Podcasts about Lomma

Han fick diagnosen Parkinsons sjukdom 2017, och arbetade då som grafisk designer.Efter diagnosen tog livet nya vändningar. Han skrev för första gången i sitt liv en dikt som tonsattes och han började också sjunga i kör. Hör Benny Nielsen från Lomma i Skåne, om vad sång och musik betyder i livet med Parkinsons sjukdom.Detta avsnitt av Parkinsonpodden har möjliggjorts med stöd av Navamedic, Transcutan AB, Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie. Navamedic, Transcutan AB,Merz Therapeutics Nordics AB och Abbvie, har ingen påverkan på programval eller innehåll.Programledare: Anders StålhammarTekniker/bollplank: Inge Amundsenhttp://www.parkinsonpodden.seanders@parkinsonpodden.sewww.alltomparkinson.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

LUKSUSFELLEN FOR KJENDISER! John Arne Riise, Geir Kvarme og Bård Hoksrud lider ingen nød. Mens vanlige folk må kutte ned i Snickers-forbruket, sløser kjendisene bort en sykepleierlønn på Hermes-vesker og ost. Serien "I lomma på Silje (2019-2021)" gir en sniktitt inn i kjente folks privatøkonomi, men vi får også se hvordan de innreder hjemme, hva de spiser og hvor de handler.   John Arne Rise gjør et sympatisk inntrykk mener Emil, mens Stefan slakter den tidligere fotballproffens smak i interiør. Men begge to avslører at de har et crush på skuespiller Geir Kvarme.  

Fönsterbytarna Håkan och Christer har rest hit från södra Sverige. Vi får höra om den märkligaste familjen på länge och även ganska mycket ålderdomligt sex… Länk till Beijer Open: https://www.thomsons.se/beijeropen2024  

Olle Meijer slog Jonas Buuds klassiska svenska rekord på 100 km. Bo Pelander blev förste man över 80 år att klara 100 miles på 24 timmar. Annars var det damerna som dominerade på båda distanserna, med Nikita Steiner på 100 km och Therese Fredriksson på 24-timmars som svenska mästare. Tobbe Gyllebring upprepade sitt SM-guld i en dramatisk herrtävling på 24-timmars. Med Johnny Hällneby vid bisittarmikrofonen blir det ett fullmatat avsnitt med fokus på den stora ultrafesten i Växjö. Men det har hänt mer i ultravärlden. Petter Engdahl knep till exempel en golden ticket till Western States, som trea i Canyons 100. Och på hemmaplan har det varit backyards i Lomma och Lillsved, samt Munkastigen Trailrun. Kapitel: 0:42 Intro med Johnny Hällneby 2:51 Filmpremiärer, kvinnor i backyard ultra & uttagningar till trail-EM 7:53 Internationella tävlingar 14:09 Svenska tävlingar 16:00 VXO Ultrafest 19:50 SM 100 km, damer 28:57 INTERVJU Nikita Steiner 40:49 Eftersnack Nikita Steiner 44:54 SM 100 km, herrar 49:21 INTERVJU Olle Meijer 1:04:10 Eftersnack Olle Meijer 1:10:04 SM 100 km, herrar (fortsättning) 1:18:46 SM 24-timmars, herrar 1:39:12 INTERVJU Tobbe Gyllebring 1:51:58 Eftersnack Tobbe Gyllebring 1:54:08 INTERVJU Bo Pelander 2:03:10 Eftersnack Bo Pelander 2:04:34 SM 24-timmars, damer 2:14:33 INTERVJU Therese Fredriksson 2:26:02 Eftersnack Therese Fredriksson 2:30:38 Kommande tävlingar  

I dag funderar jag på det där med att lära sig av sina erfarenheter. Typ saker man testat och lärt sig och kommit fram till att : Det där gör jag nog inte igen. I går blev jag sjösjuk på en stillaliggande båt i Lomma hamn. Jag tänker att det där gör jag nog inte om igen. Idag undrar jag vad finns det för grejjer som ryms under rubriken Det gör jag aldrig igen i ditt liv? Är det så att du aldrig kommer att försöka dig på ett maratonlopp igen. Eller är det så att du mulat in dig med ett halvt kilo choklad en gång i högstadiet och sen aldrig mer kunnat äta choklad? Fick du för dig att testa bungyjump eller fick för dig att själv äta en burk surströmming? Kanske har du bestämt dig för att aldrig mer gå på en blinddejt, i så fall varför? Dela med i kvällens Kvällspass, 020-22 10 20 är numret och jag sitter just nu vid telefonen.Vi drar igång 17:37 !Ansvarig utgivare Anna Stenberg

Idag sänder kvällspasset från en hamn. Och jag sitter i en sittbrunn på en båt i Lomma hamn. Och då tänker jag att vi ska snacka båtar och vad som hänt dig på en båt! Jag vill veta allt! Har du upplevt jordens festkväll på en ålandskryssning eller lärt dig segla i en optmistjolle. Kanske är det så att du faktiskt blir sjösjuk bara av att tänka på båtar. Eller så är du nästan född i en sittbrunn! Kanske har du varit med om det värsta, blivit kär i en person med båt och nu måste ni båta varenda ledig sekund. Jag vill höra om det allra bästa finaste eller värsta du varit med om på en båt. Dela med dig med dina allra bästa eller värsta båthistorier. Vi drar igång 17:37 och om jag inte blir sjösjuk så kör vi fram till 18:43. telefonnumret är 020-22 10 20 och jag ser så mycket fram mot att höra från dig. Skepp Ohoj!ansvarig utgivare Anna Stenberg

Mary Lomma was one of my student ministry volunteers (Associate Staff as I called them) working with our middle school girls. Mary is one of those volunteers you hope and pray for! She took everything she learned and never stopped telling people about Jesus Christ. Recently, Mary texted me a link to the story written below… ___________________________________   "STORY TELLER - MARCH 2023 ISSUE" When I was about 45 years old I felt like there was “more” I could do. Our oldest daughter Tina was just married. Tamarah was in high school and Nicholas had begun kindergarten. First time in over 25 years I wasn't working or having a preschooler around my legs. So, I volunteered to help our youth pastor Doug Edwards with middle schoolers.  After all, both our girls had been delightful people in middle school, so I was experienced!  So I thought. All the middle school adult helpers were herded over to Daytona Beach for a week-end “discipleship training” class.  My first time at Stavro's Pizza. The following Christmas break we boarded a huge bus in Eustis Fl.  It had king size bunk beds across the back.  Many kids had earplugs hooked to various electronic devices which helped them to isolate themselves.  Groups of boys practiced fart contests to the squeals of the groups of girls.  Giggles and chatter came from every direction and all this went on nearly all night as we traveled to some mountain in VA – where there was snow.  My buddy Karen Mielke and I huddled together under out blankets. Finally, the buses parked in a public park.  No snow yet. The drivers opened the sides of the buses and produced gas burners and hearty bacon, sausage, eggs, toast and all the good trimmings to a ravenous and tired gang. Soon Doug called out groups of kids and to one gang he said “You all go up that mountain with Mrs. Lomma for a bible study.”  I almost fell over!  I thought I was still in training!  I prayed as we hiked up that hill, feeling very insecure. I will never forget this 1st time. Of course with my handy discipleship leader's guide I was way ahead of the kids and actually captured their attention.  The lesson was about trust. Later we drove another several hours to the camp where we would stay a few nights doing mostly outdoor things with the kids. Still no snow.  A few more 1st time episodes for me.  And I thought this was a sledding trip and it would be so much easier than the high school skiing trip! Horseback riding – Oh sure I did that a lot as a kid.  Fast forward to age 45, mother of 3, not wanting to die riding a wooded trail up and down steep banks and forging a half frozen creek! I shot a few bullet prayers that day too! But the coup de grace for me was the next day.  Our fearless leader Doug took us way up a hillside to a small raised up building on the edge of a cliff.  I had no idea of the coming test of my faith and bravery in front of the kids as I was led to repel off that cliff backwards from the raised building.  I was carefully strapped into a harness attached to a pulley system of ropes.  A guide instructed me, with much reassurance, on the joys and safety of just falling backwards out of a perfectly safe building and how to push my feet gainst the side of the cliff as I gently bounced and dropped to the bottom of the ridge! WHAT! Was I crazy? My heart was pounding in my chest.  I really loved and trusted Doug and was confident he did not want me to die, but to be an example of trust to these kids.   I cheerfully, although in my heart reluctantly, conceded to this act.  YIKES! All went well, but the amazing part was, I think the greatest lesson was mine.  I really had to trust the harness, the man with the ropes and Doug's confidence. But in my heart I was praying and trusting God! It is a whole another story where this week-end of 1st time trust events took me over the next 30 years of leading and discipling teens and women in the places Tony and I have been. You never know where trails will lead when you go the 1st time.  Just this trip prepared me for the trips to Hurricane Katrina cleanup, Hurricane Andrew in Homestead, Charlotte, Weddington and Asheville NC, West Virginia, Pass Christian MS, Eleuthera Island, a tornado torn town in Idaho, Myrtle Beach, Charleston, Chattanooga, Savannah and now back here in Mount Dora where my life is quiet for now – until the next 1st time! _______________________________ This episode is packed full of encouragement, laughter, and wisdom! Enjoy our interview with Mary Lomma on the Youth Worker On Fire Podcast. _______________________________ Looking for a new student ministry resource? You can read my book “Burn Up Not Out: A Student Ministry Fire Builder's Guidebook” here: https://amzn.to/3PtBTIy Listen to more episodes from the Youth Worker On Fire Podcast here: https://bit.ly/3saDyYq _______________________________ EPISODE CREDITS Email us at: youthworkeronfire@gmail.com Hosted by: Doug Edwards Theme Song: "The One and Only" by The 808 (Listen to more at: https://bit.ly/3FTYIAJ ) Intro/Outro Voiceover: Michael Helms ( https://www.youtube.com/@MichaelTheSoundGuy ) Edited by: Secret Roots Music House    

I dagens avsnitt har Vilgot 4 år från Lomma och Alfons 5 år från Tyresö önskat en saga om två monstervänner. Följ med på ett äventyr där vi träffar ett snällt jättestort monster från Kina och dess oväntade vänskap med ett annat monster. Med hjälp av monstrets magiska knappar lär de sig att sprida vänlighet och förståelse, och tillsammans förändrar de människors syn på monster och vänskap. Vi kommer även att lära oss intressanta fakta om just monster. Så sätt på hörlurarna och följ med på en resa fylld av vänlighet och förståelse, där vi upptäcker hur monstrens magiska knappar kan förändra världen. Stötta podden och få tillgång till nya sagor även lördagar och söndagar!⁠⁠ ⁠Gå med i ⁠⁠⁠Magiska Godnattsagor-klubben! ⁠⁠⁠ Skicka gärna in egna förslag på vad nästa saga ska handla om via ⁠⁠⁠⁠⁠⁠www.magiskagodnattsagor.se⁠⁠⁠⁠⁠⁠  Följ oss på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Sökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt. 

La collection NFT de NFT Business sur Uncut.fmAujourd'hui nous avons retrouvé de vieilles connaissances dans le NFT Morning.Pour commencer Benitch.eth qui est revenu sur son Katmonstarz (Room #270: Art et Digital Fashion) et qui est venu nous parler de l'évolution du projet du projet, avec le lancement en direct de la room de la collection Katzwalkers, une collection de 2500 chatons avec des mécanismes très originaux…Ensuite place à Claudia Lomma coanimatrice de NFT Business avec son mari, l'artiste Benjamin Spark qu'on avait reçu il y a un an déjà (Room #231). Ensemble nous sommes revenus sur les avantages du Web3 pour les créateurs de contenu. L'occasion pour elle de revenir sur le lancement de leur collection NFT sur la plateforme Uncut.fm de Carlos Diaz (Room#303, Interview de Carlos Diaz) Et enfin le retour de Paulette pour ses coups de gueule: le Sewer Pass de Yuga Labs, ses coups de coeur les Mutant hounds ou encore “Sartozy” (End of Sartoshi) et ses alphas, la collection The Ponzi…Pour aller plus loin:* Compte Twitter officiel des Katmonstarz / Katwalkerz* Compte Twitter de Benitch.eth* La collection NFT de NFT Business (sur Uncut.fm)* Compte Twitter du podcast NFT Business* Profil LinkedIn de Claudia Lomma* Compte Twitter de Paulette This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.nftmorning.com

Ei spesiell sak rystar EU-hovudstaden Brussel: På private adresser fann belgisk politi fleire titals millionar euro i kontantar stappa nedi koffertar og papirposar. Dei som no er mistenkt for korrupsjon er blant Europas mektigaste politikarar. Kor skadeleg er dette for det europeiske demokratiet? Hør episoden i appen NRK Radio

Qui se cache derrière la génération Alpha née avec le web 3.0 ? on en parle avec Claudia Lomma du podcast NFT Business (https://nftbusiness.tech/)

Claudia Lomma, à l'origine du podcast NFT Business (NFT Business le Podcast qui vous parle des business construits sur la Blockchain) , nous parlera du Web 3.0 et de son ancrage chez les jeunes.

