Podcasts about ansvariga

De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 23/1-2024.Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde flera miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar?Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.Kvinnor kan ha tvingats till dopningOrganisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.Ett program från mars 2023.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor Sigvardson

Från 2017. Grungebandet Pearl Jam är huvudakt på Roskildefestivalen år 2000. Ca 50 000 människor trängs framför scenen när konserten måste avbrytas, men det är för sent. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. En av alla Roskildebesökare är 20-årige Carl-Johan Gustafsson, som åkt på sitt livs första festival för att se sina stora idoler i Pearl Jam. Publiken närmast orangea scenen, står tätt, tätt. Armar som höjts upp i luften blir kvar där, de går inte att få ner igen. Fler och fler crowdsurfar mot scendiket för att ta sig ut. Nio festivalbesökare dör under konsert med Pearl JamTill slut faller en stor grupp människor, de trasslar in sig i varandra och kommer inte upp. Längre bak i publiken fortsätter folk att pressa på framåt. De har ingen aning om att det ligger folk och kämpar för sina liv på marken några meter längre fram. Nio personer, mellan 17 och 26 år gamla, går inte att rädda, en av dem är Carl-Johan. I P3 Dokumentär om dödstragedin på Roskildefestivalen hör du bland andra Patrick Alvarsson som åkte till festivalen med sin bästa vän Carl-Johan, och Birgitta Gustafsson, som förlorade sin son i olyckan.Medverkande:Birgitta Gustafsson, mamma till Carl-Johan.Patrick Alvarsson, Carl-Johans bästa vän.Daniel Mossberg, festivalbesökare och Pearl Jam-fan.Peter Kjaer Mackie Jensen, vakt som jobbade under Pearl Jam konserten.Ansvariga på Roskildefestivalen mfl.En dokumentär av: Karin Hållsten.Producent: Ulrika Lindqvist.Dokumentären är producerad 2017.

Inga Dönare gästas av Pontus Wernbloom som berättar om vilka som måste höja sig för att blåvitt ska lyfta och lovar dessutom att äta upp sitt gips (som han har om foten) om Gais tar SM-guld före Blåvitt.Vi reder också ut tjafset mellan Simon Gustafsson och Malmö-duon Botheim/Christiansen, och det mer oväntade mellan Henrik Rydström och kommentatorn Lasse Granqvist.Bojkotten är över! Trollér har talat ut med Bosko Orovic, med medlare närvarande på offentlig och neutral plats. Dessutom allt om årets hittills största tumult när Östers tränare (!) fällde Lucas Lima och fyra ledare visades upp på läktaren som följd. Har Gais Allsvenskans bästa högerkant? Den låg i alla fall bakom segern mot Elfsborg, där Besseling har en ny teori om varför man haltar. Hör även om ÖIS mållinjedrama, Häcken FF:s sena seger och Veckans femma!Det och mycket mer får du i veckans avsnitt av Inga dônare! En fotbollspodd från Göteborgs-Posten.Ansvarig utgivare: Christofer AhlqvistProducent: Adam Bergsten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De ledande nazisterna åtalades och dömdes i Nürnbergrättegångarna strax efter andra världskriget. Men många tusen människor, som deltog i massmorden på flera miljoner judar och andra, kom undan straff. Hur gick det till? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de första åren efter andra världskriget dömde segrarmakterna i Tyskland ett antal hundra krigsförbrytare men sedan kom rättskipningen av sig. Det nya Västtyskland hade inget intresse av rättegångar mot Förintelsens förövare och totalt har bara 1147 personer dömts för mord eller medhjälp till mord kopplade till Förintelsen. En blygsam siffra för ett massmord som krävde cirka sex miljoner människors liv. Hur kunde så många komma undan sitt ansvar? Medverkande: Axel Fischer, tf chef för Nürnberg Memorium som byggts kring rättssal 600 och Nürnbergrättegångarna; Norbert Frei, professor vid universitetet i Jena, expert på de första åren av den tyska efterkrigshistorien; Dieter Pohl, professor i samtidshistoria på Klagenfurts universitet.Reporter: Mats Carlsson-LénartProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Våldsvågen i Sverige är världsunik och alla vill lägga skulden på någon annan. Vem bär egentligen ansvaret för Sveriges kriminalitetsutveckling? Vad har gjort att det gått så långt just här och vad händer med ett samhälle som prioriterar konsensus framför ansvar? Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “VÅLDETS ANSVARIGA”.

Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.Kvinnor kan ha tvingats till dopningOrganisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär. En produktion från P1 Dokumentär från mars 2023.Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.Av: Emelie RosénReportrar och research: Emelie Rosén och Alexander LundholmProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

Hur ska svensk skog klara skärpta miljökrav från EU samtidigt som regeringen skär ner på skyddet av värdefull natur? Ska kornas betesrätt begränsas? Och hur många vargar vill landsbygdsministern ha? Nyligen antog EU:s ministerråd en förordning som säger att EU-länderna ska lagra mer koldioxid i skog och mark och kan t ex åstadkommas genom att låta mer skog stå. Men i ministerrådets omröstning lade regeringen ner Sveriges röst. Trots det gick förslaget igenom och Sverige måste öka kolsänkan i skog och mark med ytterligare fyra miljoner ton till 2030. Just nu går utvecklingen åt motsatt håll, nettoupptaget av koldioxid har minskat de senaste åren, bl a pga ökad avverkning och granbarkborrens härjningar. Landsbygdsministern har ingen färdig plan för hur det ska gå till. Han betonar vikten av ett aktivt skogsbruk där träråvara används för att ersätta fossila produkter. – Om vi tar ner vår skog, om vi bygger långlivade träprodukter, sätter nya träd som tar upp mer koldioxid så är det en enorm kolsänka som vi aktivt kan använda, säger Peter Kullgren. Men det är saker som sker på lång sikt, kolsänkan ska ju öka på kort sikt, sju år, och enligt Skogsstyrelsen är det allra snabbaste sättet att minska avverkningen och öka gödslingen i skogen. – Och öka gödslingen i skogen, ja. De har ju också uppdrag att titta på hur vi ska öka tillväxten i skogen och det är något som vi följer väldigt noga. Värdefull skog försvinner varje år i Sverige, trots att riksdagen har slagit fast att värdefull skog ska skyddas. Ansvariga myndigheter anser att det behövs ökat skydd av produktiv skog med höga naturvärden. Även nya regleringar från EU innebär att värdefull natur ska skyddas. Men regeringen har dragit ned kraftigt på anslagen för skydd av värdefull natur, de minskade med 30 procent eller 550 miljoner kronor i höstbudgeten, och anslagen ska minska ännu mer de kommande åren. Landsbygdsministern säger att han tycker att det behöva ett skifte i hur vi ser på skydd av skog och att det är bättre att värna skog som redan har skyddats. – Jag tycker att det är bättre att vi värnar och tar hand om den skog som vi har skyddat, säger Kullgren. Men även till de åtgärderna drar ni ju ner på pengar?– Ja, det har vi gjort och det är klart att det är prioriteringar hela tiden som vi behöver göra i en budget. Men grundinställningen från den här regeringen är att vi vill se en stark äganderätt, ett aktivt skogsbruk, för det är både bra för klimatet och svensk ekonomi. Kornas betesrätt Kristdemokraterna har under flera år drivit frågan att lätta på beteskravet som säger att kor ska få beta utomhus under minst 2-4 månader per år, beroende på var i landet de finns. Förslaget att medge undantag från beteskravet för mjölkkor om vissa krav är uppfyllda för att upprätthålla djurvälfärden fanns bland annat med i Kristdemokraternas landsbygdspolitiska handlingsprogram från 2022.Nyligen tillsatte landsbygdsministern en utredning som ska analysera hur de svenska djurskyddsbestämmelserna påverkar svenska livsmedelsproducenters konkurrenskraft i förhållande till livsmedelsproducenter i andra medlemsstater inom EU. Vill regeringen lätta på beteskravet? – Vi har inte gett något sådant specifikt uppdrag i den här utredningen, men däremot är djurvälfärden är i fokus. Men det är inget förslag som ligger på regeringens bord.Beteskravet nämns ju iallafall i direktiven till den här utredningen?– Ja, det är ju en sak som man skulle kunna titta på. Men då är det återigen viktigt att se vad på vad syftet var med den lagstiftningen, den kom ju till i en tid då de flesta mjölkkor stod uppbundna i en ladugård, så ser inte en modern mjölkgård ut idag. Det är lösdrift och robotar som mjölkar och ofta möjlighet att gå ut när man vill. Men det här är ingenting som är beslutat än så det får vi återkomma till. Hur många vargar ska vi ha? Regeringen vill kraftigt minska den svenska vargstammen, från de 465 individer som fanns i den senaste räkningen till 170-270 vargar. Årets vargjakt var rekordstor, 57 vargar sköts. Men det var ändå färre än de 75 som tilldelats. Nu har Peter Kullgren kallat till sig landshövdingar i län där det finns varg, men som inte hade licensjakt i årets vargjakt, t ex Stockholm, Västra Götaland, Sörmland och Skåne. Fokus för mötet är licens- och skyddsjakt. Det är Naturvårdsverket som beslutar vilka länd som får ha licensjakt, i år blev det län i mellansverige. Men landsbygdsminister Peter Kullgren vill höra hur andra varglän ser på frågan. Frågan är om han vill ha licensjakt i fler län än idag: – Det får vi väl se vart det tar vägen, säger Peter Kullgren i Ekots lördagsintervju. Den svenska vargstammen är inavlad. 2015 slog Naturvårdsverket fast att det behövs minst 300 vargar plus viss invandring för att ha en livskraftig population. I maj förra året fick Naturvårdsverket ett nytt uppdrag av den dåvarande regeringen, att utreda under vilka förutsättningar som vargstammen kan minskas till 170-270 vargar och ändå ha hög bevarandestatus, tex med hjälp av flyttning av varg.Gäst: Peter Kullgren (KD), landsbygdsministerProgramledare: Cecilia Strömberg WallinKommentar: Annika Digréus, miljöreporter på EkotProducent: Maja LagercrantzTekniker: Joar JonssonIntervjun spelades in på eftermiddagen den 5 maj 2023 i radiohuset i Stockholm.

