Podcast appearances and mentions of Bert Karlsson

Bert Karlsson om att aldrig sluta jobba, om att skälla ut barnbarnets handbollstränare och om att ständigt tala i telefon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Paul Paljett har gått från skrikande flickor till sörjande familjer. I P4 Extra gästen berättar han om samtalet från Bert Karlsson, raggarnas ultimatum och varför han sade nej till Björn och Benny. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Svärden är slipade! Något Kajko möter Västgötapodden i en batalj om dialekter, traditioner och den eviga frågan: vilket landskap regerar?Vi tar en historisk tillbakablick på Bråvalla-slaget, gissar jobb, och river av den ultimata duellen "Slätten vs. Schlätta" – där allt från spårvagnsfärger och innerstadstrafik till Bert Karlsson och Peter Harrysson sätts på sin spets.Följ Västgötapodden i din poddapp och på Instagram: @vastgotapoddenPrenumerera på vår YouTube-kanal: https://www.youtube.com/@nagotkajkoNågot Kajkos officiella merch finns på:https://nagotkajko.se/Medverkande: David “Dawwa” Persson, Stefan "Brutti" Holmberg, Andreas Magnusson, Peter Larsson och Fredrik Dahl.Vid feedback och frågor, maila oss gärna på nagotkajko@gmail.com - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram.

Vi snackar om mäktiga introlåtar, Ronny & Ragge i Melodifestivalen, internationella jurygrupper och Sveriges skitnödighet, barnkonsert för vuxna, att ge gamla kärlekar en andra chans, elitismen man känner inför vissa artister, radiopop, utvecklingen av genren country, Bert Karlsson, konserter att tidsresa till och annat smått och gott. Dessutom har Ricky Holmquist lyssnat på den nya singeln från Thomas Stenström och återupptäckt Lilla Sällskapet medan Mikael Mjörnberg lyssnat på Natasha Bedingfield och ett gammalt lyckat filmsoundtrack. I den stående punkten ”Skivcirkeln” diskuterar vi Bloodhound Gangs genombrottsplatta ”One Fierce Beer Coaster” från 1996. Musiken som diskuteras i avsnittet hittar ni här: https://open.spotify.com/playlist/3MmIyprDlQ6aWbY8fOrRd0?si=4b8b4b369d4c4626 Vinjettfoto: Martin Wilson (https://www.facebook.com/fotografmartinwilson) Vinjettmusik: Systemet (https://open.spotify.com/artist/72k91zc6DR3LSq87r4fnVO?si=dcfb98a9377e428a)

Minnesluckan firar 50 avsnitt med en Mellospecial då det också är finalvecka i denna klassiska svenska tävling. Linda Bengtzing som varit med i Melodifestivalen 8 gånger gästar, och berättar om allt från böghögar till olika knep från Bert Karlsson. Nicke avslöjar nyheter angående Loreens vinnarbidrag "Euphoria" och Janne ger oss olika skandaler från åren som varit.

Det blir en hel del melodifestivalen i dagens Gamlaste nytt – Bert Karlssons topplista, tråk-Erik och framförallt Dolly Styles plötsliga statement. Men framförallt så blir det konspirationsteorier och Nostradamus – när kommer egentligen en ny kontinent upp ur havet? Häng med!

Vi har med oss legendarerna Herreys!Per och Louis delar fantastiska minnen och anekdoter från+40 år med gruppen och också avslöjar varit man köper guldfärgen till de gyllene skorna, bakgrunden i LA, turnerandet i Sovjet (Ryssland).Givetvis får ni reda på HELA bakgrunden till Diggiloo Diggiley, uppkomst, namnvarianter, Melodifestivalen, Eurovision, Bert Karlsson och mycket mycket mer.Vi hinner också några läsarbrev med både hyllningar ochbot och bättring. Rimligt.Vi kan garantera att bröderna är oerhört trevliga ochsympatiska.Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss låtlänk + info om projektet till: Musiksnacket@iwm.se#recension #analyser #musik #analys #spotify Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

KVarför är det så svårt att förhålla sig till coola debattörer med känsloargument som har lite rätt? I det här avsnittet pratar vi om hur samhällsdebatten präglas av å ena sidan spänningar mellan coolhet och duktighet och å andra i sidan avvägningar mellan fakta och känsla. Vi utgår från tre konfrontationer i debatter som alla har gemensamt att de leder till att båda sidor i efterhand genuint tycks uppleva att de vunnit och fått sina ståndpunkter stärkta.LÄNKAR:Emanuel Karlsten: Detta måste vi förstå om Henrik Jönsson i ”30 minuter”Kalla fakta: Under cover i trollfabriken (TV4)Ingen politiker har varit så svarslös som Bert Karlsson i Magasinet 14 februari 1991Melanie Mitchell: The metaphors of artificial intelligence (Science)Yoga – från inre frid till utsugande industri Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bandet slår igenom i en tid av förändring flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt – BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.I del tre:Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade – publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?Den historien har inte blivit berättad – förrän nu.I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.I del två:BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album ”För fäderneslandet” har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

I dagens avsnitt uppmärksammas kanelbullens dag, men också djurens dag, vi pratar också om Bert Karlssons rabalder. Vi doppar tårna den politiska frågan om tiggeriförbud införas. Dessutom får vi de bästa TV-tipsen med Jonna.

Efter semestersåsigheten är Gamlaste nytt tillbaka i gammal god form! I dagens avsnitt ska Bertil och lyssnarna gissa vilken dokumentärfilm som kommer på riktigt och vilka Rasmus hittat på. Berra har grävt i Alla mot alla-arkiven och gör en hisnande upptäckt. Dessutom: ett färskt exempel på Bert Karlsson descent into madness! Det vill ni inte missa!

Jag pratar om att det möjligen finns folk som uträttar sina behov utan att scrolla mobilen. Om fotfetisch inom paralympics och dick picks till kinaföretag. Sen avslutar vi som vanligt med tjockisar.

Veckans recensioner: Pappa ”Janne” Långben, varumärket ”maraton”, italienska polisen, restaurangkedjan Rasta, lastbilschaffisar, lifta i Kambodja, kändisarnas midsommar, nya mörka Pärleros, nya ledsna Bert Karlsson, Första dejten, ägghalvor, Rickard Delér och dåliga liknelser.

I detta avsnitt av "Somna med Henrik" tar Henrik oss med på en absurdistisk resa där han blandar verklighet med surrealistiska element. Henrik pratar om sin vän Leffe som alltid somnar på flygplan och om absurda konstverk som involverar smält banlån och bilder av Bert Karlsson. Vi möter även Zerigneb Abnisova, en poet som blir kung i en by genom sina unika tatueringar av skräckslagna lämlar.Sov Gott!Mer om Henrik Ståhl: https://linktr.ee/Henrikstahl. Bli medlem i Somna med Henrik PLUS här: https://plus.acast.com/s/somna-med-henrik. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Morgan Alling.YRKE: Skådespelare.AVSNITT: 628.OM: Det långa arga mejlet som aldrig skickades till Alex & Sigge, mammans nyliga bortgång, att bli kallad Snubbel & prutt på Dramaten, de olika missbruken han doppat tårna i, konsten att behandla besvärliga människor på jobbet, att bli blåst av Bert Karlsson, familjealbumen som påminner om övergrepp och trauman, att vara en late bloomer på pappafronten och givetvis en hel del om när han blev drogad av ett vitt pulver i ölen på en bakgata i Parisstadsdelen Pigalle.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

VEM: Morgan Alling.YRKE: Skådespelare.AVSNITT: 628.OM: Det långa arga mejlet som aldrig skickades till Alex & Sigge, mammans nyliga bortgång, att bli kallad Snubbel & prutt på Dramaten, de olika missbruken han doppat tårna i, konsten att behandla besvärliga människor på jobbet, att bli blåst av Bert Karlsson, familjealbumen som påminner om övergrepp och trauman, att vara en late bloomer på pappafronten och givetvis en hel del om när han blev drogad av ett vitt pulver i ölen på en bakgata i Parisstadsdelen Pigalle.SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Ninni WestinDISTRIBUTION: Acast KONTAKT: MAIL och INSTAGRAM Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våra damer har tagit steget upp till Division 1. Vi får dagen efter avancemanget mot Gurraberg besök på 91:an av linjespelaren Emily Thompson och kantspelaren Clara Bascuas. Vi pratar om matchen, uppflyttningen och säsongen i stort, deras egna karriären samt framtiden för Hammarbys handbollsdamer. Därtill blir det också klistriga matchtröjor, domare, Bert Karlsson, splittrade lagsympatier, och sist men inte minst: spindelfångaren Rex Blom.   Grattis till alla spelare och ledare kring Bajen Dam från Jerkapodden.

I dagens avsnitt gör Rasmus en djupdykning i nöjesprofilen och entreprenören Bert Karlssons mentala hälsa. Hur mår han EGENTLIGEN? Bertil ger sin syn på tv-programmet Marko och Irma samtidigt som kulturjournalisten och författaren Jens Liljestrand får sin en Nato-känga. Dessutom, varför har Malin Åkermans karriär blivit som den blivit? Och vem skriver tipslistorna på Metro EGENTLIGEN?

