Podcasts about posttraumatisk

Velkommen til denne episode, hvor jeg introducerer den playliste, du finder lidt længere nede på siden, der byder på en række tidligere episoder og blogindlæg, der handler om traumer. Traumer er noget, de fleste har inde på livet. Enten har vi selv oplevet noget traumatisk, eller også kender vi nogen, der har. I dagens episode og via playlisten længere nede kan du få dyb indsigt i traumer og lære om, hvorfor krop og sind reagerer på særlige måder ved traumer, og hvad du kan gøre.Lyt med her, hvor jeg kommer ind på:Hvorfor traumer er et stort og vigtigt emne, som især de seneste 5-10 år har fået langt større opmærksomhed i psykologienAt PTSD-diagnosen kan være relevant, men ikke altid er det – og hvorfor jeg ikke selv har fået diagnosen trods diverse traumerDe traumer, jeg især bærer med mig, og at det er naturligt, at livet sætter sig sporJeg giver dig en introduktion til den serie af episoder, du finder herunderPlayliste: Traumer – viden og hjælp til selvhjælpNedenstående playliste består af 5 episoder. De er bygget op som en samlet guide, og derfor vil jeg anbefale, at du lytter – eller læser – fra en ende af. (Bemærk også, at episoderne er nogle år gamle, så det kan være, at jeg taler om forløb eller andet, der ikke længere er relevante).PTSD – en guide til symptomer, behandlingsmuligheder og selvhjælpSymptomer på traumer – sådan påvirkes du psykisk, fysisk og socialtBehandling af traumer – en guideSelvhjælp til traumer – 5 veje du kan gåPosttraumatisk vækst

Torkil Færø er lege, forfatter, fotograf og foredragsholder. Som legestudent var han den første som dro ut for norske Leger Uten Grenser da han i 1996 jobbet i krigsherjede Angola. Gjennom 25 år som frilanslege har han fått et unikt bilde av sykdommene som plager oss. Han har erfart at årsaken oftest finnes i en livsstil som stresser kroppen vår.I denne episoden forteller han hvordan vi kan bruke pulsklokken til å bli bedre kjent med vår egen kropp og få bedre kontroll på stressbalansen og det autonome nervesystemet. Han har selv gjort absolutt alle feilene i boken og fått et nytt liv ved å foreta pulsveiledede livsstilsendringer. Han forteller også om sin egen oppvekst og hvordan motstand har gjort han sterkere. Vi snakker også om hvor viktig solen er for vår helse.► STØTT SNAKK MED SILJE:Jeg setter enormt stor pris på alle som ønsker å støtte podkasten. Det gjør at jeg kan holde podkasten åpen og tilgjengelig for alle. For å gi donasjoner kan du søke opp “Snakk med Silje” i Vipps eller bruke vippsnummer: 806513► KANALER* Spotify:* YouTube: https://www.youtube.com/@SnakkMedSilje* Substack: https://open.substack.com/pub/psykologsilje► SOME* Instagram: https://www.instagram.com/psykologsilje?igsh=MW84MDE0MWplc2FwbA==* TikTok: https://www.tiktok.com/@psykologsilje?_t=8oc3HBC1r4z&_r=1* Facebook: https://www.facebook.com/psykologsilje* Twitter: https://x.com/Silje_Schevig* LinkedIn: https://www.linkedin.com/in/silje-schevig-243750101?utm_source=share&utm_campaign=share_via&utm_content=profile&utm_medium=ios_app► KAPITLER00:00 Intro02:27 Om Torkil04:30 Vestens sykdommer07:00 Stress og puslvariasjon16:07 menstruasjonssyklus og PMS20:07 HRV og sykdom22:53 Alkohol24:36 Faste og ultraprosessert mat27:44 Dagens ungdom36:00 Konfortkrise40:41 Behandle rotårsaken59:23 Solas helende kraft01:23:40 Bjørnebærstien i Bærum01:29:10 Posttraumatisk vekst01:37:50 Du kan tjene 24 friske år på livsstilsendring► REFERANSERBøkene hans: https://cappelendamm.no/forfattere/Torkil%20F%C3%A6r%C3%B8-scid:44007Mestre livet med Sandra og Torkil: This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit psykologsilje.substack.com

Kristiane begynte sin jobbkarriere som fysioterapeut, men fikk gjennom personlige erfaringer en økende interesse for viktigheten av et godt samarbeid med pårørende. Noe av det Kristiane er mest stolt av er fagbøkene hun har skrevet i forbindelse med at hun mistet moren sin. Hun har skrevet en bok om å sørge, og en bok om å endres gjennom smerte. Bøkene handler om tap og sorg, men også om kraft og håp, og det hun kaller posttraumatisk vekst.  Kristiane er åpen om egne vonde erfaringer, og om følelser og tanker rundt egen historie.  Hun har brukt dette helt bevisst i arbeidet med bøkene og med doktorgraden hun har tatt om pårørendesamarbeid.I denne podkasten får du gode råd om hvordan man som helsepersonell kan ivareta pårørende og om hvorfor det er viktig å integrere pårørende i behandlingen av pasientene. Kristiane Myckland Hansson er opptatt av hvordan man kan leve gode liv med vonde tap.  

PTSD kan ramme os alle - ikke kun soldater. Hør hvad det egentliug er, og hvordan man kan afhjælpe det.Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/noglen-til-din-hjerne--2350315/support.

23 år gamle Marie Braathen forsvant sporløst fra sitt hjem sommeren 1921. Folk lette og lette – og det ble organisert manngarder – men hun var sporløst borte. Marie var kjent i Kongsvinger som en dyktig syerske og for sin store kinofilm-interesse. Dette mysteriet fikk full mediedekning og pågikk i ti dager.Kilder: Kongsvinger-Vinger Historielag. (2023). Husmannsplasser i Kongsvinger: under gnr. 1 – 57. Kongsvinger: Kongsvinger-Vinger Historielag. Indlandsposten, torsdag 25. august 1921, nb.no. Indlandsposten, fredag 26. august 1921, nb.no Indlandsposten, lørdag 27. august 1921. nb.no. Indlandsposten, mandag 29. august 1921, nb.no Indlandsposten, torsdag 1. september 1921, nb.no Indlandsposten, fredag 2. september 1921, nb.no Kongsberg Dagblad, fredag 2. september 1921, nb.no. Posttraumatisk stresslidelse, Store medinske leksikon, sml/snl.no Innstilling fra den av Justisdepartementet 11. mai 1922 opnevnte komité til revisjon av Straffeloven. Del 1, nb.no Åsne Stolpe: Fra Verdensteatret til Rådhusteatret, Kongsvinger-Vinger historielag, udatert, nettside How were women treated unequally in the 1920s, eNotes.com See omnystudio.com/listener for privacy information.

Wolfgang Wee Uncut presenterer "Psykologi med Lars Dehli" (podserie á seks episoder). Lars Dehli er klinisk psykolog, og er spesialist i kognitiv terapi. I denne serien tar vi for oss en rekke både aktuelle og tidløse psykologiske temaer og problemstillinger gjennom berømte studier, eksperimenter, statistikk og en god dose humor.

 Marius Løken overlevde Halloweendrapet i 2011. Han holder foredrag i hele Norge for arbeidsplasser, idrettslag, i klasserommet og for organisasjoner om denne sterke historien som gir motivasjon og konkrete verktøy for å få det bra i hverdagen. I dagens episode deler han hva som skjedde den natten han ble vitne til at bestekameraten ble drept av deres felles venn, og veien tilbake til et godt liv etter 11 dager i koma. Vi blir også bedre kjent med Marius og hans oppvekst i Hemsedal, hva som har endret seg etter han ble pappa og hva hverdagen består av siden han har skapt sin egen arbeidsplass. Marius deler mange refleksjoner rundt det å få tillitt til verden igjen, viktigheten av å investere i relasjoner, hvordan man kan trå ut av ensomhet og mye mer. Dagens episode er en av de mest inspirerende pratene jeg har hatt. Enjoy!

