Podcasts about barnen

Nyheterna Radio 12.00

Bahasan är sex månader gammal, svårt undernärd och kräks upp det lilla hon får i sig. Just nu är det svenska skattepengar som håller henne vid liv. Men i och med att svensk biståndspolitik förändrats upphör stödet till den här delen av Etiopien om bara några dagar. Då slutar maten att komma – och det finns ingen hjälporganisation som kommer att ta över.Programledare: Sabina Marmullakaj. Med DN:s reporter Staffan Lindberg.Producent: Måns Mosesson.

Barnen som inte fanns. I veckans avsnitt diskuterar Måns och Hjalmar filmer om barn och hur det upplever vuxenvärlden omkring dom. Båda handlar om att vara ensam i en stor värld och hur man går till väga för att hantera det.

Vi hyllar Anna-Karin Wyndhamn och undrar var det sunda förnuftet är. Det är hemmifrån man sätter standard

I det här avsnitts av Insamlingsspan pratar Henrik och Ted om galor, priser, smarta kampanjer, Swish återkommande och ett ovanligt stark start för  Majblomman. Det blir spaningar från Rengbågsfondens gala, Plans gala och WaterAids galamiddag. Vi pratar också om Guldägget, där RFSL:s The Human Rights Font och MOD:s The The Kidney Pass prisades för kreativitet som både väcker uppmärksamhet och skapar handling. Dessutom ringer vi upp Ingela Kristiansson på Rädda Barnen för att höra hur det har gått sedan organisationen började erbjuda Swish återkommande. Resultaten är minst sagt intressanta: Många givare väljer Swish, webbrekryteringen har ökat och samtidigt finns viktiga lärdomar kring tydlighet, teknik och uppföljning. Vi hinner också med Majblommans rekordstart, brev på hallmattan, nya jobb i branschen, Vagabond Shoemakers Foundation och en försmak av nästa avsnitt med Akelius Foundation. Ett fullmatat span om insamling där vårens stora trender kokar ner till några tydliga frågor: Vad får människor att agera? Vad händer när friktionen minskar? Och varför verkar galan vara tillbaka på allvar?

Två barn sitter bredvid sin mamma när hon skjuts till döds i Färila. De blir utredningens viktigaste vittnen men räknas inte som offer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En sommarkväll i juli 2020 bryts tystnaden i ett rött trähus i Färila. Två syskon ligger på övervåningen, nybadade, med varsin skärm i sängen. Där nere hörs röster – ett bråk som trappas upp. En stund senare sitter barnen bredvid sin mamma i soffan.13-åriga Wilma och hennes femåriga lillebror är i rummet när deras mamma skjuts till döds. Mitt i kaoset tar hon hans hand och springer – rakt ut i skogen.När polisen börjar utreda står det snart klart: flickans berättelse är avgörande. Samtidigt ger mannen en helt annan version. Utredningen blir ett pussel av teknisk bevisning, skottvinklar – och barnens minnen.Barnen räknas inte som offer2020 ser lagen annorlunda ut än idag. Trots att barnen sitter bredvid sin mamma när hon skjuts till döds räknas de inte som brottsoffer. De är vittnen. Året därpå ändras lagen. Barn som ser eller hör våld i hemmet är inte längre bara vittnen – de är brottsoffer i egen rätt.I dag är Wilma 19 år. Hon bär med sig minnena av en kärleksfull mamma men också bilderna som inte går att stänga av. – Jag har en bild när hon tar sitt sista andetag. Den spelas upp om och om igen, säger hon.I Brottsutredarna undersöker reporter Emma Janke och före detta polisen Lena Ljungdahl mordet i Färila – och hur polisen säkrar vittnesmål från traumatiserade barn och underbygger deras berättelse genom teknisk bevisning.Producent: Emma Janke, Bang Stories ABMedverkande: Wilma Östmans, Anne Fridadotter Ljudläggning och slutmix: Mikael BrodinExekutiv producent: Steffen Renklint, Sveriges Radio

Den senaste tiden har det skett flera skjutningar i Sverige där barn misstänks vara förövare. De kallas ”barnsoldater”. Från och med sommaren är de barnen som kommer att kunna sättas i fängelse. Men vilka är de här barnen?Det här är Eftertanken, en ny podd från Dagens ETC, där vi fördjupar oss i en händelse från nyheterna.Programledare:Tanvir MansurMedverkande:Viktor Asp, grävreporterEmil Arvidsson, reporter och kolumnistOlle Jonasson, häktespastorMehdi Adnan Mossa, avhopparexpert

Trump visste förstås att han utmålade sig som Jesus. Det han inte förstår är precis detsamma Stalin inte fattade. "Hur många divisioner har påven", frågade Stalin. Nu är han och Sovjetunionen borta, men påven och Vatikanen finns kvar efter 2000 år. Eller är allt riggat av Joel Halldorf i hans ambitiösa karriär? Härligt depraverat att Teatergrillen kör "nio sjötungor under nio dagar". Men vi minns Erik Lallerstedt med saknad. Hans definition av en journalist: någon som är full och saknar penna. Susanna noterar att det skrivs om att barnafödandet går ned, men att hundägandet ökar. Vi har ett par reservationer. Inte riktigt samma sak. Föräldraskap har blivit för teoretiskt. Det är en praktisk kunskap. Nu blir det fotbolls-VM och politiker övertrumfar varandra i löften om att öl ska få serveras till frukost. Populismen verkar ha blivit en elitsysselsättning, för folk i allmänhet verkar inte bry sig. Vad 'är nästa legalisering? Pensionsmyndigheten säger att vi inte behöver pensionsspara, vilket är uppenbart fel. Günther Mårder är häktad för insiderbrott, men de röda flaggorna finns där: det sägs samtidigt att han inte vunnit på det. Låt oss vänta och se vad det är. Men hans trista roll som "Sveriges snålaste man" är värt ett fängelsestraff. Agnes Wold och två andra läkare påpekar att staten nu satsar massor av miljoner på en metod mot demens som inte har något vetenskapligt stöd alls. Det beror på at det är en moralistisk idé om att man ska motionera och äta trist. Typiskt svensk vård och svenskt samhälle. Ingen vill ha barnfängelser, men det verkar de som argumenterar mot dem ha missat. de verkar tro att det finns folk som tycker det är bra med barn i fängelser, när sanningen är att det helt enkelt är den bästa lösningen i en skitsituation. Vad är deras egen lösning? Ingen, verkar det som. Susanna skriver om det i Fokus. Fokus har också en valkompass, de är väldigt populära, men varför. Vi är inte säkra. Kul att följa striden om skattesänkning i Vänsterpartiet - väldigt intern för det gäller bara deras "partiskatt". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bråk om föräldradagar och besvikelse över att inte känna sig prioriterad. Hur gör man när ansvarsfördelningen känns orättvis? Psykoterapeut Kalle Norwald och psykolog Stina Hindström coachar föräldrar som kämpar med att leva jämställt. Hur kan de få till ett bättre samarbete?

Allt fler har en fast läkare men skillnaderna är stora i landet / Dödligt våld minskade förra året / Förslag: Tolk ska kosta pengar i många kontakter med myndigheter / Barnen designade en färgglad papperskorg som syns bättre Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Av Jenny Pejler och Ingrid Forsberg.

