Podcasts about barnen

En kall morgon i november 2012 görs en upptäckt i staden Bijie i Kina. I en metallcontainer ligger fem pojkar, tätt ihopkrupna i varandra. Det som först beskrivs som en tragisk olycka väcker snart frågor. Varför levde barnen ensamma på gatorna? Hur kunde ingen ha reagerat tidigare? Och varför försökte lokala myndigheter först tona ner händelsen? I det här avsnittet berättar vi historien om de fem pojkarna i Bijie en tragedi som kom att avslöja ett mycket större problem i ett av världens största länder. Det här är inte bara en berättelse om hur fem liv slutade. Det är en berättelse om hur lätt vissa liv kan försvinna ur sikte tills något händer som gör det omöjligt att inte se dem längre. Låt i slutet av avsnittet Easy to Miss Tacksam om man prenumerar på kanalen!

Vad händer i barns hjärna när de scrollar TikTok varje dag – och vem bär egentligen ansvaret? I detta avsnitt djupdyker vi i en av vår tids mest laddade frågor: barns skärmtid och sociala medier. Vi går igenom forskningen, rättsprocessen mot Meta och Google i Kalifornien, de beroendeskapande mekanismerna bakom algoritmerna – och vad som faktiskt kan göras åt det. I veckans avsnitt medverkar: Jacob Bursell – Monopol MediaLars Jörnow – Medgrundare, EQT VenturesViktor Fritzén – Styrelseproffs, f.d. CFO Leo VegasHelena Frielingsdorf – Psykiater & utredare, Folkhälsomyndigheten TIDSSTÄMPLAR 00:00:00 – Intro: Välkommen tillbaka efter sportlovet 00:02:00 – Jack Dorsey säger upp 4 000 på Block – är det AI-revolutionens startskott? 00:07:00 – Citrine-rapporten: Dystopisk framtid eller Jevons-paradoxen? 00:10:00 – Klipp från CNBC: Rättegången mot Meta och Google i Kalifornien 00:12:00 – Helena presenterar Folkhälsomyndighetens rekommendationer 00:14:00 – Skärmtidsregler per ålder: Vad säger forskningen? 00:16:00 – FOMO och sociala medier vs. TV och spel – vad är skillnaden? 00:17:00 – Viktor: Min nioåring lärde sig lösa Rubik's cube via Youtube 00:22:00 – De allvarligaste riskerna: Grooming, mobbning och skeva skönhetsideal 00:26:00 – Lars: Tio år av Slack-missbruk – och vad han lärde sig av det 00:28:00 – Hjärnans utveckling och koncentrationsförmågan hos barn 00:31:00 – Hönan eller ägget: Är skärmtiden orsak eller symptom? 00:33:00 – Föräldrar som dåliga förebilder – äter vi godis samtidigt? 00:36:00 – Skärmen som barnvakt: Den lätta genvägen och de dolda kostnaderna 00:40:00 – Intermittent belöning: Enarmade banditer i barnens fickor 00:43:00 – Autoplay, infinite scroll och push-notiser – designat för beroende 00:44:00 – Vad rättegången i USA egentligen handlar om: Visste bolagen? 00:46:00 – Tobaksindustrins cykel: Tog 40 år från vetenskap till åldersgräns 00:47:00 – Australien, Frankrike, Polen: Hur definierar man "sociala medier" i lag? 00:51:00 – EU:s Digital Services Act – varför har den inte fungerat? 00:53:00 – Race to the bottom: Reglering och den svarta marknaden 00:58:00 – Lars: Spelindustrins perspektiv – vem har det holistiska ansvaret? 01:00:00 – Borde Apple och Google bära det verkliga distributörsansvaret? 01:03:00 – FT och Economist mot förbud: Barnen kringgår ändå åldersgränserna 01:07:00 – Säkerhetsbälte-analogin: Normerande lagstiftning fungerar ändå 01:08:00 – Vad tycker barnen själva? Äldre tonåringar: "Vänta så länge ni kan" 01:10:00 – Producent, distributör, konsument – var ska ansvaret ligga? 01:11:00 – Anthropic vs OpenAI och Pentagon: Race to the bottom i AI också 01:17:00 – Kasinoregleringen som backfired – kan samma sak hända här? 01:18:00 – Utredningen om åldersgränser: Vad lämnar Sverige fram i november? 01:21:00 – AI-companions: Filmen Her blir verklighet – hur reglerar man det? 01:23:00 – Bris: AI-kompisar som säljer läppstift till deprimerade barn 01:26:00 – Har fokus på föräldrar räckt? Och vad händer när kulturen vänder? 01:27:00 – Smartphone Free Childhood: Klassrumsinitiativ som faktiskt fungerar 01:29:00 – Avslutning: Helena återkommer när utredningen är klar i november ÄMNEN SOM DISKUTERAS • Rättegången mot Meta och Google – Visste bolagen om de skadliga effekterna? • Beroendeskapande design – Intermittent belöning, infinite scroll och push-notiser • Folkhälsomyndighetens rekommendationer – Vad forskningen faktiskt säger om skärmtid • Åldersgränser i världen – Australien, Frankrike och Sverige utreder nu • Tobaksanalogien – 40 år från vetenskaplig konsensus till lag • Distributörsansvaret – Borde Apple och Google vara den primära regleringsytan? • AI-companions för barn – Nästa stora utmaning som vi inte är redo för • Föräldrarollen – Hur sätter man gränser när man själv sitter med telefonen? • Jevons-paradoxen och AI – Skapas fler jobb eller börjar snöbollen rulla? • Jack Dorsey och Block – Är 4 000 uppsägningar AI-revolutionens startskott? • Speldesign och beroende – Lars berättar om Kings affärsmodell inifrån • Smartphone Free Childhood – Kulturell förändring nerifrån och upp OM PODDEN Marknaden består av Jacob Bursell, Hampus Brodén, Viktor Fritzén, Johan Isaksson, Lars Jörnow och Petter Hjertstedt. Nu också på Youtube! Twitter: https://x.com/Marknaden_podd Kommentera och ge feedback – vi vill höra vad ni tycker! Mejla: jacob@monopolmedia.se #skärmtid #socialamedier #barnochungdomar #folkhälsa #techjättar #meta #google #tiktok #beroende #föräldrar #ai #aicompanion #reglering #australien #marknaden #podcast #svenska

