jämförelse mest brutala attack på civila i Israel i den dryga sjuttio år långa konflikten. Under det första dygnet när Hamas i stor skala genomförde attacker inne i Israel mördades cirka 1400 civila urskillningslöst, även barn. Sedan dess har två blodiga veckor passerat där Israel förklarat krig mot Hamas och tusentals människor har dött i den israeliska motoffensiven mot Gazaremsan. I kölvattnet av konflikten har spänningarna mellan israeler och palestinier i diaspora ökat, och i förlängningen även hatet och hoten mot judar och muslimer. Även konspirationsteorier som sprider antijudiska och antimuslimska föreställningar har fått allt intensivare spridning. Vilka konsekvenser riskerar den upptrappade konflikten att få i relation till tryggheten för judar och muslimer i exempelvis Sverige? Vilka efterverkningar kommer veckans islamistiska terrordåd i Bryssel, där två svenskar mördades, att få? Och hur kommer den nya konfliktnivån att påverka det politiska samtalet? Programledare: Anna Fröjd Gäster i studion är Expos vd Daniel Poohl och Niclas Nilsson, researcher och utbildare på Expo. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Läs mer: Hatet ökar i spåren av terror och krig (Daniel Poohl, 2023): https://expo.se/2023/10/hatet-okar-i-sparen-av-terror-och-krig Polariseringen i spåren av terrorn är oanständig (Niclas Nilsson, 2023): https://expo.se/2023/10/polariseringen-i-sparen-av-terrorn-ar-oanstandig  Bil prenumerant på Tidskriften Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Hjälp oss fortsätta granska extremhögern och erbjuda journalistik och poddar utan betalvägg. Bli månadsgivare på expo.se/stod-expo eller swisha valfri slant till 123 271 02 59. Tillsammans gör vi skillnad – tack för ditt bidrag!

I boken "Skymning i Amerika" skildrar Malin Ekman, USA-korrespondent på SvD, polariseringen utifrån ett perspektiv som hon anser ofta glöms bort.

Polariseringen synes ostoppbar. Medelklassen trycks tillbaka. Hör Per och Kjell om konsekvenserna. Förutom i politiken så ser vi det tydligt i den fysiska handeln. Budget och lyx går som tåget. Men, hur ser det ut i den digitala världen? Och är vintage på väg att bli ett kvalitativt lågprisalternativ? Dessutom om Lavrov och bilismen i Stockholm. I samarbete med TV4 och Diös. En podd av Kjell A Nordström och Per Schlingmann i samarbete med Volante och görs på Beppo ljudproduktion AB. Producent: Erland Karling Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet. Hon är sedan 2019 även ledamot i Svenska Akademin och har skrivit flera böcker, däribland Alternativa fakta som behandlade frågan om "fake news" och hur kunskap manipuleras.   För Adam berättar Åsa Wikforss om varför hon anser att vissa faktafrågor inte bör vara föremål för debatt i radio och tv. Hon pratar även om demokratins tillbakagång i världen som hon menar sammanfaller med en ökad spridning av desinformation och konspirationsteorier på sociala medier, därför anser hon även att det finns ett behov av att reglera sociala medier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

10 november. Kongressvalet i USA blev inte en så stor framgång för republikanerna som många hade väntat sig. Men väljarna visade skepsis mot båda de stora partierna. Det säger ledarsidans kolumnist Janerik Larsson när han och Lars Trägårdh intervjuas av Andreas Ericson.

Konservative amerikanere drømmer om å bygge opp en egen parallell økonomi. En konkurrent til Starbucks er allerede blitt startet. I denne episoden snakker Christina og Øystein om hvilke faktorer som har drevet frem den ekstreme polariseringen i USA. De tar også for seg forskjellene mellom USA og Europa. Nye data viser nemlig at økt polarisering ikke er en trend som rammer alle vestlige land. Snarere tvert imot. OR-anbefalinger: Øystein anbefaler den nye PBS-dokumentaren om Benjamin Franklin laget av dokumentarfilmskaper Ken Burns. Christina anbefaler boken "Beloved" av Toni Morrison. De som har tid bør også lytte til eller lese talen hun ga da hun mottok nobelprisen i litteratur i 1993: https://www.nobelprize.org/prizes/literature/1993/morrison/lecture/