Ingenting berör som bilder på utsatta barn. Men vem gråter vi egentligen över, och vad blir medkänslans resultat? undrar Anna Nachman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. När människor säger att det var bättre förr, tänker jag på de gamla judiska begravningsplatserna på Kungsholmen i centrala Stockholm, anlagda i slutet av 1700-talet. Mer än en tredjedel av dem som är begravda där, är barn under arton år. De yngre barnens gravar är omärkta, i bästa fall har en liggande sten placerats på marken, knappt större än en gatsten - med en davidsstjärna inhuggen. Inga namn eller datum. Barn skulle inte sörjas, livet snabbt gå vidare.När begravningsplatserna på Kungsholmen blev fullbelagda i mitten av 1800-talet så anlades Norra judiska i Solna. Där ligger barnen tätt tillsammans, i fem olika barnkvarter. Även här finns liggande namnlösa stenar som minnesmärken, men då och då har någon förälder trotsat traditionen och låtit resa en riktig, stående gravvård, med namn och datum tydligt uthuggna.1944 infördes det allmänna barnvaccinationsprogrammet i Sverige. Därefter behövde inga fler barnkvarter anläggas. Fram till dess var verkligheten sådan, att den som fick ett barn aldrig kunde räkna med att det skulle nå vuxen ålder. Det måste ha gjort något med psyket, anlagt en känslomässig stumhet, förhärdat föräldrahjärtat. En människa klarar inte hur mycket sorg som helst, och det finns ingen djupare förtvivlan än den att förlora sitt barn.Barn är små och sköra. Att överleva sin avkomma är varje förälders största mardröm. Men alla har vi också varit barn. Vi behöver inte föreställa oss – vi minns hur det var att vara liten och värnlös.Som barn var jag ofta rädd, malplacerad och utlämnad. Mina föräldrar var invandrare, jag kunde inte språket, hade inga vänner. För att lära mig svenska lämnades jag – femåringen som aldrig hade umgåtts med andra barn eller satt min fot på dagis – i en förskoleklass med sexåringar. Jag minns ännu när dragkedjan i den blå plyschoverallen kärvade och hur jag kissade på mig. Jag visste inte hur jag skulle uttrycka mig för att få hjälp, men något barn såg och sa till fröken. Skratt, tissel och tassel. Jag lärde mig svenska fort.Alla har något sådant minne brännande längst bak i hjärnbarken. Det är alltid synd om barnen. När lidande barn kommer på tal slår det an något djupt inom oss. I mig vaknar den lilla flickan i blå sammets-dräkt, känslorna tar överhanden, logiken tryter.Ändå är barnen ett dåligt argument. De användes som slagträn i videovåldsdebatten på 1980-talet och filmcensuren blev absurt hård i de oskyldiga barnens namn. När porrdiskussionerna gick höga skulle vi för barnens skull sätta upp otympliga, dyra porrfilter på skolor och hemmanätverk. Att de inte fungerade kvittade lika. Rysk hbtq-propaganda hänvisar till barnen, liksom de som tror att sagoläsande drag queens ska göra ungar till bögar och ickebinära.Samtidigt är tänk på barnen-argument tacksam journalistik. Blodiga, gråtande barn ger starka bilder som sätter hjärtan i brand, säljer lösnummer och ger klick. Dramaturgin används även hos den som vill vinna krig. Bjud in journalister, rassla fram hungriga och ledsna barn, och halva slaget är vunnet.Den kanadensiska forskaren Leeat Granek undersöker hur förlust påverkar människors hälsa och psyke. Hon menar att sorg kan främja solidaritet och föra människor samman, men att den också aktivt används och manipuleras av regeringar och politiska påverkansgrupper för att främja nationella, militära och ekonomiska agendor.Sorg är en av de starkaste känslorna vi kan uppleva, den överträffar ibland både kärlek, ilska och begär. Eftersom den gör oss känslomässigt vidöppna och sårbara, är den särskilt effektiv att manipulera för politiska syften. En naken flicka täckt av napalm, en drunknad tvååring med ansiktet begravt i den våta sanden. Sådana bilder kan spraka i gång ett vanvettigt raseri.När vi ser lidande vill vi skylla det på någon. Vi behöver rationalisera döden, hitta en syndabock. Insikten att någon dör förgäves är för plågsam att ta in. Vi pådyvlas konspirationsteorier eller luras att bidra med pengar som ska lindra nöd, men som i fel händer kan nyttjas så att lidandet i stället ökar.Lidande barn på bild växer aldrig upp. Nya tillkommer hela tiden, som sprungna ur en outsinlig källa. Rädda och gråtande, utmärglade och skadade dör de om och om igen inför våra ögon. Barn blir en handelsvara och ett vapen. De exploateras – liksom vi som gråter över dem.Kanske finns det ingen underliggande agenda, bara journalistisk lättja. Med bilder på vackra, gärna söta flickor i rosa jumprar med håret uppsatt i välkammade tofsar, stjärnögda och leende så som de såg ut innan döden tog dem eller kriget släckte glittret i deras ögon, säljs känslosamma snyftreportage om hemska krig som aldrig borde ha startats. Mätta journalister rapar självklarheter och utan att blinka exploaterar de barnen, och föräldrarnas sorg. För dessa sentimentaliteter får de ryggdunkar och tar emot priser. Att skriva om lidande ger mycket respons. Det är journalistikens hötorgskonst.Om barnens lidande framgångsrikt utnyttjas i propagandasyften kommer fler barn att drabbas. Mina tårar blir den växtnäring som driver upp nya barn att begråta.Det är inte konstigt att drabbas emotionellt av barn i nöd. Människan är byggd empatisk, vår överlevnad hänger på det. Vi är skapade så att vi inte kan ignorera barn som gråter. Det är en styrka – så länge den inte utnyttjas.Den som sörjer namnlösa gråtande barn ser sig själv som en god människa. Precis som vi är programmerade att reagera på barngråt är vi byggda att uppfatta oss själva som goda. Det är alltid den andre som är omoralisk och ond, aldrig jag själv. Det finns en paradox i empatin för de namnlösa barnen långt borta. Ju ledsnare vi blir för deras skull, desto godare känner vi oss.”Svältande barn är huvudrätten på protestmenyerna i London och Paris” som journalisten Amjad Taha har sagt.Men för vems skull gråter jag? Barnens? Eller min egen?Vilka barn begråts – och vilka ignoreras? När vi köper kläder eller en ny mobiltelefon, tänker vi sällan att barnen i smutsig textilindustri och livsfarliga gruvor möjliggör våra inköp. Begäret trumfar moralen, det slår till och med tjusningen att få känna sig god.Vårt intresse för de lidande barnen är helt beroende av att det finns en tydlig förövare. Det spelar också roll vem vi föreställer oss att förövaren är.Säg mig vilka barn du begråter, och jag ska säga dig vem du är.Kan man beskriva lidande barn utan att utnyttja dem? I romanen ”Tid att älska, dags att dö”, i en scen som utspelar sig i ett tyskt skyddsrum under andra världskriget skriver Erich Maria Remarque:"En kvinna och två barn satt ihopkrupna mittemot honom. Deras ansikten var platta och uttryckslösa, liksom stelfrusna. Endast ögonen levde. /…/ Barnen var inte längre tillräckligt små för att sakna uppfattning om faran, och ännu inte tillräckligt stora för att hyckla ett meningslöst mod. De var vakna och värnlösa och utelämnade".Anna NachmanjournalistProducent: Mårten ArndtzénLitteraturLeeat Granek, Bottled Tears: The Pathologization, Psychologization and Privatization of Grief. York University, 2008.Erich Maria Remarque, Tid att älska, dags att dö. I svensk översättning av Knut Stubbendorf. Bonnier, 1975.