Nanna hyllar pjäsen Irakisk Kristus, Zara Larsson i Vogue, sista säsongen av Succession, och får man gilla tecknade serier som vuxen? Kristofer har fått samlarutgåvan av serien Kalle och Hobbe Nanna Olasdotter Hallberg och Kristofer Andersson om kulturveckan som gått.

Posttraumatisk belastningsreaktion er en traumelidelse, der kan indtræffe på bagkant af, at man har været direkte udsat for eller vidne til en voldsomt hendelse, som man udvikler psykiske problemer med som eksempelvis genoplevelsessymptomer (flashbacks, mareridt osv.), forøget frygtsomhed og undgåelsesadfærd, hvilket gør dagligdagen svær at gennemfører på en funktionel måde. Vi diskuterer PTSD, kriterier og behandling. NYT: Hjælp os til at forbedre vores lyd ved at støtte med er valgfrit beløb for hvert afsnit vi lægger op. Sign up på 10er.dk via linket: https://psykologenpodcast.10er.app

Denne episode er nummer to ud af fire genudsendelser i anledningen af mit jubilæum med podcastepisode nr. 200, som kommer lige om lidt. Da jeg spurgte ud, hvilke episoder, I lyttere havde været særligt glade for, var dette én af dem.Denne episode handler om posttraumatisk vækst, og den er en del af en serie på 5 indlæg/episoder, som jeg lavede om traumer. Posttraumatisk vækst handler om, hvordan vi kan komme godt videre efter traumer, kriser og ting, der er svære. Det er ikke et spørgsmål om, at vi ikke får mén eller, at kriser også har negative konsekvenser men mere, at man kan udvikle sig i en retning af et liv med mere mening og grundlæggende trivsel. Lyt med til episoden herunder: Du kan læse og lytte til de oprindelige indlæg i serien herunder: PTSD – en guide til symptomer, behandlingsmuligheder og selvhjælpSymptomer på traumer – sådan påvirkes du psykisk, fysisk og socialtBehandling af traumer – en guideSelvhjælp til traumer - 5 veje du kan gåPosttraumatisk vækst

Denne episode er nummer to ud af fire genudsendelser i anledningen af mit jubilæum med podcastepisode nr. 200, som kommer lige om lidt. Da jeg spurgte ud, hvilke episoder, I lyttere havde været særligt glade for, var dette én af dem.Denne episode handler om posttraumatisk vækst, og den er en del af en serie på 5 indlæg/episoder, som jeg lavede om traumer. Posttraumatisk vækst handler om, hvordan vi kan komme godt videre efter traumer, kriser og ting, der er svære. Det er ikke et spørgsmål om, at vi ikke får mén eller, at kriser også har negative konsekvenser men mere, at man kan udvikle sig i en retning af et liv med mere mening og grundlæggende trivsel. Lyt med til episoden herunder: Du kan læse og lytte til de oprindelige indlæg i serien herunder: PTSD – en guide til symptomer, behandlingsmuligheder og selvhjælpSymptomer på traumer – sådan påvirkes du psykisk, fysisk og socialtBehandling af traumer – en guideSelvhjælp til traumer - 5 veje du kan gåPosttraumatisk vækst

Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm har vårdat närmare 12 000 covidpatienter. Hos många medarbetare har erfarenheten satt djupa spår av posttraumatisk stress och symptom som, enligt sjukhusdirektören, liknar krigsskador. DN:s sjukvårdsreporter Anna Gustafsson berättar om hur intensivvårdspersonal påverkas av arbetet under pandemin. Programledare: Ülkü Holago. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Endelig en representant for sjø. Andreas deler faglig innsikt og erfaringer både som soldat og operativ støtte i en årrekke. Andreas har fått Politiets medalje for internasjonal tjeneste.

210424 Helge Terje Gilbrant, Posttraumatisk VEKST by Tabernaklet Skien

Barn, kend din krop! er en podcastserie om kroppen rettet mod børn. I dette afsnit taler vi om en sygdom som ikke er særlig rar, men alligevel vigtig at forstå. Det skal handle om PTSD - hvad er det, hvorfor får man det og hvordan er det at leve med en som har PTSD? Formidlet af læge Lærke Damgaard og psykolog Anna Krogh Andreassen. Musik: Troels Knud Damgaard

Det virker ikke vanskelig: hold deg hjemme. Men ensomhet kan føre til store helseplager, og sykepleiere får posttraumatisk stress. Hvor traumatiserte kan vi bli av en pandemi, skal vi finne ut av.

Det er ikke for ingenting, at forskere nogle gange vælger mødre med syge børn, når de skal forske i kronisk stress. Det er voldsomt krævende. Livet stiller os nogle gange opgaver, vi ikke føler, vi kan klare. Sådan kan det føles, når man får et barn, der kræver noget ud over det sædvanlige. Hvis du har et barn med en sygdom, et handicap, en diagnose eller bare har et barn, der bare kræver meget, så lyt med her. Du kommer til at høre ting, jeg tror, du har brug for at høre. Kis Laursen arbejder med unikke børn og deres forældre Jeg er selv mor til et barn med mild CP (cerebral parese - en hjerneskade, han pådrog sig ved fødslen, der har givet mindre fysiske men større kognitive udfordringer). Det har taget mig flere år at erkende, hvor meget det egentligt kræver af mig og os som familie. Så jeg håber, du derude, der er i en lignende situation, kan blive klogere af denne samtale og frem for alt blive mindet om, at du ikke er alene. Kis Laursen er uddannet ergoterapeut og rådgiver og vejleder både forældre, kommuner og institutioner om løsninger, der støtter børn og unge med sjældne diagnoser, fysiske og mentale handicaps og kroniske sygdomme. Kis er desuden mor til Marie Laursen (som er fabelagtigt inspirerende og også kendt som pigen med knogler af glas). Du kan læse mere om Kis på hendes hjemmeside detunikkebarn.dk, og her kan du lytte til hendes podcast Det Unikke Barn. I samtalen kommer vi ind på: Kis' egen historie, og hvordan det var at blive mor til et svært handicappet barnHvad det er, der belaster ekstra, når man har et barn, der er sygt eller handicappetHvad det betyder fysisk og psykisk at leve i konstant alarmberedskabAt det er vigtigt at vælge vores vilkår til, så vi ikke ender i offerrollenDen sorg, som kan være svær at forholde sig til. Fx hvor hårdt det er at se andre børn udvikle sig normaltFrygten for at miste vores børn, og hvor vigtigt det er ikke at lægge låg på vores følelser, selvom vi ikke forstår demHelt konkrete råd til, hvordan man mindsker stress og får styrke til at være forældre til et barn, der kræver ekstra meget Lyt med her: Links og andet relateret til denne episode: Anette Due Madsen om at overleve og leve som mor og par, når man får et handicappet eller sygt parHvordan slipper jeg bekymringer om angst omkring mit barn med en kronisk lidelse?Posttraumatisk vækstKunsten at acceptere det uacceptableNår børn er kilde til alvorlig stress

Der er ingen tvivl om, at 2020 har været et hårdt år. Det har det også været for mig. Men derfor er det stadig vigtigt at give slip på året med taknemmelighed. Faktisk tror jeg, at det netop er ekstra vigtigt lige at stikke en finger i jorden efter 2020 og reflektere over, hvad vi har at sige tak for. Ikke for at ignorere alt det svære men for at omfavne livet, som det formede sig i dette mærkelige, svære, forunderlige og til tider uendelige år. Lyt med her, hvor jeg kommer ind på: Den vigtige psykologiske ligning: Oplevelse + Modstand = LidelseTrappen med benægtelse, tolerance, accept og værdsættelseOm AA's "The gift of desperation"Om sjælens mørke nat, Coronas vintermørke, og at det er mørkest lige nu, hvor lyset snart viser sig igenMin personlige takkeliste til 2020 inkl. tak til en flåt og til Hendes Majestæt Dronningen (ingen sammenligning i øvrigt)En invitation til, at du bidrager med, hvad du vil sige 2020 tak for. Det kan du gøre i kommentarerne herunder eller ved at klikke her og hoppe over på Instagram. OBS: Jeg beskriver bla., hvordan min far blev slået ihjel i en ulykke. Ingen makabre detaljer, men bare så man lige er forberedt. Blev du inspireret af denne episode, så tjek også følgende ud: Har du en svær dag? Denne radikale variant af taknemmelighed kan ændre alt.Posttraumatisk vækst (del af en serie på 5 om traumer)Kunsten at acceptere det uacceptable - 4 ting du skal vide Og godt nytår med ønsket om et mirakuløst og storslået 2021!