I natt tente en utlending på juletreet utenfor Fox News i New York. New York legger stor vekt på å være pyntet til jul. Å brenne et juletre er en ekstrem handling, og absolutt en hathandling. Men New York Times skrev at juletreet «tok fyr». Var det selvantenning? Alt for ikke å gi poeng til fienden. Nye meningsmålinger viser at 70 prosent av Demokratene ikke kunne tenke seg å tenke noen som hadde stemt for en Republikansk kandidat. Polariseringen er absolutt verst på den Demokratiske siden. Fordi norske medier følger samme oppskrift er det vanskelig å oppdage hvor ensidig amerikanske medier er. De norske er likedan. Men det pipler frem forslag inspirert av BLM og Demokratene. Av alle var det FpU som i dag foreslo å sløye rentefradraget for å skape større likhet på eiendomsmarkedet. Det sier mye om dagens Norge at FrPs ungdomsorganisasjon går inn for tiltak som begrunnes ut fra sosialistisk tankegang: Likhet uansett innsats. Videoen er klar til å sees via Odysee, der vi nå har en egen Podcast kanal! Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Kjøp Alf R. Jacobsens politiske bombe «Stalins svøpe: KGB, AP og kommunismens medløpere» her!

Veckans gäst är Rebecca Nylund. Hon är anti-vindkrafts aktivist och ordförande i föreningen Purmo Motvind rf. Jacob och Rebecca nyfikar bl.a. om vindkraft som miljöförstöring, aktivism och polariseringen i Pedersöre. Häng med i samtalet!Stöd oss på Patreon | Följ oss på Instagram och Facebook | Besök vår hemsida | Skriv till oss på kontakt@nyfika.fiFoto och grafik: Maria Åsvik & Elin Åsvik | Musik: Mattias BjörkholmSponsras av Fruktcoffeeroasters, Svenska kulturfonden och svenska Österbottens kulturfond. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Höjd beredskap diskuterar säkerhetspolitiken inför nästa val. Av och med Patrik Oksanen, Amanda Wollstad och Anders LIndberg

00.11: Diskussionen om fædrebarsel ramte Danmark med orkanstyrke og blæser fortsat i det politiske landskab. Og det sidste punkt er ikke sat i historien, da både S og V har meget på spil i forhold til deres vælgere, med statsminister Mette Frederiksen, der har gjort, hvad hun kunne for at nærme sig vælgergruppen, der er imod fædrebarsel. Alt imens kæmper Venstre en kamp med blå blok. Polariseringen er stor i befolkningen, der næsten er splittet 50-50. Bjarne Corydon tager snakken med kommentator Helle Ib og cheføkonom Steen Bocian. 24.40: Den kinesiske byggegigant Evergrande er den forgangne uge kommet på alle læber, hvor risikoen for en konkurs ville sende tanker tilbage til krakket af Lehman Brothers. Og spørgsmålet huserer stadigvæk - hvis Evergrande går konkurs tager den så hele den kinesiske økonomi og dermed verdensøkonomien med i frit fald? Og er Kommunistpartiet i Beijing, der styrer den finansielle sektor, i stand til at holde hånden under Evergrande? Corydon vender spørgsmålene med økonomisk redaktør Kenneth Praefke og Steen Bocian. Corydon & Co. er Børsens ugentlige podcast, hvor ansvh. chefredaktør Bjarne Corydon hver onsdag zoomer ind på de vigtigste historier i politik og økonomi i selskab med eksperter fra Børsens redaktion.