Från reporter till VD för Sveriges största tv-kanal. Men mönstret att bli chef och leda kom ganska tidigt, men vad kvalificerade honom? Han avslöjar också vilka medie-toppjobb han tackat nej till. Hör Jan Scherman berätta om tiden på SVT i Norrköping där kungen hette Ragnar Dahlberg, om att gilla bråk och livliga konflikter, vurmen för dansband, relationen till Bert Karlsson och om mordhoten för att han visade Lokets avtackning istället för TV4 Nyheterna. Hör också om hoten från Göran Persson, den frostiga relationen till kungahuset, kritiken mot public service-ledningarna och om varför han drömmer mardrömmar om Claes Elfsberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hjärnan bakom Galenskaparna & After Shaves alla låtar och hits; Claes Eriksson har fått lista 10 av sina favoritlåtar från sin stora katalog. Han berättar också om diskussionerna om att ha ETT gemensamt namn på gruppen, Bert Karlsson-bandet som hotade Mackens största hit, om satiriska texter om kyrkan, att memorera text, självkritiken mot Macken-filmen, relationen till Mello och om hans kreativitet klingat av. Hör också om musiken gjort honom rik, om politiken i musiken och vad hände när deras popularitet dalade? Och varför har han ingen mobiltelefon? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter ett gäng usla skämt och ordvitsar har det blivit dags att kika på vad man i märkliga studier kommit fram till är olika tecken på hög intelligens. Det blir även en hel rad andra forskningsresultat som får en att haja till rejält! På något sätt landar grabbarna i att en nerbajsad, trött och smart parkbänksalkis lär vara den lyckligaste personen på planeten. Vi skärskådar dessutom Bert Karlssons fäbless för fräckisar – och i slutändan blir det snudd på omöjligt att inte slå en signal till dunderprofilen från Skara. Vad händer då?! Niclas sätter därefter sin polare i skiten genom att ta fram ett antal topp 10-listor för att undersöka hur många av de som är med som Jonatan kan pricka in. Det blir allt från världens största turiststäder till världens mest populära filmer. Det funderas också, efter en bisarr, vidrig och sågad tävling i Fångarna på fortet, kring hur TV4 framöver kan ta sina kändiskamper till nästa nivå. I vilken ny gren hade exempelvis Joakim Lamotte och Thorsten Flinck kunnat duellerna? Hjärndött och irrelevant – häng med på veckans åktur med glädjetåget!

Musikproducenten och låtskrivaren Lasse Holm är mannen bakom svensk musikhistoria. Vem har inte lyssnat och sjungit med till låtar som ”Cannelloni, Macaroni”, ”Eloise” med Arvingarna, ”Främling” med Carola och ”Bra vibrationer” med Kicki Danielsson? Han ligger bakom så många av de tidlösa hits vi lyssnar på idag att självaste Max Martin har honom som förebild. I höst är han aktuell som en av deltagarna i nya säsongen av Så Mycket Bättre.Tillsammans går vi längst minnenas allé och pratar om hitsen han skapat och hur de kom till. Vi får höra om framgångarna och konflikterna med Bert Karlsson, om när han höll på att gå in i väggen och vad som gjort att han kunnat arbeta på topp under alla dessa år. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Musikproducenten och låtskrivaren Lasse Holm är mannen bakom svensk musikhistoria. Vem har inte lyssnat och sjungit med till låtar som ”Cannelloni, Macaroni”, ”Eloise” med Arvingarna, ”Främling” med Carola och ”Bra vibrationer” med Kicki Danielsson? Han ligger bakom så många av de tidlösa hits vi lyssnar på idag att självaste Max Martin har honom som förebild. I höst är han aktuell som en av deltagarna i nya säsongen av Så Mycket Bättre.Tillsammans går vi längst minnenas allé och pratar om hitsen han skapat och hur de kom till. Vi får höra om framgångarna och konflikterna med Bert Karlsson, om när han höll på att gå in i väggen och vad som gjort att han kunnat arbeta på topp under alla dessa år. Tusen tack för att du lyssnar!Ta del av våra kurser på Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spanarna bjuder på pärlor ur arkivet. I det här avsnittet från 2004 spanar Göran Everdahl, Sissela Kyle och Johan Hakelius om bland annat den stora ketchuprevolten. Göran Everdahl ser med fasa på hur detta för honom älskade livsmedel håller på att kapas av politiken - men i framtiden finns det hopp. Programledare är Ingvar Storm. Spanarna – lyssna på en sommarpodd ur arkivetJust nu har programmet Spanarna sommaruppehåll i FM-tablån. Men för att det inte ska kännas för tomt i appen på fredagar på "ordinarie spanartid" så passar vi på att bjuda på ett par utvalda guldkorn ur Spanarnas arkiv. Varje vecka publicerar vi minst ett nytt avsnitt från arkivet som hittills inte funnits tillgängligt att lyssna på.Vi önskar god lyssning och mycket nöje!Spanarna från 2004-10-22 med Göran Everdahl, Sissela Kyle och Johan HakeliusI det här avsnittet som vi släpper i år som är från oktober 2004 hör vi Göran Everdahl, Sissela Kyle och Johan Hakelius. Programledare är Ingvar Storm.Göran Everdahl: Den stora ketchuprevolten!Kom nu ketchup så går vi in i framtiden. Ketchupen är under attack konstaterar Göran Everdahl som nu ser med fasa på hur ett så enkelt viktigt och basalt livsmedel som ketchup löper hög risk att kapas av politiken. Men det finns hopp som dock kräver handling. Vi måste alla ta vår ketchup under armen och gå in i framtiden.Sissela Kyle: Nu gör vi om alla gamla misstagSissela Kyle tappar hakan över hur den stora glömskan breder ut sig som en smittohärd. Dagens unga menar hon till exempel är så glömska att de inte kommer ihåg meningen de precis uttalade. Tyvärr så breder minneslösheten ut sig på ett bredare plan. Vi är dömda att upprepa samma gamla historiska och framförallt dumma misstag om och om igen. Så varför inte bara bygga en mur tvärs om Europa igen och rösta på en farbror i mustasch med en gång? Johan Hakelius: Gubbar som överraskar Johan Hakelius är nyfiken på vad som gömmer sig bakom den skrovliga gubbytan hos maktens män. Han ser flera tecken på att det faktiskt därunder går att ana en dold känslighet som kommer fram på ålderns höst. Så i framtiden kommer vi då till exempel få se Robert Aschberg samla på glitterklistermärken och Bert Karlsson sittandes i BRIS telefonsluss. Spanarnas sommarpoddar - pärlor ur arkivetI vår app och på vår hemsida på sverigesradio.se kan du lyssna på fler spaningar från vårt arkiv. Sök på "Spanarna".Ingvar Storm har ju som vi berättat tidigare valt att lämna över taktpinnen som programledare från och med i höst när Spanarna i P1 är tillbaka med nya direktsända program.Redaktör för Spanarnas sommarpoddar: Ronnie Ritterland

Niclas har stött på en konstnyhet som fick hans topplock att gå! Hur vansinnigt knäpp är den där världen egentligen? Det försöker vi reda ut med ett quiz angående om en rad skitmärkliga konstverk finns på riktigt eller är påhittade. Det blir allt från deppig sängrökning till köttdräkter för albino-anorektiker och färgglada spyor från katter. Jonatan har tagit ett bastant grepp kring homonymer. Vad är ens en sådan – och varför är de fenomenala som skämtmaterial? Diskussionen landar, bland annat, i en trekant innefattande både Bert Karlsson och Brad Pitt. Det blir även en djupdykning i gränslöst onödiga Google-recensioner från en småländsk kärring – och en genomgång av extremt felskickade SMS. Det bjuds på skolboksexempel på vad man inte bör skriva till sambon, chefen eller mormor. Lika hjärndött och irrelevant som alltid! Häng med på en ny vända med glädjetåget!

Vi startar starkt med en fräckis från Bert Karlssons bok "Bert Karlssons fräckisar," sen tackar vi för allt fint ni gör, flundrar över hur det är att ha afasi, våren och döden, ålderdomshem, Kevins lillasysters farmor, att Jacob gör en sak i taget vilket leder till misär för andra människor, hur vi förhåller oss till podden och så avslutar vi med en redig runda komplimanger. Tack för allt, varsågoda och det var det lilla, puss.Swisha 50 spänn till 0707687638 och märk gärna "KPU" Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tisdag!Inget annat än Tisdag och Ångestpodden gästar oss! Sagah bjuder på en analys av nya säsongen av Robinson och Zorbas är på ett riktigt One liner-humör! Vita bergsparken-anekdoter dras!Ångestpodden kommer också och berättar om deras stundande föredrag i Sveriges Riksdag!!! Vilka kommuner har bäst slogan och hur är det att bo i Karlshamn?Även matigt eftersnack med kändissnask från Riche och Spy Bar!!!Hajhaj!Support this show http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Glädjetåget dundrar iväg med idiotiskt hög fart! Fettisdagen tidigare i veckan fick grabbarna att tänka på Bert Karlsson. Vilket är egentligen hans semmelrekord – och hur supertjock är Skara-entreprenörens fotograf? Det hela landar dessutom i en diskussion kring om det är Jonatan eller Bert som har högst BMI. Niclas mår inte piss! Tysk finkultur letar sig sällan in i podden, men det är dags nu när en gränslös operachef stått för en fullkomligt bisarr attack på en kritisk recensent. Är det rentav årtusendets sämsta krishantering vi nåtts av? Det blir även en djupdykning i ”surgubbar som är förbannade på något som har med vägar att göra”. Är deras argumentation generellt totalt klanderfri? Vi undersöker också vad som förr i tiden krävdes för att hamna i mentalsjukhusens blickfång. Urstarka exempel utlovas! Hur hade det fungerat 2023, tro? Hjärndött och irrelevant – precis som alltid!