Vilka möjligheter finns att lagföra de ansvariga för krigsbrott i Ukraina? Vilka är de viktigaste folkrättsliga regler som Ryssland har brutit mot? Och kan internationella lagar användas för att få Putin utlämnad? Medverkar gör Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander, Andrij Plachotnjuk, Ukrainas ambassadör till Sverige och Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Nike är en av löparvärldens största sponsorer. Trots uppgifter om dopning och utnyttjande vägrar skoföretaget svara på frågor. Det är världsmästerskap i Eugene 2022 och sponsorn Nike syns överallt. Flera av löparna som kammar hem medaljer bär företagets kläder och skor.Den kenyanske löparen Lawrence Cherono stängs av för dopning. Hans agent, Federico Rosa, har en rad uppmärksammade dopningsfall från sitt stall. Rosa samarbetar med skosponsorn Nike, och när frågor om dopning kommer upp under intervjun kräver han att bandspelaren ska stängas av.Kvinnor kan ha tvingats till dopningOrganisationen Athletics Integrity Unit utreder om dopning, fusk, exploatering och korruption i löparvärlden. Chefen Brett Clothier berättar att de har flera dopningsutredningar där kvinnliga löpare åkt fast för dopning, men där det finns misstankar om att kvinnorna pressats att ta emot dopningspreparatet, av män i deras närhet som tjänat pengar på deras framgångar.Löparkriget är en granskande dokumentärserie i fem delar om dopning, sexuellt uttnyttjande och misstänkt mord i sportgiganternas skugga. Serien är ett samarbete mellan Ekot, Radiosporten och P1 Dokumentär.Medverkar i avsnittet gör bland andra sportagenten Federico Rosa, löparstjärnan Mustafa Mohamed och Brett Clothier från Athletics Integrity Unit.Av: Emelie Rosén Reportrar och research: Emelie Rosén och Alexander Lundholm Producent: Ylva Lindgren Slutmix: Tor SigvardsonHar du tips? Kontakta Emelie Rosén här.

I veckans avsnitt diskuterar vi varför kvinnors självkänsla påverkas annorlunda av sociala medier än mäns, varför grabbar inte kan ha förväntningar på en kvinna utan att det ska kännas ”douchy”, ifall man uppnått sin peak i livet och hur man vet, hur andra människors förväntningar tynger en och hur viktigt det är att våga säga nej, hur ofta man behöver vara tillgänglig i en ny relation, ifall man får kallas Madde ist för Madeleine om man är en tant och mycket mer!Glöm inte att recencera och följa oss på spotify samt våra kanaler på tiktok och instagram @Sagdetbara.Följ även @Sdbevents för nyheter kring events och live-poddar inför vår turne 2023Support this show http://supporter.acast.com/sagdetbara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

HAAAAAAAAAALÅÅÅÅÅÅÅ!Vi har varit i Paris. De e ball. Men Jag och Anna har ett och annat att säga om flygplatser.Robinson. Oh herregud. Äre nya PH elle?Kristians fundering. Hämta telefon i bajsmaja eller borsta tänder med toalettvatten?LOVE U! /Anna & Kristian See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vad finns att säga om Rysslands invasion av Ukraina ur ett historiskt och säkerhetspolitiskt perspektiv? Är kriget ett tydligt exempel på anfallskrig enligt folkrätten? Och är det möjligt att ställa ansvariga till svars i internationella domstolar? Poddavsnittet tar också upp vad EU:s massflyktsdirektiv innebär för människor som flyr från Ukraina till Sverige. Medverkar gör Martin Kragh, biträdande chef för Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet, Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet och Viktoria Nyström, advokat med inriktning på asyl- och migrationsrätt. Podden modereras av journalisten Willy Silberstein. www.advokatsamfundet.se