Norske medier følger helt slavisk det som Demokratene og liberale medier sier. Fox er den eneste store kanalen som ikke sender live fra høringen. Men det betyr ikke hva norske medier sier. At Fox er pro-Trump. Det er altfor enkelt. Fox har ikke omtalt filmen til Dinesh d'Sousa: 2000mules om valgsvindelen. Selv Laura Ingraham er usikker. Men Tucker står helstøpt. I bisetninger legger han inn et spørsmål om noen virkelig tror at den gamle mannen i Det hvite hus fikk ti millioner stemmer mer enn Obama.   Videoen er klar til å sees via Odysee, der vi nå har en egen Podcast kanal! Lag en konto på Odysee her! – Odysee vil da gi oss poeng som hjelper oss å klatre i algoritmene! Følg oss på Rumble. Følg oss også på PodBean, iTunes og alle steder der podcasts finnes. Husk å rate oss med 5 stjerner, så flere likesinnede sannhetssøkere finner oss der! Bestill gode bøker fra Document forlag: Kjøp «Et varslet energisjokk» her!  

Quick Lil Joints #1 • A mix of shorter tracks to check for, each under 2 minutes in length. Tracklist: 1. Lomma - Interlude 2. BLÄCIO - müün 3. Cee Savvy - The Best 4. P-Ski - B-Boy Things 2.0 5. DRX - Paletero • These tracks have also been added to our Single Spotlight Playlist over on Spotify: https://spoti.fi/3u4O2sY • Follow us: @studymusicgroup on IG and tweets @studymusicpods • This episode is supported in part by Public and the Public App: Easy Mobile Investing on iOS and Android. Try it out using our link: http://share.public.com/studymusicgroup and we're hooking up the SM podcast family with $300 to get started on your investing journey. Get the app, pick the stock you like, and BOOM! you're getting hooked up. Don't like it after trying? You're free to sell the stock and cash out the $300, no questions asked. Support the podcast by trying it out today, you won't be disappointed! --- Send in a voice message: https://anchor.fm/studymusicgroup/message

Ny statistik om hur vi flyttar visar att folk drar från Bengtsfors och Lomma men lockas till Knivsta och Göteborg. Varför bor du där du bor? Och hur hamnade du där? Statistikmyndigheten (SCB) presenterade precis nya siffror kring vart vi flyttar i Sverige. Fler flyttar från än till Stockholmsområdet visar de, och många vill till Göteborg och Malmö. Viss magnetism också i Knivsta verkar det, men motsatt effekt på skånska Lomma som bryter trenden efter många år av inflyttande nu vill folk därifrån istället. Dalsländska Bengtsfors är det också många som lämnar. Hur kommer det sig att du bor just där du gör? Var det ett aktivt val att flytta dit eller råkade bara bli så? Vad är fördelarna och baksidorna med ditt område? Har du bott där jämt eller är alldeles nyinflyttad? Eller är du kanske på väg därifrån, och vart ska du då?Karlavagnen onsdag leds av Christian Olsson och drar igång 21:40 i P4. Var med och gör programmet genom att ringa 020 22 10 30 från kl 21, eller maila karlavagnen@sverigesradio.se. Välkommen in i Sveriges största samtalsrum!

För drygt en månad sedan genomfördes världens första transplantation av ett genetiskt modifierat grishjärta till en människa. En milstolpe som väcker etiska funderingar. Grisen som donator - men hur etiskt är det?Operationen fick stor uppmärksamhet, och många ansåg att det hela var banbrytande och förebådade en lösning på organbristen.  Idag har vi bjudit in Kristofer Hansson, docent i etnologi vid Malmö universitet, som menar att transplantationer av den här typen väcker många etiskt komplicerade frågor och att allmänheten behöver involveras i diskussionen. Hur ska det gå till?Valdeltagande i Sverige är högt, men ojämnt. I valet 2018 röstade 93,9 procent av de röstberättigade i Lomma, men bara 72, 8 procent i Haparanda. Vilka konsekvenser får det här? Och vad kommer Haparanda att göra för att öka valdeltagandet? Om det pratar vi med Monica Westman, valnämndens ordförande i Haparanda (C) och Anders Knape, ordförande i Sveriges kommuner och regioner (M).Den tyske förbundskanslern Olaf Scholz har presskonferens tillsammans med Rysslands president Vladimir Putin samtidigt som vi sänder. Varken Scholz eller Frankrikes president Emmanuel Macron ville gå med på att ta ett ryskt covidtest inför mötet med Putin, och vi frågar oss varför.Den danska succéserien Borgen har nypremiär, med undertiteln 'Riket, makten, äran', och Louise är förbittrad för att den inte går att se i Sverige. Och hur får man bukt med disken på jobbet? Dessutom slår Louise ett slag för det hederliga, analoga pappret, vars förträfflighet hon hävdar ställer dataskärmar i skuggan.Programledare: Louise Epstein Bisittare: Daniel Alling Producent: Jennie Sjöström 

Die Resterampe und die Beschaffungskriminalität. ## Februar 2022 1. Cassetteboy — Rage Against the Party Machine (Rage Against the Party Machine — 17. Januar 2022 — Not On Label) 2. The toten Crackhuren im Kofferraum — Living the Dream (Gefühle — 15. Oktober 2021 — Bakraufarfita Records) 3. Kreidler — REVERY (Spells And Daubs – 28. Janaur 2022 – Bureau B) 4. Herr von Grau — Ziehn Digger (Freiflug — 9. August 2013 — Grautöne Records) 5. Jah Wobble — Socialist (Metal Box : Rebuilt in Dub — 19. November 2021 — Cleopatra) 6. Weak Signal — The Ruling Class : Is Monstrous (Best Friend — 1. Januar 2022 — Mag Mag) 7. Kee Avil — See, my shadow (Crease — 11. März 2022 — Constellation Records) 8. King Gizzard & The Lizard Wizard — It's Got Old (Live In Brisbane '21 — 27. Januar 2022 — Needlejuice) 9. Ty Segall — Pictures (Harmonizer — 29. Oktober 2021 — Drag City) 10. Lomma — T.Hanks (T. Hanks — 21. Januar 2022 — Lomma) 11. Kick — Attention (Attention — 21. Januar 2022 — Not On Label) 12. Eliphino — Maelstrom (Hypercolour Patterns Vol. 13 — 28. Januar 2022 — Hypercolour Records) 13. Mr Jennings & 23 Odd Cats — Nemeowsis (Nemeowsis — 24. Januar 2022 — Not On Label) 14. MK — Drunkard (Our Vision — 22. Januar 2022 — wavforme) 15. µ-Ziq — Cleaning (Bleep 100 Tracks 2021 — 24. Dezember 2021 — Bleep) 16. PJ Harvey — The Words That Maketh Murder (Let England Shake : Demos — 28. Januar 2022 — Island) 17. mila moon — wood (wood — 19. Januar 2022 — Not On Label) 18. Norwegian Rocky Horror Show Cast — Alltid Lys Hos Frankenstein (The Rocky Horror Picture Show — 1993 — Ode Sounds & Visuals/ Castle Music / Ode Sounds & Visuals / Castle Communications) 19. sawyer dust – SCORE II (SCORE II – 20. Januar 2022 – Not On Label) 20. Mexican Rocky Horror Show Cast – Un Relato Bien Extraño Y Muy Pasado (The Rocky Horror Picture Show — 1993 — Ode Sounds & Visuals/ Castle Music / Ode Sounds & Visuals / Castle Communications) 21. Squarepusher — Deep Fried Pizza (Bleep 100 Tracks 2021 — 24. Dezember 2021 — Bleep) 22. Distorted Vortex — the dark lord (Recovery — 8. Januar 2019 — FrostSelect Music) 23. SAGZ & MeSo — Do It Like (Liberate Volume 1 — 27. Januar 2022 — JIYU) 24. The Beaches — Let's Go : JFK MSTRKRFT Remix (Let's Go – 7. Januar 2022 — Universal Music Canada) 25. ZLEN - Hackstock (Liberate Volume 1 — 27. Januar 2022 — JIYU) 26. Katali — Great Attractor (Our Vision — 22. Januar 2022 — wavforme) 27. Sana Shenai — Aumbea (Warm Former — 21. Januar 2022 — les albums claus) 28. Bady-Dorzhu Ondar & Shodekeh — Oidupaa Style (Embodiments – 28. Januar 2022 — Ear Up Records) 29. John Zorn — Piram (New Masada Quartet — 29. Oktober 2021 — Tzadik) 30. Viagra Boys — Girls & Boys : Patrik Berger Remix (Welfare Jazz deluxe edition — 28. Januar 2022 — YEAR0001) ### Informationen * Märzsendung auf Pi Radio: 11. März 2022 um 1:00 Uhr * Märzsendung auf dem Nachtprogramm der Freien Radios (zZ Radio Corax, Radio Blau, u.a.): 11. März 2022 und 13. März 2022 um 0:00 Uhr (Wenn alles gut geht) # Subtracks Neuste Errungenschafften und ungespielte Neuveröffentlichungen. Das was von einer Hitparade übrigbleibt, trocken wiederverwendet, um die Datenhalden abzubauen. *

”Som folkvald kommunpolitiker måste jag ta ansvar för att alla barnen i Lomma kommun ska ha en bra utbildning. Lägger jag då ut det på en friskola så har jag helt tappar rådigheten.” Om liberalkonservativa argument mot marknadsskolan, om hur dagens skolsystem går stick i stäv med demokratiska principer, om behovet av professionalism i skolstyrning och varför objektiva kvalitetsmätningar i skolan är en illusion.  Robert Wenglén är moderat kommunalråd i Lomma och lektor i företagsekonomi. Han har forskat om svensk skola och professionalism, och skrivit sin doktorsavhandling om rektorer i friskolor. På senare tid har han blivit uppmärksammad för sitt arbete med återkommunalisering av välfärd i Lomma, och för sin hårda kritik mot marknadsskolan. Här kan du se samtalet i oredigerat video-format: https://www.youtube.com/watch?v=GGTuDdJKyig   Citat från Robert Wenglén: ”Det svåra är inte att nå likvärdighet i en skola eller i ett klassrum, det svåra är att hitta en likvärdighet mellan skolorna. Därför blir det lite fånigt när friskolor säger ‘Ja men kolla här vad bra vi är, det är ju de dåliga skolorna som ska bli bättre.' Ja men det är ju ett system som ska bli bättre - det är ett ekosystem.”   ”Är det främsta målet vinst, då vänder man bak och fram på mål och medel. Det är oerhört viktigt att i den här typen av samhällsviktig verksamhet är pengar medel, och utbildning mål. Aktiebolagen har en annan logik där målet är vinst och produkten och kvalitén är medel.” “Det här är ett hot mot rikets säkerhet. Enligt skollagen så finns vissa värden som ska förmedlas. Vad händer när vi har kinesiska företag som äger svenska skolor? Eller överlag – bara en riskkapitalist i Geneve är ju problematisk i den aspekten.” ”Undervisning är ju inte plastproduktion, där vi kan mäta i efterhand att plastbiten blir som tänkt och att vi kan bestämma kvalitet på förhand. Det här är i första hand en samproduktion, där elevers engagemang är väl så viktigt som lärarens insats. Vad är det vi ska mäta kvalitet på? Elevens resultat och skolans insats är inte samma sak.”   Programledare: Ingela Netz och Per Kornhall.  Om du vill kommentera, ställa frågor eller föreslå ämnen och intervjupersoner är du välkommen att mejla per(a)kornhall.se eller ingela.netz(a)gmail.com. Läs mer om podden Kornhall & Netz och programledarna på Arena Idés webbsajt, https://arenaide.se/kornhall-netz/   Arena Idé är en progressiv, partipolitiskt obunden tankesmedja med fokus på arbetsmarknad, ekonomisk politik, välfärd och demokrati. Vi är en ideell förening och finansieras av fackföreningsrörelsen. En del av Arenagruppen.