Om att få sparken, musikalisk integritet, sina slampiga år och hennes okända sexlåt. Linda Bengtzing höjer temperaturen på vilken tillställning som helst. Hur beskriver hon själv sin karriär och hör om Bert Karlssons ultimatum för att ge henne sin genombrottslåt Alla Flickor. Hör också om rabaldret när hon åkte på turné med Centerpartiet, Christer Björkmans hat mot en av hennes låtar och om åren där kärlekslivet var en katastrof. Hon som många andra har en sexlåt, hör hur den kom till, om varför hon kallar sig bisexuell och om hennes Mellorefräng som är så svår att den ger henne hjärnblödning. Vi pratar också om Mellolåten hon ångrar idag, om varför hon vägrar betala tillbaka stöd till Kulturrådet, om mäns elaka ord när hon snaggade av sig håret, om Mellolåten hon aldrig spelar och om Mellobidraget där ALLA blev osams. Och så hör du hennes egen analys om varför hon inte gått till final de senaste fyra försöken. Hon bjuder också på vilka låtar hon tackat nej till i tävlingen och så hör du en aldrig tidigare spelad demo. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens program avhandlar vi julkalendrar av olika slag, och får höra allt om dansbandsskandalen som skakade Svensktoppen. Dessutom pratar vi om Anselm Kiefer, aktuell på konsthallen Artipelag. Det är den första december och vi kan såklart inte låta bli att frossa i adventskalendrar och julkalendrar, både i papper och på TV. I år har det släppts, förutom kalendrar i de mer bekanta formaten, även en riktig kulturkalender, där varje dag kan lysas upp av verk med hög konstnärlig halt om man kan hålla sig och inte öppna för tidigt, förstås. Vi har bjudit in Margareta Pettersson, som står bakom en ny konst- och litteraturkalender i bokformat.Vi dyker även ner i Svensktoppens rafflande historia, och får höra allt om när Bert Karlsson kuppade in en armé av dansband som tog över listan men kanske också räddade Svensktoppen. Om detta pratar vi med journalisten Carolina Norén, aktuell med en dokumentärserie om Svensktoppens historia.I dagens program blir det även poesiläsning och klassisk gitarr med Johannes Kellerman och Hannes Meidal. Vi pratar nämligen om den blytunge tyske titanen bland konstnärer Anselm Kiefer, som just nu fyller konthallen Artipelag på Värmdö.Programledare: Karsten Thurfjell Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Olle Björkman

Dansbanden tar över listan, men är det fusk eller riktig framgång? Vilken roll spelar Bert Karlsson och varför försvinner dansbanden från listan precis när de börjar anses trendiga? Går det inte att vara folklig och trendig samtidigt? Historien om Svensktoppen  Bert Karlsson & dansbanden tar över | Del 3/5I det här avsnittet reder Carolina Norén ut sanningarna bakom rubrikerna och skandalerna på 90-och början av 2000-talet.1990-talet har kallats för dansbandseran på Svensktoppen. Dansbanden dominerar nu listan totalt.  Hur kunde det bli så mycket dansband? Var Lasse Stefanz, Streaplers och Vikingarnas musik så mycket bättre än all annan svensk musik? Vid den här tiden får ju artister som Ace of Base, Roxette och The Cardigans stora internationella genombrott, men är helt osynliga på Svensktoppen.Och hur var det med alla anklagelser om att vissa dansband försökte att fuska sig in på listan? Kvällstidningarna skriver spaltmetrar och Robert Aschberg genomför i TV 3 en röstkupp mot Svensktoppen.Vilken roll spelade kanalomläggningen i Sveriges Radio, när P3 skulle bli ungdomskanal och P4 rikta sig till en mognare publik?Programmet avslutas med att Kent Finell chockar alla genom att sluta som programledare.I programmet medverkar och hörs: Bert Karlsson, Robert Aschberg, Kent Finell, Lars Gurell, Mattias Lundberg, Annika Jankell, Lasse Anrell, Ebbe Nilsson, Olle Jönsson och Per Sinding-Larsen.Svensktoppens fantastiska historia en dokumentärserie i fem avsnitt av Carolina NorénHör sanningen bakom rubrikerna och skandalerna genom åren. Återupplev genombrotten och långkörarna. Artister, tidigare programledare, psykologer, musikvetare, de som hyllar listan och de som kritiserat den hårdast talar ut. Hör gamla klipp och minns de älskade låtklassikerna. Högt och lågt blandas när Sveriges mest omtalade 60-åring ska firas och uppmärksammas i en dokumentärserie.Carolina Norén är programledare för Svensktoppen och skapare av serien Svensktoppens fantastiska historia.

Ett nytt röstningssystem upprör lyssnarna och Carolina hamnar mitt i den största lyssnarstormen någonsin. I det femte och sista avsnittet försöker Carolina Norén reda ut vad lyssnarna gillar och inte gillat med Svensktoppen genom åren. Historien om Svensktoppen Agnetha Fältskog ger exklusiv intervju om ABBA och lyssnarna rasar mot röstningen | Del 5/5Dessutom berättar några av Svensktoppens största stjärnor vad listan betytt för dem. Lasse Berghagen minns till exempel när han körde bil och lyssnade på programmet och var tvungen att stanna bilen och kräkas. Vad var det han hörde?Och hur gick det till när Agnetha Fältskog bestämde sig för att ge den enda intervjun om ABBA´s comeback till Svensktoppen?Vad är hemligheten med Svensktoppen? Hur har programmet kunnat överleva så länge, trots alla påhopp och försök att stoppa det?Kanske är det som Björn Dixgård från Mando Diao säger i slutet av programmet Svensktoppen är den svenska folksjälenI det här avsnittet medverkar och hörs:Benny Andersson, Björn Ulvaeus, Miriam Bryant, Agnetha Fältskog, Kikki Danielsson, Bert Karlsson, Siw Malmqvist, Ulf Elfving, Mattias Lundberg, Tanja Suhinina, Dan Granlund, Petra Marklund, Ebbe Nilsson, Björn Dixgård, Ann-Louise Hanson, Lasse Berghagen, Lasse Anrell, Lasse Lönndahl, Per Myrberg, Ann-Louise Hanson, Magnus Uggla och Björn Ranelid. Svensktoppens fantastiska historia en dokumentärserie i fem avsnitt av Carolina NorénHör sanningen bakom rubrikerna och skandalerna genom åren. Återupplev genombrotten och långkörarna. Artister, tidigare programledare, psykologer, musikvetare, de som hyllar listan och de som kritiserat den hårdast talar ut. Hör gamla klipp och minns de älskade låtklassikerna. Högt och lågt blandas när Sveriges mest omtalade 60-åring ska firas och uppmärksammas i en dokumentärserie.Carolina Norén är programledare för Svensktoppen och skapare av serien Svensktoppens fantastiska historia.

Det här avsnittet var först en livestream som du hade haft möjlighet att se när det begav sig om du var patron.Klippt av Magnus Esser Bengtsson. Lyssna på vår dotterpodcast Jökungen:https://www.youtube.com/channel/UC1-xHL29owZJAK4i6D38m2ghttps://www.patreon.com/jokungenhttps://www.instagram.com/jokungen.podcast/ Lek med oss på Discord: https://discord.io/haveristernaLek med oss på Facebook: https://www.facebook.com/groups/621926561576206/Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/haveristernaBetala oss via Patreon: https://www.patreon.com/haveristerna Vinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gamlaste nytt maler på – och gör det ordentligt. I dagens avsnitt avhandlas allt från Lasse Hallströms kontakter med den andra sidan till den kommande torvgalan. Dessutom återvänder succésegmentet kändisbingo. Nämns i avsnittet görs bland annat Ruben Östlund, Bert Karlsson, Annie Lööf och Sveriges allt annat än kulturiga kulturminister Parisa Liljestrand.