Bulletinbråket väcker frågan var gränsen går mellan tidningsägarens och den ansvarige utgivarens mandat. Och efter uppgörelsen i Australien: Kommer techjättarnas vinster att komma journalistiken till del? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Om våra identiteter hela tiden förändras av faktorer utanför vår kontroll vad händer då med idén om personligt ansvar? Det resonerar författaren och journalisten Eva-Lotta Hultén om. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången i september 2020. Jag har alltid tyckt om att fundera över vem jag hade varit om jag hade levt under andra omständigheter. Om jag hade vuxit upp i ett jägar- och samlarsamhälle hade jag då haft samma törst efter att förstå och sätta ord på världen? Hade jag haft större eller mindre behov av att vara ensam om jag hade vuxit upp i en fattig torpstuga med tio syskon i stället för i ett relativt rymligt 70-talsradhus med bara två? Vem hade jag varit om jag bott på en annan plats, med andra grannar, en annan man, andra barn och andra vänner? Många vill nog svara att de trots vissa variationer hade varit ungefär samma personer som de är nu, att vår kärna ändå är fast. Men är det så? På senare år har man inom forskningsområdet epigenetik visat att vårt genetiska arv kan få helt olika utfall beroende på vilka liv vi lever, och att det inte bara påverkar vår fysiska hälsa utan också vår personlighet. Den ständigt växande medicinska forskningen om bakterierna i våra tarmar tyder på att de kan ha betydelse för exempelvis hur depressiva vi blir till vår läggning. Kattparasiten toxoplasma överförs lätt till människor via kattens avföring och studier tyder på att den kan göra män mer inåtvända och misstänksamma och kvinnor mer tillitsfulla och kontaktsugna. Men framför allt formas vi av andra människor. Vi anpassar oss efter situationer vi hamnar i och personer vi umgås med och anpassningarna blir en del av våra jag. Hur vi fostrats till att tala och föra oss som barn påverkar i sin tur vilket bemötande vi får och antingen öppnar eller stänger dörrar för oss i livet vilket också det formar våra personligheter. Jaget, skriver filosofen Kwame Anthony Appiah i boken Identitetsillusionen, är en produkt av hur vi svarar på andras sociala krav. Som exempel ger han bland annat ett socialpsykologiskt experiment från 50-talet då två grupper av pojkar fick leva lägerliv en sommar. Först när grupperna var för sig svetsats samman fick de vetskap om varandra och möttes i olika tävlingar. Snabbt växte en stark fiendskap fram mellan dem och trots att de alla hade liknande bakgrund och livsomständigheter började de definiera sin egen grupp utifrån den andra och skilja sig åt alltmer. Gruppen Rattlers utsåg sig själva till tuffingar som svor och då beslutade sig Eagles för att skärpa till sig eftersom de inte ville vara sådana lodisar som Rattlers. Appiah beskriver det som att etiketterna på grupperna kom först men att essenserna, det som utmärkte pojkarna i de olika grupperna, följde snabbt därpå. Han skriver Pojkarna utvecklade inte motsatta identiteter för att de hade olika normer de utvecklade olika normer för att de hade motsatta identiteter. Liknande processer pågår hela tiden, inte minst i våra i skolor. Flera forskare har pekat på att pojkar utvecklar en ovilja att anstränga sig i skolan eftersom det stämplats som tjejigt. Duktiga pojkar med låg status presterar till och med sämre med flit, för att inte ytterligare sjunka i hierarkin. Och eftersom våra handlingar påverkar hur vi ser på oss själva riskerar identiteten som ointresserad av skolarbete att sätta sig och bli en verklig del av personligheten. Till råga på allt har vi människor dåligt minne, vilket också bidrar till att forma oss. Vi gör som alla andra, tycker som dem vi umgås med, låter våra känslor påverkas av reklam, tv-serier och böcker, och glömmer snabbt att vi nyss tänkte och kände på ett annat sätt. Vårt dåliga minne kompenserar vi med fantasi, vilket kan resultera i allt från att en rätt medioker barndom i efterhand kan framstå som lycklig till att vi får falska minnen av att ha blivit utsatta för övergrepp. Våra jag är kort sagt oerhört föränderliga. Så vilka är vi egentligen, och vad styr våra handlingar som ju är det som andra ser av oss och uppfattar som våra jag? Och hur ska vi se på sådant som rättvisa när så mycket i våra liv inte alls ligger i vår egen makt att styra över? Är det verkligen jag som gjort mig förtjänt av något, eller har jag bara tur som blivit arbetsam och fått förmåga att fokusera? Det finns också något motsägelsefullt i att straffa människor när deras handlingar i så hög grad beror på hur deras föräldrar betett sig mot dem när de växte upp, vilka gener de råkat få, vilka människor de har omkring sig och vilka situationer de hamnat i. Sällan ställs väl denna problematik på sin spets lika tydligt som i krig, där ofta mycket unga människor som under värnplikten tränats i att lyda order försätts i extrema situationer och med mycket lite utrymme för eftertanke ändå förväntas bete sig rationellt och moraliskt. I Niclas Sennertegs biografi över Auschwitz lägerkommendant Rudolf Höss, Allt jag känner är att mina fötter gör ont, finns en talande scen återgiven. Höss förhörs i krigsförbrytarrättegången i Nürnberg om hur han såg på Himmlers order att mörda alla judar. Hade han inte kunnat vägra lyda order? Nej, svarar Höss: utifrån hela vår fostran var det otänkbart att vägra lyda order, oavsett vad för slags order det handlade om Jag antar att ni inte kan förstå vår värld. Naturligtvis var jag tvungen att lyda order och nu måste jag ta konsekvenserna. Han tycks både anse att han var ett viljelöst offer för omständigheterna och att han är ansvarig för det han har gjort. Det går inte ihop. Det går att diskutera hur viljelös just Rudolf Höss egentligen var. Sennerteg menar i sin bok att han snarare agerade utifrån stark ideologisk övertygelse, men faktum kvarstår att det finns många studier som visar att vi kan förmås att göra saker som går helt på tvärs med våra normala uppfattningar, om bara auktoriteter och omständigheter driver oss att göra det. Vi kan emellertid inte se på människan som bara ett offer för omständigheter. Hela samhällsordningen skulle falla om vi slutade betrakta alla som i någon mening både fria och ansvariga för sina handlingar. Samtidigt är det ohederligt att inte beakta att yttre faktorer styr oss i väldigt hög grad. Hur ska vi lösa upp denna knut? Kanske räcker det inte att bara hålla människor rättsligt och moraliskt ansvariga? Kanske skulle vi också behöva aktivt efterfråga att människor skaffar sig insikt om hur de själva och andra fungerar - hur lättpåverkade och utifrånstyrda vi är. Vi lever i en tid då instrumenten för att manipulera oss förfinas hela tiden, av företag som vill sälja saker till oss och av stater och organisationer som vill styra oss politiskt. Men det finns ju inget som säger att vi inte kan göra motstånd. Kan man tänka sig att alla medborgare erbjuds en psykologisk värnplikt där vi lär oss grunderna i hur vi människor fungerar och hur vi kan bygga och freda våra egna psykologiska gränser? Det skulle kanske som bonus också kunna ge en hälsosam samhällsinjektion av ödmjukhet inför både våra egna framgångar och andras motgångar. Omständigheternas orättvisa märks på många sätt i vårt samhälle, i sjukjournaler, bidragsstatistik och i brottsregistret. Den klokaste vägen framåt kan inte vara att i efterhand försöka kompensera för alla dessa olikheter, utan att i möjligaste mån göra omständigheterna mindre orättvisa och människor mer medvetna om både dem och sina egna sköra och töjbara jag. Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Men om det är så att vi skapar vår egen verklighet så är vi också ansvariga för våra handlingar. Ansvariga både inför oss själva och varandra. Lisbeth Gustafsson är TV-reportern som lämnade nyhetsjournalistiken för att få samtala om tro och livsfrågor i samhälle och kyrka. Hon arbetar idag som författare och journalist och är hedersdoktor i teologi vid Uppsala universitet. Se människan, är Lisbeths motto. Se människan mitt i nyhetsflödets dramaturgi utan att förminska eller förringa hennes möjlighet att vara människa. Orden är viktiga för Lisbeth - men också tystnaden. I klostren och öknen hämtar hon näring för sitt andliga liv. Och delar gärna med sig av frukterna... Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