God Jul och varmt välkomna tillbaka efter ett längre uppehåll av Surfpodden. I denna "smällkaramell" pratar vi med Johan Denker i hans shape-verkstad hemma i Lomma. Johan har på relativt kort tid skapat sig att namn i shaping kretsar inte bara nationellt utan även internationellt vad gäller hans kompromisslösa design för att uppnå det han anser vara den perfekta longboard shapen. Vi pratar shaping, glasning, färgmatchning, fenor, vanlife, surfklockor och mycket mer men även varför det kan vara "Kook" att surfa med leach , i vart fall på ett förutsägbart pointbreak och hur motiverat det är att ha 17 st elhyvlar!

Är födelseberättelsen kaotisk?Vad lär barnen oss när vi försöker undervisa?Och vad är egentligen målet och meningen med jul?Mats Zielke och Martin Wallén samtalar om jul och gemenskap, ljus och mörker. Om hoppet vi bär tillsammans och om lugnet och friden som infinner sig efter kaoset. Klicka här för att lyssna på samtalet: 199 - Tolkning pågårTexter för samtalet: Första Johannesbrevet 1:1-4, Lukasevangeliet 2:1-20 Temat för juldagen: Jesu födelseMats Zielke är församlingspedagog i Vallentuna församling. Martin Wallén är präst i Lomma.

Forced quarantine. Ankle bracelets to make sure you stay in a “Covid approved” hotel for taking the “wrong” kind of Covid test. Hawaiians are losing their freedom—but Levana Lomma is saying “Not on my watch!” Levana is my “Off the Bench” guest today - listen in an be encouraged! --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app --- Send in a voice message: https://anchor.fm/heidistjohn/message Support this podcast: https://anchor.fm/heidistjohn/support

We talk about the violations of law in Hawaii and around the country in place of executive orders. This is a fire episode you don't want to miss. Thank you Levana Lomma with www.forourrights.org you can find her on Instagram @for_our_rights_kauai --- Send in a voice message: https://anchor.fm/jeremy-lifsey/message Support this podcast: https://anchor.fm/jeremy-lifsey/support

Kocken om att möta döden och om sina största rädslor. Tareq Taylor är en av Sveriges mest älskade tv-kockar. Hyllades för SVT:s Tareq Taylors matresa där han reste med sin pappa Seif och bror Zafer till faderns hemstad Jerusalem. Han ses också i Trädgårdstider och i serien Tareq Taylors Nordic Cookery som har sänts i 100 länder. 2017 vann hann Kockarnas kamp i TV4 och under flera år har han lagat mat i Stjärnorna på slottet. Tareq Taylor berättar om hur hans liv har varit fullt av möten som fått honom att se världen med nya ögon. Det handlar om möten med inspirerande människor, möten med kulturer genom maten, mötet med döden och om att möta mig själv och mina största rädslor. Om Tareq Taylor: Kock, krögare, 51 år (fyller 52 30 juli). Född i Malmö, bosatt i Lomma. Tidigare Sommarvärd 2013. Producent: Saman Bakhtiari. Vill du få poddar, nyheter och direktsänd radio på ett ställe, ladda ner appen Sveriges Radio Play via https://sverigesradio.se/artikel/sveriges-radio-play.

I detta avsnitt träffar vi Sara och Philip, polisstuderande på Malmö Högskola. De berättar om testerna till polis, hur det är att studera, vanliga frågor de får och lite annat. Patrik nämner hur det gick under Valborg och information om den stundande E6-stängningen utanför Lomma. Håll till godo, gott folk!

Joar, Marte og Leif Ingvald diskuterer forslagene til den nye rusreformen som etter planen skal avklares i vår. 

För snart två år sedan tog Olof Persson farväl från fotbollen i samband med Europa League matchen i Istanbul i december 2018. Efter ett år i rekryteringsbranschen blev saknaden efter fotbollen för stor. I veckans avsnitt berättar Olof om sin nya framtid i fotbollsvärlden som tränare för nedflyttningshotade LB07 herrlag, tränare i MFF:s akademier i Bunkeflostrand och Lomma. Olof berättar också om sitt nya äventyr som student med studier på sports management utbildning på distans. Drömmen är ett jobb som sportchef eller klubbchef i framtiden. Det blir också Olofs funderingar om årets Europaspel och om lagbygget 2020. Välkommen till Blått Snack avsnitt 235 - direkt från Limhamn.

PEG Interviews XOPlasma BIO: XOPlasma founding foursome Johan Bejerholm (lead vocals / keyboards / guitar), Johan Fleetwood (lead guitar / vocals), Lars Kalthoff (drums) and Roland Svensson (bass guitar) joined forces in 2018, some 30 years after having dissolved the promising 80’s band ’Plasma’, who reached the finals of the 1982 nationwide televised Swedish battle of the bands - ’Rock-SM’. The competition was won by now world-renowned band Europe, with ’Plasma’ finishing as runner-up #3.
 XOPlasma songs are inspired by what made the 80’s great. Lyrics with a twist, melodies with a punch and coolness in a modern Indie sound. The first album ’New Bold Dream’ was released in June 2019. 
 Some comments within the first few hours of the album’s release: ’Awesome! Better than most stuff released today!’ ’Fantastic! Looking forward to seeing this band live!’ ’Wonderful music! Rock’n’Roll! Super thumbs up!’ ’Brings me back to the greatness of the 80’s again!’ 
 Our new single 'Stuck' (released in May 2020) is a song with strong melodies and lyrics, energy and passion. Indie rock at its best!
 All songs are composed and authored by XOPlasma, and mixed/mastered by Johan Bejerholm at World Studios, Sweden. We are inspired by many of the bands from the 80s like Simple Minds, Japan and Ultravox but also new bands as Muse and Coldplay. We are currently working on a full album, which will be released in this forthcoming summer “Letters from the future”. The first song from this album is “Time of our lives”. After that “Out of Miles” and “Stuck” was released in April and May 2020. Our singer and producer is a professional producer, mixer and composer who has been behind a few songs in the Eurovision song contest and his work has been sold and streamed billions of time. ”Bonbon” with Era Istrefi has been played more than 100 million times on Spotify and 700 million times on Youtube as one example. As CEO of World Studios in Lomma, Sweden for thirty years running, he has been producing and writing for countless artists including “Michael Learns to Rock” and “Arash”. ******* Our music can be found on every major streaming sites like Spotify, iTunes, Apple music, Deezer, Tidal and so on. Here is the link to Spotify: We are inspired by many of the bands from the 80s like Simple Minds, Japan and Ultravox but also new bands as Muse and Coldplay. https://open.spotify.com/artist/4NWcKoN1MyjB05fQ4fiFNn?si=esm8FS5ETNqyU55BLSholg We can be found on instagram and facebook on these links: https://www.facebook.com/XOPlasma-657228931356313/ https://www.instagram.com/xoplasma --- This episode is sponsored by · Anchor: The easiest way to make a podcast. https://anchor.fm/app --- Send in a voice message: https://anchor.fm/phantom-electric/message

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 23 oktober 2017. När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det här programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

New Tropical House song. Club version Mastered with TDR Nova and Ozone. 2020 All rights reserved - Mats Mörlund

Familjekamp i Vinkbo Backyard Ultra, vi snackar med arrangören Lillemor Bock. Intervju med Thomas Alm som springer genom hela Sverige. Dessutom: idégivaren vann WTF Backyard Ultra, snabbt slutvarv i Hofors varv efter varv, 42-timmars backyard på träning, Mount Everests höjdmeter uppför slalombacke, ett par fat-ass-evenemenag och en hel del annat. 0:45 Sally heta Van Nuland vann Little Dog Frontyard Ultra på snöpligt vis 2:10 Michael Ortiz springer 100 x 100 miles på 100 veckor 3:15 Zach Bitter ska slå världsrekord på 100 miles på löpband 3:56 Pepparkaksmannen och Roxen springer långt i The Great Virtual Race Across Tennessee 5:57 Intervju med Thomas Alm som springer genom Sverige för välgörenhet 15:42 WTF Backyard Ultra 16:38 Hofors varv efter varv 18:08 Fat Ass Sevede Reverse 18:48 Bjäre Runt 2nd edition 19:06 Stefan Ehrin och Kristoffer Wahlberg sprang Mount Everests höjdmeter i Hemlingbybacken 19:53 Lisa Amundsson sprang 20 backyardvarv på ö och Martin Scharp sprang 42 backyardvarv i Lomma 21:07 Vinkbo Backyard Ultra och intervju med arrangören Lillemor Bock 25:06 Hör av er om vad som händer! 25:53 Kommande evenemang https://ultramarathon.se/

Människans mått återutsänder 12 utvalda program. Större delen av det här programmet sändes första gången 13 november 2017. Det finns nog inget tillfälle under modern tid som tilliten till våra myndigheter varit så hårt prövad, som nu under Coronakrisen. Det här programmet från 2017 handlar om vad tillit till myndigheterna och vårdapparaten grundar sig på och vilken roll uppmätta resultat spelar för den här tilliten. Programmet gjordes i vår serie om att mäta risker, och frågan som ställs i programmet är vad som får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Got this idea for a laidback tropical beach type of song. With flutes and short plucky chords. Amin. 126 Bpm Update: Mixing done Update: Mastering in Ozone done

Avsnitt 97 är här nu motherfuckers och dom enda som får höra det i sin helhet är dom som tagit sig in i värmen på Under Produktion. Veckans Låt är en reklamlåt för svenska myndigheter, en fet idé som kom från en lyssnare. Därefter gör Örjan och Diddy ett försök att sälja in låten. Constructive Critique blir matigt och metodiskt när Prinzen ger Pastillen den mycket ärorika uppgiften att constructive critiqua Gallagher-brödernas senaste singlar och ställa dem mot varandra. Det splajs nya segmentet "Vad gör hen nu?" för andra gången nånsin (och även tredje på grund av tekniskt strul) och då är det lillbrorsan till en medlem från världens genom tiderna kanske största pojkband nånsin som är i fokus. Gammal Dänga är en riktigt gammal låt från Whoa-tiden och tillägnas en kommunpolitiker i Lomma som skitit i det blå skåpet. Allt detta plus snack om inceltätheten i Sverige samt Edvard Bloms senaste matskalp i avsnitt 97 av MUSIC GÖRNINGS PODCASTER. Hela avsnittet finns på https://underproduktion.se/mgp För att få tillgång reggar du dig här: https://underproduktion.se/register/mgp/ Läs mer om vilka podcastappar som stödjer RSS-länkar och instruktioner för hur man drar igång det här: https://underproduktion.se/appar

I denne episoden har jentene masse å fortelle deg om! Anne Britt er anklaget for svindel, Sigrun gir deg alt hva som har skjedd og gleder seg til å følge saken videre. Elisabeth har endelig fått dekket sitt behov med "the Bachelor", og hun har kanskje også smittet Sigrun med basillen. Kristin får også dekket sin lidenskap for "I lomma på Silje". Dette er bare av noe som blir snakket om i dagens episode. I studio: Elisabeth, Kristin og Sigrun.

Hva skal man skrive i bioen på Tinder, og hvor mange tragiske skjebner er det mulig å overhøre? Ellers har Stine har blitt drapstruet, og Linnea har oppsøkt lifecoach.Det betyr bare en ting: Ny mandag på Kvinneguiden.Bonus: Vi skal på mini-turné! Billetter i salg onsdag 5. februar, sjekk Kvinneguidens venners venner på Facebook for datoer og billettinfo!https://www.facebook.com/kvinneguidensvenner/ See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Lomma är mitt uppe i en gir för att bli en innovativ och blomstrande kommun och det är Katarina Pelin som styr vid rodret. Hon berättar om sina erfarenheter av hur man leder en organisation mot en hållbar utveckling och vad det innebär. Vilka möjligheter kommer med stora kollektivtrafiksatsningar och hur drar man bäst nytta av dem? Och vad finns det egentligen för likheter mellan Lomma och Hongkong? I studion finns Caroline Ljungberg Toulson och Axel Persson.    