Han är en pålitlig citatmaskin som aldrig är rädd för att säga precis vad han tycker. Hur låter Bert Karlssons eftervalsanalys? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Han är en pålitlig citatmaskin som aldrig är rädd för att säga precis vad han tycker. Hur låter Bert Karlssons eftervalsanalys? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spänn fast er för en fartfylld åktur med glädjetåget! Niclas har stött på ett älskvärt parti som bjuder på både otroliga och unika vallöften. Handblåsor, Hem till Midgård, stryktipshets och McDonalds-personalen i Kållered är några av ”ämnena” de siktat in sig på. Jonatan har nåtts av en kristen skriva med oväntat sexuella sångtitlar. Har vi att göra med Sveriges snuskigaste församling, eller vad tusan är det frågan om? Det blir också en ny vända med felhörningar i kända låtar – och smått chockerande upptäckter görs! Varför förefaller det plötsligt logiskt att Eros Ramazzotti kommer flytta till Örebro, eller att Bert Karlsson vill stämma skiten ur Shakira? Extremt hjärndött och dumt – precis som alltid! Häng med! Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Hans som IVF-volontär i Gambia och Jonas hyllar Dadgostars SVT-take over. Två avsnitt i veckan!

Då var det återbesök för Bert Karlsson hos Nemo. Mannen som är en levande legend i den svenska artistvärlden. Hör hela avsnittet hos Podme.

Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule. Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?Den historien har inte blivit berättad förrän nu.I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.I del två:BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album För fäderneslandet har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Bandet slår igenom i en tid av förändring flyktingvåg, ekonomisk kris och nynazismen slår rot i Sverige. Var står egentligen Ultima Thule? Punkarna har blivit skinnskallar och bakom bandets debutplatta står högerextrema Bevara Sverige Svenskt BSS. Ultima Thule fortsätter att hänga i kretsarna runt den växande vitmaktrörelsen och trycket på bandet ökar. Vilka är de och vad står de för?Samtidigt slår den ekonomiska krisen till med full kraft, flyktingar från det forna Jugoslavien söker asyl i Sverige och främlingsfientligheten frodas. Det våldsamma och rasistiska 90-talet har inletts på allvar.BSS lägger ner och ur skärvorna bildas Sverigedemokraterna. Trummisen och Ultimas Thules informella ledare, Ulf Hansen, blir en av de första medlemmarna. Partiet tackas på albumet Svea Hjältar och nu börjar resan. Tillsammans går Sverigedemokraterna och Ultima Thule mot det stora genombrottet.Det här är den andra delen av tre i en serie om Ultima Thule.I del tre:Ultima Thule jagas i media med frågor om sitt förflutna. I fokus hamnar låttexterna. Är de rasistiska eller inte? Samtidigt växer publiken och i den finns unga Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Linus Bylund. Hör hur de inspireras av Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album För fäderneslandet har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Det är 1993 och turbulenta månader för Sveriges största uttalat nationalistiska band. I texterna hittar en ny generation politiker kraft. På skolor införs Ultima Thule-förbud och i media jagas bandet med frågor om sitt förflutna. Samröret med vitmaktrörelsen, fans som heilar och kritiken som följer tär på bandet.De kopplas ihop med den ökande rasismen som debatteras filtigt. Vissa skivbutiker bojkottar Ultima Thule som ändå lyckas ha tre album på försäljningslistorna samtidigt.Några av dem som lyssnar och tar intryck av de nationalistiska texterna tillhör idag toppskiktet i Sverigedemokraterna. Linus Bylund minns dagen han hör Ultima Thule och kopplar sitt politiska engagemang till kassetten han hittar som tonåring. Mattias Karlsson hör musiken på en grillfest och texterna går rakt in hjärtat. Jimmie Åkesson får ett blandband av en kompis och blir ett stort fan. Ultima Thule ska senare komma att återförenas på hans surtrömmingskiva.För 2012 lägger bandet ner. Sångaren Jan Thörnblom säger att de gjort sitt nu när Sverigedemokraterna har kommit in i riksdagen.Ultima Thules och Sverigedemokraternas band flätas ihop. Idag är trummisen Ulf Hansen lokalpolitiker för partiet i Nyköping.Det här är den tredje och sista delen i en serie om Ultima Thule.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album För fäderneslandet har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Ingen i bandet minns varför de går från punk till nationalism. Nu kliver han som vet fram. För första gången berättas hela historien om Ultima Thule. Det som börjar som ett punkband ska komma att bli vikingarockbandet hela Sverige känner till. Älskade och hatade publiken växer och skivorna säljer samtidigt som de anklagas för att vara nazister. Hur kom bandet in på nationalismen och började sjunga om Sverige och kärlek till fosterlandet?Den historien har inte blivit berättad förrän nu.I fyrtio års tid har Lars-Erik Hansen varit tyst. Han är storebror till Ulf och Bruno Hansen som spelar i punkbandet som blir Ultima Thule. Efter att ha engagerat sig i den högerextrema organisationen Bevara Sverige Svenskt - BSS - träffar han medgrundaren Leif Zeilon som pekas ut som avgörande i skapandet av Ultima Thule.BSS inspireras mycket av det högerextrema partiet British National Front, som når framgångar genom musik. De knyter till sig det populära oi-bandet Screwdriver, som blir ett renodlat viktmaktband. Kan nåt liknande göras i Sverige?Det här är den första delen av tre i en serie om Ultima Thule. Du hör bandets sångare Jan Thörnblom berätta om den första tiden men också Niels Mandell, med en bakgrund i nazistiska Nordiska rikspartiet, som designar bandets första EP.I del två:BSS lägger ner och Sverigedemokraterna bildas. Sida vid sida med Ultima Thule börjar resan mot det stora genombrottet.P1 Dokumentär om Ultima ThuleFör första gången berättar bandmedlemmar och nyckelpersoner historien om det kontroversiella vikingarockbandet. I tre avsnitt hör du historien om punkarna som blev skinnskallar och kallades "nazisternas favoritband" och som till slut spelade in Sverigedemokraterna i riksdagen.Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt Ultima Thule. Han växte själv upp i Nyköping och såg plötsligt hur killarna på krogen blev rikskändisar i ett band som alla tycktes bråka om. Tillsammans med producenten Magnus Arvidson har Bo Sjökvist gjort den första dokumentären om bandet, en serie i tre delar.Programmet gjordes 2022.Slutmix: Tor Sigvardson.Om bandet Ultima ThuleUltima Thule börjar som punkbandet Rost under slutet av 70-talet. Blir senare Ugly Spots och 1982 Ultima Thule.Bandet skapade och är förgrundsfigurer inom genren "vikingarock" som blandar rock, folkmusik och texter med nationalistiskt budskap.Namnet Ultima Thule ("yttersta Thule") kommer från grekisk-romersk mytologi. "Thule" har ofta tolkats som ett ord för att beskriva den Skandinaviska halvön.Ultima Thules tredje album För fäderneslandet har sålt platina och mer än 100 000 exemplar i Sverige. Skivan innehåller några av deras mest kända låtar, som "Stolt och stark", "Fäderneslandet" och "Du gamla du fria".Bandet blir stora under 90-talet och var under en tid signade på Bert Karlssons skivbolag Mariann Records. När Ultima Thule går ut med att de haft kopplingar till flera rörelse som då klassades som högerextrema, BSS och SD, bryts kontrakter 1993. Sedan dess publicerar de på eget bolag.2012 gick bandet ut och meddelade att de skulle sluta spela tillsammans efter 30 år som verksamma. 2015 hade de en omtalad privatspelning på Jimmy Åkessons kräftskiva. 2022 spelar bandet tillsammans igen. Ulf Hansen är idag SD-politiker lokalt i Nyköping.Ultima Thule har haft samröre med högerextrema BSS och nazistiska vitmaktband och skivbolag. Själva kallar de sig nationalister och svenska patrioter.

Ett litet bonusavsnitt!!! Bara idioti! Bara sketasnack! Vi pratar om Bert Karlssons bästa dag på året! Att inte prata om BRUNO och att älska semlor? See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Av barn och berusade får man reda på sanningen men när vi får lära känna Hampus i rus kan man undra lite. Polen- och malmöresor bokas, turnéer planeras och trampbåtsevent på Djurgården läggs in i kalendern. ALLT för att Hampus minsann inte är en sån som bara snackar när han druckit några enheter. Mia har varit på fest i för hårda skor och upplevt fyra minuters utskjut… vad det nu betyder. Hur ber man till Gud, Jesus och eventuellt Maria utan att verka ytlig och bör lammen åka med på bönetåget? Vi tar även gott emot Hampus mormor samt pojken, riset, elden, vattnet, oxen, slaktarn, katten och wildcardet råttan. Näääeh hörrni…… Medverkande: Mia Skäringer & Hampus Nessvold Skäringer & Nessvold klipps och redigeras av: Mikael Solkulle & Anna Spolander Produktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