Förtalsutredningen med Joakim Lundell i centrum växer, Pressetiskt dilemma när toppolitikern Fredrik Federleys privata relation får politiska konsekvenser, hemlig massgrav utanför Östersund begravd Förtalsutredningenen med Joakim Lundell i centrum växer För ungefär ett år sedan kunde vi avslöja att influencern Joakim Lundell figurerar i ett förtalsmål efter publiceringar om en före detta samarbetspartner. Det handlar om youtube-videos om en annan influencer, JOZ of Sweden. Efter vår rapportering avstod Kanal 5 och D-play från att sända ett avsnitt ur Lundells egen dokusåpa där det gjordes underhållning av konflikten med en inhyrd ambulans. Joakim Lundell menade att han inte gjort något fel, och kallade vår reporter för en råtta. Trots att det nu gått över ett år, har något åtal om förtal ännu inte väckts. Så vitt vi vet har varken Joakim Lundell eller någon annan ännu delgivits misstanke om brott. Men förundersökningen pågår fortfarande och den har vuxit. För på Youtube har anklagelserna mot Joz of Sweden, eller Johan Sernebrink, inte slutat. Tvärtom kommer ständigt nya videos som lockar hundratusentals tittare. Reporter: Terje Carlsson. Ekot hemlighåller brottsrubricering i fallet Fredrik Federley Förra veckan kom uppgifter om att Fredrik Federley, toppnamn inom Centerpartiet, har haft en relation med en man dömd för grova sexualbrott mot barn. Federley meddelade själv att han på grund av relationen fallit isär, sjukskrivit sig och tagit paus från politiken. Den här veckan har bilden av vad som hänt klarnat mer och mer och Centerpartiet har meddelat att deras förtroende för Fredrik Federley är skadat. Den här historien har varit och är ett pressetiskt dilemma, vilket varit synligt i veckan. Ansvariga utgivare har valt helt olika när det gäller vilka detaljer som ska berättas. I grunden handlar det om att allt som rör topppolitikern Fredrik Federley har ett stort allmänintresse, men hur mycket skada ska hans ex-sambo, som inte är en offentlig person, behöva utstå för rapporteringens begriplighet? Tonchi Percan är reporter. Spridd nyhet om hemlig massgrav på Frösön överdriven För drygt en månad sedan kom nyheten om en hemlig massgrav på Frösön utanför Östersund. Det var Östersunds Posten som låg bakom avslöjandet och det dröjde inte lång tid innan hela landet pratade om en massgrav där mentalpatienter grävdes ner i hemlighet. Nyheten har både skakat anhöriga till de döda och upprört kommunpolitiker i Östersund. Men efter de inledande publiceringarna har det pågått en livlig debatt på Östersunds Postens kultursida om tidningens förhållande till fakta och godtrogna tillit på hörsägen. Reporter Alexandra Sannemalm.