Hej Somna. Hej och välkommen hit, till en timme av okvalificerat hobbytänkande. Jag tänker som hobby, och det har råkat bli mitt jobb också. Ibland drar jag mig för att göra det, som idag när jag skulle spela in. Det finns ett litet motstånd. Jag tänker att inspirationen ska komma, men det gör den aldrig. Till slut bestämmer jag mig bara för att köra ändå. Det är inget särskilt med det här eller med mig.Jag pratar om en liten äldre man, i 60-årsåldern. Tio år äldre än jag och lite rund om magen, med glasögon. En sån där som man ser i kön någonstans, som på Ica. Han heter Kent Auren. Han lever ett helt vanligt liv. Han är pensionär nu och är gift och har två barn. Han har sommarstuga i Sörmland, kör Volvo och har en grill.Har du försökt summera ditt liv, Somna? Jag försöker summera mitt liv, om det har varit bra eller dåligt. Det har funnits dåliga stunder. Samtidigt har allt jag drömt om hänt. Kanske inte precis i den form som jag ville från början, men det har hänt. Det får man aldrig glömma bort.Tillbaka till Kent Auren. Han har levt ett bra liv, men som för alla finns det smärtpunkter. För Kent handlar det om en person som han träffade i lumpen. Där träffade han en kille i sin egen ålder, en ganska kraftig person som hette Linder. Linder hade en självklar pondus och närvaro, som om livet föll sig enkelt för honom. I jämförelse kände sig Kent liten och lite fjompig, men det var Linders vänskap som fick tiden i lumpen att gå. Linder såg Kent för den han var. Det här är historien om deras tid i lumpen och deras vänskap.Lumpen tog slut och livet gick vidare. Kent träffade en kvinna, gifte sig och fick barn. Barnen växte upp, åren gick. En dag fick han, på omvägar, veta att Linder hade gått bort. Det väckte fler känslor än han var beredd på. Det blev en vändpunkt i Kent Aurens liv och det skapade ett tomrum i honom.Godnatt. Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/ Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Fluent Fiction - Swedish: Emil's Magical Easter: A Community Comes Together Find the full episode transcript, vocabulary words, and more:fluentfiction.com/sv/episode/2026-03-22-07-38-19-sv Story Transcript:Sv: Våren hade kommit till den lilla, färgglada stadsdelen där Emil bodde.En: Spring had arrived in the small, colorful neighborhood where Emil lived.Sv: Solen lyste varmt, och barnen lekte i de blomstrande trädgårdarna.En: The sun was shining warmly, and children were playing in the blooming gardens.Sv: Våren är alltid en tid av liv och glädje, och i år var det också tid för påskfirandet.En: Spring is always a time of life and joy, and this year it was also time for the Easter celebration.Sv: Emil, känd för sin fantasi och förmåga att sprida glädje, hade planer på att göra något magiskt till påsken.En: Emil, known for his imagination and ability to spread joy, had plans to do something magical for Easter.Sv: På morgonen när Emil gick ut på sin dagliga promenad, stannade han vid häcken utanför huset där hans grannar, Saga och Liam, bodde.En: In the morning, when Emil went out for his daily walk, he stopped by the hedge outside the house where his neighbors, Saga and Liam, lived.Sv: Där såg han något märkligt - en vit kanin hoppade omkring.En: There he saw something strange—a white rabbit was hopping around.Sv: Det var Mr. Thumper, Sagoge och Liams husdjur.En: It was Mr. Thumper, Saga and Liam's pet.Sv: Plötsligt slog en idé Emil.En: Suddenly, an idea struck Emil.Sv: "Det är Påskharen!" utropade han för sig själv.En: "It's the Easter Bunny!" he exclaimed to himself.Sv: Han tänkte att det skulle vara perfekt att använda "Påskharen" för att skapa en oförglömlig äggjakt för alla barn i området.En: He thought it would be perfect to use the "Easter Bunny" to create an unforgettable egg hunt for all the children in the area.Sv: Emil, full av iver, knackade på dörren till Saga och Liam.En: Emil, full of excitement, knocked on the door of Saga and Liam.Sv: "Hej, jag har en idé!", sa han entusiastiskt.En: "Hey, I have an idea!" he said enthusiastically.Sv: "Vi kan låta Påskharen hjälpa till med äggjakten! Barnen kommer älska det!" Förvirrade men nyfikna, lyssnade Saga och Liam på hans plan.En: "We can let the Easter Bunny help with the egg hunt! The kids will love it!" Confused but curious, Saga and Liam listened to his plan.Sv: Saga skrattade och sa, "Du menar Mr. Thumper? Men han är bara en vanlig kanin."En: Saga laughed and said, "You mean Mr. Thumper? But he's just a regular rabbit."Sv: Emil skakade på huvudet. "Nej, nej, jag är säker på att han har påskens magi!"En: Emil shook his head. "No, no, I'm sure he has Easter magic!"Sv: Trots deras tvivel gick Saga och Liam med på att delta i Emils plan.En: Despite their doubts, Saga and Liam agreed to participate in Emil's plan.Sv: De toppade ett möte med grannarna för att diskutera den stora äggjakten.En: They set up a meeting with the neighbors to discuss the big egg hunt.Sv: Alla var glada att hjälpa till, även om några undrade över kaninens roll.En: Everyone was happy to help, even though some wondered about the rabbit's role.Sv: Dagen för äggjakten kom, och Emil hade gömt färgglada ägg över hela området.En: The day of the egg hunt came, and Emil had hidden colorful eggs all over the area.Sv: När barnen började leta, lyckades Mr. Thumper smita ur sin hage.En: As the children began searching, Mr. Thumper managed to escape from his pen.Sv: Utan att veta bättre, följde barnen efter kaninen, vilket skapade en lekfull kaos.En: Unaware, the children followed the rabbit, creating playful chaos.Sv: Alla skrattade, men det blev snart uppenbart att Emil hade misstagit sig - Mr. Thumper var ingen magisk kanin.En: Everyone laughed, but it soon became clear that Emil had been mistaken—Mr. Thumper was no magical rabbit.Sv: Emil blev generad men glädje fyllde hans hjärta när han såg hur barnen och grannarna skrattade tillsammans.En: Emil was embarrassed, but joy filled his heart when he saw the children and neighbors laughing together.Sv: Saga och Liam kramade honom, och Liam sa: "Det här blev en fantastisk dag, tack vare dig!"En: Saga and Liam hugged him, and Liam said, "This turned out to be a wonderful day, thanks to you!"Sv: När dagen gick mot sitt slut, insåg Emil något viktigt.En: As the day drew to a close, Emil realized something important.Sv: Även om Mr. Thumper inte var påskens magiska kanin, så hade han och kaninen ändå bringat en hel del glädje.En: Even though Mr. Thumper wasn't the magical Easter Bunny, he and the rabbit had still brought a lot of joy.Sv: Emil kände sig tacksam för sina nya vänner och för den underbara dagen de alla delat.En: Emil felt grateful for his new friends and for the wonderful day they all shared.Sv: Med ett leende på läpparna och värme i hjärtat, visste Emil nu hur man kunde skapa magi i verkliga livet, genom vänskap och gemenskap.En: With a smile on his face and warmth in his heart, Emil now knew how to create magic in real life, through friendship and community. Vocabulary Words:bloomin: blomstrandehedge: häckstrange: märkligthopping: hoppademagical: magisktenthusiastically: entusiastisktconfused: förvirradecurious: nyfiknaregula: vanligimagination: fantasiability: förmågaunforgettable: oförglömligparticipate: deltaescape: smitachaos: kaosembarrassed: generadgrateful: tacksamunaware: utan att veta bättremanaged: lyckadesmistaken: misstagit sigspreading: spridacelebration: firandetwondered: undradedespite: trotsdecided: beslutadedraw: gick motcommunity: gemenskapmeeting: möterole: rollwonderful: underbar

Nya regler för andrahandsuthyrning får kritik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Höga hyror och korta kontrakt är vanligt på andrahandsmarknaden. Vi har träffat Klara, som egentligen heter något annat, och är en av många som tvingas hyra bostad i andra hand.Andreas Carlson (KD), infrastruktur- och bostadsminister, berättar hur regeringen vill öka tillgången på hyresmarknaden. Men förslagen har mött kritik. I studion finns också Ulrika Blomqvist, vd på Bostadsrätterna och Niclas Sundell, förbundsjurist på Hyresgästföreningen. Vad ska man ha för hörselskydd på konserten? Så skyddar du dina öron utan att göra avkall på musikupplevelsen.En barnfamilj har testat att leva plastfritt i en hel månad – hör om experimentet där forskare tömde familjens hus på prylar av plast.Vi svarar också på lyssnarnas frågor om pension. Vad gäller för den som jobbat utomlands? Hur ser reglerna ut för garantipension?Programledare: Anna BergProducent: Lisa Nord

År 1952 såg flera barn ett ljus falla från himlen över Flatwoods. När en grupp gick upp på kullen för att undersöka vad som kraschat mötte de något de aldrig skulle glömma. En nästan tre meter hög varelse med ett rött glödande ansikte och en märklig spadformad kropp. Fenomenet fick senare namnet Flatwoods Monster. Glöm inte prenumerera på Universums Hemligheter!

En vårdag 2002 hittar fyra pojkar en plastkasse i en skogsdunge. I den finns ett fryst spädbarn.Våren har äntligen kommit till Stockholm. I ett lugnt samhälle en bit utanför stan hörs glada skratt från gårdarna. Barnen leker och de vuxna har dragit fram grillarna.Idyllen krossas när fyra pojkar gör ett makabert fynd i skogsdungen mellan hyreslängorna.Kriminalteknikern Bengt Aspegren kastar sig i väg när larmet kommer. – Jag får veta att man har hittat ett barnlik ute i skogen, berättar han. Spädbarnet, som är inlindat i tre handdukar, visar sig vara fryst. Navelsträngen sitter kvar – och i ena änden finns ett långt blont hårstrå.Upptäckten ska visa sig bara vara början på en berättelse som kommer att skaka ett helt samhälle.I Expressen Dok: ”Syskonen i frysen” får du följa polisens jakt på sanningen – steg för steg. Möt också John, en av pojkarna som var med och upptäckte spädbarnet, och som bär på en mörk hemlighet. En dokumentär av Lena Lindehag.Producent: Sigge Dabrowski och Ellen Hammarskiöld.Redaktör: Bella Levy.Exekutiva producenter: Karin Olsson och Jakob Wagner.Mix: Fredrik Johansson.Originalmusik: Patricio Samuelsson.Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

En kall morgon i november 2012 görs en upptäckt i staden Bijie i Kina. I en metallcontainer ligger fem pojkar, tätt ihopkrupna i varandra. Det som först beskrivs som en tragisk olycka väcker snart frågor. Varför levde barnen ensamma på gatorna? Hur kunde ingen ha reagerat tidigare? Och varför försökte lokala myndigheter först tona ner händelsen? I det här avsnittet berättar vi historien om de fem pojkarna i Bijie en tragedi som kom att avslöja ett mycket större problem i ett av världens största länder. Det här är inte bara en berättelse om hur fem liv slutade. Det är en berättelse om hur lätt vissa liv kan försvinna ur sikte tills något händer som gör det omöjligt att inte se dem längre. Låt i slutet av avsnittet Easy to Miss Tacksam om man prenumerar på kanalen!