Barnatro – hur bibringas ett barn sin religiösa tro?Kan en vuxen vara präglad av religiöst trauma i barndomen?Lyssnare låter oss ta del av egna upplevelser:”Som barn levde jag i skräck för Harmageddon och Jesu återkomst.”Symtom, existentiella tankar, känsloliv, relationer.Vi läser hela ”Karins” text:- Nattetid angriper djävulens demoner en flicka…Med tron på ett liv efter döden når det religiösa traumat in i evigheten. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Thomas Dybro er coach, forfatter og foredragsholder. Thomas er særligt interesseret i mentalisering, som handler om evnen til at sætte sig i andres sted, og at forstå sig selv. Thomas' podcast hedder HÅB - Styrket ud af krisen, og findes på Spotify og Apple Podcast. Cleoh Søndergaard deltager selv som gæst i hans podcast i afsnit 10 om traumer og livskriser. Afsnittet kan du finde her: https://podcasts.apple.com/dk/podcast/10-cleoh-dharma-s%C3%B8ndergaard-psykolog-med-ekspertise/id1513825599?i=1000486366974&l=daFormålet med podcasten er at sprede budskaberne fra mentalisering og Post Traumatiskvækst - PTV. PTV handler om at vi altid kan vokse som mennesker gennem kriser. Vi kan lære noget om os selv, blive bedre til at prioritere og værdsætte. Thomas blev ramt af en lavine på Mont Blanc i 2012, hvor 9 andre bjergbestigere omkom. Efterfølgende har han selv oplevet en større værdsættelse af hverdagen og livet. I dette afsnit, og det næste, vil du komme helt tæt på hans personlige historie. Husk at du altid er velkommen til at skrive til Cleoh med forslag eller spørgsmål på cleoh@psykologerne.dk. Du kan finde alle afsnit og deltagere på www.psykologerne.dkHav en dejlig dag. Mvh Cleoh

Jesper Steenberg Larsen kom til skade af at være i krig og i dag har han PTSD og for sine lidelser blev han tildelt en erstatning 1,7 millioner kroner, som han har brugte på at købe og renovere en 42 fod sejlbåd som er døbt S/Y Veteranen. I dag sejler han på små og længere ture i S/Y Veteranen i fælleskab med andre skadet soldater og gode sømænd som hjælper med at gøre sejladsen for“Ohøj”lig. Og sikker. Posttraumatisk stress er det ikke noget, som forsvinder og er noget som soldater og politibetjente skal leve med det resten af livet, så det handler om, at finde noget ro i sjæl og sind og der er ikke noget bedre end at komme ud og få naturoplevelser, luft under vingerne og vand under kølen og klart bedre end sidde hjemme og spille playstation, når ens PTSD er i max og man kommer på vandet, så falder alarmberedskab fuldstændig ned. Sejlbåden S/Y Veteranen bliver ikke kun bruges til at forsøde Jesper Larsens fritid, men også andre veteranen og igen i år har Jesper og hans besætning af veteraner taget skadet politibetjente med på togt. Jesper har ikke altid været soldat, nej, det startede med, at han var kriminel efter at være kommet ind i det forkert selskab. Jesper viste godt i sit hjerte, at han skulle blive til mere end blot kriminel. Han har stolte traditioner i at tage sin del af ansvaret at kæmpe for Danmark. Jesper har igennem modermælken lært, at man står op for dronning, folket og land. Han har igennem sin barndom hørt historie fra sin farfar, der havde været modstandsmand om verdens krig og kampen mod det onde og at er vigtig at tage sin andel i at vi alle kan leve i frihed og fred. Jesper kom i fængsel og her blev han endelig klar over at der skulle nogle drastiske forandring til. Jesper fik en chance for at ændre sin løbebane og kom med meget besvær ind som soldat og blev udsendt til Afghanistan i 2009 og 2010, hvilket har resulteret i et liv med PTSD, men når han og kammeraterne sejler fra land, efterlader de PTSD’en på kajen og begynder i stedet at lade batterierne op og det giver han nu også skadet politibetjent muligheden for igennem Thin Blue Line Denmark Tak for det du har gjort og tak for det du gør nu!

God morgon måndag! Semestern kommer onekligen bli lite speciell i år och Platin listar därför vad som är ett måste i resväskan 2020 medan Grillsson ger sig i släng med postväsendet. Det hela avslutas med ett rykande färskt 'Grill & Kill' - lyssna nu!

For mange er kreft en traumatisk opplevelse. Men kan man bruke erfaringen til noe positivt også? May Aasebø Hauken forteller om hvordan man kan forholde seg til posttraumatisk stress og posttraumatisk vekst.

"Det der ikke slår dig ihjel, gør dig stærkere". Robusthed og resiliens er ord, der bruges i psykologien om den særlige modstandskraft, der kan vokse ud af kriser og modstand i livet. Måske kan vi - både som samfund og som enkeltindivider - finde nye erkendelser og nye styrker gennem og i forlængelse af den igangværende coronakrise. Medvirkende: Mai-Britt Guldin, psykolog og seniorforsker ved Aarhus Universitetshospital. Rasmus Willig, sociolog ved Roskilde Universitets Center. Robin May Schott, Seniorforsker hos DIIS med fokus på fred, risiko og vold. Daniel Rye, fotograf og tidligere gidsel hos islamisk stat. Vært: Carsten Ortmann. Redaktion: Sara Røjkjær, Johanne Foersom, Rikke Stokholm og Mette Willumsen. Supertanker har sendt 10 særudsendelser i perioden 16.-27. marts, som griber fat i nogle af de problemstillinger, vi oplever ifm. Corona-krisen. Du kan høre eller genhøre alle 10 udsendelser på dr.dk/supertanker.

Kas notiek ar cilvēku, ja viņš ir piedzīvojis savas vai citu cilvēku dzīvības apdraudējumu vai bijis liecinieks smagam negadījumam? Kas ir posttraumatiskais stress, kādas ir tā izpausmes un sekas cilvēka veselībai, ja to nākas piedzīvot,  raidījumā Kā labāk dzīvot skaidro Rīgas Stradiņa universitātes profesors Vladimirs Voicehovskis un Nacionālo bruņoto spēku Sauszemes spēku mehanizētās kājnieku brigādes vecākā psiholoģe kapteine Anita Čodere. "Posttraumatiskā stresa sindroms ir novēlota indivīda reakcija uz ekstremālu stresu. Tas izpaužas pārdzīvojumos, kas nav fokusēti uz kādu objektu vai notikumu, bet kopumā cilvēks nevar dzīvot kā pirms tam un arī funkcionēt sabiedrībā. Līdz ar to ir bojāta arī sociālā funkcija. Tas ir būtiski," skaidro Vladimirs Voicehovskis. 7-8% sabiedrības ir posttraumatiskā stresa sindroms. Sievietes divas reizes vairāk ir pakļautas šim sindromam. Posttraumatiskajam stresam ir pakļauti visu profesiju pārstāvji, kas saistīti ar ārkārtas situācijām – tie ir mediķi, policisti, glābēji, karavīri. Tāpat arī žurnālisti, kuri dodas uz karstajiem punktiem. Lielāks risks saskarties ar šo sindromu ir arī cilvēkiem, kas nav tieši saistīti ar ārkārtas situācijām, bet ievāc ziņas par notikušo. Voicehovskis veicis pētījumu, iesaistot studentus. Viņš atzīst, ka kļūdaini izvēlējies pētījuma veikšanas laiku – gada beigas un vēl sesijas laiku. Stresa līmenis studentiem šajā laikā bija līdzīgs kā starptautiskās misijas karavīriem pēc sešiem mēnešiem Afganistānā. “Afganistānā ir reāli draudi, bet studentiem ir eksistenciāli draudi, ja nenokārtošu sesiju, dzīvei nav jēgas. Tāpēc līdzīgs stresa līmenis. Ir uzstādīts mērķis, ja to nevar sasniegt, veidojas stress,” skaidro Voicehovskis. Diagnozi var uzstādīt tikai ārsti. “Sākotnēji es piedzīvoju traumatisku stresu, bet pēc laika var parādīties tādi simptomi, ka nedomāju par notikumu, bet tas pēkšņi nozib acu priekšā, vai sāk rādīties murgos notikums, ko esmu piedzīvojis,” atzīst Anita Čodere. Tuvinieki var pamanīt, ka cilvēks palicis noslēgtāks. Var būt ļoti saspringts un nervozs, pastiprināti sāk lietot alkoholu, vai bieži apmeklē spēļu zāles, lai it kā pārslēgtos no šī notikuma. Parasti tas notiek pāris mēnešus pēc notikuma.  