Vi testar på poddandet. Till nästa vecka ska det klippas och göras lite snyggare. Ansvariga utgivare är Ultras Termos & Martin Mentell-Widolf

Det finns många teorier om vem som sköt statsminister Olof Palme 1986. Vi diskuterar inte mördaren i detta avsnitt. Vi diskuterar den politiska atmosfär i vilken mordet skedde och riktar blickarna mot en grupp som bidrog till att piska fram den stämning i vilken någon dåre ansåg sig manad att rikta vapnet mot Olof Palme.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vad är en Dog Listener? Vi pratar om naturligt ledarskap och att kommunicera med hunden via tysta signaler. Hur blir man utbildad Dog Listener? Vad krävs? Lyssna med och bli inspirerad! Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 46: Vad är en Dog Listener? dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om konsultationer vi minns. Mervi berättar om hur dålig hon kände sig efter en konsultation och hur rädd hon var vid en annan. Celest berättar om hur hon fick göra en akut konsultation via telefon. Lyssna med och bli inspirerad! Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 45: Hundkonsultationer vi minns dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Hur påverkar det indragna litteraturpriset anseendet för de övriga nobelpriserna? Ansvariga för kemi, fysik och medicin svarar. Vi hör om odling av embryon och av hjortron och hur Turing bidrar till sötvatten. Beskedet att inte dela ut något litteraturpris i år var rätt, men hela historien påverkar ändå nobelprisets anseende totalt sett, säger företrädare för de naturvetenskapliga priserna. I Veckomagasinet hör vi också om framsteg i att odla både mänskliga embryon och hjortron, och om hur kodknäckargeniet Alan Turing nu visar sig vara framsynt kemist gällande avsaltning av havsvatten.