Bör bokförlagen stå som garanter för anständigheten hos de författare de representerar - eller ska man skilja på litteraturen och dess upphovsman? Litteraturvetaren Alexander Bareis reflekterar över litteraturens uppgift med anledning av några exempel i den tyska bokdebatten. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Året var 1981 när det västtyska förlaget S. Fischer gav ut Monika Marons debutroman "Flugasche", som skildrar den miljöförstörelse som orsakades av brunkolkraftverk i Östtyskland. Sådant gick på den tiden förstås inte att publicera i DDR, inte ens för Maron, styvdotter till den trogne socialisten och DDR:s tidigare inrikesminister Kurt Maron. Det var politiskt omöjligt. Istället blev det alltså S. Fischer på andra sidan järnridån som publicerade boken, och alla hennes böcker därefter. 40 år senare har förlaget ja, det måste nog uttryckas så i princip sagt upp sin författare, och även denna gång var anledningen politisk. Hon har nämligen vid sidan av yttrat sig i sammanhang som kan tolkas som högerradikala, enligt förlaget. På liknande sätt har Uwe Tellkamp, författaren till "Der Turm" - den hyllade romanskildringen av ett Dresden under sen DDR-tid - blivit persona non grata i vissa sammanhang. Även han har fått uppleva att det egna förlaget, i detta fall det kanske ännu mera anrika Suhrkamp, offentligt har tagit avstånd från sin författare. Förutom sin östtyska bakgrund har både Maron och Tellkamp gemensamt att de har yttrat sig kritiskt mot att islam enligt deras uppfattning alltmer breder ut sig i det tyska samhället men märk väl, inte i sina romaner, utan i intervjuer och publika framträdanden. Det går säkert att diskutera om Marons och Tellkamps yttranden måste betraktas som klandervärda och islamofoba, eller som legitim kritik av en politiserad och radikaliserad perversion av religionen. Så har också gjorts debatten om Monika Maron dominerade de tyskspråkiga kultursidorna och kulturprogrammen under flera veckor när det begav sig. Men som litteraturvetare är jag inte intresserad av att agera åsiktspolis. Det som får mig att reagera är det tankesätt som ligger bakom att en förläggare slutar att ge ut böcker av en författare vars politiska åsikter man ogillar. Visserligen hittade Maron sedan ett annat förlag; det är inte heller en mänsklig rättighet att få bli publicerad. Detta är för mig verkligen inte någon anledning att skrika 'censur' och 'lügenpresse', eller 'fake news' som en annan 'wutbürger' (som man på tyska kallar alla dessa arga medborgare som har fått nog). Däremot undrar jag vilken förståelse av litteraturens roll man har när man väljer att avsluta ett fyrtioårigt samarbete på detta sätt? Det känns onekligen som ytterligare ett exempel på att offentlighetens skyttegravar blir allt djupare. Polariseringen påskyndas. You are either with us or against us. Men är inte litteraturens roll precis den omvända? Att få oss att ifrågasätta, att nyansera, att se saker och ting ur ett annat, och än mer så ur en annans perspektiv? Låt mig utveckla tankegången ytterligare, med hjälp av ännu ett litterärt och östtyskt exempel: Ingo Schulzes roman "Die rechtschaffenen Mörder," som direktöversatt till svenska blir till De rättskaffens mördarna, tar sig an denna problematik på ett ovanligt sätt. Schulze, som i en rad lysande romaner tematiskt har behandlat Tysklands återförening, riktar i denna roman blicken mot en östtysk antikvariatsägare före och efter murens fall. Den egendomliga berättelsen i tre delar börjar med en vördnadsfull kärleksförklaring till en sann bibliofil, protagonisten Paulini, som fann sitt kall i böckerna. Han skulle ägna sitt liv åt att läsa, och i andra hand åt att möjliggöra det för andra att få tag i de böcker de ville läsa. En författare med ett snarlikt efternamn som bokens verklige författare Schultze, men med ett t berättar hur Paulinis antikvariat avancerar till en mytomspunnen mötesplats för Dresdens och snart hela DDR:s intelligentia, och som litteraturälskande läsare är det mycket lätt att känna sympati för denna besynnerliga bokmal. Men förstås, Paulinis antikvariat klarar inte omställningen till en marknadsekonomi med förändrad efterfrågan och utbud. Han kan sin kanon, men tvingas ta jobb som snabbköpskassör och nattreceptionist. Där hamnar han i slagsmål med dryga västtyska hotellgäster, och så förlorar han dessutom många av sina böcker i en av de stora översvämningskatastroferna vid Elbe under 2000-talet. Då tycker man faktiskt duktigt synd om denna särling, och det är nästan så att man börjar förstå hur han därefter så smått börjar radikaliseras allt mer. Det är exempel som dessa som synliggör vad som gör skönlitteraturen, eller kanske mera precist fiktionen, till en skola för empati. Visst, man blir inte en bättre människa av att läsa skönlitteratur. Jag har suttit i tillräckligt många styrelsemöten med andra litteraturvetare för att veta att flitiga läsare inte nödvändigtvis också är bättre människor. Vi bibliofiler är inte moraliskt bättre rustade än andra, och empati kan också användas för betydligt mindre ädla ändamål. Empati är inte samma som sympati. En empatisk förmåga är också förutsättningen för att manipulera någon. Men litteraturen och fiktionen öppnar ett utrymme där andras erfarenheter och känslor kan göras tillgängliga för läsaren. Ingo Schulzes roman skulle kunna vara ännu ett exempel på just detta, en berättelse som får oss att tänka till, även om vi har svårt att förstå varför så många östtyskar röstar på partier i utkanten av det demokratiska spektrumet. Och det kanske är och hade varit gott nog så. Skyttegraven skulle då plötsligt bli lite mindre djup. Men Schulzes roman är än slugare än så, den slutar med en rejäl twist. I romanens avslutande del, som berättas av den fiktive författaren Schultzes förlagsredaktör, ifrågasätts nämligen allt det vi som läsare hittills trodde vara sant, och vi får veta att Schultze just hade det i åtanke: vi godtrogna bibliofila 'gutbürger' skulle endast luras till att fyllas av välmenande förståelse för den besvikne östtyska mannen som plötsligt blir högerradikal. Han älskar ju trots allt böcker, så illa kan han inte vara! Den verklige Schulze (utan 't') vet mycket väl hur man kan använda sig av fiktionens empatiska kraft. Men för högst varierande och i detta fall oväntade ändamål. Hans roman är en konstfullt gillrad fälla, där läsaren i sista tredjedelen av boken måste rannsaka sig själv, och vare sig man vill eller inte så tvingas man att erkänna sina egna fördomar, om både öst och väst, om författare och förlag. Där och då blir litteraturen till just det korrektiv som gör den oumbärlig. Nej, litteraturen löser inte alla problem. Litteraturen är inte heller åtminstone inte för mig, även om Schiller och Brecht nog inte skulle hålla med mig någon moralisk uppfostringsanstalt. Men ibland kan en roman rubba ens cirklar och få en att tappa balansen en aning. Då blir det riktigt bra. Och för en stund känns det offentliga ställningskrigets skyttegravar precis så meningslösa som de är. Schulzes roman "Die rechtschaffenen Mörder" publicerades för övrigt av S. Fischer, samma förlag som avslutat sitt samarbete med Monika Maron. Alexander Bareis