Kan en app få tilgang til mikrofon og kamera selv som du har sagt nei? Og hva med betalingsterminalene? Disse kan være dårlig sikret og gi adgang til virksomheten din. Sårbarheter er “big business” både for kriminelle organisasjoner og nasjoner. Bug bounty-programmer er et insentiv for å belønne de som oppdager sårbarhetene. Usikre betalingsterminaler (0:28)Bug bounty - insentiv for å finne feil og sårbarheter (8:15)Android spionering (21:24) Du finner oss også på Facebook.Helt sikkert lages av Cyberon Security og produseres av Shaw Media. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Anthony Lomma (Joey Heaven). Anthony is the drummer in Perth based rock superstars in waiting Joey Heaven, he's a fine example of a young musician perfecting his craft! The band have an album out that was released in May 2019 called Burn Bright.

Motopodden: en podcast om motor og alt mulig annet. I denne episoden diskuterer vi Tesla, DJI og litt YouTube! ---------------------------------Linkeboksen-----------------------------------------https://www.facebook.com/groups/2926304154061510/-------------------------------------------------------------------------------------Sosiale medier:Instagram @MotopoddenInstagram.com/MotoPodden Våre YouTube-kanaler:https://www.youtube.com/dekkanikerenhttps://www.youtube.com/mrdrakenhoff

"Vi vil ha penger, baby, en bag med penger. Cash til å kjøpe all dritten vi trenger.", proklamerte rapperen Oral Bee i år 2000. Vel, denne uken i Eliteserien Fantasy er vi mange som har nettopp det. Denne episoden av Bonuspodcasten handler nemlig om dobbeltrunden som er runde 2 og om man skal svi av chipen "Rik Onkel" allerede nå. Hvordan kommer Brann-laget til å se ut? Får Berisha plass? Hvem ser ut som de beste poengplukkerne hos Molde? Kan man satse på noe defensivt fra VIF? Og kommer KBK samlet til å stå med minuspoeng etter runden? Vi diskuterer også om det er noen enkeltkamp-spillere som er interessante og tar spørsmål fra postkassi'n. Ti stille og lytt! Episode 61 av Bonuspodcasten - selverklært som Eliteseriens første fantasypodcast. Bonuspodcasten gir deg tipsene og triksene du trenger for å spille Eliteserien Fantasy.

För detta avsnitt åkte jag till Lomma utanför Lund för att träffa arenapopbandet Royal Prospect. Här kan du höra oss prata om deras musik som har tagit dem till bland annat USA och Japan.

Hva skal vi med klokke-lomma? Hvor tidlig går det an å komme for tidlig? Er den norske ski-dominansen skadelig for ski-interessen i verden? Kan en røver bli politi?

Lomma-Karlaplan med Denise Rudberg och Anders de la Motte. Dina vänner i vardagen.Sök inte längre, i den här podden hittar du allt du behöver. 80-talsnostalgi, filmtips, mat, musik, TV-serier och självklart - böcker och hur man skriver dem. Samt en väldig massa skratt. Med oss har du aldrig tråkigt. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Oh yeah, we back! I veckans E&D Zone gästar vårat svar på Nyhetsmorgons doktor mikael och nära vän Anders. Snackisar som Brees rekord i en bekväm vinst över Washington, benet på Gano i en jämn match i Charlotte och svenska kickers från Skåne med mera diskuteras. Trion diskuterar även nästa veckas matcher och förhoppningsvis har oraklet Erik mer fel and rätt denna vecka. Som alltid, tack för att ni lyssnar och vi ses nästa vecka! 

Oh yeah, we back! I veckans E&D Zone gästar vårat svar på Nyhetsmorgons doktor mikael och nära vän Anders. Snackisar som Brees rekord i en bekväm vinst över Washington, benet på Gano i en jämn match i Charlotte och svenska kickers från Skåne med mera diskuteras. Trion diskuterar även nästa veckas matcher och förhoppningsvis har oraklet Erik mer fel and rätt denna vecka. Som alltid, tack för att ni lyssnar och vi ses nästa vecka!

Vi sänder från Öland där vi letar efter insekter som liftar med andra insekter. Och ger vi oss in i knopparnas värld tillsammans med arboristen Claes Lööw. Programledare är Jenny Berntson Djurvall. Insekter som liftar? Finns det? Vår fältreporter Josefin Nilsson möter biologen Helena Lager från länsstyrelsen i Kalmar län strax intill Ölands största fornborg - Gråborg. Här i ett område som kallas Hässleåsen finns svart majbagge. Dess larver åker snålskjuts på en annan insekt.  Och så är det ju just nu som vi tittar, kanske otåligt, på alla knopparna på träd och buskar. När ska världen slå om från ljusbrunt till ljusgrönt? Men knopparna är faktiskt spännande i sig. En vacker miniatyrvärld som har fångat arboristen Claes Lööws intresse. Han har gjort en bok om hur man kan skilja träd och buskar åt bara genom att titta på knopparna. I veckans reportage tar Naturmorgons Helena Söderlundh en promenad i Lomma med Claes som knopp-ciceron. Vem är det som hittar det överraskande i naturen? Jo, ofta är det barnen, konstaterar Mats Ottosson i veckans kråkvinkel. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I takt med Kinas økonomiske fremgang øker landets ambisjoner om innflytelse på verdensbasis. Totalitære og udemokratiske prinsipper eksporteres og internasjonale institusjoner som Haag-domstolen og FN ignoreres. Mange land demper sin kritikk av Kinas menneskerettighetsbrudd i bytte mot økonomisk samarbeid. Med pisk og gulrot har Kinas lange arm også nådd Skandinavia. Endelig kan norske statsledere reise … Fortsett å lese #4 I lomma på Kina?

I detta avsnitt sitter vi ner hemma hos Bo Hejlskov Elvén i Lomma och diskuterar "Lågaffektivt bemötande" samt utforskar hur denna metod kan gifta sig med ett förebyggande förhållningssätt. Bo hjälper oss förstå forskningen som metoden bygger på samt hur den är ämnad att appliceras.

Dammet från asbesten orsakade cancer och svåra andningsbesvär. Ledningen på eternitfabriken i Lomma visste om farorna men sa ingenting. Sveriges största arbetsmiljöskandal är ett faktum. I september 1979 dör fabriksarbetaren Gunnar Nilsson på sjukhuset i Lund. Han har diagnosticerats med asbestos, en sjukdom som gör att lungorna stelnar och man får svårt att andas.  Gunnar har jobbat 42 år på eternitfabriken i Lomma, som är den största i sitt slag i Sverige och under 70 år tillverkas det eternitprodukter där som säljs över hela världen. Eternit är en blandning mellan asbest och cement, ett material som ska hålla för evigt. Under decennier har arbetarna andats in farligt asbestdam utan att ha blivit informerad om farorna och när fabriken stänger 1977 visar det sig att hundratals arbetare blivit sjuka eller dött efter att ha jobbat där. Ledningen visste om farorna med dammet. Men sa ingenting.  Reporter: Anna Landelius Producent: Arvid Hallberg Mixning: Mattias Miselli Programmet spelades in 2018.

Jonathan Lomma is a literary agent with William Morris Endeavor and former child actor. He represents authors, directors, lyricists, writers, and choreographers such as Terrence McNally, Arthur Laurents, and Edward Albee. We talked about what it was like working with such major writers like the triple-play above, as well as: What made him go to law school even though he was a child actor. Jonathan’s theory of how musicals changed after 2001. How an emerging writer gets on his radar. His favorite quote about working closely with people on the “other side” of the table. And more.   Keep up with me: @KenDavenportBway www.theproducersperspective.com  Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Tillit är nödvändigt för att samhället ska fungera. Vad får oss att lita på läkare och myndigheter, när de presenterar oss för olika risker? Och vilken roll spelar de uppmätta risksiffrorna? Vi är utlämnade till tillit. Eftersom det är omöjligt för varje enskild människa att skaffa tillräckligt med kunskap för att förstå hur olika riskmätningar går till, är vi alltid beroende av andra. Men vad är det som gör att vi litar på vissa riskbedömningar, och inte på andra? Människans mått närmar sig frågan genom en blandning av personliga berättelser och filosofiska resonemang. Varför är tilliten till det svenska vaccinationsprogrammet så hög? Varför lyssnar vi på en läkares bedömning och inte en annans? I programmet hör du: Niklas Vareman, filosof och forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Erika Wall, sociolog och forskare, Mittuniversitetet i Östersund. Kathy Falkenstein Hagander, barnläkare och hälsovårdsöverläkare på Region Skåne. Sten Anttila, projektledare på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, samt forskare vid Vetenskap och beprövad erfarenhet, Lunds Universitet. Sara Riggare, forskare på centrum för Hälsoinformatik, Karolinska Institutet. Marie Hosinsky, ekonom Svensk Försäkring. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Reportrar: Pernilla Ståhl, Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Programmet kommer från Umami Produktion i Malmö.

Sofia Hagbrand bor i ett område som riskerar stora problem med översvämningar i framtiden. Dagligen ställs vi inför olika riskvärden som vi förväntas hantera. Men vad får oss att agera på en risk? "Det var ingenting vi vägde in i vårt beslut". Så säger Sofia Hagbrand som nyligen köpt ett hus på Falsterbonäset i Skåne, om risken för att havsvattennivån ska stiga på grund av klimatförändringar. Vi ställs alla inför olika risker dagligen, och ofta kommer de med ett mått. Men en siffra är bara en siffra. Vad är det som gör att vi motiveras att försöka göra något åt vissa siffror, medan vi struntar i andra? Det här programmet rör sig från att hantera översvämningsrisk, till att hantera riskerna med sjukdomarna diabetes och Parkinson: två sjukdomar som skiljer sig åt när det gäller mätbarhet. I programmet hör du: Sofia Hagbrand med sonen Morris, husägare i Falsterbo. Henrik Djerv, samordnare för klimatanpassning, på Länsstyrelsen Skåne. Sara Riggare, Parkinsonpatient och forskare i Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma. Anders Frid, diabetesläkare. Reportrar: Jesper Cederstrand, Lisa Karinsdotter Pålsson och Fredrik Pålsson. Programledare och producent: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Jonas Mattsson. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

I MOD-poddens tredje avsnitt träffar Simon och Micaela 23-åriga Beatrice (Bea) Halby från Lomma i Skåne. Hon är nyligen uppsatt på väntelistan för ett par nya lungor som följd av hennes sjukdom cystisk fibros. I avsnittet berättar Bea om hur det är att leva i väntan på nya organ, om hennes sjukdom och hennes tankar kring en transplantation och om drömmar och mål i livet. Har du några frågor till oss på MOD-podden? Hör av dig till podden@merorgandonation eller ta kontakt på oss via Facebook @merorgandonation eller vår hemsida www.merorgandonation.se Foto: Beatrice Halby

När Cecilia Cederstrand skulle ha barn gjorde hon KUB-testet. Sannolikheten för Downs syndrom var 1 på 92. Hur förstår vi en sådan risk? Och hur påverkas vår förståelse av att vi mäter risken? Människans mått är tillbaka med fyra nya program om att mäta risk. Det här är det första programmet i serien. Det finns en självmotsägelse i idén att risk ska gå att mäta, eftersom risk handlar om något som kanske aldrig kommer att inträffa. Men sannolikhetsberäkningar är lika gamla som det moderna samhället, och med förfinade metoder blir de faktiskt mer och mer exakta. I det första programmet försöker vi förstå hur fosterdiagnostik fungerar, och vi skildrar några av de etiska, matematiska och pedagogiska utmaningar som sannolikhetstester ställer oss inför. I programmet hör du: Cecilia Cederstrand, som berättar om sina reaktioner på en förhöjd sannolikhets-siffra som hon fick när hon var gravid. Charlotta Ingvoldstad Malmgren, genetisk vägledare och medlem i Svenskt Nätverk för Information om Fosterdiagnostik. Christine Leeb-Lundberg, barnmorska i Lomma kommun. Erika Wall, sociolog och riskforskare vid Mittuniversitetet i Östersund. Reportrar: Jesper Cederstrand och Lisa Karinsdotter Pålsson. Producent och programledare: Fredrik Pålsson. Ljudmix: Johan Chandorkar. Människans mått är ett program från Umami Produktion.