Med indutrialiseringen steg koldioxidhalten i atmosfären, men det var efter andra världskriget det verkligen tog fart. Ann-Sofi Ljung Svensson funderar över sin del. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mars 1958.Charles Keeling gör sin första mätning av koldioxidhalten i atmosfären på Mauna Loa, Hawaii. Mätvärdet är 315 ppm/parts per million. Värdet ligger 35 enheter högre än under förindustriell tid, då halten beräknats ligga runt 280. Kurvan stiger svagt under hela 1800-talet, men efter andra världskriget går lutningen skarpt uppåt.Några månader efter Keelings första mätning – i mitten av juli 1958 – lämnar en liten cell bland miljontals andra explosivt min pappas kropp för att målmedvetet leta sig fram till den väntande värmen i min mammas mage. Det är en het sommar. Kanske var det en tidig, lite sval morgon i vindsrummet på Brunnsgatan i Nyköping precis innan pappa skulle ta bussen till flygflottiljen där han just blivit stamanställd. Mamma skulle kanske strax därefter promenera till dispensären på lasarettet där hon arbetade. Eller så var det semester och de var på besök ute hos det som skulle bli min farmor och farfar i torpet och sov över i utdragssoffan av trä under älgbonaden och oljetrycken med skyddsänglar.Torsdagen den 16 april 1959 föds jag på barnbördshuset på Nyköpings lasarett. Mamma har haft havandeskapsförgiftning – stor, svullen – med en vikt lika hög som tungviktaren Ingemar Johansson. Några månader senare skulle han gå sin berömda match mot Floyd Patterson.Maj 1959, Mauna Loa, koldioxidhalten har stigit till 316 ppm under mammas graviditet.Nu börjar mitt liv på den allt brantare Keelingkurvan. Vi flyttar. Först från rummet med kokplatta, till enrummaren med sovalkov. Sen till tvårummaren med balkong i tvåvåningshuset från 1940-talet. Min bror anländer. Mamma tar oss varje förmiddag till det nyöppnade snabbköpet. En tetrapack med mjölk, havregryn, lite blandfärs, några morötter. Allt får plats i nätkassen. Plastkassar tillhandahålls inte i butikerna förrän i mitten av 1960-talet.1963. Pappa köper familjens första bil, en Vauxhall Victor. Röd och vit. Begagnad såklart, mer räcker inte pengarna till.Pappa gör som alla andra. Bilköp ligger i tiden. Under 1950-talet ökade antalet bilar i Sverige från 250 000 till en miljon. Tio år senare har antalet fördubblats. Och pappa har bytt till en Ford Zephyr. I de sörmländska skogarna ligger de uttjänta bilarna redan tätt.April 1965, Mauna Loa, 320 ppm.Vi flyttar igen. Nybyggt miljonprogram. Fjärde våningen i ett höghus i utkanten av stan. Nu tre rum. Pappa har just sålt insatslägenheten. Det kändes alldeles för osäkert. Tänk om man inte får sina pengar tillbaka? Under höststormen natten den 17 oktober 1967 ligger vi alla i pappas och mammas säng och tittar ut mot himlen. Strömmen har gått, vi har ett värmeljus i fönstret. Dagen efter ligger höghusens takplåtar på marken.På somrarna åker vi och badar i Stavsjön, spelar dart och plockar blåbär. Eller så fiskar vi i Brobyån. Vi har sommarhus nu, hyr en gammal uttjänt statarlänga. Sommarstugeägandet ökar. Ödetorpen är många där ute på landsbygden. Allt fler har ju flyttat till stan.Sjuttiotalet. Mamma läser Tyst vår av Rachel Carson, röstar på Fälldin och talar om 'glada grisar'. Men pappa skakar på huvudet och skrattar när mamma inte vill dricka vattnet i sommarhuset. Pumpen står mitt ute på åkern och godsägaren har just låtit flygbespruta fältet med bekämpningsmedel.Nu bor vi i en fyrarummare, ovanpå ett konditori där man köper lördagsgodis genom att peka genom glasdisken. En sån. Och en sån.1975. 331 ppm. Jag gör min första flygresa. Åker till Lindau am Bodensee med ett gäng svenska ungdomar. Det kallas språkresa och alla vill göra det. ”Det är så bra för språkutvecklingen”, säger Ingegerds mamma. Min mamma nickar instämmande. Det är klart flickan ska få en god utbildning. I den tyska småstadens gränder lär jag mig nattetid en hel del tyska, men också att dricka Jägermeister och dansa bump. I hemstaden öppnar Hennes & Mauritz butik. De expanderar nationellt efter börsintroduktionen 1974. Jag köper en beige täckjacka. Alla andra har likadana.Åttiotalet. Det är nu det händer. Jag har flyttat hemifrån. Min konsumtion ökar drastiskt: resor till London och Italien, linneklänningar och Allessobryggare. Yuppivännerna omkring mig börja inreda sina hem medvetet och metodiskt. Jag hänger inte riktigt med, fattar inte att vi gått in i en samhällelig situation, som släppt pengarna loss. Jag missbedömer allt och tror att det handlar om en individuell utvecklingsfas. Fast jobb, bostadsrätt. Bäbis på väg.Men alla gör likadant. 1987. Nu går det fort. 350 ppm.Det blir äldre villa utanför Malmö, två barn, flytt, tre barn, flytt. Bil, ny större bil, ny bil igen. Nittiotalet och millenieskiftet rusar förbi. Resor till Medelhavet, New York, San Fransisco. Familjen studsar med flyg mellan Paris och Malmö, maken flygpendlar till Stockholm ett par gånger i veckan.Jag planerar mina pensionsfonder. Alla andra gör ju det. Rysslandsfonderna rusar, jag hänger på. Naivt, omedvetet. Stöder Gazprom med mina placeringar, men besinnar mig så småningom, och känner en lättnad när det sent omsider visar sig att värdet är noll och fonderna kraschat.2013: koldioxidhalten passerar 400 ppm. 2016: 403 ppm.Jag står bland uttjänta möbler och flyttkartonger och sorterar efter 23 år i samma lägenhet ett avvecklat familjeliv. Barnen har flyttat. Ett helt liv ska sorteras, säljas, skänkas bort, slängas. En lägenhet, ett vindsförråd, tre källarförråd. När auktionsfirmorna och secondhandorganisationerna fått sitt kommer ett företag som specialiserat sig på att forsla bort det ingen vill ha. 1,1 ton går till tippen. En och en halv lastbil.Jag rannsakar mig själv. Biktar mig. Gråter en del. Räkningen på de 1,1 tonnen är 10 000 kronor. Jag ser det som en rättmätig skuldsedel.Är jag skyldig?Självklart är jag skyldig.Jag tillhör den del av jordens befolkning som levt hela sina liv i en ständigt accelererande välståndsökning som passerat rimlighetens gräns och landat i en förgörande överkonsumtion. Min skuld kan jag inte skaka av mig. Skuld handlar om verifierbara fakta. Har jag medverkat till de stigande utsläppen av växthusgaser – eller har jag inte medverkat till dom?Men skammen då? Ska jag skämmas nu när eftertankens kranka blekhet inträtt.Nej, jag kan inte skämmas över det jag gjort. Jag visste inte bättre. Jag var en kugge i ett samhällsmaskineri. Jag kan givetvis skämmas över min aningslöshet. Jag borde nog vetat bättre.Men jag gjorde som alla andra. Så jag blir villkorligt frigiven.Villkoret, då? Jag måste skämmas för det jag gör idag. Jag kan inte med rent samvete låtsas som att jag inte är med om att bära skulden. Jag kan inte med rent samvete fortsätta som att ingenting har hänt, eller som att ingenting kommer att hända. Jag har en individuell skyldighet – som en liten del av mänskligheten – att ta mitt ansvar. Allt annat är bortförklaringar.Våren 2025, då jag fyllde 66 år, passerade koldioxidhalten i atmosfären för första gången 430 ppm. Under mina år på jorden hade halten då ökat med 114 enheter.Det är ingen slump.Det är jag som är Keelingkurvan.Säg det högt för dig själv:Det är jag som är Keelingkurvan.Ann-Sofi Ljung Svenssonlitteraturforskare