Avstånden mellan de politiska partiernas väljare är mindre idag än för femtio år sedan. Det stämmer inte att polariseringen har ökat. Väljarna tycker mindre illa om andra partier än tidigare, säger nestorn bland valforskare, professor emeritus Sören Holmberg i Fredagsintervjun. Han säger också att han hoppas att ett par partier åker ur riksdagen vid nästa val. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Avstånden mellan de politiska partiernas väljare är mindre idag än för femtio år sedan. Det stämmer inte att polariseringen har ökat. Väljarna tycker mindre illa om andra partier än tidigare, säger nestorn bland valforskare, professor emeritus Sören Holmberg i Fredagsintervjun. Han säger också att han hoppas att ett par partier åker ur riksdagen vid nästa val. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Donald Trumps 1461 dagar som USA:s president har präglats av riksrättsåtal, upptrappade konflikter, mediekrig och ett utträde ur Parisavtalet. Polariseringen i det amerikanska samhället är djupare än på mycket längre. Statsvetaren Claus Stolpe gästar VBL:s nyhetspodd för att summera och analysera Donald Trumps tid vid makten. 

Maggie, Viktor och Torbjörn om coronakritikens comeback och vem som egentligen ska få vara med och rädda institutionerna. Bland mycket annat.

Hvor står medierne i USA efter de seneste fire år med polarisering under Trump? I studiet har vi David Trads og Louise Roug, der er med på en telefonlinje fra NYC.

Hur kan landet försonas och vad kan de religiösa aktörerna spela för roll? Kan de religiösa i USA visa vägen eller är de snarare ett hinder för den nyvalda presidenten? En av världens äldsta demokratier USA har just genomgått landets mest omtumlande val sedan inbördeskriget. Polariseringen bland väljarna har aldrig varit större, t ex röstade mer än 90% av de svarta kvinnorna, där flertalet tillhör den baptistiska rörelsen, på demokraten Joe Biden. En stor majoritet av de evangelikala kristna, även kallade högerkristna, röstade samtidigt på Donald Trump. I studion finns programledare Åsa Furuhagen som tillsammans med Kjell O Lejon professor i religionsvetenskap vid Linköpings Universitet och Kajsa Boglind Sveriges Radios förre detta USA korrespondent, försöker hitta svar på de religiösas roll i ett USA efter valet. I studion finns även Människor och tros reporter Edgar Mannheimer. Programledare: Åsa Furuhagen Reporter: Edgar Mannheimer Producent: Antonio de la Cruz