Vad händer i barns hjärna när de scrollar TikTok varje dag – och vem bär egentligen ansvaret? I detta avsnitt djupdyker vi i en av vår tids mest laddade frågor: barns skärmtid och sociala medier. Vi går igenom forskningen, rättsprocessen mot Meta och Google i Kalifornien, de beroendeskapande mekanismerna bakom algoritmerna – och vad som faktiskt kan göras åt det. I veckans avsnitt medverkar: Jacob Bursell – Monopol MediaLars Jörnow – Medgrundare, EQT VenturesViktor Fritzén – Styrelseproffs, f.d. CFO Leo VegasHelena Frielingsdorf – Psykiater & utredare, Folkhälsomyndigheten TIDSSTÄMPLAR 00:00:00 – Intro: Välkommen tillbaka efter sportlovet 00:02:00 – Jack Dorsey säger upp 4 000 på Block – är det AI-revolutionens startskott? 00:07:00 – Citrine-rapporten: Dystopisk framtid eller Jevons-paradoxen? 00:10:00 – Klipp från CNBC: Rättegången mot Meta och Google i Kalifornien 00:12:00 – Helena presenterar Folkhälsomyndighetens rekommendationer 00:14:00 – Skärmtidsregler per ålder: Vad säger forskningen? 00:16:00 – FOMO och sociala medier vs. TV och spel – vad är skillnaden? 00:17:00 – Viktor: Min nioåring lärde sig lösa Rubik's cube via Youtube 00:22:00 – De allvarligaste riskerna: Grooming, mobbning och skeva skönhetsideal 00:26:00 – Lars: Tio år av Slack-missbruk – och vad han lärde sig av det 00:28:00 – Hjärnans utveckling och koncentrationsförmågan hos barn 00:31:00 – Hönan eller ägget: Är skärmtiden orsak eller symptom? 00:33:00 – Föräldrar som dåliga förebilder – äter vi godis samtidigt? 00:36:00 – Skärmen som barnvakt: Den lätta genvägen och de dolda kostnaderna 00:40:00 – Intermittent belöning: Enarmade banditer i barnens fickor 00:43:00 – Autoplay, infinite scroll och push-notiser – designat för beroende 00:44:00 – Vad rättegången i USA egentligen handlar om: Visste bolagen? 00:46:00 – Tobaksindustrins cykel: Tog 40 år från vetenskap till åldersgräns 00:47:00 – Australien, Frankrike, Polen: Hur definierar man "sociala medier" i lag? 00:51:00 – EU:s Digital Services Act – varför har den inte fungerat? 00:53:00 – Race to the bottom: Reglering och den svarta marknaden 00:58:00 – Lars: Spelindustrins perspektiv – vem har det holistiska ansvaret? 01:00:00 – Borde Apple och Google bära det verkliga distributörsansvaret? 01:03:00 – FT och Economist mot förbud: Barnen kringgår ändå åldersgränserna 01:07:00 – Säkerhetsbälte-analogin: Normerande lagstiftning fungerar ändå 01:08:00 – Vad tycker barnen själva? Äldre tonåringar: "Vänta så länge ni kan" 01:10:00 – Producent, distributör, konsument – var ska ansvaret ligga? 01:11:00 – Anthropic vs OpenAI och Pentagon: Race to the bottom i AI också 01:17:00 – Kasinoregleringen som backfired – kan samma sak hända här? 01:18:00 – Utredningen om åldersgränser: Vad lämnar Sverige fram i november? 01:21:00 – AI-companions: Filmen Her blir verklighet – hur reglerar man det? 01:23:00 – Bris: AI-kompisar som säljer läppstift till deprimerade barn 01:26:00 – Har fokus på föräldrar räckt? Och vad händer när kulturen vänder? 01:27:00 – Smartphone Free Childhood: Klassrumsinitiativ som faktiskt fungerar 01:29:00 – Avslutning: Helena återkommer när utredningen är klar i november ÄMNEN SOM DISKUTERAS • Rättegången mot Meta och Google – Visste bolagen om de skadliga effekterna? • Beroendeskapande design – Intermittent belöning, infinite scroll och push-notiser • Folkhälsomyndighetens rekommendationer – Vad forskningen faktiskt säger om skärmtid • Åldersgränser i världen – Australien, Frankrike och Sverige utreder nu • Tobaksanalogien – 40 år från vetenskaplig konsensus till lag • Distributörsansvaret – Borde Apple och Google vara den primära regleringsytan? • AI-companions för barn – Nästa stora utmaning som vi inte är redo för • Föräldrarollen – Hur sätter man gränser när man själv sitter med telefonen? • Jevons-paradoxen och AI – Skapas fler jobb eller börjar snöbollen rulla? • Jack Dorsey och Block – Är 4 000 uppsägningar AI-revolutionens startskott? • Speldesign och beroende – Lars berättar om Kings affärsmodell inifrån • Smartphone Free Childhood – Kulturell förändring nerifrån och upp OM PODDEN Marknaden består av Jacob Bursell, Hampus Brodén, Viktor Fritzén, Johan Isaksson, Lars Jörnow och Petter Hjertstedt. Nu också på Youtube! Twitter: https://x.com/Marknaden_podd Kommentera och ge feedback – vi vill höra vad ni tycker! Mejla: jacob@monopolmedia.se #skärmtid #socialamedier #barnochungdomar #folkhälsa #techjättar #meta #google #tiktok #beroende #föräldrar #ai #aicompanion #reglering #australien #marknaden #podcast #svenska