I detta avsnitt av Vardagsprepping diskuterar Patrik, Therese och Emelie hur man kan involvera barn i prepping och beredskap. De betonar vikten av att engagera barnen i diskussioner om kriser och säkerhet, samt att göra prepping till en rolig och naturlig del av vardagen. Genom att leka och öva tillsammans kan barnen lära sig viktiga färdigheter och förstå vikten av beredskap.Prepping med barn är en viktig del av beredskap.Barn snappar upp information och frågor om kriser.Att involvera barnen gör prepping roligare och mer effektivt.Diskussioner om säkerhet bör anpassas till barnens ålder.Praktiska övningar och lekar kan hjälpa barn att förstå prepping.Barnen ska få vara med och påverka sin egen beredskap.Det är viktigt att prata om svåra ämnen på barnens nivå.Att öva på krissituationer kan ge trygghet för barnen.Barnens nyfikenhet kan leda till lärande och engagemang.

Hanna berättar om ett äktenskap som visade sig bestå av otrohet och bedrägerier. Relationen avslutades i samband med att mannen visar sig ha levt dubbelliv med en av Hannas bästa väninnor.- Sedan fortsatte helvetet med förföljelse, misshandel, barn som togs från mig och lögner. Han betalade barnen för att inte träffa mig, berättar Hanna.Den nya säsongen av Älskade Psykopat startar måndag den 9:e mars. Fram till dess kommer ett nytt avsnitt varje måndag där vi lyfter fram arkivavsnitt som genom åren varit bland de mest uppskattade hos er lyssnare.Följ @alskadepsykopat på Instagram. Vill du vara gäst i podden? Maila: emilie.olsson@bauermedia.se

Många vill att burka och niqab ska förbjudas på allmänna platser i Sverige / Arbetslösheten har minskat sex månader i rad / Marie-Louise lyckades lura bedragare / Barnen har eget vinter-OS på förskolan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Jenny Pejler & Nina Muossa.

Förintelseminnet är varken spikrakt eller fredat. Hynek Pallas funderar genom sin egen släkthistoria över hågkomster som förvittrar och förvanskas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På den Nya judiska begravningsplatsen i Prag står min släktgrav. När stenen restes och vem som beställde den, det vet ingen längre. Men ett namn på stenen är iögonfallande – eftersom hon aldrig har funnits.Min farmor Josefas familj levde under 1900-talets första decennier vid Gamla stans torg i Prag. Till grannarna hörde Franz Kafka. Det var ett för tiden typiskt judiskt hushåll. De sex syskonen drog åt olika håll. Någon var småreligiös, någon annan höll liv i jiddischen trots att språket betraktades som dammig gettokultur. Mest blev de, som så många av Prags judar, alltmer assimilerade.Farmor Josefa cyklade till Paris. Tog jobb på Philips. Lärde sig franska, cyklade hem.Syskonskaran skingrades.De skulle förenas igen av en katastrof.I många decennier talade ingen om det som hade hänt. Själv växte jag upp med en tystnad som aldrig fick form. Jag tänkte att det var exilen. Att det var så det var att växa upp som invandrare. Det finns ju en mur till landet man lämnar och inte får återvända till.Men något stämde inte. Mammas släkt fanns ju där i fotografier och i berättelser. Från pappa var det tyst. En tystnad som fortsatte när vi på 1990-talet kunde återvända till det som hade varit Tjeckoslovakien.Långsamt fick tystnaden konturer. Som under en resa till gettot Theresienstadt med min gymnasieklass 1995. Jag mådde fysiskt dåligt, men visste inte varför.I Sverige blev Förintelseminnet alltmer centralt och den 27 januari 2001 blev det nationell minnesdag. Men fraserna kändes så allmänna och svepande och tycktes inte gälla det jag såg i Tjeckien.”Om detta må ni berätta”, sades det.Men i Tjeckien hade ingen berättat. Och det fortsatte att vara så tyst.Några år senare dök en amerikansk släkting upp i Prag. Paula Brunner var redan en äldre dam, men också min pappas kusin. Min farmors systerdotter. En kväll i ett översvämningsdrabbat Prag öppnade hon för några timmar historien, och stack hål på tystnaden.Det skulle dröja ytterligare ett decennium innan den krossades. Av en slump fann jag tre arkivlådor som Paula före sin död hade deponerat på Washingtons Förintelsemuseum. Brevväxlingar och dagböcker från när hennes familj flydde nazisterna 1938.I breven till släkten i Prag fick farmors syskon äntligen namn och konturer.Zofie. Alois. Lotte. Eugenia. Hedwig.Breven gick till 1941. Då fick judar inte skriva mer.Sen blev det tyst.Paula återupptog brevväxlingen med min farmor efter kriget.Försiktiga brev.I det ”antisionistiska” samhällsklimat med antisemitiska undertoner som fostrades i kommunistregimerna efter 1948 fick minnet av folkmordet som riktat mot just judar vårdas tyst. Det märks på Josefas brev. Den som inte vet vad som drabbat hennes familj kan inte utläsa det.Med namnen kunde jag bege mig till arkiven och se hur historien om Förintelsen skrevs om framför mina ögon. Fördjupades. Hur mina släktingar, precis som Prags övriga judar under noggrann planering fråntogs sin status som människor. Bestals på allt. Till och med husdjur och strykjärn. Juden skulle ses som mindre värd av sina grannar. Föraktas.När farmor, hennes syskon, deras familjer och Böhmens övriga judar till sist internerades i gettot Theresienstadt sex mil från Prag var berövandet av deras sista rättigheter en formalitet.Gettot innebar svält, sjukdom och dödlighet av samma slag som i koncentrationslägren.Det räckte inte för nazisterna. Lillasyster Lotte och hennes make Robert mördades i dödslägret Malý Trostinec i Belarus. Antingen i de gasbilar som befolkningen viskande kallade för själadräpare, eller med nackskott.Liksom hennes bror Aloiš som troligtvis mördades i Lettland, kastades de i massgravar redan innan det fanns gaskammare installerade i Auschwitz. Innan det fanns något ”industriellt massmord”. Den ”Förintelse med kulor” som drabbade Alois och Lotte och en miljon andra judar i Belarus, Ukraina och Baltikum hör till Förintelsens hemskaste inslag.I dag är den mindre känd. Ändå finns här ett rått mördande av människor ansikte mot ansikte som gör att vi inte enbart kan betrakta Förintelsen som industriell. Som någon ”modernitetens baksida”.På Östfronten kunde nazisterna och deras hantlangare avrätta tiotusentals judar på några dygn. Det fåtal vittnen som överlevde berättade hur judar tvingades gräva upp och bränna kropparna.Inte ett spår skulle finnas kvar av den utrotade rasen. Ett gigantiskt brott mitt i det pågående folkmordet.Som ingen dömdes för i efterkrigstidens rättegångar.Efter kriget ville de få judar som återvände till Prag minnas de mördade.Inte 27 januari, utan den 8 mars.Hösten 1943 fördes 17 517 tjeckiska judar från Theresienstadt till Auschwitz. I stället för att genomgå urval placerades de i ett familjeläger.Levnadsförhållandena var vidriga, men det fanns barnbaracker där de vuxnaundervisade. Barnen dekorerade väggarna och satte upp ”Snövit och de sju dvärgarna”som musikal. Disneyfilmen hade haft premiär 1938 och förtrollat en generation ungar.Kvällen den 8 mars 1944 leddes barnen i sjungande kolumner till gaskammaren. Under natten följde det största enskilda mordet på tjecker i historien.Min tioåriga faster Anna låg samtidigt gömd på ett sjukhus i Prag.Hon hade sett ”Snövit” fem gånger innan nazisterna förbjöd judar att gå på bio.Familjelägret skapades med samma baktanke som när nazisterna putsade uppTheresienstadt inför besök från Röda korset: En Potemkinkuliss för att vilseledaomvärlden.Det behövdes inte. Omvärlden var ointresserad.De tjeckiska judarna fick inte hållas länge med sin minnesdag. Kommunistländernas antisionistiska hållning gick så långt att Förintelsen skylldes på judarna själva. Transportlistorna hemligstämplades eftersom forskning påstods vara ursäkt för ”sionister som ville dölja sitt samarbete med nazisterna”. I Theresienstadt skulle det öppnas ett ”museum över Israels koncentrationsläger”.Min farfar dog i sviterna av lägren. Farmor blev blind. Deras barn växte upp på barnhem.Det blev tyst.Det är viktigt att minnas att Förintelseminnet inte är spikrakt och fredat. Att antisemitismen redan har rubbat och påverkat minnet av folkmordet.I det stora och i det lilla. När jag till sist hittade stenen på Prags Nya judiska begravningsplats stod den bland välta och överväxta stenar. Vittrande monument över kapade släktträd. De mördade saknade dödsdatum. Alla utom min farmors mamma. Hon tog livet av sig 1941 när hon insåg vad som var på väg att hända.Jag tittade närmare. Där var de allesammans. Lotte, Alois… Sen hajade jag till.Zofie, mellansystern som slets ur sin makes famn på perrongen i Auschwitz 1944, saknades. Zofie dödförklarades först 1958. Sen dog hennes man. Sen glömdes hon bort.På hennes plats hade man skrivit namnet på en person som aldrig har existerat i min släkt. Kanske trodde man att det var så hon hade hetat.Så snabbt kan hågkomsten av de mördade förvridas och förtvina.När Förintelsens sista vittnen är borta, vem värnar om deras minne?Hynek Pallasförfattare och kulturskribent