Tunga men viktiga ämnen ikväll när Dan Eriksson, Magnus Söderman och Björn Björkqvist samlas vid mikrofonerna. Vi talar bland annat om detta:- Vaccinet som ska rädda oss alla?- Statens utredning: Inför förskoleplikt från 5 års ålder- Polariseringen är ofrånkomlig - kanske också nödvändig?Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=jAl8F0oEcfsMissa inte vår stora sändning för att fira att Det fria Sverige fyller tre år, den hittar du på: https://www.youtube.com/watch?v=20vXke4CsZM

USA är på sluttampen av en dramatisk valrörelse och många beskriver valet 3 november som ett ödesval. Polariseringen ideologiskt är avgrundsdjup. Frida Stranne som är USA-forskare menar att det finns många andra, minst lika allvarliga polariseringar i det amerikanska samhället. Lyssna på veckans Samhällsvetarpodden om ett val som är långt viktigare än att det bara skulle stå mellan Trump och Biden.

Polariseringen ökar mellan media, makthavare och medborgare. I en ny bok diskuterar Sanna Torén Björling, tidigare USA-korrespondent på DN, varför landet glider isär, men också allt vi har gemensamt. Dessutom förklarar Karin Nelsson, vd på Demoskop, varför Trump just nu ligger bäst till inför valet.

I dette afsnit har jeg inviteret ernæringsekspert og stifter af Madmentoruddannelsen, Marie Steenberger, med i podcasten, til en snak om den polarisering vi oplever mellem ønsket om vægttab og ønsket om kropsaccept. Vi stiller os i den frustrerende midterzone, og vender blikket mod de to poler, for at hjælpe dig til at finde lidt mere fred i den tovtrækningskamp du kan føle dig fanget i. En tovtrækningskamp hvor ønsket om vægttab kan føles helt skamfuldt at sige højt, for må jeg godt ønske at tabe mig i et samfund hvor kropspositivismen breder sig? Og hvor ønsket om kropsaccept på den anden side kan virke utopisk for mig, selvom jeg også lidt frygter at det er det samme som at 'lade stå til'.Kilder: Yoyovægt (på engelsk Weight cycling) er forbundet med større vægtforøgelse, mindre fysisk aktivitet og større forekomst af overspisninger (1). Yoyovægt kan være forbundet med øget sygdomsrisiko (2).1: A E Field 1 , J E Manson, C B Taylor, W C Willett, G A Colditz: Association of weight change, weight control practices, and weight cycling among women in the Nurses' Health Study II2: K. Strohacker, K.C. Carpenter & B. K. Mcfarlin: Consequences of Weight Cycling: An Increase in Disease Risk?

Polariseringen ökar i svensk politik om hur krisen bör hanteras ekonomiskt. Coronakrisen tar knäcken på det finanspolitiska ramverket från 1990-talet, spanar Samuel Engblom. Svenskarna kan få upp ögonen för betydelsen av vård, men även skola, försvar och a-kassa, menar Daniel Lind. Vänsterpartiets idé om att staten ska kräva ägande i företag som stöttas möter skepsis från Daniel Lind. Så även Moderaternas mer direkta företagsstöd. Bonus: Hur skulle Anders Tegnell göra sig som actionfigur?

Polariseringen av Sverige ligger bakom högerradikalismens framgång. SD har blivit en lägereld för den del av befolkningen som har låg tillit till samhället. Om vi fortsätter uppleva att politiken inte levererar lösningar på våra problem så är det logiskt att människor röstar på nya partier. Det säger Carl Melin, forskningsledare på Futurion som gästar denna veckas avsnitt av Arbetsvärldens podd. Medverkar gör också Samuel Engblom, TCO och Britta Lejon, ST. Samtalet leds av Mikael Feldbaum, Arbetsvärldens chefredaktör.