Med indutrialiseringen steg koldioxidhalten i atmosfären, men det var efter andra världskriget det verkligen tog fart. Ann-Sofi Ljung Svensson funderar över sin del. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mars 1958.Charles Keeling gör sin första mätning av koldioxidhalten i atmosfären på Mauna Loa, Hawaii. Mätvärdet är 315 ppm/parts per million. Värdet ligger 35 enheter högre än under förindustriell tid, då halten beräknats ligga runt 280. Kurvan stiger svagt under hela 1800-talet, men efter andra världskriget går lutningen skarpt uppåt.Några månader efter Keelings första mätning – i mitten av juli 1958 – lämnar en liten cell bland miljontals andra explosivt min pappas kropp för att målmedvetet leta sig fram till den väntande värmen i min mammas mage. Det är en het sommar. Kanske var det en tidig, lite sval morgon i vindsrummet på Brunnsgatan i Nyköping precis innan pappa skulle ta bussen till flygflottiljen där han just blivit stamanställd. Mamma skulle kanske strax därefter promenera till dispensären på lasarettet där hon arbetade. Eller så var det semester och de var på besök ute hos det som skulle bli min farmor och farfar i torpet och sov över i utdragssoffan av trä under älgbonaden och oljetrycken med skyddsänglar.Torsdagen den 16 april 1959 föds jag på barnbördshuset på Nyköpings lasarett. Mamma har haft havandeskapsförgiftning – stor, svullen – med en vikt lika hög som tungviktaren Ingemar Johansson. Några månader senare skulle han gå sin berömda match mot Floyd Patterson.Maj 1959, Mauna Loa, koldioxidhalten har stigit till 316 ppm under mammas graviditet.Nu börjar mitt liv på den allt brantare Keelingkurvan. Vi flyttar. Först från rummet med kokplatta, till enrummaren med sovalkov. Sen till tvårummaren med balkong i tvåvåningshuset från 1940-talet. Min bror anländer. Mamma tar oss varje förmiddag till det nyöppnade snabbköpet. En tetrapack med mjölk, havregryn, lite blandfärs, några morötter. Allt får plats i nätkassen. Plastkassar tillhandahålls inte i butikerna förrän i mitten av 1960-talet.1963. Pappa köper familjens första bil, en Vauxhall Victor. Röd och vit. Begagnad såklart, mer räcker inte pengarna till.Pappa gör som alla andra. Bilköp ligger i tiden. Under 1950-talet ökade antalet bilar i Sverige från 250 000 till en miljon. Tio år senare har antalet fördubblats. Och pappa har bytt till en Ford Zephyr. I de sörmländska skogarna ligger de uttjänta bilarna redan tätt.April 1965, Mauna Loa, 320 ppm.Vi flyttar igen. Nybyggt miljonprogram. Fjärde våningen i ett höghus i utkanten av stan. Nu tre rum. Pappa har just sålt insatslägenheten. Det kändes alldeles för osäkert. Tänk om man inte får sina pengar tillbaka? Under höststormen natten den 17 oktober 1967 ligger vi alla i pappas och mammas säng och tittar ut mot himlen. Strömmen har gått, vi har ett värmeljus i fönstret. Dagen efter ligger höghusens takplåtar på marken.På somrarna åker vi och badar i Stavsjön, spelar dart och plockar blåbär. Eller så fiskar vi i Brobyån. Vi har sommarhus nu, hyr en gammal uttjänt statarlänga. Sommarstugeägandet ökar. Ödetorpen är många där ute på landsbygden. Allt fler har ju flyttat till stan.Sjuttiotalet. Mamma läser Tyst vår av Rachel Carson, röstar på Fälldin och talar om 'glada grisar'. Men pappa skakar på huvudet och skrattar när mamma inte vill dricka vattnet i sommarhuset. Pumpen står mitt ute på åkern och godsägaren har just låtit flygbespruta fältet med bekämpningsmedel.Nu bor vi i en fyrarummare, ovanpå ett konditori där man köper lördagsgodis genom att peka genom glasdisken. En sån. Och en sån.1975. 331 ppm. Jag gör min första flygresa. Åker till Lindau am Bodensee med ett gäng svenska ungdomar. Det kallas språkresa och alla vill göra det. ”Det är så bra för språkutvecklingen”, säger Ingegerds mamma. Min mamma nickar instämmande. Det är klart flickan ska få en god utbildning. I den tyska småstadens gränder lär jag mig nattetid en hel del tyska, men också att dricka Jägermeister och dansa bump. I hemstaden öppnar Hennes & Mauritz butik. De expanderar nationellt efter börsintroduktionen 1974. Jag köper en beige täckjacka. Alla andra har likadana.Åttiotalet. Det är nu det händer. Jag har flyttat hemifrån. Min konsumtion ökar drastiskt: resor till London och Italien, linneklänningar och Allessobryggare. Yuppivännerna omkring mig börja inreda sina hem medvetet och metodiskt. Jag hänger inte riktigt med, fattar inte att vi gått in i en samhällelig situation, som släppt pengarna loss. Jag missbedömer allt och tror att det handlar om en individuell utvecklingsfas. Fast jobb, bostadsrätt. Bäbis på väg.Men alla gör likadant. 1987. Nu går det fort. 350 ppm.Det blir äldre villa utanför Malmö, två barn, flytt, tre barn, flytt. Bil, ny större bil, ny bil igen. Nittiotalet och millenieskiftet rusar förbi. Resor till Medelhavet, New York, San Fransisco. Familjen studsar med flyg mellan Paris och Malmö, maken flygpendlar till Stockholm ett par gånger i veckan.Jag planerar mina pensionsfonder. Alla andra gör ju det. Rysslandsfonderna rusar, jag hänger på. Naivt, omedvetet. Stöder Gazprom med mina placeringar, men besinnar mig så småningom, och känner en lättnad när det sent omsider visar sig att värdet är noll och fonderna kraschat.2013: koldioxidhalten passerar 400 ppm. 2016: 403 ppm.Jag står bland uttjänta möbler och flyttkartonger och sorterar efter 23 år i samma lägenhet ett avvecklat familjeliv. Barnen har flyttat. Ett helt liv ska sorteras, säljas, skänkas bort, slängas. En lägenhet, ett vindsförråd, tre källarförråd. När auktionsfirmorna och secondhandorganisationerna fått sitt kommer ett företag som specialiserat sig på att forsla bort det ingen vill ha. 1,1 ton går till tippen. En och en halv lastbil.Jag rannsakar mig själv. Biktar mig. Gråter en del. Räkningen på de 1,1 tonnen är 10 000 kronor. Jag ser det som en rättmätig skuldsedel.Är jag skyldig?Självklart är jag skyldig.Jag tillhör den del av jordens befolkning som levt hela sina liv i en ständigt accelererande välståndsökning som passerat rimlighetens gräns och landat i en förgörande överkonsumtion. Min skuld kan jag inte skaka av mig. Skuld handlar om verifierbara fakta. Har jag medverkat till de stigande utsläppen av växthusgaser – eller har jag inte medverkat till dom?Men skammen då? Ska jag skämmas nu när eftertankens kranka blekhet inträtt.Nej, jag kan inte skämmas över det jag gjort. Jag visste inte bättre. Jag var en kugge i ett samhällsmaskineri. Jag kan givetvis skämmas över min aningslöshet. Jag borde nog vetat bättre.Men jag gjorde som alla andra. Så jag blir villkorligt frigiven.Villkoret, då? Jag måste skämmas för det jag gör idag. Jag kan inte med rent samvete låtsas som att jag inte är med om att bära skulden. Jag kan inte med rent samvete fortsätta som att ingenting har hänt, eller som att ingenting kommer att hända. Jag har en individuell skyldighet – som en liten del av mänskligheten – att ta mitt ansvar. Allt annat är bortförklaringar.Våren 2025, då jag fyllde 66 år, passerade koldioxidhalten i atmosfären för första gången 430 ppm. Under mina år på jorden hade halten då ökat med 114 enheter.Det är ingen slump.Det är jag som är Keelingkurvan.Säg det högt för dig själv:Det är jag som är Keelingkurvan.Ann-Sofi Ljung Svenssonlitteraturforskare

I detta avsnitt av Vardagsprepping diskuterar Patrik, Therese och Emelie hur man kan involvera barn i prepping och beredskap. De betonar vikten av att engagera barnen i diskussioner om kriser och säkerhet, samt att göra prepping till en rolig och naturlig del av vardagen. Genom att leka och öva tillsammans kan barnen lära sig viktiga färdigheter och förstå vikten av beredskap.Prepping med barn är en viktig del av beredskap.Barn snappar upp information och frågor om kriser.Att involvera barnen gör prepping roligare och mer effektivt.Diskussioner om säkerhet bör anpassas till barnens ålder.Praktiska övningar och lekar kan hjälpa barn att förstå prepping.Barnen ska få vara med och påverka sin egen beredskap.Det är viktigt att prata om svåra ämnen på barnens nivå.Att öva på krissituationer kan ge trygghet för barnen.Barnens nyfikenhet kan leda till lärande och engagemang.

Hanna berättar om ett äktenskap som visade sig bestå av otrohet och bedrägerier. Relationen avslutades i samband med att mannen visar sig ha levt dubbelliv med en av Hannas bästa väninnor.- Sedan fortsatte helvetet med förföljelse, misshandel, barn som togs från mig och lögner. Han betalade barnen för att inte träffa mig, berättar Hanna.Den nya säsongen av Älskade Psykopat startar måndag den 9:e mars. Fram till dess kommer ett nytt avsnitt varje måndag där vi lyfter fram arkivavsnitt som genom åren varit bland de mest uppskattade hos er lyssnare.Följ @alskadepsykopat på Instagram. Vill du vara gäst i podden? Maila: emilie.olsson@bauermedia.se

Många vill att burka och niqab ska förbjudas på allmänna platser i Sverige / Arbetslösheten har minskat sex månader i rad / Marie-Louise lyckades lura bedragare / Barnen har eget vinter-OS på förskolan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reportrar: Jenny Pejler & Nina Muossa.