Posttraumatisk regeringsstress i Finland, norska bompengar och danska elefanter så var året i våra nordiska grannländer. I årets avslutande avsnitt av Europapodden så tar Norgekorrespondenten Jens Möller över rodret från Claes Aronsson och gör ett avsnitt som bara fokuserar på våra nordiska grannländer. Hur mår Finland efter två statsministerbyten på ett år? Varför har frågan om bompengar blivit så het i Norge? Och hur lyckades egentligen Danmarks socialdemokrater knipa makten? Medverkande: David Rasmusson, Danmarkskorrespondent och Erika Gabrielsson, Östersjökorrespondent Programledare: Jens Möller, Norgekorrespondent Europaodden europapodden@sverigesradio.se

Learn the alchemytrue human beings know.The moment you accept what troubles you've been given,the door will open.Rumi Dette indlæg handler om begrebet posttraumatisk vækst (PTV) , som er et interessant men også nogle gange misforstået psykologisk begreb. Læs eller lyt med her, hvor jeg kommer ind på: En historie om en naiv coachAt posttraumatisk vækst ikke er noget nytHvorfor PTSD og posttraumatisk vækst ikke udelukker hinandenEn øvelse, der hjælper dig med at fremme posttraumatisk vækstEn note om at bede om styrke og en påmindelse om at sætte det lange lys på i dit liv Denne episode er desuden en del af en serie, der handler om traumer. Lær mere her om: PTSD og traumer generelt og forskellige undertyper af traumer samt årsager til traumerAlmindelige symptomer og konsekvenser af traumerBehandling af traumer - både konventionel og andre former for behandlingSelvhjælp til traumer - 5 veje, du kan gåOg dette indlæg, du læser nu om posttraumatisk vækst   Den naive coach For nogle år siden - da jeg selv var sygemeldt med stress og angst og generelt følte, at jeg selv og mit liv var ved at falde fra hinanden - så jeg en coach i et TV-program, der skulle sige noget klogt til landets nyudklækkede studenter. Hun sagde noget i retning af "Hvad der ikke slår jer ihjel, gør jer stærkere" og opfordrede dem til at klø på med krum hals. Lige der sad jeg og tænkte, at det var det mest tåbelige, jeg nogensinde havde hørt. Og at denne coach åbenbart aldrig havde oplevet at blive slået alvorligt ud af kurs. Hun var naiv - ikke fordi hun var coach, men fordi hun manglede livserfaring. Sandheden er jo, at vi ikke altid bliver stærkere af det, der ikke slår os ihjel. Vi overlever måske men nogle gange i en knækket version - ikke en stærkere. Og det var lige præcis sådan, jeg selv havde det på det tidspunkt. Efter nogle års stress og traumatiske oplevelser med et sygt barn hang mit nervesystem i laser, og jeg havde presset mig selv alt for hårdt. Jeg følte mig færdig - ikke stærk. Måske har du også været der, hvor du har svært ved at se en vej frem. Nogle af os går måske igennem et helt liv uden et alvorligt knæk, men ikke ret mange. Eksempler er: Alvorlig stress, der gør os ude af stand til at arbejdeNår en hård barndom får en mand til at drikke og senere give de samme traumer videre til egne børn.Når en kvinde overlever en voldtægt og fra da af er ude af stand til at have en nær relation til en mandMobning, der driver os til selvmordets rand.Økonomisk ruin der sender os ud over kanten rent menneskeligt, så vi ikke formår at rejse os hverken økonomisk eller menneskeligtEller måske bare angst eller tomhed, du ikke ved, hvor kommer fra, men som stjæler din livsglæde Så jeg sad der og var ikke specielt imponeret over førnævnte coach. Hun gav de unge et forkert indtryk af, hvordan livet også kan være. Sandheden er dog, at det måske lige så godt kunne have været mig selv som yngre psykolog, der havde siddet der og fortalt de unge om, at man jo altid bliver stærkere af udfordringer. For indtil et vist punkt i mit liv var det jo også min erfaring; at jeg havde formået at forvandle knap så gode odds til styrke. Men nu var jeg ikke længere så skråsikker på, at jeg kunne klare de udfordringer, der kom min vej. Slet ikke endda. Jeg ville ønske, jeg kunne gå tilbage i tiden og fortælle mig selv, at det nok skulle gå. At jeg ville få det bedre - at alt ville forandre sig og blive bedre, end jeg overhovedet kunne forestille mig på stort set alle områder af mit liv. Og med dette indlæg ønsker jeg at række ud til dig derude, der måske lige nu er ramt af livet. Så du kan få håb og blive peget i retning af, hvad du kan gøre for at hjælpe dig selv til at komme videre og blive stærkere og gladere. Er posttraumatisk vækst noget nyt? Begrebet "posttraumatisk vækst" blev formuleret af de amerikanske forskere Richard Tedeschi og Lawrence Calhoun i 1995, og begrebet henviser til positiv psykologisk fo...

Indlægget Posttraumatisk vækst blev vist første gang den Psykolog Birgitte Sølvstein.

Tiden går fort.Da er jeg igang igjen etter sommeren, denne gangen med ny rekord når det kommer til lengde på podcasten. Jeg fikk rett og slett ikke til å klippe bort noe og jeg fant det heller ikke naturlig å dele opp episoden. Så her er den, i sin fulle lengde. Denne gangen snakker jeg med Thomas Wergeland, han lider i dag av Posttraumatisk stresslidelse (PTSD) etter å ha vært utsatt for mobbing i oppveksten. Hør hans sterke historie, jeg må legge til at jeg satt med gåsehud og en klump i halsen under store deler av samtalen. Takk til Thomas som er såpass tøff at han deler dette med oss. Vi hadde kaffe 21.08.2019Abonner på podcasten gjennom iTunes, Spotify eller Google så får du episoden rett på telefonen når de kommer ut.Lik Facebook-siden min Invitert til kaffe (@tilkaffe), der legges episodene også ut i tillegg til annen informasjon og aktuelle linker og annet.Som alltid er all musikk hentet fra audionautix.com

I det här dubbelavsnittet får du en inblick i hur hundarna i behov av hem har det, varför de omplaceras och du hör röster från de som arbetar med omplaceringshundar och de som adopterat hundar.  Jag åker till Thierheim Berlin, Europas största djurstall, och pratar med Julia Sassenberg, jag samtalar med Gabriella Boijsen från BFF Strays och möter lyssnarna Jenny som adopterat från Portugal och Angelo som adopterat från Bosnien. Vi samtalar om: ⚫ Vilka är hundarna, hur mår dom och varför är de hemlösa?⚫ No kill-policyn och lagar som förbjuder avlivning av friska djur. ⚫ Kritiken mot hur omplaceringshundar transporteras jämfört med hundar som flyger på semester. ⚫ Hur lagen klassificerar djur som lös egendom och varför vi behöver stärka djurens rättsskydd. Fler VBV-avsnitt om omplaceringshundar: Posttraumatisk stressyndrom [Lyssnarfrågor] (20 Jan 2019) Om utländska hittehundar med BFF Strays (22 Jan 2018) Blockethundarna - Varför omplaceras de? (11 Maj 2015) Att vara jourhem för thailändska hundar (26 Feb 2015) Special om att ge hundar en andra chans - Samtal med Mim Hagman (1 Dec 2014) Om matchmaking med omplaceringshundar (24 Sep 2014) Vill du ha en ny säsong av VBV? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8 eller Swisha och märk meddelandet med SÄSONG 8 till nr:

I det här dubbelavsnittet får du en inblick i hur hundarna i behov av hem har det, varför de omplaceras och du hör röster från de som arbetar med omplaceringshundar och de som adopterat hundar.  Jag åker till Thierheim Berlin, Europas största djurstall, och pratar med Julia Sassenberg, jag samtalar med Gabriella Boijsen från BFF Strays och möter lyssnarna Jenny som adopterat från Portugal och Angelo som adopterat från Bosnien. Vi samtalar om: ⚫ Vilka är hundarna, hur mår dom och varför är de hemlösa?⚫ No kill-policyn och lagar som förbjuder avlivning av friska djur. ⚫ Kritiken mot hur omplaceringshundar transporteras jämfört med hundar som flyger på semester. ⚫ Hur lagen klassificerar djur som lös egendom och varför vi behöver stärka djurens rättsskydd. Fler VBV-avsnitt om omplaceringshundar: Posttraumatisk stressyndrom [Lyssnarfrågor] (20 Jan 2019) Om utländska hittehundar med BFF Strays (22 Jan 2018) Blockethundarna - Varför omplaceras de? (11 Maj 2015) Att vara jourhem för thailändska hundar (26 Feb 2015) Special om att ge hundar en andra chans - Samtal med Mim Hagman (1 Dec 2014) Om matchmaking med omplaceringshundar (24 Sep 2014) Vill du ha en ny säsong av VBV? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8 eller Swisha och märk meddelandet med SÄSONG 8 till nr:

Även om hunden besitter en fantastisk förmåga till återhämtning, kan ibland intryck från en livshotande händelse prägla hunden så att minnen, tankar och rädslor inte släpper sitt grepp trots att månader eller år har förflutit. När hunden har svårt att få sitt liv att åter fungera efter en svår händelse på grund av påträngande minnen, mardrömmar och rädsla, kan hunden ha drabbats av posttraumatiskt stressyndrom. Om det här pratar jag med hundpsykologen Anders Hallgren i det sista dubbelavsnittet av tre som har handlat om stress. ⚫ Vad är PTSD? ⚫ När söker man vård?  ⚫ Hur får man hjälp och vad kan man själv göra? ⚫ Varför är så många hundar drabbade av PTSD? Vill du ha en ny säsong av VBV? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8 eller Swisha:

Hundpsykologen Anders Hallgren svarar på lyssnarnas frågor om PTSD. ⚫ Finns det ny forskning om PTSD hos hund? ⚫ Vad kan orsaka att ens hund plötsligt blir rädd för att åka tunnelbana från en dag till en annan? ⚫ Hur vi kan jobba med hundmöten på bästa sett? ⚫ Hur mår omplaceringshundarna? Vill du ha en ny säsong av VBV? Du stöttar podden genom att ge ett valfritt belopp via bankgiro (5065-5042 och märk med SÄSONG 8 eller Swisha:

I avsnitt 4 DEL 2 kommer Kathrin och Jonna fortsätta att prata om Stress, Mental Hälsa & Närvaro. Kathrin berättar vidare om händelsen 2016 och hur hon blev av med sina stress-symptom. Jonna berättar om vad Posttraumatisk stress är och hennes erfarenheter till det samt om mobbning i tidig ålder och medberoende. Avslutningsvis ger de sina bästa tips och trix när det kommer till detta tema!Förhoppningen är att kunna hjälpa andra därute genom att berätta våra historier och erfarenheter. Därav är detta avsnitt uppdelat i två delar, DEL 1 samt DEL 2. Tack för att ni lyssnar och vi hoppas verkligen att detta avsnitt uppskattas (även om det är en del tråkiga bakgrundsljud som inte ska förekomma. Vi ber om ursäkt för det). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dags att WomanUp! med Jennie Liljefors. I veckans avsnitt pratar vi om ett fruktansvärt övergrepp på en språkresa, vad som händer när man trycker undan sina känslor och om yogans läkande krafter. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Posttraumatisk stress, vad är det? Äntligen pratar vi om det i podden. Vi intervjuar Elaine Eksvärd som har upplevt övergrepp av sin pappa. Hur det var för Elaine, hur tog hennes familj och omgivning det när det uppdagades och vad vi kan göra för att skydda barn från att övergrepp händer? Vilken tur att modiga eldsjälar som Elaine finns, hon besitter en stor styrka att våga stå upp för sig själv och det hon tror på. Dessutom har hon gåvan att tala inför folk. Genom hennes företag Snacka snyggt lär hon ut retorik och vi hoppas att hennes planer på att även lära ut retorik till Sveriges barn kommer bli verklighet. För det behövs också.

Fredrik och Kristoffer börjar med konferensen Ship it och några tankar därifrån, framför allt om mobbprogrammering och att lära sig saker genom begränsningar eller att ta dem för långt. Eller inte göra det. Begränsningar är ju bra för kreativiteten, men att anamma något blint brukar ju inte vara det. Vi pratar om tumregler och patterns och undrar hur mycket av utvecklingsmetodikers framgång som beror på att gruppen har en gemensam erfarenhet av något man var överens om fungerade sämre - att man fått kontrollen och får välja själv istället för att leva med något som införts med för dålig förankring. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @tobiashieta, @iskrig och @bjoreman på Twitter, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Länkar Ship it Nordic Ruby Yasuragi Hasseludden Varvet Carl-Johan Kihlbom Allison McMillan pratade om att lära sig på arbetstid Allisons tal baseras på hennes serie texter “Hack your workday” Lennart Fridén pratade om mobbprogrammering - länken ger hela texten/sagan, med bilder och allt Mobbprogrammering Erfarenheter av ett år av mobbprogrammerande Lightning talks Chad Fowler pratade om hur man lyssnar på jazz Alla tal från Linuxconf Australien 2017 Lightning talks från Linuxconf Australien 2017 Jonas Nicklas höll ett blixttal om att bränna ut sig på öppen källkod Chandra Carney pratade under rubriken “Merge conflicts” Stephen Anderson och Bendyworks Enhetstestning Functional testing Kristoffer pratade på Devops summit 2017 Agile Trello 213 - avsnittet där Martin pratade om att programmera i Pico-8 Cristopher Alexander The Oregon experiment Miljonprogrammet Pattern inom arkitektur Pattern inom mjukvaruutveckling Urban code - 100 lessons for understanding the city Aforismer Hawthorneexperimenten Suse Titlar Fundamentalism Orgieprogrammering Jag föredrar orgieprogrammering Uppskalad parprogrammering Varje lightning talk är en bonus Sympatiångest När man kan jobba när som helst så gör man det Stoppa jobbet i ett rum Tvinga mig själv att inte jobba Det handlade inte om det när jag gick dit Man vill ju så gärna kunna generalisera saker (Som) Ett sätt att lära sig förstå (vad det är) Reagera med knäskålarna Helt fel sätt att tänka på Tumregler En vokabulär av tumregler Hur man vill planera sin stad Den enda natur vi har att jobba med är den mänskliga naturen Det finns regler som man inte rår på Små visdomsord Posttraumatisk stress från ett annat system

Mange forbinder kanskje posttraumatisk stresslidelse eller PTSD med soldater som har kommet tilbake fra krigen. Eller kanskje med flyktninger som kommer fra krigsherjede områder, men bak de fire bokstavene PTSD er det mye mer. Lytt til intervjuet med psykologspesialist Harald Bækkelund fra Nasjonalt Kunnskapssenter for Vold og Traumatisk Stress og finn ut.

Vet du egentlig hva en høyrepopulist er? Lytt til samtalen mellom statsviter Sylo Taraku og historiker Nik. Brandal og få det avklart. Finn dessuten ut hvem de mener er verdens beste høyrepopulist! Posttraumatisk stressyndrom, eller PTSD, kan være vanskelig å oppdage. Hva kjennetegner diagnosen? Vi spurte psykologspesialist Harald Bækkelund. Hvert år så meldes det om voldtekter som begås i russetida. Gjennom kampanjen "Ja betyr ja" jobbes det for å forhindre voldtekt. Hør hvordan i intervjuet med Sigrid Øvereng fra Under Arbeid.