Som 11 åring kom Mustafa Panshiri till Sverige från Afghanistan. I dag föreläser han om integration för både myndigheter, kommuner, företag, skolor och ensamkommande och andra invandrade. Vägen dit gick genom att bli polis och att i jobbet känna igen sig i många av dem han träffade. Till slut slutade han som polis för att fokusera på föreläsandet och möten med människor. Han gör även podden Sista måltiden ihop med Ashkan Fardost, Chang Frick, Omar Makram och Hanif Azizi. För tre år sedan kom boken Det lilla landet som kunde som han skrev ihop med Jens Ganman. Och nu i dagarna släppte han sin första egna bok: 7 råd till Mustafa – så blir du lagom svensk i världens mest extrema land (Volante). Vårt samtal handlar om integration, tacksamhet, språk och vem som ska anpassa sig till vem. Det är ett ganska långt avsnitt, men det var svårt att dra ett streck eftersom frågorna är så intressanta. Jag vill helst inte skynda förbi viktiga frågor för att hålla mig under en viss tid. Som vanligt kan du läsa samtalet i en något nedkortad version nedan.Jag vill också avslutningsvis skriva ett par ord om Rak höger. När jag sade upp mig från Bulletin och blev min egen hade jag ingen aning om hur allt skulle gå. Substack var okänt för mig och vem visste om det ens fanns ett intresse?Nu efter 4 månader har jag över tio tusen prenumeranter. Jag är glad över att så många av er hittar något värdefullt i mina texter och poddar. Den nya plattformen har också möjliggjort en tätare dialog med er prenumeranter (och lyssnare), vilket jag tror är viktigt för att kunna bygga ett ömsesidigt förtroende. Ett tecken på att detta fungerar är att det fortsätter att strömma in nya prenumeranter. Jag tar nu chansen att ännu en gång skriva att jag inte gör reklam för något. Jag är inte beroende av någon finansiär heller. Jag är ensam avsändare för innehållet. Och det är endast med hjälp av er prenumeranter som jag kan fortsätta att vara helt självständig från alla sorters hållhakar. Om ni uppskattar det jag gör får ni gärna bli betalande prenumeranter. 5€ är ungefär 50 kronor i månaden, vilket är mindre än en stor stark nuförtiden (och mindre än en latte i Stockholm). Som betalande prenumerant får man också ta del av extramaterialet som i regel kommer en gång i veckan. Mejla mig på ivararpi@substack.com om ni hellre vill använda swish. Varmt välkommen Mustafa Panshiri till Rak höger!– Tack!Du har skrivit en bok som heter 7 råd till Mustafa – Så blir du lagom svensk i världens mest extrema land. Det är en ganska kort bok och jag somnade inte en enda gång när jag läste den. Annars somnar jag alltid när jag läser böcker.– Det är ett bra betyg!Det är ett bra betyg. Det har ingenting med böckerna att göra egentligen utan handlar om personliga tillkortakommanden. Du riktar dig till å ena sidan nykomlingar till Sverige men också till majoritetssvenskar som ska förstå vilka utmaningar man kan möta. Jag tänker att vi kan ta de här sju råden ett och ett och sen några invändningar. Vi kan börja med rådet att behärska det svenska språket. Du pratar om hur viktigt det är och hur språket öppnar upp för integrationen. Om du inte kan språket blir allt annat sekundärt. Det är ett ganska svårt att lyda tänker jag men du får gärna lägga ut texten hur du tänker med det rådet?– Det är inte en slump att det rådet är nummer ett på listan för språket är verkligen nyckeln för att komma in i samhället. Jag kommer in på det där med förortssvenskan eller kebabsvenskan som den ibland har kallats. Det finns politiker som har sagt att den är charmig och att den ska vara en del av svenskan. Jag menar att det är inget fel på den, man kan prata på det viset med sina vänner men om man ska söka ett jobb och i andra sammanhang med majoritetssvenskar, då blir man inte tagen på allvar om du pratar förortssvenska. Jag säger inte att man ska slipa bort det helt men jag menar att man ska lära sig behärska språket som majoritetssvenskar pratar. Jag tar som exempel att det här inte bara är unikt för unga invandrare i utsatta områden, utan även folk som kommer till Stockholm från Göteborg eller Värmland eller någonstans i Norrland, de börjar omedvetet slipa bort sina dialekter. Speciellt i akademiska sammanhang. Jag har pratat om det här med litteraturprofessorn Johan Lundberg till exempel.Någonting du tar upp är hur du och dina kompisar kunde ha ett slang-sätt att prata på, men att ni såg det som något tillfälligt. Där jag växte upp så är det extremt mycket slang. Man pratar på ett sätt, nu idag har slangen förändrats men många uttryck finns fortfarande kvar, men man visste att det här inte var ett sätt man skulle prata på. Det finns ett lingvistiskt uttryck för det, att du har ett kodspråk som finns till för att andra inte ska kunna se in i din värld. Det är en del av ungdomskulturer, att man utvecklar en slang för att stänga ute vuxenvärlden och andra grupper och markera sin identitet. Det som är annorlunda nu med ortensvenskan är kanske att det är så många som pratar det att det inte är ett tillfälligt stadium längre, på det sätt som du betraktade det.– Det jag skriver om i boken om mina vänner, det var att vi pratade flytande svenska. Jag kom till Sverige när jag var 11 men många av dem var födda i Sverige så jag umgicks mycket med andra generationens invandrare, från Eritrea, Kamerun, forna Jugoslavien och så vidare. De pratade klockren svenska men när vi kom upp i åttan, nian började man med flit bryta för att det var coolt. Men när vi hängde hos flickvänners föräldrar pratade vi ren svenska. Det var en fas som gick över, man insåg att det inte funkar bland majoritetssvenskar. Och ja, Sverige är inte som det var när jag kom hit -97. Precis som du säger växer man upp med förortssvenskan, den känns helt naturlig.Vi får gå tillbaka, jag började med råd nummer ett men vi har hoppat tillbaka till Mustafas historia, din historia. Du kom från Afghanistan till Sverige med din mamma, lillebror och lillasyster när du var 11. Din pappa hade redan varit i Sverige i några år. Ni hade redan flytt från Afghanistan till Peshawar i Pakistan?– Tillfälligt ja, det var i samband med att vi fick komma som anhöriginvandrare till Sverige. Min mormor var i Peshawar så då var vi hos henne innan vi kom till Sverige.Hur var det att komma till Sverige och hur var det att lämna Afghanistan?– För mig var ju verkligen som att vinna på lotto. När du bor i ett land där talibaner börjar ta över och du ser hur hemskt det börjar bli, då skapar du också en bild av att ”där borta, där är det motsatsen”. Jag hade en bild av att det var som Disneyland i Europa. Alla åkte karuseller och det var ljust överallt, alla var jättelyckliga. Jag hade jättestora förväntningar när vi kom till Sverige. Bara att vi landade i Sverige var en stor framgång, ”okej, vi har lyckats”. Jag var hur lycklig som helst. Jag beskriver i boken i ett avsnitt om tacksamhet hur tacksam jag är än idag över att vara i Sverige för jag vet vad jag kom ifrån och jag vet vad jag har kommit till. Speciellt idag, nu när talibanerna kommer tillbaka i Afghanistan och jag pratar med släktingar där. Jag känner en enorm tacksamhet men också skuld. Det är en märklig kombination för de är kvar där och det är egentligen en slump att vi är här och att de inte är här.I boken slås man av att du är bra på att navigera i både det svenska och den här invandringserfarenheten, att du kan prata så att säga med bönder på bönders vis, svenskar på svenskars vis och afghaner på afghaners vis. Hur har det varit för övriga familjen? Har ni ungefär samma uppfattningar i de här frågorna eller finns det konflikter i hur ni ser på integration? Tycker de att du har gått för långt i något avseende?– Det är en bra fråga. Jag tror att min lillasyster håller mer med mig. Min lillebror vet jag faktiskt inte. Han är gift med en svenska och har bott i Berlin i många år. Han är liksom en ”anywhere”. Och sen är han mellanbarnet och de är lite diplomatiska av sig. Men jag skulle säga att vi alla tre har klarat oss väldigt bra. Det här kanske låter konstigt men jag tror att en grej som har varit bra är att vi inte har haft våra släktingar i Sverige. Nu är jag inne på det här med hedersförtryck och hedersnormer. Det underlättar mycket att man inte hade nära släktingar här, annars tror jag att mina föräldrar hade varit lite mer vaksamma. Att vi alla tre hade en sån närkontakt till majoritetskulturen underlättade också väldigt mycket. Jag pratar inte så mycket politik med dem. Du vet, man ska inte prata politik eller religion med sin familj.Gud vad svenskt!– Men det händer att vi kommer in på det ibland.Du tar upp ett exempel, din mormor som hjälper din kusin från Afghanistan för hon ville gifta sig med sin pojkvän och både din mormors släkt är arga på henne och hennes pojkväns släkt är arga. Din mormor går egentligen emot det här hederssättet att tänka, hon borde ha backat upp släkten mot din kusin men gör inte det. Du skriver en fundering att ”hur hade jag reagerat om jag hade varit kvar i Pakistan och varit 30-någonting och kanske haft egna barn och hedern skulle ha varit en valuta?” ”Hade jag reagerat genom att hjälpa henne eller hade jag tvärtom velat få in henne i fållan igenom för kollektivets bästa?” Det finns skämt om att efter andra världskrigets slut var det så många i Frankrike som hade varit med i franska motståndsrörelsen så om det hade varit sant så hade de nog kunnat besegra nazisterna. Det var ganska få som var med men eftersom Charles de Gaulle hade varit det och genom att rösta på honom och genom den nya berättelsen om Frankrike, kunde motståndet bli en samlande myt. Men den var inte sann.