I dagens radio bubb.la avhandlas bland annat mängd inbrott i Lomma sjunker efter grannsamverkan, Ung vänster förlorar statligt bidrag, William S Lind om lokalism som motkraft till globalism samt Shakespeareporträtt på University of Pennsylvania ersätts med foto föreställande svarta lesbiska poeten Audre Lorde för att öka mångfalden. http://radio.bubb.la/radio-bubb-la-2012/

Regeringens vision är mer svensk och ekologisk mat. Hur är det i kommuner och landsting? Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i våra skolkök, äldreboenden och sjukhuskök. Det är jättegott. Jag brukar inte gillar korv, men jag gillar det med ris.Eleverna Molly Klinteman, Felicia Christensson och Milla Nilsson som går på Ängelholms Montessoriskola äter lunch. På porslinstallrikar ligger en av dagens två rätter. Morötter och korvgryta.Det är korv Stroganoff och ris.Har ni någon koll på var maten kommer ifrån? Nej, jag vet inte vad riset kommer ifrån, det har jag säkert glömt.Vad tror du korven kommer ifrån? Kanske grisen.Morötterna då? Från ett frö.Vad tycker du är viktigast med maten? Att det är gott. Och ekologiskt. Det är bra.Stefan Löfven i regeringsförklaringen 2014:En långsiktig livsmedelsstrategi tas fram för att öka matproduktionen i Sverige och stödja svensk och ekologisk matkonsumtion.Visionen om mer svenskt och ekologiskt på tallriken är tydlig. Hur ser det ut i verkligheten?Idag handlar Kaliber om maten i kommuner och landsting om maten våra skolbarn, äldre och sjuka äter.Frågan är om målen i skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar går hand i hand med regeringens.Sven-Erik vad har du ätit för lunch idag? Jag åt ugnsgratinerad torsk. Det var fantastiskt gott.Sven-Erik Bucht (S) är landsbygdsminister och den som är ytterst ansvarig för arbetet med att ta fram en nationell livsmedelsstrategi den som ska leda till mer svensk och ekologisk mat. Han satte igång med jobbet dagen efter statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring 2014 då han som nytillträdd statsminister nämnde strategin första gången. Planen är att ha den klar till försommaren. Vi är ett av få länder i Europa som saknar en nationell livsmedelsstrategi. Vi har alla möjligheter att producera mycket mera livsmedel i Sverige. Och det anser regeringen att vi ska göra. Det skapar jobb på landsbygden, men det handlar också om att vi har en hållbar produktion i Sverige. Vi har väldigt säkra och miljövänliga livsmedel och det vill vi ta vara på. Vi kan inte bara förlita oss på världen i övrigt att hämta allt käk utifrån. Vi måste producera själva också, säger Sven-Erik Bucht.Är svenska livsmedel viktiga? Mycket viktiga. Och framförallt är säkra och väldigt klimatsmarta jämfört med andra länder. Så jag vill väldigt gärna att svenska livsmedel konsumeras mer. Både i vårt land men också i världen i övrigt."De miljöregler vi har gör ju en kostnad"Vi är hos Bengt Johansson, på hans gård i Horred, en tätort i södra delen av Marks kommun belägen på västra sidan av Viskan. På visitkortet står det naturvårdare. Det är den stora delen med nötkreatur, det är de sköter betesmarker och naturmarker och sånt, säger bonden Bengt Johansson, som driver vidare gården efter sina föräldrar. Han har gjort den ekologisk och har här 400 kor och så en hel del mark. Det är intresset som man tycker, att förvalta det kulturlandskapet som vi har då va.Att gården är ekologisk innebär bland annat att det inte används kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer här och att djuren först och främst äter ekologiskt foder härifrån.På sommaren går korna på naturbete vilket också är en förutsättning för att gården ska få kallas ekologisk. Nu är det torkat gräs som Bengt Johansson skyfflar fram för hand som gäller. Det här puttar jag till flera gånger om dagen. Det finns ju maskiner för det här, men de kostar ju pengar och då måste man ju få bra betalt för sina varor om man ska kunna investera i ytterligare maskiner och hjälpmedel. Och så länge lönsamheten inte hänger med får armar och ork ta det istället, säger Bengt Johansson.Köttet från den här gården slaktas och styckas några mil härifrån och säljs sen på restauranger i närheten. Restauranger som stoltserar med köttets ekologiska stämpel och ursprung i menyn. Men till de offentliga köken kommer det inte, trots att ekologiskt kött hamnar högt på kommunernas önskelista. Sen är det väl oftast prislappen som styr, för vid upphandlingar är man ju två parter. Jag vill ha så mycket som möjligt och köparen vill ge så lite som möjligt. Men det vi måste trycka på från lantbrukarled är ju att offentlig upphandling måste följa svensk djurskyddslag, och de miljöregler vi har i Sverige gör ju en kostnad som gör att våra produkter blir mycket dyrare och då måste vi få betalt för det. Man måste vara konsekvent där, att ställer man en lag som kräver att vi ska ha mer utrymme till djuren, låg antibiotikaanvändning och att vi ska ha miljöregler som är långt vida övriga länder, då tycker jag att man ska följa själv och köpa enligt de lagar och förordningar, säger Bengt Johansson.Hej! Hej!Claes-Erik Bergstrand är också ekologisk nötköttsproducent. Hans gård ligger i Vallda i Kungsbacka, några mil från Bengt Johanssons gård. För några år sen serverades kött härifrån på skolor i Göteborg. Men priset gjorde att det konkurrerades ut av utländskt. Den grossisten fick billigare kravgodkänt kött från Holland vid det tillfället, säger Claes-Erik Bergstrand.Ville ni fortsätta sälja till kommuner? Ja, det är en prisfråga. Vi måste ju hålla de priser vi har för att kunna betala våra leverantörer som gör ett bra jobb.Kossor i fjärdedelar hänger i rader i krokar i taket. De hängmöras i fjorton dagar innan de styckas i rummet bredvid. Det är djur från den egna gården på andra sidan gatan men också från kravmärkta gårdar häromkring som hamnar i de stora vita frigolitlådorna som går till den privata marknaden. Det här är kött som ska till en hamburgerrestaurang i Kungsbacka som maler själva och gör hamburgare.Ekologiskt framför svensktMen Claes-Erik Bergstrand hoppas liksom Bengt Johansson i Horred att köttet kan nå förskolor, skolor och äldreboenden i närheten. Han säger att det skulle betyda mycket för ekonomin om det skulle gå att få till en leverans med kontinuitet vilket är förhoppningen med att leverera till en kommun. Han har nyligen varit i kontakt med Kungsbacka kommun. Det skulle såklart vara kul att leverera till den kommun man verkar i.Är de beredda att betala? Ja, det får vi se.Regeringen har som mål att vi ska producera och äta mer svenskt och ekologiskt. Så bönderna Bengt Johansson och Claes-Erik Bergstrand borde väl ha stora möjligheter att få in sitt kött i de offentliga köken. De är ju både svenska och ekologiska. Men så är det alltså inte - och vi undrar om det är så här det ser ut i hela Sverige?Kaliber går på jakt efter den svenska och ekologiska maten i skolkök, på äldreboenden och i sjukhuskök.För där - hos kommuner, landsting och regioner serveras runt tre miljoner måltider varje dag.Och det visar sig vara en hel del som står i vägen för svenska bönders mat i de offentliga köken.Enligt GPS:en ska det ta 27 minuter att köra från Claes-Erik Bergstrands gård i Vallda till centrala Göteborg. Det är drygt tre mil. För några år sen landade alltså en del av köttet från den ekologiska gården i Vallda i Göteborg. Men, inte längre.Vad ser vi, EU-ekologisk står det, det är en EU-jordbruksstämpel på den. Ja, Felix. Köttbullar, strimlad falukorv och skivad falukorv står väl där, du ser kanske.EU-ekologisk eller svensk-ekologisk?Gunilla Williander som är kökschef på Johannebergsskolan i Göteborg visar vad som står på de rostfria hyllorna i frysen. Det är kartonger med ekologiska nötfärsbiffar, ekologisk pytt i panna och MSC-märkt fryst fisk som används i nödfall när den färska inte räcker. Här har vi kycklingkorven, men det är ursprung Italien.Tillsammans letar vi efter klisterlappar på kartongerna som ska berätta hur innehållet är producerat om det är ekologiskt eller inte och varifrån det kommer. För de olika klisterlapparna berättar mycket, man kan kort säga att svenska ekologiska livsmedel med den svenska så kallade KRAV-certifiering har producerats under hårdare krav än samma livsmedel som kommer från ett annat EU-land och istället har en EU-ekologisk märkning. Det handlar framförallt om djurens välfärd, till exempel måste grisar få beta utomhus på en KRAV-gård till skillnad mot en EU-ekologisk gård och organisationen KRAV ställer hårdare krav kring slakt och djurtransporter.Nu vill ju regeringen att vi ska äta mer av den svenska och ekologiska maten och i frysrummet i Göteborg visar det sig att de ekologiska köttbullarna är gjorda på svensk nötfärs. Men annars är det som sagt EU-ekologiskt på det mesta, tyvärr, säger Gunilla Williander.Jag tar hjälp av Lena Ekelund Axelsson som är professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, eftersom jag vill ha reda på vilka livsmedel som egentligen är bra och på vilka sätt. Hon har speciellt intresserat sig för livsmedel och klimat- och miljöfrågor.Vi letar oss fram till köttdisken i en matvarubutik i Lomma och använder oss av det danska köttet för att jämföra kött från ett annat EU-land med det svenska. Man har helt andra regler i Danmark även för det ekologiska. Även fast det ekologiska danska är djurmässigt bättre än det konventionella danska så har man inte så strikta regler som de svenska produktionerna, säger Lena Ekelund Axelsson.Så det svenska ekoköttet är det högst upp i skalan? Ja, absolut. Ja.Sen kan inte Lena Ekelund Axelsson säga vad hon tycker kommer på andra plats. Men landsbygdsminister Sven-Erik Bucht slår som sagt ett slag för det svenska jordbruket, som han anser är tillräckligt bra som konventionellt. Svenskt så kallat konventionellt jordbruk brukar jag säga är egentligen det svenska miljöanpassade jordbruket och sen har vi det svenska ekologiska jordbruket som har speciella kriterier, säger Sven-Erik Bucht. Om vi nu importerar ekoprodukter istället för konventionella odlade så bidrar vi till ekologisk odling någon annanstans. Så det är en poäng med eko. Sen är ju en annan fråga om man i den offentliga sektorn ska bidra till det lokala näringslivet. Och det är ingen enkel fråga. Eller ska man tänka på något annat sätt. Ska man tänka globalt, vad som är billigast för eller ska man tänka på något annat sätt, säger Lena Ekelund Axelsson.Landsbygdsministern Sven-Erik Bucht brinner alltså extra mycket för den svenska maten. Frågan är hur det ser ut på de tallrikar som våra barn, äldre och sjuka får.Vanligt med ekologiska målNär Kaliber i en enkät frågar landets kommuner, regioner och landsting om deras mål för maten i de offentliga köken i våra skolkök, äldreboenden och sjukhusmatsalar till exempel så kör det allra flesta på med mål som i Göteborg. Där har man har mål kring andelen ekologiska livsmedel, men inga satta mål kring matens ursprung.198 kommuner och 17 landsting och regioner har svarat på Kalibers enkät och det visar sig att åtta av tio har mål för hur mycket av maten som ska vara ekologisk.Betydligt färre - två av tio - har uttalade mål om andelen svenskproducerade eller ännu mer lokala livsmedel. Ännu färre har mål om att den ekologiska maten också ska vara svensk.Flera ringer och mejlar mig och tycker att frågan om mål om den svenska maten är korkad eftersom den inte går ihop med lagen om offentlig upphandling (LOU) - lagen som kortfattat säger att man inte får premiera mat från det egna landet. Lagen bygger på EU-regler och syftet är det ska vara lika för alla inom EU. I praktiken innebär det att svenska ekologiska livsmedel har svårt i konkurrens med utländska ekologiska, eftersom de generellt är dyrare. Samma sak gäller för svenska konventionella livsmedel i förhållande till utländska. Naturligtvis vill vi köpa svensk