Tema i denne episoden handler om det å være 15 år og ha en mor med kreft. Hun lurer på hva hun skal jeg gjøre, hun har det forferdelig vanskelig med dette, er redd og tenker negative tanker. I tillegg snakker vi om posttraumatisk stress og hvordan man kan behandles for dette. Du spør om det du lurer på - psykologen svarer deg. Har du spørsmål til vår neste sending? -Du kan sende inn spørsmål anonymt her: svy.mk/19XiD1c Episode 13 av #SporPsykologen med psykologspesialist Janne Ekeberg Amundsen og programleder Nils Heldal.

Emilie Neraas var i en bilulykke for 4 år siden. Det er et under at hun overlevde, og at hun i dag går rundt i byen med kameraet sitt som fotograf og har det bra. Ja, hun har det kanskje bedre enn før ulykken - hva kommer det av? Ekspertene kaller det posttraumatisk VEKST. Reporter: Kirsti Kraft.

För den som blir sjuk av mobbing på jobbet, väntar ofta en lång process om man vill söka ekonomisk ersättning. Veckans Kaliber handlar om höga beviskrav och bristande utredningar. Psykiskt lidande och år av kamp när ord står mot ord - Skolministeriet från UR och Kaliber handlar idag om höga beviskrav och brister i utredningar, när någon har blivit sjuk av mobbning på jobbet. – Här står en hel flyttkartong. Så, och här ser du, den är fylld upp till bredden. Och det här är ungefär en tioårsperiod bakåt. – Det är ju sorgligt att man ska behöva ha något sådant här. Det är ju hemskt, det är ju fruktansvärt... Läkarutlåtanden, dagboksanteckningar, rättegångsprotokoll och oräkneliga dokument från Försäkringskassan. Vi står i köket hemma hos Cajsa , som egentligen heter något annat, och tittar i en kartong full med papper. – Här ska du få se. I de läkarintyg som Cajsa plockar fram från åren som har gått, står diagnoser som utmattningssyndrom och posttraumatisk stressyndrom. Det här är sjukdomar som Cajsa menar att hon har drabbats av, efter att hon har utsatts för det som hon själv kallar för kränkande särbehandling och mobbning på jobbet. Har man blivit sjuk av mobbning på sin arbetsplats, har man rätt att söka arbetsskadeersättning eller så kallad livränta. Men ord står ofta mot ord, och beviskraven är höga - för höga menar röster vi möter i det här programmet. Skolministeriet från UR och Kaliber har granskat Försäkringskassans beslut om livränta i mobbingsärenden, och vi kan se brister i flera utredningar. Men vi tar det från början. – Jag tror att jag var för rak, det kan hända att det handlade om det. Då för 10 år sedan, var Cajsa en kvinna mitt i karriären som jobbade som upphandlingsansvarig inom Landstinget. Men efter en tid av högarbetsbelastning gick hon i väggen och det är när hon ska komma tillbaka, som hon menar att utfrysningen från chefen börjar. Vi vet inte vem som har gjort rätt och fel på Cajsas jobb, men det här är hennes version av vad som hände. – Då tänker man att, det där att man inte får gå äta lunch med någon, eller med de andra, och man får inte dricka kaffe och det tisslas och tassas. Det är ju inte bara det som är mobbning och kränkande särbehandling, Det är mycket mer subtila saker än så. Cajsa beskriver hur hon plötsligt börjar uteslutas från viktiga möten och hur chefen tar åt sig äran för jobb som hon har gjort, hur Cajsa undanhålls information och blir fråntagen flera kundkontakter – utan att få någon förklaring varför. – Det är klart att det blev ju inte roligt det här. Att dom… alltså vad var de ute efter med mig? Jag förstod att han sakta försökte ta över det här. Eller kränka ut mig. Det är klart jag började ju må dåligt av det här, och jag var ju väldigt rädd också. Ett och ett halvt år senare kallas hon till ett möte. Hon får veta att hennes tjänst ska upphöra och att det handlar om besparingsåtgärder. Och det Cajsa har befarat besannas – att chefen nu kommer att ta över hennes roll och hon själv får andra uppgifter. I Försäkringskassan utredning, uppger arbetsgivaren att syftet var att effektivisera verksamheten. Men Cajsa känner sig överkörd. – Det var hemskt. Och jag kände det som att ja, nu har jag inget jobb mer. Det här var mitt arbetsliv. Fanns det nåt som du gjorde fel? – Jag ska absolut inte säga att jag var felfri på något sätt, så är det ju inte. Vi hade ju samarbetsproblem, han som var chef närmast över mig. Men det var ju därför att organisationen var fel, den var felriggad. Och det var ju hans ansvar. Men det ville han ju absolut inte, det påtalade jag för honom gång på gång att det är för lite personal. Cajsa förmår inte jobba kvar under den chefen som hon anser har kränkt henne, och vill flyttas till en annan avdelning. Men av dokumentationen vi tar del av, framgår att chefen i alls håller med om att Cajsa har kränkts, och ger henne inga alternativ. – Jag såg ju en krok i taket, jag sa det till läkaren. Jag hade ju en källare och så. Det var så hemskt en period, det var nog lite illa ett tag. Men det hände ju ingenting. Men tanken fanns där, det vet jag en period. Jag såg liksom ingen framtid då. Cajsa är inte ensam om att ha känt sig mobbad på sin arbetsplats. Mellan fem och nio procent  av alla anställda, uppger att de har utsatts för någon form av mobbning eller trakasserier, enligt Arbetsmiljöverkets årliga undersökningar. – Det här skulle jag vilja beteckna som kanske det mest allvarliga arbetsmiljöproblemet  vi har idag i alla kategorier i Sverige idag. Om man ser till vilken ohälsa det producerar och den dödlighet som också finns kopplat till den här ohälsan. Stefan Blomberg är psykolog på Arbets- och miljömedicin vid Linköpings Universitets sjukhus, där man utreder arbetsskador. De senaste åren har kan han se en ökning av patienter med erfarenhet av mobbning. – Jag brukar skrämma folk och säga att vem som helst kan bli utsatt. Och jag menar verkligen det, vem som helst kan bli utsatt. Om man hamnar på fel plats vid fel tillfälle och har lite otur, så kan den mest stabila, välfungerande och starka person bli utsatt för sånt här. Den vanligaste utsatte jag möter är en duktig, drivande person med lite moral eller rättspatos. En person som vågar säga ifrån, en whistleblower kanske, eller någon som vågar säga att men så här kan vi väl inte göra i verksamheten, som står för något. Och som i det kanske uppfattas som ett hot av någon eller några i verksamheten, chefer kanske eller andra informella ledare. Hur vet man vad som är mobbning och en vanlig konflikt? – Det är ju svårt, men en konflikt då handlar det i regel om parter som är ganska jämbördiga i styrka eller status, och det skiljer ut mobbning från konflikter. Att mobbning då handlar om en starkare part mot en svagare part. En konflikt kan blossa upp och bli jättekraftig här och nu. Medans mobbning är något som är systematiskt och pågår över tid. Varje år gör ungefär 700 personer en arbetskadeanmälan som handlar om mobbning, enligt Arbetsmiljöverkets statistik. Den största gruppen, 40 procent av de som anmäler, arbetar inom omsorg och sociala tjänster. Anmälningarna handlar om allt från förtal och hot, till att känna sig utstött och marginaliserad. Precis så som Cajsa gjorde. Tillslut är situationen på Cajsas arbetsplats så låst och Cajsa mår så dåligt att facket gör en anmälan till Arbetsmiljöverket – som hotar Landstinget med ett vite om 250 000 kronor om inte Cajsas situation utreds. Utredningen kommer fram till, att Cajsa är i så dåligt skick att det inte är möjligt för henne att jobba kvar under samma chef, men arbetsgivaren ger inga alternativa lösningar.  