Mordet i Rönninge var inte bara en tragedi. Det var ett systemfel som gick att förutse. En högriskperson som aldrig borde ha släppts ut igen, fick ett kort straff och var ute efter att ha avtjänat två tredjedelar trots att han misskött sig under fängelsetiden. En av dem som varnade när han kom ut var Sara Nilsson från Dumpen, som hon och Patrik Sjöberg driver ihop, och som jag pratar med i dagens podd. Hon varnade så att barn i personens närhet skulle kunna skyddas, men på grund av hur svenska lagar ser ut riskerade hon att dömas för förtal.Vi har byggt ett samhälle där det är mindre riskfyllt att vara högrisk än att säga att någon är högrisk. I dag måste Polisen invänta att brottet redan har begåtts innan de kan agera, även om alla varningslampor blinkar. Dumpen växer i det glappet. Inte för att Sara och Patrik tror att de är staten – utan för att staten inte tar sitt ansvar.Nu rör sig politiken, sent men ändå: i november tog regeringen emot en utredning om stärkt brottsbekämpning genom lagreglering av provokation. Den täpper till metod-luckan: i dag är polisens möjligheter att agera proaktivt mot grooming juridiskt osäkra och ofta för sena, så utredningen ger lagstöd för provokativa åtgärder under åklagarbeslut och tydliga ramar.Sverigedemokraterna har å sin sida presenterat ett slags Lex Dumpen som täpper till ansvars-luckan: i dag kan en gärningsman smita undan när “barnet” i chatten i själva verket är ett lockbete eller en polis, eftersom brottet kan bedömas som otjänligt försök eller falla utanför grooming – förslaget skulle innebära att man kan döma ändå.Parallellt finns också utredningar om stärkt samhällsskydd vid återfall i grova brott – alltså vad vi gör med dem vi redan vet är farliga. Rönninge visar vad som händer när ingen del av kedjan håller.I dagens podd pratar jag alltså med Sara Nilsson och Patrik Sjöberg om hur Dumpen jobbar, vilka utmaningar som finns i verksamheten, hur de egentligen orkar, varför bara en av tio “fiskare” orkar stanna kvar och fånga “gäddor”, vilka lagändringar de vill se och om den personliga erfarenhet som verkligen gjorde att jag uppvärderade deras arbete. Ni hittar dem på Dumpen.se och om ni som jag tycker att de gör ett nödvändigt arbete kan ni stötta dem via Swish på: 123-250 22 84.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Den här veckan har vi samlat på oss ett antal brev som alla har med moderskap att göra på något sätt. Hur ska man hantera ett vuxet syskon som beter sig som om hon var din mamma? Hur få tyst på svägerskorna som ständigt hånar sin svärmor, alltså din mamma? Och vad göra om du känner dig helt bortkommen när barnen flyttar hemifrån och mamma inte längre behövs? Relationspodd - Vad grubblar du på?

Predikan 28 december 2025 Matt 18:1-5 Ta del av hela gudstjänsten på www.youtube.com/betlehemskyrkangöteborg.

God jul och gott nytt år!