– Jag för ett resonemang om det i boken, vad hade jag gjort? Och helt ärligt så skrämmer den frågan mig. Det är jätteenkelt att idag sitta på läktaren nu när jag varit i Sverige i över 20 år och anammat det västerländska och svenska vad gäller värderingar och normer. Även om min familj är rätt sekulär av sig och min mamma och pappa tyckte om att Afghanistan moderniserades, att flickor kunde gå i skolan och så, så vågar jag inte svara på frågan. När du är inne i det där blir det ett sånt jäkla tryck utifrån och inifrån, att bevara något slags heder. Jag tänker att man försöker vara ödmjuk inför svårigheterna det kan vara att verka i en sådan kontext. Det finns ingen uppenbar exit i en sådan situation för dig själv.– Det min mormor gjorde, att hon hjälpte henne fly Afghanistan. Min mormor är en gammal kvinna så när de här grannarna och släktingarna börjar prata och hedern står på spel, så är det inte min mormor som får skiten för hon är en gammal kvinna. Man resonerar att hon självklart brydde sig om sitt barnbarn. En gammal kvinna med grått hår ska ändå gå bort, vad vet hon? Lite så. Medan den som får skiten blir pappan till flickan, alltså överhuvudet i familjen. Hur kunde han låta det här ske? Inte för att ta ifrån mormor det fina hon gjorde.Jag tänker att vi går igenom de andra råden också. Det andra rådet är ”lär dig svenska koder”. Det tycker jag går i linje med råd nummer fem, ”inse att dina kläder också är ett språk” och nummer sju ”visa ett rimligt intresse för ditt nya hemland”. Vad är det för koder man behöver lära sig? Kan du utveckla?– Det här med kläder är intressant. Ta det här med ”addidasriddare” som en del pratar om i våra förorter. Det har spritt sig och jag förstår att många i utsatta områden och invandrarkillar blir ledsna över det. Jag kan åka runt och andra kan åka runt till skolor med homogena svenskar och säga ”aja baja, man ska inte ha fördomar om någon som går runt i addidaskläder, det är en väldigt liten andel av dem som håller på med droger”. Men jag menar att man också kan tala om för de här killarna att fördomarna finns där ute och att de lätt kan bryta dem genom att inte klä sig i de kläderna och också ändra på attityden. Då har människorna med fördomar ingenting att komma med. Det går en dokumentär på SVT nu som heter ”I skuggan av El Chapo” Den är jätteintressant och i en scen intervjuar journalisten en droglangare, jag tror att det är i Järva. Killen säger att ”när jag ska träffa rikemansbarnen på stan går jag inte dit med addidasbyxor”. Han vill att de ska tycka att han är seriös, en seriös droglangare. Till och med han har fattat att kläder är ett språk. Jag menar att det är något som alla egentligen vet. Även när Göran Greider säger att han går ut i mjukbyxor, vad är problemet? Men Göran, det handlar inte om dig.Det handlar också om Göran, ärligt talat. Han ser så slafsig ut att det är ett statement för honom. Det är som Leif GW Persson, det finns väl ingen pengakåtare människa. Igår var jag i en leksaksbutik och det fanns ta mig fan ett förstoringsglas man säljer till barn och vem är det som står med det här detektiv-kitet? Jo, Leif GW Persson. Han har hur mycket pengar som helst, säljer hur mycket som helst och är med överallt. Ändå har han på sig den där jaktvästen inomhus och det är för att han signalerar något, det är en identitetsmarkör. Han hade kunnat ha en Armanikostym men då hade han inte varit Leif GW Persson.– Jag kanske inte borde säga det här men jag var med i TV4 för någon vecka sen och pratade om boken. Då satt jag i kulisserna och det var trisskrapande. Jag kommer inte ihåg hur mycket han vann men bakom kulisserna sa någon att ibland brukar Leif GW vara i studion när det är trisskrapning och någon gång hade han observerat att någon vunnit 250 000. Då hade han vänt sig till den där personen bakom kulisserna och sagt ”Det var länge sen jag blev glad för 250 000”. För den här personen var jätteglad för pengarna.– Jag tror att de flesta vet det här omedvetet, att det är klart att kläder är ett språk. Jag kan gå till mig själv, jag skulle hyra ut min lägenhet så jag la upp en annons. En kille hörde av sig och var intresserad så jag gick in på hans Facebook och bläddrade igenom hans profilbilder. Det var den där Becknarväskan och faktiskt adidaskläder och då tänkte jag ”den här killen kanske inte håller på med sånt” men jag chansade inte. Jag svarade inte honom och det kanske ligger hos mig, men tyvärr är det lite så det där. Jag önskar att det inte var så men det är inte så verkligheten ser ut. Jag tänker på att när du är en outsider så blir de här sakerna potentiellt mycket viktigare. Folk upplever hot från orten, adidasriddare eller vad man vill kalla det. Då kan den signalen förstärka att det inte verkar som att du tillhör majoriteten. Du har ett avvikande utseende på ett annat sätt och då kan du förstärka det.– Det är så intressant att du tar upp det för vet du vem jag tänker på när du pratar om att använda kläder som en markör? Jens Ganman. Han är ett ypperligt exempel på det. Speciellt när han är i Stockholm så försöker han visa att ”Jag hör inte hemma här”. Det här kommer han ge mig skit för men jag ska berätta ändå. När vi skrev Det lilla landet som kunde var vi i Stockholm en del och jobbade och vi fikade på ett fik på Östermalm. Jag märkte att när jag var med honom och vi hade fikat klart, brukade han plocka upp brickan och gå in med den till köket för att lämna in den. ”Tack så mycket för fikat”. För så gör man uppe i Norrland. Det är jättefint där uppe att plocka upp efter sig och lämna in. Jens gör inte så på Östermalm för att han är dum i huvudet, han fattar att man inte gör så där, men det är ett sätt att visa att ”Jag är inte härifrån, tro inte att jag är en av er”. Då kommer vi in på det här med att lära sig svenska koder. Du har några väldigt handfasta råd i boken. ”Respektera tider” är det första och den här podden började en timme och tjugo minuter efter utsatt tid. Du sa ”jag blir en kvart sen” och då sa jag ”men Mustafa, jag har läst boken och du ska respektera tiden” och då påpekade du att det var jag som hade skjutit upp det en timme till att börja med och sen var jag fem minuter försenad till din kvart. Så vi har missat den delen. Sen är det ”lär dig säga nja”, ”ställ dig i kö”, ”behärska dig”, ”håll avstånd”, ”respektera söndagsvilan”, ”prata med små bokstäver” och ”skryt inte”. Kanske vissa av de här sakerna är sånt man själv brottas med, vilket också är intressant. Ibland när man pratar om sånt här framstår det som att det bara är invandrare som ska anpassa sig till ett homogent kollektiv men vissa saker du tar upp är sånt som jag aldrig tänker anpassa mig till. Varför ska man anpassa sig? – Jag går genom det i boken att det finns andra strategier än de som jag lägger fram. Jag säger inte att jag kommer med lösningen med stort ”L”, men jag ger en väg. Många andra har vandrat längs med samma väg och det har funkat för dem, och det kan funka för dig också om du vill det. Om du vill göra på ett annat sätt, fine, så länge det funkar. Jag älskar när en sån som Bert Karlsson bryter mot alla de här koderna jag har skrivit om.Förklara varför du tar upp honom som exempel. Jag var med i din podd, Sista måltiden, även om det avsnittet inte är sänt än. Mitt i ringer din telefon och så visar du vem det är som ringer och det är Bert Karlsson. Varför ringer Bert Karlsson dig?– För att jag har försökt att bjuda in honom till podden ett tag. Det är ingen ordning och reda på honom, utan han ringde igår igen och sa ”Vem är du egentligen, vad vill du?” Sist jag pratade med honom sa jag ”Vill du komma till podden och snacka?” ”Ja, för fan. Jag ska spela in nån podd med Katarina Janouch i Stockholm”. Han bor i Skara. ”Du är välkommen” sa jag. Så sa han ”Du, på tal om det, kan vi låna er studio och spela in?” Du vet, en svensk gör inte så. Men han har den här entreprenörskapsmentaliteten, han skäms liksom inte. Han har miljoner men om han kan spara någon tusenlapp så…Du vet den här klassiska klyschan om att när man är hemma hos svenska barn så får man sitta på rummet och vänta när de andra äter middag. Bert hade inte suttit kvar på rummet, han hade sagt ”Ni har väl mat till mig också eller?!”