Och efter trettio års anställning blir Cajsa utköpt för två årslöner. – Och vad har jag gjort, jo jag har gjort det att jag kunde inte underkasta mig de som har kränkt mig så otroligt mycket. Att bli underställd dom och fortsätta arbeta där. Det kunde jag inte. Jag klarar inte det, och det var ju det som dom också sa då att vi tror inte på utredningen här utan vi har en annan uppfattning. Och jag sa igen att jag klarar inte det. Och jag var nog ganska gråtmild och ledsen när jag sa det och vädjande. Jag klarar det inte. Ja då säger vi upp dig av personliga skäl. Jag känner att det är jobbigt att tänka på. För det blev aldrig något jobb mer för mig. Cajsa säljer sitt hus och flyttar långt bort. I läkarintygen tillkommer diagnosen posttraumatiska stressyndrom och 2008 blir hon förtidspensionerad. Under åren har hon förlorat mycket pengar. Och det är nu Cajsa ansöker om arbetskadeersättning, så kallad livränta. Och det än nu nästa kamp börjar. För tillskilland mot om du till exempel är en kassörska som får ont i en axel, är det väldigt svårt att bevisa att det är mobbningen på jobbet som har gjort att du mår psykiskt dåligt. Det säger Monica Svanholm som är verksamhetschef för arbetsskador på Försäkringskassan. – Vi ifrågasätter inte att man upplever sig kränkt, det vi behöver är att få det styrkt. När försäkringskassan utreder en arbetsskada gör dom en så kallad exponeringsutredning för att ta reda på hur sjukdomen har uppkommit. Och i mobbningsärenden är det extra komplicerat, säger Monica Svanholm . – Ställer man frågan till en chef, har du uppträtt kränkande mot en medarbetare så svarar dom ju nej och då måste man titta på hur kan det här ha yttrat sig, vilka situationer har det här hänt och är det någon medveten handling ifrån någon annan person som har uppträtt klandervärt som man brukar uttrycka det. Gör ni alltid en exponeringsutredning? – Ja det gör vi alltid. Sen gör vi den på olika sätt den kan vara större eller mindre. Den kan bestå av att man har skickat in papper själv. Att försäkringskassan har kompletterat. Vi avgör vad som är tillräckligt för ärendet. Enligt Försäkringskassan statistik, har antalet godkända arbetskador minskat med 80 procent de senaste fem åren. Och när det gäller psykiska arbetsskador som uppstått av mobbning – eller kränkande särbehandling som det heter i lagtext – är det väldigt svårt att få rätt. Det säger Sara Stendahl som är docent i offentlig rätt vid Handelshögskolan i Göteborg. – Om man har blivit sjuk på grund av kränkande särbehandling så har man rätt till livränta. I detta finns inget som är otydligt. Men bevissvårigheterna eller hur man förstår det som ska bevisas, har gjort att det är väldigt svårt att utkräva den här rättigheten då, det skydd som försäkringen ska ge. Vi ska komma tillbaka till Sara Stendahl och hennes forskning. Men först ska vi titta lite närmare på vad det är för beslut vi pratar om. Skolministeriet från UR och Kaliber har fått tillgång till ny statistik från Försäkringskassan. Mellan Februari och Oktober i år har 44 personer ansökt om livränta och angett kränkande särbehandling eller mobbning som orsak. Och vi begär ut dem. De sökande är ungefär lika många kvinnor som män, och många har allvarliga diagoser, som posttraumatiska stressyndrom eller utmattningssyndrom. Psykolog Stefan Blomberg vid Linköpings Universitets sjukhus. – Men den allra vanligaste diagnosen är Posttraumatisk stress. Och det är en oerhört allvarlig diagnos som vi i regel ser efter tortyr, krig våldtäkt, överfall svåra olyckshändelser. Situationer där man på något sätt har varit rädd att förlora sitt liv eller bli allvarligt svårt skadad. Den typen av symptom som dessa mäniskor har ser vi också bland dem som har varit utsatt för långvarig och svår mobbning. Mardrömmar , lätt aktiverad ångest, väldigt mycket flashbacks, minnesbilder som dyker upp, lättaktiverad stress och rädsla. En väldig skörhet. En röd tråd genom ansökningarna är beskrivningar av en dålig psykosocial arbetsmiljö, här finns exempel på hot och förtal, rädsla och oro, stress och hög arbetsbelastning. Så här kan det låta: Kvinna född 1969, chef på äldreboende: ”Jag kommer aldrig kunna vara den person jag var innan det här hände. Allt mitt själförtroende har knäckts och alla förolämpningar och kränkningar har gjort att jag aldrig mer kommer att kunna släppa in någon i mitt liv. ” Man född 1956, driftstekniker: ”Jag blev utfryst från gruppen från start. Första dagen i lunchrummet gjorde man klart för mig att det inte fanns plats för en till vid matbordet där alla andra satt. ” Kvinna född 1953, förskolärare: ”Det var när jag kom tillbaka efter en sjukskrivning, som min chef inte vill ta emot mig. Hon anklagade mig för att samarbetsproblem och att mina kollegor inte vill ha mig tillbaka. Det gick så långt att jag inte vågade gå till jobbet. ” Det sista citatet, ska visa sig tillhöra Christina. Vi har stämt möte, på halva vägen var, och vi sitter i en bil på en parkeringsplats utanför Jönköping. – Du är kränkt på din arbetsplats och från början så tror man ju då att Försäkringskassan spelar i samma lag som en själv. Och då blir man ju chockad här försäkringskassan sen i sin tur börjar med nya kränkningar som är värre än de man var med om tidigare. Det är fruktansvärt. Christina, som egentligen heter något annat, hade jobbat i tjugo år på samma förskola, när en ny skolledare tillsattes. Kort därefter blev hon sjukskriven. Och det var när hon skulle komma tillbaka som mobbningen började, enligt henne. – Och på ett möte tillsammans med min rektor och den här personalkonsulenten så vill hon inte ta emot mig, och vi sitter i cirka tre timmar och pratar tror jag och då kommer hennes anklagelser att jag har samarbetssvårigheter och att mina arbetskamrater inte vill att jag ska komma tillbaka och jag skulle ha en konflikt med någon specifik lärare. Det här blir starskottet på en flera år lång och infekterad konflikt. I sin arbetskadeanmälan från 2004 berättar Christina bland annat om utfrysning, undanhållande av information och förtal. Men arbetsgivaren håller inte med om att Christina har kränkts. När Försäkringskassan utreder ärendet, utgår man från de inlagor som Christina själv skickar in, men undersöker aldrig djupare vad som hände på arbetsplatsen. I avslaget konstateras att det Christina har upplevt inte kan kallas för mobbning. Och i nära tio år nu har Christina kämpat för att Försäkringskassan ska göra en sådan utredning.  – Som människa har det ju kostat mig hela mitt psyke och jag märker alltså jag lider av sån Posttraumatisk stress. Jag klarar inte minsta lilla motgång som kan göra att jag blir hypernervös och stressad. Det går som en autostradare på noll komma tio sekunder i kroppen att… Huvudet fungerar, minnet fungerar inte, ja kroppen fungerar knappt inte heller, allt hänger på något vis ihop. Kraven för att överhuvudtaget få söka livränta är hårda. Av de 44 ärenden vi granskar, gallras över hälften av dem bort direkt, eftersom de inte kan styrka att deras arbetsförmåga kommer att vara nedsatt över ett år framåt i tiden. Av dom ärenden som återstår har fjorton fått nej till livränta och fem har fått ja. De som fått nej har två saker gemensamt– att en chef eller arbetsgivare utpekats som mobbare. Och att ord står mot ord. I avslagen menar Försäkringskassan att det inte går att bevisa att är mobbningen som har gjort personen sjuk. Och i hälften av fallen anser man inte att det den försäkrade beskriver handlar mobbning, utan om vantrivsel eller en vanlig konflikt. Så var det också när Cajsa fick avslag. – De menar ju att det här var upplevelsebetingat att jag hade mått så dåligt. Det hade ingenting med sakförhållandena att göra. Och det var ju helt absurt. I den här undersökningen kan inte ta ställning till om Försökringskassan fattar rätt eller fel beslut. Men vi frågar oss om man har gjort tillräckligt för att ta reda på hur det ligger till, när ord står mot ord. I Försäkringskassans vägledningar, läser vi, att om det uppstår meningsmotsättningar, så ska parterna höras på nytt. I fyra av