Det här är första delen i en serie om sexuella övergrepp mot barn. I det här avsnittet hör du poliserna som arbetar med att försöka identifiera hittills okända offer i övergreppsmaterial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Vi analyserar bilderna. Kan man se någonting på bilden som man kan identifiera? Ibland så kan det vara att man hittar en chipspåse. Vad kommer den här ifrån? Vilket land kommer den ifrån”, berättar utredaren Jonas Edin. Han är knuten till ISÖB – polisens avdelning för it-relaterade sexualbrott mot barn och ingår också i det nationella expertteamet som startades 2024. Två gånger om året samlas teamet för att hjälpas åt att identifiera okända barn som förekommer i övergreppsmaterial, och som man inte har lyckats hitta i det löpande arbetet ute i polisregionerna. ”Då kan man få hjälp av oss helt enkelt. I och med att vi har ett större kontaktnät, både nationellt och internationellt, att jobba och identifiera”, säger Jonas Edin. Anmälningarna som gäller våldtäkt mot barn har ökat med drygt 75 procent de senaste 10 åren. Sociala medier är den vanligaste brottsplatsen för det polisanmälda sexuella våldet mot barn, enligt Brottsförebyggande rådet. ”Barn som utsätts via sociala medier far illa, riktigt illa, många gånger. De kommer också gå och dras med känslan av att tänk, vem kommer att få se mina bilder”, säger Jonas Edin. I avsnittet hör du också Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare på ISÖB vid NOA, polisens Nationella operativa avdelning. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Fanny Hedenmo och Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Julen närmar sig med stormsteg och inte en enda julklapp är köpt. David är besviken på att ingen i familjen vill titta på julfilm med honom och Tully har fått ett dilemma från en tjej om pengar vilket leder till en debatt om jämställdhet i förhållandet. Dessutom får Tully utlopp för sin 3 år långa frustration över, ja lyssna så får du höra.

Daniel Carlsson växte upp på en bondgård i Värmlandsnäs strax utanför Säffle. Började köra bil redan som 10-åring och upptäckte efter ett tag att han var ganska duktig på det. Ganska snabb i tanken. Köpte sin första rallybil som 20-åring till hans pappas stora förtvivlan , men det gav resultat. Succépremiär i Monte Carlorallyt, stora framgångar i WRC och en 3:e plats i Svenska rallyt talar sitt tydliga språk. Som ambassadör för környkter.nu blev fallet stort när han åkte fast för rattfylleri. Så hårt att karriären tog slut. Vad gör han idag? Hur tänker han på sin karriär som rallyförare? Hur får man bästa avkastningen på investerat kapital och kan man ha sina egna barn som hobby? Detta och väldigt mycket mer kommer här, men först - hur blir man snygg i bild?

Ryssland anklagas för att ha kidnappat tiotusentals ukrainska barn sedan krigets start. Barnen befinner sig på omskolningsläger och på militära skolor, lär sig kasta granater och röja minor. Andra har adopterats och blivit ryska medborgare. Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: NBC News, CBS, Riksdagen. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Hur går hjärntvätten i omskolningslägren till? Och kommer barnen någonsin att få komma se sina familjer igen?

I det här avsnittet ska jag läsa en saga för er! Det är den klassiska sagan om Hans och Greta, av bröderna Grimm. Du har säkert hört den förut, så det blir nog inte för svårt att följa med i handlingen. Men även om du inte har hört den förut - oroa dig inte, jag läser långsamt och tydligt, och har förenklat texten litegrann. Transkript Hej där, välkommen till Simples Swedish Podcast. Idag ska jag faktiskt läsa en saga för dig. En saga, ja, det är en berättelse, en berättelse som man oftast läser för barn. Men det kan såklart vara trevligt att lyssna på en saga också som vuxen. Och den här sagan heter Hans och Greta. Och den skrevs av bröderna Grimm. Bröderna Grimm, ja. Så det är en gammal saga. En klassisk saga kan man säga. Så först av allt ska jag såklart tacka några patrons. Det är Eva, Conny, Himbeersommer, Effervescent, Eva, Svitlana, Nicole, Nour, Hungarian by Heart och Bartosz. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så nånting som är viktigt är att inte försöka förstå varje ord. Utan lyssna på helheten. Fokusera på det du förstår. Och försök bara följa med i handlingen. Alltså att följa med i det som händer. Jag ska förklara några ord först men sen när du lyssnar, prova att bara lyssna och försöka följa med i berättelsen. Så första ordet jag ska förklara är ordet ved. Och ved, det är trä som man eldar med. Så man till exempel går ut i skogen, hugger ner ett träd och sen så kan man göra ved av det trädet. Ved för att elda med. Och när man lägger ved och tänder en eld, då kallar man det för en brasa. Så du kan samla lite ved och tända en brasa. En eld alltså. Och man kan då sitta runt den här brasan, värma sig och ha det mysigt. En brasa. Sen har vi en smula. Och en smula är en liten, liten, liten bit av bröd eller en kaka eller liknande. Alltså, man kan till exempel smula sönder bröd. Alltså, man smular det till små, små, små bitar. Och de små, små bitarna kallar vi för smulor. Och vi har en styvmamma. En styvmamma är till exempel om jag har barn och jag gifter mig med en ny kvinna. Och den kvinnan blir som en ny mamma för barnen. Då kallar vi det för en styvmamma. Så det var några ord som kan vara bra att veta innan. Så ved, en brasa, en smula, att tända en brasa och en styvmamma. Okej, är du redo att lyssna på sagan om Hans och Greta? Okej, då börjar jag. Sagan om Hans och Greta I utkanten av en stor skog bodde en gång en fattig vedhuggare med sin fru och sina två barn. Barnen hette Hans och Greta. Pappans jobb gav inte så mycket betalt och det här året var det extra svårt. De hade inte ens råd med mat till hela familjen. En natt sa till sin fru: ”Vad skall det bli av oss? Hur skall vi kunna ge barnen mat, när vi inte ens har till oss själva.” ...för hela transkriptet - klicka här

Redaktionsmåndag! Marcus, Jonte och Ingo pratar om Gamangs stora AW, Musikhjälpen och Leksand Fans, rika barn som säljer skit, bingolotto, och så läser Marcus in Vadstenabullret på ett riktigt härligt sättGodmorgon merch finns nu på www.gamang.se!Följ Godmorgon på Instagram: https://www.instagram.com/godmorgonpodd/

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lotta Davidson-Bask och Klara Önnerfält diskuterar en VFU-rapport av bibliotekariestudenten Joar Sylvan och skolbiblioteket som en trygg plats i skolan. Dessutom har vi sett presentationen av Barnen och internet 2025 och kommenterar höjdpunkterna. Vi delar också med oss av kul saker som händer i advent och funderar på hur läsning i skolan skulle kunna bli mer passionerad.

I det här avsnittet pratar vi om det nya livet när barnen flyttar hemifrån – och den där lite förbjudna känslan av att det faktiskt kan kännas ganska härligt mitt i saknaden. Är man en dålig förälder om man njuter av lugnet, friheten och att kylskåpet äntligen räcker längre än ett dygn? Dessutom får du våra bästa tips för att hitta tillbaka till din partner nu när det bara är ni två! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En karavan av vita skåpbilar tvärbromsar framför ett betonghus i Filippinerna. Inifrån det här huset misstänks män i västvärlden ha kunnat köpa distansvåldtäkter på barn. Nu ska poliser och socialarbetare försöka få ut barnen – genom en ömtålig plan, där den hemliga agenten “Mike” spelar en nyckelroll som låtsaspedofil. Programledare: Elinor Ahlborn. Med Kristoffer Örstadius, granskande reporter på DN. Producent: Linnéa Hjortstam.