mat, men nu är det så att Sverige är en del av Europa och då är det Europa som är varukorgen. Olyckligtvis är det så, säger Ulla Lundgren som jobbar på miljöförvaltningen i Göteborgs kommun med hållbar mat. Sen är det så att man naturligtvis vill ha mer svenskt, men det är en omöjlig ekvation. Det handlar om pengar naturligtvis.Råvarorna i den stora grönsakskylen på Johannebergsskolan skvallrar om kommande meny. Det är blandade rivna rotfrukter i stora plastpåsar och spänstiga röda tomater på kvist i kartong. Vi hittar ekologiska livsmedel som är odlade i olika EU-länder, bland annat Spanien och Holland. Men kökschefen Gunilla Williander skulle önska att mer av innehållet hade svenskt ursprung. Det är en prisfråga för det mesta. Är det några kronor så köper man hellre svenskt då, men det får inte skilja för mycket. Det får inte vara tjugo kronor kilot eller så, det blir väldigt mycket pengar om man ska göra för 1100. Då får man ha ett litet tillskott i ekonomin så hade det funkat, säger Gunilla Williander.Göteborgs kommun är alltså en av dem som har mål kring andelen ekologiskt. De har jobbat för att 40 procent av alla livsmedel som serveras på kommunens skolor, förskolor, äldreboenden och vårdboenden ska vara ekologiska 2018. Målet är redan nått. Hur mycket som är svenskt, det vet man inte. Och det är inte heller så viktigt. Det finns ingen skillnad egentligen i om köttet är producerat i Sverige, Danmark eller Polen. Frågan är hur de har producerats. Men sen finns det ett egenvärde i att man inte kör saker för långt, säger Ulf Kamne som är miljöpartist och kommunalråd i Göteborg med ansvar för miljöfrågor.Hur kommer det sig att ni vill ha ekologisk mat i kommunen? Därför att vi vet att det finns väldigt många fördelar, både för dem som äter men framförallt för den miljöpåverkan som matproduktionen innebär. Och det är egentligen det enda mätbara sättet att använda sig av. Alla andra mått, eller verktyg, man pratar om att köpa närproducerat och svenskt, det är så väldigt diffust och det är väldigt varierande vad man faktiskt får då, säger Ulf Kamne.Och om han skulle få bestämma själv så skulle han vilja att kommunen jobbade för att all mat som serveras här ska vara ekologisk så småningom.  Alltså, allt annat verkar ju tokigt. Vi kan ju inte säga att det är bra med en viss mängd bekämpningsmedel och syntetiska handelsgödsel och så där. Vi måste ju naturligtvis se att målet är 100 procent ekologiskt. Men det är ingenting som kommunen har bestämt och det är inget som vi har något årtal för. Och nu sitter vi i diskussioner kring hur vi ska se på det här för de närmaste två åren och då ska jag inte prata bredvid mun tror jag, för då blir de bara sura.Det finska exempletSari Väänänen jobbar som projektledare för Ekocentria i Finland. Det är en nationell utvecklingsenhet som jobbar för en hållbar matkedja och särskilt för de offentliga köken. I Finland har kommunerna valt en annan väg än de svenska.  We work both for organic food and finish food, but the most important thing is that it is local and finish food, säger Sari Väänänen och berättar att de i Finland framförallt jobbar för att maten ska vara lokal och finsk.Finland är ganska likt Sverige när det kommer till mat i offentliga kök. Vi är båda med i EU och har alltså samma regler att förhålla oss till och så erbjuder vi båda fri mat i skolan. Därför har jag valt att jämföra de båda grannländerna med varandra.En undersökning som Ekocentria har gjort tillsammans med Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet är 70 procent av maten i de finska offentliga köken från Finland och 15 procent är så kallad lokal mat vilket innebär att det är uppfött eller producerat i samma kommun som den tillagas och serveras i.I Sverige finns ingen heltäckande statistik över det här alltså varifrån maten, som landar i de svenska kommunala köken, kommer. Och vi lyckas inte heller ta reda på det eftersom majoriteten av kommunerna inte mäter ursprung.Istället har Kaliber tagit reda på vad kommuner och landsting har för mål när det kommer till svensk och ekologisk mat, så vi har inga siffror som går att jämföra med de finska.Why is it important for the public kitchen in Finland to have finish food? They want to support our farming system, they think that our farming system here is pure and clean, they want products with short transportation. And they think that the food is fresh when they buy it from near, and they think that the quality is better.Sari Väänänen på Ekocentria säger att lokalpolitiker i Finland vill stötta de finska bönderna, bland annat handlar det om de tycker att maten är fräschare när ursprunget är nära. Och så anser de att kvaliteten är bättre, säger hon. Det här har bland annat lett till att finska kommuner i hög grad säger nej till ekologisk mat eftersom mycket av ekomaten i Finland är importerad. Därför säger de nej till ekologisk mat, eftersom de hellre vill ha finsk eller lokal mat i de offentliga köken.Så, frågan som måste ställas är om inte EU är sura på Finland för att de aktivt jobbar för sina inhemska livsmedel. Men så är det inte alls, säger Sari Väänänen. Oh no, they are not angry. They also want us to use finish products.Hon säger att man i Finland använder sig av kriterier och krav inom lagen för att nå så mycket inhemsk mat som möjligt. I Sverige säger flera kommuner och landsting att lagen sätter stopp. Men även inom våra landsgränser går det att tolka lagen på olika sätt.Hej, jag letar efter matsalen. Matsalen har du där borta, om du går igenom glasdörrarna och följer efter barnen där borta så har du matsalen där.Tack så mycket!Ängelholms Montissoriskola är en skola i ett plan. Det var i den här matsalen vi började."Vi vill inte krocka med det svenska"Genom stora fönster som går hela vägen upp till taket ser man ner mot vattnet. I Ängelholms kommun står livsmedel från närområdet högst på listan. Bakom det här ligger till största del måltidschefen i Ängelholms kommun sen tre år tillbaka Jennie Andersson. När jag kom hit fanns det inget svenskt överhuvudtaget. Och man hade i stort sett inget ekologiskt alls. Första året när jag kom och vi mätte så hade vi tre procent ekologiskt och inget svenskt. Så kom jag rakt in i upphandlingen och vi satte jättemånga krav för att styra mot det svenska i alla fall, vilket lyckades väldigt väl, säger Jennie Andersson.Men det handlar inte bara om det svenska: Ängelholms kommun har också som mål att 25 procent av den mat som kommunen köper in och som sedan alltså hamnar på bland annat de här porslinstallrikarna här på Ängelholms Montessoriskola ska vara ekologisk nästa år. Men som det ser ut nu så är det där vi har satt gränsen. För vi vill inte krocka med det svenska mot det ekologiska. Vi vill ha inriktningen svenskt kött, och sen när vi har valt det ekologiska ska har vi valt vitkål, morötter och mjölk, sånt som vi vet är både svenskt och ekologiskt, säger Jennie Andersson.Du sa att ni inte vill krocka, är det lätt hänt? Ja, när man kommer upp till större mängd ekologiskt så finns det en risk att man kan krocka eftersom det inte finns så mycket svenskt ekologiskt kött att få tag i och det stiger i priser också.Om en halvtimme kommer första gänget elever till matsalen, yngst först. Christina Svensson och Stina Persson som jobbar i köket jobbar så att maten blir klar efter hand när eleverna dyker upp. Ris och bulgur kokas i stora bleck, grönsakerna till salladsbuffén hackas, rivs, kryddas och strimlas. Rödbetor, palsternacka jobbar vi mycket med. Rotselleri är de inte så glada för, men rödbetor är de jätteglada för. Så de kör vi i ugnen med lite salt och olja på. Sen kyler vi ner dem och smular ner lite fetaost. Och sen ut i salladsbuffén. Så nu har de börjat äta mer och mer av det.Och till dagens korv Stroganoff går det åt 17 kilo svensk strimlad falukorv till de fyrtio liter som ska ut idag. Det är det eller den vegetariska mexikanska grytan som går att välja mellan. I grytan så har jag lagt ekologisk krossad tomat. Sen föredrar vi att slå sönder löken så att den inte märks så tydligt i grytorna så får de i sig grönsaker i alla fall. Vare sig de vill eller inte.Allt färskt kött som serveras i kommunen kommer från Skåne. Morötter och potatis från Skåne eller Halland. Kycklingen är svensk. Och kommunen strävar efter att allt som köps in och serveras ska produceras så nära som möjligt antingen i Skåne eller Halland, eller Sverige det beror på vilka livsmedel det handlar om, säger Jennie Andersson.I upphandlingar ställer kommunen krav om bland annat tid till slakt, att kött inte ska vacuumförpackas och att djur ska bedövas helt innan det tappas på blod allt för att maximera chansen att det kommer från Sverige. Alltså svensk djurskyddslag är den som ställer mest krav och då tycker vi att då måste man leva upp till det kravet på det köttet vi serverar i restaurangen också.Vi är ju med i EU och det är ett frihandelsavtal. Går man inte runt det när man skriver upphandlingar som ni gör? Nej, egentligen med de kraven vi har ställt kan vem som helst lämna nu, alltså det spelar ju ingen roll vilket land bara du lever upp till alla kraven som vi har ställt. På så sätt gör vi helt rätt. Sen om det är en dansk som har en djuruppfödning som lever upp till alla de kraven så är det okej det också, men vi vet att de svenska djurskyddhållningsreglerna är de mest omfattande. Och då vore det ju konstigt om våra barn inte ska få köttet härifrån också, säger Jennie Andersson.Inga pekpinnarDet handlar alltså om en regering som vill att vi ska producera och konsumera mer svenskt och ekologiskt med betoning på det svenska - och kommuner och landsting som till största del satsar ekologiskt, men inte får till det, eller helt enkelt inte vill satsa på det svenska.Vi ska tillbaka till landsbygdsminister Sven-Erik Bucht. Han är medveten om de hinder som kommuner och landsting möter, och han är inte särskilt förvånad över att det är få kommuner som jobbar med satta mål för att få in svenska livsmedel. Och trots sin vurm för den svenska maten vill han inte styra över det. Jag känner att politiken inte ska gå in allt för hårt och säga vad du ska ha på ditt frukostbord eller lunchbord. Utan vi från politiken ska ge god information till svenska konsumenter och se till att det finns möjligheter att producera livsmedel på ett hållbart sätt. Sen är det konsumenten som får möjlighet att göra medvetna val.Så vi kan inte förvänta oss några nationella mål? Mål kan ju beskrivas på många sätt än med ett procenttal. Men jag är övertygad, när det kommer till den nationella livsmedelsstrategin att vi kommer att vilja öka vår totala livsmedelsproduktion i Sverige, säger Sven-Erik Bucht.Landsbygdsministern hoppas att de nya upphandlingsreglerna som är på gång ska ge en skjuts för den svenska maten och vill alltså inte genom den kommande livsmedelsstrategin ge några pekpinnar till det offentliga Sverige. Jag tycker inte att vi från nationell nivå ska styra hur kommunerna väljer att prioritera. Kommunerna i Sverige har ett självstyre och allra högsta grad i de här frågorna så måste de själva ta ställning i hur de prioriterar. Jag blir glad om de prioriterar höga djurskyddskrav eller ekologiskt, eller djurvälfärd och så vidare.Jennie Andersson, måltidschefen i Ängelholm, hoppas däremot på en hjälpande hand i och med livsmedelsstrategin: Det är väl ett stort hopp till den. Det kan inte vara meningen att om vi man vill ge barnen bra mat, att det ska vara så himla jobbigt att få det. Jag hoppas att den kommer att göra så att det underlättar för oss som upphandlar. Hade man kunnat skriva att det ska vara svenskt kött för att leva upp till det, så hade det underlättat väldigt mycket istället för att vi ska behöva skriva flera sidor för att få det.Reporter: Samira OthmanProducent: Annika H ErikssonKontakt: kaliber@sverigesradio.se         