Efter tre decennier av blodig konflikt öppnades det nordirländska parlamentet igen, i december 1999. Men tjugo år efter långfredagsavtalet står sidorna långt från varandra det märks inför brittiska valet. Framför Belfasts stadshus har trånga gränder skapats av julklapps- och matstånden. 23-åriga Cady och hennes pojkvän Paddy står med varsin grillad korv i handen bredvid en julgran. Det hade inte ens varit säkert att resa hit för fyrtio år sedan, under konfliktåren. Bara titta, vi är på en julmarknad mitt i Belfast, säger Cady. Vi är inte i The Troubles längre, som konflikten kallas, och hon tycker att politikerna lever i det förgångna. Vi vill röra oss framåt, säger Cady. Både Cady och Paddy är frustrerade över det brittiska valet nästa vecka, och hur de ska kunna välja mellan de nordirländska partierna. De gamla skiljelinjerna, mellan de som ser Nordirland som irländskt, ofta katoliker och de som vill tillhöra Storbritannien, majoriteten protestanter, finns kvar. Jag känner mig inte alls representerad av politikerna,jag känner ingen trygghet och framtiden ser så osäker ut, säger Cady. Så låter det bland många av de jag pratar med på julmarknaden, även bland äldre. Det märks tydligt att det finns en trötthet och frustration över att det är den gamla konflikten som dominerar debatten. Ändå har partier som försöker ta avstånd från den svårt att slå sig in. Majoriteten röstar fortfarande enligt de gamla skiljelinjerna, på nationalist- eller unionistpartier. I ljuset av brexitfrågan ser sprickan ut att förstärkas. Katy Hayward, på Queensuniversitetet i Belfast har ägnat i princip all sin tid de senaste åren åt hur brexit påverkar situationen i Nordirland. Hon har blivit den som de flesta vänder sig till för att förstå läget. Det varnas om att våldet ska blossa upp på nytt i den gamla konflikten. Jag tror det är ett allvarligt hot. Inte ett omedelbart hot, men det krävs inte mycket. Bara en våldshandling, en bomb som smäller till exempel, så kan det få påföljder. Enligt Katy Hayward känner båda sidor sig svikna.  Nationalisternas största skräck är en hård irländsk gräns och unionisternas att känna sig separerade från resten av Storbritannien och kan då känna att våldshandlingar är rättfärdigade. Katy Hayward, som följt fredsprocessen länge, påpekar att långfredagsavtalet bara fungerar om det finns ett starkt förtroende mellan den brittiska och den irländska regeringen. Den relationen är naggad i kanterna av brexitförhandlingarna och det faktum att länderna är på väg åt två helt olika håll. Brexitomröstningen drog också igång diskussionen om en folkomröstning för befolkningen här om de vill tillhöra Storbritannien eller Irland. Det senare ses som en lösning av vissa väljare eftersom det tillåter Nordirland att stanna i EU. En majoritet av alla nordirländare röstade mot brexit. Fredsavtalet från 1998 slog fast folkets rätt att få välja. Långfredagsavtalet innebär att Nordirlandsministern är skyldig att utlysa en omröstning om det verkar som att en majoritet av alla nordirländare vill se en sammanslagning med republiken Irland. Det finns inga mätningar som tyder på ett sådant skifte än även om diskussionen finns. Det vi ser nu är snarare en ökad polarisering än en fortsättning mot Irlands enande. Däremot ser vi tydligt hur polariseringen ökar mellan de båda sidorna, och det är oroande, säger Katy Hayward. Polariseringen syns också i valrörelsen, något som Duncan Morrow, professor i politiska studier, på Ulster University följer noggrant. Vi träffas i kafeterian på universitetets Belfastcampus, där han beklagar sig över att det fortfarande ser ut så här, tjugo år efter fredsavtalet. Den sorgliga sanningen är att det som är normalt här skulle vara chockerande någon annanstans, säger Duncan Morrow. Han tar exemplet med norra Belfast där motståndare målats med blod på valaffischer. Språkbruket har varit väldigt starkt, de verkar försöka tvinga folk att rösta. Duncan Morrow är inte förvånad över att identitetsfrågan, gränsen och tillhörigheten dominerar fortfarande. Ämnen som diskuteras i andra val i Europa står inte först på dagordningen här. I Nordirland har gränsen alltid varit huvudfrågan. Som i Shakespeares Hamlet: att vara eller icke vara. Det är frågan här, säger Duncan Morrow. Ämnen som diskuteras på andra håll och i andra val, och som verkligen är i kris i Nordirland sjukvård, skola, lokalfrågor hamnar aldrig överst på agendan. Identitetsfrågan kommer först. Det visar att när en identitetskonflikt väl har fått fäste blir allt annat sekundärt. När vi talar om identiteter lyfter Duncan Morrow upp sin väska från golvet och plockar fram två vinröda pass. Ett irländskt och ett brittiskt. Det är också en del av fredsavtalet här alla som föds i Nordirland har rätt att välja om de är britter eller irländare eller både och. Oavsett vad som händer framöver med brexit kommer EU alltid ha en särskild relation till Nordirland, säger Duncan Morrow. Dels som en av garanterna för fredsavtalet men också på grund av att så många fortfarande kommer vara EU-medborgare. Det avgörs inte av brexit, säger Duncan Morrow, professor i statsvetenskap. Stephanie Zakrisson, Belfast stephanie.zakrisson@sverigesradio.se