– Jag kan älska det. Jag tycker att det är uppfriskande med en sån som Bert Karlsson eller en sån som Zlatan, som bryter mot jantelagen. Jag säger inte att alla måste se likadana ut men jag säger att många svenskar tycker om att många liknar varandra. Då blir svensken trygg och kan slappna av. Jag säger att det här är ett sätt att passa in.Du har ett till exempel. Jag hoppade över att göra lumpen…– Inte jag heller.Det borde vi väl båda två ha gjort. Du tar upp Diamant Salihu, han är själv från Tjärna ängar i Borlänge och jag hade honom i podden för ett tag sen och pratade om hans bok Tills alla dör, som handlar om gängkonflikten mellan Shottaz och Dödspatrullen. Han beskriver hans erfarenhet, för han har rötter från Albanien, i lumpen, att han för första gången kom in i ett sammanhang där det inte var någon skillnad på människor. Där svetsades man samman i en uppgift. Lumpen finns inte kvar på det sättet. När du och jag blev tillräckligt gamla var lumpen på väg bort. Den här naturliga platsen för olika människor att mötas finns inte där längre. Egentligen tänkte jag inte gå in på det, jag la bara märke till det. Men det här med att skaffa ett extranamn, det tror jag är en sak som många hajar till på.– Det har upprört en del. Jag säger inte att man ska ta bort något namn, jag säger ”lägg till ett extra”. Det behöver inte vara ett svenskt land, men kanske ett västerländskt eller internationellt som passar i Europa. Det jag menar är att det finns vissa studier som typer på att en Mustafa kan ha svårare att komma till arbetsintervju än en Erik. Jag säger ”lägg till ett extranamn för att komma dit”. Ett namn svensken känner sig trygg med eller känner igen. Jag har exempel i boken att kinesiska affärsmän som åker till väst för att göra affärer, inte vill att deras kollegor ska tappa ansiktet när de inte kan uttala deras namn. Därför lägger de till ett extranamn. Det finns många exempel. Jackie Chan heter inte Jackie Chan, Jet Li heter inte Jet Li och Jack Ma heter inte så heller. Men också svenska exempel. Greta Garbo bytte namn när hon drog till Hollywood, hon hette Greta Gustafsson egentligen. När svenskar emigrerade till USA under 1800-talet bytte många av dem namn. Jag läste om att svenskarna ofta hamnade i samma by med varandra och brevbärare blandade ihop deras post för att det var fem, sex familjer som hette Andersson. Så då samlades svenskar i vissa byar och så skrev man olika namn och la dem i en pott. Så fick Anderssons plocka upp namn ur potten och ”Nu heter jag McCarthy”. Så var det bara en familj som fick heta Andersson. ”Vi ska inte göra det så svårt för brevbäraren”. Jag menar att jag har inte kommit på det här att lägga till ett extranamn.Det roligaste exemplet är östeuropeiska namn som verkligen är etniska. Kirk Douglas föddes som Issur Danielovitch och de är en släkt av vitryska judar och han växte upp under fattiga förhållanden i New York och pratade yiddish hemma, men det anar man inte av hans framtoning på vita duken. Om man ska slå upp ett anglosaxiskt namn så är det Kirk Douglas, det är väldigt svårt att bli mer WASP än det. Men det var så man gjorde, det finns massor exempel som du tar upp. Det här är motsatsen skulle man kunna säga till ”lär dig uttala mitt namn korrekt”. Alltså, vem är det som ska anpassa sig? Man tänker ”varför är det den som har det namnet som inte är ett i normen som ska ändra på sig? Varför kan det inte vara majoritetssamhället som ska lära sig?”– Jag önskar att det var så. Jag har fått många mejl från lärare som har skrivit att ”vi har tagit upp det här du skriver i boken och vi kom alla överens om att man måste lära sig allas namn på ett korrekt sätt och kalla in folk på arbetsintervjuer, även om de har konstiga namn”. Vilken fin tanke, tänk om alla kunde göra så. Men jag säger att det finns vissa studier som visar att det inte är på det viset och jag presenterar ett annat alternativ. Men jag ser framför mig att jag åker till en homogen skola på Lidingö eller i Danderyd och tar upp det här rådet till dem, och att de säger ”nej, såhär vill inte jag att vi ska ha det i Sverige och när jag kommer ut i arbetslivet och blir chef vill jag absolut inte leva i ett samhälle där människor byter eller lägger till namn”. Ja, skitbra! Jag vill också ha ett sånt samhälle! Men vi kan sträva mot det och samtidigt se till att människor kommer in på arbetsmarknaden genom att lägga till ett extranamn. Om jag ska vara djävulens advokat och anlägga ett maktperspektiv, så är det väldigt mycket som ligger på den invandrade att anpassa sig till majoritetssamhället. Det kräver inte så mycket från majoritetssamhället i din bok. Då kan man tycka att varför i så fall inte ändra på den maktasymmetrin? Varför skriver du, Mustafa, en bok där du stryker maktstrukturerna medhårs istället för att utmana dem? Vad skulle du svara på en sådan kritik? Är det en kritik du har fått?– Delvis, ja. Men jag tror att om du frågar många invandrare i Sverige, speciellt första generationen, så kommer de inte tycka att mycket av det jag skriver är konstigt. De vet att anpassning ingår i migrationens pris. Alla som lämnar anpassar sig till det nya på ett eller annat sätt. Jag försöker föra en diskussion i boken, ja anpassning är viktigt men hur mycket anpassning? Jag tror inte att svenskar vill att du anpassar helt och hållet, att du börjar dricka alkohol, äta fläsk. Det är inte den sortens anpassning. Men jag tror att vi har gjort ett misstag i Sverige under decennier där vi sagt att alla ska integreras i det mångkulturella samhället, även Erik Svensson. Man ska mötas i mitten och kompromissa och lära sig av varandra. Det låter fint på pappret men ingen berättar var det här ”mitten” är någonstans. Är det någon som har ritat ett sträck där alla möts? Det är enklare för dem som kommer till Sverige att anpassa sig till en kultur än att majoritetskulturen anpassar sig till hundratals olika kulturer. Alla invandrare har inte samma kultur. Visserligen är både jag och en somalier invandrare men vi har inte så mycket gemensamt förutom att vi är invandrare.Det här är något du tagit upp när du har varit ute och föreläst. Du tar upp en händelse när du föreläst i ett klassrum, jag tror att det är när du berättar om att känna tacksamhet. Då är det en somalisk tjej som säger ”Jag är född på BB, jag pratar bättre svenska än somaliska, varför ska jag känna mer tacksamhet än någon annan svensk?” Det där är en dragkamp i de här frågorna där det blir en skiktad tillvaro för människor. Nu sitter vi båda två här i skjorta, du har en blå och jag en grön. Låt oss säga att vi tar på oss våra bästa adidaskläder och går ut på gatan, då riskerar fallet att bli större för dig, för någon skulle kanske uppfatta att du är en adidasriddare. Det tror jag inte, jag tycker inte att du har det kroppsspråket men om vi låtsas. Det finns en potential att anpassningen kräver mer av människor med invandrarbakgrund, även de som är andra generationen, än det gör för den som är majoritetssvensk. Hos första generationens invandrare är det självklart, hos den andra och tredje börjar det bli något annat. Hur tänker du kring det där?– Exemplet du tar upp med den somaliska tjejen, jag gör ett misstag där. För jag pratar med henne om tacksamhet på samma sätt som jag pratade om tacksamhet med första generationens invandrare. Första generationen är jätteenkel att prata med, de vet var de har kommit ifrån och vad de har kommit till. Andra generationen har helt rätt, det är befogat av dem att säga ”vad menar du, ser du inte mig som dig själv, vi är båda födda på BB, jag har inte varit i Somalia, i Irak”. Jag tycker att tacksamhet är bra, att vi ska vara mer tacksamma men man kan inte trycka det i ansikten på människor för då kan det få motsatt effekt. Det måste komma inifrån.Vad det gäller att komma till ett land, det här blir ett parodiskt exempel och folk brukar skratta åt mig när jag säger att jag har bott utomlands, eftersom landet jag bott i är Danmark. Det är för kort för att anses ha bott utomlands. Men många svenskar förstår inte danska så bra, så det var ganska svårt att lära sig språket, trots närheten. Jag fick dock en försmak av hur det kan vara att vara invandrare. Jag fick uppleva hur svårt det var att komma in i den danska gemenskapen, det finns en massa små koder som man som svensk inte förstår. – Åh, vad spännande! Kan du inte dra några?Det är svårt men det finns en dansk humor, en lättsamhet i hur danskar är som inte finns hos svenskar på samma sätt. Det finns en attityd, de här klyschorna om dansk attityd till frihet. Danskar är väldigt lika svenskar men de är också annorlunda. Vi var en koloni där av medicinstuderande, mitt ex studerade medicin, och det var andra från norden och andra länder. Det fick konsekvensen att danskarna på universitetet umgicks med danskar och alla vi andra umgicks med varandra. Så de som hade invandrarbakgrund i Danmark umgicks med utbytesstudenter från Sverige, Norge, Island, Finland, och så vidare. Så jag har aldrig umgåtts med så många olika nationaliteter och eftersom de hade en invandraridentitet i Danmark så hade man mycket lättare att komma in i deras gemenskap. Vi blev en del av migrantkulturen på universitetet, med tamiler, bosnier, turkar, islänningar. Det var en rolig blandning men väldigt få danskar. Jag jobbade mycket i Danmark och man mötte en del konstiga attityder. Ingen kunde uttala mitt namn utan jag hette Edvard i Danmark. De kunde inte uttala mitt förnamn eller efternamn så jag accepterade Edvard. Jag hade det som mitt danska namn. Det fick mig att inse hur svårt det är att komma till ett nytt land. Om till och med Danmark känns lite tufft för mig, som svensk, hur känns det då att komma till ett land som är så annorlunda som Sverige?