Välkommen till podden Hundkommunikation. I dag svarar vi på frågor om: konflikt i flocken morrar vid matskålen valpfrågor Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 44: Hundfrågor från er lyssnare dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. I dag har vi igen besök av Jan Fennells son, Tony Knight. Join us when Tony Knight, International Dog Listener, answers our questions about our lovely four legged friends. Tony Knight who’s currently in Sweden running his dog behaviour classes across the country: 23-25 april in  Nyköping 27-29 april in Stockholm Get more information about his classes here: info@tonyknightdoglistener.com Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 43: Tony Knight answers our questions dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. I dag har vi besök av Jan Fennells son, Tony Knight. Join us for a talk about pack behaviour and hierarchy in dogs and ‘people’ with International Dog Listener Tony Knight who’s currently in Sweden running his dog behaviour classes across the country. Get more information about his classes here: info@tonyknightdoglistener.com Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 42: Pack behaviour in dogs and ‘people’ dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om hur man får båda hund och barn trygga tillsammans genom naturlig kommunikation. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 41: Barn och hund i trygg relation dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Gäst i podden. Åsa Dahlskog berättar om en svår tid i sitt hundägarskap. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 40: Två hundar på tio månader dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Det svåraste i hundägarskapet där alla påverkas är när det är dags att säga farväl till en kär familjemedlem. Vi berättar om egna erfarenheter och aktuella händelser. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 39: Att säga farväl till hunden dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om naturligt ledarskap. Vad gör hunden lycklig och trygg? Zeleste berättar om kommunikation med sina barn. Likheter och skillnader. Mervi berättar om Jan Fennell Foundation Course som nyss har varit i Stockholm. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 38: Vad gör hunden lycklig och trygg? dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Mervi berättar om hur en vanlig dag med hundarna kan se ut. Celest berättar om hur hon hjälpte Mojo när hon blev rädd för ljud när de var ute och reste. Lyssna och få värdefulla kommunikationsverktyg till ditt hundägarskap. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 37: Vardag med hunden, vad är viktigt – vi berättar dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om stress som kan leda till missförstånd och konflikt och hur många hundar stänger av (frys) när situationen blir för svår för dem. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 36: Oops nu kollapsar flocken dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Snabb genomgång på top 10 vanligaste problemen som hundägare kontakter oss om. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 35: Top 10 vanligaste hundproblem dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om hur vi kan få tryggare och mer stressfria hundar genom att bygga vårt inre ledarskap. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 34: Det inre ledarskapet dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Hundträning eller våld – var går gränsen? Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 33: Det dolda våldet! dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. När förväntningar kraschar – det blir inte alltid som man tänkt sig men det kan blir bra ändå. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 32: När förväntningar kraschar dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. I detta avsnitt pratar vi om situationer där hunden kan reagera och ställa starka frågor. Lyssna med och bli inspirerad. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 31: Hundens starka frågor dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Får man vara irriterad på sin hund? Hur hanterar vi negativa känslor som kan uppstå i vardagen? Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 30: Förbjudna känslor i hundägarskapet dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi önskar dig ett riktigt gott nytt år med lite sista minuten tips i hundkommunikation inför nyår. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 29: Sista minuten tips inför nyår dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om problem i hundägarskapet och om det finns problem då kan man göra en ny start. Vad har varit bra och mindre bra senaste året? Är det dags att ändra på hundkommunikationen? Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 28: Nytt år, ny start dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. När hunden tar över promenaden så ägaren blir otrygg. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 27: En relation som ska byggas – inte ett krig som ska vinnas dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Hundkursen var en katastrof! Hur vet jag vad som är rätt hundkurs för mig och min hund? Bli inspirerad här i podden! Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 26: Hundkursen var en katastrof dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Utmaningar och tankar i olika åldrar. Vi pratar om livet från valp till senior och allt däremellan. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 25: Från valp till senior – vi pratar om olika åldrar dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om att ta med hunden vid julfirande och tips på hur man kan hjälpa hunden att koppla av och lite annat hundprat. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 24: julfirande med hund och lite annat dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om inkallning och delar med oss av våra egna utmaningar och ger dig tips och tankar. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 23: inkallning – tips och tankar dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Hur vi mår påverkar våra hundar. Mervi berättar om sin ångest som skapade större problem med hennes hund. Lyssna och bli inspirerad. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se.             Inlägget Avsnitt 22: Hunden känner hur du mår dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om fyrverkerier och andra rädslor. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 21: Rädslor, fyrverkerier och annat dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Det blir allt vanligare med stök och hot på bibliotek. Ansvariga politiker och chefer försöker ofta sopa problemen under mattan. Eller så sveper de sig i normkritisk ideologi och går till angrepp mot dem som vill ha ordning och lugn. Allmänhet och medarbetare lämnas i sticket. Samtidigt måste man inse att bibliotekskrisen är del av ett större ordnings- och trygghetsproblem som bottnar i utanförskap och bristande integration. Det menar juristen och journalisten Paulina Neuding. Hon samtalar med PJ Anders Linder.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Snabbkurs i hundkommunikation, Celest Vienne frågar och Mervi svarar. Få insikt i vardagskommunikationen med din hund med tips och verktyg som tar dig i rätt riktning. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 20: 10 snabba frågor om hundkommunikation dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Separation, vi pratar om hundar som reagerar när vi lämnar dem ensam hemma. Om hur det hör ihop med andra saker i er relation. Vi pratar om varför och vad vi kan göra för att göra ensam hemma träningen tydlig och trygg. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 19: Lämna hunden ensam hemma dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. När hunden hoppar på dig eller andra då ställer den frågor. Vad och hur du svarar avgör vidare utveckling. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 18: Hundar som hoppar – vad betyder det? dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Lek är lära för livet. Med rätt kommunikation har ni roligt och bygger rätt roller. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 17: Lek är lära för livet dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. När pressen blir för stor kan symptomen bli en mani. T.ex hunden jagar svansen eller ljuskatter. Lyssna med redan nu! Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 16: Min hund jagar svansen dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om hur det kan bli stressigt när gäster kommer till dig. Mervi berättar om första tiden med Kenzo och hur hon gjorde för att gästerna skulle kunna komma in utan att bli utskällda. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 15: Stress när gäster kommer till dig dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Matproblem, vem har kontroll på matsituationen ‘egentligen’? Vi pratar om mat som är överlevnad och kommunikation som kan förvirra hunden. Lyssna med! Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 14: Matproblem, vem har kontroll? dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om stress i hundägarskapet och hur stress kan skapa en ond cirkel. Vi ger dig tankenyckeln till en nystart. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 13: Stress i hundägarskapet dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Tanker om och kring hundrädsla och hur vi kan på ett lugnt sätt ta ansvaret så båda de vi möter och vår hund mår bra. Ett avsnitt där även du som inte har hund kan få tips och tankar hur du kan bemöta en hund ute i samhället. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 12: Tanker kring hundrädsla dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Den aggressiva familjehunden och farliga möten under promenaden. Celest Vienne berättar om när hon blev rädd för hundar. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 11: Den aggressiva familjehunden dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Celest Vienne har flyttat och hennes hund ställer lite extra starka frågor genom att bland annat hoppa på henne. Hur svarar hon och vad är det som pågår i hunden? Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 10: Är det problem eller är det frågor? dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om semester, hur kan vi kommunicera med vår hund när vi återförenas om hunden varit hos hundvakt. Vi pratar också om att hunden kan ignorera när vi återvänder. Vad pågår? Känner du skuld om du lämnat bort din hund? Vi ger dig tankar och tips. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 9: Semester och förändringar dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi svarar på lyssnarfråga som handlar om kärlek. Hundar kan sätta stop för romantiken mellan oss tvåbenta och vi förklarar varför och ger tips hur vi får hunden att koppla av så kärleken blommar. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 8: Hunden sätter stop för kärleken dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Vi pratar om koppelrelation. Straff eller säkerhet. Vad pågår i hunden och hur kan vi kommunicera för att skapa trygga promenader. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 7: Hund och koppel dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Se hundmöten med hundens ögon. Vi pratar om hundmöten, våra erfarenheter och misstag. Detta är del 2 av 2. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 6: Hundmöten. Del 2 dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Har du också en hund som skäller vid hundmöten? Lär att känna igen hundens friska signaler och hur du kan förebygga svåra hundmöten. Detta är del 1 av 2. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 5: Hundmöten. Del 1 dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. I dag fortsätter vi titta på varför hundar skäller och hur du kan förstå och hjälpa din hund i situationer där den börjar skälla och även förebygga situationer – låt inte din hund lyckas att misslyckas. Detta är del 2 och du hittar del 1 i avsnitt 3 i podden. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 4: Varför skäller hunden? Del 2 dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. I dag identifierar vi varför hunden skäller och hur du på olika sätt svarar beroende på vad som pågår för att ni ska utvecklas på bästa sätt. Vi tar upp minst tre anledningar till att hunden skäller. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Inlägget Avsnitt 3: Varför skäller hunden? Del 1 dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Välkommen till podden Hundkommunikation. Podden som handlar om vardagslivet med hund och att du som hundägare får tips, råd och insikt i allt som har med hundar och människor att göra. Avsnitt 1 – vem är Celest Vienne och Mervi? I första avsnittet får du veta mer om oss bakom denna podcast. Vi heter Celest Vienne och Mervi Kärki. Vi jobbar båda två som Dog Listeners och utbildar hundägare i hundens kommunikation. I detta avsnitt pratar vi om hundägarskapet och hur vi kan se vår värld genom hundens ögon. Vi pratar om hur vi kan utvecklas i hundägarskapet och skapa en trygg relation med vår fina vovve. Ansvariga utgivare: Mervi Kärki och Celest Vienne, Hundkommunikation.se. Välkommen att lyssna! Inlägget Avsnitt 1: Vilka är vi? dök först upp på Podden Hundkommunikation.