Yle-programmet Sannikka och Ukkola gästades förra veckan av en transkvinna och en detransitionerande kvinna. Detransitionering betyder en könskorrigering som korrigeras tillbaka till det ursprungliga könet. Att ställa två helt olika upplevelser av en högst individuell transprocess mot varandra känns väldigt problematiskt. Att därtill ta in en psykolog som helt tydligt inte har insyn i hur transunga mår och blir behandlade gör inte saken bättre. Den lagstiftning vi har i Finland när det gäller transprocessen säger i dag att den som juridiskt vill korrigera sitt kön måste ha vidtagit medicinska åtgärder för att få sitt kön bekräftat. I klartext: du ska vara steril. Denna sterilitet uppnås ofta med hormonbehandling. I programmet ondgjorde sig den detransitionerande kvinnan över att hon hade blivit utsatt för onödiga medicinska åtgärder som hon idag ville få ogjorda. Med den kunskap vi har i dag och med en ny lagstiftning skulle det här i många fall kunna undvikas. Genom att ändra lagstiftningen så att en person med egen anmälan kan ändra sitt juridiska kön tar bort behovet av onödiga medicinska ingrepp. Genom att göra det lättare för transpersoner att få sitt kön bekräftat, kommer vi troligen att få allt mindre personer som så att säga ångrar sin transprocess. Inte tvärtom, som många ”oroliga” vill få det att framstå som. I veckans avsnitt att Queerents diskuterar Olivia och Catzo vem som har rätt att föra fram vems åsikter, är abort en kvinnofråga där vi glömmer transpersoner och vem är det egentligen som förtrycker vem i patriarkatet. Queerents produceras av Nyhetsbyrån SPT och ges ut i samarbete med KSF-media, HSS-media och Åbo Underrättelser.

Borgmästaren i Gdansk mördas brutalt på en välgörenhetsgala. Det sker i ett land där tonen i politiken har hårdnat. Hör den mördades bror och ungdomsledaren som dödförklarade honom i förtid. Konflikts Robin Olin gör en resa till Polen i spåren efter den mördade Pawe Adamowicz, liberal borgmästaren i Gdansk, älskad och djupt hatad ända in i döden. Vad säger hans historia om polariseringen i Polen? Och kan vi i Sverige lära oss något av den? Den 13: januari i år hålls en välgörenhetskonsert som borgmästaren varit med och tagit initiativ till. Där, inför tusentals åskådare springer en man fram och hugger Pawel Adamowicz i hjärtat. Dagen därpå är han död. Polisen har inledningsvis sagt att mördaren har psykiska problem och inga politiska motiv. Men för den som följt Polens utveckling är mordet fullt av symbolik. Välgörenhetsgalan var politiskt laddad, grundaren är en rockstjärna med liberala åsikter och borgmästaren själv var på kollisionskurs med den styrande konservativa Lag och rättvisa-regeringen, som styrt landet sedan 2015. Pawel Adamowicz välkomnade migranter och var för homosexuellas rättigheter. Vi träffar Mateusz Marzoch, talesperson för Allpolsk ungdom som människorättsorganisationer beskriver som homofobisk och främlingsfientlig. En tid före mordet utfärdade dom ett dödscertifikat för Pawel Adamowicz och ytterligare 10 borgmästare i Polen sedan dom sagt sig välkomna flyktingar till sina städer. Marzoch försvarar fortfarande det där fejkade certifikatet som delades ut som flygblad. Det väckte ju uppmärksamhet, säger han. Vi träffar kvinnan som fått ta vid när Adamowicz hastigt försvann, vice borgmästaren Aleksandra Dulkiewicz. Mycket har förändrats på kort tid, säger Aleksandra som fått vänja sig vid att ha livvakter vid sin sida varje stund sedan borgmästaren, kollegan och vännen mördades. Och vi får en intervju med Piotr Adamowicz bror vars egen psykolog har avrått honom från att prata med media. Polariseringen ökar i hela Europa, om än på olika sätt beroende på olika länders historia, det säger den amerikanska statsvetaren Sheri Berman. Historikern Lars Trädgårdh menar att vi nu ser hur splittringen letat sig in mot den svenska politikens mitt. Och Nima Gholam Ali Pour, lokalpolitiker för Sverigedemokraterna i Malmö, tillhör dom som är rädd för hot och hat i sin vardag. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se  Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Den politiske uro med bl.a. Brexit og handelskrig skaber polarisering i markedet, men med det opstår der også muligheder. Sådan lyder det fra Morten Gregersen, chefporteføljeforvalter for Globale Aktier. Hør mere og få et eksempel på, hvordan Nykredit har gået efter at udnytte en af de muligheder (14.07). Siden Storbritannien stemte sig ud af EU i juni 2016 har der været et konstant udsalg af britiske aktier fra udlandet, og det betyder, at mange selskaber nu begynder at se billige ud, lyder det. (3.08) Den igangværende regnskabssæson viser et stigende fokus fra virksomhederne på bæredygtighed, som også er et stort indsatsområde for Nykredit. Det dykker vi ned i til sidst i udsendelsen (15.12)