de fall vi granskar, kan vi inte hitta dokumentation som visar att det har gjorts. Och precis så var det i Cajsa fall. – Det är ju skandal att de gör så, så kan dom då stå och säga att alla får göra en exponeringsutredning. För tillslut så, måste man ju sätta stopp någonstans, det kan ju inte bli en brevväxling mellan parterna, men alltså man måste ju få komma sin version av det. Och den måste värderas lika mycket som arbetsgivarens svar. Utredingen av Cajsas ärende baseras på de skiftliga inlagor som hon själv har samlat ihop. Men Cajsa får aldrig svara på några frågor. Hennes arbetsgivare däremot, får tio skriftliga frågor av Försäkringskassan, om det som hände på arbetsplatsen. Men det är inte chefen som svarar, utan en av hans kollegor. Av svaret vi tar del framgår tydligt att arbetsgivaren inte anser att Cajsa inte har utsatts för kränkande särbehandling. Men när Cajsa tar del av materialet upptäcker hon flera sakfel. Men till det tar inte Försäkringskassan någon hänsyn i sitt beslut. Vi ringer upp Monica Svanholm på Försäkringskassan för att fråga hur det kommer sig att man inte följer sina egna riktlinjer, att om det uppstår meningsmotsättningar så ska man höra parterna på nytt.       --   Alltså man kan ju göra en bedömning att man inte tror att nån ska tillföra någonting mer. Men när du säger så här så känner jag att jag skulle vilja titta lite djupare på det här, för så vitt jag känner till så följer man det, när du säger så här skulle jag vilja kika lite djupare på det. Som det ser ut här så ligger det nära tillhands att tänka att arbetsgivarens röst väger tyngre än den försäkrades? – Nej absolut inte, Försäkringskassan är en part som ska vara helt opartisk i det här sammanhanget, så det är absolut ingen som har företräde. Vi ska tillbaka till Sara Stendahl vid Handelshögskolan i Göteborg. Hon har granskat samtliga mobbningsärenden som överklagats i Kammarrätten mellan åren 2005 och 2012. Och vår bild av att Försäkringskassans utredningar kan ha brister stämmer väl överens med det hon har sett. – Jag tycker ändå att man alltför mekaniskt avfärdat en del av problematiken genom att säga att här krävs väldigt höga bevis. Och liksom landa i en bevisfråga där man påstår att det finns väldigt höga beviskrav. Och därmed kan man föra bort dom innan det var rimligt att göra det då. Av de 48 ärenden som Sara Stendahl har granskat, har bara nio fått rätt. Att inte fler får rätt handlar om hur lagen är konstruerad, förklarar hon. I många av de fall som hon har granskat stupar den försäkrade på att Försäkringskassan inte anser att det som har hänt handlar om mobbning, utan bara är en vanlig konflikt. Nåt som hon tycker Försäkringskassan gör på ett schablonmässigt sätt. Och Sara Stendahl tycker att systemet borde ändras. – Det jag är ute efter är att man mer ska titta på den här frågan som en arbetsmiljöfråga än som en så att säga straffprocess närmaste där man ska peka ut den skyldiga mobbaren för då blir bevisläget mycket svårare och möjligtvis handlar det inte om det utan detta är en arbetsmiljöfråga och att det är den typen av fakta man ska leta efter och där har ju Försäkringskassan en stor utredningsskyldighet. Stefan Blomberg på Arbets- och miljömedicin vid Linköpingsuniversitetssjukhus, håller med om att mer fokus borde riktas mot arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. – För det är så otroligt vanligt att man som arbetsgivare gör det enkelt för sig och säger att det här handlar om en udda och speciell individ som är omöjlig att ha att göra med. Och därmed har man ju också sagt att arbetsgivaren själv inte behöver göra något åt situationen och har inget ansvar och har inte gjort något fel. Och det är ju jättebekvämt för blir man då av med Kalle eller Lisa som är utsatt så har man ju löst problemet. Men det är i alla lägen, i hundra procent av alla fall, så är det ett helt felaktigt perspektiv för det finns alltid något i organisationen som antingen har orsakat eller försvårat processen. Kan det inte vara så att det handlar om personer som är udda och konstiga och knepiga att ha att göra med? – Det är klart att det kan. Jag tror att alla som har jobbat med dom här frågorna har stött på individer som ibland kan vara ganska speciella. Men det är ju en försvinnande liten minoritet. Men sedan ser vi ju också att ju längre mobbnigen pågår desto mer udda och speciella blir dom som är utsatta. Så även om en person är udda och speciell så behöver ju personen inte va sån från början utan det kan mycket väl va ett resultat av att ha varit utsatt under flera årstid. Av vår undersökning återstår nu bara fem ärenden, och de är dom som har fått rätt till livränta. Men när vi granskar de här besluten närmare, visar sig att bara två av dem har fått rätt till ersättning direkt. De andra tre har först tvingats att överklaga sina beslut i domstol. Kommer ni ihåg Christina som vi träffade i bil på en parkeringsplats. I nära tio år har Christina kämpat för att få en grundlig utredning och överklagat i alla instanser. Men februari i år kom vändpunkten, när förvaltningsrätten kräver att försäkringskassan ska göra en grundlig utredning. Och när den väl är gjord får Christina rätt till livränta. Nu anser Försäkringskassan att det Christina har varit med om handlade om mobbning. Vi ringer upp Monica Svanholm på F-kassan igen och frågar vad hon tänker om att det tog tio år för Christina att få en utredning. – Jag reagerar så att det här är väldigt ovanligt och jag kan konstatera att det här har inte varit någon självklar brist som man har pekat på eftersom det här är prövat tidigare. Eftersom Christinas ärende har prövats i flera rättsliga instanser, menar Monica Svanholm att ärendet har behandlats på ett rättsäkert sätt. – I den rättsäkerhet vi har som följer av att man kan överklaga , om Försäkringskassan anser att man har gjort allt, att man har ett tillräckligt beslut. Då kan man alltid överklaga. – Det är som ett mantra, du kan alltid överklaga, du kan alltid överklaga. Hela min tid mellan femtio och sextio år har gått åt till att överklaga era beslut. För Christina har processen mot Försäkringskassan fått stora ekonomiska konsekvenser. Hon har lagt ner hundratusentals kronor på advokatarvoden och egna läkarutredningar. – Det här har varit så förnedrande jag kan fortfarande inte fatta att jag går så här utan arbete. Jag har fem år kvar till 65 till pension och jag tänker fortfarande att jag kanske hinner läka ihop och skaffa mig ett jobb innan jag går i pension. Det är vad jag hoppas och vill. Tillbaka hemma i köket hos Cajsa, och kartongen som står på matbordet. – Så, tror vi får fylla på lite mer, svag kaffe kan man ju inte dricka. Cajsa överklagade sitt ärenden i Förvaltningsrätten. Och domslutet slår fast, att Cajsa har blivit utsatt för kränkande särbehandling, och ger henne rätt till livränta. Men Försäkringskassan överklagar i Kammarrätten – som säger nej. Man anser inte att det går att bevisa att hennes sjukdom posttraumatisk stressyndrom har uppkommit av händelserna på jobbet. Men Cajsa har inte gett upp. Nu väntar hon på prövningstillstånd i Högsta förvaltningsdomstolen. – Man lever ändå på något slags hopp om att få rätt. Kanske är det det där ursprungliga när jag satt framför den där läkaren som försökte få mig att inse att du får aldrig någon upprättelse Och man kanske inte får det. Man får det inte av de som utsatt än personligen för det och man får inte det i det rättsystem eller försäkringssystem som finns i Sverige. Man kanske inte får det. Reporter: Hanna Larsson

I dagens Eva Rusz: Friåkning som börjar med en ögonöppnare där Eva pratar kring posttraumatisk stress med anledning av nyheten att betydligt fler amerikanska soldater dör av självmord än ute på slagfältet.