Kaliber kartlägger de många turerna i spelet om ränteavdragen och söker svaret på vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner - och vilka som i det tysta har stått som vinnare. Grafik: Här skulle slopade ränteavdrag slå hårdast 10.30: Chatta med reportrarna om granskningen – Välkommen på visning. Här har ni ett prospekt. Längre in har ni min kollega som är ansvarig för visningen. Och jag kommer att visa er tvättstuga förråd och garage. Så det är bara att hugga tag i mig sen. – Toppen tack. – Tack. – Man får inte gå ut där Vilma. Bara titta. – Det här var ju trevligt rum. Grönskan här utanför är trevlig också. Och så har man en liten överblick över gården. Om man nu ska våga släppa ut de här, säger Kristin Carlsberg och tänker på lilla dottern Vilma. – Hur många visningar har du gått på? – Herregud! Det har varit hur många som helst. Nu har det varit så hysteriskt. Det kan ju inte fortsätta så här. Antingen blir det en sån där bubbla igen. Och så blir det problem för dem som lånat pengar. Men räntorna kommer säkert vara låga ett tag till. Man får ju tänka ett tag innan man gör ett sådant här stort köp. Det är lägenhetsvisning i centrala Göteborgs. En fyrarums lägenhet har ett utgångspris på nästan fyra miljoner. De senaste åren säljs bostäder så snabbt att de inte ens kommer ut till visning berättar mäklaren Leif Andersson. – Jag tror att många är otroligt less på att lägenheter försvinner innan före ordinarie visning. Så de räknar inte ens att det ska bli visning. – Hur har prisutvecklingen varit här i Göteborg? – Den är fortsatt väldigt stark. Jag tror det är 23,5 procent på tolv månader rullande. Och det var nästan likadant året innan. Det har varit en kraftig värdeökning, säger Leif Andersson. Men trots att en lägenhet är i attraktivt läge finns där en gnagande oro över dess värde. Johan Carlberg är en av spekulanterna med frun Kristin och dottern Vilma. – Med facit i hand har man varit orolig varje gång man köpt bostad. Hittills har det gått bra. Men någon gång ska det backa. Då är det bra att ha lite buffet också, vilket vi också har, säger Johan Carlberg. Även politikerna har blivit oroliga över de rusande bopriserna och har kommit överens om ett amorteringskrav som tvingar låntagare att betala av sina lån. Och allt fler röster höjs för att även ändra det så kallade ränteavdraget. Staten ger en skatterabatt på 30 procent. Ränteavdraget betyder till exempel att istället för 1000 kronor i räntekostnad blir det 700 kronor efter att staten sänkt skatten. Summorna syns sällan. Avdraget sker automatiskt i deklarationen. – Jag tänker inte ens på ränteavdragen idag utan det är en slags bonus när man får sin deklaration. Vi gör ju inga avdrag varje månad med ränteavdrag utan det är på något sätt pengar man fått tillbaks vid årsslutet, säger Johan Carlberg. – Vad tänker du kring systemet med ränteavdrag? – Tanken var nog god när man införde det. Om man tar bort det nu bli tufft för många. Vad händer om ett ränteavdrag försvinner? Vilka kan drabbas? Kaliber bestämmer sig för att granska en bostadssubvention som kan påverka hela den svenska ekonomin. För att förstå problemet lyssnar vi på utländska bedömare som länge varnat för konsekvenserna av det svenska ränteavdraget. Internationella valutafonden IMF besöker Sverige med en delegation som bland annat analyserat ränteavdraget. – Tack så mycket för att kom till presskonferensen om slutsatser från IMFs artikel 4- uppdrag till Sverige 2015, säger Craig Beuamont, delegationschef IMF. – Bostadspriserna är mycket höga och hushållens skulder är mycket höga och de båda ökar. Vi ser inte någon omedelbar risk, men vi ser enansamling av risker. Craig Beuamont berättar att av alla länder i EU är det Sverige som har de största skattesubventionerna för boende. – Sverige toppar ländernas ranking när det gäller skattefördelar för bostäder. Och en av de stora skattesubventionerna är ränteavdraget. Riskerna på bomarknaden gör att IMF tycker att Sverige stegvis ska ta bort ränteavdraget. – Vi tycker att det är ett mycket bra tillfälle att avveckla ränteavdraget. Räntorna är för närvarande mycket låga. Och bostadsmarknaden är robust. Det är den tidpunkt då marknaden kan absorbera en sådan förändring, avslutar Craig Beuamont. Den svenska subventionsmodellen med ränteavdrag har återkommande varit kritiserat av IMF och även EU. Så här lät det i Dagens Eko för två år sen: "Hård EU kritik mot höga svenska bostadsskulder. Precis som förra året är kritiken mycket hård mot skattereglerna för bostäder. Den svenska bostadsbeskattningen gynnar skuldsättning skriver EU-kommissionen. Annat EU kommissionen inte gillar är avdragsrätt för räntor och låg fastighetsskatt....." – Yes, Christophe André. – Hej jag heter Erik Palm och ringer från Sveriges Radio. Så kritiken mot ränteavdraget har alltså funnits länge. Även Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, har kritiserat ränteavdraget sen före millennieskiftet och rekommenderade att Sverige skulle sänka avdraget redan för åtta år sen. Christophe André på OECD bedömer att det svenska systemet ger högre bopriser och skapar en bubbla. – Det ger inte människor att bättre tillgång till bostäder utan det driver upp priserna. Om det fortsätter så här kommer det någon gång att bli en bubbla. Bubblan kommer att brista och det blir offer, säger Christophe André, senior ekonom OECD. Bolånen har fördubblats på tio år är nu är hushållens lån över tre tusen miljarder kronor. Men de låga räntorna har gjort att statens kostnader för ränteavdraget har legat på ungefär samma nivå. Problemet är att om de rekordlåga räntorna stiger, rusar statens kostnader i höjden berättar Mats Dillén generaldirektör på Konjunkturinstitutet. – Om vi blickar framåt när räntorna går upp kommer skulderna att finnas kvar. Och då kommer hushållens ränteutgifter öka väldigt mycket därmed de här ränteavdragen också. Så vi tror att de kommer att stiga ifrån 20-25 miljarder idag till 60 miljarder om tio år, säger Mats Dillén. Ränteavdragen kostade staten 27 miljarder ifjol. Kostnaden för ränteavdraget är därmed större än kostnaden för polisen som är 22 miljarder. Trots återkommande internationell kritik har Socialdemokraterna i regeringen hittills inte gjort någon förändring. De vill ha långsiktiga spelregler för bostadsägare. Så här sa finansminister Magdalena Andersson i våras: "Vi har inte haft några förslag om ränteavdragen. Det kan vi notera att det har moderaterna också varit tydliga med att de inte har. Så jag tycker inte att den frågan är aktuell." Kaliber bestämmer sig för att undersöka vilka som lever farligt om ränteavdragen försvinner – och vilka som har stått som vinnare. Och vi får oväntade svar. Vi återkommer till det senare i programmet. Men först backar vi bandet. Ränteavdraget visar sig härstamma från 1928. Principen var att betalar man skatt för sin bostad är det rimligt att även kostnader, så som ränta, kan dras av. Men när fastighetsskatten togs bort för närmare tio år sen ändrades inte ränteavdraget, trots att dåvarande moderatledaren Fredrik Reinfeldt tog upp frågan i valrörelsen 2006. " Och här är ekot. Moderatledaren Fredrik Reinfeldt gav nyss besked i Ekots utfrågning att han vill att alla villaägare i landet ska få lägre fastighetsskatt. Samtidigt är Reinfeldt beredd att titta på ränteavdragen för lånen på huset. – Man kan också överväga att titta på villkoren för ränteavdraget i det här sammanhanget. Men vi har inga färdiga beräkningar." Det visar sig var en alltför känslig fråga. Utspelet dras tillbaka bara två dagar senare. "Ja det gällde inte då och inte nu heller. Jag inser att jag inte är den här typen av robotpolitiker som man förmodligen måste vara i en valrörelse." Inte heller alliansen, som också fått upprepad kritik för ränteavdraget, rörde det. Men inte ens ett år efter alliansen lämnat makten, ändrar sig tidigare finansministern Anders Borg. Efter åtta år utan att röra ränteavdraget sa han nyligen till Sveriges Television att det kan behöva ändras. "Då finns det en risk att skuldsättningen stiger och då finns det skäl att överväga om man kan göra andra åtgärder till exempel att trappa ner ränteavdraget." Ansvariga politiker verkar alltså röra sig runt ränteavdraget som katten runt het gröt. På lägenhetsvisningen i Göteborg tycker Kristin Carlberg att priserna är hisnande höga. – Det känns ju lite läskigt att folk kan låna så här mycket pengar. Att man kan belåna sig så otroligt mycket. Mina föräldrar köpte ju hus på 90-talet. Då vet jag ju att räntorna gick upp hur mycket som helst. Och det blev ju tufft för dem. De har tre barn. Och det var inget de hade räknat med. Det känns lite läskigt det här. Varför sitter det så långt inne för ansvariga politiker att röra ränteavdragen? För att förstå riskerna med ändrat ränteavdrag tittar Kaliber på senaste gången någon ändrade det. Det var för omkring 25 år sen 1991. För de flesta halverades ränteavdraget mot idag och hamnade på 30 procent. I början på 90-talet föll bomarknaden i flera år och det tog nästan ett decennium innan bopriserna var tillbaka på samma nivå igen. Och enligt statens offentliga utredningar, SoU, var ränteavdragssänkningen en av orsakerna. Mats Dillén på Konjunkturinstitutet berättar om det branta fallet. – Huspriserna föll i storleksordningen 30 procent i reala termer i 90-talskrisen. Ungefär hälften av det har man uppskattat att det berodde på förändringarna inom ränteavdraget. Men då gick man också ganska fort fram. Och då ökar risken för mer abrupta rörelser på bomarknaden, säger Mats Dillén. Och även om kanske få numera minns att boprisfallet kom efter bland annat ett ändrat ränteavdrag, finns det de som påminns om det varje dag. – Jag sitter i en väldigt svår och trängd situation. Och vill inte förvärra det mer än det eventuellt är. Anders råkade ut för det många idag varnar om. Han bor i en stad i södra Sverige. Under 80-talet jobbade han som försäljningschef på olika IT-bolag. Vi kallar honom ”Anders”. Han heter något annat och hans ord är inlästa av en annan person. – Det första jag ägde var en bostadsrätt sedan köpte vi ett mindre hus, efter några år köpte vi ett större hus. Med garage och trädgård. Och till slut bestämde vi oss för att köpa ett hus utanför storstaden lite grand på landet, men ändå nära. Jag hade bra inkomster, min fru hade bra inkomster. Så vi kunde unna oss en del grejor plus att vi kunde spara också. Men så ändrades skattesystemet. – Vi hade väldigt förmånliga lån mot slutet på 80-talet. Situationen började ändras väldigt kraftigt. Räntorna steg otroligt högt. Och ränteavdrag har ändrats också. Alltså man kunde inte dra av hela räntan som man kunde göra tidigare. Man blev tvungen att strama åt väldigt kraftigt. Man tjänade samma pengar som tidigare. – Men kostnaderna steg? – Ja. Nu börjar en ond spiral. Han tvingas byta till ett billigare hus på grund av de nya reglerna för ränteavdrag. Men räntorna med lägre avdrag blir till slut ändå för mycket för Anders. Räntorna stiger till rekordnivåer och samtidigt råder en stor fastighets- och finanskris som ger hög arbetslöshet. Anders klarar inte betala lånet. Långivarna tvingar honom sälja huset på exekutiv auktion för långt mindre än han gav för det. Han hamnar nu hos Kronofogden med en miljon i skulder. – Vad hände med din familjesituation? – Naturligtvis började allting knaka. Fungerar inte ekonomin så fungerar ingenting annat i familjen heller. Och på något sätt kärleken försvinner också. Och han förlorar mer än sitt hem. Äktenskapet kraschar. Anders ekonomi klarade alltså inte av kraftigt höjda räntor och samtidigt ändrat ränteavdrag. Han har försökt bli kvitt skulderna i en så kallad skuldsanering. – Jag har begärt skuldsanering vid ett tillfälle och tyvärr har jag blivit nekad det. – Hur mycket har du i skulder nu? – Mina skulder ligger på över sex miljoner kronor inklusive ränta på ränta. – Så en miljon på 90-talet har växt till sex miljoner? – Ja... Anders blir svårt sjuk efter han förlorar sitt hem. Och än idag har hans liv stora begränsningar. – Det är svårt att bjuda folk när man inte har pengar som räcker för dagen. Det positiva är kanske att jag blivit en expert på hur många sätt man kan tillaga makaroner. – Vem är du arg på idag då? – Framförallt på mig själv. Och sedan kanske också på vissa banker och rådgivare. – Vad hade själv för ansvar här? – Det finns makter som påverkar en. Plötsligt blir man liten och hopplös. Samtidigt som man känner som vi killar gör en skam att vi tillåtit en sån här situation hända. Man skäms att man var kanske inte var tillräckligt observant. Skulder ger skam och leder till ett liv i det tysta berättar Anders. Men är Anders ett extremt undantag? Och vilka risker finns idag för att fler drabbas som Anders och inte klarar av ett sänkt ränteavdrag? – Här har ju dels antal ärenden vi hade för som kom in för försäljning under början på nittiotalet, säger Johan Krantz. Han är controller hos Kronofogden. Kaliber har genom en sökning i Kronofogdens dataregister fått ett svar på hur många som fick skulder i 90-talskrisen som fortfarande har kvar dem idag. – Det finns ju ett ganska stort antal personer som faktiskt har skulderna kvar här hos oss. Och de har nu levt med de här skulderna i över tjugo år nu. Man har sagt att det kan röra sig om 25 000 personer. I vissa fall har man sagt att det är betydligt fler. Problemet är att vi har ingen helhetsbild. Vi kan bara se vilka som finns hos oss. För varje enskild individ är det en personlig katastrof. En utlåningsfest för 25-år sen och tusentals lider fortfarande av skulderna. Men vilka skulle kunna drabbas idag om ränteavdraget tas bort? – Hejsan Hans Heggemann söker jag. – På SCB? – Ja. Kaliber besöker Statistiska centralbyrån och beställer fram unik statistik om hur beroende hushållen är av ränteavdraget idag. – Vad jag vet har ingen räknat på det här sättet tidigare och tittat just på de här grupperna som ligger under risk för fattigdom. Kalibers tar fram siffror som visar hur många hushåll som är skuldsatta och har betydande lån och därmed ränteavdrag. Definitionen av fattig är de som har mindre än sextio procent av genomsnittsinkomsten. Resultatet överraskar SCBs Hans Heggemann som tagit fram statistiken åt Kaliber. – Det är förvånande att så pass många som har så låga disponibla inkomster då ändå måste ha ganska höga lån för att komma upp i de här nivåerna. 65 000 hushåll har så låga inkomster att det klassas som under risk för fattigdom, men ändå så stora lån att de får göra avdrag på 500 kr per månad eller mer. Av dem är 24 000 hushåll barnfamiljer. – Vissa av dem kan nog vara beroende av det. Det är klart att ju större beloppet desto större är beroendet. Det finns ju de som hade ett belopp som var betydligt mer än de här femhundra kronorna. – Så för dem skulle det vara tufft om ränteavdraget avvecklas? – Ja, skulle kunna bli i alla fall. Vi ser ju även om man tittar på barnfamiljer så är det många som hamnar i samma situation. De ligger under riskgränsen för fattigdom. Och de har ränteutgifter som tyder på att de har ganska höga lån. Kalibers granskning visar också att det är hushåll med höga inkomster runt storstäderna som får mest skatteavdrag för sina lån. Det beror på att de ofta har dyra lägenheter och villor. 12 000 hushåll i Sverige med dubbel så hög inkomst som genomsnittet får mer än 4 000 kronor i månaden i ränteavdrag. Mer än hälften av dem ligger i Stockholms län. – Runt Stockholm, Danderyd, Lidingö, Täby, utanför Malmö, Lomma, Vellinge, runt Göteborg, Kungsbacka och Öckerö. Där kostar husen mycket. Och då blir lånen höga och ränteutgifterna höga och där får hushållen mycket tillbaka. – Så de är ränteavdragets vinnare? – Ja, så skulle man kunna se det. I alla fall de som får ut de högsta beloppen. Om man jämför en kranskommun i Stockholm och en glesbygdskommun i Norrland i alla fall. 27 miljarder i skattestöd för att låna pengar, mer än kostnaden för polisen. Och det finns ingen gräns för hur stort ränteavdrag en person kan få. Det här reagerade socialdemokratiske ledaren Olof Palme på redan under 80-talet. – Om man har sådana här fall där i sak skattebetalarna får vara med och subventionera upp till 80 000 kronor i skattelättnad för ränteavdrag. Då blir det ju faktiskt orimligt. Men ingen begräsning infördes. Ränteavdraget berör främst bolån, men även andra privata lån kan ingå. Och i Kalibers granskning upptäcker vi att ränteavdraget hos 15 privatpersoner överstiger en miljon kronor per år. Miljonbeloppen överraskar Hans Heggemann på SCB. – Jag blev förvånad över att det var så högt bara. – Men det finns ett flertal personer då som har över en miljon i ränteavdrag? – Mm, det gör det. Skatteverket bekräftar att de förekommer ränteavdrag på över en miljon kronor. Reglerna för ränteavdraget är en fråga för lagstiftaren, riksdagen, säger skatteverket till Kaliber. Kalibers granskning visar att husägare som Anders som blivit beroende av ränteavdraget får ta smällen om det ändras. Staten och bostadsägare bär nu på allt större risker. Samtidigt finns det andra vinnare vid sidan av som i praktiken har garanterats statens beskydd: bankerna. På 90-talet räddades flera storbanker av staten. Även under finanskrisen 2008 fick bankerna stöd av staten. Henrik Braconier är chefsekonom på finansinspektionen. – Det finns inte någon lagtext som säger att vi garanterar bankerna. I och med att stora banker är så centrala för det finansiella systemet så har det funnits en förväntan och det har vi sett i omvärlden också att man tid efter annan löst ut banker i kris. Så på så sätt har det funnits en implicit garanti. Staten har gripit in om det blir problem för bankerna. Och statliga ränteavdraget har varit en vinstlott för bankerna för ränteavdraget innebär att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. – Det går ju i huvudsak till hushållen som faktiskt kan låna billigare helt enkelt. Sen är det klart att genom att de kan låna lite billigare så lånar hushållen lite mer. Och det är den här faktorn "lite mer" som gör att bankerna får en högre lönsamhet, säger Henrik Braconier. Hur mycket ränteavdraget lyfter bankernas lönsamhet har inte finansinspektionen analyserat. Men bolån är mycket lönsamt idag. Vinstmarginalerna är rekordstora. – Det ligger högre än någonting vi sett på 2000-talet egentligen. Förra året gjorde de fyra storbankerna vinster på hundra miljarder före skatt, där en stor del kommer ifrån svenska bolån. Och storbankerna delade ut femtio miljarder till aktieägarna. – Ja, bankerna har en god lönsamhet i dagsläget. Svenska banker har god lönsamhet. Särskilt om man jämför hur det ser ut i Europa. – Har det någonsin varit bättre lönsamhet i svenska banker? – Då får vi nog gå relativt långt tillbaka. Vi är nu uppe i nivåer vi såg innan finanskrisen, avslutar Henrik Braconier. – Jag kan inte uttala om vad som är exakt sunt och rimliga vinster. Men det är inga övervinster i förhållande till vad andra aktörer gör på marknaden, säger Johan Hansing, chefsekonom på bankernas intresseorganisation Bankföreningen. Han säger först att ränteavdraget inte ökar bankernas lönsamhet men medger sen att det kan vara så. – Ränteavdraget har ingen direkt koppling till bankers intjäning. – Jag pratade med finansinspektionen och de säger att hushållen kan låna mer för samma kostnad. Och större lån betyder mer vinst för bankerna. Vad säger du det? – Det är möjligt att utlåningen är lite större än den skulle vara annars. Det är ju ett av skälen också att man just diskuterar just att minska på ränteavdragen. Efter senaste finanskrisen finns nya krishanteringsregler som innebär att bankernas ägare och långivare får ta större ansvar om en bank får problem, enligt Bankföreningen. Men Johan Hansing tror att bankernas risken från bolån även framöver kommer att vara liten. – Inträffar det problem på bostadsmarknaden så är det erfarenhetsmässigt, till exempel från den förra finanskrisen i Sverige på tidigt 90-tal, så att det inte är i första hand bankerna som får kreditförluster utan problemen kommer ifrån enskilda hushåll och för samhället där tillväxt och samhällsekonomin i stort utvecklas sämre än vad den gjort annars. – Så bankerna klarar sig? – Bankerna brukar klara den här typen av kriser bra. – Men privatpersoner kan få eviga skulder om de lånar för mycket. Hur ser du på det? – Ja men det är ett system som finns i stort sett alla länder. Lånar man pengar så förväntas man också lämna tillbaka pengarna. Efter intervjun med Kaliber hör bankföreningen av sig och säger att de är bekymrade över bomarknaden och vill trappa ner ränteavdraget. Banker vinner på ränteavdraget, och har mycket låga egna risker på bolån. Johan Krantz på Kronofogden berättar att det inte finns någon garanti att staten går in och hjälper privatpersoner med så kallad skuldsanering. I värsta fall kan bolåneskulder bli kvar för alltid. – Det är ju så lagar och regler är utformade. Att det inte finns någon definitiv preskription på privata fodringar. Till skillnad när man skulder till staten då skrivs ju faktiskt skulderna av ett antal år. – Så man kan bli skuldsatt för evigt? – Ja, och det är ju det man ser på de här personerna nu, säger Johan Krantz. När bopriserna steg fick Anders låna av bankerna. Men när ränteavdraget minskade vid fel tidpunkt vände det. Efter det har han levt på existensminimum. – Kronofogden tar alla pengar. Och lämnar bara det som är ett så kallat existensminimum. – Hur många år har du levat på existensminimum? – Sen -92. – 23 år? – Ja. Så tydligen det finns ingen preskriptionstid i Sverige. Jag vet att det finns kanske de som utnyttjar systemet. Men det är de stora fiskarna som klarar sig. Sådana här mindre, då är det lätt att klämma åt. Jag tänker ansöka en gång till om skuldsanering sen får se. Annars verkar de att jag vill dras med detta till mina sista dagar. Då blir jag av med skulderna... På lägenhetsvisningen i Göteborg säger spekulanterna att de är jobbigt med borallyt. Risken för en bobubbla skrämmer Kristin Carlberg, men samtidigt vill hon lösa familjens trångboddhet. – Det är svårt att ta sig vidare. När man nu sitter i en trea och två barn. Ja, hela grejen är lite läskig faktisk. Reporter: Erik Palm Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