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i april 2023.Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion berättar hon om barnens brev till Selma.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.se

520 miljoner barn växer upp i krig. Under de 20 år som brott mot barn i krig har mätts av FN har det aldrig sett så illa ut som nu. Det visar en ny rapport från Rädda Barnen som släpps nu i veckan. Gäst: Åsa Regnér, generalsekreterare för Rädda Barnen Programledare: Jon Andersson

Annika berättar om en relation med narcissistisk man. Under relationen utsätts hon får psykiskt våld. Tillslut flydde hon ifrån mannen tillsammans med sina barn. När relationen är slut börjar ett eftervåld med hot. Mannen döms för olaga hot.Köp biljetter till Liveföreställning med Älskade Psykopat på Göteborgs konserthus torsdag den 20:e november: https://www.gso.se/program/konserter/alskade-psykopat-live-en-kvall-om-stalking/Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på podplay.se och i podplay-appen: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350Följ @alskadepsykopat på Instagram.

Vad är RS-virus? När är det säsong? Hur yttrar sig sjukdomen? Hur skyddar man barnet? Hur kan jag som gravid vaccinera mig? Eller ska jag vänta tills barnet är fött och ge en antikropp? Barnhälsovårdsöverläkare Lina Schollin Ask ger svar på alla frågor i ett samtal med barnpsykolog Malin Bergström Läs mer: * Folkhälsomyndigheten: Skydda ditt spädbarn mot RS-virus och kikhosta (https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/skydda-ditt-spadbarn-mot-rs-virus-och-kikhosta/) * Folkhälsomyndigheten: Frågor och svar om profylax mot RSV-infektion för barn (https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/vaccinationer/fragor-och-svar/faq-rs-virus-profylax-barn/) * Folkhälsomyndigheten: Skydd mot infektioner genom vaccination under graviditet (https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/skydd-mot-infektioner-genom-vaccination-under-graviditet/) * Folkhälsomyndigheten: Sjukdomsinformation om RS-virusinfektion (https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/rs-virusinfektion/) * Rikshandboken i barnhälsovård: RS-virusinfektion (https://www.rikshandboken-bhv.se/somatik/infektioner---oversikt/rs-virusinfektion/) * Samverkanläkemedel: Beyfortus rekommenderas till spädbarn (https://samverkanlakemedel.se/lakemedel---ordnat-inforande/nyheter/nyheter/2025-03-17-beyfortus-rekommenderas-till-spadbarn) * Folkhälsomyndigheten: Vilka barn ska erbjudas långverkande monoklonal antikropp? (https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/v/vilka-barn-ska-erbjudas-langverkande-monoklonal-antikropp/) * Läkemedelsverket: Läkemedel vid infektion med respiratoriskt syncytievirus (RSV) - behandlingsrekommendation (https://www.lakemedelsverket.se/sv/behandling-och-forskrivning/behandlingsrekommendationer/sok-behandlingsrekommendationer/lakemedel-vid-infektion-med-respiratoriskt-syncytievirus-rsv-behandlingsrekommendation) Lyssna också på: * MHV-podden: Smittskydd och vaccinationer av gravida (https://mhv-podden.se/smittskydd-och-vaccinationer-av-gravida) * MHV-podden: RS-virus och Beyfortus (https://mhv-podden.se/rs-virus-och-beyfortus) * BVCpodden 113: Vaccin: "De sprider felaktig och farlig information" (https://bvcpodden.fireside.fm/113) * BVCpodden 54: Hjälp, mitt barn är rädd att ta spruta! (https://bvcpodden.fireside.fm/54) * BVCpodden 12: Vaccin - vem ska jag lita på? (https://bvcpodden.fireside.fm/12) * BVCpodden 11: Vaccin - därför är det så viktigt (https://bvcpodden.fireside.fm/11) Special Guest: Lina Schollin Ask.

Linnea VS familjeparkering, Davids geniknölar och nya P3 Nyheter Dokumentär: Barnen som skjuts i Gaza läkarnas vittnesmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Linnea har begått äppelsynd – men är det verkligen så fel att äta importerat? Vår skvallerkorre på Bokmässan, Nanna Olasdotter Hallberg, är här och ger oss en update om vad som egentligen hände under helgen. Matilda Rånge från P3 Nyheter rapporterar om Vita husets Pokémon-kritik och den heta debatten om undertexter. Linnea erkänner att hon överanvänder familjeparkering och startar en debatt. Love Lyssarides är i studion och berättar om sin och Viola Gads nya P3 Nyheter Dokumentär: Barnen som skjuts i Gaza – läkarnas vittnesmål. David kämpar mot Sveriges minskande barnafödande – och vi listar allt som känns olagligt, men inte är det.Tidpunkter i avsnittet:7:14 Nyhetsfördjupning: Vita husets Pokémon-kritik12:48 Skvaller från bokmässan40:29 Nyhetsfördjupning: Stor undertext-debatten1:07:08 P3 Nyheter Dokumentär: Barnen som skjuts i Gaza – läkarnas vittnesmål.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Internationella läkare och sjuksköterskor i Gaza vittnar för P3 Nyheter om att barn skjuts i huvudet i Gaza. En av dem är Mostafa, som sköts i huvudet av israelisk militär när han bara var nio dagar gammal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P3 Nyheter har i arbetet med den här dokumentären försökt få svar från den israeliska militären, IDF, och gett dem chansen att bemöta sjukvårdspersonalens vittnesmål att barn skjuts i huvudet av israelisk militär. IDF vill inte ställa upp på en intervju och har svarat att de inte har några kommentarer. IDF har tidigare sagt att de inte riktar in sig på civila palestinier i Gaza men menar att Hamas gömmer sig bland civilbefolkningen. P3 Nyheter har även sökt den israeliska regeringen utan att få svar.Ljuden i dokumentären kommer från Al Jazeera, BBC, Sky News, LBC, Middle East Eye, Brave New Films och Al Hadath.Dokumentären gjordes hösten 2025 av Viola Gad och Love Lyssarides. Om du har tips på vad vi ska granska framöver, mejla viola.gad@sr.se

Viola Gad om P3 Nyheters nya dokumentär: Barnen som skjuts i Gaza läkarnas vittnesmål. När har du njutit av att det gått dåligt för någon annan? Hanna vill inte stjäla sin killes ungdom. Christophers nya säsongsbaserade namn för Hannas bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Barnen är stora, livet får en ny vändning och plötsligt inser man att 60 inte behöver betyda tantvarning utan snarare en chans att leva fullt ut. Vi pratar om självförtroende, att våga vara smashing, och hur härligt det är att känna “jag duger precis som jag är”. Från Beverly Hills-nostalgi till “I don't give a fuck”-attityd – varför ska man bry sig om vad andra tycker när man kan leva sitt bästa liv? Lyssna, det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tonåring döms för mord på pappa i Malmö / Fler barn skadas i trafiken när skolan börjar / Kriminella gäng hotar företagare på pengar / Barnen fiskar i stan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Jenny Pejler och Nina Muossa.