Förintelseminnet är varken spikrakt eller fredat. Hynek Pallas funderar genom sin egen släkthistoria över hågkomster som förvittrar och förvanskas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.På den Nya judiska begravningsplatsen i Prag står min släktgrav. När stenen restes och vem som beställde den, det vet ingen längre. Men ett namn på stenen är iögonfallande – eftersom hon aldrig har funnits.Min farmor Josefas familj levde under 1900-talets första decennier vid Gamla stans torg i Prag. Till grannarna hörde Franz Kafka. Det var ett för tiden typiskt judiskt hushåll. De sex syskonen drog åt olika håll. Någon var småreligiös, någon annan höll liv i jiddischen trots att språket betraktades som dammig gettokultur. Mest blev de, som så många av Prags judar, alltmer assimilerade.Farmor Josefa cyklade till Paris. Tog jobb på Philips. Lärde sig franska, cyklade hem.Syskonskaran skingrades.De skulle förenas igen av en katastrof.I många decennier talade ingen om det som hade hänt. Själv växte jag upp med en tystnad som aldrig fick form. Jag tänkte att det var exilen. Att det var så det var att växa upp som invandrare. Det finns ju en mur till landet man lämnar och inte får återvända till.Men något stämde inte. Mammas släkt fanns ju där i fotografier och i berättelser. Från pappa var det tyst. En tystnad som fortsatte när vi på 1990-talet kunde återvända till det som hade varit Tjeckoslovakien.Långsamt fick tystnaden konturer. Som under en resa till gettot Theresienstadt med min gymnasieklass 1995. Jag mådde fysiskt dåligt, men visste inte varför.I Sverige blev Förintelseminnet alltmer centralt och den 27 januari 2001 blev det nationell minnesdag. Men fraserna kändes så allmänna och svepande och tycktes inte gälla det jag såg i Tjeckien.”Om detta må ni berätta”, sades det.Men i Tjeckien hade ingen berättat. Och det fortsatte att vara så tyst.Några år senare dök en amerikansk släkting upp i Prag. Paula Brunner var redan en äldre dam, men också min pappas kusin. Min farmors systerdotter. En kväll i ett översvämningsdrabbat Prag öppnade hon för några timmar historien, och stack hål på tystnaden.Det skulle dröja ytterligare ett decennium innan den krossades. Av en slump fann jag tre arkivlådor som Paula före sin död hade deponerat på Washingtons Förintelsemuseum. Brevväxlingar och dagböcker från när hennes familj flydde nazisterna 1938.I breven till släkten i Prag fick farmors syskon äntligen namn och konturer.Zofie. Alois. Lotte. Eugenia. Hedwig.Breven gick till 1941. Då fick judar inte skriva mer.Sen blev det tyst.Paula återupptog brevväxlingen med min farmor efter kriget.Försiktiga brev.I det ”antisionistiska” samhällsklimat med antisemitiska undertoner som fostrades i kommunistregimerna efter 1948 fick minnet av folkmordet som riktat mot just judar vårdas tyst. Det märks på Josefas brev. Den som inte vet vad som drabbat hennes familj kan inte utläsa det.Med namnen kunde jag bege mig till arkiven och se hur historien om Förintelsen skrevs om framför mina ögon. Fördjupades. Hur mina släktingar, precis som Prags övriga judar under noggrann planering fråntogs sin status som människor. Bestals på allt. Till och med husdjur och strykjärn. Juden skulle ses som mindre värd av sina grannar. Föraktas.När farmor, hennes syskon, deras familjer och Böhmens övriga judar till sist internerades i gettot Theresienstadt sex mil från Prag var berövandet av deras sista rättigheter en formalitet.Gettot innebar svält, sjukdom och dödlighet av samma slag som i koncentrationslägren.Det räckte inte för nazisterna. Lillasyster Lotte och hennes make Robert mördades i dödslägret Malý Trostinec i Belarus. Antingen i de gasbilar som befolkningen viskande kallade för själadräpare, eller med nackskott.Liksom hennes bror Aloiš som troligtvis mördades i Lettland, kastades de i massgravar redan innan det fanns gaskammare installerade i Auschwitz. Innan det fanns något ”industriellt massmord”. Den ”Förintelse med kulor” som drabbade Alois och Lotte och en miljon andra judar i Belarus, Ukraina och Baltikum hör till Förintelsens hemskaste inslag.I dag är den mindre känd. Ändå finns här ett rått mördande av människor ansikte mot ansikte som gör att vi inte enbart kan betrakta Förintelsen som industriell. Som någon ”modernitetens baksida”.På Östfronten kunde nazisterna och deras hantlangare avrätta tiotusentals judar på några dygn. Det fåtal vittnen som överlevde berättade hur judar tvingades gräva upp och bränna kropparna.Inte ett spår skulle finnas kvar av den utrotade rasen. Ett gigantiskt brott mitt i det pågående folkmordet.Som ingen dömdes för i efterkrigstidens rättegångar.Efter kriget ville de få judar som återvände till Prag minnas de mördade.Inte 27 januari, utan den 8 mars.Hösten 1943 fördes 17 517 tjeckiska judar från Theresienstadt till Auschwitz. I stället för att genomgå urval placerades de i ett familjeläger.Levnadsförhållandena var vidriga, men det fanns barnbaracker där de vuxnaundervisade. Barnen dekorerade väggarna och satte upp ”Snövit och de sju dvärgarna”som musikal. Disneyfilmen hade haft premiär 1938 och förtrollat en generation ungar.Kvällen den 8 mars 1944 leddes barnen i sjungande kolumner till gaskammaren. Under natten följde det största enskilda mordet på tjecker i historien.Min tioåriga faster Anna låg samtidigt gömd på ett sjukhus i Prag.Hon hade sett ”Snövit” fem gånger innan nazisterna förbjöd judar att gå på bio.Familjelägret skapades med samma baktanke som när nazisterna putsade uppTheresienstadt inför besök från Röda korset: En Potemkinkuliss för att vilseledaomvärlden.Det behövdes inte. Omvärlden var ointresserad.De tjeckiska judarna fick inte hållas länge med sin minnesdag. Kommunistländernas antisionistiska hållning gick så långt att Förintelsen skylldes på judarna själva. Transportlistorna hemligstämplades eftersom forskning påstods vara ursäkt för ”sionister som ville dölja sitt samarbete med nazisterna”. I Theresienstadt skulle det öppnas ett ”museum över Israels koncentrationsläger”.Min farfar dog i sviterna av lägren. Farmor blev blind. Deras barn växte upp på barnhem.Det blev tyst.Det är viktigt att minnas att Förintelseminnet inte är spikrakt och fredat. Att antisemitismen redan har rubbat och påverkat minnet av folkmordet.I det stora och i det lilla. När jag till sist hittade stenen på Prags Nya judiska begravningsplats stod den bland välta och överväxta stenar. Vittrande monument över kapade släktträd. De mördade saknade dödsdatum. Alla utom min farmors mamma. Hon tog livet av sig 1941 när hon insåg vad som var på väg att hända.Jag tittade närmare. Där var de allesammans. Lotte, Alois… Sen hajade jag till.Zofie, mellansystern som slets ur sin makes famn på perrongen i Auschwitz 1944, saknades. Zofie dödförklarades först 1958. Sen dog hennes man. Sen glömdes hon bort.På hennes plats hade man skrivit namnet på en person som aldrig har existerat i min släkt. Kanske trodde man att det var så hon hade hetat.Så snabbt kan hågkomsten av de mördade förvridas och förtvina.När Förintelsens sista vittnen är borta, vem värnar om deras minne?Hynek Pallasförfattare och kulturskribent

Mordet i Rönninge var inte bara en tragedi. Det var ett systemfel som gick att förutse. En högriskperson som aldrig borde ha släppts ut igen, fick ett kort straff och var ute efter att ha avtjänat två tredjedelar trots att han misskött sig under fängelsetiden. En av dem som varnade när han kom ut var Sara Nilsson från Dumpen, som hon och Patrik Sjöberg driver ihop, och som jag pratar med i dagens podd. Hon varnade så att barn i personens närhet skulle kunna skyddas, men på grund av hur svenska lagar ser ut riskerade hon att dömas för förtal.Vi har byggt ett samhälle där det är mindre riskfyllt att vara högrisk än att säga att någon är högrisk. I dag måste Polisen invänta att brottet redan har begåtts innan de kan agera, även om alla varningslampor blinkar. Dumpen växer i det glappet. Inte för att Sara och Patrik tror att de är staten – utan för att staten inte tar sitt ansvar.Nu rör sig politiken, sent men ändå: i november tog regeringen emot en utredning om stärkt brottsbekämpning genom lagreglering av provokation. Den täpper till metod-luckan: i dag är polisens möjligheter att agera proaktivt mot grooming juridiskt osäkra och ofta för sena, så utredningen ger lagstöd för provokativa åtgärder under åklagarbeslut och tydliga ramar.Sverigedemokraterna har å sin sida presenterat ett slags Lex Dumpen som täpper till ansvars-luckan: i dag kan en gärningsman smita undan när “barnet” i chatten i själva verket är ett lockbete eller en polis, eftersom brottet kan bedömas som otjänligt försök eller falla utanför grooming – förslaget skulle innebära att man kan döma ändå.Parallellt finns också utredningar om stärkt samhällsskydd vid återfall i grova brott – alltså vad vi gör med dem vi redan vet är farliga. Rönninge visar vad som händer när ingen del av kedjan håller.I dagens podd pratar jag alltså med Sara Nilsson och Patrik Sjöberg om hur Dumpen jobbar, vilka utmaningar som finns i verksamheten, hur de egentligen orkar, varför bara en av tio “fiskare” orkar stanna kvar och fånga “gäddor”, vilka lagändringar de vill se och om den personliga erfarenhet som verkligen gjorde att jag uppvärderade deras arbete. Ni hittar dem på Dumpen.se och om ni som jag tycker att de gör ett nödvändigt arbete kan ni stötta dem via Swish på: 123-250 22 84.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Det här är första delen i en serie om sexuella övergrepp mot barn. I det här avsnittet hör du poliserna som arbetar med att försöka identifiera hittills okända offer i övergreppsmaterial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Vi analyserar bilderna. Kan man se någonting på bilden som man kan identifiera? Ibland så kan det vara att man hittar en chipspåse. Vad kommer den här ifrån? Vilket land kommer den ifrån”, berättar utredaren Jonas Edin. Han är knuten till ISÖB – polisens avdelning för it-relaterade sexualbrott mot barn och ingår också i det nationella expertteamet som startades 2024. Två gånger om året samlas teamet för att hjälpas åt att identifiera okända barn som förekommer i övergreppsmaterial, och som man inte har lyckats hitta i det löpande arbetet ute i polisregionerna. ”Då kan man få hjälp av oss helt enkelt. I och med att vi har ett större kontaktnät, både nationellt och internationellt, att jobba och identifiera”, säger Jonas Edin. Anmälningarna som gäller våldtäkt mot barn har ökat med drygt 75 procent de senaste 10 åren. Sociala medier är den vanligaste brottsplatsen för det polisanmälda sexuella våldet mot barn, enligt Brottsförebyggande rådet. ”Barn som utsätts via sociala medier far illa, riktigt illa, många gånger. De kommer också gå och dras med känslan av att tänk, vem kommer att få se mina bilder”, säger Jonas Edin. I avsnittet hör du också Louise Åhlén, verksamhetsutvecklare på ISÖB vid NOA, polisens Nationella operativa avdelning. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Fanny Hedenmo och Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Julen närmar sig med stormsteg och inte en enda julklapp är köpt. David är besviken på att ingen i familjen vill titta på julfilm med honom och Tully har fått ett dilemma från en tjej om pengar vilket leder till en debatt om jämställdhet i förhållandet. Dessutom får Tully utlopp för sin 3 år långa frustration över, ja lyssna så får du höra.