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Socialantropologen Anna Hedlund bodde i tre månader i hutumilisens läger i Demokratiska republiken Kongo och intervjuade både dem som deltagit i folkmordet i Rwanda och den yngre generationen som fått ärva samma världsbild. Hennes forskning handlar om att försöka förstå förövarna bättre. Under folkmordet i Rwanda dödades närmare en miljon människor, framför allt tutsier. Efter det flydde minst lika många hutuer till grannländerna, många av dem till Kongo-Kinshasa. 20 år senare lever hutumilisen fortfarande i läger där, i ett av världens mer våldsamma hörn, och för strider mot olika grupper. Många var barn eller inte ens födda när folkmordet inträffade. Andra var med. Men målet för dem alla är att komma tillbaka till Rwanda. Anna Hedlund deltog i det vanliga livet och intervjuade samtidigt flera av de boende i lägret. De direkta frågorna om våldsutövandet ställde hon inte här, utan till avhoppade gerillamedlemmar där hon kunde få andra svar. Totalt sett var hon 15 månader i Kongo, så tiden i gerillalägret var alltså en mindre del. Där handlade det mer om att försöka förstå vilken världsbild och ideologi de förmedlade till varandra, från den äldre generationen till den yngre. Allt blev till en doktorsavhandling vid Lunds universitet, som hon försvarade i somras. Lena Nordlund lena.nordlund@sverigesradio.se

Kaliber avslöjar hur personal på häktet i Mariestad stängde dörren om 23-årige Leo som hängt sig i ett duschrum. Först efter nio minuter, när ambulansen kom, fick Leo första hjälpen. Ansvariga har bemött skandalen med tystnad, arrogans och rena lögner. Kaliber har det bandat. Reporter: Anna Jaktén Producent: Sanna Klinghoffer Programledare: Kristina Hedberg