Sport-kiropraktorn Elin Vesterskov har behandlat några av sportvärldens allra största stjärnor och hon jobbar bland annat i de medicinska teamen under Swedish Open och XL-galan. Hon har sin klinik i Lomma. Där sätter hon dagligen människan i fokus- både vardagsmotionärer och elitidrottare. I Sportpodden med Edström och Åberg berättar Elin hur hon gör sport till business. Dessutom får vi en inblick i hur det kan gå till i behandlingsrummet. Att var Sport-kiropraktor är en livsstil för Elin och hon berättar vilka idrottare som hon skulle vilja behandla och vilken idrottare som är den mest komplett tränade - i Elins ögon. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Dolly Dolores - 24-åriga Dolly från Lomma sjunger helst på skånska och är aktuell med nya singeln "På måndag börjar jag igen". Veronica Maggio - Från Veronicas senaste album "Handen i fickan fast jag bryr mig" har det blivit dags att testa "Låtsas som det regnar". Mats Ronander - Mats Ronander gör nu comeback och får sällskap av Mauro Scocco på nya singeln "Solsken efter regn"

Maskot dømt for pølsekasting. Nye tanker om småpenger i lomma. Hypotenus på første klasse og forretningsideen som forsvant i løpet av programmet. Glem heller ikke Norges enkleste konkurranse.

---POD I timme 1: Om protesterna i Brasilien - vad handlar de om? Och sedan om likheterna mellan dom och protesterna i Turkiet - om missnöje som ökar när välståndet ökar. Reportage från Sydafrika om ett nytt parti som ska utmana ANC. Om långsamhet på film - varför är det ibland så segt och andra gånger bara meditativt? Och så ställer vi frågan vem som var bäst - Obama eller Kennedy? Krönikör Nina Björk. I timme 2: Ny sommarserie: Partiernas starkaste fästen. Först ut är Moderaterna i Lomma. Sedan vårkrönika med Public Service - en hel halvtimme satir. Och så är Ernst Billgren kåsör.

Nu är väderprogrammet Cirrus tillbaka igen i P1. Det första programmet för säsongen handlade om våren och sändes direkt på valborgsmässoafton. Det blev ett samtal där vårens framfart i landet rapporterades och jämfördes med tidigare år. Vi pratade också kring den intressanta frågan om man kan se förändringar i miljön på olika vårtecknen? Gäster i år var meteorologen Lars Werner och biologen Maria Sandell  på länsstyrelsen i Skåne. I programmet mötte du också Björn S Hansen som är uppsyningsman på Sjöräddningssällskapet i Lomma. Cirrus sände direkt från Sjöräddningssällskapets brygga i hamnen i Lomma. Programledare var Svjetlana Pastuhovic och Janne Wieslander Här kan du höra Björn S Hansen på Sjöräddningssällskapet i Lomma, berätta lite om sitt jobb: Cirrus i sommar: Även i år kommer Cirrus att sända väderprogram under hela sommaren. Det blir som vanligt åtta söndagsmornar med start den 3 juli. Nytt för i år är sändningstiden. I sommar sänder vi mellan 07.30 och 07.55. Alltså lite tidigare än tidigare år. Så fundera redan nu på vilka frågor du skulle vilja ställa till meteorologen. Vi kommer att meddela här på sidan när det är dags att skicka in frågorna.  När Cirrus börjar sända - då startar sommaren!