Ryssland anklagas för att ha kidnappat tiotusentals ukrainska barn sedan krigets start. Barnen befinner sig på omskolningsläger och på militära skolor, lär sig kasta granater och röja minor. Andra har adopterats och blivit ryska medborgare. Gäst: Niclas Vent, försvars- och säkerhetsreporter på Aftonbladet. Programledare och producent: Jessica Johansson. Klipp från: NBC News, CBS, Riksdagen. Kontakt: podcast@aftonbladet.se Hur går hjärntvätten i omskolningslägren till? Och kommer barnen någonsin att få komma se sina familjer igen?

I det här avsnittet ska jag läsa en saga för er! Det är den klassiska sagan om Hans och Greta, av bröderna Grimm. Du har säkert hört den förut, så det blir nog inte för svårt att följa med i handlingen. Men även om du inte har hört den förut - oroa dig inte, jag läser långsamt och tydligt, och har förenklat texten litegrann. Transkript Hej där, välkommen till Simples Swedish Podcast. Idag ska jag faktiskt läsa en saga för dig. En saga, ja, det är en berättelse, en berättelse som man oftast läser för barn. Men det kan såklart vara trevligt att lyssna på en saga också som vuxen. Och den här sagan heter Hans och Greta. Och den skrevs av bröderna Grimm. Bröderna Grimm, ja. Så det är en gammal saga. En klassisk saga kan man säga. Så först av allt ska jag såklart tacka några patrons. Det är Eva, Conny, Himbeersommer, Effervescent, Eva, Svitlana, Nicole, Nour, Hungarian by Heart och Bartosz. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så nånting som är viktigt är att inte försöka förstå varje ord. Utan lyssna på helheten. Fokusera på det du förstår. Och försök bara följa med i handlingen. Alltså att följa med i det som händer. Jag ska förklara några ord först men sen när du lyssnar, prova att bara lyssna och försöka följa med i berättelsen. Så första ordet jag ska förklara är ordet ved. Och ved, det är trä som man eldar med. Så man till exempel går ut i skogen, hugger ner ett träd och sen så kan man göra ved av det trädet. Ved för att elda med. Och när man lägger ved och tänder en eld, då kallar man det för en brasa. Så du kan samla lite ved och tända en brasa. En eld alltså. Och man kan då sitta runt den här brasan, värma sig och ha det mysigt. En brasa. Sen har vi en smula. Och en smula är en liten, liten, liten bit av bröd eller en kaka eller liknande. Alltså, man kan till exempel smula sönder bröd. Alltså, man smular det till små, små, små bitar. Och de små, små bitarna kallar vi för smulor. Och vi har en styvmamma. En styvmamma är till exempel om jag har barn och jag gifter mig med en ny kvinna. Och den kvinnan blir som en ny mamma för barnen. Då kallar vi det för en styvmamma. Så det var några ord som kan vara bra att veta innan. Så ved, en brasa, en smula, att tända en brasa och en styvmamma. Okej, är du redo att lyssna på sagan om Hans och Greta? Okej, då börjar jag. Sagan om Hans och Greta I utkanten av en stor skog bodde en gång en fattig vedhuggare med sin fru och sina två barn. Barnen hette Hans och Greta. Pappans jobb gav inte så mycket betalt och det här året var det extra svårt. De hade inte ens råd med mat till hela familjen. En natt sa till sin fru: ”Vad skall det bli av oss? Hur skall vi kunna ge barnen mat, när vi inte ens har till oss själva.” ...för hela transkriptet - klicka här

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En karavan av vita skåpbilar tvärbromsar framför ett betonghus i Filippinerna. Inifrån det här huset misstänks män i västvärlden ha kunnat köpa distansvåldtäkter på barn. Nu ska poliser och socialarbetare försöka få ut barnen – genom en ömtålig plan, där den hemliga agenten “Mike” spelar en nyckelroll som låtsaspedofil. Programledare: Elinor Ahlborn. Med Kristoffer Örstadius, granskande reporter på DN. Producent: Linnéa Hjortstam.

Tusentals barn skrev brev till Selma Lagerlöf. Många fick en autograf och ibland också pengar. Selma Lagerlöf fick ta hjälp av sin väninna Valborg för att hinna med beundrarbreven. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i april 2023.Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige fick ett enormt genomslag när den kom ut i början av 1900-talet. Det var en läsebok för skolan som barnen verkligen gillade. Mellan 1899 och 1940 tog Selma Lagerlöf emot över 3000 brev från barn, lärare och föräldrar. Barnen skriver och tackar för Nils Holgersson, men berättar också om sina egna liv och bekymmer.Maria Ulfgard som är docent i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, har forskat om Selma Lagerlöfs brevsamling. I Vetenskapsradion berättar hon om barnens brev till Selma.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.se

Annika berättar om en relation med narcissistisk man. Under relationen utsätts hon får psykiskt våld. Tillslut flydde hon ifrån mannen tillsammans med sina barn. När relationen är slut börjar ett eftervåld med hot. Mannen döms för olaga hot.Köp biljetter till Liveföreställning med Älskade Psykopat på Göteborgs konserthus torsdag den 20:e november: https://www.gso.se/program/konserter/alskade-psykopat-live-en-kvall-om-stalking/Hela säsongen av Älskade Psykopat finns på podplay.se och i podplay-appen: https://www.podplay.com/sv-se/podcasts/alskade-psykopat-294350Följ @alskadepsykopat på Instagram.

Linnea VS familjeparkering, Davids geniknölar och nya P3 Nyheter Dokumentär: Barnen som skjuts i Gaza läkarnas vittnesmål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.Linnea har begått äppelsynd – men är det verkligen så fel att äta importerat? Vår skvallerkorre på Bokmässan, Nanna Olasdotter Hallberg, är här och ger oss en update om vad som egentligen hände under helgen. Matilda Rånge från P3 Nyheter rapporterar om Vita husets Pokémon-kritik och den heta debatten om undertexter. Linnea erkänner att hon överanvänder familjeparkering och startar en debatt. Love Lyssarides är i studion och berättar om sin och Viola Gads nya P3 Nyheter Dokumentär: Barnen som skjuts i Gaza – läkarnas vittnesmål. David kämpar mot Sveriges minskande barnafödande – och vi listar allt som känns olagligt, men inte är det.Tidpunkter i avsnittet:7:14 Nyhetsfördjupning: Vita husets Pokémon-kritik12:48 Skvaller från bokmässan40:29 Nyhetsfördjupning: Stor undertext-debatten1:07:08 P3 Nyheter Dokumentär: Barnen som skjuts i Gaza – läkarnas vittnesmål.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Internationella läkare och sjuksköterskor i Gaza vittnar för P3 Nyheter om att barn skjuts i huvudet i Gaza. En av dem är Mostafa, som sköts i huvudet av israelisk militär när han bara var nio dagar gammal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P3 Nyheter har i arbetet med den här dokumentären försökt få svar från den israeliska militären, IDF, och gett dem chansen att bemöta sjukvårdspersonalens vittnesmål att barn skjuts i huvudet av israelisk militär. IDF vill inte ställa upp på en intervju och har svarat att de inte har några kommentarer. IDF har tidigare sagt att de inte riktar in sig på civila palestinier i Gaza men menar att Hamas gömmer sig bland civilbefolkningen. P3 Nyheter har även sökt den israeliska regeringen utan att få svar.Ljuden i dokumentären kommer från Al Jazeera, BBC, Sky News, LBC, Middle East Eye, Brave New Films och Al Hadath.Dokumentären gjordes hösten 2025 av Viola Gad och Love Lyssarides. Om du har tips på vad vi ska granska framöver, mejla viola.gad@sr.se

Viola Gad om P3 Nyheters nya dokumentär: Barnen som skjuts i Gaza läkarnas vittnesmål. När har du njutit av att det gått dåligt för någon annan? Hanna vill inte stjäla sin killes ungdom. Christophers nya säsongsbaserade namn för Hannas bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

Barnen är stora, livet får en ny vändning och plötsligt inser man att 60 inte behöver betyda tantvarning utan snarare en chans att leva fullt ut. Vi pratar om självförtroende, att våga vara smashing, och hur härligt det är att känna “jag duger precis som jag är”. Från Beverly Hills-nostalgi till “I don't give a fuck”-attityd – varför ska man bry sig om vad andra tycker när man kan leva sitt bästa liv? Lyssna, det blir kul. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tonåring döms för mord på pappa i Malmö / Fler barn skadas i trafiken när skolan börjar / Kriminella gäng hotar företagare på pengar / Barnen fiskar i stan Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Jenny Pejler och Nina Muossa.