Hva skjedde med tryllekunstnerne? Bryr vi oss ikke om magi lenger? Eller drukner denne typen underholdning i overdosen av informasjon vi konstant mottar i dagens samfunn? Vi har latt oss fascinere av Trygdekontorets dokumentar Når magien forsvinner (se hele programmet her [nrk.no, 38 min]). Les også en interessant tekst fra 2015 om hvordan internett kan ha forandret måten vi tilegner oss informasjon på. I tillegg til magien, eller kanskje magien med magien, er også Stephen Hawking borte. Og enda en neshorn-art. Som påskelektyre anbefaler vi: Polariseringen seirer, et innlegg i Dagbladet av John Færseth Podcasten SYFY25: Origin Stories med Adam Savage, samt noen fine animasjoner til utvalgte sitater fra podcasten Eirik Newths Mars-blogg (m/egenmekka Mars-cam som følger selvdyrking av planter i simulert regolitt!) En Stephen Hawking-bok. For eksempel Universet i et nøtteskall. God påskeferie!

"Jag kan känna smärta över den här spänningen. Polariseringen ökar – även inom kyrkan." Ärkebiskopen berättar varför hon tagit ställning för amnesti för de ensamkommande, varför hon undertecknat artiklar med imamer som står nära Muslimska Brödraskapet, och vad julen betyder för henne personligen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Jag kan känna smärta över den här spänningen. Polariseringen ökar – även inom kyrkan." Ärkebiskopen berättar varför hon tagit ställning för amnesti för de ensamkommande, varför hon undertecknat artiklar med imamer som står nära Muslimska Brödraskapet, och vad julen betyder för henne personligen. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sjelden har samarbeidet i den amerikanske Kongressen vært så vanskelig. Amerikansk politikk er ekstremt polarisert. Folket velger mellom et esel og en elefant som ikke klarer å dra lasset sammen. Obamas politikk settes på prøve. For fire år siden vant han valget med løfter om samarbeid på tvers av partilinjene. I hans første periode har han utkjempet harde slag om helse, finansielle redningspakker og gjeldstaket. Republikanerne lar seg ikke rikke. Denne mangelen på vilje til kompromiss kjennetegner dagens amerikanske politikk. Obama fikk amerikanerne til å tro på «change», men forandringen har latt vente på seg. Perioden under Bush splittet USA. Under Obama har polariseringen økt ytterligere. Uinnfridde valgløfter og desillusjonerte velgere kan nå lede til Obamas fall. Polariseringen av politikken gjør det umulig å bli enige om en retning fremover, i en tid der USA er preget av økonomisk krise, høy arbeidsledighet og en stigende statsgjeld. USA-ekspert Ole Moen møter Alf Thom