– Värderingsmässigt är svenskar och danskar väldigt lika varandra, vad gäller frihet och sånt där. Det du beskriver är roligt, det kan man skratta åt. Men om du kommer till Sverige och det blir en krock i värderingsfrågor, och du tänker ”de vill avbilda min profet som rondellhund och tycker att den ska vara i konstutställningar – de här människorna är sjuka i huvudet”. I deras värld är det helt stört. Jag har de här diskussionerna än idag med många som är nya i Sverige men som har bott här ganska länge. De förstår fortfarande inte hur man kan vara så respektlös mot religioner och personer i religioner som profeten. De tycker att det är något omänskligt över det, man är inte mänsklig om man beter sig på det viset. – Men jag tänkte fråga dig en sak, med tanke på hur fort det går i debatten, tror du att om jag hade kommit ut med den här boken 2012, 2013, 2014, hade den fått samma uppmärksamhet?Jag tror att du hade fått mer och väldigt negativ uppmärksamhet. Du fick en fråga när du började skriva boken, av Peter Esaiasson, som är statsvetare. Han skrev en bok som kom 2019 som heter Förorten som är en jättebra bok och som jag verkligen rekommenderar. Han knackade dörr och genomförde 900 intervjuer i Bergsjön och Hjällbo. För den som vet hur de här studierna går till så är det väldigt ovanligt att en statsvetarprofessor själv åker ut och genomför intervjuer med människor som i princip aldrig svarar på enkäter. Det är en population som är väldigt svår att nå, så han åkte ut och knackade på. Han skrev en fråga till dig: Idag är ingen dag för grubblande frågor, men när det blir vardag igen, hur ser du på argumentet att den värld du växte upp i och som du lärde dig hantera, inte finns längre? Att demografin ändras så otroligt snabbt att allt färre unga Mustafas idag lever i en miljö där det finns svensksvenskar att brottas och umgås med? Är du och andra i din generation, er relativa ungdom till trots, likväl generaler som utkämpar gårdagens krig? Och oj vad jag hoppas att det finns ett bra svar på min fråga. Jag tyckte att det var intressant, om du ville utveckla. Det är vissa av de här sakerna du tar upp, att du hade en svensk flickvän, att du umgicks med svenskar. När Diamant Salihu var här så pratade vi om när han växte upp på Tjärna ängar. Då var det fortfarande många svensksvenskar som bodde där och idag är det inte det. ”Lär dig svensk sed, lär dig språket” – är dina råd för en tidigare generation?– Jag skriver i boken att frågan från Peter Esaiasson kanske är den jobbigaste och svåraste frågan, men kanske också den bästa, jag har fått om den här boken. Anledningen till att jag är den jag är, är inte att jag läste om Sverige och svenskhet och koder. Det var för att jag absorberades in i det svenska, att jag hade en närvarande majoritetskultur. Jag tycker att Peter är inne på något intressant, ”bekämpar jag gårdagens kritik med gårdagens medel”? Riktar jag mig till en tid som kanske inte existerar längre? Det ligger något i det och i boken går jag igenom att vi kanske ska göra det man gjorde förr. Jag tar upp socialdemokratin med Gunnar och Alva Myrdal, hur de med Per Albin Hansson byggde upp det moderna Sverige. Hur man pekade med hela handen, en auktoritär hand och sa ”nu borstar vi tänderna, vi bor inte trångt och gör man det kan bostadsbidraget komma att dras in”. Det var väldigt strikt och jag menar att nu när vi har den situation vi har, vi har inte ett homogent land heller som vi hade då, så blir det kanske nödvändigt att staten får gå in igenom och peka med hela handen. ”Nu är situationen som det är och nu får vi uppfostra människor igen”. Som en folkuppfostringskampanj, det är kanske svaret? Det kommer att göra ont i det liberala Sverige, bokstavligen ta 1930-talets metoder.Du vill återvända till 30-talet?– Jag vet, min redaktör reagerade på det. Men det var då Gunnar och Alva Myrdal kom på de här idéerna.Även majoritetssamhället är mycket mer splittrat. Det där var under den industriella erans glansdagar när man planerade fram samhället. Man hade en eller två tevekanaler, ett flygbolag, en post, man hade ett av allt. Ett parti, även om det inte var en diktatur så var det en enorm stabilitet, en enorm likriktning. Det fanns inga ”opt out”-grejer. Du kunde flytta till ett annat land men det var likadant i USA under samma period. Samtidigt som Gunnar och Alva Myrdal skrev det här så påbörjades New Deal i USA under president Roosevelt. Idag är vi otroligt splittrade, vi lever i kanske inte filterbubblor men människor är verkligen mer individualistiska och kräver att få välja på livets alla områden. Det du säger är kanske det som krävs för integration men jag undrar om det ens är möjligt att genomföra. Något vi har sett är hur staten har en väldigt dålig kapacitet idag, på ett sätt man inte hade förr. Man hade en möjlighet att styra människor och idag har man svårt för det. Man har svårt att bekämpa brottslighet, kontrollera migration, staten är underställd europeiska unionen, man har stora företag som på många sätt utöver större inflytande över människor. Jag kommer ihåg när man pratade om att parabolantenner var ett hot mot integrationen, för att människor satt och kollade på teve från sina hemländer.– På den gamla goda tiden, när det handlade om paraboler.Nu har alla en parabol i handen i din telefon där du har allt och du kan välja allt själv. Du kan leva i din värld. Unga människor är del av subkulturer som är globala. Att försöka integrera svensksvenska ungdomar in i det vuxensamhället, med de normerna, det är en stor utmaning i det här medielandskapet. Kina gör någonting sånt här nu, mot uigurerna i landet.– Kanske inte det då.Jag menar bara att Kina har kvar sin statliga repressionsapparat. De har gått mycket längre såklart, men de har en kapacitet inom staten som den svenska staten saknar gentemot sin befolkning. Vi hade större statlig kapacitet förr.– Jag hör vad du säger och nej, att rakt av kopiera Gunnar och Alva Myrdal, Per Albin Hansson och den tiden går inte. Men man skulle kunna koppla försörjningsstöd till prestation. Inom en snar framtid kommer vi ha ungefär en miljon människor i utanförskap. Redan nu, men snart kommer en större andel svenskar resonera som han på Svenskt Näringsliv: Vad fan får vi för pengarna? Om vi har en miljon som inte gör rätt för sig utan vi bara finansierar deras levnad. Man skulle kunna få människor att borsta tänderna och äta tomater, om man gör det genom att använda pengar som ett språk.Här blir jag lite vänster. En gammal myt eller slagord var att invandrarna kommer hit och tar våra jobb. Men det är inte det man säger nu. Något som däremot stämmer, det finns en sketch i Grotesco där svennen skiftar mellan att prata om invandrare och robotar, att det är läskigt att de är överallt och tar våra jobb. Det ironiska är att han har rätt i satiren, för robotarna har tagit våra jobb. En anledning till att produktiviteten på en bilfabrik i Sverige har stigit flera tusen procent under de senaste fyrtio åren är inte att arbetarna har blivit mer produktiva utan att det har kommit robotar. Människorna som har kommit hit kanske vill göra rätt för sig men om vi spolar tillbaka till 1990-talet eller tidigare, var folk kanske mer främlingsfientliga och tyckte ”kom inte hit”. Men det fanns vägar in i samhället genom jobb, du kunde gå i skolor där det fanns majoritetssvenskar. Idag kommer människor, även om de har den bästa viljan ibland, till skolor som är problemtyngda. Även om du tillhör majoriteten som sköter dig är det en väldigt tuff miljö. Det finns färre jobb och de som finns har låg status. Du kan inte komma till ett industrijobb och få en helt okej lön, många jobb är städjobb och likande. Jag tänker att arbetslinjen, även om jag håller med om den på ett moraliskt plan, är tuffare idag än vad det var då. Och det är tuffare i Sverige som har så få lågkvalificerade jobb, jämfört med andra länder som har fler. Jag vet inte vad jag försöker säga.– Jag förstår. Det är ett långt resonemang man kan gå in på men min poäng med att koppla försörjningsstöd till att du gör rätt för dig, det kan vara utanför kollektivavtalet. Du kan jobba, gå i skolan några timmar, se till att det är rent i områden. För att få barnbidrag eller soc-bidrag eller bostadsbidrag gör jag också det här och det här. Och att samhällsorienteringen som finns blir striktare, att man verkligen tar till sig och visar att man har gjort det. Att den på något sätt kopplas till försörjningsstödet. Pengar är ett språk alla människor förstår.Tack, Mustafa Panshiri, för att du var med i Rak höger.– Tack, Ivar.Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Charlotte bjuder på nyårspraliner, Moa summerar Bert Karlssons 2020, Albin tar adjö av året som gått och Christopher håller i bloggarnas favoritlek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Anders, Jonna, Ulrica och Anna pratar om SD:s flirtande med S, Bert Karlsson och arbetsförmedlingen. Bland annat.