Åtta sprängningar i Malmö senaste tiden / Unga tänker mest på döden / Barnen räddade en pojke från att drunkna / Ovanligt många insekter i värmen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reportrar: Nina Muossa och Jenny Pejler.

Carin da Silva om att flytta utomlands med barn Hur påverkar en flytt till ett nytt land familjelivet – och framför allt barnen? I det här avsnittet berättar programledaren Carin da Silva om hur hon och hennes barn har upplevt att lämna Sverige och starta ett nytt liv utomlands.

Barn som inte äter. Eller som bara äter köttbullar och pasta. Skolkök som lagar anpassade måltider för de som inte kan äta den vanliga maten. Varför? REPRIS från 17.10 2024 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dietisten Sara Ask och psykologen Julia Esters har tillsammans med Helena Cloodt skrivit NPF-kokboken, om hur det kan vara att äta när man har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, som autism eller ADHD.Barn med NPF bearbetar sinnesintryck på andra sätt, kan ha svårt att fokusera, sitta still, de kategoriserar på andra sätt och har ett sinne för detaljer. Allt detta påverkar hur de upplever maten.– Dessa barn, men också barn i allmänhet, vill ofta ha en trygg matupplevelse framför en kulinarisk, säger Sara Ask.Trygg mat kan vara sådant som ser ut och smakar likadant från gång till gång. Som pasta, nuggets, köttbullar och pannkakor. En banan däremot kan variera från omoget grön till gul och brun. Det blir osäkert och obehagligt. Barnet vet inte vad det har att vänta sig.Ihopblandad mat kan också vara en svårighet. Grytor och soppor som består av många olika bitar och konsistenser. Det blir också otryggt, mycket att ”reda ut” innan man kan börja äta. Kanske ger barnet upp redan innan maten kommit till munnen.Ett trick är att mixa soppan till en slät konsistens. Sen kan den som vill tillföra frön, små bitar av ost eller grönsaker efteråt. Man kan också testa ”food-chaining”, säger Sara Ask.– Vad karaktäriserar den mat som ens barn gillar? Erbjud liknande saker. En chicken nugget blir kanske en fish nugget, som blir en fiskpanett som blir en torskfilé en vacker dag. Men det tar tid, säger Sara Ask.Hur ska man som förälder hantera problemen?– Genom radikal acceptans, säger Julia Esters. Gilla läget oavsett om man gillar eller hatar det. Detta har jag att förhålla mig till. Ta ett steg tillbaka och försök sätta dig in i ditt barns perspektiv.Skolmatsalen kan vara en utmanande miljö för barn med NPF. Mycket ljud och intryck. Därför kan det vara viktigt att maten är just anpassad och enkel, sådant som barnet känner igen, för att det ska få i sig något.Förra hösten testade man i Bollnäs ett nytt grepp för att få fler att äta mer. Man kompletterade det vanliga utbudet med ytterligare en rätt. Samma rätt varje dag. Köttbullar och makaroner. Försöket slog väl ut, berättar Susanne Björklund, verksamhetschef för kostenheten i Bollnäs.– Många glömmer nog att maten har förändrats mycket de senaste 20-30 åren, säger Sara Ask. Förr serverades mycket helfabrikat och färre rätter var i omlopp, både hemma och i skolan. Maten såg ofta likadan ut. Nu serveras fantastisk mat i skolan, men för ett barn som äter selektivt kan det vara svårare i skolan i dag.

Vi går rakt in i frågepoddmodet och berättar om några av våra mest turbulenta år – skilsmässa, husbygge som spårade ur, konkurser och att sälja huset mitt i allt. Hur tar man sig igenom sånt utan att gräva ner sig? Vi pratar om att acceptera läget, sälja huset för att kunna gå vidare och hur vi egentligen hanterar kriser (spoiler: vi älskar inte att älta).Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kritiken mot Sis är hård och värst utsatta är flickorna. Hälften av alla Sis-placerade unga har gjort ett eller flera självmordsförsök. 15-åriga Sara har suttit inlåst så länge hon kan minnas.

Raggar du på fel nivå? & Jag baktalar min partner, ändå lämnar jag inte & Skaffa barn-råd levereras & Vad vill du ha i svåra tider: konkret hjälp eller ett lyssnande öra? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I villaområden hör och ser de boende varandra hela tiden via drönare och ständigt påslagna babymonitorer. Ändå förblir de vuxna medvetet blinda för barnens liv – som utspelas på sociala medier. Anna-Karin Wyndhamn skriver om tv-serierna Reservatet och Adolescense och hennes dotters skola där inget av barnen i klassboken har under tre och en halv timmes skärmtid om dagen. Inläsare: Staffan Dopping

I februari 2021 öppnar Veronica Sveréus tidningen och fastnar vid en rubrik som får hela hennes värld att rasa. Artikeln handlar om de stulna barnen från Chile – barn som tagits från sina föräldrar och adopterats bort till länder som Sverige. Längre ner i texten finns en checklista med tecken på att du själv kan vara ett av dessa barn. Veronica börjar läsa. Punkt efter punkt stämmer in. Det är som att någon skriver rakt ur hennes liv. Hon som alltid trott att hon blivit övergiven ställs nu inför en brutal sanning – att allt hon trott om sitt ursprung kan vara en lögn.I det här avsnittet av Spöktimmen berättar Veronica Sveréus om chocken, frågorna och vägen mot sanningen – om hur allt vändes upp och ned när hon insåg att hennes adoption till Sverige inte var laglig.[REKLAM] Länk Patreon: https://www.patreon.com/spoktimmenKontaktInstagram: @spoktimmen@linnek@jennyborg91 Facebook: Spöktimmen Mail: spoktimmenpodcast@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ola om Jimmie Åkessons plats i den globala radikalhögern. Liv om att det kanske är en bra idé att sluta fråga barn om hur de mår. Böcker som refereras: Rita Abrahamsen m fl - "World of the right: Radical conservatism and global order" Abigail Shrier - "Terapisamhällets barn"

Ett oskyldigt svar på en enkel fråga eller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En boll som rullar över greenen, bredvid ett huvud. Ett gammalt väsen som glömts bort, men inte lämnat oss. I veckans avsnitt av Creepypodden återvänder vi till temat om vad barn ser – och hör berättelser om det vi inte kunde förstå när vi var små, och kanske helst hade velat slippa förstå nu när vi blivit vuxna.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan du klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller följa oss på Facebook eller Instagram där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Tänk vad mycket som har hänt sedan vi tryckte på inspelningsknappen första gången. Över 500 timmar har vi pratat om våra liv och utmaningar. Reflektioner och lärdomar. Tillsammans har vi gråtit och skrattat, välkomnat kärlek och buktat trots. Vi summerar och blickar tillbaka. Vad sa vi egentligen i avsnitt 1? Sofia busringer och Pernilla biktar sig. Vad äter kungligheter? Vad är Hollywoodland? Barnen har nu blivit stora. Kärleken har kommit och vi har tagit avsked av två pappor. Tack för de första 10! Oj så skoj! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången i januari 2024. Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Tvillingarna placeras i särskolan på oklara grunder och konsekvenserna kommer förfölja dem. Det visar sig att de inte är ensamma. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Som barn har tvillingbröderna Rasmus och Robin svårt att lära sig läsa. Första åren i skolan blir tuffa, och i fjärde klass placeras pojkarna i särskolan, skolformen för barn med intellektuell funktionsnedsättning, men vid den här tiden kallas diagnosen fortfarande utvecklingsstörning.Deras mamma Christina tror att särskolan innebär att barnen får mer hjälp och kan plugga i lugnare takt. Vidden av inskrivningen kommer att hinna i kapp familjen många år senare, och leda till en lång och stundtals smärtsam rättsprocess, där rätten måste ta ställning till frågan: är Rasmus och Robin utvecklingsstörda?Felaktiga särskoleplaceringar och bristfälliga utredningar i många kommunerPå 1990-talet tar kommunerna över ansvaret för särskolan. Snart placeras tusentals fler barn än tidigare i särskolan, och det ska visa sig att många kommuner missköter sina utredningar. Barnen möter konsekvenserna när de blir vuxna och inser att de varken kan plugga vidare eller hitta jobb. Och ingen verkar veta hur många de felplacerade barnen är.Medverkande:Rasmus Sjöholm, blev felplacerad i särskolan som barn.Robin Sjöholm, blev felplacerad i särskolan som barn.Christina Sjöholm, mamma till Rasmus och Robin.Magnus Tideman, professor i socialt arbete på Högskolan i Halmstad, forskar på villkor för personer med intellektuell funktionsnedsättning.Ann-Marie Begler, före detta generaldirektör för Skolinspektionen.Olle Andersson, pensionerad lärare i Kramfors.En dokumentär av: Hanna Sihlman.Producent: Paloma Vangpreecha.Dokumentären är producerad 2025.