Åtta sprängningar i Malmö senaste tiden / Unga tänker mest på döden / Barnen räddade en pojke från att drunkna / Ovanligt många insekter i värmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Nina Muossa och Jenny Pejler.

Carin da Silva om att flytta utomlands med barn Hur påverkar en flytt till ett nytt land familjelivet – och framför allt barnen? I det här avsnittet berättar programledaren Carin da Silva om hur hon och hennes barn har upplevt att lämna Sverige och starta ett nytt liv utomlands.

Barn som inte äter. Eller som bara äter köttbullar och pasta. Skolkök som lagar anpassade måltider för de som inte kan äta den vanliga maten. Varför? REPRIS från 17.10 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dietisten Sara Ask och psykologen Julia Esters har tillsammans med Helena Cloodt skrivit NPF-kokboken, om hur det kan vara att äta när man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller ADHD.Barn med NPF bearbetar sinnesintryck på andra sätt, kan ha svårt att fokusera, sitta still, de kategoriserar på andra sätt och har ett sinne för detaljer. Allt detta påverkar hur de upplever maten.– Dessa barn, men också barn i allmänhet, vill ofta ha en trygg matupplevelse framför en kulinarisk, säger Sara Ask.Trygg mat kan vara sådant som ser ut och smakar likadant från gång till gång. Som pasta, nuggets, köttbullar och pannkakor. En banan däremot kan variera från omoget grön till gul och brun. Det blir osäkert och obehagligt. Barnet vet inte vad det har att vänta sig.Ihopblandad mat kan också vara en svårighet. Grytor och soppor som består av många olika bitar och konsistenser. Det blir också otryggt, mycket att ”reda ut” innan man kan börja äta. Kanske ger barnet upp redan innan maten kommit till munnen.Ett trick är att mixa soppan till en slät konsistens. Sen kan den som vill tillföra frön, små bitar av ost eller grönsaker efteråt. Man kan också testa ”food-chaining”, säger Sara Ask.– Vad karaktäriserar den mat som ens barn gillar? Erbjud liknande saker. En chicken nugget blir kanske en fish nugget, som blir en fiskpanett som blir en torskfilé en vacker dag. Men det tar tid, säger Sara Ask.Hur ska man som förälder hantera problemen?– Genom radikal acceptans, säger Julia Esters. Gilla läget oavsett om man gillar eller hatar det. Detta har jag att förhålla mig till. Ta ett steg tillbaka och försök sätta dig in i ditt barns perspektiv.Skolmatsalen kan vara en utmanande miljö för barn med NPF. Mycket ljud och intryck. Därför kan det vara viktigt att maten är just anpassad och enkel, sådant som barnet känner igen, för att det ska få i sig något.Förra hösten testade man i Bollnäs ett nytt grepp för att få fler att äta mer. Man kompletterade det vanliga utbudet med ytterligare en rätt. Samma rätt varje dag. Köttbullar och makaroner. Försöket slog väl ut, berättar Susanne Björklund, verksamhetschef för kostenheten i Bollnäs.– Många glömmer nog att maten har förändrats mycket de senaste 20-30 åren, säger Sara Ask. Förr serverades mycket helfabrikat och färre rätter var i omlopp, både hemma och i skolan. Maten såg ofta likadan ut. Nu serveras fantastisk mat i skolan, men för ett barn som äter selektivt kan det vara svårare i skolan i dag.

Vi går rakt in i frågepoddmodet och berättar om några av våra mest turbulenta år – skilsmässa, husbygge som spårade ur, konkurser och att sälja huset mitt i allt. Hur tar man sig igenom sånt utan att gräva ner sig? Vi pratar om att acceptera läget, sälja huset för att kunna gå vidare och hur vi egentligen hanterar kriser (spoiler: vi älskar inte att älta).Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kritiken mot Sis är hård och värst utsatta är flickorna. Hälften av alla Sis-placerade unga har gjort ett eller flera självmordsförsök. 15-åriga Sara har suttit inlåst så länge hon kan minnas.

Raggar du på fel nivå? & Jag baktalar min partner, ändå lämnar jag inte & Skaffa barn-råd levereras & Vad vill du ha i svåra tider: konkret hjälp eller ett lyssnande öra? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I villaområden hör och ser de boende varandra hela tiden via drönare och ständigt påslagna babymonitorer. Ändå förblir de vuxna medvetet blinda för barnens liv – som utspelas på sociala medier. Anna-Karin Wyndhamn skriver om tv-serierna Reservatet och Adolescense och hennes dotters skola där inget av barnen i klassboken har under tre och en halv timmes skärmtid om dagen. Inläsare: Staffan Dopping

För några år sedan lämnade Evin Cetin advokatyrket, hon kände inte att hon gjorde skillnad längre. Nu försöker hon ge svar på det som hon beskriver som det stora misslyckandet att allt fler unga hamnar i eller drabbas av grov kriminalitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2022 kom hon ut med boken Mitt ibland oss, skriven tillsammans med Jens Liljestrand. Den bygger på intervjuer med unga kriminella och deras anhöriga. Då fick hon kritik när hon använde ordet barnsoldater. ”På den tiden var det ju nästan skräckinjagande att 17, 18, 19, 20, 21-åringar var involverade i det grova våldet”, säger Evin Cetin. Idag är det ingen som höjer på ögonbrynen över det begreppet längre. De unga utförarna är betydligt yngre - 13, 14 år, ibland till och med yngre. I sin nya bok har hon återigen följt många unga i den gängkriminella världen och även deras föräldrar. Förutom att de är yngre så syns också flera andra tydliga förändringar, menar Evin Cetin. ”Vi ser ju att vårt fokus kring storstäderna har ändrats ganska markant. Vi ser hur barn och ungdomar från landsbygden är involverade. Vi ser tjejerna, och också någonting som gängen själva beskriver – de ”svensk-svenska” barnen”. De svensk-svenska barnen, eller de etniskt svenska barnen, där allt ser bra ut på pappret. Skolan fungerar, det finns närvarande föräldrar. Unga personer som inte har gjort några avtryck i myndigheternas register eller är knutna till något nätverk har börjat dyka upp i polisutredningarna. I boken berättar Evin Cetin om sitt möte med en ung kille. Han är bara 15 år men har varit med länge och hans jobb är att rekrytera få tag i nya barn, unga utförare. Gänget måste sprida riskerna, förklarar han, nu när polisen är på dem hela tiden i takt med samhällets åtgärder mot brottsligheten. ”Samhället får inte fastna i dåtiden beskrivning av gängkriminaliteten, alltså ett år eller två år sedan. För den är så rörlig och snabb.”Programledare: Petra Berggren och Fanny HedenmoProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

I februari 2021 öppnar Veronica Sveréus tidningen och fastnar vid en rubrik som får hela hennes värld att rasa. Artikeln handlar om de stulna barnen från Chile – barn som tagits från sina föräldrar och adopterats bort till länder som Sverige. Längre ner i texten finns en checklista med tecken på att du själv kan vara ett av dessa barn. Veronica börjar läsa. Punkt efter punkt stämmer in. Det är som att någon skriver rakt ur hennes liv. Hon som alltid trott att hon blivit övergiven ställs nu inför en brutal sanning – att allt hon trott om sitt ursprung kan vara en lögn.I det här avsnittet av Spöktimmen berättar Veronica Sveréus om chocken, frågorna och vägen mot sanningen – om hur allt vändes upp och ned när hon insåg att hennes adoption till Sverige inte var laglig.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En kvinna som knäcker ett ägg i sin dotters panna, samtidigt som hon livesänder händelsen. Klippet ses av över 100 000 personer, och mamman döms för ofredande. Att föräldrar publicerar klipp och bilder på sina barn är inte ovanligt, men kan alltså va olagligt. När blir det brottsligt? Hur vanligt är det att publiceringar leder till åtal? Och vad är det för snårig värld dagens föräldrageneration lever i? Gäst: Ängla Pändel, ordförande för Institutet för juridik och internet. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: SVT/Polisen, TV4. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Sommaren 2024 skjuts en man ihjäl i sitt eget hem i Skåne. När polisen griper den misstänkte 14-årige skytten på ett Öresundståg kan de veckla ut ett nätverk av barn, många under 15 år. Barnen tros ha bildat ligan "Iskalla grabbar". De har ett regelverk, en medlemslista och misstänks värva personer för grova våldsbrott som mord, sprängningar och kidnappningar. Programledare: Linnéa Hjortstam. Med Tove Hansson, reporter på DN i Malmö. Producent: Elinor Ahlborn.

Ola om Jimmie Åkessons plats i den globala radikalhögern. Liv om att det kanske är en bra idé att sluta fråga barn om hur de mår. Böcker som refereras: Rita Abrahamsen m fl - "World of the right: Radical conservatism and global order" Abigail Shrier - "Terapisamhällets barn"

Ett oskyldigt svar på en enkel fråga eller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En boll som rullar över greenen, bredvid ett huvud. Ett gammalt väsen som glömts bort, men inte lämnat oss. I veckans avsnitt av Creepypodden återvänder vi till temat om vad barn ser – och hör berättelser om det vi inte kunde förstå när vi var små, och kanske helst hade velat slippa förstå nu när vi blivit vuxna.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan du klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Programledaren Hanna Persson berättar om första tiden med liten bebis, hur överväldigande det ibland kan kännas att ha någon som är beroende av en exakt hela tiden. Och hur gör man med Instagram, kan man posta vad som helst på sina små barn? Programledare är Nina Campioni och expert Paulina Gunnardo. Repris från 2020.Support till showen http://supporter.acast.com/vattnetgar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den 88-årige snickaren Gunnar Jönsson har bestämt sig för att bygga sin egen kista. Barnen blir först förskräckta. Men sen börjar de fundera. Det gör även reportern Ola Hemström när hans pappa dör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela sitt liv har han arbetat med trä. Nu vill 88-årige Gunnar Jönsson han göra sin egen kista. Barnen blir rädda men sen bestämmer de sig för att också beställa var sin kista. De enkla furukistorna uppe på logen blir allt fler. När Ola Hemströms egen far dör börjar han fundera. Ska han våga be Gunnar att bygga en kista åt en man som var Gunnars vän? Pappa Stigs kista. Kan man göra så - låta bygga sig en egen kista?En P4 Dokumentär av Ola Hemström gjord 2023.Har tankar om det du hört? Hör av dig via mail till Ola.hemstrom@sverigesradio.seVilka krav finns om man bygger sin egen kista?

Tänk vad mycket som har hänt sedan vi tryckte på inspelningsknappen första gången. Över 500 timmar har vi pratat om våra liv och utmaningar. Reflektioner och lärdomar. Tillsammans har vi gråtit och skrattat, välkomnat kärlek och buktat trots. Vi summerar och blickar tillbaka. Vad sa vi egentligen i avsnitt 1? Sofia busringer och Pernilla biktar sig. Vad äter kungligheter? Vad är Hollywoodland? Barnen har nu blivit stora. Kärleken har kommit och vi har tagit avsked av två pappor. Tack för de första 10! Oj så skoj! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i januari 2024. Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tvillingarna placeras i särskolan på oklara grunder och konsekvenserna kommer förfölja dem. Det visar sig att de inte är ensamma. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Som barn har tvillingbröderna Rasmus och Robin svårt att lära sig läsa. Första åren i skolan blir tuffa, och i fjärde klass placeras pojkarna i särskolan, skolformen för barn med intellektuell funktionsnedsättning, men vid den här tiden kallas diagnosen fortfarande utvecklingsstörning.Deras mamma Christina tror att särskolan innebär att barnen får mer hjälp och kan plugga i lugnare takt. Vidden av inskrivningen kommer att hinna i kapp familjen många år senare, och leda till en lång och stundtals smärtsam rättsprocess, där rätten måste ta ställning till frågan: är Rasmus och Robin utvecklingsstörda?Felaktiga särskoleplaceringar och bristfälliga utredningar i många kommunerPå 1990-talet tar kommunerna över ansvaret för särskolan. Snart placeras tusentals fler barn än tidigare i särskolan, och det ska visa sig att många kommuner missköter sina utredningar. Barnen möter konsekvenserna när de blir vuxna och inser att de varken kan plugga vidare eller hitta jobb. Och ingen verkar veta hur många de felplacerade barnen är.Medverkande:Rasmus Sjöholm, blev felplacerad i särskolan som barn.Robin Sjöholm, blev felplacerad i särskolan som barn.Christina Sjöholm, mamma till Rasmus och Robin.Magnus Tideman, professor i socialt arbete på Högskolan i Halmstad, forskar på villkor för personer med intellektuell funktionsnedsättning.Ann-Marie Begler, före detta generaldirektör för Skolinspektionen.Olle Andersson, pensionerad lärare i Kramfors.En dokumentär av: Hanna Sihlman.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2025.

Genom att censurera utställningen i Husby har Kulturhuset Stadsteatern lärt barnen mer om konst och politik än vad någon kunnat förutse, skriver konstnären Makode Linde i en essä om aktivism, terapi och varför vi bör sluta vara rädda för bilder. Om något borde vi uppmuntra nazister att göra mer konst, skriver han. Inläsare: Staffan Dopping